Läraren 7 2016

ordförandekolumn I dag kan vi konstatera att skillnaderna i inlärningsresultaten har ökat i landet; skillnaden mellan toppen och botten har växt. ЮЮ sidan 3

21.4.2016 • Nr 7 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Mobbningen försvinner aldrig

En förebyggande kamp De går inte i skolans korridorer på jakt efter mobbning, men om något fall uppdagas gäller det att omedelbart börja utreda det. I Finno skola används flera olika metoder för att förebygga mobbningen.

ЮЮ läs mera på mittuppslaget

Klasslärarna Johan Jansson, Anna Lindström och Mia Parkkari jobbar mot mobbning på olika sätt. foto: tom ahlfors.

Motorisk flygövning

Universitetets partner

Alla lärare känner igen situationen. I varje klass finns minst en elev med påtagliga koncentrationssvårigheter. Ergoterapeuten Tom-Stefan Witting vurmar för dessa barn och har utvecklat en egen metod som han kallar neuromotorisk träning som han vill lansera i skolvärlden. ЮЮ sidan 8

Kerstin Aspelin är handledande lärare i Mattlidens skola i Esbo som är en av de s.k. partnerskolor som knutits till Helsingfors universitets nya svenskspråkiga klasslärarutbildning och praktiken för studerandena. foto: tom ahlfors

Eget läromedel med lokal prägel "Jag har genom åren märkt att elever är mera motiverade när de läser något från hembygden framom att en textbok handlar om något som händer i Kuopio eller något annat som de inte är förknippade med. Därför valde jag en lokal vinkel – för att det motiverar" ANN-CHRISTIN STRANG Ämneslärare i finska, Donnerska skolan i Karleby

ЮЮ sidan 4

ЮЮ sidan 5

2

21.4.2016 • Nr 7

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

En plats i solen Ibland behövs det en utomstående betraktare för att se något som vi upplever som självklart. Amerikanske filmmakaren Michael Moore lyfter fram det finländska skolsystemet som en förebild i sin nyaste film Where to invade next. Rabulisten och samhällskritikern Moore har besökt Europa och förundrar sig över många fenomen, som många amerikaner upplever som märkvärdiga. Vår avgiftsfria grundskola, jämte därtill anslutna jämlikhetsideal, lyfts fram som ett föredöme.

Nu är vi finländare förstås bortskämda med internationell uppmärksamhet när det gäller skolfrågor. Eftersom vi är finländare blir vi emellertid närmast generade, när utlänningar berömmer oss.

Men det har inte alltid varit så. Historien börjar med offentliggörandet av de allra första PISA-resultaten år 2001. Plötsligt uppdagades att de finländska 15-åringarna låg i världstopp, när det gäller läsförståelse. Också i matematik och naturvetenskaper låg de finländska eleverna väldigt nära toppen.

Alla var förvånade, inte minst vi själva. Så kom analyserna igång, medan PISA-turisterna strömmade till Finland.

PISA-solen skiner alltjämt över oss, även om resultaten har dalat.

Finland omtalas alltjämt med respekt i internationella sammanhang.

Sålunda är det knappast förvånande att skolforskaren och professorn Pasi Sahlberg nyligen fick motta 2016 år Legopris för bl.a. sin kamp mot

standardiserade test i nationella skolsystem. Här handlar det alltså om danska leksaks- och nöjeskoncernen Lego, som står bakom priset.

Omkring 300 internationella utbildningsexperter fick se Sahlberg motta priset, som också inkluderar prissumman 650 000 danska kronor (ca 87 000 euro).

Pasi Sahlberg är väl värd sitt pris. Han står för en nykter och även kritisk argumentation och dessutom är han en utmärkt skribent. Idag är han en av världens ledande skolforskare. De finländska framgångarna i olika skolundersökningar har fungerat som hans inträdesbiljett till utbildningens fina salonger.

Introduktionen av vår enhetsskola, benämnd grundskolan, har varit en exempellös framgångshistoria. Det var definitivt rätt att på 1970-talet frångå det tidigare parallellskolesystem till förmån för en grundskola för alla; en skola som utgör grundbulten för den likvärdiga utbildningsstandard som har varit ett honnörsord i vår utbildningspolitik.

Men jämlikheten krackelerar betänkligt inte minst på grund av regeringens politik. Brutaliteten vad gäller nedskärningarna inom utbildningen saknar motstycke och det är uppenbart att bildningsidealen är ifrågasatta. Utbildningen ses som en kostnadspost, inte som en investering för framtiden.

Det är hög tid att mota bildningsfientligheten och igen lyfta fram jämlikheten som ledstjärna.

Brutaliteten vad gäller nedskärningarna inom utbildningen saknar motstycke och det är uppenbart att bildningsidealen är ifrågasatta.

ÅRGÅNG 41 (122). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,15 euro/ spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 60 euro, 1/2 år 30 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2016.

Kaffe på karnevalen Stopp. Sakta ner. Att stanna upp och FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 E-post: fornamn.efternamn[at]fsl.fi

ta en kaffe är inget brott. Inte ens på Stafettkarnevalen. Välkommen till FSL och vårt kalastält. Vi bjuder lärare och rektorer på kaffe och pausvila.

Kom ihåg att ta med dig ditt FSL-medlemskort. Du hittar oss oc h vårt vita kalastält i tältbyn.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL www.fsl.fi

3

21.4.2016 • Nr 7

BO kräver översyn av grundskolan – Se över grundskolan, manar Barnombudsmannen Tuomas Kurttila, som i början av april överlämnade sin årsbok till statsrådet.

Barnombudsmannen överlåter till statsrådet årligen en rapport om hur barnens och de ungas välfärd och rättigheter tillgodosetts. Årsrapporten berättar om BO:s verksamhet, hur barnets rättigheter tillgodoses, utvecklingen av barnets välfärd och brister i lagstiftningen.

Kurttila efterlyser snabba åtgärder för att reformera den grundläggande utbildningen.

Han pekar på akuta problem.

– Resultaten sjunker och skoltrivseln dras med betydande problem, som kräver nytänkande.

Det är inte fråga om ett enskilt läroämne, utan om att se över hela verksamhetsomgivningen.

Skoldagens struktur bör ses över, barnens möjligheter att påverka bör öka och lärarnas föråldrade arbetstidssystem bör ändras, säger Kurttila.

I Barnombudsmannens årsbok betonas att omkring 3 000–3 500 barn, oftast pojkar, inte når miniminivån inom tre centrala ämnen,

när de går ut grundskolan. Kunskaperna i läsning, matematik och naturvetenskapliga ämnen är för bristfälliga. I praktiken innebär detta att var åttonde pojke inte kan läsa tillräckligt bra för att klara av fortsatta studier.

Kurttila vill också reformera läroplikten, så att den inte längre binds till åldern utan till elevernas behov.

"Identifierar många problem" Lärarfacket OAJ tycker att det är bra att BO lyfter fram situationen i grundskolan. Utvecklingschef Nina Lahtinen vid OAJ uppfattar att BO:s värdering har identifierat flera problem, vilka har sina rötter i den ekonomiska situationen.

Kurttila anger bl.a. att vikarieförbud och permitteringar äventyrar barnens rättigheter och leder till ojämlikhet.

BO föreslår att ungdomsarbetare kunde anställas i skolorna för att bl.a. motverka mobbning.

– Jag förvånas över att Kurttila kunde tänkas sig att outsourca uppgifter, som tydligt hör till lärarnas sfär, till ungdomsarbetare, säger Nina Lahtinen.

Nina Lahtinen anser att många

problem kunde åtgärdas genom att stärka utbildningen av lärarna och studiehandledarna.

Klubbverksamhet före eller efter skoldagen Kurttila talar för en flexibel skoldag. Enligt hans modell skulle varje skoldag inkludera en timme, som skulle bestå av valfri och frivillig klubbverksamhet. På detta sätt skulle eleverna trivas bättre.

OAJ motsätter sig inte klubbverksamhet. Klubbarna borde ordnas före eller efter skoldagen.

Tyvärr har finansieringen av klubbarna skurits ner drastiskt.

– Samtidigt har Finland ett mindre antal lektioner än i andra länder, betonar Lahtinen, som gärna skulle se att BO skulle tala för en längre skoldag genom flera lektioner. På detta sätt kunde lärarnas och barnens stress minskas.

OAJ förhandlar med Kommunarbetsgivarna KT om en övergång till årsarbetstid för grundskollärare. I likhet med Kurttila hoppas OAJ på att man kan nå en ny modell för undervisningsskyldigheter och arbetstider. c-e rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Jämlik utbildning?

Mitt uppdrag som ordförande ger mig möjlighet att se på utbildningen från många olika synvinklar. Då jag besöker skolor får jag ta del av lärarens vardagsperspektiv, då jag möter rektorer får jag ta del av den bit där visioner möter verkligheten. Samtidigt får jag tillsammans med våra aktiva följa utbildningspolitiken och intressebevakningen samt vara med och leda vårt arbete med att föra skola framåt .

