Läraren 3 2018

ledaren Kommunala sektorns förhandlingar blev just så besvärliga som många hade förväntat sig. ЮЮ r sidan 2

15.2.2018 • Nr 3 Årgång 44 (125) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Rektor med två arbetsgivare Anders Nordström är rektor för både kommunala Lovisa Gymnasium och privata Kotka Svenska samskola. Jobbet kräver hans närvaro på två platser som befinner sig på 40 kilometers avstånd från varandra. ЮЮ r läs mera på sidan 8

– Flera vuxna behövs i våra skolor, säger rektor Anders Nordström, som är rektor för både Lovisa Gymnasium och Kotka Svenska Samskola. foto: tom ahlfors

Vem är du?

Vad vill du?

Ta del av de svar som FSL:s kandidater i OAJ:s fullmäktigeval gav på ett par frågor som Läraren ställde dem. ЮЮ r sidorna 6–7

Motion är bra Till kongressen den 6–7 juni 2018 kan din lärarförening sända in en motion och föra fram något ni brinner för och vill att förbundet ska jobba för.

Deadline är den första mars.

Motioner som riktas till kongressen måste alltid först behandlas av lärarföreningen. Motionen kan handla om nästan vad som helst som berör FSL:s verksamhet eller angelägenheter.

Delvis i mål Inför förhandlingarna höjde vi beredskapen för att markera att vi inte accepterar en lösning där våra medlemmar erbjuds sämre avtal än inom den privata sektorn.

Nu är vi delvis i mål med förhandlingarna, eftersom vi i skrivande stund har vi nått förhandlingsresultat inom den kommunala och statliga sektorn.

CHRISTER HOLMLUND Ord för ord-kolumnen

ЮЮ r sidan 5

ЮЮ r sidan 3

2

15.2.2018 • Nr 3

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Offentligt missnöje Kommunala sektorns förhandlingar blev just så besvärliga som många hade förväntat sig. Det krävdes både många och långa förhandlingar innan parterna sent på torsdag kväll den 8 februari kunde meddela att ett förhandlingsresultat hade nåtts.

Den kommunala sektorns uppgörelse är omfattande – omkring 420 000 löntagare berörs – och följaktligen har turerna i denna runda fått mycket uppmärksamhet.

En del av uppmärksamheten är av negativt slag. I de sociala medierna har många kommunalt anställda spytt sin galla över uppgörelsen och speciellt i hälsofacket Tehy har uppgörelsen lett till stort gny. Inte heller OAJ har undgått bitska kommentarer av en del kritiska medlemmar.

Den organisatoriska beredskapen hade höjts i kommunfacken och ett övertidsförbud jämte ett förbud mot att byta arbetspass ledde till störningar i serviceproduktionen i kommunal regi. Det bidrog till att skruva upp stämningarna.

Förhandlingarna var svåra, men denna gång må ingen skugga falla över Kommunarbetsgivarna KT. Nedskärningarna av semesterpenningen blev en tröskelfråga i dessa förhandlingar. Läget var besvärligt för KT, eftersom staten mjölkar kommunerna på de pengar, som sparas in p.g.a. de beskurna semesterpenningarna.

Alltså vändes löntagarnas blickar mot statsminister Juha Sipilä (c), som må stå som upphovsman till den hätska drevjakt som ledde till det beramade avtalet om stärkt konkurrenskraft. Löntagare i gemen fick smaka på Sipilä-regeringens piska i form av förlängd arbetstid, men de offentligt anställda fick ett extra piskrapp i form av nedskurna semesterpenningar.

Alternativet till konkurrenskraftsavtalet skulle ha varit obehagliga

ÅRGÅNG 44 (125). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,25 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 64 euro, 1/2 år 33 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2018.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

tvångslagar i form av försämrade semesterförmåner och sämre ersättning för söndagsarbete med mera. Tvångslagarna skulle slagit hårdast mot de offentligt anställda.

I efterskott kan man gott säga att de nedskurna semesterpenningarna kom till i ett skede, när vändningen i ekonomin mot det bättre var redan på gång i vårt land. I år är uppgången starkare än vad prognoserna har förutsatt.

Fast det vill Sipilä och hans regeringskumpaner inte veta av, så det blev kalla handen för kommunfacken som uppvaktade honom i hopp om kompensation till kommunerna.

Den besvikelse som en del upplever med anledning av uppgörelsen måste pejlas mot den irritation över den orättvisa behandlingen, som utgör ett oläkt sår i de offentliga leden.

Nu åstadkoms en mager kompromiss, som KT uttryckligen inte ser som en kompensation för semesterpenningarna. I stället talas om ett engångsbelopp, som är bundet till ett lokalt produktivitetsprogram.

Här finns en risk för att inte se skogen för bara träd. För kompensationen för semesterpenningen är dock endast ett sidospår i denna avtalsrunda.

Huvudstråket gav en kostnadseffekt om 3,46 procent, som väl ligger i linje med den allmänna linjen på arbetsmarknaden. Eller i själva verket ligger den kommunala uppgörelsen snäppet över allmänna linjen om ca 3,2 procent utslaget på två år.

Mot den bakgrunden är den kommunala uppgörelsen inte oäven.

I efterskott kan man gott säga att de nedskurna semesterpenningarna kom till i ett skede, när vändningen i ekonomin mot det bättre var redan på gång i vårt land.

Fotnot: Centrala fakta om kommunsektorns uppgörelse finns på annan plats i denna tidning. Se även lararen.fi.

Rösta!

FSL

inFormerar

OAJ:s fullmäktigeval inleds med elektronisk förhandsröstning 19.2-4.3.

Utnyttja din rösträtt och välj den du tycker ska representera FSL! Det finns två sätt att logga in till den elektroniska valsidan.

1) Med dina nätbankskoder. Kom ihåg att du kan rösta endast en gång!

2) Med hjälp av personliga inloggningskoder som du hittar i vårt elektroniska medlemsregister. Logga in med ditt medlemsnummer och de fyra sista tecknen i din personbeteckning (bokstäver skrivs med versaler). I den övre balken hittar du sedan en länk till OAJ-valet som ger dig tillgång till inloggningskoderna. Med hjälp av de här uppgifterna kan du sedan logga in i systemet och rösta elektroniskt. Kom ihåg att det här är engångskoder!

Länken till valsidan hittar du på www.fsl.fi!

Urneval ordnas också 26-27.3 ordnar din lärarförening ett traditionellt urneval för dem som inte har förhandsröstat. Håll utkik efter mer information på din skola!

10 kandidater ställer upp En presentation av alla kandidater finns på sidan 6-7 i den här tidningen och på vår webbsida. På webben svarar kandidaterna även på en bonusfråga!

3

15.2.2018 • Nr 3

Flytt av sommarlov debatteras åter

ordförord

Diskussionen om en eventuell flyttning av skolornas sommarlov går åter het. En bidragande orsak är ett medborgarinitiativ, som syftar till att riksdagen måtte ta ställning i frågan.

Södra Finlands rektorsförening, som står bakom det nu aktuella initiativet, vill att läsårets skolarbete avslutas den sista vardagen vecka 24 istället för vecka 22.

Som motivering anförs att försommaren i Finland ofta är kall och regnig, medan vädret är bättre under sensommaren. ”Genom att skjuta fram läsårsavslutningen med två veckor infaller elevernas sommarlov under den varmare delen av sommaren.

Detta skulle ha en gynnsam inverkan på elevernas och deras vårdnadshavares möjligheter att återhämta sig. Behovet av att åka till sol och värme på sydligare breddgrader under läsårets arbetsdagar skulle också minska, vilket direkt skulle minska elevernas frånvaro och de således skulle vara mera frekvent på plats och ta del av den högkvalitativa undervisning som vi har i våra skolor” anges som ett centralt motiv.

Vidare hänvisas till att en ändring leder till att sommarlovet i Finland i högre grad att sammanfaller med sommarlovet i de övriga nordiska länderna och det övriga Europa. I dessa områden avslutas skolåret i regel efter första eller andra veckan i juni. Som en del av den europeiska integrationen är det önskvärt att läsårstiderna inom EU i hög grad sammanfaller

Christer Holmlund Förbundsordförande

Förhandlingsutmaningar

Genom att skjuta fram läsårsavslutningen med två veckor infaller elevernas sommarlov under den varmare delen av sommaren.

SÖDRA FINLANDS REKTORSFÖRENING

med varandra.

För att initiativet ska föras till behandling i riksdagen krävs att det stöds av minst 50 000 undertecknare.

Den 12 februari hade 9 513 personer undertecknat initiativet.

Deadline är den 22 maj 2018.

Rektorerna betonar en del pedagogiska aspekter, medan arbetsoch näringsministeriet har ett annat perspektiv.

Näringsminister Mika Lintilä (c) meddelade den 7 februari att ministeriet ämnar granska frågan ur ett rese- och turismnäringens perspektiv.

– Med de nuvarande lovtiderna ger vi våra konkurrentländer ett

Musketöred gav resultat i Danmark Etappmål nr 1 är nått i Danmark: lärarfacken förhandlar med kommunarbetsgivarna KL om ett avtal rörande lärarnas arbetstider.

Fackförbunden för de offentligt anställda bildade en solidaritetsfront, som fungerade enligt mottot: En för alla, alla för en.

Den offentliga sektorns avtalsförhandlingar kan inledas först när kommunarbetsgivarna inleder förhandlingar om lärarnas arbetstider, meddelade de inflytelserika fackförbunden.

Målet var att stöda lärarna i deras kamp för avtal om arbetstiderna.

