Läraren 5 2014

1894–2014

120

år

Tom Ahlfors

27.2.2014 Nr 5 OAJ vill rädda inlärningen

Lärarfacket OAJ vill rädda utbildningen och inlärningsglädjen. OAJ ordnar därför den 9 april i Helsingfors ett jätteevenemang, som lyfter fram centrala teman.

Evenemanget ordnas tillsammans med Finlands rektorer och föreningen OPSIA, som representerar sakkunniga inom bildningsväsendet. Till evenemanget ansluter sig en tävling, som syftar till att finna nya sätt att ingjuta inlärningsglädje hos barn och unga. I tävlingen finns två serier för studerande resp. lärare och lärarstuderande.

Som talare medverkar bl.a. statsminister Jyrki Katainen, undervisningsminister Krista Kiuru och professor Jouni Välijärvi.

Evenemanget omfattar också en paneldiskussion, som modereras av teveprofilen Peter Nyman.

Evenemanget ordnas i Marina Congress Center. Det är avgiftsfritt och arrangörerna hoppas på en riklig publik. Mera om evenemanget och tävlingen på www.oaj.fi

Valet intresserar

Valet av ledamöter till lärarfacket OAJ:s fullmäktige har kommit väl igång. Inom FSL:s valkrets, där sju platser står på spel, har många valt att förhandsrösta.

Förhandsröstningen avslutades den 23 februari. Per den 19 februari hade 9,82 procent av de röstberättigade i FSL lagt sin röst i den elektroniska förhandsröstningen. Därmed ligger FSL faktiskt över genomsnittet bland de allmänbildande lärarna (YSI), som redovisar ett snitt om 9,1 procent.

De egentliga valdagarna infaller den 24–25 mars.

Gymnasiestudier på egen hand övervägs i Jyväskylä

Redo för framtidens skrivningar Framtidens abiturienter kommer att få visa sina färdigheter mer än bevisa att de kan lära sig fakta utantill, tror Markus Ahlfors, som är lektor i samhällslära. I början av augusti leder han också en sommargymnasiekurs, den första på många år på svenska. Läs mera på sista sidan.

I Jyväskyläregionen överväger utbildningssamkommunen för gymnasieutbildning i drastiska åtgärder för att få ner gymnasiernas kostnader. Tidningen Keskisuomalainen nämner i mitten av februari bl.a. ökade självständiga studier, större grupper och ibruktagandet av skiftesstudier som tänkbara åtgärder.

Skiftesstudier på deltid skulle i praktiken innebära att en del av studerandena skulle inleda studierna senare än andra, ca kl. 10, och i gengäld skulle en del av lektionerna äga rum sent på eftermiddagen. En del av studerandena skulle i normal ordning inleda studierna kl. 8 och sålunda avsluta skoldagen senast kl. 16. Det innebär att undervisningsutrymmena skulle användas mera effektivt än tidigare.

Olavi Arra, specialsakkunnig vid lärarfacket OAJ, påminner om att närundervisningen redan länge har minskats inom yrkesutbildningen.

– Vi är rädda för att dålig praxis sprider sig till gymnasiet när gymnasieundervisningen förs över till stora samkommuner, säger Arra.

2

27.2.2014

Detaljerad plan för lärarutbildning vid HU

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Facklig demokrati Första omgången, den elektroniska förhandsomröstningen, är slutförd och i mars är det dags för regelrätta urneval i lärarfacket OAJ:s fullmäktigeval. Det är en stor operation, då OAJ skrider till val för det handlar om en organisation med över 100 000 medlemmar.

FSL utgör en del av OAJ och bestrider sju av sammanlagt 150 fullmäktigeplatser. Fullmäktige är OAJ:s högsta beslutande organ. I själva verket är OAJ-fullmäktige en rätt otymplig församling pga. sin storlek. Under årens lopp har flera försök att banta ner fullmäktige just med hänvisning till effektivitet, men också kostnader. Försöken har emellertid stött på patrull. Fullmäktige har inte velat banta ner sig själv. Senast röstade en majoritet av fullmäktige för en nedbantning till ca hälften, men det förslog inte eftersom det krävs kvalificerad majoritet om två tredjedelar av rösterna för att genomdriva denna stadgeändring.

OAJ satsar alltså på direkt medlemsdemokrati i valet av organisationens högsta beslutande organ. Medlemsvalet infaller vart fjärde år och det blir den nyvalda fullmäktigeförsamlingens sak att välja ordförande för OAJ för år 2014-18. Fullmäktige väljer också styrelse.

Det finns andra sätt att trygga medlemsdemokratin.

FSL är inte ensam om att sakna direkta medlemsval. Ett exempel: systerorganisationen i Sverige Lärarförbundet har över 200 000 medlemmar och satsar på representativ medlemsdemokrati utan medlemsval. Här är det kongressen, som har den högsta beslutande makten och kongressledamöterna utses av de lokala lärarföreningarna.

Också i FSL utövas den högsta beslutande makten av kongressen. Vart fjärde år ordnas en förbundskongress, som bl.a. väljer styrelsens ordförande, som även benämns förbundsordförande. Kongressombuden, som i år är 117 till antalet, utses av de lokala lärarföreningarna. Varje förening har rätt att sända minst ett ombud till kongressen.

Antalet ombud baserar sig på envar förenings medlemsantal.

Ombuden väljs sedan på allmänna medlemsmöten, vilket säkerställer medlemsdemokratin. Alla medlemmar kan anmäla sitt intresse för att bli kongressombud.

FSL kör sedan, i motsats till många andra fackförbund, med en dualmodell rörande den högsta beslutande makten. Kongressen utser nämligen förbundsfullmäktige, som utövar den högsta makten mellan kongresserna. Det är sedan fullmäktige, som väljer styrelse för förbundet.

Kunde man då tänka sig ett direkt medlemsval à la OAJ inom FSL? I teorin vore det möjligt, så att de 39 ledamöterna förbundsfullmäktige skulle väljas av förbundets medlemmar. Valet av ordförande skulle i så fall föras över till fullmäktige och kongressen skulle inte längre ha någon funktion.

Ett medlemsval skulle dock bli en dyr och tungrodd historia. Ett annat problem vore att finna utvägar för att trygga föreningarnas representation i fullmäktige. Föreningslagen känner inte till öronmärkta platser i beslutande organ, men inom FSL finns en tyst överenskommelse om att varje förening har rätt till en plats i fullmäktige. De största föreningarna bestrider sedan flera mandat.

Det börjar så småningom dra ihop sig till vårmöten i de lokala lärarföreningarna. På dessa, eller andra allmänna medlemsmöten, väljs kongressombud, som handhar den högsta beslutande makten i FSL. Kanske just du är lämpad att delta i och påverka på förbundskongressen i juni?

Frågan om en svensk lärarutbildning vid Helsingfors universitet har fått ny fart och luft under vingarna i och med en ny detaljerad plan för utbildningen som nu ligger på rektors bord och inväntar beslut.

För en tid sedan kunde medierna berätta om hur forskare vid beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet skissat upp planer på en svenskspråkig lärarutbildning vid HU. Uppgifterna ledde till att frågan om en lärarutbildning på svenska på annat håll än i Vasa vid PF fick luft under vingarna. Vid flera seminarier debatterades bristen på svenska behöriga lärare i södra Finland intensivt. Bland annat ordnade sfp:s utbildningspolitiska utskott ett seminarium om framtiden för landets svenska lärarutbildning.

Det framkom med all önskvärd tydlighet att åsikterna är tudelade och att Åbo akademi och pedagogiska fakulteten i Vasa har föga förståelse för kraven på en utbildning också i södra Finland.

Medan frågan stötts och blötts både i massmedier och på seminarier har beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet inlämnat en detaljerad plan för en lärarutbildning på svenska till universitetets ledning. Planen ligger nu på rektor Jukka Kolas bord.