Ordförandeuppdraget ger mig också möjlighet att betrakta vår skola ur andra länders perspektiv. I början av april deltog jag i en internationell konferens anordnad av Education International (EI), som lockade deltagare från OECD-länderna inom EI. Temat för konferensen var ”Protecting and Promoting Education as a Public Good” . För mig var det ett värdefullt tillfälle . Det gav mig orsak att vara stolt över utbildningen i det land jag representerar, stolt över de lärare och rektorer jag representerar. Det är så lätt att låta debatten rasera och kritiken skära sönder istället för att bygga framåt och satsa på ett system som lämnar få utanför och som ger resultat.

Alla måste ges rätten till att utvecklas till sin fulla potential.

Dråpslag i Nyslott:

Lärarutbildningen upphör Lärarutbildningen koncentreras till Joensuu. Enheten i Nyslott upphör sannolikt från höstterminen 2018, meddelade universitetet Itä-Suomen yliopisto den 12 april.

Lärarutbildningen i Nyslott har länge upplevt ett hot mot sin existens, som realiserades då universitetet meddelade om sitt beslut. I bakgrunden finns i normal ordning ekonomiska bekymmer, som har lett till vådliga nedskärningskrav.

Nyslott har kämpat för utbildningen bl.a. genom löften om

rundhänta ekonomiska tillskott jämte löften om att finansiera professurer.

Men det hjälpte alltså inte.

Itä-Suomen yliopisto satsar i stället på att utveckla lärarutbildningen i Joensuu.

Olli Luukkainen, ordförande för OAJ, är bestört. Han säger att indragningen försämrar möjligheterna att i framtiden se till lärarförsörjningen i regionen. Luukkainen ser det som synnerligen osannolikt att studieplatserna i Nyslott i sin helhet överförs till Joensuu.

– Lärarutbildningen i Nyslott

har specialiserat sig på konst- och färdighetsämnen, medan den lokala övningsskolan har fokuserat på effektiv IKT-användning i undervisningen. När utbildningen upphör måste motsvarande utrymmen och verksamheter byggas upp på annan ort, vilket föranleder kostnader, säger Olli Luukkainen.

Studerandena överförs till Joensuu. Universitetet säger att flertalet anställda i Nyslott kan anvisas motsvarande arbetsuppgifter i Joensuu. c-e rusk

Många vill bli klasslärare Den svenska klasslärarutbildningen börjar i Helsingfors universitets regi i augusti med 40 nybörjarplatser. Sammanlagt lockade utbildningen 282 sökande.

Det första urvalsprovet för klasslärarutbildningen ordnas den 2 maj och därefter kallas 80 perso-

ner till lämplighetstest.

I Åbo Akademi 477 personer sökte till pedagogiken, alltså alla lärarutbildningar, allmän pedagogik och vuxenpedagogik. Av dessa sökte 256 personer till klasslärarutbildningen i Vasa.

Intresset för klasslärarutbildningen i Vasa är på samma nivå som år 2015, uppger Åbo Akademi.

Andra utbildningar som lockade många sökande var bl.a. samhällsvetenskaperna med 347 sökande och psykologin med 229 sökande.

Om man ser till antalet förstahandsstuderande till klasslärarutbildningen är bilden denna: HU 183 och ÅA 103 sökande. c-e rusk

Vi står på tröskeln till ibruktagande av en ny läroplan med en verksamhetskultur som är tänkt att möta behoven av i dag .

Jag anser att växelverkan mellan eleven och läraren är grunden för allt lärande. I den verklighet vi nu lever finns inte den tiden, grupperna växer och enheter förstoras. Kort sagt: utrymmet för eleven att bli sedd minimeras.

För att kunna bibehålla den kvalitativt goda utbildning vi har i landet måste vi våga se brett. Det är tid att öppna ögonen för landets olika delar, det är tid att öppna ögonen för jämlik utbildning. Det är hög tid att kritiskt granska nerskärningar som gjorts. Senast nu måste vi göra linjedragningar för utbildningen långsiktigt.

Alla måste ges rätten till att utvecklas till sin fulla potential.

Det förutsätter att vi har ett skolsystem som möjliggör den rätten. I dag kan vi konstatera att skillnaderna i inlärningsresultaten har ökat i landet; skillnaden mellan toppen och botten har växt. Samtidigt är det ingen nyhet att gruppstorlekarna varierar och att omfattningen på den undervisning som eleven får i omfattning skiljer sig markant från kommun till kommun.

Utbildning som beskärs då enheter läggs ned innebär att en det i regionerna uppstår en ojämlikhet vad såväl kvalitet som tillgång beträffar. För Svenskfinlands del kan det vara rent utav ödesdigert att beskära gymnasienätverket. Det innebär sannolikt att nivån på undervisningen sjunker även inom grundundervisningen i de drabbade regionerna.

Den resurs som skolan idag tilldelas är idag inte bunden till kommunala strategier för utbildning, utan kortsiktiga ekonomiska realiteter. Ser vi framåt och tänker oss en landskapsreform uppstår det ett läge där utbildning är en av få grunduppgifter som kvarstår i kommunerna. För mig är det omöjligt att se att vi då ska kunna garantera det som vårt land haft som varumärke och framgångsfaktor – kvalitativt god utbildning oavsett var du är bosatt.

4

21.4.2016 • Nr 7

 Både koordinatorn, klasslärare Kerstin Aspelin (t.v.) och rektor Laila Andersson ser fram emot Mattlidens skolas funktion som partnerskola. foto: tom ahlfors.

Forskning och praktik går hand i hand Studerandena vid den nya svenskspråkiga klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet kommer att göra sin fältpraktik vid så kallade partnerskolor i huvudstadsregionen.

Till antalet är skolorna fem, Botby grundskola i Helsingfors, Granhultsskolan i Grankulla, Dickursby skola i Vanda, Winellska skolan i Kyrkslätt och Mattlidens skola i Esbo.

I Esbo visade några skolor intresse för uppgiften att vara universitetets partnerskola och Mattliden valdes utan dramatik, berättar skolans rektor Laila Andersson.

– Intresset var stort i vår skola. Universitetet prioriterade tre områden, jämställdhet, tvåspråkighet och mångfald.

– Hos oss är nästan 70 procent av eleverna tvåspråkiga. Både jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet är starkt hos oss, de är båda centrala och viktiga i hela Esbo.

Mångfald i bemärkelsen många invandrare i skolan kan vi tyvärr inte erbjuda. Det är ledsamt att den finlandssvenska skolan är så homogen. Våra barn får inte en bild av världen sådan den på riktigt är idag, säger Laila Andersson.

– Det betyder att vi får göra ett större arbete för att få eleverna att inse vad mångfald handlar om. Vi har haft ett samarbete med flyktingcentralen i Evitskog i Kyrkslätt.

Rent praktiskt ligger Mattliden i Mattby bra till för resande studerande.

–Vi kommer ju att ligga vid metrobanan och det går snabbt att komma hit från universitetet.

De ansvariga korrdinerande handledande lärarna och skolornas rektorer samt kommunernas utbildningsdirektörer skall inom kort träffa Helsingfors universitets personal. Dessa kommer också att göra besök i partnerskolorna för bekanta sig med

planerna för att sköta praktiktiden för studerandena och för att träffa alla handledande lärare, som är fem per skola.

– För mig är det en dröm som går i uppfyllelse. Redan då jag studerade i Vasa hoppades jag få jobba i en övningsskola.

Mina egna handledare i Vasa var utmärkta, de brann för sitt värv, berättar Laila Andersson, som är modersmålslärare.

– Jag har under årens lopp som lärare själv handlett flera studerande som gjort sin fältpraktik i Mattliden.

När det stod klart att Mattliden, som är en enhetsskola åk 1–9, blir en av partnerskolorna skulle de handledande klasslärarna utses. Intresset var stort och skolans ledningsgrupp valde vilka fem som utsågs. Den koordinerande handledaren blev Kerstin Aspelin.

Det har sagts att det är önskvärt att den koordinerande handledaren ingår i något slags forskningsprojekt inom Helsingfors universitet.

– Jag ser fram emot det, säger Laila Andersson.

– Är vi inte uppdaterade gällande forskning och skolutveckling är vi ju bara en vanlig fältskola.

Också de handledande lärarna kommer att få fortbildning.

Alla studerande i alla skolor Enligt planerna skall alla studerande i något skede se alla partnerskolor. Rent praktiskt innebär detta en utrymmesfråga också om högst tio studerande kan placeras per skola i den avslutande praktiken. I Mattliden inreds ett nytt arbetsrum för lä-

rarna, som också blir praktikanternas högkvarter.

– De är naturligtvis välkomna till lärarrummet också!

Våren 2017, alltså om ett år, inleder de första studerandena sin första praktikperiod.

Sammanlagt skall praktikperioderna vara tre; grundläggande praktik, ämnespraktik och fördjupande praktik. Totalt 40 studerande får plats i den nya klasslärarutbildningen.