Danska lärare saknar idag arbetstidsavtal. Deras arbetstider dikteras av lagstiftningen, vilket saknar motstycke i Norden. I praktiken dikteras de danska lärarnas arbetstider av de lokala rektorerna.

Dock har en del kommuner valt att ingå lokala arbetstidsavtal.

Men i en del kommuner har lärare tvingats undervisa över 23 timmar i veckan, vilket självfallet har minskat tiden för förberedelser av undervisningen.

Lärarorganisationernas centrala krav är en avtalsram, som stöder det professionella lärararbetet och lärarnas möjligheter att leva upp till lagstiftningens krav. Av-

tydligt försprång. Skolstarten lugnar ner turismen i hemlandet genast i början av augusti, säger Lintilä, som alltså vill flytta sommarlovet i samma riktning som rektorsföreningen.

Diskussionen är inte unik. Senast aktualiserades frågan i fjol höstas av bl.a. Olli-Poika Parviainen, riksdagsledamot för De Gröna.

I ett skriftligt riksdagsspörsmål föreslog Parviainen att sommarlovet flyttas så att skolorna stänger vid midsommar och öppnar igen i månadsskiftet augusti-september.

– Augusti är en allmän semestermånad i Europa, men i ökande grad också i vårt land, motiverade Olli-Poika Parviainen sitt förslag.

Dock ledde spörsmålet inte till åtgärder från regeringens sida. Ärendet utreddes grundligt av Utbildningsstyrelsen och undervisningsministeriet för drygt 10 år sedan.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen hänvisade i höstas till dessa utredningar och fastslog att de faktorer som ansluter sig till frågan inte har ändrats. c-e rusk

talet ska också bidra till kvalitet i undervisningen.

De offentliga fackens kamp gav resultat och regelrätta förhandlingar om lärarnas arbetstider har nu inletts. Därmed knyckte de offentligt anställdas avtalsförhandlingar i gång. En eventuell uppgörelse torde nås före slutet av februari.

Dock har förhandlingarna om ett arbetstidsavtal för lärarna förlöpt trögt. Den 12 februari meddelas att förhandlingarna har gått i baklås. Arbetsgivarna har inte framlagt ett enda konkret förslag rörande lärarnas arbetstider. c-e rusk

Inför avtalsrörelsen finns en lång beredningsprocess med uppställda mål. Förhandlingsmålen bygger på tidigare förhandlingar, olika motioner, klämmar och frågor som fullmäktige fört fram samt saker som på annat sätt förts in i förhandlingsmaskineriet. I denna förhandlingsrunda var målen uppställda och godkända inom organisationen redan före vårt och OAJ:s höstfullmäktigemöten.

Eftersom arbetsgivaren sällan har samma målsättningar som vi (snarare tvärtom), måste vi räkna med att inte alla våra uppsatta mål nås. Utmaningen är alltså att kunna enas när parterna drar åt olika håll.

Inför förhandlingarna höjde vi beredskapen för att markera att vi inte accepterar en lösning där våra medlemmar erbjuds sämre avtal än inom den privata sektorn. Nu är vi delvis i mål med förhandlingarna, eftersom vi i skrivande stund har vi nått förhandlingsresultat inom den kommunala och statliga sektorn.

Vi är nöjda med att det finns ett ledarpaket som länge varit vår målsättning, medan den lokala justeringspotten inte är optimal. Du kan läsa mera om förhandlingsresultaten i den här tidningen. Vad gäller läraravtalet måste vi vänta med att kommentera detaljerna, eftersom det här inte är offentliggjort eller godkänt ännu.

Varför fick vi inte mera eller varför fick vi inte tillbaka nedskärningen i semesterpenningen är säkert frågor som ställs?

Kunde vi ha fått mera via en strejk? Hade våra medlemmar varit beredda att strejka? Det är bra frågor, men det är inte lätt att ge entydiga svar på dem. Här ser jag fram emot en konstruktiv diskussion med tanke på kommande förhandlingar och förhandlingsmål.

Varför fick vi inte mera eller varför fick vi inte tillbaka nedskärningen i semesterpenningen är säkert frågor som ställs?

Kunde vi ha fått mera via en strejk? Hade våra medlemmar varit beredda att strejka? Det är bra frågor, men det är inte lätt att ge entydiga svar på dem.

I skrivande stund är jag dock bekymrad över våra anställda inom den privata sektorn (universitet, övningsskolor och privata skolor) som fortsättningsvis är utan avtal. För deras del är vi i en helt unik situation där arbetsgivaren gett ett skambud som är avsevärt sämre än den allmänna linjen och den linje som avtalats om på kommunal nivå. Dessutom har arbetsgivaren fört fram försämringar i texter, det vill säga paragrafer i avtalen. Detta är något helt nytt och det skulle inte förvåna mig om vi redan då ni läser denna tidning har varslat om konfliktåtgärder.

På Åland är förhandlingarna i startgroparna. Viktigast att lyfta här är att Åland har sin egna förhandlingsorganisation AKAVA-Åland som förhandlar och under tidigare förhandlingsrundor lyckats nå resultat som rätt mycket liknar fastlandets kommunala avtal.

Nu sätts solidariteten på prov, vad är vi beredda att göra för att stöda våra medlemmar i denna svåra situation?

Jag hoppas och tror att vi gemensamt står vid deras sida och stöder dem. Vi ska inte heller glömma våra medlemmar på Åland som också är utan avtal, men där förhandlingarna är i startgroparna.

4

15.2.2018 • Nr 3

Kommunal uppgörelse följer allmänna linjen Ett förhandlingsresultat nåddes i de kommunala förhandlingarna torsdagen den 8 februari.

Efter segslitna förhandlingar meddelades på torsdag kväll att parterna har godkänt ett förhandlingsresultat, som går till behandling i organisationernas beslutande organ. Allmänna kommunala avtalsområdet (AKTA), som omfattar över 300 000 löntagare, var först ut men också kommunala undervisningssektorn följde samma kväll. För läkarnas del nåddes en uppgörelse den 9 februari Styrelsen för lärarfacket OAJ sammanträder den 13–14 februari för att ta ställning till resultaten av förhandlingarna. Denna tidning presslades den 13 februari och då var styrelsens beslut inte kända. OAJ har valt att inte ge ut detaljerna rörande UKTA- uppgörelsen förrän styrelsen har sagt sitt. Dock torde UKTA följa de allmänna linjerna i AKTA-uppgörelsen.

Avtalsperioden inom kommunsektorn är 2 år och 2 månader. Avtalet är i kraft 1.2.2018– 31.3.2020. Parterna kom i avtalet överens om löneförhöjningar som är i linje med den s.k. allmänna linjen som uppstått under avtalsrörelsen. Kostnadseffekten är 3,46 procent.

Det första årets löneförhöjningar består av ett fast belopp på 26 euro eller en förhöjning på minst 1,25 procent, det andra årets förhöjning består av en allmän

förhöjning på 1 procent.

Det första påslaget betalas 1.5.2018, då lönerna höjs med 26 euro, eller minst 1,25 procent. Euroförhöjningen gäller månadslöner upp till 2 100 euro. Till anställda med högre månadslöner än så betalas en procentuell förhöjning.

1.1.2019 utbetalas en lokal justeringspott om 1,2 procent 1.4.2019 utbetalas en allmän förhöjning om 1 procent.

Inom kommunsektorn avtalades vidare om ett långsiktigt löneprogram, som ska granska mänoch kvinnodominerade branschers inkomstutveckling inom privata och offentliga sektorn samt jämna ut män- och kvinnodominerade branschers löneutveckling.

OAJ har varit pådrivande i denna fråga.

Den kommunala fackfronten drev kraftfullt på en kompensation för de minskade semesterpenningarna, som är i kraft 201719. Semesterpenningen minskas med 30 procent för de offentligt anställda under dessa tre år.

Nu nåddes efter en seg mangling en uppgörelse. I uppgörelsen talas emellertid inte om kompensation för semesterpenningen, men nog om ett produktivitetsbaserat engångsbelopp.

Ersättningen betalas till personalen i januari 2019. För engångspotten har reserverats 135 miljo-

ner euro. Den personliga engångspotten är 9,2 procent av arbetstagarens lön. En person med en månadslön om 3 000 euro får ett engångsbelopp om ca 270 euro.

Ytterligare kom parterna överens om att inrätta två arbetsgrupper, arbetsgruppen för social- och hälsovård och arbetsgruppen för inlärning i arbete och arbetshandledning.

Uppgörelsen förbättrar ställningen för arbetstagare med familj. Avtalet förlänger lokal avlönad faderskapsledighet. Dessutom lyftes åldersgränsen för vårdledighet. I fortsättningen gäller vårdledigheten barn under 12 år.

Avtalsförhandlingarna fortsätter inom privata undervisningssektorn gällande bl.a. privat undervisningspersonal och universitetens personal.

FSL:s ordförande Christer Holmlund kommenterar avtalsrörelsens resultat i sin kolumn i denna tidning. c-e rusk

Fotnot: Texter och kommentarer rörande avtalsrörelsen på lararen.fi. Här informeras också om OAJ-styrelsens behandling av UKTA-uppgörelsen jämte avtalsförloppet rörande den privata undervisningssektorn.

Åtal för vådlig slöjdtransport Också kommunpolitiker kan åtalas för brister i arbetsmiljön, t.ex. till följd av fuktskador i byggnader.

– Det kan bli aktuellt i situationer, där olägenheter som äventyrar hälsan har kommit till fullmäktiges kännedom men fullmäktige har inte fullföljt sitt ansvar för att rätta till problemen, säger Matti Tolvanen, professor i brotts- och processrätt vid Itä-Suomen yliopisto.

Tidskriften Kuntateknikka synade den juridiska aspekten på inneluftproblem i slutet av fjolåret.