Resurser behövs Universitetets prorektor, professor Pertti Panula, betonar att frågan om en ny svenskspråkig utbildning av lärare i mångt och mycket är beroende av hur mycket extra anslag staten tillskjuter för flera studieplatser och examina inom lärarutbildningen.

– Med nuvarande resurser är det inte möjligt, säger han.

Panula har ansvar för tvåspråkighetsfrågor vid universitetet och är ordförande för Svenska verksamhetsnämnden.

Tycker du att en svensk utbildning i södra Finland skulle behövas?

– Absolut! Det råder stor brist på svenskspråkiga lärare i södra

Helsingfors universitets prorektor Pertti Panula.

Finland, det kan nog ingen förneka. Behovet är så stort att det inte räcker med en tillfällig utbildning. De lediganslagna tjänsterna behöver flera sökande, oberoende av varifrån de kommer. men jag tror att lärare som är utbildade i Helsingfors har större tendens att stanna kvar här och söka jobb här, säger Panula.

Gäller den detaljerade planen uttryckligen en klasslärarutbildning?

– Det kan jag inte ta ställning till nu. Fakulteten har flera alternativ och alla alternativ är inte undersökta än. Beteendevetenskapliga fakulteten har redan rättighet att utbilda lärare och beviljar examina, så ärendet behöver inte föras till styrelsen för Helsingfors universitet, menar prorektor Panula.

Tvåspråkigt flaggskepp Det viktiga är enligt honom att universitetets ledning vet att fakulteten har ett intresse för detta.

I det här fallet har beteendevetenskapliga fakultetens dekanus, professor Patrik Scheinin, signalerat klartecken. Också universitetets kansler Thomas Wilhelmsson säger att HU tar sitt ansvar, men att man är beroende av finansiella realiteter.

Pertti Panula betonar också att Helsingfors universitet enligt sitt språkprogram är det tvåspråkiga

samhällets flaggskepp. Universitetet har rätt att utbilda lärare och lagen tar inte ställning till om det sker på svenska eller finska.

Någon plan för samarbete med andra universitet har inte än tagit någon form. Det Panula lyfter fram är den forskningsbaserade undervisningen.

– Lärarna skall ha forskningsbakgrund, vilket i praktiken betyder att de skall vara doktorer. Ett eventuellt samarbete kunde gälla leveransen av forskningsbaserad undervisning.

En lärarutbildning är dyr. Panula bekräftar att om en sådan startas inom HU går man in för den på allvar och då är man beroende av finansiering för en längre tid framöver. Det tar flera år innan nya lärare kan utexamineras. Men nu inväntar man resultatet av regeringens förhandlingar om budgetramen.

Kan fonder och samfund hjälp till?

– En tilläggsfinansiering till exempel i form av forskningsanslag skulle vara viktig. Det kan nog finnas utrymme för den, säger Pertti Panula.

Tilläggsfinansieringen kan också påverka starten av lärarutbildningen, men Panula betonar att statliga resurser måste finnas.

Tom Ahlfors

Sydkusten vill ha samarbete Sydkustens landskapsförbund vill ha en kompletterande klasslärarutbildning i södra Finland.

– Trots ett långvarigt arbete med att försöka öka utbudet av behöriga lärare på alla utbildningsstadier för de svenska eleverna i de tvåspråkiga kommunerna i Nyland, har bristen på lärare ständigt varit ett problem, säger styrelsen för landskapsförbundet i ett uttalande.

I samverkan med pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi har

under årens lopp vidtagits olika åtgärder för att upphjälpa situationen. Det har varit fråga om information till studerande, aktivt rekryteringsarbete, inträdesförhör i Helsingfors, behörighetsgivande utbildning, tillfällig utlokaliserad utbildning mm. Åtgärderna till trots har tillgången på behöriga lärare fortsättningsvis förblivit otillräcklig i södra Finland.

Sydkustens landskapsförbund uppmanar Åbo Akademi och Helsingfors universitet att gemensamt

hitta en lösning för hur utbildningen av klasslärare kunde ordnas i Helsingfors. Utmaningarna för det svenska språket och den svenska skolan tilltar i allt snabbare takt. Det är essentiellt att den undervisning som ges i våra svenska grundskolor håller en hög kvalitet och är attraktiv. För att detta skall kunna garanteras bör det finnas ett tillräckligt utbud av behöriga och mångsidiga lärare.

3

27.2.2014

ORDförord

Förtroendemannakurs on–to 5–6.3, hotell Scandic Rosendahl, Tammerfors.

Inskrivningstider Det händer att jag ibland blir fundersam över världens gång och det som oftast kallas utveckling och framsteg. Mycket av det är numera avveckling och förenkling. Vi lever i ett utpräglat nyttosamhälle där allting som inte anses rationellt eller ekonomiskt tappas på sitt värde.

Också jag förstår att vi inte kan hålla fast vid allt vi haft, men jag gillar inte den känslokyla som är starkt förknippad med ett samhälle som enbart fungerar på ekonomins villkor. Vi ska göra alltmera själva och den som inte har de förutsättningar som krävs skuffas undan.

Februari är av hävd den tid på året då de blivande skoleleverna ska skrivas in i skolan. I tidningarna har det ingått annonser om att nu är tiden inne att anmäla sina små förhoppningsfulla till skolan. Så börjar en lång vandring genom skolsystemet.

Just i år har det stuckit mig i ögonen hur allmänt det blivit att via internet meddela att ens barn ska inleda sin skolgång i den ena eller den andra skolan. Enkelt, rationellt och snabbt går det och så har barnet en plats i sin skola till höstterminens start.

Men, vadå sin skola? Flickan eller gossen i fråga kanske inte ens vet var skolbyggnaden finns. Är det så fiffigt att anmäla barnet via nätet bara för att det är så enkelt för kommunen att styra föräldrarna till detta ganska opersonliga sätt att ta kontakt med den kommande skolan?

Till livet hör att ta steg som för oss vidare. Vi går in i något nytt och lägger annat bakom oss. Det kallas att växa. För en liten sex- eller sjuårig tös eller parvel är skolstarten det största klivet dittills. Att tillsammans med mamma och pappa få gå till skolan och konkret uppleva den kan inte sakna betydelse. Att få träffa sin rektor och kanske sin blivande lärare inger säkert både förtroende och hopp inför höstens utmaningar. Att få uppleva skolans korridorer, känna lukten av kritdamm och i verkligheten se en pulpet kan inte vara fel för en blivande förstaklassare.

Att åtminstone delvis veta vad som väntar efter sommaren hjälper säkert många barn från grubblerier och kanske olustiga funderingar på skolstarten. Alla har inte heller någon storasyster eller storebror som redan hunnit ”informera om allt”.

Vi lever i ett samhälle där skolan har sin självskrivna plats, vilket bland annat betyder att den närmaste omgivningen, släkt och vänner, ställer frågor om skolan. Också därför har det stor betydelse för ett barn att få den uppmärksamhet som skolmognaden ger via närståendes frågor om skolinskrivningen.

Vi har olika riter under livets gång och att bli inskriven i skolans första klass är definitivt en av dem. Jag hoppas att man i så många skolor som möjligt förstår att hålla kvar inskrivningen på skolan, för den är mycket viktigare än den nyttoinriktade byråkratins förespråkare kan inse. Den visar att varje liten flicka och pojke är viktig och inte bara ett nummer i skolans matrikel.

Dan Johansson är ordförande för FSL.

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi). Åbo behöver en svensk klasslärarutbildning, anser SFP i Åbo i ett uttalande.

Svenska.yle.fi omtalar den 18 februari att lokalavdelningens styrelse finner det ytterst betydelsefullt att Åbo Akademi tar ett centralt ansvar för lärarutbildningen på svenska också i södra Finland.

