Läraren 9 2017

ord för ord Borde vi byta spår och föra fram allt det vi som lärare och rektorer vill ge barnen och ungdomarna, men som de nu går miste om? ЮЮ r sidan 3

4.5.2017 • Nr 9 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Nöjda med sitt jobb Arbetsmängden har förvisso ökat, men i det stora hela är lärarna nöjda med sitt jobb. Det framgår av den pinfärska medlemsenkäten som forskaren Kjell Herberts utfört för FSL:s räkning. Resultatet presenterades för fullmäktige förra veckan. ЮЮ r läs mera på mittuppslaget

Är det månntro FSL-appen Lärarrummet som Sabina Lindholm (t.v.), Cecilia Hägglund-Nygård och Anna Wahren-Cederberg studerar? foto: tom ahlfors

Tuta och kör för tutorlärare ЮЮ r sidan 5

Finländska gossar tillfreds med livet ”Vi har tidigare fått indikationer om att skoltrivseln och motivationen inte är den bästa möjliga i de finländska skolorna. Nu har vi svart på vitt: resultaten i själva verket är rätt tillfredsställande.”

JAN-MIKAEL WIKSTRÖM FSL:s förbundsskereterare kommenterar Pisa 2015, som också undersökte elevernas välmåga

 Krista Halonen blir tutorlärare. foto: carl-erik rusk

ЮЮ r sidan 4

Kamp på andra stadiet Konkurrensen om studerande är idag hård på andra stadiet. Samtliga gymnasier i norra svenska Österbotten har profilerat sig för att locka till sig studerande inte bara från den egna orten utan från hela regionen. Gymnasierna tävlar också om studerande med Optima i Jakobstad, som ger yrkesutbildning.

ЮЮ r sidorna 8–9

2

4.5.2017 • Nr 9

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Taxellsk tvångströja? ”Paradoxen tvingar barn med olika språk i separata skolklasser. Ingen SFP-are, som på allvar tänker på sin karriär, vågar ifrågasätta Taxells paradox”.

Hoppsan! Taxells paradox, som gör gällande att tvåspråkiga lösningar ofta leder till enspråkighet medan enspråkiga lösningar resulterar i tvåspråkighet, har plötsligt förliknats vid ett tvångsmedel och en symbol för ett partis förmenta apartheid-politik. Taxells tvångströja inskränker måhända de finlandssvenska elevernas friheter och rättigheter?

En smärre språkstrid har blossat upp i Vasatrakten. Tony Viljanmaa, chefredaktör för Pohjalainen, står för ovanstående analys. Det är SFP:s framgång i kommunalvalet senast, som uppenbarligen utgör en bakgrund till den fräna dialogen som har förts mellan speciellt Pohjalainen och Vasabladet.

Språkstrider hör för all del vardagen till, så det är inte värt att öda krut på denna debatt. Däremot finns det skäl att höja på ögonbrynen, då Taxells paradox – som faktiskt är en allmänt omfattad grundbult i den nationella utbildningspolitiken – lyfts in i diskussionerna på detta remarkabla sätt.

Uppenbarligen är det så att Viljanmaa upplever sig som en varm vän av tvåspråkiga skollösningar, men bockfoten klapprar minsann i hans resonemang.

Hans hätska utspel berättar åter en gång om att diskussionerna om tvåspråkiga skollösningar har hamnat in på villovägar. Envar tolkar begreppet på sitt eget lilla sätt och en ordentlig vägkarta saknas.

Därom vittnar också den valenkät, som Vasabladet genomförde in-

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,20 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 62 euro, 1/2 år 32 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2017.

för kommunalvalet. Tre av fyra kandidater i Vasa ställde sig positiva till att skolor och daghem ska vara tvåspråkiga. Största stödet fanns hos Sannfinländarna (!).

I Åbo talade SDP inför kommunvalet för inrättandet av en nordisk och tvåspråkig skola i staden. I samma veva föreslogs att stadens enda svenska gymnasium Katedralskolan skulle bli denna tvåspråkiga skola.

Tanken hade inte förankrats i Katedralskolan, som reagerade med förtrytelse.

