Läraren 8 2017

ledaren Om man väljer ett enskilt tema som ägnades ett särskilt intresse i många kommuner faller valet på mögelskolorna. ЮЮ r sidan 2

20.4.2017 • Nr 8 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Var finns de läsande männen?

Katarina von Numers-Ekmans tre år som Svenskfinlands läsambassadör har varit givande. Hon har besökt ett hundratal skolor och flitigt uppdaterat sig på sociala medier.

– Barnen behöver manliga förebilder i fråga om läsningen, säger hon. ЮЮ r läs mera på sidan 5

Mycket gott görs i skolorna och kommunerna för att främja läsningen, säger avgående läsambassadören Katarina von Numers-Ekman. foto: carl-erik rusk

Läromedel om 1918

Svenska litteratursällskapet ger ut gratis läromedel om det mörka året 1918. ЮЮ r sidan 8

Oviss framtid Det har varit svåra tider och i och med ytterligare nedskärningar ökar osäkerheten. Det är svårt att planera långsiktigt och nu vet vi inte heller vilka effekter de aviserade ändringen i finansieringslagen kommer att ha. Sannolikheten är stor att vi måste anpassa verksamheten ännu mera i framtiden.

BORIS STÅHL Rektor för Yrkesakademin i Österbotten

ЮЮ r sidan 4

Stupstock i Bakbrädet Arbetsmarknadens svenska språknämnd Fackterm har publicerat en ny finsk-svensk arbetsmarknadsordlista som bland annat tar upp ordet ”stupstock” som på finska kallas ”perälauta”.

Vad detta i avtalssammanhang rätt märkliga ord innebär får sin förklaring i Bakbrädet på sista sidan.

ЮЮ r sidan 8

2

20.4.2017 • Nr 8

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Bakläxa för regeringen Utbildningen blev en central fråga i kommunalvalet häromsistens. Kommunalval är ju uttryckligen lokala val, där röstarna i många fall tyr sig till bekanta ansikten. Men också kommunalval har en riksdimension, vilket minsann yppade sig denna gång.

De tre regeringspartierna fick nämligen rejält med stryk och för den största, och föga hedrande, djupdykningen stod Sannfinländarna. Oppositionspartierna gick överlag däremot kraftigt framåt, vilket gör att valresultatet är intressant också med tanke på rikspolitiken.

De Gröna framstår entydigt som valets segrare. Partiet hade utsett utbildningen till en grundbult i valkampanjen, så det var föga överraskande att partiets ordförande Ville Niinistö lyfte fram just just skolfrågornas betydelse då han kommenterade resultatet.

Också de övriga oppositionspartierna lyfte fram betydelsen av kvalitet i undervisningen och fostran, vilket sannolikt bidrog till det skäligen goda resultatet.

Hur bör detta egentligen tolkas? En given tolkning är att medborgarna helt enkelt har fått nog av regeringens nedskärningsiver, när det gäller fostran och utbildning. Måttet var helt enkelt rågat och medborgarna svalde inte regeringens retorik där nedskärningar kallas reformer. Nedskärningar är dock alltid nedskärningar, även om dessa steks i smör.

Om man väljer ett enskilt tema som ägnades ett särskilt intresse i

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,20 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 62 euro, 1/2 år 32 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2017.

många kommuner faller valet på mögelskolorna. Kommunerna i huvudstadsregionen har ymnigt med fuktskadade dagis- och skolbyggnader, vilket gör att problemet har tillägnats mycket uppmärksamhet inte endast i lokal- men också i riksmedierna.

Det kan knappast ses som särskilt förvånande, eftersom det finns så många skräckhistorier. Ett gott exempel är skolsituationen i Hagalund i Esbo. ”En modern trädgårdsstad” har den i tiderna kallats, liksom även ”Esbos stolthet”. Men stadsdelen har en mörk baksida, som bl.a. ter sig formen av en bisarr busstrafik på morgnar och eftermiddagar. Hagalund centrum saknar nämligen en finsk grundskola, som är i skolbruk. Bägge lågstadierna är svårt fuktskadade och det betyder att omkring 600 elever transporteras till baracker eller skolutrymmen på andra håll i Esbo.

Detta alltså i Esbo, som gärna slår sig för bröstet och gärna kallar sig en av landets mest välmående städer. Liknande historier finns tyvärr på många andra håll, vilket noterades av medborgarna i valbåsen.

Valet är överstökat och livet går sin gilla gång. Trycket ökar inom regeringen, som snart står inför en halvtidsgranskning av regeringsprogrammet. Medborgarnas budskap är tydligt: dags att sätta punkt för utbildningens ändlösa ökenvandring!

De nyvalda kommunala beslutsfattarna måtte också tolka medborgarnas budskap rätt och värna om skolorna och daghemmen.

Arbetslös i sommar?

Valet är överstökat och livet går sin gilla gång.

Trycket ökar inom regeringen, som snart står inför en halvtidsgranskning av regeringsprogrammet.

FSL

inFormerar

FSL-medlemmar hör vanligtvis också till Lärarnas arbetslöshetskassa och kan ansöka om inkomstrelaterad dagpenning därifrån. Den är betydligt högre än den grunddagpenning som Fpa betalar ut.

A-kassans webbtjänst heter Openetti. Där ansöker du om inkomstrelaterad dagpenning.

Användarnamn för att kunna logga in får du genom att skicka e-post till asiakaspalvelu@opetk.fi, meddela namn, födelsetid och att du är medlem i FSL. Lösenordet är ditt födelsedatum (ddmmåå).

1. Innan arbetet upphör

Logga in till Openetti (www.opetk.fi) och kontrollera att kontaktuppgifter och kontonummer är korrekta. Meddela Anita Stark på anita.stark@fsl.fi om att ditt arbete upphör så betalar du endast 7,80 € i medlemsavgift.