Ordförande Barbro E. Schauman säger att tanken inte är helt ny och den också diskuterats inom Åbo Akademi. Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen säger till Yle Åboland att det i nuläget inte finns några som helst planer på lärarutbildning i Åbo. Den ges i Vasa också i fortsättningen även om lärarbristen i Helsingfors är ett faktum.

I Vasa borde svenskspråkiga daghem överföras till den svenska utbildningsförvaltningen, föreslår elva rektorer och daghemsföreståndare i ett brev till staden. Vasabladet omtalar

den 5 januari att Vasa står i beråd att förnya sin bildningsförvaltning. Som bäst dryftas en modell, där endast grundskolorna får enspråkig förvaltning.

Resten har en tvåspråkig förvaltning.

Fredrik Sundell, rektor för Gerby skola, har undertecknat brevet och pekar på att det vore lättare för skolor och daghem att samarbeta om de sorterar under samma förvaltning.

Bildningsdirektör Christina Knookala talar för en tvåspråkig förvaltning. Hon anser att det skulle bli en för stor förändring att överföra daghem, gymnasiet och Arbis till den svenska förvaltningen.

I Åbo har hela tolv personer visat intresse för rektorsposten vid anrika gymnasiet Katedralskolan, omtalar svenska.yle.fi den 12 februari. Bertel Wahlström går i pension efter att ha lett gymnasiet i 25

år. Wahlström har sagt att han hoppas på att den nya rektorn har tid att planera verksamheten tillsammans med honom redan under våren.

Bland sökandena finns nuvarande och tidigare gymnasierektorer i Svenskfinland. Fem sökande önskar vara anonyma.

I Kristinestad är det kärvt med pengar för undervisningsmaterial och fortbildning, omtalar Vasabladet den 25 januari. OAJ-basen Olli Luukkainen lyfte nyligen fram problematiken, som utgör en bister verklighet i många kommuner. T.f. högstadierektorn i Kristinestad Jyrgen Wiklund bekräftar att det råder bistra tider. I textilslöjden används tyger, som har donerats av Hem och skola. I träslöjden används trämaterial, som har köpts för en spottstyver av lokala bönder.

– Vi har inte ens råd att

skicka lärarna på fortbildning eller exkursioner med eleverna. Jag vet inte hur vi ska kunna hålla budgeten i år, säger Jyrgen Wiklund.

I Helsingfors kommer den nya skolan, som uppstår när skolorna i västra distriktet slås ihop, sannolikt att heta Hoplaxskolan, omtalar Hbl 12 februari.

Skolans direktion föredrog Hoplaxskolan framom Västra skolan som också var ett alternativ.

Tove Jansson, Eliel Saarinen, Gösta Cavonius och Kjell Westö nämndes också som potentiella namnfaddrar, men så blir det uppenbarligen inte.

– Förslaget Westöskolan förföll då rektorn läste upp hans självironiska mejl, ur vilket det framgick att han inte var överförtjust i idén, säger direktionsmedlemmen Mikael Sjövall till Hbl. (Voj, voj dessa ironiska författare. Red:s anm).

Åbo Lärarförening kallar sina medlemmar till vårmöte tisdagen den 11 mars kl. 17.00 i Cygnaeus skola, Mariegatan 7. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden och därutöver utses kongressombud till FSL:s förbundskongress 2014.

Vörå lärarförening kallar sin medlemmar till ordinarie vårmöte onsdagen 12 mars 2014 kl. 16.00 vid Fjärdens kaffestuga. Stadgeenliga ärenden samt val av kongressombud.

Helsingfors svenska lärarförening kallar till vårmöte 18.3 kl.18 på Svenska normallyceum (Norsen), Unionsgatan 2. Under mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Utöver detta väljer mötet tio (10) kongressdelegater med personliga suppleanter. Även HSL:s representant för verkskommittén (UBV) väljs under mötet. Mötesdeltagarna bjuds på en bit mat.

Kristinestads lärarförening håller vårmöte torsdagen den 20.3.2014 kl. 19.00 i Tjöck skola. Stadgeenliga ärenden.

Lovisanejdens lärarförening håller sitt stadgeenliga vårmöte på restaurant Sakura fredagen den 21 mars kl. 18.30. Diskussion med FSL:s ordförandekandidater Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund. Sponsorerad middag.

Vasa Svenska Lärarförening kallar till vårmöte tisdag 25.3 kl. 17.00 i Academill, Strandgatan 2. Ärenden enligt paragraf 13 i föreningens stadgar.

Val av ombud till FSL:s elfte ordinarie kongress 4–5.6.2014 samt val av förtroendeman jämte ersättare (Vasa stad).

Efter serveringen följer en paneldiskussion med Christer Holmlund och Nina Eriksson-Holmström. Vem blir FSL:s nästa förbundsordförande?

Anmälningar via ditt skolombud senast 14.3 för serveringens skull.

FSL:s styrelse to–fr 27–28.3, FSL:s kansli Helsingfors (kongress- och fullmäktigeärenden) FSL:s styrelse on 23.4, Hotell Tropiclandia, Vasa.

Förbundsfullmäktige to–fr 24–25.4, Hotell Tropiclandia, Vasa.

FSL:s styrelse ti 3.6. Hotell Fiskartorpet, Helsingfors.

Förbundskongress on–to 4–5.6. Fiskartorpet, Helsingfors.

ordförandeval 2014 Möt Nina och Christer Vill du träffa kandidaterna för FSLs ordförandepost?

Den 11 mars kl. 18.00 ordnas en kandidatträff i Cygnaeus skola, Mariegatan 7 i Åbo. Här har du möjlighet att lära känna ordförandekandidaterna Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund, ställa frågor till dem samt diskutera aktuella ärenden.

Under tillställningen bjuds på ett glas vin med tilltugg.

Hjärtligt välkomna önskar Åbo Lärarförening i samarbete med de regionala lärarföreningarna

Nästa nummer av Läraren utkommer den 6 mars.

4

27.2.2014

Så korsades FSL:s och Schildts vägar

På FSL:s fullmäktigemöte i slutet av april 1991 godkände fullmäktige styrelsens förslag att sälja aktiemajoriteten i förlags Ab Editum. På bilden syns Bo Lundell till vänster och framför honom överlägger Ann Westerstråhle och Gunilla Eriksson.

En misslyckad fastighetsaffär ledde till att FSL idag är minoritetsägare (4,13 procent) i förlaget Schildts & Söderströms. FSL är faktiskt den fjärde största aktieägaren efter Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner och Svenska litteratursällskapet. Här kan man med fog tala om FSL som en sparv i tranedansen.

Men mycket hann hända mellan lärarägda Ab Svenska Läromedels fastighetsaffär i Finno år 1988 och sammanslagningen av Schildts och Söderströms år 2012.

Det framgår ut Henrik Ekbergs ymniga och delvis spretiga historik över Frisinne & kvalitet- ett sekel med Schildts.

Den digra volymen handlar alltså om Schildts öden och äventyr under ca ett segel. Äventyr är faktiskt rätt ord, eftersom Ekberg sorgfälligt antecknar också historier, som gott kan ses som tragikomiska och i hög grad äventyrliga.

Historiken visar med all tydlighet att svenskspråkig bokutgivning inte kan förliknas vid en guldgruva.

Eftersom denna anmälan publiceras i Läraren väljer jag att fokusera på FSL:s roll i sammanhanget.

Hur kommer det sig att FSL är minoritetsägare i S&S? Upprinnelsen finns i den bokutgivning, som startades upp på allvar år 1926 av Finlands allmänna svenska folkskollärare- och lärarinneförening. Bokutgivningen sköttes länge som bisyssla av förbundsekonomen, men utgivningen av läromedel blev alltmer affärsmässig. År 1971 bildades så förlaget Ab Svenska läromedel och verksamheten blev självständig, så att förlaget fick en egen styrelse.