Den juridiska prövningen har blivit en del av inneluftsproblematiken, resonerar Tolvanen.

Tolvanen säger att kommunens ekonomiska problem inte duger som förklaring för att inte skrida till nödvändiga åtgärder. Ifall inneluften förorsakar problem rörande arbetshälsan bör problemen

åtgärdas även om det blir dyrt att uppföra en ny skolbyggnad.

– Kommunerna har rätt att uppbära skatt och därmed också möjligheter att finansiera åtgärder som upphjälper problem. Förmånliga lån står ju också till buds, säger Tolvanen. Åtal som berör kommunanställdas eller kommunpolitikers ansvar för inneluftproblem och uraktlåtenhet att åtgärda dessa har hittills varit sällsynta.

I fjol åtalades en rektor och lärare i teknisk slöjd i Ruokolax emellertid för uppsåtligt brott mot tjänsteplikten jämte vållande av kroppsskada.

I bakgrunden till historien finns konstaterade inneluftproblem i skolan Ruokolahden kirkonkylän koulu, som har sedermera rivits. Problemen var så akuta att undervisningen flyttades till tillfälliga utrymmen. Eleverna del-

tog i flyttningen av material från den fuktskadade byggnaden.

– Inom ramen för undervisningen hjälpte elever att flytta en del av läromaterialet i teknisk slöjd till de tillfälliga utrymmena.

En elev, som led av en del grundsjukdomar, deltog i arbetet. Några dagar senare förvärrades elevens tillstånd och hen tvingades få sjukhusvård. De två åtalade övervakade flyttningen, berättar kommundirektör Antti Pätilä till Kuntatekniikka. Åtalen förkastades i tingsrätten men åklagaren och elevens föräldrar besvärade sig till hovrätten.

Hovrätten återremitterade dock ärendet till tingsrätten, eftersom hovrätten ansåg att ny bevisning hade framkommit. Ärendet torde behandlas ånyo i tingsrätten i början av detta år. c-e rusk

 De kommande kommunala löneförhöjningarna är i linje med den s.k. allmänna linjen som uppstått under avtalsrörelsen. Lärarnas UKTA torde följa de allmänna linjerna i AKTA-uppgörelsen.

Det första påslaget betalas 1.5.2018, då lönerna höjs med 26 euro, eller minst 1,25 procent. Euroförhöjningen gäller månadslöner upp till 2 100 euro. Till anställda med högre månadslöner än så betalas en procentuell förhöjning.

1.1.2019 utbetalas en lokal justeringspott om 1,2 procent 1.4.2019 utbetalas en allmän förhöjning om 1 procent.

Teuva skapar läromedelsbank Det ser mörkt ut för medborgarinitiativet, som syftar till att få göra studiematerial för gymnasie- och yrkesstudier avgiftsfria. Det är Finlands svenska skolungdomsförbund FSS jämte andra studerandeorganisationer som står bakom initiativet. Hittills har 21 399 personer (situationen den 12 februari) meddelat om sitt stöd för initiativet.

Namninsamlingen avslutas den 18 mars 2018. Det krävs minst 50 000 underskrifter för att initiativet skall föras till behandling i riksdagen.

I initiativet hänvisas till att de totala kostnaderna för att avlägga en gymnasieexamen uppgår till 2 600 euro och kostnaderna för vissa yrkes-

inriktade examina kan, beroende på bransch och läroinrättning, uppgå till flera tusen euro. Detta skapar ojämlikhet mellan unga och belastar mindre bemedlade familjers utkomst.

I Östermark (fi.Teuva) har man skridit till åtgärder i samma anda. I gymnasiet Teuvan lukio etableras en läromedelsbank, som ger studerandena avgiftsfri tillgång till läromedlen i de obligatoriska kurserna.

Yle berättar om satsningen den 7 februari.

Gymnasiets lärare står bakom idén.

Teuvan lukio har idag 56 studerande. c-e rusk

15.2.2018 • Nr 3

Journalistisk frihet het fråga i Lärarförbundet

5

En bitande tvist har seglat upp i Lärarförbundet i Sverige.

Tvisten gäller i första hand förbundsorganet Lärarnas tidnings ställning i förbundet. Dock berörs också andra tidningar, som ges ut av Lärarförbundet.

Ska Lärarnas tidning fullgöra sitt journalistiska uppgift genom att bl.a. granska utgivarens, alltså Lärarförbundets verksamhet?

– Nej, säger förbundsstyrelsen och anser att den granskning som förbundets revisorer utövar är nog.

– Ja, säger redaktionen för Lärarnas tidning, som får en kraftfull uppbackning av bl.a. Journalistförbundet och fackpressens chefredaktörer i Sverige.

Tvisten är infekterad till den grad att den 25 januari meddelades att Annica Grimlund, avdelningschef på Lärarförbundets tidningsavdelning, avgår i protest mot förbundets förändrade syn på tidningarnas oberoende ställning. Grimlund har tidigare varit chefredaktör för Förskolan och Lärarnas tidning.

– Jag avgår i protest mot den process som har pågått sedan i somras med bland annat förändringar i det redaktionella programmet och mot hur de beslut som togs i förbundsstyrelsen i höstas nu tolkas, säger Annica Grimlund till Lärarnas tidning.

Grimlund går längre än så i en intervju, som har publicerats på journalisten.se.

– Här hindrar makthavarna sina granskare. Det är förvånande att de är så rädda och inte tål att granskas. Det är helt emot min syn på demokrati – och helt emot min moraliska kompass. Tidningarna är medlemmarnas, inte styrelsens, säger Annica Grimlund.

Hon förundrar sig över den process, som har föregått de nya linjedragningarna, som för kommunikationsavdelningen och tidningarna närmare varandra.

– Jag har aldrig jobbat i så många slutna processer som jag har gjort under hösten och vintern. Det är inte alls mitt arbetssätt. Det har inte varit en demokratisk process och jag tycker till och med att den har varit antifacklig i vissa avseenden, säger Grimlund.

Hon utvecklar sitt resonemang.

– Lägger man för mycket tystnadsplikt i förändringsprocesser blir processen antifacklig. Jag har inte fått berätta för mina redaktioner och mina chefredaktörer vad som pågår. Allt det här har jag protesterat mot hela hösten och nu orkar inte jag mer. Jag är helt slut. Nu får andra ta över, säger Grimlund.

Chefredaktörer för fackliga tidningar ställer sig väldigt oförstående till de nya linjedragningarna. Helle Klein, chefredaktör på Dagens Arbete som är organ för tre stora LO-anslutna industriförbund, rasar i den egna tidningen mot Lärarförbundet.

– Att just Lärarförbundet nu väljer att lägga om riktningen och blanda samman journalistik och marknadsföring/kommunikation är chockerande. Det förbund som samlar lärare som har i uppdrag att utbilda nya generationer i demokratins värderingar borde väl rimligen ha koll på att den fria journalistiken är en grundbult i vår demokrati?, noterar Helle Klein.

Hon tycker att det är skandalöst att ett lärarfack inte förmår skilja på journalistik och kommunikation.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, vill tona ner dramatiken.

– Fakta är att Lärarförbundets tidningar kommer ha en lika viktig roll som förut när det gäller att granska skolan, skolarbetsgivare och myndigheter från ett lärarperspektiv. Det finns heller inte något förbud i det nya redaktionella programmet mot att tid-

 Annica Grimlund, avdelningschef på Lärarförbundets tidningsavdelning, avgick redan i slutet av januari i protest mot förbundets förändrade syn på tidningarnas oberoende ställning. skärmdump/ lärarnas tidnings webbsida

ningarna granskar Lärarförbundet, även om tonvikten inte ligger där, antecknar Jaara Åstrand i en blogg som är daterad den 30 januari.

Jaara Åstrand säger också att processen är på hälft.

– Det beslut som har fattats har alltså syftet att säkra att Lärarförbundet lägger de gemensamma resurserna på det som gör skillnad och som efterfrågas av våra medlemmar. Vi ska dra nytta av att vara Sveriges enda lärarorganisation som organiserar hela professionen och visa på såväl kollektiv styrka som hur våra olikheter berikar, kompletterar och är förutsättningar för varandra. För att så ska ske gör vi förändringar som också rör vår kommunikation.

Knut Hovland, chefredaktör för norska Utdanning, är starkt kritiskt till Lärarförbundets nya linjedragningar. Han agerar tillsammans med journalistklubben vid Utdanning, som är det norska lärarfackets tidning.

– Planerna utgör ett hot mot pressfriheten och demokratin, och vi ställer oss bakom våra bekymrade svenska kolleger när vi med oro ser att ledningen för det största svenska fackförbundet för lärare, Lärarförbundet, i praktiken avlägsnar journalister-

nas och chefredaktörens oberoende, skriver journalistklubbens ordförande Paal Svendset samt Knut Hovland i ett gemensamt uttalande, och konkluderar: – Journalistiken är fri och kan inte dikteras av en politisk ledning eller administration. Då är det inte längre journalistik.

Lärarnas tidning och Pedagogiska magasinet ingår i medlemskapet i Lärarförbundet. Därutöver ges en handfull andra tidningar, såsom Förskolan, Specialpedagogik och en del andra skolforms- och ämnestidningar, ut i Lärarförbundets regi.

Och hur ser det ut i Finlands svenska lärarförbund FSL? Förbundskongressen, som är förbundets högsta beslutande organ, värnade år 2014 om Lärarens självständiga ställning i förbundet.