2. Senast då arbetet upphör

Anmäl dig som arbetslös arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån senast dagen då arbetet upphör, helst i god tid innan. Du går miste om ersättning för varje dag som passerat efter att du blivit arbetslös och inte anmält det. Mer information hittar du på www.te-palvelut.fi/te/sv.

3. När du har varit arbetslös i två hela kalenderveckor

Skicka in din första ansökan om arbetslöshetsdagpenning till A-kassan. Bifoga de bilagor som behövs.

För följande ansökan se mer information på www.opetk.fi.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Anna-Maria Karf, tfn 020 749 54 66 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Viktigt att veta

Kom ihåg att du alltid ansöker om dagpenning i efterskott. Du kan följa upp handläggningen i webbtjänsten Openetti. Där kan du även beställa ett e-postmeddelande om det till din ansökan skulle begäras en kompletterande redogörelse.

www.fsl.fi Arbetslös i sommar_Lararen_151mm.indd 1

12-04-2017 10:56:40

3

20.4.2017 • Nr 8

Minskat söktryck Intresset för klasslärarstudier sviktar i Svenskfinland. Utbildningen sker sedan ett år tillbaka i såväl Vasa som Helsingfors. Statistiken om antalet sökande till klasslärarstudierna är entydig: söktrycket har blivit mindre.

Den svenskspråkiga klasslärarutbildningen i Helsingfors universitet har lockat 164 sökande, medan antalet nybörjarplatser uppgår till 40 platser.

I fjol var sökandena 285 till an-

talet och platserna var likaså 40 till antalet.

Trenden är nedåtgående också vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier (FPV) vid Åbo Akademi i Vasa. Antalet nybörjarplatser vid kandidatprogrammet för klasslärare uppgår i år till 72 platser. Ansökningarna är 213 till antalet.

I fjol ville 256 personer inleda klasslärarstudier vid FPV i Vasa.

På finskt håll noteras åtminstone i Helsingfors universitet en

smärre minskning. I år antas 120 studerande till klasslärarutbildningen och antalet ansökningar är 1449.

I fjol antogs likaså 120 sökande, medan antalet ansökningar uppgick till hela 1 770. Det betyder att 6,8 procent av sökandena nådde en studieplats, vilket minsann smäller högt i en internationell jämförelse. c-e rusk

Stiftelser strör pengar över HU Stiftelsen Tre Smeder, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Aktiastiftelsen i Esbo-Grankulla samt Aktiastiftelsen i Vanda uppmärksammar Finlands 100-års jubileum genom att tillsammans donera 750 000 euro för att också framtidens generationer ska ha högklassig utbildning.

– Det har rått en stor brist på behörig personal i både skolor och daghem i huvudstadsregionen.

För att råda bot på detta missförhållande har ovannämnda stiftelser velat arbeta tillsammans med Helsingfors universitet och done-

rat betydande understöd till HU. Stiftelserna ser det som viktigt att satsa på utbildning och bygga upp förutsättningarna för universitetet, säger Patrik Lerche, som är ombudsman för Stiftelsen Tre Smeder och Aktiastiftelsen i Esbo-Grankulla.

Under de senaste åren har Helsingfors universitet fått flera donationer riktade till utbildningsområdet pedagogik och lärarutbildning. Universitetet har bestämt att använda medlen speciellt för svenskspråkig undervisning och forskning vid peda-

gogiska fakulteten och den nya donationen kommer att användas speciellt till att förstärka utbildningen av blivande barnträdgårdslärare.

Den svenskspråkiga enheten vid pedagogiska fakulteten växer i och med den nya klasslärarutbildningen och att fakulteten från och med hösten 2017 tar över hela ansvaret för barnträdgårdslärarutbildningen i södra Finland.

Donationen ingår i det nationella motfinansieringsprogrammet där staten lägger till ett visst belopp för varje donerad euro.

OAJ kämpar för läraruppgifter – Reformen om yrkesutbildningen är ett hårt spel som gäller stora saker. Tiotusentals studerande och tusentals lärare blir provkaniner, säger Inkeri Toikka, specialsakkkunnig vid lärarfacket OAJ. Hon medverkade i Utvecklingsföreningen för yrkeskunnande AMKE:s rådplägningsdagar i Helsingfors i början av april. Regeringens förslag rörande reformen har utlovats inom april.

OAJ har ställt sig kritisk till reformen bl.a. eftersom den genomdrivs samtidigt som resurserna till yrkesutbildningen åderlåts kraftigt. Andelen närundervisning minskar för studerandena och OAJ har konsekvent talat för

att lärarnas arbete inte får nedvärderas.

Utvärderingen av lärandet och uppgörandet av studerandens individuella utvecklingsplaner intresserar OAJ i hög grad. OAJ kräver att dessa uppgifter hanteras av lärare, oavsett var lärandet sker.

Personalen har minskat kraftigt, visar resultaten från en enkät som har genomförts av AMKE. Under år 2016 uppgick minskningen till sju procent. Det betyder ca 1600 arbetsplatser, vilket de facto är mera än vad de otaliga samarbetsförhandlingarna har resulterat i. Då handlar det bl.a. om pensionsavgångar.

– Lediga arbetsplatser besätts endast sällan, säger AMKE-direktören Petri Lempinen.

Tre av fyra utbildningsanordnare, som besvarade AMKE-enkäten, uppskattar att personalen minskas ytterligare i år.

Reformen av yrkesutbildningen är ett av regeringens spetsprojekt. Reformen syftar till att förnya yrkesutbildningens examina, strukturer och finansiering. Den grundläggande yrkesutbildningen och vuxenutbildningen slås samman och lärandet förs i större utsträckning ut till arbetsplatserna. c-e rusk

Märkliga gymnasieturer i Jyväskylä Plötsligt finns det åter pengar för gymnasieutbildningen i Jyväskylä. Ett nytt kapitel i en märklig historia har skrivits i Jyväskylä, där en samkommun för andra stadiets utbildning i fjol beslöt att gymnasieutbildningen bör bantas med ca 380 000 euro. I syfte att nå inbesparingar beslöts i slutet av fjolåret att 20 gymnasielärartjänster indras.