Tidigare hade Finlands svenska folkskollärarförbunds styrelse

också fungerat som förlagsstyrelse.

Förlaget var till 100 procent lärarägt. Verksamheten växte och fick vind i seglen speciellt på 1970-talet då grundskolan introducerades i vårt land.

Speciellt lönsam var verksamheten emellertid inte och år 1983 registrerades bifirman Editum för att komplettera läromedelsutgivningen och -försäljningen med skönlitteratur.

Med Jan-Peter Kullberg som dynamisk chef fördubblades omsättningen från 1984 till 1989.

Lärarförbundet hade år 1979 uppfört en byggnad i Köklax, Esbo, där Ab Svenska läromedel/Editum huserade. Men år 1988 köpte förlaget en kontors- och lagerlokal i Finno, som senast hade fungerat som squashhall. Byggnaden renoverades grundligt och det hela blev en dyr affär, som finansierades huvudsakligen med ett valutalån. ”När beslutet om investeringen fattades kunde dock ingen förutse att den finländska ekonomin stod för en aldrig tidigare skådad djupdykning”, antecknar Henrik Ekberg.

I januari 1991 kunde Editums (förlaget hade valt att hålla fast vid detta namn) styrelse konstatera att likviditeten var mycket ansträngd för att inte säga katastrofal. Styrelsen bestod till stora delar av personer, som också innehade förtroendeposter inom FSL. Styrelsen i FSL stod inför svåra avgöranden. Vad göra med förlaget, som var inne på en katastrofal kurs? Som ögonvittne kan jag omtala att styrelsen år 1990 närmast med förtrytelse uttalade ett rungande nej till SFV:s kanslichefs Christoffer Grönholms första invit till förhandlingar om att överlåta majoritetsposten i Editum till SFV.

Ca ett år senare, år 1991, var ett annat ljud i skällan och det blev FSL, som då leddes av ordförande Lilly Hollsten, som kontaktade Grönholm och förfrågade sig om SFV alltjämt är intresserad av en affär. Dåvarande styrelseordföranden Torolf Fröjdö, som också var fullmäktigeordförande i FSL, och förlagschefen J-P Kullberg kämpade hårt för att förlaget skulle fortsätta som förr, dock så att förbundet skulle skjuta till medel som möjliggjorde detta.

Lilly Hollstén, som också hade säte i förlagsstyrelsen, resonerade inte så. FSL ska finnas till för facklig verksamhet, inte för att hålla liv i affärsverksamhet, ansåg Hollstén, som fick styrelsen med sig.

FSL:s förmögenhet var vid denna tidpunkt blygsam. Om förbundet hade valt att pumpa in kapital i förlaget skulle detta ha lett till att den fackliga verksamheten skulle ha reducerats. Uppsägningar av kanslipersonal kunde knappast ha undvikits. Medlemsavgifter skulle ha bidragit till att hålla förlaget flytande.

FSL valde en annan väg. SFV ville köpa 60 procent av aktiestocken för ett pris, som var skäligen gott. ”Överraskande gott”, resonerade många i styrelsen. Så här i efterskott kan gott sägas att SFV betalade ett överpris för majoritetsposten. Pengarna som FSL fick via affären investerades klokt och blev ett boägg för lärarförbundets nuvarande förmögenhet.

Men alla var inte nöjda. Speciellt bland äldre folkskollärare fanns åsikter om att FSL stod i beråd att förskingra den morgongåva, som folkskollärarna förde med sig till boet då de gick samman med läroverkslärarna.

Styrelsen föreslog för FSL:s för-

bundsfullmäktige att 60 procent av aktiestocken i Editum säljs till SFV, medan FSL behåller 40 procent. Långa och svåra diskussioner väntades i fullmäktige, men diskussionen blev sist och slutligen tam.

Vårfullmäktige 1991 beslöt sälja majoritetsposten i Editum efter en omröstning med följande resultat: 33 för, 3 mot och 2 nedlagda.

SFV hade förvärvat Holger Schildts förlag redan år 1972. I motsats till Söderströms hade Schildts förlag ingen utgivning av läromedel och därmed var Schildts en betydligt mindre aktör. Man kan på goda grunder anta att SFV medvetet betalade ett överpris för den attraktiva läromedelsproduktionen, trots att Editum brottades med stora ekonomiska bekymmer.

Snart nog gick Schildts och Editum samman och blev Schildts förlags Ab, dock så att varumärkena Schildts och Editum kvarstod. Ägoförhållandena blev de samma: SFV ägde 60 och FSL 40 procent av aktierna. Dessutom fanns ett antal B-aktier som hade företrädesrätt till dividend. Dessa preferensaktier ägdes av lokala lärarföreningar.

Henrik Ekberg målar upp en bild av utveckling under nya chefen Johan Johnsons ledning. Alla satsningar var för all del inte lyckade, men förlaget satsade intensivt på inbrytningar på den finska bokmarknaden och framförallt en starkare position i Sverige. Satsningen på samarbetet med det rikssvenska logistikföretaget Förlagssystem visade sig vara ett lyckokast och sedermera bildades Förlagssystem Finland-Kustannustaito, som ständigt växte och fick nästan hundra förlagskunder.

FSL ägde 40 procent av aktiestocken fram till år 2011, då förbundet valde att inte delta i den

fond- och nyemission som bolagsstämman beslöt om. I bakgrunden fanns förlagets strävanden att etablera sig i Sverige genom att köpa 40 procent av aktierna i förlaget Alfabeta.

FSL, som då leddes av Dan Johansson (som också bestred en plats i Schildts styrelse), ville inte delta i emissionen och hänvisade till att förbundets primära mål inte är att fungera som förläggare. Förbundet finns till för svenskspråkig facklig service för sina medlemmar.

Efter detta var SFV:s andel 82,7 procent, medan FSL:s andel blev 17,3 procent av aktierna. ”Operationen var även ett led i styrelseordförandens (alltså Christoffer Grönholm Red:s anm) strävanden att minska lärarförbundets inflytande över förlaget”, antecknar Henrik Ekberg.

Ekberg berättar i historiken att satsningen på Alfabeta sedermera visade sig bli en dyr och misslyckad historia.

Christoffer Grönholm höll benhårt på Schildts självständighet, men då han avled våren 2011 inleddes en process som ledde till dagens situation, då Schildts och Söderströms har gått samman. Nyheten som sammanslagningen slog ner som en bomb i oktober 2011.

Cirkeln var därmed sluten. Ur historiken framgår att en fusion hade varit snubblande nära flera gånger tidigare under förlagens hundraåriga historia.

C-E Rusk Henrik Ekberg: Frisinne & kvalitet – ett sekel med Schildts. Schildts & Söderströms 2013. ISBN 978-951-523116-1. Capris 40,50 e.

5

27.2.2014

Fler studerande avslutar påbörjade kurser i frivilliga språk. Men trots utvecklingen är Lena Weijola, lektor i franska och engelska vid Karleby svenska gymnasium (närmast kameran) och Elisabeth Anderson, lektor i tyska och ryska (sittande till vänster) inte så värst oroliga. Dagens unga har ändå ett stort intresse för språk, säger de.

Sällsynta språk har hamnat i marginalen Under senare år har många skolor varit tvungna att arbeta hårdare för att få eleverna att välja ett frivilligt språk. I Karleby svenska gymnasium är situationen relativt bra, men antalet som skriver valbara språk i studentexamen minskar stadigt.

När Karleby svenska gymnasium tar emot nya studerande väljer över sextio procent ett frivilligt språk. Det är en mycket hög andel och beror delvis på gymnasiets medvetna satsning på internationalism och språk.