På Kimitoön är kommunen intresserad av invånarnas inställning till tvåspråkiga lösningar. Inför kommunalvalet kastades fram tanken om att göra Kimitoöns gymnasium tvåspråkigt.

Den minst sagt diffusa debatten om tvåspråkiga skolor liknar i många stycken debatten om utbildningens kvalitet. Ingen vet riktigt vad som avses med kvalitet i utbildningen, men alla är överens om att den bör höjas.

Frågan har ältats otaliga gånger i FSL och grundtesen är och förblir att det är uttryckligen skolspråket, alltså svenskan, som är i stort behov av förstärkning i våra skolor. FSL jobbar för att svenskan också i framtiden är ett komplett och samhällsbärande språk i vårt land samtidigt som vi för all del också talar för en levande och mångsidig undervisning i finska.

Forskaren Barbro Allardt Ljunggren formulerar sig så här om vurmen för tvåspråkiga skolor så här: Det handlar om ett paradigmskifte där finlandssvenska elevers finska anses viktigare än deras svenska.

Svårare än så är det inte.

Arbetslös i sommar?

Ingen vet riktigt vad som avses med kvalitet i utbildningen, men alla är överens om att den bör höjas.

FSL

inFormerar

FSL-medlemmar hör vanligtvis också till Lärarnas arbetslöshetskassa och kan ansöka om inkomstrelaterad dagpenning därifrån. Den är betydligt högre än den grunddagpenning som Fpa betalar ut.

A-kassans webbtjänst heter Openetti. Där ansöker du om inkomstrelaterad dagpenning.

Användarnamn för att kunna logga in får du genom att skicka e-post till asiakaspalvelu@opetk.fi, meddela namn, födelsetid och att du är medlem i FSL. Lösenordet är ditt födelsedatum (ddmmåå).

1. Innan arbetet upphör

Logga in till Openetti (www.opetk.fi) och kontrollera att kontaktuppgifter och kontonummer är korrekta. Meddela Anita Stark på anita.stark@fsl.fi om att ditt arbete upphör så betalar du endast 7,80 € i medlemsavgift.

2. Senast då arbetet upphör

Anmäl dig som arbetslös arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån senast dagen då arbetet upphör, helst i god tid innan. Du går miste om ersättning för varje dag som passerat efter att du blivit arbetslös och inte anmält det. Mer information hittar du på www.te-palvelut.fi/te/sv.

3. När du har varit arbetslös i två hela kalenderveckor

Skicka in din första ansökan om arbetslöshetsdagpenning till A-kassan. Bifoga de bilagor som behövs.

För följande ansökan se mer information på www.opetk.fi.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Anna-Maria Karf, tfn 020 749 54 66 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Viktigt att veta

Kom ihåg att du alltid ansöker om dagpenning i efterskott. Du kan följa upp handläggningen i webbtjänsten Openetti. Där kan du även beställa ett e-postmeddelande om det till din ansökan skulle begäras en kompletterande redogörelse.

www.fsl.fi Arbetslös i sommar_Lararen_151mm.indd 1

12-04-2017 10:56:40

3

4.5.2017 • Nr 9

Lärarjobb i fokus i yrkesreform Också i fortsättningen ska studerandena primärt bedömas och utvärderas av lärare. Lärarfacket OAJ reagerar positivt på regeringens lagförslag rörande en reform av yrkesutbildningen. Regeringen överlät reformpaketet till riksdagen måndagen den 24 mars.

Målet är att yrkesutbildningen snabbare än för närvarande ska kunna svara på förändringar i arbetslivet och framtidens kompetensbehov. Individuella studievägar skapas för såväl unga som vuxna som redan är i arbetslivet.

Lärandet på arbetsplatser ökas och en ny utbildningsavtalsmodell införs. Med en ny finansieringsmodell sporrar man till att minska avbrotten i studierna och till bättre genomslag för utbildningen.

De nuvarande lagarna om grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning upphävs. Enligt förslaget samlas bestämmelserna om yrkesutbildningen till en sammanhängande helhet i en enda lag.

– Reformen av yrkesutbildningen är den största utbildnings-

reformen på två decennier. Reformen har gjorts i ett svårt ekonomiskt läge, men den är väntad och nödvändig och stärker yrkeskompetensen i Finland, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (saml).

