Läraren 6 2016

kolumnen Som lärare inser jag hur tråkigt det skulle vara om en förälder klagade hos rektorn bakom min rygg. ЮЮ sidan 10

7.4.2016 • Nr 6 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

S:t Karins svenska skola i trångmål

Alla får inte plats De nya årskullarna i S:t Karins svenska skola växer för varje år och utrymmesbristen är akut. Under våren är det meningen att man ska hitta lösningar för den mest akuta utrymmesbristen i skolan, berättar rektor Maria Engblom. ЮЮ läs mera på sidan 6

Äkta eller fejk?

I maj 2014 åkte Peter Grannas till Nordkorea och fick vara med om en resa som redan från början var absurd. ЮЮ sidan 9

Hårda åtstramningar för alla sektorer "På bildningssidan var vi t.ex. tvungna att skära närmare 3 000 euro bort från VAS-pengarna (VAS står för Värdering av arbetets svårighetsgrad), medan förhandsuppgifter om kommunens bokslut för i fjol året pekar på ett rejält överskott. " CHRISTER JAKOBSSON FOSU:s huvudförtroendeman i Sibbo

ЮЮ sidan 4

Vad säger fullmäktige om kalendern?

I höst kommer S:t Karins svenska skola att ha 172 elever.

FSL:s fullmäktige får ta ställning till tre motioner på sitt möte i slutet av april.

Bland annat föreslås att FSL-kalendern byter form, och blir litet större än tidigare.

foto: pamela friström

ЮЮ sidan 10

2

7.4.2016 • Nr 6

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Hur länge håller vår modell?

Det är viktigt att skilja mellan kommersialisering och privatisering, manade professor Lisbeth Lundahl på en nordisk konferens i Oslo nyligen. Hon har fördjupat sig i frågan och benade ut olika dimensioner, då det gäller utbildningen som handelsvara.

De nordiska länderna, som i många avseenden liknar varandra mycket, skiljer sig från varandra i fråga om privatiseringen och kommersialiseringen av utbildningen. Sverige är ensam om att öppna för kommersialisering av grundskolan och gymnasieskolan, medan de andra länderna är rätt återhållsamma. Är privatisering av ondo? Nej, inte nödvändigtvis resonerar man i Danmark, där det av tradition finns en uppsjö privatskolor.

– Alla har en sak gemensam: alla skolor har uppstått som en protest av något slag, kunde Uffe Rostrup, ordförande för FSL ( Frie Skolers Laererforening) upplysa. Det kan handla om religiös eller politisk övertygelse, som ligger som grund för etableringen av dessa privatskolor. Under de senaste åren har det dock handlat om föräldrarnas protester mot indragningen av skolor. Föräldrakooperativ har tagit över driften och skolorna har fortsatt som förr. Kommunala skolor blev över en natt privata.

I Danmark är varje privatskola olik och lagstiftningen känner inte till vare sig vinstintresse eller möjligheter till skolkoncerner.

Den danska verkligheten ligger ljusår från den verklighet, som finns i skolvärlden i Sverige. I många fall drivs friskolekoncerner, som har riskkapitalbolag som ägare. Målet är ofta att driva skolor med vinst.

Island har redan smakat på privatisering och kommersialisering, medan det också i Norge finns ett politiskt intresse för att öka antalet privata skolor.

I Finland finns för all del en del privata skolor, som får statligt understöd. Deras existens vilar oftast på en historisk eller pedagogisk grund.

De får inte syfta till att eftersträva vinst.

Det är intressant att notera att det inte finns någon nämnvärd politisk opinion, som skulle driva frågan om att krossa det mer eller mindre kompakta kommunala monopolet inom den grundläggande utbildningen. Sållningen av influtna ansökningar om att driva privata skolor är tuff och följaktligen ökar antalet privata skolor synnerligen sparsamt.

Orsaken till det allmänna politiska ointresset finns stor del i de finländska PISA-framgångarna. Vår skolmodell har varit framgångsrik.

Det är en öppen fråga hur och när debatten om alternativ till de kommunala skolorna får vind i seglen också hos oss. Hur länge duger PISA-resultaten som motiv för att hålla fast vid status quo? Vad händer om resultaten ytterligare försämras?

De nordiska länderna, som i många avseenden liknar varandra mycket, skiljer sig från varandra i fråga om privatiseringen och kommersialiseringen av utbildningen.

ÅRGÅNG 41 (122). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,15 euro/ spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 60 euro, 1/2 år 30 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2016.

Använder du din Lärarkalender?

Om svaret är nej, har du nu möjlighet att avboka din Lärarkalender för läsåret 2016-2017 via www.fsl.fi.

Varje år i juni postar vi ett exemplar av Lärarkalendern till alla studerande och tjänstgörande medlemmar. Lärarkalendern är fortfarande din medlemsförmån, men nu ger vi dig möjlighet att tacka nej till kalendern.

Du avbokar din kalender genom att logga in i FSL:s medlemsregister på https://www. koodata.net/fsl/. När du loggar in använder du slutdelen i din personbeteckning och medlemsnumret på ditt FSL-medlemskort.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 E-post: fornamn.efternamn[at]fsl.fi

Avboka din kalender för 2016-2017 så fort som möjligt, men senast den 29 april 2016.

Om du inte har avbokat kalendern får du den per post omkring midsommar. Om du har avbokat kalendern, men vill ta i bruk den igen ett annat år, gör du bara en ny ändring i vårt medlemsregister.

Passa samtidigt på att kolla att dina övriga uppgifter i vårt medlemsregister är korrekta.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL www.fsl.fi

3

7.4.2016 • Nr 6

Avtalen klara före slutet av maj Ramarna för avtalet om stärkt konkurrenskraft är klara. Nu pågår förhandlingar om hur innehållet anpassas till avtalen på förbunds- och branschnivå.

Då gäller det att finna svar på bl.a. frågorna om det lokala avtalsförfarandet och om hur arbetstiden på årsnivå förlängs med 24 timmar. På förhandlingsbordet finns också kravet om att semesterpenningen inom den offentliga sektorn beskärs med 30 procent under tre år.

Den kommunala huvudförhandlingsgruppen inledde för-

handlingarna den 4 april. Då dryftades preliminärt de allmänna målsättningarna.

Diverse detaljfrågor överfördes till olika förhandlingsgrupper.

– Målet är att få till stånd ett förhandlingsresultat för hela kommunala sektorn senast kl.

16.00 den 31 maj. Förhandlingarna har inletts i god anda, omtalar förhandlingsdirektör Risto Kangas vid Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU. Inom lärarfacket OAJ, som är största medlemsorganisation

FOSU, pågår ett arbete, som syftar till att finslipa målen för förhandlingarna rörande bl.a. förlängningen av arbetstiden för lärarnas del. I fråga om kommunala undervisningssektorns avtal (UKTA) representerar OAJ arbetstagarna, medan Kommunarbetsgivarna KT representerar de kommunala arbetsgivarna.

Barnträdgårdslärarna följer det allmänna kommunala avtalet (AKTA).

Huvudförhandlarna möts följande gång den 15 april. c-e rusk

Fem före klart:

Poliserna till Akava Styrelsen för Finlands polisorganisationers förbund (SPJL) föreslår för förbundsfullmäktige att organisationen ska ansöka om medlemskap i akademikercentralen Akava. Nu är polisförbundet anslutet till tjänstemannacentralen STTK. Polisförbundets fullmäktige fattar beslutet på sitt vårmöte i slutet av april. SPJL har ca 11 000 medlemmar.

Det råder turbulens på det fackliga fältet för tillfället. Som bäst pågår ett utredningsarbete, som syftar till att slå samman fackcentralen FFC och tjänstemannacentralen STTK till en gigantisk löntagarcentral med ca 1,6 miljoner medlemmar i medlemsförbundet.

Men det hela håller på att gå på grund. Nyligen meddelade hälsovårdsfacket Tehy, som idag tillhör STTK, att man inte är intresserad av fusionen och vill hålla fast vid STTK. Dock har det glunkats om att det råder oro inom Tehy, så att en del av Tehys medlemsorganisationer har blickat mot Akava.

Av Akava-förbunden har endast Ingenjörsförbundet IL visat intresse för den nya påtänkta löntagarcentralen. Också KTK Teknikens Experter KTK, som är ett fackförbund för kommunala

tekniska funktionärer, har visat ett försiktigt intresse, men har sedermera dragit sig ur diskussionerna. Hemvisten är och förblir Akava.

Också inom IL finns många kritiska röster, som anser att Akava bör förbli ingenjörernas fackliga hemmabas.

Turbulensen kring den nya löntagarcentralen har sina rötter i den dramatiska och upprivande processen kring det påtänkta samhällsfördraget.

Alla löntagarcentraler är formellt politiskt obundna, men det är knappast en stor hemlighet att FFC, och delvis också STTK, har särskilt goda kontakter till socialdemokraterna, medan Akavas värderingar överensstämmer i en del avseenden med Samlingspartiets.

Dock bör inskärpas att samtliga löntagarcentraler självfallet samarbetar med alla politiska partier.

Och här kan det kanske vara av intresse att bekanta sig med uppgifter om var poliserna står i detta avseende.

Taloustutkimus speglade i fjol, på uppdrag av SPJL, polisernas politiska hållning. Föga överraskande visade det sig att den nuvarande regeringens sammansättning åtnjuter ett stort förtroende.