– Vi är ett språkgymnasium och erbjuder undervisning i tyska, franska, spanska och ryska. Vi har årligen studentexamensskribenter i samtliga språk, vilket är glädjande, säger Lena Weijola, lektor i franska och engelska vid Karleby svenska gymnasium.

Men trots att många väljer frivilliga språk under det första läsåret har antalet som väljer att fortsätta studierna och skriva språket i studentexamen minskat en aning under senare år.

– Men det är ändå inte fråga om stora skillnader och vi är inte oroliga för det. Det finns ett intresse för språk, men andelen som hoppar av språkstudierna har ökat, konstaterar Elisabeth Anderson, lektor i tyska och ryska vid gymnasiet ifråga.

Många gymnasier har upplevt en nedåtgående trend och intresset för språk har överlag minskat. Men Anderson och Weijola, som har många års erfarenhet av att undervisa i språk, vill inte dra några negativa slutsatser.

– Intresset för olika språk går i vågor och unga följer trender. Under 1980-talet var intresset för tyska stort och på 1990-talet när vi gick med i EU ökade intresset för franska.

Det är att jämföra med i dag när allt färre väljer franska, medan intresset för spanska är mycket stort, säger Weijola.

– Unga har alltid ett intresse för språk och det gäller i synnerhet i dag när världen är global och det är lätt att kommunicera

med vem som helst på webben. Därför vill jag inte använda ordet kris och situationen i vårt gymnasium är relativt bra, fortsätter kollegan Anderson.

Lättare välja bort En sak om troligen påverkar intresset för valbara språk är att reglerna för obligatoriska ämnen i studentexamen har förändrats. Före det årskurslösa gymnasiet infördes var det obligatoriskt att studera ett kort språk tillsammans med kort matematik.

– Då var många elever tvungna att välja ett kort språk och därmed var också kraven på att genomföra ett påbörjat tillvalsspråk större. Men i dag, när de kraven inte längre finns och gymnasiet är årskurslöst, har valfriheten ökat och samtidigt har också antalet som väljer att sluta påbörjade språk ökat, säger de.

En annan anledning till att fler avslutar språkstudierna under tiden i gymnasiet kan vara schemat.

– Det kan för en del vara problematiskt att hinna läsa både språk och till exempel lång matematik och fysik. Andelen som orkar det har minskat och det tror jag delvis beror på att dagens unga inte har samma uthållighet som tidigare, säger Anderson.

Enligt henne har också elevernas krav på sig själva minskat och många utnyttjar inte till fullo de resurser de har. Som exempel har dagens unga inte samma drivkraft att läsa in och lära sig ord.

– Eleverna orkar inte plugga in ord i lika hög grad som tidigare och det innebär också att vi som lärare inte kan kräva lika mycket.

En del studerande väljer också att hoppa av språkkurser när det blir svårare.

Kraven har sänkts Enligt Weijola innebär den här trenden också att språklärarna har varit tvungna att sänka sina krav på eleverna.

– Det här märks i till exempel franskans studentprov som har blivit lättare.

Att ungdomarnas krav på sig själva har

minskat har inte enbart följder för språkundervisningen. Det här drabbar alla ämnen och i takt med att studerandena har ökade valmöjligheter behövs inte en lika stor insats som tidigare.

– I dag finns femtio obligatoriska kurser i gymnasiet. Resten är valbara och här finns ett stort smörgåsbord att välja från. Det har bidragit till att dagens studerande inte får lika gedigna kunskaper som gymnasiet krävde på 1990-talet.

Lätta val lockar Det ökade intresset för hälsokunskap är ett exempel på konsekvenserna av den ökade valbarheten. I dag räcker det att gå enbart en kurs i hälsokunskap för att få skriva ämnet i studentexamen.

– Men för att skriva ett språk, biologi, geografi eller fysik krävs betydligt fler kurser.

Många unga väljer en lättare väg, men vi vill ändå understryka att det finns många ambitiösa studerande som planerar kurserna de väljer och satsar på att skriva sex eller flera ämnen i studentexamen.

Weijola och Anderson poängterar också att dagens studerande har bättre muntliga kunskaper än vad fallet var tidigare.

– Detaljkunskaperna må ha försämrats, men trots det vågar dagens unga tala andra språk på ett helt annat sätt än förr. Trots att de vet att allt inte är grammatikaliskt rätt talar de och unga är modigare när det gäller att uttrycka sig.

– Trots att proven förutsätter att grammatiken ska vara korrekt tycker vi ändå att det är mycket positivt att den muntliga delen har förbättrats, säger de.

I Karleby svenska gymnasium bedrivs inga kampanjer för att få eleverna att intressera sig för främmande språk. Däremot brukar språklärarna berätta om fördelarna med språk för eleverna i årskurs 7–9.

– Det är viktigt att få tillräckligt med elever i högstadiet att välja språk så att det ordnas undervisning. Där finns krav på att ett visst antal elever för en grupp och just nu finns inga grupper i franska på årskurs

åtta och nio.

– Det är fråga om resurser i årskurs 7–9 medan vi på gymnasiet har extra resurser för att också ordna språkundervisning för mindre grupper, förklarar Weijola.

Inspiration i Vasa Vasa övningsskola upplevde en nedåtgående trend i mitten av 1990-talet gällande intresset för tillvalsspråken. Men intensiva arbetsinsatser från språklärarnas sida för att värva elever har burit frukt, enligt Frida Crotts, lektor i franska vid övningsskolan.

– Satsningen innebär att vi har strävat efter att inspirera till studier i tillvalsspråk i årskurs åtta bland annat genom att involvera äldre elever som berättar om sina erfarenheter. Utöver det har vi aktivt försökt stimulera till fortsatte studier i gymnasiet, säger hon.

Crotts är glad för att skolledningen har satsat på tillvalsspråk även i knappa budgettider.

– Det har bland annat inneburit att nybörjargrupper får starta med mindre elevantal i gymnasiet och nybörjarkurser startar varje år.

Diane-Christine Blusi, ordförande för Österbottens svenska språklärarförening, hoppas att de tydliga förväntningar som näringslivet ställer på goda språkkunskaper hos finländare får en genklang i de nya läroplanerna.

– Jag önskar att skolledare säkerställer tillvalsspråkens existens genom en kontinuerlig satsning. Det är inte skäligt att enskilda språklärare måste kämpa så hårt för att våra ungdomar ska ha möjlighet att både bredda och fördjupa sin språkkompetens.

– Alla aktörer inom skolvärlden behöver tillsammans höja statusen på språkstudier för att tillgodose de behov som dagens samhälle ställer på en gedigen språk- och kulturkompetens, säger hon.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

6

27.2.2014

KOLUMNEN Tom Wikman är lärarutbildare.

Pedagogiskt Guggenheim För att få perspektiv är det bra att börja långt borta. Jag har haft möjlighet att diskutera skolfrågor med lärare från Tanzania. Landets befolkning har vuxit från 12 miljoner på 60-talet till 46 miljoner idag. När Tanzania blev självständigt år 1961 hade landet 41 högstadieskolor, idag 4 500. Elevantalet har stigit från 12 000 till 1 800 000. För att klara elevökningen har landet snabbutbildat lärare. Utbildningen har i det stora hela omfattat ett år teori och ett år praktik. Resultaten visar att detta knappast är en ideallösning. Men när behoven är stora, krävs radikala åtgärder.

