Läraren 3 2016

fackligt perspektiv Det finns ingen orsak till att lärare skulle kunna känna sig trygga, luta sig bakåt och tänka: Det här gäller inte oss! ЮЮ sidan 7

18.2.2016 • Nr 3 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Styrelsen vill avveckla FSL:s kongress I en webbenkät som går ut till FSL:s medlemsföreningar föreslår styrelsen att kongressen slopas. Förslaget är en del av den organisationsreform som är på gång inom förbundet. ЮЮ läs mera på sidan 4 och i kolumnen ord för ord på sidan 3

adobe stock

Pojkarna tecknar bättre

Pojkar är bättre på teckenspråk visar en utvärdering i teckenspråk som modersmål som Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) genomfört bland finskspråkiga elever. ЮЮ sidan 7

Dålig inomhusluft i Pursisalmi skola i Jakobstad "Jag har haft irriterade ögon som rinner och problemen försvann när jag var ledig, men nu är de tillbaka."

SANNA SLOTTE

Klasslärare

ЮЮ sidan 5

Pamela Leka (t.v.) från Esbo-Grankulla lärarförening och Malin Sundström från Ålands l.f. deltog i förbundets föreningskurs där organisationsförändringen inom FSL presenterades. foto: tom ahlfors

Andelen svaga elever stiger i Finland, visar färsk rapport Resultaten i en ny OECD-rapport är inte smickrande för Finland. Andelen svagt presterande 15-åringar har ökat med ca 5,5 procent när det gäller matematik och läsfärdigheter. ЮЮ sidan 3 och ledaren

2

18.2.2015 • Nr 3

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Brant nedförsbacke Pisa-undersökningarna kan förliknas vid ymnighetshorn.

Här finns ett överflöd av material, som kan studeras på många olika sätt. Materialet kan dessutom ses som vederhäftigt, även om en kritisk betraktare noterar att Pisa-undersökningarna uttryckligen fokuserar på det som kan mätas i skolan. Skolvardagen innefattar ju minsann också mycket som inte kan mätas, men det hör förstås inte hit.

Den senaste Pisa-studien , Low-performing students, offentliggjordes i mitten av februari av OECD. Denna gång har man skärskådat resultaten rörande lågpresterande elever. Det handlar om elever som inte når gränsen för godkänt i matematik, naturvetenskaper och läsning.

Studien bekräftar för Finlands del en trend, som för all del har identifierats tidigare. De svaga elevernas andel har ökat dramatiskt.

OECD jämför situationen år 2003 och 2012 och noterar överlag väldigt små framsteg. Få länder har lyckats minska andelen lågpresterande elever.

Allra sämsta utvecklingen noteras i Sverige, där andelen lågpresterande elever har formligen skenat iväg. Finland ligger för all del rätt högt i den internationella rankingen, men utförsbacken hägrar. Omkring var sjätte elev lämnar grundskolan utan att klara baskraven i ett eller flera centrala ämnen.

Utvecklingen är synnerligen oroande, speciellt eftersom vi i Finland gärna har slagit oss för bröstet och pekat på att vår jämlika grundskola ser till att resultaten är rätt jämna. Åtminstone i ett internationellt perspektiv.

Men hur är det egentligen ställt med jämlikheten?

Professor Jouni Välijärvi varnar för en tydlig trend, som urholkar den förment jämlika grundskolan. I tätorterna har det blivit allt vanligare att grundskolorna (åk 7–9) har delats in i två kast. Det har visat sig att speciellt socioekonomiskt starka familjer väljer bort närskolan till förmån för mera attraktiva skolor, som ofta har specialinriktningar. Eller så har skolorna i fråga helt enkelt ett gott rykte.

Den draghjälp som högpresterande elever kan erbjuda svagare kamrater uteblir, då skolorna indelas i kast. Därmed urholkas idén om en skola för alla, som utgör en central princip i vår nationella utbildningspolitik.

Finland har backat i de senaste Pisa-undersökningarna. I december är det dags att offentliggöra resultaten från Pisa 2015, som sannolikt inte blir en framgångshistoria för vårt land. Om nedförsbacken fortsätter finns det orsak att noga studera vilka faktorer, utöver de drastiskt reducerade resurserna, som har bidragit till utvecklingen. Och hur stor är andelen lågpresterande elever?

Omkring var sjätte elev lämnar grundskolan utan att klara baskraven i ett eller flera centrala ämnen.

ÅRGÅNG 41 (122). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,10 euro/ spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2015.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 E-post: fornamn.efternamn[at]fsl.fi

Välkommen på FM-kurs I februari ordnar FSL grundkurs för förtroendemän. Kursen hålls torsdag-fredag 10-11 mars 2016 på Scandic Tampere Station i Tammerfors.

Under kursen diskuterar vi lönebilagor i UKTA och AKTA, det kommunala huvudavtalet, aktuella lagar och vice rektorers och platschefers ställning. Vi jobbar också med praktiska övningar; ta med dina avtalsböcker, läsplatta eller dator.

Anmäl dig

Har du en fråga?

Anmäl dig senast måndagen den 22 februari till anita.stark@fsl.fi, tfn 020 749 54 64. Du kan också anmäla dig till genom att logga in i vårt medlemsregister via https://www. koodata.net/fsl. Logga in med hjälp av ditt medlemsnummer och slutdelen i din personbeteckning.

Om du har teman eller frågor som du vill att vi behandlar under kursen, mejlar du jan-mikael.wikstrom@fsl.fi. Jan-Mikael svarar också på frågor om kursen.