I dokumentet Riktlinjer för verksamheten 2014–18 fastslog förbundskongressen följande: ”Tidningen Läraren har en fri ställning i FSL. Tidningen ska spegla och vid behov även kritiskt granska förbundets verksamhet. Chefredaktören fungerar som ansvarig utgivare och intar en oavhängig ställning i journalistiska avgöranden.” c-e rusk

Mobilregler sprider sig i Sverige Nio av tio mellan- och högstadielärare i Sverige uppger att deras skola har regler för hur eleverna får använda mobiltelefoner under skoltid. Oftast til�låts mobiler bara i undantagsfall.

Det visar en undersökning som Lärarbarometern har gjort på uppdrag av Telenors och den ideella organisationen Surfa Lugnts initiativ Nätprat.

Nätprat är ett initiativ från Telenor och den ideella organisationen Surfa Lugnt för att

främja samtalet mellan vuxna och barn om livet online, i syfte att motverka mobbning och kränkningar bland barn och unga på nätet Majoriteten av Sveriges skolor har någon form av mobilförbud. Oftast tillåts mobiler bara på vissa lektioner och i undantagsfall (35 procent) följt av endast på raster (28 procent).

14 procent av lärarna uppger att det inte finns några förbud alls medan var tionde (8 procent) uppger att mobiler är helt förbjudna. Det visar en undersökning med över 1

500 mellan- och högstadielärare genomförd på uppdrag av Nätprat.

– Majoriteten av landets lärare är positiva till mobilförbud i någon form. Våra tidigare undersökningar visar att även många elever som går i en mobilfri skola gillar att det finns ett förbud. Men oavsett regler så är det viktigt att vuxna, både skolpersonal och föräldrar, talar med unga om risker, möjligheter, källkritik och hur man ska bete sig på nätet. Vi tror att dialogen är nyckeln, säger Katarina Hamnholm, ansvarig för ini-

tiativet Nätprat på Telenor.

77 procent av landets lärarkår tycker att mobilförbud i skolan är något positivt. Hälften tycker till och med att det är väldigt bra (51 procent). Bara var tionde (11 procent) anser att mobilförbud är dåligt.

Enligt lärarna är de främsta fördelarna med mobilförbud att det bidrar till arbetsro i klassrummet (56 procent), följt av färre fall av nätmobbning och nätkränkningar (14 procent) samt att eleverna umgås mer med varandra (13 procent).

6

15.2.2018 • Nr 3

Här ser du alla kandidater FSL:s centralvalnämnd har också kandidatlistorna och lottat den inbördes ordningen mellan valförbunden och de kandidater som står utanför valförbund.

Valförbund för FSLlärarföreningar i Åboland, Björneborg och Tammerfors Annika Norrgård kandidatnummer 2 Petra Örn kandidatnummer 3

Valförbundet för Östnyländskt samarbete

Valförbundet för lärare i Österbotten

Sebastian Lindqvist kandidatnummer 4 Alexander Smeds kandidatnummer 5

Inger Damlin kandidatnummer 6 Linda Felixson kandidatnummer 7

Utnyttja din rösträtt!

Det stundar till fullmäktigeval i Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. I FSL, som utgör en egen valkrets i valet, har uppställts tio kandidater. Sju av dessa väljs in i fullmäktige, medan tre blir ersättare.

Sammanlagt väljs 150 fullmäktigeledamöter. Mandatperioden omfattar fyra år.

Nyvalda fullmäktige sammanträder den 16–18 maj 2018. På dagordningen står bl.a. val av förbundsordförande för perioden 2018-2022 samt val av styrelsen för år 20182020.

Valet av medlemmar till OAJ:s fullmäktige inleds med elektronisk förhandsröstning

19.2–4.3.2018. Urneval ordnas 26–27.3.2018.

Rösträtt har varje medlem i en FSL-förening som har betalat medlemsavgiften och finns i medlemsregistret 1.1.2018 och som inte detta datum har avsagt sig medlemskapet eller uteslutits ur föreningen.

Pensionärer och studerandemedlemmar har inte rösträtt.

Varje medlem får avge en röst och den kan inte överföras med fullmakt till någon annan.

Bekanta dig alltså med de uppställda kandidaterna och bestäm dig för vem av dem är värd din röst!

Läs mera om OAJ-valet på adressen fsl.fi och oaj.fi/valtuustovaalit2018

Frågorna vi ställde 1. Vem är du?

2. Vad vill du?

Kandidaterna presenteras också på FSL:s hemsida, www.fsl.fi.

Här finns också svaren på en tredje fråga: Vilken enskild fråga är speciellt viktig för dig?

Annika Norrgård 2 1.Jag heter Annika Norrgård och arbetar i Pargas som klasslärare och FOSU:s huvudförtroendeman. FOSU:s huvudförtroendeman har jag varit i ca 10 år.

I FSL:s styrelse sitter jag nu min andra period och tycker arbetet är mycket intressant och givande. I OAJ:s Egentliga- Finlands regionförening innehar jag en suppleantplats. I Väståbolands lärarförening och OAJ:s lokalförening i Väståboland (idag Pargas) verkade jag som sekreterare i fyra år men har varit styrelsemedlem i flera år. Jag har också en utbildning som socialhandledare i bagaget.

2. Min vision är att få vara med och utveckla framtiden för både lärarmedlemmar och medlemmar i chefsställning mot nya tider. Där arbetstidsformer bör ses över och lärarlönen görs mer konkurrenskraftig, så att den kan motsvara både de nya och de gamla arbetsuppgifterna som läraryrket omfattar idag. Jag vill vara med och forma en hållbar utveckling där läraryrket står i fokus för samhällsutvecklingen. Jag vill jobba för att höja grundfinansieringen av utbildning i Finland.

Petra Örn

Kandidater utanför valförbund Ulf-Johan Sunabacka kandidatnummer 8 Kimmo Mattsson kandidatnummer 9 Martin Ahlskog kandidatnummer 10 Joakim Häggström kandidatnummer 11

3

1. Jag heter Petra Örn och jag arbetar som klasslärare i Sirkkala skola i Åbo. Förutom att jag älskar att undervisa är jag också intresserad av bl.a. läroplansarbete och skolutveckling.

Jag har varit fackligt aktiv i snart tio år och trivs som fisken i vattnet. Jag är ordförande för Åbo lärarförening och för tillfället också ledamot i FSL:s fullmäktige. På lokalplanet samarbetar jag också mycket med OAJ-aktiva och sitter både i styrelsen för OAJ:s lokalförening i Åbo och i Egentliga Finlands regionförening för allmänbildande lärares Åbo sektion (Turun YSI-jaosto) 2. Jag vill arbeta för en fackorganisation där alla medlemmar känner sig delaktiga. Intressebevakningen ska vara effektiv och varje medlem måste nås av saklig, aktuell information. Det ska vara lätt att ta kontakt i stora som små frågor.

Förväntningarna på de uppgifter vi lärare, rektorer och skolan ska sköta ökar medan resurserna minskar. Därför måste det arbete vi gör vara till grund för vår lön. Vi behöver också ett rättvist arbetstidssystem. Vi har rätt att få ersättning för allt det arbete vi utför!

Sebastian Lindqvist

4

1. Lektor i finska och biträdande rektor i Strömborgska skolan (åk 7–9) i Borgå. 43-årig, gift tvåbarnsfar med lång erfarenhet av intressebevakning på lokal och nationell nivå.

För tillfället har jag en styrelseplats i OAJ:s lokalförening i Borgå samt i regionföreningen OAJ Uusimaa. Erfarenhet av fullmäktigearbete från två perioder i FSL-fullmäktige och innevarande period i OAJ-fullmäktige.

2. Att allt arbete bör ersättas. Vi behöver ett nytt arbetstidssystem som bättre inbegriper lärarens samtliga arbetsuppgifter. Ämneslärare behövs inom den grundläggande utbildningen och får inte glömmas i diskussionen om framtidens grundskola.

Alexander Smeds

5

1. Alexander Smeds. PeM och jobbar som lektor i finska vid Lovisanejdens högstadium.

2. Byteshandel idkade mofa förr när det var knappt om pengar. Stiger inte lönen kan arbetsmängden rimligtvis inte heller stiga.

7

15.2.2018 • Nr 3

Inger Damlin

6

Kimmo Mattsson

1. Jag är rektor, speciallärare och klasslärare, ”Vöyrillä asuva vöyriläinen”. Jag är en positiv och energisk kvinna, som gillar att motionera och skriva. Jag är gift och har två barn. Arbetsdagarna är fyllda med ungdomar. Fritiden kantas av familj, vänner och idrott.

Som föreningsaktiv, förtroendeman, förbundsfullmäktigeledamot och styrelseledamot inom FSL har jag en bred facklig erfarenhet. Inne i mig bor ett genuint intresse för påverkansarbete, ett engagemang för lärarnas bästa. Under den senaste perioden har jag haft förmånen att sitta i OAJs fullmäktigesamling och även representera de finlandssvenska lärarna i OAJ:s styrelse.

2. Lärarna har ett viktigt samhälleligt uppdrag.

Lärarna behöver mod och stöd för att ta sig an framtiden och reella resurser för att kunna bidra till en god utbildning. Rektorerna behöver tid och utrymme för att leda skolan av i dag mot framtidens skola. En röst på mig är en röst på engagemang för lärarna, för rektorerna. ”Ensam e man liitin yntjili å svag, men an val jo starkan åm an arbeitar ilag!”

Linda Felixson 7 1. Jag är en 37-årig kvinna från Korsholm, Österbotten. Jag har man, två söner och en hund.