Hela 28 procent av de tillfrågade,

Kääriäinen tar över Petri Kääriäinen efterträder Kari Kinnunen som ordförande för YSI, alltså de allmänbildande lärarnas sammanslutning i lärarfacket OAJ. YSI är ”majoritetsparti” i OAJ och förfogar över hälften av platserna i OAJ:s styrelse och fullmäktige. Ordföranden för

YSI brukar av tradition utses till första vice ordförande i OAJ. Som ordförande för OAJ fungerar Olli Luukkainen.

Petri Kääriäinen är i grunden klasslärare, men sedan några år tillbaka arbetar han som huvudförtroendeman på heltid i Jyväs-

som valde att uppge sin partipolitiska hållning, stöder Sannfinländarna, medan Centern stöds av 25 procent. Samlingspartiet har också ett stort stöd, 23 procent.

Men däremot har poliserna föga till övers för vänsterpartierna. SDP stöds av 10 procent av poliserna, medan 3 procent har sympatier för Vänsterförbundet.

OAJ har inte speglat medlemmarnas politiska åsikter, så liknande uppgifter finns inte tillhanda rörande lärarnas partipolitiska sympatier.

Akademikercentralen Akava fortsätter att växa. Vid årsskiftet hade medlemsförbunden i Akava sammanlagt 596 947 medlemmar.

Jämfört med fjolåret handlar det om en ökning med 8 082 medlemmar. Medlemstalen omfattar förbundens studerandemedlemmar, vilka var 111 730 till antalet.

Akava fick vid årsskiftet ett nytt medlemsförbund, Kuntoutusalan asiantuntijat (ung. Sakkunniga inom rehabilitering.

Lärarfacket OAJ är störst i Akava med 121 621 medlemmar.

Här ingår också FSL, som är anslutet till OAJ. Allra minsta Akava-förbundet är Akavan yleinen ryhmä AYR med sina 757 medlemmar. c-e rusk

kylä.

YSI-gruppen i fullmäktige, som även inkluderar de sju FSL-ledamöterna, utsåg i slutet av mars Kääriäinen till ordförande efter flera omröstningar. Sammanlagt fyra personer hade anmält om sitt intresse för uppdraget.

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Sågar vi av den gren vi sitter på?

Utvärdering av verksamheten och den utveckling, som är knuten till denna, ska vara en ledstjärna för all verksamhet i ett samhälle som vill bli bättre. Detta skall även gälla den finlandssvenska skolvärden. Idag upplever jag dock att vi finlandssvenskar blivit allt mera benägna att kritisera vår skola framom att lyfta fram allt gott som vi gör i våra skolor.

Den mest aktuella diskussionen bygger på tankar kring den tvåspråkiga skolan, där enskilda politiker går ut med hårda uttalanden på synlig plats i medierna och säger att om vi inte tillåter undervisning på två språk i den svenska skolan innebär det att vi blir efter i förhållande till den finska skolan .

I samma diskussion förs också fram att det är viktigt för vår skola att tillfredsställa de behov som en del finsk- eller tvåspråkiga för fram rörande språkkunskaperna hos sina barn.

Jag frågar mig: på vilka grunder borde den finlandssvenska skolan bli en plats där man löser de problem som idag kanske finns i språkundervisningen de finskspråkiga skolorna?

Våra skolor är grunden för hela Svenskfinlands existens. Här bygger vi kultur och identitet samtidigt som vi levererar lärande på svenska.

En annan diskussion som kommer att lyftas fram berör PISA-resultaten som kommer i slutet av detta år. Då kommer medierna och forskare att i minsta detalj analysera resultaten. Målet är att kunna rangordna skolorna och plocka smaskiga detaljer ur resultaten. Syftet är att föra fram vem som är bäst och kanske ännu mera vem som är sämst.

Att se PISA-undersökningen som den enda saliggörande undersökningen med tanke på undervisningens kvalitet är dra alltför enkla slutsatser. Det finns massor med arbete i våra skolor som inte kan mätas via en undersökning. Skolvardagen och kvaliteten i den kan inte mätas av en undersökning.

Varför är vi då så kritiska och ser felsökning som något som för finlandssvenskheten framåt i Finland?

I stället borde vi våga höja blicken och se det goda som utförs av oss som språkgrupp. Då pratar jag inte endast om skolan.

Jag hade glädjen av att besöka skolor och träffa lärare i Pargas förra veckan. Det var en trevlig upplevelse som bekräftade den känslan jag har av hur bra lärare vi har i våra skolor. Den entusiasm som lärarna visar, det ansvar de tar för arbetet de utför och det intresse de visar för eleverna gör att vi oftare borde lyfta allt det goda vår skola ger våra barn.

Om vi förminskar den finlandssvenska skolans uppgift till att endast vara en språkskola eller avgöra kvaliteten i denna i en enskild undersökning är vi definitivt på fel väg.

Våra skolor är grunden för hela Svenskfinlands existens.

Här bygger vi kultur och identitet samtidigt som vi levererar lärande på svenska.

4

7.4.2016 • Nr 6

Mera ansvar på lokal nivå – Nå, vi får se hur det blir. Lokala avtal är på gott och ont.

Christer Jakobsson, huvudförtroendeman för FOSU i Sibbo, är sin stil trogen. Jakobsson är erfaren och har upplevt ett och annat under sin tid som huvudförtroendeman. Uppgiften har han handhaft sedan år 1996.

Han vill vänta och se hur de egentliga förhandlingarna om hur det lokala avtalsförfarandet i kommunerna utfaller. Deadline för dessa förhandlingar är den 31 maj.

Förtroende har varit en bristvara på arbetsmarknaden i vårt land länge. Det innebär att det lokala avtalsförfarandet på fackligt håll upplevs närmast som ett spöke, alltså en förevändning för att försämra anställningsvillkoren.

– Men det behöver ju faktiskt inte vara så! I gott minne i Sibbo finns den lokala processen år 2010, där arbetstagare och arbetsgivare på lokal nivå ville gå in för ett lokalt avtal som rörde lärare i sammanhållna grundskolor. Så långt var allt ok, men det var faktiskt Kommunarbetsgivarna (KT) som på central nivå stoppade den lokalt förankrade lösningen, säger Christer Jakobsson.

Krisklausul ingen automat Nu skriver vi år 2016 och de centrala parterna på arbetsmarknaden har stannat för en lösning, som möjliggör lokala avtal utan att de centrala organisationerna har det sista ordet. Ett nyckelbe-

grepp i sammanhanget är ordet ”krisklausul” ( se rutan intill), som ska definieras i de egentliga förhandlingarna.

Det säger sig självt att OAJ, och för all del också andra förbund, kommer att arbeta för att krisklausulen inte blir en öppen fullmakt för kommuner och andra utbildningsanordnare att kräva lokala försämringar i anställningsvillkoren. Kommunerna kan glömma eventuella planer om att uppsåtligt underbudgetera resurserna till t.ex. utbildningsväsendet för att i följande andetag tala om en ekonomisk kris. Så kommer systemet inte att fungera.

Operation Grytlock Sibbo tillhör den stora skaran av kommuner, som redan i flera års tid har brottats med ekonomiska bekymmer. År 2014 introducerades Operation Grytlock, som är namnet på det effektiverings- och anpassningsprogram som ska balansera ekonomin i Sibbo under de kommande åren.

I sin egenskap av huvudförtroendeman för FOSU har Christer Jakobsson deltagit i otaliga möten och överläggningar om programmet.

– Åtstramningsprogrammet är hårt och har drabbat alla sektorer. På bildningssidan var vi t.ex. tvungna att skära närmare 3 000 euro bort från VAS-pengarna ( VAS står för Värdering av arbetets svårighetsgrad), medan förhandsuppgifter om kommunens bokslut för i fjol året pekar på ett rejält överskott. "Grytlocket" var kanske en aning drastiskt på bildningssidan, där det annars är ganska tufft. Det är svårt att hitta inbesparingsobjekt på bildningssidan, säger Jakobsson.

Sitsen för FOSU-förtroende-

 Christer Jakobsson, erfaren huvudförtroendeman i Sibbo, ser tiden an och väntar på beslut om vad som gäller rörande det lokala avtalsförfarandet. foto: c-e-rusk.

män i kommunerna har inte varit lätt under de senaste åren. Otaliga är de kommuner, som under årens lopp har föreslagit sparprogram av olika kulörer. I många fall har programmen innehållit förslag om att byta ut delar av semesterpenningen mot ledig tid. Många fackförbund har nappat på kroken och villigt sagt ja. Motivet har helt enkelt varit att rädda jobb.

Och dessutom har deras medlemmar verkligen kunnat ta ut de extra lediga dagar, som anställda har fått i utbyte mot en del av semesterpenningen.

Tydlig FOSU-linje Så resonerar inte FOSU, som bl.a. representerar lärarna. För lärarna är det verkligen inte en smal sak

att ta ut lediga dagar. Lärarna vet att kollegorna drabbas, då en eller flera är borta. OAJ har också konsekvent tagit strid mot permitteringsplaner. FOSU har uttalat ett tydligt nej till sparprogram, som innebär ingrepp i t.ex. lönerna.

– Visst har det stormat ibland.

Men jag klagar inte. Jag tycker att FOSU:s linje har varit tydlig, säger Christer Jakobsson.

De lokala förtroendemännen har kunnat hänvisa till att FOSU på central nivå har sagt nej till bl.a. byte av löneförmåner till ledig tid. Så blir det inte i framtiden.

Ansvaret flyttas till det lokala planet, men samtidigt kommer de lokala förtroendemännens verksamhetsförutsättningar att stärkas.