Intresse för skolutveckling I Mattliden är det klasslärare Kerstin Aspelin som är den koordinerande handledande läraren, en uppgift hon ser fram emot.

Det att själv bedriva forskning ser Kerstin Aspelin som en intressant möjlighet. Innan hon utbildade sig till klasslärare hann hon få en universitetsexamen i kommunikationslära och socialpsykologi vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

– Jag jobbade inom organisationskom-

munikation och allt var trevligt, men jag märkte att jag ville göra något annat.

Hon hade alltid närt en dröm om att vara lärare och utbildade sig till klasslärare och blev färdig år 2007, efter att under studietiden ha jobbat som klasslärare sedan 2000.

– Mitt intresse för det här handledaruppdraget hör ihop med mitt intresse för skolutveckling. Man bör hela tiden se kritiskt på sig själv och utvecklas. Jag vill ta reda på vilken forskning som finns och utveckla undervisningen och göra vad jag kan för att den enskilda eleven skall uppnå sin fulla potential, säger Kerstin Aspelin.

Hon betonar ändå att hon inte kan avgöra hurdana lärare de studerandena skall bli, utan det måste var och en själv undersöka och komma fram till.

Förutom sitt handledararvode får hon en minskning i undervisningsskyldigheten, enligt resultatet av de förhandlingar som är på gång. tom ahlfors

Förhandling om arvodet pågår För tillfället förhandlar Undervisningssektorns fackorganisation OAJ – och därigenom också FSL – om den ersättning som de handledande lärarna skall få för sitt uppdrag. Vilket arvode som skall utbetalas och vilka villkor som gäller är ännu oklart.

FSL uppmanar sina medlemmar som blivit utsedda till handledare och koordinerare att först känna till ersättningen innan man förbinder sig till ett uppdrag, framför allt om uppdraget, liksom detta, är nytt.

I ett brev som också återfinns på lärarförbundets webbsida, framhåller FSL att det är viktigt att de handledande lärarna får en tillräcklig ersättning för sitt uppdrag. Både FSL och OAJ anser att den ersättning som Helsingfors universitet har föreslagit inte motsvarar lärarnas kompetens och den arbetsmängd som handledaruppdraget kräver. FSL uppmanar medlemmarna att hålla kontakt med förtroendemännen eller ombudsmännen på förbundet kansli. T.A.

5

21.4.2016 • Nr 7

Jämlikheten i högsätet Lärarfacket OAJ drar en lans för den jämlika utbildningsstandarden. OAJ presenterade den 12 april sin vägkarta för jämlikhet.

Finland har länge ansetts vara ett gott exempel på jämlikhet i utbildningen. Toppresultat i inlärningsjämförelser, världens bästa lärare och avgiftsfri utbildning har satt oss på världskartan.

Kan fortsättningen vara lika bra när det redan finns tydliga tecken på försämringar, frågas av OAJ. I motsats till många andra länder har Finland ett genuint kommunalt skolsystem, dock så att det finns också en del privata skolor. Dessa kan emellertid inte vara vinstdrivande.

Möjligheterna att etablera privata skolor med statlig finansiering är synnerligen begränsade.

Men hur är det egentligen?

Finns det ett samhälleligt och politiskt tryck mot att öppna för alternativa skolmodeller?

– Mitt spontana svar blir att jag inte har identifierat ett sådant tryck, säger Olli Luukkainen, ordförande för OAJ.

PISA ger skydd Utbildningssektorn är inne på sitt femte år präglat av nedskärningar. Vad händer om förslumningen av skolorna ökar? Resurserna skärs ner, lärarna permitteras och i skolorna tillämpas vikariestopp.

Olli Luukkainen säger att det förstås finns en smärtgräns för allt, också när det gäller skolorna.

Den välmående medelklassen kan gå i bräschen för en rörelse, som talar för privata skolor vid sidan av de kommunala.

– Jag uppfattar att skolsystemet i vårt land skyddas av de goda PISA-resultaten, säger för sin del Heljä Misukka, direktör vid OAJ. OAJ startar en kampanj för att trygga jämlikheten i utbildningen och utmanar bl.a. Kommunförbundet att delta. Av förståeliga skäl är Kommunförbundet en naturlig samarbetspartner.

– Men vi inbjuder också samtliga politiska partier. Vi hoppas att utbildningen blir en ledande fråga inför kommunalvalet nästa år, säger Luukkainen.

OAJ:s argumentation bygger på att utbildningsfinansieringen har minskat och samtidigt har de regionala skillnaderna i sättet att anordna utbildning har ökat.

Individens bakgrund syns tydligt i skolframgången och studievägens längd. Det är lärarens utmaning att svara på olika behov och önskemål samt erbjuda alla en jämlik grund i strävan efter de egna målen och drömmarna.

Välj rätt väg!

Tjänsterna inom fostran och utbildning får inte vara beroende av var familjen bor, språket och inte den socioekonomiska eller kulturella bakgrunden. Utbildningen har i uppgift att erbjuda alla samma möjligheter, anges i OAJ:s vägkarta.

– Det här har ju faktiskt varit en grundsten i vårt finländska samhällsbygge, påminner Heljä Misukka.

Men är utgångspunkten för självklar, så att politikerna inte ser farorna med att dra ner resurserna?

– Det är nu hög tid att stanna upp och börja vidta åtgärder. I annat fall raseras jämlikheten i utbildningen i rask takt. Och av det följer inget gott. För att det finländska systemet för fostran och utbildning också i framtiden ska vara jämlikt, måste rätt väg väljas redan idag, säger Olli Luukkainen.

I vägkartan har OAJ samlat en handfull förslag som syftar till att trygga jämlikheten och likvärdigheten.

Bl.a. föreslår OAJ att barndagvård för över treåringar blir avgiftsfri för en del av dagen. Det här motiveras med att deltagandet i småbarnspedagogiken är vårt land bland de lägsta i Europa.

Nej till projektpengar OAJ vill se mångsidiga utbildningsmöjligheter i hela landet och ser distansundervisning som ett tänkbart verktyg. OAJ föreslår att Utbildningsstyrelsen inleder en nationell koordinering av distansundervisningen. mångsidig undervisning av behöriga lärare i exempelvis sällsynta språk, fördjupade gymnasiekurser, studiehandledning eller högskolestudier.

Undervisnings-och kulturministeriet har under de senaste åren satsat tiotals miljoner euro på diverse projekt. OAJ anser emellertid att projektfinansieringen inte är en hållbar väg.

– Den nuvarande fragmenterade projektfinansieringen stöder inte utvecklandet av fostran och utbildning på lång sikt, fast-

 Jani Toivola (De gröna) och Sari Multala (Saml) har bägge säte i riksdagens kulturutskott. foto: carl-erik rusk.

Vi inbjuder samtliga politiska partier.

Vi hoppas att utbildningen blir en ledande fråga inför kommunalvalet nästa år.

OLLI LUUKKAINEN OAJ:s ordförande

slår OAJ. I sista hand är det emellertid kommunerna som bestämmer om hur utbildningen genomförs och hur mycket pengar som anslås för detta.

OAJ vill att varje kommun utarbetar ett utbildningspolitiskt program som verkställs med stöd av specialdestinerade anslag som koordineras av Utbildningsstyrelsen.

I programmet beskrivs hur alla barn tryggas en kvalitativ och jämlik småbarnspedagogik och grundläggande utbildning samt hur man förhindrar att det uppstår kvalitetsskillnader mellan skolorna.

Värnar om närskolan Speciellt i tätorter har segregatio-

nen ökat. Många familjer väljer bort närskolan till förmån för t.ex. skolor med idrotts- , musik- eller liknande profileringar.

Inte bra, säger OAJ som värnar om närskolan.

– Differentieringen är problematisk för klasser och skolor med en koncentrering av elever med dålig skolframgång, anges i vägkartan.

OAJ vill att deltagande i mångsidig undervisning i den egna närskolan ska möjliggöras utan att särskilja eleverna. Kommunerna måste ordna profilundervisning, tillvalsämnen och klubbverksamhet i varje skola utan åtskillnad.

Kommunerna ska öka skolornas konkurrenskraft i problemområ-

den och satsa på betoningar och valmöjligheter. En skola får inte heller på grund av selektivt utbud utesluta elever från det egna närområdet.

OAJ föreslår vidare att en ny myndighet etableras för barn och unga. Alla instanser eller delar av förvaltningen som behandlar rättsskyddet för barn och unga i frågor som gäller fostran och utbildning skulle sammanslås till en ny helhet.

– Det handlar uttryckligen inte om att satsa nya resurser på skapandet av en ny myndighet. Vi upplever att dagens situation är alltför splittrad, säger Olli Luukkainen.

Den nya myndigheten, skulle inkludera bl.a. en del av de uppgifter, som nu hanteras av regionförvaltningsverkena, barnombudsmannens kansli, förvaltningsdomstolarna och justitieombudsmannen.