Jobbar som klasslärare och vice rektor i Smedsby-Böle skola. Jag inledde min aktiva fackliga bana redan under studietiden inom studerandeföreningen FSLF. Sedan fortsatte jag vara aktiv inom Korsholms svenska lärarförening (bl.a som ordförande) och som fullmäktigeledamot inom FSL. Jag har fungerat som förtroendeman för lärarna och nu som huvudförtroendeman. Jag har suttit i FSL:s styrelse i snart fyra år. Jag är positiv och en framåtsträvare. Jag gillar utmaningar. Kopplar av med böcker, vänner och agility.

2. Jag vill vara en röst för FSL i OAJ. Jag anser det vara viktigt att vi har aktiva på gräsrotsnivån som kan föra fram åsikter och tankar kring lön, arbetstid och andra utbildningspolitiska frågor. Jag tror att samarbetet med regionföreningarna och lokalföreningarna kan utvecklas. OAJ är en plats där vi kan påverka.

Ulf-Johan ”Uffe” Sunabacka

8

1. Jag är klasslärare och platschef i Esbo. Jag har varit fackligt aktiv, på finska och svenska sidan både lokalt och på riksplan, sedan 1980-talet bl.a. ca 20 år som ordförande för Esbo-Grankulla lf samt förtroendeman i Esbo nästan lika länge.

Jag har också flera perioder i FSLs och OAJ:s fullmäktigen bakom mej.

2. Nu kan man fråga sig varför jag ännu ställer upp i OAJ:s fullmäktigeval. Jo, det finns mycket att bevaka och påverka just nu!

Det har hänt och händer mycket på kort tid, 3-stegsstödet, ny läroplan, nedskärningar, ”Ki-ky”, gymnasiereformen och senast förhandlingsresultat om arbetstidsförsök inom den grundläggande utbildning.

Jag har varit med länge och min erfarenhet har gett mej kunskap och helhetssyn. Jag har också skaffat mej ett brett nätverk – gäller båda språkgrupperna – som gör det lättare att påverka.

9

1. 55-årig gift man med 4 barn, 4 barnbarn och 4 bonusbarn.

Jobbar inom Ålands yrkesgymnasium som programansvarig för yrkesinriktade specialundervisning och undervisar i yrkesämnen inom branschen. I grunden är jag köksmästare som jobbat på oljetanker, färjor, kryssningsfartyg, restauranger och drivit restaurangrörelse på sommarloven fram till 1997.

Mitt första lärarvikariat fick jag år 1989 och efter det har jag jobbat som lärare med avbrott för pedagogikstudier. Sedan 1999 har jag jobbat med yrkesinriktad specialundervisning.

Det fackliga började med att jag blev suppleant i Akava-Ålands styrelse 1999.

Sedan 2004 har jag varit ordinarie styrelserepresentant i Akava-Ålands styrelse och vice ordförande från 2008.

Huvudförtroendeman och avtalsförhandlare för Akava-Å från 2004.

Ledamot i OAJ:s fullmäktige de senaste 4 åren.

2. Som fullmäktigeledamot vill jag jobba för hela lärarkåren. För mig är det viktigt att lärarna har ett arbetstidssystem som beaktar jobbets speciella karaktär och ger en bra lön för allt arbete som ingår i lärarsysslan. Lärarnas anställningsvillkor är en annan viktig fråga, vi måste komma ifrån att många lärare anställs enbart som vikarier trots att jobb finns för ordinarie anställning.

Barn och ungdomar ska undervisas av behöriga entusiastiska lärare.

Martin Ahlskog 10 1. Jag är en 40-årig gift trebarnspappa från Nedervetil. Sedan 2016 jobbar jag som rektor på Sursik skola i Pedersöre. Innan dess innehade jag tjänsten som lektor i gymnastik på samma skola och fungerade som huvudförtroendeman för JUKO i Pedersöre. Till min utbildning är jag magister i idrottsvetenskaper. Under den gångna mandatperioden har jag suttit med i OAJ-fullmäktige och utbildningspolitiska kommittén inom OAJ. På min fritid brukar jag hålla på med idrott, musik och naturaktiviteter i olika former.

2. Mitt mål är att jobba för att utveckla den finländska skolan och utbildningen på bred front.

Joakim Häggström

11

1. Jag är född i Österbotten, har studerat i Åbo och Vasa, samt jobbat på Åland och i Helsingfors som ämneslärare. Nu är jag biträdande rektor vid Tölö gymnasium i Helsingfors.

Jag har ett brett fackligt kunnande både lokalt och nationellt. Jag har varit ordförande för HSL, FSLs viceordförande samt styrelse- och fullmäktigeledamot. Inom OAJ som fullmäktigeledamot och suppleant i styrelsen samt styrelsemedlem i regionföreningen OAJ-Huvudstadsområdet. Mitt specialkunnande är gymnasiet, men genom mina fackliga uppdrag har jag också kunskaper om övriga lärargrupper och deras utmaningar.

2. Jag vill även i fortsättningen föra fram de frågor som väckts i FSL. Skolutveckling och utbildningspolitik är saker jag vill jobba för. Vi står inför stora utmaningar och det är viktigt att lyfta frågor om bl.a. lön och ork i arbetet. Vi behöver fundera över lärarnas arbetstidssystem. Lärare och rektorer bör få tid och resurser att utföra sitt arbete i en bra arbetsmiljö.

8

15.2.2018 • Nr 3

Fyra stora stövlar, bara två fötter När Anders Nordström år 2015 tillträdde som rektor för både Lovisa Gymnasium och privata Kotka Svenska Samskola tog han över efter två rektorer som under en lång tid präglat sina respektive skolor.

Sedan 2015 delar Lovisa Gymnasium och Kotka Svenska Samskola rektor och han heter Anders Nordström. Administrativt går det till så att rektor är anställd av Lovisa stad och lönen kommer från Lovisa, som i sin tur fakturerar Kotka Svenska Samskolas garantiförening för tjänsten.

Arbetstiden fördelas enligt avtalet så att Anders är 60 procent av sin tid i Lovisa och 40 procent i Kotka.

– För att vara effektiv och minska restiden jobbade jag inledningsvis tre hela dagar i Lovisa och två i Kotka.

Det visade sig emellertid att personalen tyckte han syntes för litet i skolorna, varför Anders delade upp sin tid på nytt.

– Jag är nu två hela dagar och två halva dagar i Lovisa och en hel dag och två halva dagar i Kotka.

Skämtsamt säger han att han då är fyra dagar i veckan i Lovisa och tre i Kotka, vilket gör sju dagar i veckan. Mer än så klarar han inte av.

Ifall han någon dag sitter på möte eller seminarium utanför skolorna får han lov att fördela den återstående tiden av veckan på nytt.

Anders Nordström är Lovisabo och har själv gått i Lovisa Gymnasium. Han studerade finska och engelska, och det är som lektor i finska han gjort sin lärarkarriär på olika håll i Svenskfinland. Hösten 2001 kom han till gymnasiet i Lovisa.

Långt senare råkade gymnasiets rektor Jan Lindh gå i pension samtidigt som rektorn för Kotka Svenska Samskola, Ove Lindström, vilket föranledde ett initiativ till bildningsbyrån i Lovisa från samskolans garantiförening i vilket man hörde sig för om möjligheterna till ett samarbete i form av gemensam rektor. Till sa-

ken hör att utsikterna för Lovisa Gymnasium att också i fortsättningen få en egen rektor på heltid verkade vara små av ekonomiska skäl. Bland annat diskuterade man att göra gemensam sak med högstadiet eller det finska gymnasiet, men fastnade slutligen för ett samarbete med Kotka.

Saknar kontakten till de studerande Nu har Anders varit rektor några år. Han är som sagt anställd av Lovisa, men säger sig uppleva att han har två arbetsgivare.

– Ibland är jag tacksam för den halvtimme det tar att köra mellan städerna, så hinner man komma in i rätt stämning. För min del handlar nog jobbet om att sköta administrativa uppgifter och jag kan sakna elevkontakten.

– Det är en stor brist, säger Anders Nordström.

Hans förtroende för skolornas lärarkollegier är stort. Lärarna får lov att anpassa sig till att rektorn inte alltid är närvarande då det skulle behövas. För att inte tala om allt det oväntade som sker i en skola och som skulle kräva åtgärder. Det räknar man inte alltid med då tjänster kombineras.

– Vi skulle nog behöva flera vuxna i skolan hela tiden, konstaterar Anders.

Det händer att han får lämna den ena skolan mitt i någon akut händelse för att hålla sin tidtabell som säger att han skall åka till den andra skolan.

– I allmänhet är det ju bäst att åtgärda akuta saker direkt, men det kan jag inte göra. Då faller det på någon annan att göra det, säger han.

Till sin hjälp har Anders Nordström skolsekreterare och biträdande rektorer. I Lovisa är skolsekreteraren gemensam med hög-

Anders Nordström var länge lektor i finska vid Lovisa Gymnasium innan han blev rektor. Nu kan han sakna kontakten till eleverna.

stadiet, som för tillfället dessutom är inhyst i baracker, vilket gör att avståndet mellan skolorna förlängts. I gymnasiet har man gjort så att skolsekreteraren ofta är på plats då rektorn inte är det, för att kunna bistå lärarna i olika ärenden.

Lovisa Gymnasium har en biträdande rektor, liksom också högstadiet och gymnasiet i Kotka. Årskurserna 1–6 i Kotka har en så kallad ledande lärare, som fungerar som platschef för lågstadiet.

– Minst involverad är jag i lågstadiet, som fungerar som en egen enhet, säger Anders.

Olika skolkulturer Varje skola skapar sin egen kultur, precis som vilken arbetsplats som helst, säger Anders.