Kursen startar torsdag kl. 10.30 och avslutas fredag kl. 14.30. Vi serverar morgonkaffe på torsdagen från och med kl. 9.30.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL www.fsl.fi

3

18.2.2015 • Nr 3

FSL-styrelsen dryftade språkfrågor Inger Damlin och Joakim Häggström är väl skickade att företräda de finlandssvenska lärarna i styrelsen för lärarfacket OAJ under mandatperioden 2016-18. Så resonerade styrelsen för FSL på sitt sammanträde den 10 februari.

Det börjar dra ihop sig till styrelseval i OAJ och de allmänbildande lärarnas sammanslutning YSI har begärt kandidatnomineringar. FSL förfogar över en styrelse- jämte en suppleantplats. Inger Damlin har bestridit en styrelseplats i snart två års tid, medan Häggström har fungerat som hennes ersättare.

Duon har jobbat väl, resonerade FSL-styrelsen och nominerar dessa två. Bägge har säte i OAJ-fullmäktige, som utser styrelse för mandatperioden 2016-18

på vårmötet i maj.

FSL har också goda möjligheter att få företrädare invalda i olika OAJ-kommittér.

Språkfrågor dryftades grundligt på styrelsens sammanträde.

Styrelsen slutförde arbetet med ett linjedokument rörande FSL:s hållning till bl.a. tvåspråkiga skolor och språkbad.

Dessa linjedragningar presenterades för Folktingets utbildningsutskott, som gästade FSL. En del av styrelsemötet ägnades åt att diskutera angelägna och aktuella utbildningsfrågor med Folktingets representanter. Sune Alén, som har säte i såväl FSL-styrelsen som Folktingets utbildningsutskott, var initiativtagare till mötet mellan de två organen.

Också rektorsfrågor dryftades. FSL:s rektorsgrupp be-

stående av Inger Damlin, Annika Norrgård och Jens Mattfolk hade en träff med rektorföreningarna i Södra Finland och Österbotten 9.2.2016. I träffen deltog också förbundsordförande. Mötet utföll väl och i styrelsediskussionerna betonades att dialogen mellan FSL och rektorsmedlemmar bör stärkas.

Nordiska lärarorganisationers samråd NLS ordnar vartannat år en sommarkurs. Kursens tema år 2016 är ”Lärarprofessionen i förändring”. Kursen ordnas 27.61.7.2016 i Loen, Norge.

Styrelsen beslöt lediganslå fyra stipendier för deltagande i sommarkursen att sökas senast 10.3.2016. Stipendierna lediganslås i tidningen Läraren och på www. fsl.fi. c-e rusk

Starkt mandat för Fjäder Akavas ordförande Sture Fjäder kan koncentrera sig på förhandlingarna om ett samhällsfördrag medveten om att han har ett starkt stöd.

Lärarfacket OAJ, som är den största medlemsorganisationen i Akava, deltog den 8 februari i en delegation, som uttryckte sitt stöd för ett omval av Fjäder. Akava väljer ordförande för fyra år framåt på förbundsmötet i maj. Sture Fjäder, 57, har lett Akava i fem år.

Delegationen omfattade 20 Akava-förbund. Omvalet av Fjäder torde därmed vara i hamn, eftersom dessa förbund tillsammans förfogar över 60 procent av

rösterna vid förbundsmötet. Antalet röster beror på förbundets storlek. Stora förbund har en diger röstpott, medan små förbund har en handfull röster.

– På arbetsmarknadsborden finns väldigt många uppgifter.

Därför finns det orsak att klargöra situationen inom Akava. Sture Fjäder har jobbat hårt för att höja Akavas profil. Akavamedlemmarna har en central roll i det finländska samhället, vilket Fjäder förtjänstfullt har lyft fram, motiverar OAJ-basen Olli Luukkainen delegationens utspel.

Han räknar med att listan över förbund som backar upp Fjäder förlängs ytterligare före vårens

förbundsmöte. Olli Luukkainen fick tidigare i år förnyat förtroende som förste vice ordförande i Akava. Luukkainen fungerar även som ersättare för Akavas ordförande.

Sture Fjäder är bördig från Hangö, där han alltjämt tillbringar mycket tid. Fjäder inledde sin fackliga karriär som organisationssekreterare vid Finlands svenska lärarförbund FSL år 1987-89. Därefter trädde han i förbundet Finlands ekonomers tjänst.

Han valdes till Akavas ordförande år 2011. c-e rusk

Andelen svaga elever stiger Andelen svaga elever stiger stadigt i Finland, visar en färsk OECD-rapport.

Pisa-rapporterna kan användas på många olika sätt och nu har OECD jämfört hur antalet elever med svaga resultat i matematik, naturvetenskaper och läsning har utvecklats. Resultaten från år 2012 jämförs med resultaten år 2003.

Resultaten är inte smickrande för Finland. Andelen svagt presterande 15-åringar har ökat med ca 5,5 procent när det gäller matematik och läsfärdigheter. Situationen är aningen bättre inom naturvetenskaperna, där ökningen är 3,6 procent.

Därmed ligger Finland skyhögt över OECD-genomsnittet. En liten tröst för Finland är att det går ännu sämre för Sverige. I fråga om matematiken har andelen svaga elever i Sverige ökat med smått otroliga 9,8 procent. När det gäller läsfärdighet har fallet likaså varit stort i Sverige: en ökning om 9,5 procent.

Enligt OECD uppskattas ca 16,5 procent av eleverna ha stora svårigheter i något skolämne.

I Danmark är andelen ca 23 procent, i Norge ca 28 procent och i Sverige ca 34 procent.

Professor Jouni Välijärvi vid Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet är bekymrad. Han kommenterar

OECD-rapporten för Helsingin sanomat den 11 februari.