Vägkartan sjösattes i samband med ett välbesökt seminarium, som fokuserade på hur man främjar likvärdigheten. På plats var bl.a. fyra riksdagsledamöter med säte i riksdagens kulturutskott.

Jani Toivola (De gröna) och Eeva-Johanna Eloranta (SDP) representerade oppositionen, medan Sari Multala (Saml) och Hanna Kosonen (Centern) företrädde regeringspartierna.

Likvärdiga utbildningsmöjligheter blir ett centralt tema i OAJ:s kampanj inför kommunalavalet nästa år. c-e rusk Fotnot: läs mera på www.oaj.fi

6

21.4.2016 • Nr 7

 Klasslärare Johan Jansson i Finno skola i Esbo har arbetsmetoder som förebygger mobbning. foto: tom ahlfors

Sylvassa, hotfulla blickar Det går bra att använda flera olika modeller för att hantera eller förebygga mobbning i skolan. Modellerna kompletterar varandra, säger klasslärare Johan Jansson i Finno skola i Esbo.

Han skrev sin pro gradu avhandling om mobbning och har i sitt jobb brunnit för att förstå och minska mobbningen.

Professorn i psykologi vid Turun yliopisto, Christina Salmivalli, som är en av upphovskvinnorna till interventionsprogrammet KiVa Skola betonar att mobbning inte är ett enstaka gräl eller konflikt mellan två elever, utan en relation i obalans med maktmissbruk.

Att bara ha blivit mobbad en gång under en längre tid förekommer alltså inte. Då handlar det inte om mobbning. Yngre elever känner inte till definitionen på mobbning, utan kan uppleva att de blivit mobbade ifall det exempelvis har uppstått bråk under deras tid på dagis.

Statistiskt förekommer de flesta mobbningsfall i åk 3.

– Trots det sker förstås mobbning också i de lägre årskurserna, säger Jansson.

För att hantera den finns andra åtgärdsprogram än KiVa Skola, till exempel Friends, som också används i Finno skola.

Antalet mobbningsfall minskar i åk 4.

– Eleverna har då bättre koll på vad det handlar om och hur mobbning definieras.

Mobbningsfallen minskar antalsmässigt drastiskt i högstadiet, berättar Johan Jansson.

– Men den som i högstadieåldern blir utsatt för systematisk mobbning mår verkligen illa. Det är då människor formas.

– Brutaliteten i mobbningsfallen i åk 7–9 är alldeles fruktansvärd, säger Jansson.

Hierarkibygget bland pojkarna pågår ständigt, framför allt i lågstadiet. Alla eftersträvar popularitet.

– Få vill frivilligt vara blyg och tillbakadragen.

– Ibland kan denna hierarkikamp urarta och bli mobbning, om två killar kivas om något och den andra får flera bakom sig blir relationen ojämlik.

Mobbningen kan också förflytta sig till saker som inte alls har att göra med den ursprungliga tvisten. Mobbaren kan försöka förlöjliga den andres kläder. Hur reagerar då den som är i underläge? Kan han nollställa mobbaren eller faller han i gråt eller

flyr? Också en våldsam reaktion kan leda till utökad mobbning.

Man har ju sagt att det aldrig är den mobbade som är orsaken till mobbningen.

– Av erfarenhet säger jag att så är inte fallet, säger Johan Jansson. Det handlar om hur det tilltänkta offret kan stå emot trakasserierna.

– Men det finns de som söker sig närmare utövaren, och kan vara retstickor själva som utmanar ödet, så att säga. Det kan bli en svår situation för oss lärare, som ju jobbar för att skydda offret i alla lägen.

Suverän drottning Bland flickor förekommer inte det ovan beskrivna hierarkiska tänkandet på samma sätt.

– Men mobbningen bland flickor kan vara etter värre.

Pojkar som mobbar kan de facto vara lågt på den sociala skalan och kan ha svaga resultat i skolarbetet. Men en flicka som mobbar kan vara en drottning och jätteduktig i skolan, en veritabel ögontjänare.

– Hon kan vara suverän på sociala kontakter och kan börja bygga sitt entourage redan i ett tidigt stadium. Och hon är förbannat stark. Karikerat kan man säga att hon tindrar med ögonen då hon ser lära-

Den som i högstadieåldern blir utsatt för systematisk mobbning mår verkligen illa JOHAN JANSSON klasslärare

ren och överlämnar ett grönt äpple, men då läraren vänder ryggen åt får hennes offer blickar som sänder iväg vassa knivar.

Hela detta system av beteenden behöver inte vara fullt medvetet, utan flickan vill bara vara drottning. Mobbningen kan vara som värst då hon upplever att någon hotar hennes ställning.

Johan Jansson betonar att allt detta självfallet inte förekommer i alla klasser. Eleverna kan också bilda klickar, starka grupperingar som fungerar harmoniskt och jämstarkt sida vid sida. De kan vara vänliga mot varandra, men ändå starkt bundna till den egna gruppen. tom ahlfors

7

21.4.2016 • Nr 7

Gemensam sak för allas bästa "Arbetet mot mobbningen måste synas i skolan också på annat sätt än på rastvaktens väst."

F

inno skola bedriver ett mångsidigt arbete för att förebygga mobbningen. Tillsammans med Johan Jansson jobbar klasslärarna Mia Parkkari och Anna Lindström och de utgör hälften av skolan så kallade KiVa Skola-team.

Men det finns också andra program än KiVa Skola. Det förebyggande arbetet mot mobbning har fått ringar på vattenytan, och allt flera aktörer deltar.

Mia Parkkari talar om EQ-mappen och de antimobbningsgrupper som fanns före KiVa Skola.

Det som nu gäller är att tala om elevernas sociala färdigheter och inte så mycket om mobbning.

– Vi för fram det positiva framom det negativa, säger Mia.

Vänner i skolan Anna Lindström går just nu en fortbildningskurs inom programmet Friends. Hon koncentrerar sig på 4–8-åringar, alltså elever i dagis och åk 1–2. Friends är utarbetat av Stationens barn (Aseman lapset) och fokuserar på det socio-emotionella arbetet med barnen.

– Det är ett pilotprojekt. I skolan arbetar jag i min klass tillsammans med en kollega och vi har

Friends-träffar en gång i veckan.

Det går också att samla en grupp ur olika klasser, säger Anna Lindström.

– Vi har övningar och pratar mycket om känslor och säger trevliga saker till varandra.

Friends försöker ge redskap för barn som kan känna sig ensamma och utsatta. Vi tar också upp s.k. gröna och röda – positiva och negativa - tankar. Det gäller att få barnen att i vissa situationer plocka fram gröna tankar i stället för röda tankar.

Det här gäller Finno skolas mobbningsarbete överlag.

– Vi är inte ute och spanar efter enskilda mobbningsfall, utan det är det förebyggande arbetet som allt går ut på, säger Mia Parkkari, och får medhåll av de andra.

– Det viktiga med de program vi använder är att minimera mobbningsfallen. Då man talar öppet om känslor kanske läraren kan lägga märka till någon elev som har svårt att uttrycka känslor, säger Anna.

Speciellt för programmet Friends är att hemmen också tilldelas en egen arbetsbok med olika diskussionsövningar.

– De vuxna som har att göra med barnen bör ha ett gott samarbete, det är a och o för att saker

skall fungera.

Mycket i programmen vill göra barnen medvetna om vad som är rätt och fel, säger Jansson. I en del mobbningssituationer har det visat sig att utövarna inte fullt ut förstått vad de åstadkommer med mobbandet.

Det är också viktigt att eleverna accepterar inbördes olikheter gällande t.ex. kläder, bilar och telefoner.

Hur är det med nätmobbningen och mobbningen via mobiltelefoner och sociala medier?

– Det är svårt för oss att komma åt den, men den påverkar situationen i skolan och klassen, säger Mia. Mobbning är ju inte alltid att någon är elak med avsikt, utan någon kan exempelvis bli utesluten ur en appgrupp för telefoner. Tidigare var detta ett högstadieproblem, men nu har det nått de yngre åldrarna.

Inte bara mobbad och mobbare Till en mobbningssituation hör ingalunda bara den som mobbar och den som mobbas, utan flera andra individer och grupper, påpekar Mia Parkkari.

– Vi kanske jobbar mera med de två förstnämnda, men också mycket med hela gruppen, säger

Mia Parkkari – Hela gruppen vet ju i allmänhet om att en klasskamrat blir mobbad. Läraren kan vara den enda som inte känner till det, säger Johan Jansson.

När fallet uppdagas kan man placera in precis alla elever i klassen i olika kategorier kring den mobbade och mobbaren. Medhjälpare och förstärkare, till exempel.

Det finns också de som i princip är emot mobbningen men av rädsla för mobbaren ändå tar parti för henne eller honom.

Kanske bara ett gräl?

Finno skolas KiVa Skola-grupp kan få vetskap om ett mobbningsfall på olika sätt. Det kan vara den utsatta eleven eller klasskamrater som berättar, det kan vara föräldrar eller kolleger som tar kontakt. En lärare som ser något hända fyller i en så kallad incidentlapp, också om man uppfattar det som ett litet gräl. Det kan tyvärr på ganska kort tid bli en hög med lappar om gräl mellan samma elever, som då förs till KiVa Skola-gruppen.