– Det var fascinerande att notera olikheterna i skolorna. De beror nog inte så mycket på att den ena skolan är privat och den andra kommunal, utan mera på andra saker, som till exempel att Kotka är en enhetsskola från åk 1 till gymnasium. Där känner ju lärarna eleverna på ett annat sätt än i en

skola som enbart är gymnasium.

– Inte är det ju långt mellan Lovisa Gymnasium och Lovisanejdens högstadium, men eleverna upplever att de börjar i en ny skola då de börjar i gymnasiet, säger Anders.

Administrativt kan det synas att Kotka svenska samskola är en privat skola, säger Anders. Han inflikar gärna att det är en privat sammanslutning i form av en garantiförening som upprätthåller skolan men att någon avgift inte tas ut av eleverna!

– Detta kan vara värt att skriva också i tidningen Läraren eftersom det är en allmän missuppfattning att privata skolor kostar för eleverna.

Från lektor till rektor Tanken på att bli rektor hade föresvävat Anders Nordström redan länge innan han blev rektor för skolorna i Lovisa och Kotka. Behörighet för rektorstjänst fick han redan vid millennieskiftet.

– I en stad med många skolor kan en lärare få omväxling i jobbet genom att byta skola, men på en li-

ten ort går det ju inte.

Både i Lovisa Gymnasium och i Kotka Svenska Samskola satte hans föregångare sin personliga prägel på sin skola.

– Det var fyra stora stövlar att hoppa i och jag har bara två fötter, skrattar Anders.

– Hade jag blivit rektor endast för Lovisa Gymnasium hade man säkert lättare jämfört mig med min föregångare. Nu går det inte att säga att det var bättre eller sämre än förr eftersom det är ett nytt system.

I det stora hela fungerar systemet med gemensam rektor bra, tycker Anders.

– Jag får de administrativa uppgifter skötta som jag ska sköta. Lärarna gör i och för sig säkert mera jobb än de skulle göra om jag fanns i skolhuset hela tiden.

– Varje skola drar nytta av att flera vuxna är närvarande. På den punkten kan jag tycka att den här lösningen med gemensam rektor inte är lyckad, säger Anders Nordström. text och foto: tom ahlfors

9

15.2.2018 • Nr 3

Svarta tavlan är död men teknik är inte allt

 På mässan Bett 2018 hade flera länder gemensam monter för att mark-

Teknologin är här för att stanna, men hur rimmar den teknologiska utvecklingen med lärandet?

Sigge Sandström, rektor för Svenska folkskolans vänners studiecentral, har besökt mässan Bett 2018 i London i slutet av januari. Han lyfter i denna artikel fram några frågor, som knyter an till det som är på gång. Sandström som i grunden är klasslärare har tidigare bl.a. jobbat som ikt-konsult.

nadsföra sina produkter och sitt lands utbildningssystem.

V

ärldens största konferens för teknologi inom undervisningen, Bett show 2018 i London, är överstökad för i år. Fyra väldigt intensiva dagar med hundratals olika företag som förevisade sina produkter och lösningar, tusentals besökare och en hel del intressanta föreläsningar. Teknologin har kommit för att stanna i våra skolor men det sätter också krav på vår inställning och vårt närmande till lärandet för att bli riktigt bra.

Det första som slog mig var hur mycket finska som hördes bland besökarna. Det är bra!

Robot söker kontakt Det är alltid hälsosamt att hålla koll på vad som händer, trender och olika lösningar. En ansenlig del av mässan handlade om 3D-printning, lasergraveringar, robotik och olika spel. Vissa länder satsar enormt mycket med stora paviljonger från Förenade Arabemiraterna, Korea liksom givetvis också stora företag som Microsoft och Google. Nordic Edtech var också på plats med väldigt intressanta lösningar från Norden.

Några av lösningarna kan man kanske främst le åt. En dansan-

de robot presenterades av en passionerad försäljare som försökte övertyga mig om att roboten får bättre kontakt till och starkare emotionell respons från eleverna än lärarna i klassrummet. Det lät litet desperat i mina öron.

Det påstods att kodning och logiskt tänkande absolut behövs redan bland fyraåringar. Lösningarna verkade ändå missa målet. Om man med logiskt tänkande och programmering menar att man drar olika kommandoblock i rad för att se hur en figur sedan rör sig, blinkar med ögonen eller viftar till dig så är jag litet skeptisk över om det stärker själva logiska tänkandet i ordets rätta bemärkelse. Det väcker säkert intresse och verkar vara väldigt motiverande för barnen, vilket är bra. Men kanske är det ändå viktigare med det sociala umgängets och lekens betydelse i dessa unga år?

Finland drar Att många länder nu styr om sina läroplaner för att innehålla programmering/datalogiskt tänkande är tydligt. Robotar för barn, makergrejer och mjukvara för att koda sågs litet överallt.

En annan tydlig trend i ut-

Det väcker säkert intresse och verkar vara väldigt motiverande för barnen, vilket är bra. Men kanske är det ändå viktigare med det sociala umgängets och lekens betydelse i dessa unga år?

ställningen var att länder i ännu större utsträckning hade gemensam monter för att marknadsföra sina produkter men också sitt lands utbildningssystem. Saudiarabiens monter var större än någonsin, med fokus på att köpa lösningar men också rekrytera personal. Intresset för nordiska lösningar är stort, våra utbildningssystem har ett starkt varumärke och våra lösningar är väldigt användarorienterade. Utbildning som viktig faktor för ett lands innovationskraft stärker ännu tydligare vår

exportkraft inom området. Finlands monter var välbesökt och visade ett tätt samarbete med innovations- och utbildningsmyndigheter.

Enorma pekplattor Tiden för svarta tavlan eller whiteboard framme i klassrummet verkar vara förbi. Ett flertal tillverkare av stora och smarta touchpaneler dominerade en stor del av utställningarna. Uppkopplade till internet och helt kompatibla med olika program och lösningar som används. Dessa paneler försedda med egna operativsystem och program är väl närmast jämförbara med enormt stora pekplattor. Intressant teknik att ta in i klassrummet som lyfter hela inlärningsmiljön till en ny nivå.

LeknMS (Learning Management Systems) hade också en ganska framstående roll. Pratade länge och ingående med tre olika leverantörer (Canvas, itslearning och Frog) och dessa har en mängd fördelar med dem. De ställer förstås krav på själva verksamheten.

Ett nytt förhållningssätt till hela upplägget, uppföljningen, kvaliteten på undervisningen, samarbete inom skolan eller med hemmen med mera.

Skype for classrooms (helt gratis för skolan) presenterade en mängd olika fördelar var skolor på olika plats på jorden kunde lära sig samma saker och lära sig tillsammans och av varandra.

Quizlet ät ett annat program som är avgiftsfritt med ett stort bibliotek av olika tematiska frågesporter. Dessa är crowdsourcade bland användarna och fungerar enligt en enkel princip: använder du en quizlet så lämnar du en ny quizlet efter dig. På detta sätt växer biblioteket av sig själv i samma takt som antalet användare ökar.

Lärarrollen ändras Google har lika kraftfulla och imponerande verktyg för skolan.

GoogleSuite är om möjligt lika bra som Microsofts lösningar. Skillnaden är kanske främst att alla lösningarna sitter nu i molnet och det finns ingen egen server att ad De dansande robotarna skall enligt tillverkaren få starkare emotionell respons från eleverna.

ministrera. Med Chromebooks kan du enkelt också ladda ner olika applikationer (från olika leverantörer) som verktyg och komplement till inlärningen. Detta kan enkelt jämföras med alla applikationer som vi laddar ner på våra mobiler. En stor fördel är ju molnet som är centralt i hela upplägget. Detta möjliggör att du inte är beroende av någon viss apparat utan det som behövs är en skärm som är uppkopplad till internet.

Samarbete och collaborative learning är ett genomgående tema.

Då behöver vi också en infrastruktur som möjliggör detta. När undervisningen blir alltmera digital och oberoende av skolans fysiska miljö ändras också lärarens roll till att bli mera handledande. Att fortsätta på samma sätt som tidigare är inte längre möjligt. Bara genom att införa teknologi i skolan och klassrummen sker ingen utveckling. Ändringen kommer via ett nytt närmande till hur vi planerar och lägger upp lektionerna. Nya synsätt till skolans roll och upplägg för att möjliggöra en individualiserad undervisning är nu möjligt.

Klara mål behövs Det räcker inte med att göra investeringar som möjliggör utan hela verksamheten och innehållet måste ses över. Lärarnas fortbildning är här i en kritisk roll för att ett nytänkande skall bli en naturlig del av skolans vardag. Hur gör vi idag kontra vad kan vi ha imorgon, blir en intressant fråga för varje rektor och lärare.

Det verkar finnas ett överflöd av olika innovativa lösningar och möjligheter. Det viktiga är ändå att utgå från sin egen verksamhet och först definiera hur man vill utveckla skolan, inlärningen och kulturen på skolan.

Denna målsättning är nog den första, största och viktigaste frågan att reflektera över innan man går vidare. Tekniska lösningar finns nog att ta med på resan, men ifall målet inte är klart så finns det alltid en överhängande risk för felinvesteringar. text och foto: sigge sandström

10

15.2.2018 • Nr 3

kolumnen mikael pietilä PeM och rektor för en skärgårdsskola.

En hunds hjärta Legenden börjar i Frankrike på 1200-talet med en hund på ett gods utanför Lyon. Då det unga godsägarparet kommer hem möts de av en fruktansvärd syn. Deras vagga ligger omkullvält på golvet, och bredvid står deras hund med blod på nos och läppar. Godsägaren hugger med sitt svärd och ett enda hugg huvudet av hunden, men när paret reder upp oredan finner man barnet levande på stengolvet. Intill ligger en död orm med tydliga bitmärken av hunden. Att godsägaren ångrade sin handling i upprört vredesmod kan nog minst sagt förstås.