En stor nyhet på bildningsfronten i Sibbo är uppförandet av skolbyggnaden Nickby hjärta, som väntas bli klar i vår. Och i höst flyttar från svenska Kungsvägens skola och finska Sipoonjoen koulu flyttar in i byggnaden.

Sammanlagt handlar det om ca 700 tonåriga elever.

Christer Jakobsson, som själv undervisar i Kungsvägens skola, är inte odelat positiv, då han talar om lösningen.

– Två högstadier ska fungera under samma tak, så att en del utrymmen är gemensamma. Det blir en utmaning. Här kan uppstå problem, men vi får väl se hur det blir, resonerar Jakobsson. c-e rusk

Krisklausul i nyckelställning I förhandlingsresultatet rörande ett avtal om stärkt konkurrenskraft avhandlas också det lokala avtalsförfarandet.

Grovt taget var utgångspunkten följande: regeringen och Finlands näringsliv EK ville gärna se lagstiftning om lokal avtalsverksamhet, medan löntagarna talade för en lösning där man via avtal öppnar för lokala lösningar.

I förhandlingarna enades parterna slutligen om att avtalen ska ha huvudrollen i processen.

I förhandlingsresultatet, som ligger som grund för de egentliga avtalsförhandlingarna, finns formuleringar om det lokala avtalsförfarandet.

På bransch- eller förbundsnivå avtalas om följande (gäller både arbets- och tjänstekollektivavtal): ○ ○ En krisklausul ska utformas för sådana situationer då en arbetsgivare drabbas av särskilt svåra ekonomiska utmaningar, som kunde leda till att personalen minskas. Syftet med klausulen är att trygga arbetsgivarens verksamhet samt arbetsplatserna genom att anpassa anställningsvillkoren. ○ ○ Verksamhetsförutsättningarna för förtroendemän utvecklas, så att dessa bättre motsvarar de möjligheter som det lokala avtalsförfarandet medför. ○ ○ Ikraftträdandet av lokala avtal utan godkännande på förbundsnivå. ○ ○ Möjligheterna att ta i bruk arbetstidsbanker

Endast följande lagändringar föreslås: ○ ○ Förbudet mot att icke-organiserade företag gör lokala avtal slopas. Dessa företag försätts i samma position som organiserade företag. ○ ○ Tvister rörande lokala avtal, som baserar sig på allmänt bindande kollektivavtal, förs till Arbetsdomstolen. ○ ○ Nivån på arbetstagares arbetslöshetsskydd och lönegaranti fastställs i enligt med den nivå som föregick ett avtal om utnyttjandet av en krisklausul.

5

7.4.2016 • Nr 6

Musiken får ta plats i Strandnäs skola – Alla som vill får uppträda. Vi har alltid ett genrep först med en liten publik så att de får prova på innan det är ”på riktigt”. Det är fint att se hur stolta de är när de klarar av det. Att våga uppträda bidrar till att stärka elevens självkänsla och elever med stark självkänsla har större förståelse för andra, säger musiklärare Patricia Bergroth.

Musikundervisningen får ta extra mycket plats vid Strandnäs skola i Mariehamn. Dels har de flesta elever två timmar musik i veckan, dels får alla elever – som seriöst vill – delta i en kör på skoltid.

Det i sin tur betyder att andra lärare får anpassa sin undervisning efter det.

Det tackar läraren Patricia Bergroth för. Hon har nyligen prisats på Åland för sitt medryckande engagemang och sin förmåga att få eleverna att uppträda med sång och musik.

Patricia Bergroth pustar ut i sitt klassrum. Det blev intensivt i går kväll på musikkaféet, en årlig tradition vid Strandnäs skola.

Skolan står för programmet – det betyder i praktiken att Patricia håller i trådarna och föreningen Hem och skola sköter serveringen.

Eleverna sjöng och spelade instrument i 20 nummer och cirka 200 personer kom för att lyssna.

Alla uppträder live, men vid ett annat tillfälle, kallat Talang, får även elever som enbart vill mima och dansa till musik vara med.

– Alla som vill får uppträda.

Vi har alltid ett genrep först med en liten publik så att de får prova på innan det är ”på riktigt”. Det är fint att se hur stolta de är när de klarar av det. Att våga uppträda bidrar till att stärka elevens självkänsla och elever med stark självkänsla har större förståelse för andra. Jag är övertygad om att det också påverkar relationer och stämningen i en skola. Man lär sig att acceptera att vi är duktiga på olika saker, säger hon.

Visst är en del elever tveksamma till att agera på scenen. Måste

jag, frågar de.

– Nej, du måste inte, men du får, svarar Patricia och tillägger: – Jag sätter aldrig en elev i utpekande situationer. Men jag tror att någonstans fastnar en känsla av att ”jag var med” och den är stärkande. Därför är ”masskörer” på julfester och avslutningar bra.

Där kan även de mest blyga och försiktiga barnen få en känsla av att de är en del av någonting fint.

En känsla som de skulle gå miste om om de alltid fick stiga åt sidan och dölja sig bakom sin osäkerhet.

Osäkerhet är ofta orsak till tråkiga tankar och missunnsamhet.

Allsång i skolan Patricia Bergroth är inne på sitt femte år som musiklärare vid Strandnäs skola. Hon har alla elever från årskurs tre till nio.

Alla har två timmar musik i veckan utom åttor och nior som har en veckotimme.

Hon har fått igenom sitt önskemål om att ha två timmar i följd.

Då hinner man skapa en helhet av både teori och praktik.

Utöver det sjungs det en hel del i skolan. En gång i månaden leder Patricia tillsammans med tre kolleger allsång för alla elever i lågstadiet. Repertoaren har först tränats in klassvis och allsången hålls på skoltid. Eller med andra ord: den stjäl tid från andra lektioner.

Samma gäller för skolkören.

Alla i årskurserna 3–6 som vill och är seriösa får vara med.

Kören övar på skoltid en timme varje fredag enligt ett rullande schema. Elever, som är med i kören, missar alltså en lektion men

Patricia Bergroth leder flera körprojekt i Strandnäs skola och en gång i månaden är det allsång för alla i lågstadiet. foto: helena forsgård.

det blir inte samma lektion varje gång.

– Det här skulle inte fungera om inte kollegiet och skolledningen var tillmötesgående. De lärare som har körelever måste anpassa sin undervisning till en viss del, till exempel så att de inte har ett prov just en sådan lektion, säger Patricia Bergroth.

Hon har också gjort en kupp beträffande kören. Just nu får endast flickor vara med. Detta för att många pojkar, som uppenbarligen mest ville fly från skolarbetet, var med.

– Jag är tydlig med kören. Den som stör får inte vara med. Hur ska de, som vill sjunga, kunna njuta av sången om jag bara måste gräla hela tiden?

Pojkförbudet har haft effekt.

Nu kommer pojkar och frågar och undrar när de får vara med och efter sportlovet öppnades kören åter för alla!

Hon har också en projektkör på gång i högstadiet. Den ska öva under sju veckor inför en skolmusikträff i april med över tusen sångare, dansare och musiker från åländska skolor.

En träningssak Patricia Bergroth är glad över att den gamla ”arvssynden” vad gäl-

ler sång äntligen är borta – att föräldrar, som under sin skoltid fick höra att de är totalt omusikaliska och hade streck i sång, förde över sina negativa erfarenheter på barnen. Dagens föräldrar säger inte sådant.

– Att sjunga rent är en träningssak. Men hur ska man lära sig om man inte får vara med?

Alla måste få en chans.

Det är lätt att tro att musik är ett populärt ämne i skolan eftersom nästan alla lyssnar på musik – till synes hela tiden och jämt.

Men musikunderhållning och -undervisning är inte samma sak.

– Det finns många utmaningar. Musik är ett känsligt ämne, man blottar sig genom sin röst och sina talanger. Det gäller också att få eleverna att inse att det hör till allmänbildningen att veta vem Mozart var och att det krävs tålamod om man vill lära sig att spela ett instrument. Det går inte i ett huj, om överhuvudtaget alls, att få det att låta som när deras favoritartister uppträder, säger hon.

Det går inte att tvinga fram något, hellre försöka leka fram det.

– Att hitta ett sätt som får dem att vakna, man kanske kan kalla det att lura dem lite. Att ha disciplin med glimten i ögat. Sedan har jag hållit på så länge att jag ock-

så inser att det inte är någon katastrof om vi bara lyssnar på bra musik och ritar en timme – om ingenting annat fungerar just då.

Ser möjligheter Patricia Bergroth utsågs nyligen till Årets pedagog på Åland. I motiveringen heter det bland annat att hon ser möjligheter i allt och gör ett stort arbete med att lyfta fram elevernas kreativitet.

– Oerhört glädjande att få priset. Jag lägger ner mycket tid på jobbet, det är en del av mig, och jag räknar inte timmar. Men jag bärs också av stödet av mina kolleger.

I prismotiveringen nämns att hon använder digitala verktyg i sin undervisning.

– Men jag är absolut ingen guru. Jag använder mig av tekniken där den stöder min undervisning och ibland går det lättare att till exempel låta eleverna göra ett läxförhör på sina plattor. Men jag hörde en föreläsare som sa att man kan skynda långsamt, att man inte måste ta till sig all ny teknik bara för att den finns. Det kändes skönt att höra att de grundläggande färdigheterna fortfarande är viktiga! helena forsgård

6

7.4.2016 • Nr 6

 Trångt i korridorerna i S:t Karins svenska skola. Rektor Maria Engblom hoppas att frågan om ett nytt svenskt skolhus inte görs till en språkfråga utan till en fråga om vettiga och ändamålsenliga lösningar. foto: pamela friström.