De 20 lärarna ställdes inför ett obekvämt val: antingen accepterar de uppsägningen eller så blir

de timlärare.

Juha Paananen, förtroendeman för gymnasieutbildningen var chockad.

– I praktiken tvingades lärarna att underteckna beskedet, eftersom det andra alternativet var arbetslöshet, sade Paananen då.

Ett timläraravtal är långt sämre än en ordinarie lärartjänst. I praktiken kan arbetsgivaren när som helst och utan förhandlingar minska på timlärarnas undervisning till 16 timmar, vilket ut-

gör en gräns för heltidstjänstgöring som timlärare. En lärares lön kan plötsligt sjunka med upp till 30 procent.

OAJ accepterade inte förfarandet och skred till motåtgärder.

Nu har vinden vänt och Jyväskylä stad har lovat gymnasieutbildningen tilläggsfinansiering till ett belopp om 370 000 euro, alltså nära nog lika mycket pengar som skulle minskas. c-e rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

En inblick i skolvärlden Den 17 mars år 2008 inledde jag ett nytt kapitel i mitt yrkesvesliv. Den dagen var min första som ombudsman på FSL. I praktiken innebar det att jag tog ett steg bort från skolvardagen för att kunna vara en av förbundets intressebevakare.

Det har gått över nio år sedan min första arbetsdag på FSL och mycket har hänt i skolvärlden. Universiteten har privatiserats, studentexamen digitaliserats och trestegstödet införts i grundskolan – bara för att nämna några saker.

Det här är orsaken till att jag bestämde mig för att åka på en skolturné och träffa rektorer och lärare men också elever och studerande, för att se skolvardagen som den är idag.

Skolan har utvecklats och det är viktigt också för mig att se vad som fungerar, vad man vill förändra och vilka faktorer som belastar. Ett mål var också att inte bara komma som gäst utan verkligen delta i lektioner, vara med på raster och försöka hjälpa till.

Vad gav besöken mig?

Jag träffade många inspirerande lärare, rektorer och kollegier med ett stort intresse och glöd för sitt arbete. Det fanns visioner om hur skolan kunde utvecklas och vad som saknades för att garantera kvalitet. Samtidigt återspeglades en känsla av sporrande arbetsgemenskap där man håller varandra om ryggen i vått och torrt.

Under besöken upplevde jag också en känsla av trötthet och att inte räcka till för den utveckling av skolan som de uppdaterade styrdokumenten förutsätter.

Den här känslan finns hos allt för många i lärarkåren, även den mest inspirerade läraren kan känna otillräcklighet ibland.

Tror vi att det sker en utveckling utan ekonomiska satsningar så blundar vi för verkligheten.

Skolan behöver definitivt mera pengar för att kunna leverera det som styrdokumenten förutsätter.

En skola i utveckling kan vi ha som devis, men vi måste bli bättre på att göra konsekvensanalyser av hur förändringar i styrdokumenten påverkar lärarnas och rektorernas arbete.

Se till exempel på grundskolan där införandet av trestegsstödet och ibruktagandet av den nya läroplanen helt klart förändrat lärarnas och rektorernas arbetsbild. Vi har ropat efter resurser, men för döva öron. Skolorna behöver tilläggsresurser för att kunna via olika undervisningsarrangemang tillgodose det läroplanen förutsätter. Det kan handla om specialklass, smågruppsundervisning, specialundervisning på deltid, kompanjonundervisning eller nytt tänk gällande sammansättningar av undervisningsgrupper. Samtidigt måste vi minska på byråkratin.

En annan belastande faktor var skolbyggnaderna. Det råder utrymmesbrist, problem med inneluften och krav på att man flyttar eftersom fastigheterna inte uppfyller hälsokriterierna.

Tror vi att det sker en utveckling utan ekonomiska satsningar så blundar vi för verkligheten. Skolan behöver definitivt mera pengar för att kunna leverera det som styrdokumenten förutsätter. Det är uppenbart – vi kan inte vänta med att förbättra lärarnas och rektorernas arbetsförhållanden!

4

20.4.2017 • Nr 8

Tufft värre för yrkesutbildningen

Närundervisningen har minskat vid Yrkesakademin i Österbotten som en följd av att resurserna skärs ner.

Skolans rektor Boris Ståhl anser ändå att lärandet inte kräver att undervisningen leds av en lärare. I dag finns många olika kanaler för att få kunskap, säger han. foto: christoffer thomasfolk

Det har varit hårda tider för yrkesutbildarna som är de stora förlorarna, då regeringen skär ner inom utbildningen.

I år skärs anslagen ned med hela 190 miljoner euro.

– Läget är utmanande men vi tror på framtiden, säger Boris Ståhl, rektor för Yrkesakademin i Österbotten.

Utmanande! Endast så kan situationen för yrkesutbildarna på andra stadiet beskrivas.

De statliga anslagen har skurits ned mycket och i årets statsbudget krymper de med hela 190 miljoner euro.

– Det har varit svåra tider och i och med ytterligare nedskärningar ökar osäkerheten. Det är svårt att planera långsiktigt och nu vet vi inte heller vilka effekter de aviserade ändringen i finansieringslagen kommer att ha. Sannolikheten är stor att vi måste anpassa verksamheten ännu mera i framtiden, säger Boris Ståhl, som blev ordinarie rektor för Yrkesakademin i Österbotten (YA) den 1 april i år.

Ståhl har lång erfarenhet som lärare inom yrkesutbildningen och var tillförordnad rektor i drygt ett år innan han blev ordinarie. Innan det var han mångårig biträdande rektor och de senaste åren har varit obehagliga för både ledning och anställda vid YA. – De fem senaste åren har vår budget krympt med 19 procent och det beror direkt på de inbesparingar som statsmakten har gjort. Effekterna har varit flera samarbetsförhandlingar och sedan 2013 har personalen minskats med cirka femtio anställda. Tidigare hade vi kring 300 anställ-

da och i dag är den siffran cirka 240, säger han.