Också i Svenskfinland finns ett stort behov av lärare. Helsingfors har i vår lediganslagit 19 klasslärarbefattningar. En stor del av de klasslärare som blir färdiga i år är på väg söderut, ändå är situationen otillfredsställande. Många förklaringar har sökts till lärarbristen: de höga bostadspriserna i metropolen, sydkustungdomarnas bristande intresse för pedagogik, traditionens makt osv. Utbudet på studieplatser i södra Finland gör att söktrycket till lärarutbildningen är för litet. Det vore lättare att reglera antalet studieplatser om den svenskspråkiga högre utbildningen i Finland skulle samlas inom ett universitet. Men eftersom till och med Ole Norrback gick bet på den uppgiften, är det knappast troligt att dagens unga politiker har tillräcklig pondus för en sådan bedrift. Ändå finns det alla skäl i världen att fundera på hur lärarfrågan kunde lösas. Osäkerheten skapar mycket arbete för skolledarna och försvårar den långsiktiga skolutvecklingen. De minst sagt märkliga förslagen om tvåspråkiga lösningar ger också anledning av skynda på. Att i princip seriösa forskare kommer med den typen av förslag visar dels på en okunskap om svenska språkets ställning i Finland, dels på bristande insikter om vad en lärarutbildning är och kräver. Till samma fantasikategori kan man räkna Åbo SFP:s förslag att utbilda klasslärare i Åbo. Avdelningen har anledning att repetera lågstadiets kurs i geografi, väderstrecken.

Vad finns det för seriösa möjligheter till förbättringar? Jag dristar mig att komma med två förslag. Det ena riktar in sig på utbildningen av klasslärare och det andra på utbildningen av ämneslärare, där behovet av lärare är påtagligt i synnerhet inom matematik och naturvetenskaper.

Av den egna familjens erfarenheter vet jag att det finns kunniga obehöriga lärare i Helsingforstrakten. En möjlighet kunde vara att utgå från dessa vikarier, av vilka många har en högre utbildning av annat slag än pedagogisk. Man kunde låta lärarna utföra en stor del av studierna som reflekterad praktik i de egna klasserna. Möjligheterna att bedriva distansstudier har under de senaste tio åren avsevärt förbättrats. När pedagogiska fakulteten övergår i den nya fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, kommer också ÅA:s Mediacity att bli en del av fakulteten. Detta öppnar för intressanta möjligheter att föra ihop medier och pedagogik.

Lärarbristen kunde alltså svängas till något positivt. En ny professur i pedagogisk teknologi och spel kunde påskynda utvecklingen av nätpedagogiken och rent av resultera i koncept som också kunde exporteras. Behovet av glesbygdspedagogik är stort också i andra områden av världen.

Den andra möjligheten kunde vara att öka möjligheterna till ämnesstudier i matematik, fysik och kemi som distansstudier.

Många av studerandena i Jakobstad och Vasa har skrivit lång matematik i studentexamen och kan därför förväntas ha kapacitet att utbilda sig till ämneslärare. Utbilda alltså ämneslärare där det finns ett intresse för att bli lärare. Om matematiklärarutbildningens ämnesstudier skulle anpassas till den matematik som undervisas i skolorna, skulle kanske intresset för studierna också öka. Överlag borde vi i högre grad än tidigare bortse från utbildningars fysiska placering. Bildningstörstiga ungdomar borde ges möjligheter att studera oberoende av hemort. För detta behövs en utbyggd virtuell infrastruktur. Och ett klatschigt namn. Låt oss alltså bygga ett pedagogiskt Guggenheim!

Brutal kommunalisering får kritik i svensk rapport Skolan i Sverige är i kris och kommunaliseringen är en bov i dramat, resonerar professor Leif Lewin i en rapport som överlämnades till regeringen i början av februari.

I utredningen ”Staten får inte abdikera – kommunaliseringen av svenska skolan”, pekar Lewin på hur skiftet från statlig till kommunal skola på 1990-talet fick stora konsekvenser.

– Kommunaliseringen för drygt 20 år sedan var en intervention från politikernas sida för att rätta till utvecklingen, ungefär som när läkare griper in för att ge en sjukdom ett annat förlopp. Detta ingrepp misslyckades. Kommunaliseringen var ett misslyckande, sa utredaren Leif Lewin. Han är statsvetare i grunden.

Lewin anser att reformen kommunaliseringen av den tidigare statliga skolan blev en halvmesyr.

Han säger att reformen blev för brutal.

– Vare sig kommuner, rektorer eller lärare klarade av uppdraget.

Framför allt försämrades studieresultaten, likvärdigheten och lärarnas ställning.

Kommunaliseringen ledde till att man förstärkte medborgarinflytande och möjliggjorde besparingar.

– Men framför allt försämrades studieresultaten och försämrades

!

villkoren för lärarna, säger Leif Lewin.

– Lärarnas status har sänkts samtidigt som de fått fler arbetsuppgifter. De är skolans viktigaste resurs men det har knappast kommunerna visat i handling att de värdesätter. Skolpolitikens främsta uppgift ska vara att ge lärarna bästa tänkbara förutsättningar för sitt arbete.

Efter reformen fick de ett initialt lyft i lönenivåerna, men sedan dess har deras löneutveckling varit mycket dålig. Även studieresultaten försämrades efter kommunaliseringen. Och det har blivit större skillnader i studieresultat mellan elever på olika skolor under denna period. Skillnaden har mer än fördubblats sedan dess, och de största skillnaderna finns i storstäderna.

Nu börjar en finländsk betraktare ana oråd. Känner Lewin inte till att skolorna i Finland i huvudsak är kommunala? Inlärningsresultaten är, enligt flera undersökningar, tämligen goda.

– Men det finns både goda och dåliga kommunala skolor. I Finland, där de har mycket goda resultat, är skolan kommunal, säger Lewin.

Han har inte blivit oemotsagd.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) underkänner hans resonemang.

– De senaste 20-25 åren har det skett väldigt stora förändringar inom skolan. Att då fokusera på just kommunaliseringen är fel, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL, till SVT. De två lärarförbunden, alltså Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, är oeniga. LR motsatte sig kommunaliseringen i början av 1990-talet och motståndet fortsätter. I själva verket har LR redan i ett par års tid krävt att skolan åter förstatligas. LR har inlett en medborgarkampanj, där det centrala kravet är att grundskolan förstatligas.

Lärarförbundet är inte lika pigg på tanken.

– Vi förstår att många vill ha en snabb och enkel lösning, men ett förstatligande vore varken snabbt eller enkelt. Åtgärder måste omgående sättas in för särskilt stöd, högre lärarlöner och tillräckligt med tid för lärarna. Ett återförstatligande skulle kräva långa utredningar, ta tid och blockera nödvändiga satsningar, säger Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet.

Lärarförbundet och LR är dock ense om att det krävs rejäla satsningar på lärarna om Sverige åter vill få sin skola att lyfta.

C-E Rusk

Pixon och Bärtil sprider läsglädje

Lediga tjänster på Kimitoön www.kimitoon.fi

LÄRARTJÄNSTER 1 ämneslärare i matematik 1 ämneslärare i svenska 1 ämneslärare i engelska 3 klasslärare 1 barnträdgårdslärare 1 eftisledare www.gripsholmsskolan.se

Hem och Skola samarbetar med Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd för att sprida läsglädje och understöda skolklassers lägerskolor.

Förstaklassarna har fått sammanlagt 176 bokpaket som består av tio böcker var. Läraren i årskurs 1 har haft möjlighet att anhålla om ett bokstipendium från Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd. I varje paket hittas åtta finlandssvenska böcker och två rikssvenska. Böckerna är utvalda så att de skall locka nybörjarläsaren att ta första steget in i böckernas värld.

Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har delat ut en rekordsumma för lägerskolor som kommer att ordnas i år. Sammanlagt 143 skolklasser eller grupper har beviljats understöd och den totala summan för lägerskolstipendierna är över 80 000 euro. Skolor som har föräldraföreningar som är medlemmar i Förbundet Hem och Skola har haft möjlighet att anhålla om bokpaket och lägerskolstipendier.