Problem i S:t Karins:

Var ryms alla i höst?

Maria Engblom, rektor för S:t Karins svenska skola, får ha sitt kontor i fred i ännu ett par månader, men så snart skolan töms för sommaren tar byggarbetarna vid. Rektorns rum och lärarrummet ska byggas om till klassrum. De nya årskullarna i S:t Karins svenska skola växer för varje år och utrymmesbristen är akut.

Så gott som varje sommar har skolfastigheten i S:t Karins renoverats. Under de sju år som den svenska undervisningen har verkat i fastigheten i S:t Karins centrum har det byggts till totalt åtta klassrum. Skolbibliotek och innergårdar har gjorts om till undervisningsutrymmen och nu, sist i tur, får lärarna flytta ihop i ett gemensamt lärarrum med kollegerna från Hovirinta skola som verkar i samma byggnad. Men sedan börjar idéerna sina.

Slår rekord i höst I höst inleder 40 förstaklassister skolgången i S:t Karins svenska skola, vilket är rekord. Fortfarande vet rektor Maria Engblom inte var hon ska placera alla elever när de återvänder på hösten. Trots att rektorns rum och lärarrummet byggs om har man i nuläget ett klassrum för lite inför skolstarten.

– Väggarna står där de står, det kan vi inte göra så mycket åt. Och enligt min mening finns inga andra lösningar än att antingen få mer utrymmen eller färre elever, säger hon.

Färre blir eleverna inte. Elevantalet i S:t Karins svenska skola har vuxit med 20 procent varje år, och enligt prognoser kommer skolan att ha över 200 elever år 2020.

S:t Karins är en tillväxtkommun och det

finns ett tryck på utrymmena i stadens alla skolor. Staden beslöt nyligen att grannskolan Valkeavuori skola ska renoveras och byggas ut för 14 miljoner euro, men den svenska skolans öde är alltjämt oklart. Det är också i den svenska skolan elevantalet ökar mest.

– Politikerna har lovat att ingen elev ska vara utan klassrum när höstterminen börjar. Men hur det här pusslet ska läggas har jag ännu ingen aning om, säger Engblom.

Kort, men intensiv historia Den svenska skolan i S:t Karins har en kort men intensiv historia. De svenskspråkiga eleverna från S:t Karins åkte tidigare till Sirkkala skola i Åbo, men i och med att eleverna från S:t Karins blev allt fler och Sirkkala samtidigt kämpade med utrymmesbrist blev det med tiden aktuellt att tänka om.

Maria Engblom, som tidigare jobbade som klasslärare i Sirkkala skola, blev tillfrågad om hon skulle vara villig att undervisa i S:t Karins. Den första gruppen på 14 elever flyttade till Littois allaktivitetshus i S:t Karins hösten 2007, där man stannade i två år. Enheten fortsatte att växa och fler lärare anslöt sig, och hösten 2009 flyttade man till Hovirinta skola i S:t Karins centrum där det fanns lediga klassrum.

Den svenskspråkiga enheten lydde under Sirkkala skola fram till hösten 2011 då S:t Karins stad tog över och S:t Karins svenska skola grundades. Maria Engblom valdes till rektor och de lärare som tidigare jobbat på den svenskspråkiga enheten sökte också tjänst på den nya skolan.

I höst, nio år efter att den svenska undervisningen flyttade till S:t Karins, kommer skolan att ha 172 elever.

Målet: eget skolhus Under våren är det meningen att man ska hitta lösningar för den mest akuta utrymmesbristen i skolan, men på lång sikt löser det inga problem.

Enligt Maria Engblom är tiden nu mogen att inleda diskussioner om var den svenska undervisningen i staden ska ske i framtiden. Den mest långsiktiga lösningen vore, enligt Engblom, ett eget skolhus för den svenska skolan. Det skulle samtidigt frigöra utrymmen för den tillväxt som sker på den finska sidan.

Räknar man med dagis, förskola, lågstadium, och ett eventuellt svenskspråkigt högstadium, talar man redan om en enhet med över 500 barn. Enligt Engblom vore det mest ändamålsenliga att samla allt under ett tak.

Enligt Engblom kan man inte räkna med något självklart stöd för ett svenskt skolhus från stadens sida.

Föräldrar måste reagera Hon efterlyser nu engagemang i frågan från både föräldrar och tjänstemän.

– Föräldrar har stor makt.! Jag kan säga att vi behöver ett eget skolhus, men jag tror

inte att det kommer att hända någonting innan vi får ett starkt föräldraengagemang och ett starkt tjänstemannaengagemang i den här frågan. Att vi samarbetar och för saken till politikerna.

Engblom hoppas att frågan om ett svenskt skolhus inte görs till en större språkfråga än det egentligen är.

– Jag hoppas att vi kan diskutera vad som är mest ändamålsenligt för stadens elever, som i det här fallet råkar vara svenskspråkiga. Vad är mer ändamålsenligt, att sprida ut 500 barn på olika ställen i staden eller att samla dem på ett ställe?

Enligt Engblom har den svenska skolan blivit väl emottagen i staden. Som den enda svenska skolan och som den enda svenska rektorn upplever Engblom att hon ibland ändå behöver påminna både politiker och tjänstemän om att de finns, och att svenska elever behöver service på svenska, till exempel olika elevvårdstjänster.

I digital framkant I dag är det inte alla som får vara med och grunda en ny skola.

– Som rektor har jag befunnit mig in en väldigt unik situation. På många håll handlar det i dag snarare om att skolor läggs ner och slås samman, men här har vi fått bygga upp en ny skola helt från grunden, säger Maria Engblom.

Till de satsningar som S:t Karins svenska skola valt att göra hör bland annat satsningar på att utnyttja digitala läromedel i undervisningen. För två år sedan gick man in för att förse varje elev med en egen iPad, eller lärplatta.

För tre år sedan införde skolan också åldersintegrerad undervisning, det vill säga att elever från olika årskurser undervisas i samma klass. Den treåriga försöksperioden tar slut i vår, och Engblom och hennes kolleger har precis beslutat att man från och med hösten kommer att återgå till traditionella åldersindelade klasser.

– Vi har lärt oss väldigt mycket under den här perioden och tycker att vi kan återgå till åldersbundna klasser samtidigt som vi håller kvar allt det som varit positivt med åldersintegrerat.

En årskursbunden klass är kognitivt mer homogen, och är lite lättare att undervisa, säger Engblom. Sammanhållningen i klassen blir också bättre i och med att gruppsammansättningen är densamma år efter år.

I höst fyller S:t Karins svenska skola fem år.

– Vi har haft en vision, säger Engblom.

En del saker har vi gjort medvetet och en del har kanske skett av misstag, men det känns ändå som om vi kanske har lyckats satsa rätt när vi har byggt upp den här skolan. pamela friström

7

7.4.2016 • Nr 6

Vinstintresse får kritik i Sverige – Vi har varit naiva. Gör inte om våra tabbar!

Det fria skolvalet, som har öppnat för privatisering och t.o.m. kommersialisering av utbildningen i Sverige, har inte varit en särskilt framgångsrik historia. Lisbeth Lundahl, professor i pedagogiskt arbetet vid Umeå universitet, är alltså inte benägen att strö rosor över utvecklingen i Sverige.

Lundahl medverkade i en NLS-konferens ( Nordiska lärarorganisationers samråd) i Oslo i slutet av mars. Avsikten var att kartlägga situationen i de nordiska länderna, när det gäller privatiseringen. Kartläggningen kan sedan användas som grund, när de olika lärarförbunden dryftar frågan.

Sverige i särklass Sverige är i särklass i detta avseende, när man ser till grundskolan och gymnasiet. Mer eller mindre alla länder, också Finland, har öppnat för privatisering med därtill ansluten kommersialisering av daghem och förskolor, medan läget är annorlunda inom grundskolan.

Det finns privata skolor runt om i Norden, men Sverige är det enda landet som accepterar vinstdrivande verksamhet. Om man ser till Finland finns det ju faktiskt privata skolor vid sidan av de kommunala. De privata skolorna är sist och slutligen få och ofta handlar det om historiska skäl, som ligger bakom etableringen av dessa. Men verksamheten i Finland får inte eftersträva vinst. Regeringen är dessutom synnerligen återhållsam med beviljandet av tillstånd för nya privata skolor, som är intresserade av statlig finansiering.

Professor Lundahl var mån om att betona vikten av att skilja mellan privatisering och kommersialisering. Här ju faktiskt Sverige ett gott exempel på detta. När regeringen i början av 1990-talet öppnade för privatisering, alltså etableringen av friskolor, var det få som

identifierade risken av utvecklingen går mot en kommersiell exploatering av utbildningssektorn.

Explosiv ökning Då talades närmast om vikten av konkurrens och valfrihet samt om ökade möjligheter till pedagogisk profilering av olika slag. Så här så det ut under 1990-talet, då antalet friskolor ökade så småningom.

Finansieringen av friskolorna var för all del frikostig, men utvecklingen var långsam.

– Det var sedan på 2000-talet, som vi upplevde en explosiv ökning av friskolor särskilt på gymnasienivå. De kommersiella aktörerna fick upp ögonen för affärsmöjligheterna inom utbildningssektorn. Koncerner tog över skolor och vi tvingades uppleva skandaler rörande skatteflykt, utbildningens kvalitet och t.o.m. stora konkurser, säger Lundahl.