– I praktiken innebär detta att omkring var sjätte elever lämnar grundskolan utan tillräckliga grundkunskaper för vidare studier, arbetslivet eller ett fullvärdigt vuxenliv, säger Välijärvi.

OECD uppmanar i rapporten länderna att ta tag i problemen och minska antalet lågpresterande elever.

– Hela frågan bör prioriteras högt, så att nödvändiga resurser kan sättas på att varje barn kan lyckas i skolan, säger Andreas Schleicher, direktör för utbildningsoch kunskapsfrågor vid OECD. c-e rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Våga se förändring som utveckling I vår vardag möts vi ofta av förslag till förändringar eller beslut om att skolan ska utvecklas. Förslagen möts ibland av förundran och frågan: varför ändra på något som fungerar? I de flesta människors natur finns åtminstone lite konservatism, vilket i och för sig är bra. Samtidigt är det viktigt att med öppet sinne ta till sig nya tankar. Utan att genast säga att saker inte kommer att fungera eller att de inte blir bättre med förnyelse.

Förbundskongressen 2014 fattade många beslut. Det mest betydande var godkännandet av styrelsens förslag om en förnyelse av organisationen och godkännandet av en motion i samma linje.

Förbundets verksamhet har självfallet utvecklats under FSL:s drygt 40-åriga historia. Det som däremot inte riktigt hängt med i utvecklingen är organisationsmodellen. Vi lever kvar i en modell som långt följer en blandning av kommunal och riksdagens förvaltning. Det är förvaltningsmodeller som är byråkratiska och långsamma.

För att kunna göra verksamheten bättre behöver vi en modell som är tidsenlig och gör det möjligt att agera i takt med det snabba tempot i dagens samhälle.

Nu har vi i styrelsearbetet kommit så långt att vi ber föreningarna att säga sitt om våra förslag. Efter att vi hört föreningarna kommer vi även att höra fullmäktige inför det fortsatta arbetet.

Det mest centrala i vårt förslag är att vi föreslår att kongressen slopas.

Varför höra föreningarna och fullmäktige? I styrelsen har vi en klar syn att organisationsförändringar kräver att vi lyssnar, är öppna och har en genomskinlighet i det arbete vi gör.

Föreningarna är dessutom det mest centrala i vårt förbund.

Våra 31 medlemsföreningar bildar FSL. Det mest centrala i vårt förslag är att vi föreslår att kongressen slopas. Vägen fram till det förslaget har inte varit enkel. Den främsta frågan har berört demokratin. Vi har kommit fram till att vi kan garantera demokrati i förbundet även utan en dyr kongress som dessutom följer en dryg månad efter vårfullmäktige samma år.

I vårt förslag kommer ett förbundsråd eller fullmäktige (eller utökad samling vart fjärde/tredje år) att ha den högsta beslutande makten. Här blir den stora frågan om vi vill behålla kvar fullmäktige med den förvaltningsstruktur som den innebär eller om vi vågar tänka om och göra förnyelsen fullt ut och bygga upp ett nytt sätt att driva ärenden via ett förbundsråd.

Nu gäller det alltså att ta ställning till vår 40 år gamla organisationsmodell. Nu finns en chans att påverka via föreningarna. Ska vi uppdatera en gammal modell med små justeringar eller vågar vi göra något redan 2018?

Håller vi fast vid det gamla har vi gott om tid att fundera vidare. Nästa chans ges 2022.

4

18.2.2015 • Nr 3

 Dessa herrar är ordförande för var sin lärarförening. Alexander Smeds (t.v.) för Lovisanejdens l.f. och Per Wiander för Vanda svenska l.f. Inom kort skall föreningarna ta ställning till en organisationsreform för FSL. foto: tom ahlfors.

De ska säga sitt om nya FSL – Ni är med om starten för ett nytt FSL! Med de orden inledde förbundsordförande Christer Holmlund föreningskursen i Tammerfors i början av februari.

Det var nämligen på denna kurs som föreningarnas representanter fick bekanta sig med styrelsens yttre ramar för organisationsförändringen, som kongressen 2018 skall ta ställning till.

– Den här reformen skall hänga med i tiden och leda till en mera demokratisk organisation, sade Holmlund.

I korthet fokuseras styrelsens ramar för reformen på fyra punkter. Kongressen, fullmäktige, styrelsen och ordföranden för förbundet. I en enkät på internet skall föreningarna under den närmaste månaden säga sitt om vilka alternativ för reformen som tilltalar dem mest. Varje förening lämnar in enkätsvar där de ger sin åsikt om huruvida fullmäktige i framtiden skall heta förbundsråd, hur det skall väljas och hur lång

mandatperioden skall vara. Frågor gällande ordförandes mandatperiod och valproceduren kring densamma behandlas också. Ett annat frågebatteri gäller styrelsens konstitution; 8 medlemmar och två ersättare totalt som deltar i alla möten, 8 medlemmar med personliga suppleanter som inkallas då ordinarie ledamoten inte kan delta, eller 9 medlemmar med motsvarande personliga suppleanter.

Kongressen behandlas inte i enkäten, men styrelsens förslag är att den skall avvecklas till förmån för ett förstärkt förbundsfullmäktige eller förbundsråd.

– Det är vi inom styrelsen eniga om, säger Christer Holmlund.

Föreningarna bereds emellertid utrymme i enkäten att kommentera också kongressen. En-

kätresultatet ges inte offentlighet, utan tjänar som verktyg för styrelsens inre arbete.

Kongressen har varit en samlingspunkt och en manifestation för de finlandssvenska lärarna och kongressen har också gjort upp riktlinjer för förbundets verksamhet och valt ordförande.