Det första som sker är då ett samtal med de inblandade.

– Vi lärare är inte felfria och kan komma in i en händelse först på slutrakan, utan en aning om

vad som inträffat tidigare. Det är viktigt att då prata med alla inblandade, utan förutfattade meningar, säger Mia Parkkari.

Anna Lindström säger att det finns utsatta elever som inte har mod eller kunskap att försvara sig annat än genom att buffa. Om en lärare ser buffningen kan skulden falla på den som egentligen är utsatt.

Trots allt förebyggande arbete kommer mobbningen alltid att förekomma, att påstå annat är lögn.

I Finno skola är man inte rädd för att erkänna det. Och det finns ett intresse att lyfta fram de problem som finns.

– Det måste finnas en röd tråd i det förebyggande arbetet. Alla i skolan skall vara medvetna om att vi jobbar med KiVa Skola, med Friends, med EQ-mappen, säger Mia Parkkari.

– Arbetet måste synas i skolan också på annat sätt än på rastvaktens väst.

– Vi kan vara nöjda först när varenda elev vågar komma till skolan utan rädsla för vad som skall hända.

Och det kommer aldrig att ske?

– Tyvärr inte.

– Vi är bara människor. text och foto: tom ahlfors

Vi kan vara nöjda först när varenda elev vågar komma till skolan utan rädsla för vad som skall hända.

Vi lärare är inte felfria och kan komma in i en händelse först på slutrakan, utan en aning om vad som inträffat tidigare.

Det gäller att få barnen att i vissa situationer plocka fram gröna tankar i stället för röda tankar.

JOHAN JANSSON

MIA PARKKARI

ANNA LINDSTRÖM

8

21.4.2016 • Nr 7

 Läraren Benita Gustafsson vid Källbo skola har alltid varit intresserad av sambandet mellan motorisk utveckling och inlärning.

Numera samarbetar skolan med ergoterapeuten Tom-Stefan Witting som utarbetat ett program som skolans lärare och assistenter kan följa för att hjälpa barn med motoriska svårigheter. På mattan eleven Alva som demonstrerar hur man gör när man flyger. foto: helena forsgård.

Motoriken i fokus:

Kan de åla, kan de flyga?

Om en elev inte har motoriska förutsättningar för att kunna sitta stilla – hur ska hen då kunna koncentrera sig och följa med i undervisningen?

Ergoterapeuten Tom-Stefan Witting föreläser för lärare om neuromotorisk träning som kan til�lämpas i skolor för att hjälpa barn med koncentrationssvårigheter. Vid Källbo skola i Godby är man redan i gång. Där testas alla ettors motoriska färdigheter och de elever som behöver extra hjälp får det.

Alla lärare känner igen situationen. I varje klass finns minst en elev med påtagliga koncentrationssvårigheter. Hen kan inte sitta stilla utan flyttar oupphörligen på sig. Pennan kanske faller i golvet, gång på gång. Att lyssna och hänga med i undervisningen blir svårt, för att inte säga omöjligt.

Tom-Stefan Witting, ergoterapeut specialiserad på barns motoriska svårigheter, vurmar för dessa barn. Han vill öka kunskapen hos lärare och därmed förståelsen för att barnens svårigheter inte alltid beror på ovilja utan på att de helt enkelt saknar förutsättningar för att sitta stilla och ta emot kunskap.

– För ett barn med omogen motorik går det åt mycket energi bara att försöka hålla sig upprätt på en stol. Ett sådant barn måste hela tiden röra på sig och kan inte samtidigt koncentrera sig och ta till sig undervisningen. Om finmotoriken inte är på plats blir det svårt att hålla i en penna på rätt sätt och forma bokstäver och siffror. Om barnet försöker sitt bästa men misslyckas varje gång, och dessutom får skäll, kan det leda till ett annat beteende – eleven blir klassens clown eller bråkstake eller drar sig undan, säger Tom-Stefan Witting.

Han har utvecklat en egen metod som han kallar neuromotorisk träning som han vill lansera i skolvärlden. Den utgår från teorier som utvecklats av en rysk psykolog, Svetlana Masgutova.

Han har föreläst i flera skolor och arbetar som bäst på ett kompendium för personal vid daghem och grundskolor.

Tom-Stefan Wittings kunskap är efterfrågad också i idrottsvärlden. Listan är lång över kända elitidrottare i olika grenar bland dem styrkelyftaren Fredrik Smulter, orienteraren Mårten Boström och boxaren Robert Helenius – som sökt hans hjälp och som efteråt presterat bättre resultat. Ofta har de dragits med någon återkommande skada som uppstått för att de inte utnyttjat sina

muskler optimalt. En spjutkastare till exempel kastade flera meter längre efter att han med Wittings hjälp fått bättre kontroll på vridningen av underarmen.

Alla i skolan Vid Källbo skola på Åland, en 1–6-skola, har läraren Benita Gustafsson varit en drivande kraft för att få ett mer intensivt samarbete med Tom-Stefan Witting. Alla i personalen har deltagit i föreläsningar, som Witting hållit. Några assistenter, klasslärare, gymnastiklärare och speciallärare har sedan fått fördjupa sig i metodiken både teoretiskt och praktiskt under två och en halv dag.

– Numera går vi systematiskt igenom alla ettor enligt ett enkelt schema och testar deras motoriska färdigheter. Kan de flyga, kan de rulla, kan de åla? Vi har också fått övningar som vi kan göra med barnen.

Problem upptäcks hela tiden.

En elev i ettan ramlade av stolen flera gånger varje lektion. Flygövningen visade att han orkade hålla upp sitt huvud endast två sekunder och om huvudet är tungt blir det omöjligt att kunna sitta.

Efter några övningstillfällen var det problemet löst.

Trycka på rätt knapp Tom-Stefan Witting säger att motoriska svårigheter är vanliga. 10-

20 procent av skolbarnen har någon form av problem, och de tenderar att öka.

– Vi rör oss alltför lite. Undersökningar har visat att hemmafruar på 1970-talet rörde sig mer i sin vardag än dagens elitfotbollspelare!

Det finns ett inbyggt program i kroppen för hur alla muskler och nerver ska samarbeta. Men kroppen stänger av de program som inte används. Det betyder i praktiken att man inte kan kontrollera vissa muskler, de ”sover”. När man inte har kontroll över hela paketet börjar man istället kompensera – andra muskler tar över vilket i sin tur leder till spänningar, låsningar och värk.

– Det gäller att kunna trycka på rätt knapp för att starta programmet igen, säger Tom-Stefan Witting, Det ser lätt ut när Witting demonstrerar hur det kan gå till.

Eleven Alva ligger på mage. Hon kan flyga hur bra som helst, det vill säga lyfta upp överkroppen från underlaget. Däremot upptäcker Witting en viss obalans i musklerna i ryggslutet och med hjälp av gnuggande massage blir det omgående bättre.

– Allt är lätt när man kan det.

Men det ligger mycket kunskap bakom; att veta vilken muskel som måste väckas, hur hårt man ska massera och ur vilken vinkel.

Benita Gustafsson har i sitt dagliga arbete märkt att många elever är spända och stressade. Då hjälper det med massage och avslappning.

– Man måste våga ta sig den tiden. Mattelektionen kan bli mer effektiv om man först avsätter tio minuter för avslappning. Om man lyckas lösa upp spänningar i kroppen faller annat på plats och barnet blir mer mottagligt, säger hon.

Hålla kvar I skolvärlden är mycket på gång hela tiden.

– Visst, det är en utmaning att hålla fast vid det här och se till att det inte bara blir en dagslända.

Därför har jag tagit på mig att ”nojsa” om det så att det blir en naturlig del av vår skolvardag, säger Benita Gustafsson.

Föräldrarna är givetvis informerade om insatserna.

– De är i regel väldigt positiva. De är medvetna om att barnen har problem och är tacksamma över att vi försöker hjälpa dem.

Tom-Stefan Witting tillägger att kosten spelar stor roll. Socker och vetemjöl är inflammationshöjande och inflammationer i nervsystemet kan leda till koncentrationssvårigheter.

– Och i sådana fall hjälper inte mina övningar, säger han. helena forsgård

9

21.4.2016 • Nr 7

Skapade eget läromedel

Lokal vinkel lyfter finskan I många år kämpade hon för att lära ut basfinska till de finlandssvenska eleverna – med varierande resultat. Det fick Ann-Christin Strang, ämneslärare i finska i Donnerska skolan i Karleby, att tänka om.

Resultatet blev ett helt eget undervisningsmaterial som hon nu tillämpar i undervisningen.

Många ämneslärare i finska vet att det är en utmaning att lära ut språket till enspråkigt svenska elever som inte kommer i kontakt med det andra inhemska dagligen.