Det går an trots allt Boris Ståhl talar om besvärliga beslut.

– Det har definitivt inte varit lätt när vi har tvingats föra samarbetsförhandlingar och minska personalen. Det är ingen rolig sits att vara i ledningen och tvingas ta svåra beslut som får konsekvenser för de anställda. Men vi har varit tvungna att vidta åtgärder på grund av att resurserna minskar.

Trots att YA i likhet med övriga yrkesutbildare har sparat mycket är situationen emellertid inte prekär. Förra sommaren gjordes ett stresstest som visade att YA mår betydligt bättre än många andra aktörer.

– Vi fanns inte bland de trettio yrkesutbildare som ministeriet hade mera ingående diskussioner med. YA står trots allt på en stabil grund, konstaterar Ståhl.

Det är huvudsakligen tidsbundna anställda som har fått gå. I och med sparåtgärderna har YA minskat närundervisningstimmarna, vilket i praktiken innebär att de studerande har mer skoltid utan lärare.

Enligt många kan en sådan tillvaro i skolan – mindre lärarledd undervisning – ha negativa konsekvenser för i synnerhet svaga studerande. Ståhl har förståelse för kritiken, men anser att debatten bör breddas.

– Lärandet är individuellt och för vissa studerande kan mindre närundervisning med lärare betyda en kvalitetssänkning.

Men jag skulle ändå vilja komma ifrån det här med att lärandet är fast i om studerande spenderar tiden med en lärare eller inte.

Lärandet förändras Undervisningstimmarna har minskat mycket de senaste decennierna inom yrkesutbildningen. Ståhl berättar att när han ar-

betade som lärare under 1980-talet var timantalet 38 per vecka, men då var utbildningen tvåårig.

– Nu har vi inte lika många timmar men i stället har vi perioder av inlärning i arbetet.

Praktikperioderna i arbetslivet är en del av yrkesutbildningen i dag och våra lärare handleder studerande trots att de har inlärning i arbete tillsammans med företagens personal.

Ståhl menar att lärandet är en större process än tidigare när läraren och närundervisningen prioriterades. I dag finns fler kanaler genom vilka kunskap kan inhämtas, menar han.

– Förr läste man böcker och läraren visade och förklarade. Därifrån kom kunskapen och kunnandet. Men nu finns det tillgång till exempelvis webben och sociala medier och information kan plockas från flera olika kanaler. Tillsammans med studerandena kan vi hjälpa dem att plocka kunnande här och där.

– Lärarens roll har förändrats och i dag handlar det om att kunna lotsa studeranden genom de olika kanalerna där kunskapen finns. I slutändan handlar det också om att anpassa undervisningen utgående från resurserna. På grund av minskade anslag har vi varit tvungna att tänka om, säger han.

Varierande intresse En orsak till de minskade statliga anslagen är att årskullarna minskar. Yrkesutbildarna är också vana från tidigare att fungera i en föränderlig värld. På kort tid kan intresset för en viss utbildning minska snabbt, vilket kräver att utbildarna reagerar.

– Inför kommande läsår har antalet sökande till VVS-linjen minskat mycket jämfört med tidigare. Samma gäller för merkonom- och logistikutbildningen. Intresset varierar från år till år och det gör att vi snabbt

måste kunna reagera utgående från kundernas behov och erbjuda det som efterfrågas.

En tanke med reformen av yrkesutbildningen är att yrkesutbildningen ännu snabbare ska kunna reagera på de förändringar som sker i näringslivet. Ett gott exempel är yrkesexamen för vindkraftsmontörer som skapades för några år sedan.

– Antalet examina minskar men kompetensområdena ökar. Inom ett kompetensområde kan vi göra förändringar och forma om examensgrunderna. Det vi blir bättre på är att bygga studievägar utgående från behovet som till exempel med yrkesexamen för vindkraftsmontörer, säger Ståhl.

Vuxensidan växer Han poängterar att yrkesutbildarna inte bara är beroende av unga studerande. YA har ett stort utbud av utbildning som riktas till vuxenstuderande.

– I dag är vuxenutbildningen större än ungdomssidan. Vuxenutbildningen kan vara läroavtalsbaserad, arbetskraftspolitisk utbildning eller yrkesinriktad tilläggsutbildning. Den undervisningen sker främst på arbetsplatser med några närstudieträffar per månad.

Inför kommande läsår har YA färre förstahandssökande bland unga än normalt, vilket bland annat beror på en förhållandevis liten årskull och en något högre gymnasiebenägenhet. Ståhl är inte orolig.

– Det kommer alltid att behövas yrkesutbildning och YA ska vara med och erbjuda den utbildning som efterfrågas, säger han. christoffer thomasfolk Fotnot: Läs även en notis om yrkesutbildningen på sidan tre.

5

20.4.2017 • Nr 8

Barnen behöver definitivt manliga förebilder i fråga om läsningen.

KATARINA VON NUMERS-EKMAN Avgående läsambassadör

 Lärarna Anne Ahlqvist och Pernilla Lindström berättar om en framgångsrik satsning på svenska och läsning i Vanda.

Kvinnorna drar läslasset – Jag har bidragit till ökad tydlighet och medvetenhet, säger Katarina von Numers-Ekman smått anspråkslöst om sin insats som finlandssvensk läsambassadör.

Hennes tre år som ambassadör är snart till ända och i höst återgår hon till sin tjänst som modersmålslärare i Mattlidens gymnasium. ”Som en helt ny lärare”, säger hon själv.

Det är inte svårt att gissa att hon har trivts som den allra första – och kanske även den sista (?) – finlandssvenska läsambassadören.

Svenska kulturfonden har finansierat satsningen, som bl.a. innebar att Katarina jobbade på heltid med att föra ut budskapet om vikten av att läsa.