Också kommunala skolor tvingas delta i denna illustra dödsdans och satsa på marknadsföring till hugade elever/studerande mera än någonsin förr. Och i en del fall tvingas kommunala skolor sätta lapp på luckan, då konkurrensen blir för hård. Det fria skolvalet har dessutom lett till ökad segregation och skolvalet har också nämnts som en kraftigt bidragande orsak till att Sveriges resultat i PISA-undersökningarna har fallit som en sten.

– Men de politiska reaktionerna har varit blygsamma, säger Lundahl.

Konkurs väckte politiker Lärarförbundet (LF) i Sverige brottas med dessa frågor. Johan Ernestam, utredare vid LF, säger att politikerna har varit ovilliga att ta itu med problemen. År 2013 skrällde väckarklockan emellertid till riktigt rejält, då den privata skolkoncernen John Bauer gick i konkurs. Nyheten slog ner som en bomb mitt i sommaren. 36 skolor lades ner och över

tusen lärare förlorade sina jobb.

Omkring 11 000 elever var plötsligt utan skolplats till hösten.

– Konkursen väckte politikerna.

Sedan dess har flera statliga utredningar gjorts, säger Ernestam.

Den allra tyngsta utredningen, även benämnd Skolkommissionen, tillsattes av den svenska regeringen i april i fjol. Uppdraget är att för att höja den svenska skolans kunskapsresultat, förbättra kvaliteten på undervisningen och öka olika skolors likvärdighet.

Kommissionens arbete slutar den 13 januari 2017.

Fasaden är viktigast Maria Rönn, vice ordförande i Lärarförbundet, är inte förtjust i utvecklingen i Sverige. Hon pekar på att skolledarnas och lärarnas arbete har ändrats p.g.a. den hårda konkurrensen.

– Marknadsföringen har blivit en stor tidstjuv, som slukar tid som egentligen borde användas för undervisning och liknande uppgifter, säger Maria Rönn.

Hon talar också om påtryckningar från skolledningens och ägarnas sida.

– Det gäller att visa upp en god fasad och värna om skolans rykte. Det kan betyda att eleverna får vitsord, som inte motsvarar deras verkliga kunskapsnivå, sade Rönn.

Lärarförbundets resonemang är att det fria skolvalet inte längre kan avvecklas. Maria Rönn säger att partierna inte är intresserade av detta.

– Det vore politiskt självmord att tala om slopad valfrihet. I stället talar LF för att begränsa möjligheter att göra vinst. Vi anser att vinst aldrig kan få gå före kvalitet, säger Maria Rönn.

Päivi Lyhykäinen och Ritva Semi, sakkunniga vid OAJ, berättade om läget i Finland. Ordförande Christer Holmlund i FSL deltog också i överläggningarna.

Friskolor behövs, men det får inte bli så att de kommunala folkskolorna är intressanta endast för folk som inte har råd att sätta barn i friskolor.

DORTE LANGE vice ordförande i Danmarks laererforening DLF

 Steffen Handal, ordförande för norska Utdanningsforbundet, har säte i styrelsen för Education International.

text och foto: c-e rusk

 Friskolorna får inte bli för många.

Danmark behöver en stark kommunal folkskola. Uffe Rostrup, ordförande för Frie skolors laererforening FSL, anser att friskolorna och de kommunala skolorna kompletterar varandra.

Privatisering hot mot likvärdig utbildning för alla Education Internationals (EI) kampanj ”Global response” – mot den ökande kommersialiseringen i utbildningen fick brett stöd av delegaterna vid den sjunde världskongressen i Ottawa i Kanada i fjol somras.

EI: s ordförande Susan Hopgood sade på kongressen bland annat att EI behöver ett globalt

svar till uppkomsten av edu-företag inom utbildningsområdet.

– Kampanjen kommer att omfatta kommersialisering inom utbildning från tidig barndom till universitetet, sade hon och tillade att kommersialiseringen i utbildning är det största hotet mot allas rätt till utbildning EI:s styrelse har lanserat en

global kampanj som engagerar förbunden och medlemsorganisationerna att mota den växande trenden att lägga ut utbildning till kommersiella aktörer och involvera dem i utbildningsrelaterade verksamheter och tjänster.

– Vi har ett ansvar för att arbeta för avgiftsfri och likvärdig

utbildning för såväl pojkar som flickor. Privatiseringen och kommersialiseringen är ett hot mot detta mål, sade Steffan Handal, ordförande för norska Utdanningsforbundet, då han öppnade ett nordiskt seminarium kring dessa teman i slutet av mars. Handal har säte i styrelsen för Education International.

Problemen är akuta i många utvecklingsländer, där man ser privatisering och kommersialisering som ett sätt att spara pengar.

– Utbildning får inte bli en handelsvara. Utbildningen bör stå under demokratisk kontroll, manade Steffen Handal. c-e rusk

8

7.4.2016 • Nr 6

Hela gruppen fotograferad på varvsområdet. Skribenterna vinkar i bakre ledet. Berndt Lönnberg, värd på Meyer Turku, har fotograferat.

Gärna ett varv till Visst låter det lockande med besök på ett skeppsvarv?

Dessutom på skoltid!

S:t Olofsskolan i Åbo tar detta med tvärvetenskapliga arbetsmetoder på allvar. Kenneth Nygrén och Kim Virta, lektorer i modersmålet resp. matematik och fysik/kemi vid S:t Olofsskolan berättar i denna och en kommande artikel, som publiceras senare i vår, om hur man lyckades få varvet Meyer Turku att slå upp sina dörrar i namnet av tvärvetenskaplig undervisning.

Enligt den kommande nya läroplanen ska man i skolorna införa tvärvetenskapliga arbetsmetoder. Det här betyder väl i klarspråk att man ska kunna integrera och samarbeta över ämnesgränserna. För att jobba på det sättet bör man förstås hitta det gemensamma stoffet, något som många läroämnen kan känna sig hemma i samtidigt.

Nya infallsvinklar Det är också till fördel om man kan variera arbetsmetoderna, så att var och en, både lä-

rare och elev, ska kunna känna sig tillfreds och på det sättet få möjlighet till många slags infallsvinklar. För alla lärare och läroämnen är kanske detta inte direkt ett nytänkande men skolorna måste börja beakta det på olika sätt, t.ex. vad schemaläggningen beträffar. Skolorna får säkert också mera se sig omkring efter lämpliga samarbetspartner, då bl.a. besök utanför skolan eller inbjudna gäster är sådant man önskar.

För S:t Olofsskolans del och framför allt årskurs 9 kunde det just inte börja bättre.

Som pilotprojekt att lära av har man lyckats med att få Meyer Turku att öppna sina dörrar och låta niorna få ta del av hur Mein Schiff 5 växer fram.

Rapporter och collage En grupp på 30 elever med några lärare besökte nyligen varvsområdet, emottagna och guidade av bl.a. projektingenjör Berndt Lönnberg och försäljningschef Tom Degerman för att konstatera hur det blivande fartyget växer fram, för att sedan i samband med det förnyade besöket i maj kunna visa upp hela sin komfort och gigantiska

storlek. Även då är det meningen att elever besöker varvet. Den här gången fick ungdomarna en grundlig presentation av företaget i både siffror, bilder och videoklipp. Dessutom en veritabel rundvandring på området iklädda skyddskläder, där man minsann insåg omfattningen av ett liknande företag. Kranarna var skyhöga och hallarna såg man inte alltid slutet av. Olika arbetsljud kom från alla håll och på arbetsområdet t.o.m. cyklade man omkring för att snabbare komma fram.

Dessa och kommande intryck ska härefter behandlas i flera olika läroämnen och slutresultatet utmynnar i ett antal mindre arbeten i form av rapporter, fotocollage och videosnuttar – liksom också matematiska uträkningar och diagram.

Modern robotik Utöver Meyer Turku är Teknologiindustrin och speciellt regionassistent Eija Laine en viktig kompanjon. På hennes initiativ besökte en klass och två lärare Maskinteknologicentret redan i januari. Centret erbjuder en modern inlärnings- och utvecklingsmiljö

för företag, läroanstalter och forskare speciellt inom havs- och metallindustrin. Där fick vi ta del av en allmän presentation om enhetens verksamhet och gå på en rundvandring i centrets utrymmen.

Våra elever fick en konkret uppfattning om vad den moderna robotiken och automationen handlar om. Vi såg bland annat hur helautomatiserade lagerutrymmen fungerar, hur effektiv en lasersvetsningsrobot är, samt vilka möjligheter 3D-printning erbjuder för tillfället.

Också underleverantörer är intressanta och därmed har mindre elevgrupper fått förmånen att besöka sådana. På en för- eller eftermiddag besöker grupper om 2-3 elever företag och får sig oftast också här en rejäl rundvandring, en intressant intervju, broschyrer och videosnuttar etc., av vilka åter rapporter sammanställs. Det är givande att bekanta sig med företag som Renotech, Shipbuilding Completion, Almaco och Naval Interior Team.

Vem vet vart ungdomarna i framtiden själva navigerar, kanske blir de företagare?

Kanske rentav inom just denna bransch?

9

7.4.2016 • Nr 6

Äkta eller fejkat i Nordkorea?

Var resan en realityshow där allt var riggat? Fanns det något som var verkligen genuint? De frågorna ställer sig Peter Grannas fortfarande efter resan till Nordkorea.

Våren 2014 beslöt sig Peter Grannas, lektor i historia och samhällslära vid Kristinestads gymnasium, att bege sig ut på sitt livs resa – till Nordkorea. Ett land som i stort sett varit stängt sedan splittringen med Sydkorea 1948.