Trots all inlärning av ord, grammatik och läsande i läroboken är resultaten i många fall inte tillfredsställande.

Den här verkligheten har Ann-Christin Strang, ämneslärare i finska i Donnerska skolan i Karleby, upplevt. Men för ett år sedan fick hon nog.

– Hur jag än gjorde och bar mig åt kände jag att det inte blir till något. Jag upplevde att undervisningen i basfinskan inte gav önskvärt resultat och därför bestämde jag mig för att vidta åtgärder.

På senvintern i fjol bestämde hon sig för att utveckla ett eget undervisningsmaterial för basfinska i åskurs 7. Efter en del planering kom hon fram till ett upplägg som baseras på att själva textmaterialet ska vara lättfattligt och ha lokal anknytning.

– Jag skapade en historia om en vanlig skolklass men själva materialet baseras på elevernas egen verklighet i Karleby. Eleverna känner igen sig i bilder och och jag strävade också efter att få med bilder från deras egen hemby, berättar hon.

Känner igen sig Hon bläddrar i materialet för årskurs 7 ”Minä olen hyvä”. I det första stycket är det bild på en båt och en bro från hemtrakterna. Ett stycke handlar också om en träff för blivande sjundeklassare på Soldatskär – där årets sjuor på riktigt träffades i våras innan de gick ut åk 6.

– Personerna i historien är fiktiva men mycket av händelserna är verkliga. Jag har strävat efter att bygga upp en story kring deras egna liv i samband med att jag planerade den utgick jag från mina egna vuxna barn som berättade vad de skulle ha velat läsa om i finska på årskurs 7–9, förklarar Strang.

Varför lokal anknytning? Enligt Strang är det betydligt mera motiverande för eleverna att lära sig om de känner igen sig i materialet.

– Jag har genom åren märkt att elever är mera motiverade när de läser något från hembygden framom att en textbok handlar om något som händer i Kuopio eller något annat som de inte är förknippade med. Därför valde jag en lokal vinkel – för att det motiverar, säger hon.

Efter varje stycke följer ordlistor. Orden som böjs likadant har likadan färg som underlättar inlärningen. I texten är orden som finns i ordlistan dessutom skrivna i fet stil.

– På det viset blir det tydligare vilka ord de ska lära sig utgående från ordlistan.

Repetition i fokus När hon skapade materialet började hon med själva historien och styckeindelningen. Efter textmaterialet följer det mekaniska som ordlistor. Grammatiken finns också med men har i mån av möjlighet förenklats och repetition är nyckelordet.

– Nu behandlas grammatiken i små bitar men många inslag av repetition. Grammatiken ska enligt mig läras in i mindre delar och till en början skrapar jag bara på ytan, berättar hon.

För att underlätta inlärningen har olika färger använts i materialet. Grammati-

 Ann-Christin Strang, ämneslärare i finska i Donnerska skolan, har tagit fram eget undervisningsmaterial i basfinska. Ett material som är lätt att förstå och identifiera sig med eftersom innehållet är lokalt. Det motiverar eleverna, säger hon. foto: christoffer thomasfolk.

krutorna är lila, diskussionerna gula och skrivövningarna blå.

– Övningarna är varierande så att de ska passa de flesta elever.

materialet är att de börja prata finska oftare. Jag strävar efter att de ska få läsa om situationer som de kan hamna ut för i det vanliga livet, på stan.

Praktiska situationer

Sju lediga dagar

Till en början var tanken att bara göra nytt material för undervisningen i basfinska för årskurs 7. Men när Strang kom igång beslöt hon sig för att fortsätta arbetet, vilket resulterade i undervisningsmaterial också för årskurs 8 och 9.

– Materialet för årskurs 8 handlar om samma personer men fokuserar i högre grad på praktiska situationer. Som exempel handlar ett stycke om ett besök till ett laboratorium på ett lokalt sjukhus och bilderna är tagna där.

Texterna i undervisningsmaterialet för niondeklassarna har mera djup. Ett stycke behandlar beskattning och FPA och ett besök till polisstationen.

– Texten om polisstationen handlar om att stulna pekdatorer. Jag har försökt tänkta ut situationer som de i framtiden kan hamna i, som till exempel ett besök vid polisen eller för att söka stöd vid FPA.

Orsaken till varför Strang beslöt sig för att utveckla ett eget undervisningsmaterial var på grund av att den befintliga läroboken inte höll måttet, enligt henne själv, och inte var relevant för eleverna. I undervisningen är det tillåtet att använda vilket läromedel som helst så länge det följer läroplanen.

– Jag följer läroplanen gällande mitt eget stoff. Mitt material har inte heller genomgått någon granskning och jag har inte heller fått någon ersättning eller sökt understöd. Allt arbete med materialet har gjorts kvällstid och under sommaren på semestern.

– Jag hade sju lediga dagar under min semester och jag arbetade några timmar dagligen med det. Det blev också många kvällar under våren. Men det var värt besväret, berättar hon.

Strang betonar att hon är en nybörjare. Det enda målet var att skapa ett individuellt undervisningsmaterial som enbart lämpar sig för elever i Karleby med omnejd.

Men har inlärningen förbättrats?

– Hur väl de lär sig beror alltid på elevens egen inställning och motivation. Men om de gör som jag säger kommer de att lära sig – men det är upp till dem. Det jag har gjort är att försöka öka deras motivation och fånga deras uppmärksamhet.

– På den punkten upplever jag att jag har lyckats, säger hon.

Prata finska!

Antalet stycken i materialet är betydligt mindre än i den lärobok som användes tidigare. Materialet för årskurs 7 har 12 kapitel, årskurs 8 har 14 och årskurs 9 har tio.

– Jag har medvetet dragit ner på stoffet för det skapar inte lika mycket stress. Jag vill också eleverna ska forska och ta reda själva och då har vi andra övningar samt par- och grupparbeten, säger hon.

Och fortsätter: – Men mitt huvudmål med det här

christoffer thomasfolk

10

21.4.2016 • Nr 7

debatt kolumnen Tom Gullberg Akademilektor i Vasa

Utbildning i bubblan Olika mediebolag har börjat utvecklat applikationer, som gör det möjligt att beställa enbart de nyheter man vill ha. Om man inte orkar bry sig om ekonomi eller sport, kan man välja bort sånt.

Det här är ett bra exempel på den bubblifiering som vår samtid kännetecknas av. Många väljer att leva i sina bubblor, och vi vill ogärna vidkännas det liv som levs i andra bubblor. Det viktiga är att få förverkliga sig själv, inte att leva i ett samhälle tillsammans med människor som tänker och lever annorlunda.

Råkar man fortfarande bära med sig spår från en tid när solidaritet var ett viktigt ideal, kan man få problem.

Skall man arrangera ett evenemang och efterlyser frivilliga, kan svaret vara att ”det kan nog hända att jag kommer, om jag inte hittar på något annat”. Det kan vara svårt att skapa tillit utifrån den attityden.

Om ministern verkligen inbillar sig att hon företräder en specialisering som gynnar kunskapssamhället, hugger hon verkligen i sten.

Nu ska vi också skapa bubblor i vårt utbildningssystem. Undervisningsministerns parti ville redan i samband med timfördelningsreformen för gymnasiet skapa en extrem valfrihet. De som fortfarande orkar värna om en bredare allmänbildning, eller låt oss säga överblick, lyckades dock förhindra den totala valfriheten.

Men ministern drivs av sin tro, och därför är det föga förvånande att hon redan hunnit initiera ett nytt försök med valfrihet. Redan när gymnasiets nya läroplan träder i kraft i augusti år, är det tänkt att studerande i femtio gymnasier ska få välja nästan fritt mellan gymnasiets realämnen. Förutom en obligatorisk kurs i religion, ska de studerande kunna välja bort hela ämnen. Den som inte vill studera historia, ska inte heller behöva besvära sig med det ämnet.

Skulle jag ha fått liknande möjligheter, skulle jag antagligen genast ha valt bort fysik och kemi. Varför skulle man syssla med något som var ointressant och krävde en massa energi, om man ändå skulle bli humanist? Genom att välja bort sina svaga ämnen, skulle man dessutom kunna få bättre betyg. Ändå: det är märkligt ofta man som historiker haft nytta av kunskaper i kemi och fysik. Om ministern verkligen inbillar sig att hon företräder en specialisering som gynnar kunskapssamhället, hugger hon verkligen i sten.

Däremot förstärker hon trenden där var och en bara gör det man har lust med, och hoppas att Någon Annan tar hand om de svåra frågorna. Vi skapar våra egna bubblor, undviker det vi inte tror oss vilja uppleva eller förstå, och undrar varför världen verkar vara så svår att begripa sig på.

En attraktiv lärarutbildning håller hög kvalitet

chris-håvard berge

Alla lärarutbildningar behöver vara attraktiva och av genomgående hög kvalitet.

Representanter från fyra lärarstudentorganisationer från tre nordiska länder är överens om att lärarutbildningarna måste utvecklas och uppgraderas för att de nordiska länderna även i framtiden ska kunna konkurrera med kunskap.