Men i vår avrundas satsningen och det börjar bli dags att summera erfarenheterna. I slutet av mars ordnades ett seminarium, som lockade omkring 140 läsentusiaster av olika slag. Mest lärare, men också andra personer som jobbar på olika sätt med läsning.

I traditionell ordning var kvinnorna i majoritet, men också en handfull män hade sökt sig till seminariet i Nationalmuseet i Helsingfors.

– Personligen tycker jag att jag har nått ut rätt väl. Jag har besökt ett hundratal skolor och fått en inblick i det som görs i skolorna.

Många skolor är aktiva inom området och vissa har satsat på regelrätta läsprojekt, berättar Katarina von Numers-Ekman.

Har du fått aha-upplevelser?

– Det har klarnat för mig att ämneslärarna, alltså i regel mo-

dersmålslärarna, vet rätt litet om det som görs inom läsningens område i grundskolans lägre klasser.

Kunskaperna om vad man gör i åk 1–6 är för grunda, säger Katarina.

Skolbesöken har varit många och Katarina har också varit synnerligen flitig med regelbundna uppdateringar på Facebook med mera. Ett kännetecknande drag för FB-gruppen är att kvinnor har varit pigga att kommentera Katarinas inlägg, medan det har varit mera sparsamt med kommentarer av män.

Katarina bekräftar min analys och säger att gruppen har få manliga medlemmar. Därför är det föga överraskande att männen är få, då man ser till seminariepubliken.

– Ja, hur ska man locka med männen i läsverksamheten, suckar Katarina. ”En man – resten kvinnor” brukar utgöra en slags norm, när hon är ute och talar inför en större publik.

Och strax drar hon till med en sann historia från ett liknande evenemang.

– Festsalen i skolan var mer eller mindre fullsatt och jag öppnade med att berätta om de få män-

nen. Så hördes från publiken en stämma: ”Han kommer nog. Han blir litet försenad!”

Katarina von Numers-Ekman inskärper att det under inga omständigheter är kvinnornas fel att männen inte engagerar sig i läsningen.

– Många kvinnor jobbar oerhört mycket med läsningen. Det är konstigt med den manliga passiviteten i Svenskfinland, eftersom situationen är bättre på finskt och rikssvenskt håll.

Har du någon förklaring?

– En förklaring kan vara att vi mer eller mindre saknar manliga författare av barn- och ungdomslitteratur i Svenskfinland.

På finskt håll och i Sverige finns det många män som skriver för en ung publik, säger Katarina.

Nu diskuterar vi utgående från ett skolperspektiv. Men skolan är ju minsann inte allsmäktig, utan grunden för barnens väg i livet läggs ju i hemmen. Så det leder ju förstås till konklusionen att papporna borde engagera sig i högläsning och liknande i större grad. Speciellt eftersom såväl daghemmen, förskolorna som grundskolorna domineras av kvinnor.

– Barnen behöver definitivt manliga förebilder i fråga om läsningen, säger Katarina.

Hon har självfallet dryftat också denna aspekt i samband med sina skolbesök.

– Det var en manlig rektor som yttrade att manliga klasslärare är i behov av betydligt mera fortbildning inom läsning än de kvinnliga

kollegorna, säger Katarina.

Mycket gott görs i skolorna och kommunerna för att främja läsningen. Det kan handla om nära samarbete mellan biblioteken och skolorna eller om språkfrämjande åtgärder överlag.

På seminariet erbjöds exempel

på lyckade, men dock sinsemellan olika satsningar på skolspråk och läsning. På plats var lärare från Nykarleby, Vanda och Borgå som berättade om hur man får fart på läsandet. text och foto: c-e rusk

 Katarina von Numers-Ekman återgår till lärarvärvet i höst efter att ha varit finlandssvensk läsambassadör i tre års tid.

Texter så sjutton Katarina von Numers-Ekman har förstås läst en hel del under sin tid som ambassadör, men hon har också skrivit många texter. Ett urval kolumner och blogginlägg utgavs i slutet av mars i bokform. Rubriken ”Sjutton texter om läsning” ger en fingervisning om innehållet.

Sjutton texter om läsning ges ut som både tryckt bok

och i pdf-format. I vår kommer den bl.a. att skickas ut till alla finlandssvenska skolor.

Pdf-versionen kan laddas ner på läsambassadörens hemsida, www.lasambassadoren.fi Också kolumner, som har publicerats i tidningen Läraren, ingår i den sobert utformade boken. Texterna i boken ger fräscha insikter i läsningens värld.

6

20.4.2017 • Nr 8

Alla åttor testar konst kolumnen Tom Gullberg Akademilektor i Vasa.

Lutherstrumpor I de finlandssvenska kvällsnyheterna den 11 april påannonserades ett inslag om reformationens 500-årsjubileum. Det har i år förflutit fem sekel sedan den strävsamme munken Martin Luther spikade upp sina teser på kyrkdörren i Wittenberg.

Det visade sig att kulturredaktören Peter Lüttge ställde sig i studion och roade tv-tittarna med att berätta om allt krimskrams som säljs i Tyskland under jubileumsåret. I Wittenberg – fick vi veta – säljs ”Lutherstrumpor” med texten ”Här står jag och kan icke annat”.

Lüttge gick sedan ut, och därmed också Luther? Det var alltså allt finlandssvensk public service hade att säga om jubileumsåret?

Som historiker och didaktiker har jag redan under detta års första månader lyckats provocera många, när jag påstått att reformationens 500-årsjubileum är mycket viktigare och intressantare än den finländska republikens 100-årsjubileum. Det har jag inte påstått med hänvisning till ett par strumpor. Men det faktum att Finland under snart 500 år faktiskt varit en del av den lutherska protestantiska sfären är ett så intressant fenomen, att det alla gånger vinner över en hundraårig statsbildning.

Det är så lätt hänt att inte ens vi lärare kommer ihåg att det standardiserade nationalspråket inte alltid existerat.