Den synlighet som kongressen har haft kunde också ett förstärkt förbundsråd/fullmäktige ha. Om förbundsrådet eller fullmäktige har 39 medlemmar, ser Christer Holmlund det som sannolikt att ett förstärkt möte har dubbelt så många medlemmar. Så stor som kongressen behöver det förstärkta mötet inte vara.

– Hur många av alla kongressdelegater är det som yttrar sig under en kongress?

Alla är med om allting Huruvida ett förbundsråd skall ersätta det som nu heter fullmäktige råder det delade meningar om också i styrelsen. För att lyssna in fältets uppfattning finns bägge alternativen i webbenkäten, säger

Holmlund.

– Är ett fullmäktige med motioner och utskott rätt sätt att hantera ärenden inom förbundet eller finna det effektivare och snabbare sätt?

– Det räcker inte med att i en motion uppmärksamma ett problem, utan det krävs också en lösning. Många frågor som i motioner lyfts fram under de år som jag deltagit i FSL:s verksamhet har inte förts vidare på grund av någon formulering som gjort att motionen inte har kunnat godkännas. Problemen som lyfts fram kvarstår emellertid ändå och är lika påtagliga, men processen avstannar.

– Har vi ett förbundsråd behövs inga utskott utan ärenden kan diskuteras av alla i ”stora salen”. Alla är med om allting.

Hur ett utökat förbundsråd (eller fullmäktige) väljs och ser ut är tills vidare oklart. Det kan finnas detaljer som inte är förenliga med föreningslagen.

– Vi har inte diskuterat det praktiska eller gått in i juridiken,

berättar Christer Holmlund.

När föreningarna nu lämnar in sina svar på webbenkäten gällande reformen tar styrelsen vid sitt möte i mars upp ärendet till diskussion. Också vårens fullmäktige skall höras på något sätt, säger Christer Holmlund, antagligen som en seminariedel av mötet.

Under hösten 2016 utarbetar styrelsen sitt förslag till organisationsreform som sedan förs till Patent- och registerstyrelsen för granskning.

Det slutgiltiga förslaget som den dåvarande styrelsen enats om kommer att finnas i handlingarna för kongressen 2018. Och då röstar kongressen antingen enligt styrelsens förslag eller så att organisationen också framgent ser ut som den gör nu.

Bakgrunden till reformarbetet är en motion och en styrelseproposition som framlades och godkändes vid FSL:s förra kongress sommaren 2014. tom ahlfors

5

18.2.2015 • Nr 3

När luften är och förblir sjuk Irriterade ögon, rinnande näsor, huvudvärk och halsont. Det är några symptom som många elever och lärare i Pursisalmi skola i Jakobstad uppvisar. Orsaken är en konstaterad dålig inomhusluft och nu ser det ut som att det blir en flytt efter den här terminen.

– Vissa är känsligare än andra, men vi är många som med jämna mellanrum mår dåligt av att arbeta i den här fastigheten. Personalen har symptom och likaså en stor del av eleverna. Det är klart att det inte är särskilt motiverande för någon att arbeta i en byggnad med dålig inomhusluft, säger Gun Höglund.

Höglund är vikarierande rektor för språkbadsskolan Pursisalmi skola i Jakobstad. En skola som bedriver verksamhet i en fastighet som inte är ändamålsenlig för de 362 eleverna. Det har konstaterats att inomhusluften inte är tillräckligt bra och det har fått konsekvenser för i stort sett alla, elever som lärare.

– En del märker det mera, andra mindre. Men många elever och lärare har symptom som svullna örongångar, irriterande ögon och halsont. Problemen märks tydligt och jag har också haft problem som jag vet beror på den dåliga inomhusluften, säger klassläraren Sanna Slotte.

 Gun Höglund, vikarierande rektor för språkbadsskolan Pursisalmi skola i Jakobstad (till höger) och klassläraren Sanna Slotte vittnar om att inomhusluften i fastigheten är mycket dålig. Men nu är det bara att hålla ut för vårterminen blir troligen den sista. foto: christoffer thomasfolk

... rinnande ögon och näsa, irriterad hud, och under varje termin uppstår tillfällen när jag tappar rösten helt.

GUN HÖGLUND

Vikarierande rektor

Rösten svek Hon var vårdledig förra året och då märkte hon att vissa hälsoproblem försvann.

– Året innan hade jag problem med rösten och var litet hes hela tiden. Jag har också haft irriterade ögon som rinner och problemen försvann när jag var ledig, men nu är de tillbaka, berättar Slotte.

Höglund påverkas också av den dåliga luften.

– För mig är det liknande symptom; rinnande ögon och näsa, irriterad hud, och under varje termin uppstår tillfällen när jag tappar rösten helt, säger hon.

Förutom att elever och lärare har symptom påverkas den dåliga inomhusluften också undervisningen.

– I en del klassrum där ventila-

tionen är dålig och fönstren inte kan öppnas märks det tydligt att eleverna blir trötta och inte orkar koncentrera sig. Det gäller i synnerhet under hösten och våren när det är varmt väder, säger Slotte.

Föräldrarna oroliga Det tyngsta för lärarna i Pursisalmi skola är att många föräldrar är oroliga för sina barn.

– Det är jobbigt att arbeta i en skola som inte är i skick. Föräldrarna är av förståeliga skäl oroliga för sina barn och det är inte roligt att vi befinner oss i en sådan här svår situation, konstaterar Höglund.

Lärarna i skolan ifråga har lång erfarenhet av dålig inomhus-

luft. Till saken hör att skolan tidigare var verksamt i Ristikari skola men blev tvungna att flytta till Pursisalmi på grund av dålig inomhusluft.

Flytten skedde för två år sedan och redan då var det allmänt känt att den nya fastigheten hade problem med inomhusluften.