Ett land som gått sin egen väg, styrts av kommunistiska diktatorer som hållit befolkningen i ett järngrepp. Många frågar sig kanske varför någon överhuvudtaget vill åka dit?

– Ja, varför ville jag åka dit? Det hela började med att jag är med i en svensk intresseklubb som bland annat ordnar historiska resor runtom i världen. Våren 2014 ordnade klubben sin första resa till Nordkorea och jag tyckte det lät som en intressant möjlighet.

– Först kändes det som en avlägsen idé men jag började fundera och till slut slog jag till för att det var en unik möjlighet. Men det blev tveklöst en mycket märklig resa, säger Peter Grannas.

I maj 2014 bar det i väg till Nordkorea tillsammans med en grupp på tjugo personen. Redan från början var resan absurd.

– När vi flög från Peking till Pyongyang var vi de enda passagerna i ett fullstort flygplan. När vi landade var vi de enda människorna på flygplatsen förutom personalen och vi kom vi till en liten terminal och fick väskorna direkt.

Vi möttes av statliga guider som var med oss hela tiden och bodde till och med på samma hotell. Jag tror det var för att ha kontroll på vår grupp.

Två”rymlingar” Gruppen fick veta att den inte fick röra sig utanför hotellets område.

Men Grannas berättar att två deltagare ändå beslöt sig för att gå på en sightseeing första kvällen.

– De hann till centraltågstation i närheten innan de plockades upp. Vi tror att hotellpersonalen såg att de gick i väg och anmälde det till någon och i ett huj var de tillbaka. Vi var hela tiden under lupp, säger Grannas.

De statliga guiderna var ständigt närvarande under det åtta dagar långa resan. Grannas berät-

Peter Grannas, lektor i samhällslära och historia vid Kristinestads gymnasium, åkte för snart två år sedan på en unik resa till Nordkorea. Resan blev oförglömlig och bjöd på många märkliga upplevelser. foto: christoffer thomasfolk.

tar att guiderna var gästvänliga och snälla och berättade gärna om hemlandet.

– Men trots det fanns det en känsla av att vi övervakades. T.ex. när vi var på ett museum hamnade en av oss att radera en bild som ansågs vara olämplig.

Besöket av gruppen filmades dessutom hela tiden. En kameraman följde med och när resan var slut fick deltagarna möjlighet att köpa den film som hade editerats.

– Jag köpte faktiskt filmen men har inte ännu inte sett på den hemma. Men det var ändå märkligt att bli filmad hela tiden och jag misstänker att filmen kanske har använts i något givet syfte, troligen i någon form av propaganda som visar utlänningars intresse och uppskattning för landet.

Föga rum för spontanitet Den statliga turistbyrån hade ett färdigt program för resan. Något eget program fick besökarna inte göra upp utan varje dag var spikad. Resan började med ett obligatoriskt besök för att bekanta sig med de tidigare ledarna som uppförts i bronsstatyer.

– Alla som besöker landet måste träffa ledarna. Jag fick represen-

Allt bygger på ett angiverisystem och alla lever under hot och jag tror inte att någon egentligen kan lita på någon.

PETER GRANNAS

tera Finland och det innebar att jag satte blommor vid statyerna och därefter måste jag buga. Först då fick jag ett välkomnande av landet.

– Att det behövs blommor för att hedra ledarna är tydligt för det fanns blombutiker över allt, berättar han.

Kände sig trygg Enligt Grannas kände han sig aldrig hotad trots landets stränga regler för turister.

– Jag har faktiskt aldrig känt mig så trygg i utlandet som under besöket. Orsaken ligger i det att vi aldrig egentligen hade kontakt med lokalbefolkningen. Men hela resan var så konstig för allt kän-

des arrangerat. Allt lämnades öppet och efter några dagar började vi ifrågasätta det vi såg.

– Det var en otroligt förvirrande känsla när man inte vet om det man ser är på riktigt eller om det är en realityshow. Det är svårt att förklara, men det är som att man är i en bubbla utan kontakt med omvärlden, säger Peter Grannas.

Grannas fick en del impulser och intryck men inga egentliga svar på de frågor som fanns på förhand.

– Jag började fundera mycket på bilden som Nordkorea ger och den bild våra medier ger av landet, samt hur den stämmer överens med det vi upplevde. Vi skrattar åt de tokigheter de gör och de historier vi hör från landet. Det känns som att vi inte tar landet på allvar och missförstår deras befolkning.

Det är en befolkning som har levt i ledarnas järngrepp i flera generationer och som har indoktrinerats med släkten Kims myter.

Staten och militärledningen går hand i hand och angiverisystemet gör att maktställningen bygger på folket rädsla.

– Vi måste försöka förstå hur sådant här kan ske istället för att håna och kritisera en hel befolkning, säger han.

Har vi något att lära av Nordkorea?

– Jag vet verkligen inte. Landet har en extrem form av socialism, där staten påstår att den tar hand om alla, men det är inte sant. Men det är samtidigt ett sätt att styra befolkningen. Allt bygger på ett angiverisystem och alla lever under hot och jag tror inte att någon egentligen kan lita på någon.

Vill åka igen Grannas har berättat om sin resa för sina studerande i gymnasiet, men har egentligen inte vävt in resan på något sätt i undervisningen. Han har också berättat om resan i samband med kurser vid det lokala medborgarinstitutet.

Trots att det hela var en surrealistisk upplevelse känner han att han inte är färdig med Nordkorea.

– Det känns som att kapitlet inte är avslutat för det lämnade så många frågetecken. Därför är min förhoppning att resa dit igen.

Kan Nordkorea förändras?

– Den ryska historikern Andrei Lankov har sagt att Nordkorea inte kan förändras utifrån – utan det måste ske inifrån. Jag håller med. christoffer thomasfolk

10

7.4.2016 • Nr 6

kolumnen Katarin von Numers-Ekman Modersmålslärare och finlandssvensk läsambassadör.

När dialogen försvinner I videoklippet på Expressens webb kämpar sjuårige Lukas från Piteå med sin matteläxa och meddelar mycket snart att han ger upp. Av texten framgår att klippet lagts ut på Facebook av hans mamma, som fått en chock över att läxan skulle räknas på tid. Nu kritiserar hon skolan för att den ställer så hårda krav att eleverna mår dåligt.

I Malmö anmälde föräldrarna en förskola till Skolinspektionen för att man visat en Alfons Åberg-film som gett barnet mardrömmar. Liknande drag uppvisar fallet med ungdomsromanen Kort kjol, där föräldrar krävde att Hammarö kommun tog bort boken ur undervisningen och också övervägde att anmäla den till Skolinspektionen.

Medierna ger förstås inte en komplett bild av informationsgången i de tre fallen, men här finns en gemensam aspekt som förbryllar: Vad hände med kommunikationen mellan förälder och pedagog?

Om en förälder är kritisk till undervisningen borde väl det självklara första steget vara att inleda en dialog med läraren? I texten nämns att Lukas läxa är ett treminuterstest ur den s.k. Wendickmodellen, som ska ge besked om elevens styrkor och svagheter. Det är förstås tillåtet att vara skeptisk till den, men den bästa lösningen var knappast att publicera klippet och rasa i tidningen. Däremot förstår man rektorn som hade önskat sig en öppen dialog med föräldern. Gällande filmen och boken får man bilden att föräldrarnas första åtgärd varit att klaga hos tjänstemän och myndigheter. Åtminstone nämns inget om dialog med pedagogerna.

Visst ska man kunna ifrågasätta undervisningen, men lärarna ska inte behöva vara rädda för att manglas i offentligheten eller anmälas till myndigheterna.

Som lärare inser jag hur tråkigt det skulle vara om en förälder klagade hos rektorn bakom min rygg. För att inte tala om hur det skulle kännas om hen vände sig till bildningsväsendet utan att ha gett mig en chans att lyssna och motivera. Som förälder tänker jag att en konstruktiv dialog med lärarna är en grund för att våra barn ska ha det bra i skolan. Det skulle krävas en extrem situation för att jag skulle vända mig direkt till högre ort, utan att först ha hört dem som varit på plats i klassrummet.

Jag tänker också att trenden, som tills vidare tycks vara starkare i Sverige än här, säkert inte bidrar till att göra läraryrket lockande. Visst ska man kunna ifrågasätta undervisningen, men lärarna ska inte behöva vara rädda för att manglas i offentligheten eller anmälas till myndigheterna.

Det bästa skulle vara om skolan och föräldrarna från början kom överens om var, när och hur dialogen om undervisningen bäst kan föras när behov uppstår.

Kalendern på tapeten En motion om FSL-kalendern har inlämnats till vårens fullmäktigemöte. Det är ca tio år sedan senast.

FSL-kalendern i fickformat har länge varit en medlemsförmån.

Kalendern sänds ut till alla yrkesaktiva medlemmar och studerande, medan pensionerade medlemmar kan ta kontakt med FSL-kansliet för att få en avgiftsfri kalender. För ett par år sedan introducerades möjligheten att avbeställa kalendern digitalt.

Kalendern blir sannolikt en het potatis, då förbundsfullmäktige för FSL sammanträder till vårmöte i Tammerfors den 27–28 april. Ärendet aktualiseras i en motion av Marcus Mohlin från Vanda svenska lf. Han yrkar på att FSL måtte ändra formatet till A5-storlek.