Hade det självständiga Finland ens existerat utan Martin Luther? Visserligen hade tjecken Jan Hus redan drygt ett sekel tidigare betonat vikten av predikan på var och ens folkspråk (och inte på latin), men för Finlands del var det uttryckligen Luther som inspirerade Agricola att utveckla det finska skriftspråket och att publicera de kristna skrifterna på finska. Det väsentliga var inte att dessa kristna skrifter utgavs på folkspråken, utan det faktum att folkspråken därmed standardiserades även i skrift. Det är så lätt hänt att inte ens vi lärare kommer ihåg att det standardiserade nationalspråket inte alltid existerat.

I mina normala historiedidaktiska teser inom lärarutbildningen ingår centrala begrepp som historiebruk och historiekultur.

Här kan vi inte fördjupa oss teoretiskt i dessa begrepp, utan vi får nöja oss med att konstatera att dessa begrepp rent instrumentellt ska leda lärarna till att hantera och uppmärksamma aktuell historia i klassrummet.

Vi får förlita oss på att lärarna gör klokare bedömningar än Tv-nytt – vi vet till exempel att de flesta skolor bokat in skådespelaren Johan Fagerudds pjäs om reformatorn.

Televisionen på public service-nivå är dock också i allra högsta grad involverade i en didaktisk historieförmedling. Det återstår ett drygt halvår – republikens andliga kulturarv behöver alltså inte nödvändigtvis kokas ner till ett par strumpor.

Så gott som alla skolor i Finland har anmält sina åttondeklassare till Konsttestarna för läsåret 2017–2018. Hela 99 procent av eleverna i årskurs åtta får testa på konst under nästa läsår.

– I Finland finns det enligt Statistikcentralen idag sammanlagt 58 855 sjundeklassare. När anmälningstiden till Konsttestarna för läsåret 2017–2018 gick ut hade skolorna anmält 58 471 ungdomar.

Alltså nästan hela årskullen, säger Anu-Maarit Moilanen, ansvarig koordinator för projektet Konsttestarna och anställd på Förbundet för barnkulturcentren i Finland.

Alla undervisningsgrupper som deltar i Konsttestarna får två konstupplevelser; ett besök vid en konstinstitution i närregionen och ett besök vid en nationell konstinstitution, oftast i huvudstadsregionen. Konstbesöken in-

leds i september 2017. Sammanlagt deltar 200 000 personer, tre hela årskullar och lärare, under läsåren 2017–2020.

Botby grundskola i Helsingfors är en av alla de svenskspråkiga skolor som anmält sig till Konsttestarna.

– Konsttestarna är ett genomtänkt projekt som passar alldeles utmärkt i skolornas vardag. I skolorna har vi stora förändringarna på gång just nu. De nya läroplanerna och den helhetsskapande undervisning gör att vi är särskilt taggade att delta i projekt som erbjuder både upplevelser och material för fördjupning, säger Janika Wagner, rektor vid Botby grundskola i Helsingfors.

Som stöd för konstbesöken får skolorna skräddarsydd information om evenemanget, konstnärerna och konstformen. Under besöket har dessutom alla elever chans att bli konstkritiker. För den stora skaran unga kritiker lanseras ett utvärderingsverktyg som eleverna

använder via sin mobiltelefon.A Att just åttondeklassarna är målgrupp för Konsttestarna tycker Wagner passar alldeles utmärkt.

– Ofta är fokus främst på sjuorna som är nya i skolan och niorna som förbereder sig för nästa steg i livet. Åttorna kan hamna i skymundan och mår bra att av att få extra uppmärksamhet på det här sättet. Resorna är dessutom speciella för eleverna. Att få färdas och uppleva tillsammans är både spännande och lärorikt, säger Janika Wagner.

Svenska kulturfonden och Suomen kulttuurirahasto står för elevernas och lärarnas inträdesbiljetter och resor till och från evenemangen. Hela projektets kostnader uppgår till ungefär 20 miljoner euro. Förbundet för barnkulturcentren i Finland ansvarar för Konsttestarnas praktiska arrangemang, bland annat anmälningar och bokningar av besök och resor.

Hur vanliga är hälsoproblem som beror på usel inneluft? Åbo universitet och lärarfacket OAJ kartlägger hälsoproblem till följd av inneluftproblem i daghem, skolor och läroanstalter. En enkät har skickats till 20 000 anställda inom utbildningssektorn.

Också en del FSL-medlemmar har mottagit enkäten.

Professor Tuula Putus som är professor i arbetshälsa och miljömedicin vid Åbo universitet, hoppas att alla som får enkäten också deltar i undersökningen.

Syftet med undersökningen är att samla uppgifter om hur arbetstagarna inom sektorn för utbildning, fostran och forskning upplever sin hälsa och sina arbetsförhållanden. Informationen och resultaten används i syfte att förbättra förhållandena i daghem, skolor och läroanstalter.

Huvudvärk, trötthet, irritation, minnesstörningar, heshet och hosta är vanliga symptom bland undervisningspersonalen. De här symtomen kan tyda på problem med inneluften.

Uppgifterna behandlas konfidentiellt och ur rapporten kan man kan inte utläsa enskilda svar eller identifiera daghem, skola eller läroanstalt. Mottagarna har blivit slumpmässigt utvalda.

 Också skolmaterial far illa av dålig inomhusluft. I värsta fall måste kontaminerade böcker slängas bort. arkivfoto: carl-erik rusk

Tuula Putus säger att hittills har dylika undersökningar bara gällt enskilda skolor.

– Det här är den första omfattande undersökningen inom utbildningssektorn. Syftet är också att överlag kartlägga personalens hälsa och få information om sköldkörtel-, reuma- och autoimmuna sjukdomar och deras kopplingar till dålig inomhusluft.

Putus anser att man i offentligheten har förringat inneluftproblemen under den senaste tiden.

Bland annat har psykosomatiska

symptom betonats.

