1894–2014
120
år
Christoffer Thomasfolk
10.4.2014 Nr 9
Nina och Christer på mittuppslaget Hur ser Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund, kandidater i FSL-ordförandevalet, på årsarbetstid? Varför blev de lärare? Vill de förändra förbundet? I vilken riktning i så fall? Svaren finns inne i tidningen. Nina och Christer ges möjligheter att ge sin syn på centrala frågor. Inne i tidningen finns också kandidatduons svar på Torolf Fröjdös förundran över deras linjedragningar rörande ordnandet av svensk lärarutbildning i Helsingfors. Ordförandevalet förrättas av 117 kongressombud på förbundskongressen i början av juni.
Trio nomineras för styrelseplats Inger Damlin, Vörå, Joakim Häggström, Helsingfors, och Ulf-Johan Sunabacka, Grankulla, förs fram som FSL:s kandidater till en styrelsepost i lärarfacket OAJ. Styrelsen för FSL diskuterade nomineringen av kandidater till OAJ:s styrelseval den 28 mars. Styrelseplatsen, som är vikt för FSL, har i närmare sex års tid bestridits av Nina Eriksson-Holmström från Helsingfors. Hon har meddelat att hon önskar träda tillbaka. Vid sidan av styrelseplatsen innehar FSL även en suppleantplats i styrelsen. Det är OAJ:s fullmäktige som väljer styrelse på sammanträdet i Helsingfors den 14–16 maj. I den kommitté som förbereder styrelsevalet företräds FSL av Christer Jakobsson. Damlin och Häggström har säte i FSL:s styrelse, medan Sunabacka är vice ordförande i förbundsfullmäktige i FSL.
Långa avstånd till andra stadiet
Bytte snuttjobb mot klädbutik På bilden ovan står Hanna Åminne och sorterar klädesplagg. Hon är till sin utbildning klasslärare och barnträdgårdslärare, men har inte lyckats hitta en fast tjänst. Läs om hur Hanna fick nog och öppnade klädbutik i stället på sista sidan.
Tillgängligheten till utbildning på andra stadiet är sämre för de svenskspråkiga 16-åringarna än för landets 16-åringar överlag, visar färska uppgifter som har sammanställts av regionförvaltningsverket i västra och inre Finland. Av de svenskspråkiga 16-åringarna hade 73,9 procent under 10 km till närmaste gymnasium. Då det gäller grundläggande yrkesutbildning hade 56 procent av de svenskspråkiga 16-åringarna mindre än 10 km till närmaste utbildningsenhet. 43 procent av dessa ungdomar hade tillgång till minst tre utbildningsalternativ inom en radie på 10 km från sitt hem. Gymnasieutbildning är avståndsmässigt mer tillgänglig för de svenskspråkiga 16-åringarna än grundläggande yrkesutbildning. Utvärderingen visar att utbildningens tillgänglighet inverkar på val av studieinriktning bland de unga. Gymnasiet är fortsättningsvis det mest populära valet efter den grundläggande utbildningen. 60 procent av de svenskspråkiga 16-åringarna hade gymnasiet som första val i den gemensamma ansökan. Flickor söker sig i större utsträckning till gymnasiet medan den grundläggande yrkesutbildningen lockar fler pojkar.