Mohlin motiverar sitt förslag med att dagens format upplevs som oändamålsenligt av många lärare. Många lärare beställer därför en kalender i större format, vilket innebär att FSL-kalendern blir endast en symbol.

Frågan är intressant också såtillvida att förbundsstyrelsen dryftade kalendern på sitt sammanträde i mars. I diskussionerna fördes då fram att en tryckt kalender idag upplevs som föråldrad. Kalendern kunde ersättaa av en app, som kan laddas ner i mobila kommunikationsenheter. Dock togs inga beslut.

Tryckningen och speciellt distributionen av kalendern är en dyr affär för förbundet.

Fullmäktige torde diskutera frågan livfullt. När frågan om en övergång från fickformat till A5 aktualiserades senast i fullmäktige för ca 10 år sedan böljade diskussionerna i ett par timmars tid.

Frågan upplevdes ha stor dignitet.

Formatet bibehölls emellertid.

Ytterligare har två motioner influtit för behandling av fullmäktige. Nicke Wulff, vice ordförande för förbundsfullmäktige, yrkar på att FSL utreder möjligheterna att förändra behörighetsvillkoren för grundskolrektorer så att behöriga rektorer även kan fungera som förmän för personal inom småbarnsfostran.

Wulff, som är rektor i Åbo, motiverar yrkandet med att kommunerna i allt större grad flyttar förskoleverksamheten under samma tak som den grundläggande utbildningen. Med dagens behörighetsvillkor kan en rektor för en skola inte fungera som chef för barnskötarna inom småbarnsfostran eller förskolan såvida inte rektorn ifråga är även behörig barnträdgårdslärare.

Tammerfors svenska lf yrkar på att FSL måtte arbeta för att språklärarna i gymnasiet får en

rättvis och avtalsenlig lön för hela sitt arbete, så att studerandena får den undervisning som enligt läroplanen och studentexamensnämnden krävs för att avlägga ett språkprov.

Föreningen motiverar yrkandet med att arbetssituationen för lärare som undervisar i de s.k. korta språken i gymnasiet är allt annat än rosig. Osäkerheten är stor angående vilka kurser som ordnas årligen, läromedlen är föråldrade och många studerande avbryter kurserna.

Osäkerheten hänger samman med introduktionen av ämnesrealen i studentexamen år 2005, som har lett till att antalet skribenter i nästan samtliga korta språk har sjunkit drastiskt. Är FSL medvetet om situationen, frågar Tammerfors svenska lf. c-e rusk

Inte möjligt förbjuda mobiler Det är inte möjligt att i skolans ordningsregler helt förbjuda användningen av mobiltelefoner under skoldagen. Så resonerar Utbildningsstyrelsen, som har utarbetat anvisningar för att stödja skolorna när de utarbetar ordningsregler. Med ordningsregler främjas den interna ordningen i skolan, ostörda studier samt trygghet och trivsel i skolan.

Den offentliga diskussionen har gått het i synnerhet om användningen av mobila enheter, såsom mobiltelefoner, i skolan.

Mobila enheter används i hög utsträckning som stöd i undervisningen, resonerar UBS. Å andra

sidan är mobilerna en del av det dagliga livet, så att de används till exempel för kommunikation.

I ordningsreglerna kan bestämmas att störande användning av mobila enheter är förbjuden under undervisningen. I enskilda fall kan man ingripa i störande användning även på raster och under andra tider då ingen undervisning pågår, om enheten används på ett störande sätt, till exempel för mobbning. Att förbjuda användning av mobila enheter under hela skoldagen inkräktar enligt Utbildningsstyrelsen däremot för mycket på elevernas grundläggande rättigheter, såsom ytt-

randefriheten, och är därför inte möjligt.

Det är riksdagens kulturutskott som i anslutning till behandlingen arbetsfredspaketet för skolorna föreslog att Utbildningsstyrelsen utarbetar en vägledande modell för ordningsregler. Eftersom förhållandena i skolorna varierar och eftersom utarbetandet av ordningsregler i sig är en viktig process, har Utbildningsstyrelsen beslutat att ingen enhetlig modell utarbetas utan i stället anvisningar om utarbetandet av ordningsregler. c-e rusk

11

7.4.2016 • Nr 6

Skilla är en enhet inom det statliga VALTERI centret för lärande och kompetens.

Vi erbjuder stöd för lärande och skolgång genom handlednings- och fortbildningstjänster inom: synnedsättning hörselnedsättning språkliga svårigheter neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utvecklingsstörning Hos oss verkar VALTERI- skolan Skilla som är en skola för elever i behov av särskilt stöd.

Besök oss på skilla.webbhuset.fi

lediga jobb Vi söker nya medarbetare till vårt unika team av

miljöfostrare Ledande miljöfostrare

Naturskollärare på Åland

för en fast anställning from. sommaren 2016 (t.ex. juli).

Arbetspunkt i Helsingfors eller på något annat av våra kontor (Sjundeå, Vasa, Mariehamn).

Sista ansökningsdag 18.4.2016.

vikariat för läsåret 2016‑2017.

Naturskolans kontor är i Marie‑ hamn, men uteundervisningen sker i hela landskapet Åland.

Körkort krävs.

Sista ansökningsdag 11.4.2016.

I våra anställningar följer vi ramavtalet mellan PALTA och ERTO. Mera info om tjänsterna och ansökningsanvisningar på webbsajten.

www.naturochmiljo.fi

VI SÖKER

Lektorer, klasslärare, speciallärare och elevassistent TILL VÅRA GRUNDSKOLOR Ansökan inlämnas senast: 25.4.2016 kl. 15.00.

Adress: Bildningsnämnden, PB 5, AX-22101 MARIEHAMN eller kjell.nilsson@mariehamn.ax.

Mera information samt behörighets- och andra krav finns på stadens hemsida www.mariehamn.ax > lediga jobb

fackligt perspektiv jan-mikael wikström Ombudsman vid FSL

Klumpen Tre centimeter under naveln, där ligger den, klumpen. Fram till julfesten finns den inte, men redan ett par veckor in på vårterminen finns den plötsligt där. Speciellt känns den om man vaknar mitt på natten och har svårt att somna om. Klumpen växer sig allt större ju längre vårterminen lider och ju närmare sommarlovet kommer. För de visstidsanställda lärarna innebär sommarens ankomst inte slutet på ett hektiskt arbetsår och tid för en välbehövlig vila från arbetet. För de snuttanställda innebär det en osäker framtid. Frågorna kommer vällande. Har jag ett jobb nästa läsår? Var har jag ett jobb nästa läsår? Hur söker jag arbetslöshetsdagpenning om jag blir utan jobb? Var kan jag få hjälp?

Vår lagstiftning utgår från att anställningar gäller tills vidare, om de inte av grundad anledning har ingåtts för viss tid. Ett tjänsteförhållande kan på tjänsteinnehavarens begäran eller av grundad anledning ingås för viss tid.

Många arbetsgivare har insett vikten av att anställa sina lärare tills vidare om det inte finns en grundad anledningar att inte göra så. Det höjer arbetsmotivationen hos dem som anställts, det påverkar inställningen till arbetsgivaren, det förbättrar arbetshälsan då en stressfaktor försvinner. Sen finns en del rötägg bland arbetsgivarna som år efter år anställer sina lärare för bara ett läsår i taget och i värsta fall endast för läsårets arbetstid. Som grund för visstidsanställningen kan dessa arbetsgivare ange vikariat även om det inte finns någon ordinarie anställd att vikariera. Man hänvisar under flera års tid till att verksamheten inte har stabiliserats, även om det finns mer än nog av undervisningstimmar för att fylla lärarens undervisningsskyldighet.

I ett flertal kommuner har lärarföreningarna och förtroendemännen tillsammans med arbetsgivaren gripit tag i problemet och gått igenom grunderna för visstidsanställningarna. I de fall visstidsanställningarna har gjorts utan grundad anledning har arbetsgivaren i fortsättningen anställt lärarna tills vidare. Det är en situation där alla är vinnare. Lärarna får de anställningsförhållanden de har rätt till. Oron och stressen minskar, vilket förbättrar arbetshälsan. Motivationen och uppskattningen av arbetsgivaren stiger och arbetsgivaren kan slippa i framtiden betala ersättningar för olagliga visstidsanställningar. Våren, då alla tjänster finns att söka, är ett ypperligt tillfälle för lärarföreningarna och förtroendemännen att tillsammans med arbetsgivaren att gå igenom grunderna för visstidsanställningarna.

I frågor som gäller anställningsförhållandet finns förtroendemännen på arbetsplatserna och förbundskansliet till för våra medlemmar.

Tre centimeter under naveln, där ligger den, klumpen. Fram till julfesten finns den inte, men redan ett par veckor in på vårterminen finns den plötsligt där. Speciellt känns den om man vaknar mitt på natten och har svårt att somna om.

Högskolorna möten och fortsätter blöda

kurser

○ ○ FSL Akademi kurs 3 del II fr– lö 8-9.4.2016, Scandic Tampere Station, Tammerfors. ○ ○ Kimitobygdens lärare r.f. håller vårmöte måndag 18.4 kl. 16.00 i Hostel Panget. Stadgeenliga ärenden. Kommundirektör Anneli Pahta medverkar. Saltbit och kaffe. Anmäl dig senast 11.4 via skolombudet eller till yvonne.lonnstrom@kimitoon.fi. Välkomna! ○ ○ FSL-styrelsen ti 26.4.2016 kl.