Att vara fackligt aktiv är nog också många gånger ett riktigt rent eller smutsigt hundliv. Det vet jag, efter att som huvudförtroendeman upplevt de ekonomiska krisåren, ”laman”, på 1990-talet. Det var inte alls ovanligt med verbala svärdhugg över nacken, och även egna hundar i flocken kunde bita.

Ibland har jag faktiskt tvivlat i mitt armod på vårt eget fackförbunds styrka. Ett förbund som inte tagit till strejkvapnet på 34 år (år 1984 hände det senast) måste nog vara ett unikum på den finländska arbetsmarknaden.

När detta skrivs, så pågår förhandlingar på förbunds- och sektornivå om ett nytt avtal, så när texten publiceras så kanske allt är frid och fröjd, och avtalen uppkopplade. Redan som ung lärare, 1984, fick jag höra och lära av äldre kollegor att det är lönen som är arbetets förtjänst, inget annat. De var tuffa typer som vuxit upp med 60-tals revolterna och ett i grunden kritiskt tänkande.

I dag kan jag inte i min hundhjärna förstå varför de kommunala fackförbunden kunde gå med på regeringens utspel till ”konkursavtal” med semesterpenningens nedskärande och arbetstidsförlängning, men parti och konsensus har ju varit legio i vårt arma, avlånga land sedan Kekkonens dagar. Det absolut minsta som förväntas i kojorna på slätten är nog att de orättvisorna reds upp. Det är inga fjäderlätta nedskärningar, som går att vifta bort.

Redan som ung lärare, 1984, fick jag höra och lära av äldre kollegor att det är lönen som är arbetets förtjänst, inget annat.

De var tuffa typer som vuxit upp med 60-tals revolterna och ett i grunden kritiskt tänkande.

I hundgården finns många hundar. Vissa raser skäller mera än andra, men alla gräver, och nekar sällan till ett köttben. De besvärligaste hundarna i hägnet är underligt nog ofta knähundarna, som gör allt för att vara sin herre till lags. Deras jaktinstinkt är minimal, och deras lättskötthet gör dem till oförtjänta favoriter i den kommunala kenneln. Själv vill jag alltid ha sådana som inte viftar på svansen åt allt och alla.

Brukshundar är till för vad de avlats fram och skolats till. De är professionella även under den glänsande eller luggslitna pälsen.

Hur gick det då sedan med hunden i Frankrike? Den begravdes i en skogsdunge, men fick fort kultstatus som varade i sekler fram till 1930.talet. Mödrar med sjuka barn besökte gravkullen, som ansågs ha en botande effekt, och legenden spreds över hela Europa.

Påven i Rom vägrade helgonförklara en hund, men för den skull slutade inte folket vallfärda till gravkullen i skogsdungen. Ingen fransk kyss alltså, bara en hund som ligger begraven utanför Lyon.

 Ifall en motion leder till omröstning kommer de nummerlappen som varje ombud har väl till pass. Det är nämligen med dem man röstar, såsom på den här bilden från FSL:s kongress år 2006. arkivfoto: tom ahlfors

Motioner välkomna till kongressen Grunnar du på en fråga, som gärna kunde dryftas på FSL-kongressen? Vill du t.ex. att kongressen ska definiera förbundets hållning till behovet av att se över lärarnas arbetstider? Eller vill du att kongressen diskuterar lärarnas och skolledarnas ökande arbetsbelastning?

Förberedelserna inför FSL:s förbundskongress i juni är i full gång.

Som medlem i FSL har du möjlighet att påverka förbundets verksamhet.

Till kongressen den 6–7 juni 2018 kan din lärarförening sända in en motion och föra fram något ni brinner för och vill att förbundet ska jobba för. Deadline är den första mars.

Motioner som riktas till kongressen måste alltid först behandlas av lärarföreningen. Motionen kan handla om nästan vad som helst som berör FSL:s verksamhet eller angelägenheter. Den kan också beröra en organisatorisk fråga eller en fråga av mera extern karaktär, som till exempel löner, arbetsvillkor eller skolpolitik.

Ombuden bestämmer Om du är osäker på ämnet för din motion eller om vi nyligen har behandlat en liknande fråga, kan du kontakta FSL:s kansli för att reda

ut saken.

Motioner skall lämnas in skriftligen. Det är viktigt att skrivelsen är daterad och undertecknad. Motioner i lärarföreningens namn måste alltid vara undertecknade av föreningsordföranden.

Kansliet, som bereder motionerna som går till styrelsens behandling, behöver motionen i original, men om du är ute i sista minuten kan du först sända motionen per e-post och senare komplettera med originalet.

Motionens öde fastställs av 116 kongressombud, som utses av de lokala lärarföreningarna.

Medlemsantalet vid årsskiftet 2017–18 ligger som grund för föreningarnas rätt att sända representanter, enligt stadgarna benämnda ombud, till förbundskongressen.

Föreningarna kan sända ett ombud per varje påbörjat 50-tal medlemmar.

Ombuden väljs av allmänna medlemsmöten, som ordnas av föreningarna.

FSL:s totala medlemsantal ligger stadigt över 5 000 medlemmar.

Vid årsskiftet var antalet 5 099 medlemmar, vilket motsvarar en ökning en ökning med 9 medlemmar jämfört med årsskiftet 2016-17.

medlemmar tätt följd av Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF som har vuxit stadigt under de senaste åren. Vid årsskiftet hade FSLF 444 medlemmar.

Helsingfors svenska lf är trea med sina 438 medlemmar. Dessa tre föreningar kan envar utse nio kongressombud.

Esbo-Grankulla lf har 379 medlemmar, medan Vasa svenska lf har 363 medlemmar. Föreningarna har rätt att utse åtta ombud.

Små föreningar, såsom Svenska lf i Uleåborg (20 medlemmar) och Ålands gymnasielärare (20), kan utse ett ombud.

Nya stadgar på förslag

Åland är etta

Sammanlagt torde 116 ombud vara på plats vid kongressen, som ordnas i hotell Helsinki Hilton Fiskartorpet.

Förbundskongressen sammankallas vart fjärde år. Kongressen väljer förbundsordförande och fullmäktige.

Den kanske hetaste frågan på kongressen i juni blir styrelsens förslag till förändrade stadgar för förbundet. Bl.a. föreslås att förbundskongressen avskaffas. Den högsta beslutande makten i förbundet hanteras framgent, ifall stadgeändringarna får tillräckligt stöd, av förbundsfullmäktige.

Om man ser till lärarföreningarna är Ålands lf i topp med 448

c-e rusk

11

15.2.2018 • Nr 3

Konsttestare smakar på jazz Det kulturella storprojektet Konsttestarna bjuder alla åttondeklassister i Finland på gratis konstexkursioner också läsåret 2018–2019 (www.konsttestarna.fi). Under projektets andra läsår finns det 47 besöksmål runt om i landet för ungdomarna. Av de konstinstitutioner som har valts ut är 13 nya för året.

En konstinstitution som reser runt i Finland är UMO (bilden ovan), som är en av de nya aktörerna i Konsttestarna. UMO, som grundades år 1975, står för Uuden musiikin orkesteri (ung. orkestern för ny musik). Repertoaren är mångsidig – från jazz och soul till klassisk musik.

– Vi väntar med stor iver på nästa läsår. För oss är det här är ett nytt sätt att bedriva musikfostran.

Genom Konsttestarna kan nya ar-

betsmodeller uppstå och senare kan vi fortsätta med att utveckla dem, konstaterar orkesterns produktionschef Terhi Siirala.

– Det bästa med Konsttestarna är den breda basen: att aktörer inom olika konstnärliga branscher sammanförs och i synnerhet att projektet omfattar en hel årskull av ungdomar. För oss aktörer är detta ett unikt tillfälle att göra intryck på 14–15-åringar, säger Siirala.

Specialsakkunnige Veli-Markus Tapio vid Suomen Kulttuurirahasto gläder sig över att så många konstinstitutioner har antagit utmaningen: den som inte hörde till de utvalda för ett år sedan har fortsatt att utveckla sina idéer och i andra omgången lämnat in en bättre ansökan.

– Vårt primära mål är att låta

ungdomarna uppleva konst och att erbjuda dem oförglömliga upplevelser. Till konstinstitutionerna vill vi säga att här har ni er framtida VIP-publik. Ge dem ett sådant bemötande att de om några år kommer tillbaka, säger Tapio.

Klasserna får inte själva välja sina besöksmål. Det finns två orsaker till detta: För det första kräver arrangemangen för jätteprojektets 130 000 exkursioner per år att tidtabellerna koordineras för alla skolor, konstinstitutioner och trafikidkare.

– För det andra hoppas vi att Konsttestarna ger upphov till helt nya konstupplevelser och möten.

Förhoppningsvis leder det att ungdomarna inte själva kan välja det besöksmål som skulle kännas naturligast för dem till spännande

lediga jobb

foto: lassi kaaria

aha-upplevelser, säger Anu-Maarit Moilanen, den ansvariga koordinatorn i projektet Konsttestarna från Förbundet för barnkulturcenter i Finland.

Mångsidigare utbud Konsttestarnas besöksmål är högklassiga konstinstitutioner som gör ett gott publikarbete. Urvalet inför läsåret 2018–2019 beaktar också mångsidigheten. I synnerhet det svenskspråkiga utbudet kommer att öka till teaterföreställningarna.

– Vi har intressanta konstgrenar och föreställningar med i utbudet. Det finns också turnerande föreställningar som för konsten till eleverna. Jag hoppas att jag själv också hinner se dem, säger ombudsman Sonja Ollas-Airinen vid Svenska kulturfonden.