Våra organisationer har mycket att lära av varandra. I gränsöverskridande möten föds idéer och samarbete. Trots att våra lärarutbildningar och skolsystem ser olika ut finns det många gemensamma nämnare. Genom en öppen diskussion drar vi nytta av varandras erfarenheter och det underlättar vårt arbete. Våra organisationer ser tre kompetensområden som är viktiga för skolans och läraryrkets framtid.

Alla lärarutbildare bör prioritera dessa.

Det pedagogiska uppdraget Forskningsbaserad pedagogik av hög kvalitet måste vara kärnan i alla nordiska lärarutbildningar.

Dessutom ska utbildningarna förse de studerande med gedigen ämnesdidaktisk kunskap. Som lärarstuderande ser vi att vår främsta uppgift i framtidens skola är vårt pedagogiska uppdrag. Det som förenar oss är vårt engagemang för utbildning och alla barns lika rätt till skolgång av hög kvalitet.

Därför måste alla universitet som ger lärarutbildning se till att pedagogik och ämnesdidaktik alltid står i fokus.

Språkutvecklande arbetssätt Lärare är språkliga förebilder.

Därför är det essentiellt att lärarutbildningen främjar språkutvecklande arbetssätt, i alla verksamhetsnivåer och i alla ämnen. Språket är fundamentalt för all kunskapsutveckling och vi är övertygade om att elevers språkutveckling är något alla lärare måste arbeta med. Inte minst är det av största vikt att lärarstuderande redan i sin utbildning får konkreta verktyg för att anamma språkutvecklande arbetssätt i sina framtida lärargärningar.

Informations- och kommunikationsteknisk pedagogik Vi lever i en digitaliserad tidsålder. Det är därför avgörande att vi genom lärarutbildningarna får kunskap om hur vi på bästa sätt kan integrera digitala resurser i vår undervisning. Vi behöver redskap för att kunna använda oss av informations- och kommunikationsteknisk pedagogik. Den digitala utvecklingen kommer att fortgå och det är viktigt att våra nordiska skolors och lärares arbetssätt utvecklas i takt med samtiden.

Oavsett i vilken verksamhet eller inom vilket ämne vi kommer att arbeta vet vi en sak: allt börjar

med attraktiva lärarutbildningar av hög kvalitet. I våra nordiska länder står vi inför många utmaningar i skolan och lärarutbildningarna. Därför är det av största vikt att vi lärarstuderande står enade för attraktiva lärarutbildningar av hög kvalitet och med en god introduktion till det framtida yrkeslivet. matilda gustafsson vice ordförande anna pallin internationellt ansvarig lärarförbundet student gabrielle scherstein styrelseledamot lärarnas riksförbund studerandeförening antonia prinsén ordförande anna nylund samarbetsansvarig finlands svenska lärarstuderandes förening line silde bungum internationellt ansvarig stine drotningsvik internationellt ansvarig pedagogstudentene i utdanningsforbundet

Nyheter på läraren.fi Nu finns Läraren också på nätet i en ny version.

Förutom den tryckta tidningen som utkommer med tjugo nummer per år publicerar också tidningens redaktion regelbundet nyhetsartiklar och -notiser på nätet mellan utgivningarna under adressen www.läraren.fi eller

www.fsl.fi/lararen.

Förutom dessa nyheter kommer också tidningens opinionsmaterial att förekomma på nätet.

Dessa är förutom ledaren också ordförandes kolumn samt texter som publicerats under rubriken ”Fackligt perspektiv” där skribenterna varierar. Också chefredaktör Carl-Erik Rusks blogg ”Löner å

sånt” kommer att sättas ut på nätet, precis som tidigare. Rusk bloggar om lärarlöner, avtalsförhandlingar och politiken bakom dem.

Varje utgivet nummer av papperstidningen går också att läsa som digital blädderversion via de ovanstående länkarna.

Tom Ahlfors

11

21.4.2016 • Nr 7

möten och kurser ○ ○ FSL-styrelsen ti 26.4.2016 kl. 10.30, Scandic Tampere City, Tammerfors. ○ ○ Förbundsfullmäktige on–to 27–28.4.2016, Scandic Tampere City, Tammerfors. ○ ○ FSL-styrelsen ti 24.5.2016 kl. 10.30, FSL:s kansli, Helsingfors.

lediga jobb

JOMALA KOMMUN lediganslår en

Rektorstjänst vid Jomala kommuns lågstadieskolor Vi söker en person till den nyinrättade tjänsten som rektor i Jomala kommuns lågstadieskolor, d.v.s. Vikingaåsens skola och Södersunda skola, under tiden 1.8.2016 – 31.7.2021.

Vikingaåsens skola är en lågstadieskola med 225 elever och Södersunda skola är en lågstadieskola med 130 elever. Skolorna finns i Jomala kommun och är belägna ca 5 km från varandra. Jomala kommun ligger centralt på fasta Åland och är en kommun med god ekonomi som är under stark tillväxt. Under 2014 noterade kommunen den högsta relativa befolkningstillväxten i hela Finland.

Vi söker en ambitiös och drivande rektor som är beredd att ta ansvaret för att skolorna fortsätter att utvecklas i enlighet med samhällets förväntningar med bl.a. satsning på IKT i undervisningen.

fackligt perspektiv Niklas Wahlström Rektor, Gymnasiet Grankulla samskola

För mycket för fort Jag tog mig tid att prata jobb över en kopp kaffe med en kollega, till det yttre kanske kortare och klenare än jag. Men den mentala skepnaden på andra sidan bordet var en kämpande gigantisk Hercules, för så breda som hjältens verkade de axlar som tycktes bära allt ansvar för skolans utveckling och framtid.

För två år sedan hade vi båda deltagit i det seminarium på Utbildningsstyrelsens som var startskottet för arbetet med gymnasiets nya läroplan (GLP16). Vi hörde om hur den nya läroplanen skulle handla om förnyelse av metoder framom om förändring i substans och såg fram mot ett givande läroplansarbete att förnya arbetssätt och skolkultur.

Om två veckor lämnar jag in min skolas läroplan för behandling i nämnden. Ett intensivt skrivande i ett halvt år med tillhörande behandling i kollegiet har krävt tid och uppmärksamhet. Jämsides har löpt egna utvecklingsprojekt, förberedelser inför den digitala studentexamen och på sistone läsårsplanering med mera begränsade resurser. Nyligen erbjöds gymnasierna möjlighet att delta i två projekt; det första ett försök med en utvidgad valfrihet och det andra ett utvecklingsprojekt med namnet Det nya gymnasiet – våga prova.

Läraren och kolumnisten Arno Kotros utfall mot det första i en kolumn i Uusi Suomi födde livlig debatt om gymnasieutbildningens uppgift. Mindre än 10 % av gymnasierna anmälde sitt intresse för försöket – ett resultat som knappast tillfredsställer minister Sanni Grahn-Laasonen. Det senare projektet har

För några lärare har jag beklagat alla brister i mitt huvudsakliga jobb detta läsår. däremot väckt större iver på fältet. Inom alltför snäva tidsramar har knappt funnits tid att ta till sig det nya tänk kring pedagogik och skolkultur som läroplanen eftersträvade och vi är många som känner att det finns mycket utvecklingsarbete kvar att göra inom GLP16:s ramar. Det nya gymnasiet kräver nog inte bara mod, men mest av allt tid och arbetsro för att kunna spira.

Trots brådska hann jag med en runda utvecklingssamtal i alla fall. För några lärare har jag beklagat alla brister i mitt huvudsakliga jobb detta läsår. För mycket händer för fort. Min uppgift som projektledare har jag kanske klarat av, men jag har inte varit den närvarande och tillgängliga förman jag velat vara. Jag har kört överhastighet och många är yttringarna och behoven bland mina lärare som jag rusat förbi.

Jag har varit snällare mot mig själv än Hercules som klandrar sig själv för tillkortakommanden och brister som ledare. Starkare visioner från statsmaktens sida, färre parallella projekt, mera tid, skygglappar och axelstoppningar hade gjort arbetet lättare.

För att vara behörig för tjänsten behöver du: 1) ha avlagt högre högskoleexamen eller fått din behörighet att ge grundläggande utbildning före 1.1.1999; 2) vara behörig att undervisa på lågstadiet; 3) ha tillräcklig erfarenhet av läraruppgifter; och 4) ha avlagt examen i undervisningsförvaltning eller på något annat sätt förvärvad tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning.

I din roll som rektor bör du vara tydlig, lyhörd och stabil. Ditt intresse och entusiasm för pedagogisk utveckling samt ekonomisk planering är av stor vikt. Du förväntas använda de tilldelade resurserna på ett effektivt sätt och vara skolornas ansikte utåt. Du kommer även att uppgöra samt följa upp budgeten för lågstadieskolorna i Jomala kommun.