– Vi visste att den här byggnaden inte heller är frisk men det är fråga om en tillfällig lösning. Ristikarifastigheten var i betydligt sämre skick och vi var alla glada över att komma därifrån. Staden vidtog också många åtgärder för att förbättra ventilationen i Pursisalmi och till en början trivdes vi ganska bra, men nu är det tydligt att fastigheten inte är ändamålsenlig, berättar Höglund.

Prover och mätningar De understryker att staden har vidtagit många åtgärder för att skapa en så bra inomhusluft som möjligt. Som exempel har det installerats nya ventilationssystem i flera olika rum. Hälsovårdsmyndigheterna har också utfört mätningar, tagit prover och resultaten visar att det inte är hälsovådligt för elever och personal att vistas i byggnaden.

– Vi litar på hälsovårdsmyndighetens professionalitet och kunnande. Alla värden har konstaterats vara inom gränsen och det här följs kontinuerligt upp. Alla i skolan ska också på hälsogransk-

ning och den görs för att alla är medvetna om situationen med att inomhusluften är dålig.

– Så vi upplever att staden gör vad den kan för att säkerställa att vi mår bra, säger de.

Var hitta ny byggnad?

Jakobstad befinner sig i likhet med många kommuner i en svår situation. Flera fastigheter är i behov en grundlig renovering och det är också en utmaning att hitta nya utrymmen.

– Det är inte bara vår fastighet som har dålig inomhusluft utan problemen är utbredda överallt i Finland. Det är väl i slutändan en fråga om att de kommunala medlen inte har varit tillräckliga. I Jakobstad är också stadshuset och rådhuset drabbat av dålig inomhusluft så problemen är stora.

Enligt hälsovårdsmyndigheternas rekommendation ska verksamheten i Pursisalmifastigheten bedrivas bara det här läsåret.

Efter det ska elever och personal omplaceras.

– Det är det senaste budet och vi tror på den informationen. Men utmaningarna är många för vi vet alla om situationen i Jakobstad och att det är brist på fastigheter som kan inhysa så här många elever.

– Det blir onekligen en utmaning för stadens administration att hitta en lämplig fastighet, säger Höglund.

I slutet av januari presenterade miljöhälsovården i Jakobstad en ny utredning. Miljöhälsovården står fast vid samma åsikt och rekommenderar att Språkbadsskolan måste flytta efter den här terminen.

Flytt enda alternativet Nyligen informerades stadsstyrelsen av fastighetschefen och den ansvariga på miljömyndigheten som genomfört undersökningen.

Enligt Kenneth Holmgård, som är styrelsemedlem, talar alla fakta för att staden måste få till ett beslut om en flytt.

– Det saknas fullmäktigebeslut men efter den information stadsstyrelsen nyligen fick är en flytt det enda alternativet. Flytten sker i samband med att den här terminen är slut och jag tror alla beslutsfattare förstår att det här är enda alternativet, säger Holmgård.

Fullmäktige beslöt i höstas att Språkbadsskolan ska flytta tillbaka till fastigheten Ristikari, när den har renoverats men det arbetet beräknas vara klart först hösten 2018. Så var blir den nya adressen?

– Vi har möjlighet att hyra lokaler på den fria marknaden. Som exempel står gamla Handelsläroverket tomt. Det är ett alternativ som vi ska utreda, säger Holmgård. christoffer thomasfolk

6

18.2.2015 • Nr 3

kolumnen

Kommunerna vill ha lokala avtal

NLS sommarkurs

Nu lediganslår FSL fyra stipendier till Nordiska Lärarorganisationers Samråd NLS sommarkurs för lärare. Kursen ordnas 27.61.7.2016 i Loen, Norge.

Tom Gullberg Akademilektor i Vasa

Kursens tema är Lärarprofessionen i förändring. Fokus under kursen ligger särskilt på morgondagens utmaningar för lärarna och skolan.

Bör vi bli tydligare?

Någon på Facebook bad mig förklara hur Finland kan vara ett så främlingsfientligt samhälle, trots att läroplanens värdegrund betonar tolerans och mångfald.

Sociala medier är sällan lämpliga för längre analytiska resonemang. Dessutom är jag inte säker på att jag skulle ha haft ett bra svar. Jag har själv under de senaste månaderna förundrat mig över att den prisade grundskolan inte ännu heller lyckats göra finländarna mera empatiska och bildade.

I över 20 år har jag på olika nivåer undervisat historia, som uttryckligen är det ämnet – så brukar ämnesdidaktikern i mig hävda – som skapar förmågan att på ett meningsfullt sätt kunna tolka och förstå olika fenomen i vår samtid. Utifrån det resonemanget var jag tidigare övertygad om att utbildade finländare kan föra historiska resonemang kring orsaken till konflikter i t.ex. Irak och Syrien, och att det därför inte heller borde vara svårt att begripa varför det under det senaste året kommit en växande skara flyktingar från dessa länder. Nu vet vi att inte ens alla våra ledande politiker klarar av att tolka sambanden. Eller kanske inte vill?

Vi lärare ska ha en professionell beredskap att möta elever från utomeuropeiska kulturer. Ändå finns det sällan automatiska lösningar. Det som ändå behövs är renodlade möten med ”det främmande”, och efter det är det inte främmande längre.

Men det är inte lärarna som ska beskyllas för den förvridna inställningen till flyktingar och kunskap. Skolor gör ett bra värdegrundsarbete, och det genomförs varje dag gedigen, relevant och mångsidig undervisning.