– Lärarna är samvetsgranna och blir inte i onödan borta från arbetet. Det är farligt att tro att det här är ett övergående fenomen som småningom planar ut. Det är ju ett hälsoproblem som gäller nästan en miljon människor. Det finns cirka 750 000 barn och unga inom fostran och utbildning och cirka 100 000 vuxna som utbildar dem.

Preliminära resultat om resultaten från enkäten utlovas redan denna vår.

7

20.4.2017 • Nr 8 adobe stock

Studier smakar ungdom Unga kvinnors frivilliga studier ger känningar av ungdomlighet. Studier skapar en bild av att en kvinna inte har stannat upp eller fastnat endast i rollen av en yrkesaktiv vuxen.

Den här bilden förmedlas i artikeln ”Nuoret aikuiset naiset elinikäisinä oppijoina” (ung.

Unga vuxna kvinnor som studerande livet ut), som är författad av Erja Laakkonen, Jyri Manninen ja Juha Kauppila. Som underlag har använts individuella intervjuer med 25–35-åriga kvinnor.

möten och kurser ○ ○ Kimitobygdens lärare r.f. håller vårmöte onsdagen den 26 april kl. 15.15 i Rosala handelsbod.

Stadgeenliga ärenden. Servering, salt och sött. Möjlighet att prova på geocaching efter mötet. Anmäl dig senast mån. 24.4. till ditt skolombud eller Vonne Lönnström 0505817265 yvonne.lonnstrom@kimitoon.fi. Meddela samtidigt ev. diet! Välkommen! ○ ○ FSL:s fullmäktige sammanträder i Tammerfors onsd–torsd den 26–27 april.

– I tidigare studier har konstaterats att kvinnor är mera aktiva än män i fråga om frivilliga studier. Vi ville få reda på varför det är så, säger Jyri Manninen, som är professor i vuxenpedagogik vid universitetet Itä-Suomen yliopisto.

Ur intervjuerna framkom att studier

uppfattas som ett sätt att se till att man är i rörelse. Studier skapar välbefinnande också genom de intellektuella ansträngningarna.

– För unga kvinnor är anskaffandet av nya kunskaper och examina en sinnebild för dynamik, säger Jyri Manninen.

Studier för mycket gott med sig. De intervjuade kvinnorna presterar kreativa lösningar också i väldigt utmanande situationer.

– Dessutom förmår de utstå osäkerhet.

Kvinnorna identifierar också nya möjlighe-

Uljens & co hyllar smarta ålänningar Professorn i allmän pedagogik vid Åbo Akademi, Michael Uljens, med medarbetarna Rolf Sundqvist och Ann-Sofie Smeds-Nylund har tilldelats”The Ahlström Award NERA 2017” för sin artikel i Nordic Studies in Education.

Ann-Sofie Smeds-Nylund tog emot priset på den nordiska pedagogikvetenskapliga kongressen NERA i Köpenhamn 23–25 mars.

NERA står för Nordic Educational Research Association (NERA).

– Erkänsla för nydanande forskning är kanske det bästa tack man kan få som forskare, säger Michael Uljens och berömmer sina doktorander som artikeln

skrevs med.

I artikeln rekonstrueras hur det kom sig att Åland lyckades höja skolprestationerna i matematik från relativt låg nivå till de bästa i landet med målmedvetet, idogt, mångprofessionellt handlande där ledarskap, läroplan och utvärdering på flera nivåer samverkade på ett speciellt sätt.

Det visade sig att ledarskapet på kommunal- och landskapsnivå var avgörande. Undersökningen bygger på icke-affirmativ pedagogisk teori som Michael Uljens bidragit till att utveckla. Priset utdelas vartannat år. Samma artikel har också nominerats för ytterligare ett pris i Norge.

ter som yppar sig, säger Manninen.

Kvinnor samlar kunnande, även om de är osäkra på vilken typ av kunnande de i framtiden behöver eller om en viss examen verkligen utgör en inträdesbiljett till arbetsmarknaden.

Tidigare undersökningar har visat att män är mera målinriktade, så att de studerar bl.a. med siktet inställt på avancemang i yrkeslivet. c-e rusk

lediga jobb

NORRA ÅLANDS HÖGSTADIEDISTRIKT

Vi söker

REKTOR till Godby högstadieskola fr.o.m. den 01.08.2017.

Godby högstadieskola är belägen mitt på Åland och är en skola för elever på åk 7–9 med 215 elever. Närmare information samt behörighetskrav hittar du på vår hemsida www.nahd.ax, lediga tjänster och arbetsavtal.

Sista ansökningsdag är 22.5.2017 kl. 12.00.

Välkommen med din ansökan!

8

20.4.2017 • Nr 8

Mörkt som i ursagans natt Händelserna i Finland år 1918 har gått till historien under många olika namn. Inbördeskriget har också kallats frihetskrig, klasskrig, brödrakrig, det röda upproret...

Svenska litteratursällskapet uppmärksammar i samarbete med Finska litteratursällskapet Finlands 100-årsjubileum med ett läromedel om kriget 1918.

En klassuppsättning på 25 exemplar av läromedlet doneras av SLS och finska litteratursällskapet (SKS) till alla 7–9-skolor och gymnasier i Finland. Men på adressen www.1918.sls.fi kan alla ladda ner en pdf-version av boken.

Hur man förhåller sig till arkivmaterial och källkritik är viktiga saker. Den nya läroplanen för grundskolan betonar förmågan att förhålla sig till motstridig information och att kritiskt analysera texter, för att nämna några exempel.

– Det var naturligt att från början samarbeta med Finska litteratursällskapet (SKS), vår systerorganisation, när Nelly Laitinen från SLS kom med idén. Vi samarbetar med SKS inom många olika områden, det är inget märkvärdigt, säger SLS:s arkivchef Kristina Linnovaara.

Det tvåspråkiga läromedlet 1918 Jag var där Minä olin siellä är onekligen unikt. Det är viktigt att bägge språken hörs, säger Linnovaara. Dessutom är materialet ytterst aktuellt.