I bokpaketet för åk 1 ingick bl.a. följande böcker: Malin Kivelä: Bröderna Pixon och TV:ns hemtrevliga sken, Camilla Mickwitz: Jason och arga Agnes och Monica Vikström-Jokela: Bärtil och glassbilen.

7

27.2.2014

Kulturfonden satsar på lyft för lång matematik Undervisningen i lång matematik i gymnasiet ska förnyas grundligt med stöd av pengar från Kulturfonden, som satsar stort på tre specialprogram. Fonden har reserverat nio miljoner euro för specialsatsningar på gymnasiet, teaterkonsten och Ung på svenska. För varje delområde har reserverats tre miljoner euro år 2014–16.

I mitten av februari meddelade Kulturfonden om att den har beviljat medel om sammanlagt 1,7 miljoner till dessa satsningar.

– Vi inledde år 2012 ett strategiarbete, som syftade till att identifiera särskilda tyngdpunktsområden. Vi sökte svar på frågan: vad är viktigt, sade Kulturfondens direktör Leif Jakobsson på en presskonferens, där satsningarna offentliggjordes.

Det handlar uttryckligen om ”fräscha” pengar, som tillkommer vid sidan av den normala utdelningen, som rör sig om sammanlagt ca 33 miljoner euro i året. Jakobsson lovade också att fonden noggrant följer med hur

satsningen på de tre specialområdena utfaller.

Den allra största satsningen inom gymnasieområdet får Åbo Akademi för utvecklandet av nya digitala kursböcker för gymnasiets långa matematik. Satsningen innebär också fortbildning av matematiklärare, för den bärande idén är att förnya också undervisningen.

Professor Ralph-Johan Back vid ÅA är projektledare och han talar om strukturerade härledningar som en grundbult för det nya tänkandet. Han har själv utvecklat resonemanget tillsammans med professor Joakim von Wright på 1990-talet.

Kort sagt är strukturerade härledningar är ett sätt att presentera matematik som främjar användningen av explicita logiska beteckningar och logisk argumentation i bevis.

– Strukturerade härledningar innebär alltså att man noggrant motiverar varje steg i en uträkning i stället för att enbart räkna.

Det betyder att risken för att en

studerande tappar tråden minskar betydligt, då varje steg motiveras, säger Ralph-Johan Back.

Projektet emanerar från det EUfinansierade projekt E-math, som har gett goda resultat i 15 pilotskolor i Finland, Sverige och Estland.

– Lärarnas intresse har varit stort i pilotskolorna och feedbacken har varit överlag positiv, säger Back, som också räknar med ett stort intresse när ÅA-projektet med full kraft kommer igång i Svenskfinland.

De nya e-böckerna är avgiftsfria och interaktiva på ett innovativt sätt, säger Back. Det nya tänkandet kommer att förankras via fortbildning, som ordnas i Vasa, Åbo och Helsingfors.

Fokus är alltså på förnyandet av undervisning i lång matematik.

Räcker detta verkligen? I själva verket har det visat sig att allt färre väljer den långa matematiken.

– Nej, det krävs ytterligare åtgärder. Vi skulle bra gärna ge oss i kast med att förnya också undervisningen i matematik i högstadiet.

Men det får bli en senare fråga, säger Back.

Matematikprojektet har beviljats sammanlagt 600 000 euro under år 2014-16. Vid sidan av en handfull smärre projekt har Kulturfonden beviljat ett anslag om hela 420 000 euro till ett treårigt projekt, som bedrivs i samarbete mellan forskare vid Helsingfors universitet och Åbo Akademi.

Pengarna används till analyser av språkliga attityder och identitetskonstruktion i gymnasiestuderandes text och tal i ett sammanhang av ökande skolsamarbete över språkgränser.

Betyder detta att Kulturfonden backar upp strävandena att föra svenska och finska gymnasier under samma tak? Eller vad betyder detta med ökande skolsamarbete över språkgränser? Projektet leds av forskaren Fritjof Sahlström, som har profilerat sig om en förespråkare av samlokaliserade skolor.

– Forskningen ska spegla verkligheten och vardagen utan på förhand uttalade fördomar. Vilka

fördelar och nackdelar finns det i en blandad språkmiljö? Fonden vill inte censurera forskning på förhand, säger Veronica Granö-Suomalainen, utbildningsombudsman vid Kulturfonden.

Inom teatern satsas bl.a. på ökad kvalitet och kompetens inom hela teaterfältet. Bl.a. utreds möjligheterna att starta upp ett helt nytt produktionshus.

Ung på svenska handlar att medverka till att svenskan upplevs som ett levande språk i hela landet. Tvåspråkigheten ska ses som en resurser och en nyckel till framgång bland såväl svensk- som finskspråkiga unga. Målgruppen är barn i åldern 0-13 år. Pengar får bl.a. Nordens hus i Tammerfors för utvidgade kultursatsningen på svenska i Tammerfors.

Ett annat spännande projekt rör mobil barncirkusverksamhet som ger såväl svensk- som finskspråkiga barn positiva språkmöten.

C-E Rusk

Gör egna sånger!

Finlands Svenska Lärarförbund FSL är ett fackförbund för alla svenskspråkiga lärare, lektorer och rektorer. Vi har över 5 000 medlemmar, alltså ungefär 95 procent av undervisningspersonalen i de svenska skolorna.

Nu söker vi

117 kongressombud Kongressombudens viktigaste uppdrag är att delta i FSL:s kongress den 4-5 juni på Hilton Hotell Fiskartorpet i Helsingfors.

Vi erbjuder ett intressant uppdrag med stora möjligheter att påverka FSL:s verksamhet. Som kongressombud är du bland annat med om att välja FSL-ordförande och fullmäktige för åren 2014-18. Under kongressen har du också tillfälle att nätverka och påverka tillsammans med ett hundratal andra lärare från Svenskfinland.

Vi förutsätter att du är medlem i FSL. Är du intresserad av till exempel din lön, arbetsbild eller vår organisation är det ett plus. Tidigare engagemang i lärarfackets aktiviteter ser vi som en merit, men det är absolut inget krav.

Intresserad? Mera information får du av din lokala lärarförening. Delta också i föreningens vårmöte eller ett allmänt föreningsmöte. Där utses ombuden till kongressen.

Lärarutbildningen är i fokus. I dagens läge kan vi få ett lyft i didaktisk mening.

Musikdirektör Otto Brun i Karlstads Folkskolseminarium skrev 1958 (i skriften Musik och skola) att i skolans lektionsdisposition skulle ingå kreativ verksamhet – eleverna skulle göra sånger.

Undertecknad tog musikdirektören på ordet och år 1965 såg den första sången dagens ljus vid Nykarleby seminariums övningsskola.

Musikförlag runtom i Norden har stimulerat idén med kreativa

utgåvor. Verkligheten visar att förverkligandet börjar med praktisk lekfull övning – inte med teoretiska utgåvor, som nog är behövliga i andra hand. Och skapande verksamhet är frivillig.

Att göra sånger med eleverna är möjligt när ledaren kan göra egna sånger. För att detta ska bli relevant behövs didaktisk utbildning för klasslärare i musik. Till exempel en kurs i Palestrina-kontrapunkt ska musikprofessorn ge vid utbildningen, som själv gör sånger vid behov.

I vår tid har vi specialiserade

klasslärare i musik som också undervisar i modersmålet. Det är en utmärkt kombination för att tillsammans med elever skapa egna sånger. Det innovativa i denna tids lärargärning är att skolfolket och kommunens fäder ger stöd för verksamheten i grundskolan.

Elevernas kreativitet stimuleras genom att göra egna sånger - text och melodi.

Christer FG Smeds

Specialiserad klasslärare i musik

Europafack vill se solidaritet och kvalitet Solidaritet, jobb med bra arbetsvillkor och hållbara investeringar.