Jag kan nog tänka mig att klassernas halla-ahoiter också samlade in hungerdagspengar och läste om FN:s ambition att skapa världsfred oberoende av hudfärg eller religiös övertygelse. Men i något skede bestämde sig just den kategorin för att stiga upp från pulpeterna, putsa bort det liberala bildningsdammet och bli avtrubbade rasister i stället. Ur ett pedagogiskt och socialt perspektiv är den omvandlingen intressant, och jag är inte säker på att vi klarar av att förklara fenomenet. Eller var det just dessa typer som alltid sprang ut när mamma ropade att de ska komma in – de är ju fortfarande ute och vandrar under den suspekta pseudonymen ”Odins soldater”.

Vi lärare ska ha en professionell beredskap att möta elever från utomeuropeiska kulturer. Ändå finns det sällan automatiska lösningar. Det som ändå behövs är renodlade möten med ”det främmande”, och efter det är det inte främmande längre. Ändå: ”undervisningen ska stärka uppskattningen för kulturell mångfald, främja kulturell och interkulturell kommunikation och på så sätt lägga grund för en kulturellt hållbar utveckling”. Så heter det i den läroplan som träder i kraft i höst.

Kanske vi lärare behöver lägga ner foten ännu tydligare?

FSL:s kursstipendier för medlemmar täcker kursavgiften, inkvartering, mat och utflykter. Själv betalar du bara resorna till och från Loen.  Markku Jalonen.

Skicka din ansökan till christer.holmlund@fsl.fi (tfn 020 749 54 65) senast onsdagen den 9 mars 2016. Läs mera om kursen på www.nls.info/sommarkurs-2016.html.

Kommunarbetsgivarna KT hungrar efter en uppgörelse om lokala sparavtal. Arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen känner oro för att facken inte är pigga på att ingå liknande avtal.

Jalonen upprepar sina tidigare framförda argument om att lokala avtal kan trygga arbetsplatser. Genom att ingå lokala sparavtal kan man undvika permitteringar och uppsägningar.

KT presenterade nyligen en utredning, som ger vid handen att kommunerna och samkommunerna skar ner 1,4 procent av personalkostnaderna år 2015.

KT räknar med liknande ingrepp i år. De kommunala arbetsgivarna uppskattar, enligt KT:s enkät, att nedskärningarna motsvarar 1,6 procent i år.

Frågan om det lokala förhandlingsförfarandet dryftas av arbetsmarknadsparterna som bäst.

Finlands näringsliv EK vill gärna se lagstiftning om detta, medan facken anser att formuleringar om lokala avtal helst inskrivs i de olika kollektivavtalen.

Kallelser till möten i Läraren När en lärarförening skall ha vår- eller höstmöte är det skäl att publicera en möteskallelse i tidningen Läraren.

Då går man till väga så att kallelsetexten före deadline per e-post skickas till tidningens redaktion, antingen till chefredaktör Carl-Erik Rusk, carl-erik.rusk[at]fsl.fi eller till redaktör Tom Ahlfors, tom. ahlfors[at]fsl.fi.

Möteskallelsen publiceras därefter i Läraren. Någon avgift för mötesannonsen uppbärs inte.

lediga jobb



 

              

debatt Läromedel i psykologi på kommande Med anledning av artikeln i Läraren 2/2016 (s. 4–5) vill jag framhålla att förlaget Tabletkoulu för närvarande håller på att översätta ett digitalt läromedel för den obligatoriska gymnasiekursen i psykologi PS1 (enligt lp -16) till svenska. Översättningen beräknas vara klar senast under sommaren. Förlaget planerar att därefter låta

översätta läromedlen för även de fördjupade kurserna i psykologi till svenska. Intresserade gymnasielärare får gärna kontakta undertecknad för mer information (clara.nordman@porvoo.fi). clara nordman lektor i psykologi och religion vid Borgå Gymnasium

7

18.2.2015 • Nr 3

Pojkar bättre på teckenspråk Pojkarna klarade sig bättre än flickorna inom de flesta delområdena i utvärderingen av inlärningsresultaten i teckenspråk som modersmål.

Brister noterades i fråga om antalet undervisningstimmar, lärarnas utbildning och användningen av videoinspelning i undervisningen.

Resultaten framgår av den utvärdering i teckenspråk som modersmål som Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) genomfört bland finskspråkiga elever i årskurs 7–9.

Teckenspråk undervisas som modersmål i endast tre högstadieskolor. I utvärderingen deltog 19 elever från den allmänna undervisningen och specialundervisningen. Det var tillåtet att använda tolk eller biträde under provet. Utvärderingen genomfördes våren 2015.

Syftet med utvärderingen var att producera information om hur målen i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen nås, hur kunskapsnivån ser ut i lärokursen teckenspråk som modersmål och hur jämlikheten i utbildningen förverkligas. Delområdena som utvärderades var kommunikation, litteratur, språkkänsla och kulturkännedom.

Pojkarna klarade sig bättre än flickorna inom alla andra delområden än kulturkännedom, där resultaten låg på samma nivå.

Elevernas attityder till teckenspråk var i huvudsak positiva och flickorna var positivare inställda till att studera teckenspråk än pojkarna. De elever som hade tecken-

språk som hemspråk klarade sig bättre i utvärderingen än de elever som har finska som hemspråk.

fackligt perspektiv inger damlin FSL:s medlem i OAJ:s styrelse.

Få lärare är behöriga Lärarenkäten besvarades av sju lärare, av vilka två hade ämneslärarbehörighet i teckenspråk. Utvärderingsgruppen anser det oroväckande att så få teckenspråkslärare har ämneslärarbehörighet i ämnet. Det finns ingen fortbildning eller fortsatt utbildning för lärare om t.ex. användningen av teckenspråkets strukturer eller innehåll, eller över huvud taget om hur en döv person tillägnar sig kunskap, utan den enda möjligheten är att läraren studerar på egen tid.