I förordet noteras att utgivarna önskar ”främja tolerans över ideologiska och språkliga gränser. Syftet är att skapa större förståelse för det förflutna, men också för de människor som i dag lever i eller

flyr från krigshärjade länder”.

– Det som hände år 1918 i vårt land är fortfarande känsligt. Vi har strävat efter att utgående från det arkivmaterial vi har ta upp händelserna ur olika aspekter och synvinklar – både den röda och den vita sidans röster hörs.

Titelns Jag var där syftar också på att presentationen av arkivmaterialet görs så att personer framträder ur det förgångna och berättar så att säga sin version av det som timat.

Har människor ännu åsikter då det gäller händelserna 1918?

– Jo, och det kommer fram också i offentligheten. Visst lever kriget kvar i familjer och släkter också.

Hur noggrant har ni försökt presentera den vita och den röda sidans röster i likvärdig utsträckning i läromedlet?

– Vi har inte mätt spaltmillimeter, men det skall nog finnas en balans i materialet. Vår strävan är ju inte att ta ställning till det som skedde, utan att presentera de olika rösterna genom arkivmaterial och ge lärarna en möjlighet att diskutera kring det som hände, hur och varför olika personer tänkte och gjorde som de tänkte och gjorde, säger Kristina Linnovaara.

För detta ändamål finns med

 Den tvåspråkiga läroboken ”1918 Minä olin siellä Jag var där” levereras i tryckt form i formatet liggande A4. Den kan också laddas ner på adressen www.1918.sls.fi.

 Litteratursällskapets arbete med ”1918 Jag var där” hade redan satt igång då arkivchef Kristina Linnovaara anställdes år 2014.

jämna mellanrum övningsuppgifter i boken.

Det här leder till en förståelse för historiska händelseförlopp hos eleverna sedda ur den enskilda människans synvinkel, säger Linnovaara.

Det kommer an på läraren att avgöra på vilket sett materialet i

läromedlet används i undervisningen.

– Lanseringen av läromedlet sker nu i god tid, så att lärarna kan beakta det vid planeringen av höstterminen 2017.

Lämpligt kunde vara att ta upp boken i undervisningen i historia, modersmål eller det andra inhem-

ska språket Boken 1918 Jag var där är ett s.k. arkvipedagogiskt material, berättar Linnovaara. SLS har i Finland varit pionjär inom den här sortens pedagogik, som har längre rötter t.ex. i Sverige

set i Pudasjärvi fungerar utmärkt och alla är nöjda. Pudasjärvi fick nog av återkommande problem med inneluften i skolorna och uppförde en helt ny och stor skola i trä. Det lär handla om världens största timmerskola.

– Elevernas och personalens sega problem upphörde med ens, när vi flyttade till den nya skolan, säger Mikko Lumme, rektor för timmercampuset, i en kommentar till Maaseudun tulevaisuus.

Timmerskolan blev klar sommaren 2016 och kostade ca 25 miljoner euro. Byggnaden har väckt intresse och hittills finns ca 3 000 anteckningar i skolans gästbok. I huvudsak handlar det om personer engagerade i utbildnings- och byggnadsbranschen från hemlan-

det, men också ända från Australien, Iran, Japan och Kina. Skolan har också haft afrikanska gäster.

Greta Kula prisas för entusiasm.

Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finlands lärarpris går i år till Greta Kula, lärare i matematik och fysik vid Carleborgsskolan och Topeliusgymnasiet i Nykarleby. ”Greta Kulas entusiasm för naturvetenskaper smittar av sig också på eleverna. Över hälften av skolans elever fortsätter att läsa naturvetenskaper eller ekonomi vid universitet eller yrkeshögskolor. En starkt bidragande orsak till det är deras utomordentliga lärare”, anges i prismotiveringarna.

Lärarprisets storlek är 6 000 euro, varav läraren får 4 000 och skolan 2 000 euro.

text och foto: tom ahlfors

bakbrädet Noll sökande. Det har under många år rått stor brist på samisktalande lärare i Sverige, och många samiska elever får inte den utbildning de har rätt till. För det har Sverige upprepade gånger fått skarp internationell kritik. Alltså har regeringen agerat.

Den ämneslärarutbildning för årskurs 7 till 9 och gymnasiet som regeringen beslutade om 2014 har dock inte hittills lockat sökande, omtalar Lärarnas tidning den 3 april.

Dyrt med visstidsavtal. Upprepade visstidsavtal i 18 års tid blev dyrt för Kouvola. En lärare får ersättning motsvarande ett års lön. Östra Finlands förvaltningsdomstol har dömt Kouvola att betala en ersättning motsvarande 12

månaders lön till en hushållslärare som i arton år haft visstidsanställningar.

Lagen om kommunala tjänsteinnehavare betonar att man i första hand ska anställa i tjänsteförhållande tills vidare, det vill säga att personen får en så kallad fast anställning.

– I det här fallet hade arbetsgivaren inte i förordnandena uppgett någon grundad anledning för visstidsanställningen, vilket föranleder att tro att det inte fanns någon sådan, säger OAJ:s arbetsmarknadsjurist Kristiina Tuhkiainen.

Perälauta på svenska? Svaret är stupstock eller stoppbräde, omtalas på en ny finsk-svensk arbetsmarknadsordlista. Det är arbets-

marknadens svenska språknämnd Fackterm, som står för uppdateringen av ordlistan. Och själva ordlistan finns på adressen www.kotus.fi.

Men vad avses egentligen med ”stupstock” på arbetsmarknaden?

Det handlar inte om ett tortyrredskap som används i utdragna nattmanglingar, utan om en tvingande regel i det i det centrala kollektivavtalet. Stupstocken används om de lokala parterna misslyckas med att komma överens. Det kan handla om en lokal lönepott, som de lokala arbetstagarna och arbetsgivarna inte förmår fördela på ett sätt som bägge parterna enas om.

Stupstocken anger hur pengarna fördelas.

Frisk luft i timmerskola. Campu-