Det är vägen framåt för Europa enligt Europafackets nya kampanj. ”A new path for Europe” kallas kampanjen som har till syfte att ändra EU:s inriktning. Det sociala Europa får inte förstöras menar Europafacket, enligt de rikssvenska fackens Brysselkontor.

Fackrörelsen vill att europeiska makthavare ska slå in på en ny väg istället för att hålla fast vid en misslyckad politik. Annars kommer arbetslösheten att stiga. I sitt valmanifest inför Europaparlamentsvalet uppmanas politikerna därför att försvara EU:s sociala dimension och säga nej till sänkta

löner och försämrade arbetsvillkor. Europafacket har även tagit fram en investeringsplan med fokus på hållbar industripolitik och

jobb med bra villkor. Som ett led i kampanjen kommer Europafacket att anordna en demonstration i Bryssel den 4 april.

STIPENDIER FÖR LÄRARE Nordiska lärarstipendier för studieresor till ett annat nordiskt land under terminen.

Sista ansökningsdag 31.3.2014

Nordiska kursstipendier för deltagande i nordiska fortbildningskurser i ett annat nordiskt land.

Fortlöpande ansökningstid.

Se också våra övriga reseunderstöd!

Mer information och ansökningsblanketter www.pohjola-norden.fi/skolsektorn 044 – 7335 773, ingrid.ronnow@pohjola-norden.fi

8

27.2.2014

Markus Ahlfors är lektor i samhällslära i gymnasiet Grankulla samskola och leder också en sommargymnasiekurs på Skärgårdsskolan i augusti.

Färdigheter betonas framom faktakunskap Markus Ahlfors leder en intensivkurs i samhällslära som en del av Sommargymnasiesamfundets utbud denna sommar. Det är första gången på många år som en kurs på svenska ordnas. Målet med kursen är att förbereda dem som skall skriva ämnet i studenten på hösten.

– Nog finns där ju elever som skall skriva på våren också, men det blir nog en lång paus till dess, säger Markus Ahlfors, som till vardags är lektor i samhällslära vid Gymnasiet Grankulla samskola.

Sina elever i Grankulla försöker han styra in till skrivningar på våren, för att kunna ”preppa” dem hela hösten. Hans elever deltar förmodligen inte i sommarkursen eftersom han ordnar en motsvarande preparationskurs för dem senare som en del av kursinnehållet. Också intensivkursen i Houtskär på sommaren kan ersätta någon annan kurs, men det avgörandet gör skolan där eleven går.

Speciellt för kursen på sommaren kan

vara ett litet utökade experiment med datorer i undervisningen.

– Det är ju galenskap att datorn nuförtiden ofta används i undervisningen som en skrivmaskin. Jag försöker komma bort från tanken att datorn bara skall ersätta text på papper och i stället låta den vara kompenserande.

Markus Ahlfors är styrelseledamot i Sommargymnasiesamfundet och sitter med i samfundets pedagogiska arbetsgrupp.

– Vi vill utnyttja de här sommarkurserna till att köra in också digitala examinationer, något vi inte använder oss av i Grankulla än, säger han.

Ahlfors påpekar att dessa experiment inte får ta för mycket utrymme.

– Vi måste komma ihåg att de som har valt den här kursen måste ha utbyte av innehållet.

Samtalet kommer in på de kommande digitala studentskrivningarna. Markus tror inte att de kommer att vara vanliga prov där den

enda nyheten är att de finns på datorskärm och att svaren skall skrivas på en dator.

– Det tror jag inte. Reformen har byggts upp länge nu av så många människor som gör stora satsningar.

– Provfrågornas kommer säkert att förändras. Man vill komma bort från det faktabetonade och satsa mer på abiturienternas färdigheter, vilket ställer krav på frågornas utformning. Detta gäller alla realämnen.

Markus tror på mera materialbaserade frågor, men inte på ett öppet internet, åtminstone inte till en början.

– Jag är övertyugad om att hela nätet i ett senare skede kommer att kunna användas.

Det torde fungera då frågorna blir mera inriktade på färdigheter och förmåga att analysera den samhälleliga diskussionen.

– Eventuellt kan man inledningsvis ha vissa sidor tillgängliga inom studentexamensnämndens operativsystem där grundmaterialet finns, säger han och poängterar att det rör sig om hans personliga speku-

lationer. Öppnas nätet helt och hållet går förändringen för snabbt, det är ingen redo för än.

Finns det då en risk att försöken att fuska ökar om eleverna vill komma åt nätet?

– Jag tror inte det. Studentskrivningarna är en stor sak och stämningen byggs upp under en lång tid i skolan. Tröskeln att fuska är – hur lätt det än må vara – väldigt hög.

– Vill man fuska idag, så går det nog. Inte kroppsvisiterar vi någon inför skrivningarna, men jag litar på eleverna. Vi berättar nog för dem om konsekvenserna om man blir fast.

Om det är färdigheter som mäts i studentexamen tar det också udden av att komma åt fakta genom fusk.

– Det avgörande är ju i så fall hur eleven kan använda fakta, säger Markus Ahlfors.

Text och foto: Tom Ahlfors

Prepkurser redan under sportlovet För första gången på flera år ordnar Sommargymnasiesamfundet en svensk kurs den här sommaren. Kursen äger rum i Högsåra på Skärgårdsskolan och handlar om samhällslära. Det är en intensivkurs för abiturienter som skall skriva ämnet i studentexamen kommande höst.

Jani Karlsson är enhetschef på Skärgårdsskolan i Houtskär, där kursen i samhällslära äger rum.

Hans program för den här säsongen körde igång redan under sportlovet med några andra preparationskurser för abiturienter, där

målet är och har varit att erbjuda intensiv och högklassig undervisning och personlig handledning.

– Det går inte att rädda sina studentskrivningar med Skärgårdsskolans egna kortkurser, utan vi riktar oss till de elever som siktar på att skriva ett eximia eller laudatur i ämnet, säger Karlsson.

Den kurs i samhällslära som ordnas av Sommargymnasiesamfundet har inte fullt så krävande målsättningar.

Jani Karlsson har en bakgrund som gymnasielektor och -rektor, och hans nätverk i skolvärlden är

brett.

– Jag vill ha de allra bästa lärarna, säger han och berättar att saldot av de som deltog i biologikursen i fjol var mycket gott.

– Nio av femton som deltog i kursen skrev laudatur i biologi.

De flesta kurser på Skärgårdsskolan, eller Lärkkulla Skärgård som den också heter, arrangeras av skolan själv. Den kommande säsongen är kursen i samhällslärare den enda som organiseras av ett utomstående företag. Detta betyder också att lärarlönerna utbetalas av Skärgårdsskolan.

– Lönerna baserar sig på undervisningssektorns kollektiv- och tjänsteavtal, berättar Jani Karlsson.

– Lönen kan justeras av tillägg beroende på lärarens personliga erfarenheter och meriter, tillägger han.

Skärgårdsskolans abikurser är i allmänhet tre dagar långa och kostar 350 euro per deltagare. Då ingår undervisning, kost och logi.

Sommargymnasiesamfundets kurs i samhällslära är mer än dubbelt så lång (en hel vecka), men kostar endast 300 euro.

Vad beror den här skillnaden

på?

– Våra kurser är små och kravnivån är hög. Kursen i samhällslära är för hela tjugo studerande, vilket påverkar priset.

Men sina pedagogiska principer tummar Jani Karlsson inte på, också om arrangören av en kurs är en annan än hans egen skola.

– Vi är alltid ute efter bra lärare och vi ordnar aldrig en kurs bara för att ordna en kurs. Jag ställer skolans pedagogiska krav också på utomstående företag som ordnar kurser här.

ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spalt­mm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.