Tjänsten är tidsbunden för tiden 1.8.2016–31.7.2021 och tillsätts med 6 månaders prövotid. För tjänsten utgår helhetslön. Den som blir vald ska uppvisa friskhetsintyg och straffregisterutdrag.

Ansökan med löneanspråk, behörighetsintyg och CV sänds till info@jomala.ax eller Jomala kommun, PB 2, AX-22151 Jomala senast måndagen 2.5.2016 kl. 15.00.

Mer information fås av: Kommundirektör John Eriksson tel. +358 18 329 126 Skoldirektör Mathias Eriksson tel. +358 18 328 717 Skolföreståndare för Vikingaåsens skola Bernt Isaksson tel. +358 18 329 711 Skolföreståndare för Södersunda skola Marika Kevin tel. +358 18 32 471 Jomala den 8.4.2016 Kommunstyrelsen i Jomala

Material för global fostran I början av april aktiverades Interpedias Vad lärde jag mig i dag?

-projekt inom global fostran i några svenska skolor i Österbotten. I samband med skolbesöken visades den video som gjordes i fjol utgående från de fotoworkshoppar som arrangerats i Nepal och Finland. Samtidigt testades nytt undervisningsmaterial. Både videon och undervisningsmaterialet publiceras senare denna vår på www.interpedia.fi. Ämnet för projektet, som stöds av utrikesministeriet, är hur barn lär sig och hur viktigt det är att gå i skola, både i Finland och i Nepal.

Interpedia är en icke-vinstdrivande, politiskt och religiöst obunden finländsk medborgarorganisation som grundades 1974. Huvudmålet med verksamheten är att främja barnets rättigheter i enlighet med principerna i FN:s konvention om barnets rättigheter.

12

21.4.2016 • Nr 7

Nytta och nöje i gymnasieapp Begreppen är centrala i många gymnasiekurser. Alltså gäller det att behärska begreppen och de kan tränas in med Faktapp, en genuint finlandssvensk mobilapplikation.

Appen förenar nytta och nöje, eftersom det i grunden handlar om ett frågesportsspel med flervalsfrågor.

– Vi har medvetet valt att inte endast ange om svaret är fel eller rätt, utan användaren erbjuds också ett kort resonemang om varför det är fel eller rätt, säger Joakim Bonns, projektledare för Faktapp.

Bonns är i grunden gymnasielärare i historia och samhällslära, men de senaste tio åren har han jobbat i tidningsvärlden. Han har landat i KSF Media, som står bakom bl.a. Hufvudstadsbladet, Västra Nyland och Östnyland. KSF Media har sökt nya affärsmöjligheter bl.a. just i applikationer.

– Jag ser en tydlig koppling mellan den traditionella tidningsutgivningen och Faktapp. Det handlar ju om bildning i bägge fallen, säger Bonns.

Vår diskussion handlar om bl.a. begreppen formellt och informellt lärande och hur unga tänker och lär sig i dagens digitala verklighet.

– Just detta har vi försökt fånga in genom att utveckla appen i samråd med lärare och studerande. Genom dessa diskussioner har en insikt om att det uttryckligen är mobila enheter, som

 Joakim Bonns tror på informellt lärande utanför lektionstid. foto: carl-erik rusk.

används mest av unga. Alla unga har idag en smarttelefon, som de nyttjar flitigt inte bara för kommunikation utan också för att inhämta information och kunskap, säger BonnsSå är det förstås: telefoner är idag ingalunda endast telefoner,

utan smarttelefonerna kan snarare ses som små fickdatorer, som man också kan använda för telefonsamtal.

Undervisningen digitaliseras i rask takt, även om skillnaderna mellan skolorna är stora. Men det räcker inte med att överlåta eller

tillhandahålla datorer till lärare och studerande, utan utmaningen ligger i hur man använder verktyg effektivt för inlärning.

– I de diskussioner vi förde med studerande frågade vi hur ofta de har fått tips om intressanta appar av sina lärare. Svaret löd: väldigt sällan. Det är synd eftersom de mobila enheterna är ju faktiskt väldigt behändiga också för inlärning, säger Joakim Bonns.

Den första testversionen av Faktapp offentliggjordes i början av året. Det handlar alltså om ett pedagogiskt verktyg, som uttryckligen bygger på gymnasiets läroplan. Idag handlar det om 15 gymnasiekurser på såväl svenska som finska, men senare i år räknar med att erbjuda 30–40 kurser.

Bonns betonar att arbetsmetoden bygger på kontinuerlig kontakt med lärare och studerande.

Han ger ett exempel, som berör en kurs i kemi. Triin Gyllenberg vid Brändö gymnasium valde, tillsam-

mans med ett par andra lärare, ut de 50 viktigaste begreppen, medan tre studerande hjälptes åt att formulera flervalsfrågor.

– I detta fall handlade det om tre abiturienter, som tog sikte på högre studier i medicin. De fick ett arvode för besväret, men samtidigt hade de nytta av att fördjupa sig i kursen då de vaskade fram frågorna, berättar Joakim Bonns.

Appen är gratis, men de kursspecifika spelen är avgiftsbelagda i den fulla versionen som lanseras i maj. Faktapp kräver en nätuppkoppling. Frågorna laddas alltså inte ner i telefonen. Faktapp uppdateras kontinuerligt. c-e rusk Fotnot: Lärare som är intresserade av vara med och utveckla, testa eller skapa material för Faktapp kan kontakta Joakim Bonns på adressen joakim. bonns@ksfmedia.fi.

bakbrädet Digisatsning i H:fors. Utbildningsverket i Helsingfors har gjort upp ett program för digitaliseringen av undervisningen för åren 2016–2019.

Målet med digitaliseringsprogrammet är att erbjuda alla grundskolor och läroanstalter inom andra stadiet goda digitala arbetsredskap. Personalens kunnande ska utvecklas genom att erbjuda utbildning år rektorer och lärare.

Digitaliseringsprogrammet kostar ca 37 miljoner euro. Det är bland annat tänkt att staden skaffar tusentals bärbara datorer och ett gemensamt informationssystem till skolorna.

Förnyelsen backas upp genom olika innovativa försök. Totalt sextio skolor ansökte om att få bli pilotskola, av dessa är nio svenskspråkiga. Pilotskolorna är beredda att genomföra digitaliseringen i snabb takt och hela lärarkåren medverkar i utvecklingen av skolans pedagogiska verksamhetskultur.

Gärna parkour, tack! Eleverna i grundskolan är intresserade av många slags konstoch motionshobbyer. En majoritet av eleverna önskade mer hobbytimmar och möjligheter att använda skolans utrymmen och utrustning för hobbyverksamhet på egen hand. Enkäten är en del av regeringsprogrammets spetsprojekt Konst och kultur görs tillgängligare.

Inom konst och kultur var det dans (parkour, street- och showdance), musik (att spela ett instrument, musikteknik, körsång) samt fotografering som intresserade mest.

Is- och snögrenar, simning och bollgrenar intresserade m Enkäten, som riktades till över en halv miljon elever, är den hittills mest omfattande nationella kartläggning av elevers hobbyer. 59 400 flickor och 58 700 pojkar besvarade enkäten.

– Det är fantastiskt att höra att eleverna är intresserade av så många olika konst- och

kulturområden och av så många motionsoch idrottsgrenar, sade undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen då hon tog emot enkätresultaten.

Allt äldre i kommunerna. Medelåldern för de kommunanställda har stigit. Under perioden 2004–14 steg medelåldern från 44,5 till 45,7 år, omtalar tidskriften Kuntatyönantajat i nr 2/16. En kraftigt bidragande orsak är att folk jobbar längre. Andelen över 60-åringar ökade med fem procentenheter under sagda period. Det blir också allt vanligare att anställda fortsätter jobba också efter att de har fyllt 65 år.

Två gymnasier blir ett. I Raseborg planeras en fusion av Ekenäs gymnasium och Karis-Billnäs gymnasium från 2017. Det är närmast fråga om en administrativ fusion eftersom verksamheten skulle fortsätta i Karis och i Ekenäs i en modell där alla studerande ska kunna fullfölja gymnasiets lärokurs på vardera orten.

Bildningsnämndens svenska sektion gav den 5 april preliminärt grönt ljus för fusionen. Svenska sektionen vill bevara lågstadierna i Bromarv och Svartå, men är beredd att stänga Västerby skola och Snappertuna skola.

Ingen skola på Busholmen. Räddningsaktionen för Cygnaeus ls i Helsingfors verkar bära frukt. Utbildningsnämndens svenska sektion har tänkt om och verksamheten i Cygnaeus ls får sannolikt fortsätta. Den ursprungliga planen var att dra in Cygnaeus i syfte att styra elevströmmarna till den planerade nya svenska skolan på Busholmen jämte nyrenoverade Norsen.

Norsen, Kronohagens ls och Cygnaeus ls slås ihop till en administrativ enhet. Kronohagen och Cygnaeus skulle ha årskurserna ett till fyra, femmorna och sexorna skulle gå i Norsen. I detta skede är det inte aktuellt med att etablera en svensk på Busholmen.