10.30, Scandic Tampere City, Tammerfors. ○ ○ Förbundsfullmäktige on–to 27– 28.4.2016, Scandic Tampere City, Tammerfors. ○ ○ FSL-styrelsen ti 24.5.2016 kl.

10.30, FSL:s kansli, Helsingfors.

– Vi behöver en helhetsplan som vi kan binda oss till och leva med i framtiden. En plan som har ett brett godkännande och som kan hjälpa tjänstemännen i deras arbete, sade OAJ:s ordförande Olli Luukkainen då han öppnade den första högskoledagen som Undervisningssektorns fackorganisation OAJ ordnade fredagen den 18 mars.

– Högskolesektorn är utsatt för internationell konkurrens.

Vi måste också i framtiden hålla kvar både inhemskt och utländskt kunnande. Detta bör man komma ihåg att hålla i centrum då den framtida lönemodellen utarbetas.

Anita Lehikoinen som är kanslichef vid undervisnings- och kulturministeriet efterlyste en gemensam diskussion om vad som

sker inom högskolevärlden.

– Utvecklingen är mångfasetterad och vi bör tåla mera än tidigare.

OECD:s rapporter visar att den offentliga ekonomin minskar satsningarna på högskolorna. Forskningen kommer att koncentreras till stora enheter. I Finland gäller det enligt Lehikoinen att förbättra den offentliga ekonomin så vi kan göra annat än anpassa högskolorna till det rådande läget.

– Hittills har vi kunnat öka finansieringen hela tiden. Den senaste tiden har satsningarna emellertid gått neråt. Under de 10-15 närmaste åren kommer inte satsningarna att öka i takt med ökningen av BNP. – Samhället måste satsa mera på social och hälsovård. Det kan vi inte göra något åt.

12

7.4.2016 • Nr 6

Denna bild föreställer den första kullen lärarstuderande vid pedagogiska fakulteten i Vasa år 1974. Innan det utbildades lärare i seminarierna i Ekenäs och Nykarleby.

Då var det hårda sedlighetsbud som gällde, åtminstone enligt Lilja Aikios forskning.

Stenhård sedlighet i seminarierna De kvinnliga folkskollärarstuderandena, i Svenskfinland kända även som ”trissor”, hade det inte lätt. De var utsatta för strikta sedlighetsnormer och det som gick an för manliga studerande passade inte för de kvinnliga dito.

– Eftersom det nationella sedlighetsprojektet i första hand låg på de utbildade och även bildade kvinnornas ansvar är det möjligt att flickor och kvinnor, som ville framstå som bildade och sedliga, uttryckte detta genom att kontrollera andra flickor och kvinnor. Lärarnas bildningsuppgift var alltså av dubbel art för kvinnliga lärare och denna uppgift utövades med hängivenhet redan i samband med studierna, resonerar Lilja Aikio.

Tydliga förväntningar PeM Lilja Aikio har i sin avhandling Opettajattareksi sopimaton? Diskurssianalyysi seminaarien naisoppilaiden poikkeavuuden tulkinnasta ja kontrollista Suomessa 1860–1960-luvuilla (ung. Olämplig som lärarinna? En diskursanalys av tolkningen och kontrollen av de kvinnliga semina-

riestuderandenas avvikelser i Finland på 1860–1960-talen) synat de kvinnliga studerandenas villkor. Avhandlingen framlades till granskning vid Åbo Universitet den 18 mars.

Aikio har gått bakom bilderna och ägnat den dolda praxisen ett särskilt intresse.

Kvinnliga studerande vid lärarseminarierna styrdes, så att de motsvarande rollförväntningarna på flickor, kvinnor och lärarinnor.

De kvinnliga studerandena deltog själva aktivt i upprätthållandet av dessa normer.

Inga avvikelser, tack!

Lilja Aikio har grävt i arkiven och funnit seminarieprotokoll från år 1863 till 1962. I många protokoll finns anteckningar om straff, som förelades studerandena.

– Trots att lärarseminariernas officiel-

la regelverk gällde likvärdigt kvinnliga och manliga studerande byggde protokolltexterna från lärarmötena upp olika normer för kvinnor och män, säger Aikio och anför att i protokollen byggdes upp en bild av rätt sorts kvinnlighet. Kvinnorna förväntas vara modellmedborgare.

Redan små avvikelser från dessa delvis dolda normer ledde till att kvinnliga studerandes lämplighet för läraryrket ifrågasattes. Aikios slutsats är att fast kvinnliga studerande kontrollerades hårdare än män var kvinnornas straff mycket lindrigare än männens. I många fall hänvisades till förmildrande omständigheter.

Nitiska kvinnor – Enda undantaget gäller kränkandet av sextabun. Då straffades kvinnliga studerande hårdare. Männens agerande kunde lättare försvaras, säger Aikio.

För männens del utgjordes hotet av lättsinniga kvinnor, medan hotbilden för kvinnornas del var andra kvinnliga studerande vilka genom list lockade till osedlighet.

I protokolltexterna omnämns de kvinn-

liga studerandena närmast som tama husdjur, som är ödmjuka, underställda och passiva.

– Passiviteten skyddade för sin del de kvinnliga studerandena från att sända felaktiga signaler. Kvinnornas aktivitet, oavsett område, tolkades som även sexuell aktivitet och en risk för hela samfundets sedlighet, säger Aikio.

Seminarierna uppmuntrade studerandena till ömsesidig kontroll, men kvinnliga studerande var betydligt mera nitiska än männen.

Männen såg inget När manliga studerande förhördes gällande andra studerandes förseelser förnekade männen oftast att de skulle ha hört eller sett något.

Kvinnliga studerande valde däremot, också oombedda, att villigt berätta om kamraters förseelser. Berättelserna kryddades av redogörelser om kamraternas mindre förmånliga personlighetsdrag. c-e rusk

bakbrädet Max två glas vin. I Sverige ska Lärarförbundet utarbeta en alkoholpolicy för de förtroendevalda. Lärarnas tidning omtalar i nr 4/16 att förbundsstyrelsen har tagit i ärendet, som ju har varit omtalat inte minst på grund av skandalerna i facket Kommunal. Här framkom bl.a. att förtroendevalda har supit till rejält på medlemmarnas bekostnad. Sedermera har Kommunal emellertid skärpt sin alkoholpolicy.

Lärarförbundet har sedan tidigare en alkoholpolicy för sina anställda, men inte för de förtroendevalda. Policyn för personalen anger att förbundet är restriktivt med att bjuda på alkohol. Praxis har varit att förbundet kan bjuda på ett till två glas vin vid särskilda tillfällen.

Fem till Norge. Fem FSL-are deltar i Nordiska lärarorganisationers samråds (NLS) populära sommarkurs, som ordnas den 27 juni–1 juli i Loen, Norge. Styrelsen för

FSL lediganslog fyra stipendier, som täcker kursavgiften. Facklig aktivitet räknades som merit i sammanhanget. FSL representeras av Pernilla Granlund, Borgå, Svante Karlsson, Pargas, Lena Törnqvist, Borgå och Monica Äikäs, Helsingfors. Styrelsen sänder av tradition en representant till NLS-kursen. Uppdraget handhas i Loen av Linda Felixson. Tema för kursen är ”Lärarprofessionen i förändring”.

Nyslott kämpar. Den 11 april ges besked om hur styrelsen för universitetet Itä-Suomen yliopisto egentligen har tänkt, när det gäller att få ner kostnaderna. Samarbetsförhandlingarna är slutförda, men besked ges först när styrelsen har sammanträtt. Bl.a. spekuleras om huruvida styrelsen önskar koncentrera lärarutbildningen till Joensuu, medan utbildningen i Nyslott får stryka på foten.

Men Nyslott kämpar vidare för att behålla utbildningen. Staden har lovat uppfö-

ra en ny övningsskola, delta i renoveringen av universitetets fastigheter och finansiera åtminstone två professurer såvida lärarutbildningen fortsätter.

Rossi gnor på. Maarit Rossi säger sig inte vara besviken, fast hon inte fick motta Global Teacher Prize i Dubai. Prissumman är en miljon dollar.

Rossi är egentligen pensionerad, men jobbar vidare som timlärare i Kyrkslätt. Hon kvalificerade sig till tio-i-topp i tävlingen och kunde därmed delta i festligheterna i Dubai. Priset tillföll palestinska Hanan Al Hroub, som har utvecklat pedagogiska metoder som ingjuter självförtroende bland palestinska barn som är uppvuxna bland våld och förödelse.

Rossi säger till www.oaj.fi att hon ämnar jobba vidare och utveckla sitt omtalade inlärningsprogram Paths to Math.

Omkring 8 000 lärare hade anmält sitt in-

tresse för miljonpriset.

Lärare ut, handledare in. Det blåser kalla vindar inom yrkesutbildningen. Utbildningscentret Salpaus, som upprätthålls av Lahtis med flera kommuner, planerar att minska sin undervisningspersonal med en femtedel.

Som en tänkbar möjlighet har nämnts att lärarna som får gå ersätts av ”handledare”.

Samarbetsförhandlingarna är slutförda och 55 lärare sägs upp. Ytterligare förlorar 20 visstidsanställda sitt jobb och 26 lärare går i pension utan att ersättas.

Hur sköta undervisningen, när så många lärare försvinner? Samkommunen bakom Salpaus har bollat med tanken om att ta in flera ”handledare”, som skulle bistå studerande och träna in yrkesfärdigheter. Från arbetsgivarhåll har nämnts att lärare inte skulle anställas för handledningsuppgifterna. Tanken är uppenbarligen att lyfta in billigare arbetskraft.