I undervisningsgrupperna finns många elever med olika inlärningssvårigheter eller handikapp, som till exempel dövblindhet eller lindrig utvecklingsstörning, vilket enligt lärarna är en stor utmaning för undervisningen. Gruppernas heterogenitet syntes också i utvärderingsresultatet.

Lärarna var mycket motiverade att undervisa i teckenspråk men de ansåg att det är svårt att uppnå goda inlärningsresultat, främst på grund av det knappa läromedelsutbudet, materialets låga kvalitet och det otillräckliga antalet undervisningstimmar.

Nationella centret för utbildningsutvärdering är ett fristående ämbetsverk som svarar för nationell utvärdering av utbildningen.

Utvärderingscentrets verksamhet omfattar hela utbildningssystemet, allt från småbarnsfostran till högskoleutbildning.

Det här gäller oss!

– Don´t eat my food, sa leksaksapan och skakade i hela kroppen då jag tog tygbananen ur hennes hand. Där försvann den gulfärgade läckerbiten som hon efter mycket möda och stort besvär lyckats få i sin hand. Den tid och det arbete som apan lagt ner för att få sin banan var förgäves. Den batteridrivna apan skakar i hela kroppen, medan den grimaserande grymtar där den står på bordet.

Just den skakningen och grimasen är beskrivande för känslan, som rullar in då tvångslagarna kryddade med inbesparingar läggs på bordet. Är det verkligen så att försämrade arbetsvillkor med lägre lön och kortare semestrar ökar sysselsättningen i landet?

I samband med riksdagsvalet i våras sågs klara ställningstaganden för utbildningen i vårt land.

Glada politiker stod med skylten i handen: "Skär inte i utbildningen".

Men klimatförändringen sprider sig snabbt. Regeringen skär ner enorma summor i utbildningen.

Skolan drabbas, undervisningen drabbas. På längre sikt drabbas landets konkurrenskraft, men nu blundas det för det. Nu vill man nå de kortsiktiga målen. Tvångslagar ses som ett sätt att komma till rätta med landets ekonomi.

Lite gå på jobb då du är sjuk, lite söckenhelger utan lön, lite förkortade semestrar och på det personliga planet förhandlingar gällande arbetsvillkoren. Där har vi tvångslagarnas kärna.

Personalen inom undervisningssektorn utsätts för en mängd olika bakterier och allt för ofta är det problem med inomhusluften i våra skolor. Risken att insjukna är hög, vilket i praktiken kan bli att vi lärare och rektorer allt oftare kommer sjuka eller halvkrassliga till skolan då villkoren för sjukledighet naggas i kanten.

Regeringen skär ner enorma summor i utbildningen. Skolan drabbas, undervisningen drabbas.

På längre sikt drabbas landets konkurrenskraft, men nu blundas det för det. Nu vill man nå de kortsiktiga målen.

Sedan har vi semestrarna. Rektorer som efter 15 arbetsår uppnått en längre semester står inför ett hot att den skärs med åtta dagar. Någon kan titta avundsjukt på den förhållandevis långa semestern, men denna förmån bygger ju på att arbetsgivarna i tiderna på detta sätt kompenserat de lägre lönerna i förhållande till den privata sektorn.

Det finns ingen orsak till att lärare skulle kunna känna sig trygga, luta sig bakåt och tänka: Det här gäller inte oss!

Vi har i uppdrag att undervisa. Det är vi som getts uppdraget att ha hand om framtidens kunnande. Åt oss har getts ett oerhört förtroende. Vi lärare, vi rektorer – vi tillhör alla samma paraplyorganisation: en organisation med målsättning att uppnå överenskommelser som alla kan omfatta och fullfölja.

Att få landet på fötter är allas målsättning – tillsammans uppnår vi målet, och enbart tillsammans. ”Jeevs an åpp ha an reid leta nain annan seg hor e ska va”

möten och kurser

ABIKURSER i engelska, finska & lång matematik 6–17/6 och hälsokunskap 6–10/6 2016

www.hangosommaruni.fi

○ ○ Kristinestads lärarförening ordnar vårmöte 25.2 kl. 15.15 på Crazy Cat. ○ ○ Må bra-kurs på Åland to 3.3.2016, Hotell Arkipelag, Mariehamn. ○ ○ Lovisanejdens lärarförening r.f. håller stadgeenligt vårmöte fredagen den 4 mars 2016 i Servicehuset Esplanad kl. 18.30. Middag serveras (15€/person). Eveliina Passi är gästföreläsare. Hjärtligt välkomna! ○ ○ Raseborgs lärarförening rf sammankallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte torsdagen den 10 mars kl. 18 i Seminarieskolan i Ekenäs. Pensionsinfo med pensionsombud Siv Wirtanen och servering.

Under vårmötet informerar vi också om och behandlar förslaget till FSL:s organisationsförändring 2018. Anmälningar tas emot av skolombuden. Välkomna! ○ ○ Förtroendemannakurs, to–fr 10–11.3.2016, Scandic Tampere Station, Tammerfors. ○ ○ Kyrkslätts lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte på Wohls gård fredag 11.3.2016 klockan 18.00. Efter mötet bjuder föreningen på middag. Anmälningar till skolombud senast fredag 19.2 eller ann-britt.romar@kirkkonummi.fi senast onsdag 24.2.2016. ○ ○ FSL-styrelsen to 17.3.2016 kl. 10.30, FSL:s kansli, Helsingfors. ○ ○ FSL Akademi kurs 3 del II fr–lö 8-9.4.2016, Scandic Tampere Station, Tammerfors. ○ ○ FSL-styrelsen ti 26.4.2016 kl. 10.30, Scandic Tampere City, Tammerfors. ○ ○ Förbundsfullmäktige on–to 27–28.4.2016, Scandic Tampere City, Tammerfors. ○ ○ FSL-styrelsen ti 24.5.2016 kl. 10.30, FSL:s kansli, Helsingfors.

