Årgång 41 (122) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund
Helena Forsgård
12.2.2015 Nr 4
Digitalisering. Nu.
– Sätt igång ett nationellt program för digitaliseringen av den grundläggande utbildningen, kräver Finlands näringsliv EK, Teknologindustrin och lärarfacket OAJ i ett gemensamt ställningstagande. Trion gör gemensam sak och vill att digitaliseringen av grundskolan ges en rejält skjuts framåt under nästa regeringsperiod. Målet är att utveckla nya inlärningslösningar och – miljöer och att förnya skolornas verksamhetskultur. – En förändring på riksnivå kan nås endast genom att man på alla nivåer förbinder sig till gemensamma mål och åtgärder, sägs i ställningstagandet. Regeringen måste iklä sig ansvaret för att sätta igång med förnyelsearbetet. Organisationerna påminner om att IKT-färdigheternas betydelse betonas i den nya läroplanerna för grundskolan som tas i bruk 2016.
Toppstudenter vill bli lärare Många som söker sig till lärarutbildningarna i Sverige har synnerligen goda betyg. I det avseendet klår lärarutbildningen t.ex. läkarutbildningen. Den bilden har inte tidigare varit känd. Lärarnas Riksförbund presenterar en undersökning som analyserar vilka som valt lärarutbildningen. Den visar att det finns ett stort antal lärarstudenter med höga meritvärden. Fler än 500 antagna studenter (hösten 2014) har ett meritvärde på 20 eller mer – alltså höga betyg i samtliga ämnen. – Den här bilden har inte tidigare varit känd. Istället har det skrivits mycket om hur låga meritvärden studenterna på lärarutbildningen har. Denna undersökning nyanserar den bilden, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Högtalare och brandvarnare i alla skolor
Sofie Boman, Fanny Sonntag och Annika Karlsson personifierar statistiken över den åländska lärarkåren. Två av dem är utbildade i Sverige, en i Finland.
Made in Sweden
För första gången är en majoritet av lärarna och assistenterna som arbetar i grundskolan på Åland utbildad i Sverige. – Jag hade aldrig en tanke på att studera i Finland, säger Sofie Boman, som är från Åland, men utbildad i Sverige. Läs mera på sidan sju.
Alla skolor borde ha heltäckande högtalaroch brandvarningssystem. Det anser en arbetsgrupp som funderat över säkerheten i skolbyggnaderna. I dagsläget behöver det inte ens finnas brandvarnare i skolorna. – Brandvarnare krävs bara om någon bor i skolbyggnaden, säger arbetsgruppens ordförande, byggnadsrådet Ritva Kivi. Överinspektör Pekka Rajajärvi på Inrikesministeriet säger att man på räddningsverken inte sett skolorna som speciellt riskabla platser eftersom de i bruk endast dagtid. Skolbranden i Kouvola för ett år sedan visar ändå att vad som helst kan hända. Arbetsgruppen rekommenderar brandvarningssystem i små skolor med färre än hundra elever. De större skolorna anser man borde ha automatiska brandsläckningssystem. I praktiken finns systemen redan i nybyggda och nyrenoverade skolor. I de äldre byggnaderna är läget sämre. (FNB)