Kulturellt storprojekt Ett kulturellt storprojekt som pågår i tre läsår (2017–2020) och låter sammanlagt 180 000 ungdomar bekanta sig med konst. Det första läsåret har kommit halvvägs. Skolor i hela Finland från Hangö till Utsjoki deltar i projektet.

Förbundet för barnkulturcenter i Finland koordinerar projektet som finansieras av Suomen Kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden. Projektets helhetsbudget är 20 miljoner euro.

Alla ungdomar deltar i en konstexkursion i det egna landskapet och åker till ett besöksmål av nationell betydelse, oftast i Helsingfors. De nyländska ungdomarnas nationella mål befinner sig utanför Nyland.

Himmel och jord

Religion för åk 1–6

I den populära läromedelsserien Himmel och jord ingår sex böcker!

Europaskolorna är skolor som förvaltas gemensamt av Europeiska kommissionen och medlemsstaterna i Europeiska Unionen.

Detgemensamt finns 14 Europaskolor runt om i Europa.

Europaskolorna är skolor som förvaltas av Europeiska kommissionen och medlemsstaterna i Europeiska Unionen. Det finns 14 Europaskolor runt om i Europa.

Utbildningsstyrelsen ledigförklarar följande uppgift: Utbildningsstyrelsen ledigförklarar följande uppgift:

Handledningarna är e-läromedel. www.fontanamedia.fi

BITRÄDANDE REKTOR för Europaskolan i Frankfurt (högstadiet och gymnasiet)

BITRÄDANDE REKTOR för Europaskolan i Frankfurt (högstadiet och gymnasiet)

Europaskolan i Frankfurt är en kraftigt växande skola, som för närvarande har över 1500 elever.

Vid skolan finns fyra språkavdelningar (engelska, franska, tyska, italienska). erbjuder Europaskolan i Frankfurt är en kraftigt växande skola, som för närvarande har överSkolan 1500 elever.

Vid en skolan finns fyraoch språkavdelningar franska, tyska, Skolan erbjuder en inspirerande inspirerande internationell(engelska, arbetsmiljö.

Vi söker enitalienska). aktiv och utvecklingsinriktad ledare till en och internationellarbetsgemenskap. arbetsmiljö. Vi söker en aktiv och utvecklingsinriktad ledare till en mångkulturell mångkulturell arbetsgemenskap.

Av biträdande rektorn krävs sådan förmåga att sköta rektors uppgifter som förutsätts i Finland samt gedigen erfarenhet som skolledare i högstadiet och gymnasiet. Utöver fullständiga kunskaAvper biträdande rektorn krävs sådan förmåga atthasköta rektors iuppgifter förutsätts i Finland samt i finska eller svenska ska kandidaten kunskaper minst tvåsom av Europaskolans arbetsspråk gedigen erfarenhet som skolledare i högstadiet och gymnasiet.

Utöver fullständiga kunskaper i finska (engelska, tyska och franska). Kunskaperna i tyska ska vara goda. Internationell arbetserfarenhet eller svenska ska kandidaten ha kunskaper i minst två av Europaskolans arbetsspråk (engelska, tyska och betraktas som merit. franska). Kunskaperna i tyska ska vara goda. Internationell arbetserfarenhet betraktas som merit.

Vill du besöka Färöarna i sommar?

Utbildningsstyrelsen utser de finländska kandidaterna till uppgiften. Det slutliga valet görs av Utbildningsstyrelsen utser de finländska kandidaterna till uppgiften. Det slutliga valet görs av Europaskolornas urvalskommitté.

Europaskolornas urvalskommitté.

I anställningsförhållandet iakttas Europaskolornas arbetskollektivavtal (Regulations for Members I anställningsförhållandet iakttas Europaskolornas arbetskollektivavtal (Regulations for Members of the of the Seconded Staff of the European Schools 2011-04-D-14-en-7).

Anställningen är tidsbegränSeconded Staff of the European Schools 2011-04-D-14-en-7). Anställningen är tidsbegränsad till högst högst nio år.

Arbetsavtalet löper fr.o.m. 1.9.2018. niosad år. till Arbetsavtalet löper fr.o.m. 1.9.2018.

Ytterligare information Europaskolorna på Utbildningsstyrelsens hemsida www.oph.fi Ytterligare information om om Europaskolorna finnsfinns på Utbildningsstyrelsens hemsida www.oph.fi och på Europaskolornas hemsida www.eursc.eu.

Ytterligare information uppgiftenom gesuppgiften vid och på Europaskolornas hemsida www.eursc.eu.

Ytterligare om information ges vid UtUtbildningsstyrelsen Tuulamarja Huisman, tfn 029 533 1070 ellereller tuulamarja. bildningsstyrelsenavavundervisningsrådet undervisningsrådet Tuulamarja Huisman, tfn 029 533 1070 tuulamarja.huisman@oph.fi. huisman@oph.fi.

Annonsen kankan läsas i sinihelhet på www.valtiolle.fi (ID 29-44-2018).

Ansökningstiden går ut 5.3.2018 Annonsen läsas sin helhet på www.valtiolle.fi (ID 29-44-2018).

Ansökningstiden går ut kl.

16.15.

5.3.2018 kl. 16.15.

Tema: Lärarprofessionen i ett internationellt och föränderligt perspektiv

FSL lediganslår fyra stipendier för

NLS sommarkurs 25-29.6.2018 i Torshavn, Färöarna.

Stipendierna motsvarar hela kursavgiften (inkvartering, utflykter och mat), du betalar endast resorna själv. Skicka in en fritt formulerad ansökan till christer.holmlund@fsl.fi, senast den 10 mars 2018.

Frågor? Kontakta Christer Holmlund, christer.holmlund@fsl.fi, tfn: 040 5329800

12

15.2.2018 • Nr 3

För dig som är lärare i åk 3-6:

it t r f s d a tn s o k t t a n e t e h lig j ö m r e l en l i t r y t n e v erbjud ett ä å p s s a l d. k n n i a d l d n e i m F ta ti r o n a ann Där får ni lära känna en OBS! Nu kan du skapa en Vill du veta mera? Gå in annan skolklass, hitta nya Skolkontakt också med en på skolkontakt.fi och vänner och se nya platser. finskspråkig klass. skolkontaktbloggen.fi

bakbrädet Tillväxt i Björneborg. Svenska Kulturfonden i Björneborg (SKiB) har den 30 januari köpt hela Kiinteistö Oy Tukkuris aktiestock av T.M. Palojoki Oy och Touko Palojokis arvingar. Företaget äger fastighetshelheten vid Eteläpuisto 15 i Björneborg. Fastigheten är grannfastighet till Björneborgs svenska samskola, som ägs av SKiB. – I och med affären går en långtida dröm i uppfyllelse. Under våren startar vi planeringen av framtida utbildningsutrymmen och den nu köpta fastigheten ger oss helt nya möjligheter. Allt mångsidigare förväntningar ställs på utbildningsverksamheten och för det behövs ändamålsenliga utrymmen, säger Erik Rosenlew, som är ordförande för SKiB. Övermark rör på sig. Övermark

skola i Närpes är årets Skola i rörelse. Utmärkelsen offentliggjordes i samband med den finlandssvenska idrottsgalan som arrangerades 3.2.2018 I Övermark skola har man på ett kreativt och lekfullt sätt lyft in olika aktiviteter i den dagliga undervisningen. Men inte bara i undervisningen syns barnens aktivitet.

– I skolan arrangeras även rastisverksamhet och aktiviteterna fortsätter för de barn som deltar i eftisverksamheten. Lärarna bildar ett starkt team där man med gemensamma krafter fått till en förändring i skolvardagen, med eleverna, ökad fysisk aktivitet och välmående i fokus, anges i prismotiveringarna.

Programmet Skola i rörelse- Liikkuva koulu är ett natio-

nellt projekt för kompetens och utbildning som ingår i Finlands regeringsprogram. Projektets svenska verksamhet koordineras av Finlands Svenska Idrott och Finlands Svenska Skolidrottsförbund.

Mindre snask. I högstadierna har försäljningen av snask och läsk minskat, medan försäljningen av andra sötade produkter har ökat, visar en undersökning som har utförts av Åbo universitet.

Utbildningsstyrelsen gav år 2007 en rekommendation om att snask och läsk borde inte tillhandahållas i skolorna. Därtill rekommenderades att skolkioskerna och mellanmålsautomaterna borde erbjuda endast produkter som främjar skolelevernas hälsa och tillväxt.

Rekommendationen har gett

resultat och i blott få grundskolor, omkring tio procent, säljs snask och läsk. Däremot har försäljningen av kex, bullar, glass och sockrade safter ökat. Åländska pengar. Åländska pedagogikstuderande kan få en rejäl dusör av Svenska folkskolans vänner SFV. I ett pilotprojekt kan tre åländska studerande, som bedriver studier i pedagogik på fastlandet, beviljas stipendier om 5 000 euro.

Projektet syftar till att utreda

om ett stipendiesystem kan främja byggandet av aktiva kontakter mellan Åland och fastlandet.

Mötte framtiden. Omkring 640 lärare från Karleby till Nykarleby hade lördagen den 3 februari samlats för fortbildning och för att se på framtiden via föreläsningar och workshopar.

– Man måste gå kurser och utvecklas hela tiden. Synen på barn men också synen på lärare har ändrats så mycket, säger Gunilla Hiltunen som är förskollärare på Kyrkostrands skola i Jakobstad till svenska.yle.

Seminariet bar namnet FRAMTIDSDAX! (bilden) och hade underrubriken ”Vad väntar runt hörnet – är du redo?