8

18.2.2015 • Nr 3

Ordlös roman med luft under vingarna Måste litteratur alltid handla om ord? Nej, det finns faktiskt också ordlösa litterära verk, som kanske kan kal�las grafiska romaner.

Tom Tiainen, lärare i Karleby, är intresserad av serier och grafisk formgivning. Det är faktiskt Tiainen som är upphovsman till FSL-fågeln, som används som symbol för förbundet. Den återges på denna tidnings parad.

Fåglar, närmare bestämt duvor, verkar fängsla Tiainen. I slutet av fjolåret utkom hans mastiga grafiska roman Neri, som utgör ett resultat av fyra års möda. Här har vi en bok, där orden är utelämnade. I stället förs handledningen framåt av en teckning på varje sida. Och det handlar inte om ett experimentellt collage, utan boken har faktiskt en tydlig handling som gestaltas minutiöst av Tiainens skickligt utförda teckningar.

Hans teckningar är av det realistiska slaget och i sammanhanget kan man gott tala om magisk realism i såväl bilder som handling.

Så pass suggestivt är Tiainens berättande.

Boken handlar om en cirkusartist, som har dragit sig tillbaka med sin dotter i Neristan i Gamlakarleby. Artisten har upplevt en dramatisk olycka, som ledde till att hustrun dog medan han själv skadades svårt. Olyckan berodde på duvor, vilket gör att han hatar duvor. Dottern Neri fängslas igen av duvor.

Romanen handlar om bl.a. relationen mellan far och dotter, men Tiainen har också fångat in mycket annat.

Jag har läst många serieromaner, bl.a. mästerverken Art Spiegelmans Maus och Alan Moores/David Lloyds V for Vendetta, men i dessa handlar det om ett samspel mellan ord och bilder. Neri innehåller alltså inga ord, men jag märker att också här handlar det om ett liknande samspel, men det är läsaren själv som skapar orden i sitt sinne. Fantasieggande? Javisst! c-e rusk Kolla in www.talentabooks.wordpress.com.

Tom Tiainens bok om Neri innehåller endast teckningar – inte ett ord.

bakbrädet Axlar rektorsuppdrag. Kaj Holmbäck, rektor för Donnerska skolan i Karleby, har valts in i styrelsen för Suomen rehtorit-Finlands rektorer Sure-Fire, för mandatperioden 201617. Han efterträder Hannu Ollikainen från Sibbo, som senast företrädde de svenskspråkiga rektorerna i föreningens styrelse.

Kaj Holmbäck deltog i den rektorsträff, som ordnades i FSL:s regi i början av februari.

Träffen syftar till att stärka kommunikationen mellan rektorerna och FSL. Många strängar på rektorslyran. Sure-Fire utsåg i samband med Educa-mässan 2016 rektor Kaisa Isotalo från Seinäjoki till årets rektor 2015. Hon prisades för sin mångkunnighet, vilket också ses i att Isotalo också utsågs till årets lärare i huslig ekonomi.

Också denna utnämning ägde rum i anslutning till Educa. Åländskt rekordmöte. Ålands lärarförenings höstmöte lockade ett rekordstort del-

son, Maria Kaunismaa, Camilla Hellström och Marcus Gustafsson.

 Rektorerna Agneta Torsell och Kaj Holmbäck. foto: tom ahlfors.

tagande. Hela 104 medlemmar var på plats den 27 november 2015. Vid mötet omvaldes ordförande Tove Waller. Styrelsen som då valdes har nu konstituerat sig och har följande sammansättning: vice ordförande Christer Andersson, sekreterare Malin Sundström, kassör René Sköld samt ledamöterna Staffan Holmström, Merja Karls-

Slut på lärarlyft? Lärarna i Sverige har under de senaste åren upplevt stora framgångar på lönefronten. Lärarbristen och debatten om de sjunkande resultaten har gett skjuts åt lärarna, som har upplevt en löneutveckling som ligger långt över utvecklingen inom andra branscher.

Regeringen har dessutom utlovat öronmärkta satsningar för att höja lärarlönerna framgent. Men det faller inte alla i smaken. Statliga Medlingsinstitutet varnar för satsningen konsekvenser, omtalar Lärarnas tidning i nr 1/16. ”Det finns betydande risker förknippade med en politisk inblandning från statsmakternas sida i lönebildningen”.

LO varnar också för ”stora och svåröverblickbara skador på kollektivavtalsmodellen och lönebildningen”.

Heureka VM-partner. Vetenskapscen-

tret Heureka är med på ett hörn, då skidVM i nordiska skidgrenar ordnas i Lahtis 22.2−5.3.2017. Heureka är nationell samarbetspartner tillsammans med bl.a. tangomarknaden i Seinäjoki jämte handelsfacket PAM. Heureka öppnade utställningen Suksi Heurekaan! (Vinterspel), som ansluter sig till vintersporttemat, i början av februari.

Trakasserier, inte mobbning! Sluta säga mobbning, säger Johan Sandman Wideman, verksamhetsutvecklare vid Sveriges elevkårer.

I en debattartikel i Lärarnas tidning nr 2/16 hänvisar han till att mobbning är ett begrepp, som används endast i skolsammanhang. I samhället i övrigt talar man om trakasserier och kränkningar. ”För mig är det märkligt att vi benämner de hemska handlingarna olika beroende på vem det handlar om”, säger Wideman.