För alla studerande görs en personlig utvecklingsplan för kunnandet som utreder och erkänner kunnande som den studerande förvärvat tidigare. Vidare planeras vilket kunnande den studerande behöver samt hur kunnandet förvärvas i olika inlärningsmiljöer. Samtidigt planerar man de stödåtgärder som behövs. Planen utarbetas av studeranden tillsammans med läraren eller studiehandledaren.

Antalet examina minskar från nuvarande 360 till 150 examina.

Enligt förslaget får den studerande större valfrihet att specialisera sig inom examen. Behörigheten för fortsatta studier i högskolor bevaras även framöver.

De individuella studievägarna innebär att handledningen och stödet till de studerande är vik-

ordförord tigare än tidigare. Lärarna är pedagogiska sakkunniga som tillsammans och i samarbete med arbetslivet skapar motiverande vägar för de studerande. Läraren är allt oftare aktiv på arbetsplatserna och handleder de studerande i andra inlärningsmiljöer än i läroanstalter.

– Lagpaketet säkerställer studerandenas rätt till undervisning, utvärdering och studiehandledning, som förmedlas av lärare. Detta bidrar till att trygga studerandenas likvärdighet också med tanke på fortsatta studier, säger Olli Luukkainen, ordförande för OAJ. Tidigare har bl.a. Bildningsarbetsgivarna talat för att nedton lärarnas roll t.ex. i fråga om bedömningen av studerandenas kunskaper. I arbetsgivarlägret har man talat för huvudmännens maximala beslutsrätt rörande lärarnas arbete. Lagförslaget innehåller nu klara formuleringar om studerandens rätt till lärarledd undervisning och utvärdering. c-e rusk

Forskare flyr Finland Dags att sätta punkt för hjärnflykten, säger Professorsförbundet och Forskarförbundet. De varnar för den tilltagande flykten utomlands. År 2015 lämnade 375 forskarutbildade personer vårt land, medan till vårt land flyttade endast 156 forskarutbildade.

Bilden är likartad, om man även ser till personer med högre högskolexamen. I fråga om dessa handlar det om ett minus om ca 1 000 personer på årsnivå.

De två Akava-förbunden har tittat närmare på relevant statistik för åren 2005-2015 som visar att nettoutflyttningen för forskarutbildade uppgår till 1 161 perso-

ner. I första hand flyttar forskarna till Förenta staterna, Storbritannien och Sverige. Under de senaste åren har Norge blivit allt mera populärt.

– Det finns ingen orsak att underskatta forskarnas flykt utomlands. Karriärmässigt är det för all del bra att åka utomlands, men det är alarmerande att Finland inte längre förmår erbjuda platser till utländska forskare och återflyttare. Det finns orsak att allvarligt begrunda detta, säger Petri Koikkalainen, ordförande för Forskarförbundet.

Kaarlo Hämeri, ordförande för Professorsförbundet, pekar på att Finland har tappat många topp-

forskare.

– Många professorer, som har sökt sig exempelvis till Sverige, berättar om att stödfunktionerna i universiteten är i skick, så att professorerna kan koncentrera sig på forskningen.

Forskarna och professorerna anser att det är dags för regeringen att byta kurs rörande inställningen till kunnande och forskning. De krympta statliga anslagen för universiteten och forskningen har påverkat atmosfären, så att många forskare som har umgåtts med flyttplaner verkligen har flyttat utomlands.

att testandet av muntlig språkfärdighet inte får ske enbart digitalt via en dator. ”Utvärderingen av färdigheter i kultur och växelverkan kräver ett äkta möte, eftersom endast en liten del av kommunikationen är ord.

Dessutom är de språkkunniga finländska ungdomarnas kunskaper på så hög nivå och de kan uttrycka sig så mångsidigt att en automatisk bedömning är mycket problemfylld”, konstaterar SUKOLs ordförande Sanna Karppanen.

Hur få ordning på detta?

Ibland funderar jag över vad intressebevakning innebär konkret. Hur dåligt ska saker och ting ligga till innan det vi lyfter fram tas på allvar? Hur ska vi få allmänheten att inse att dagens skola behöver resurser för att kunna leverera det styrdokumenten kräver av oss som lärare och rektorer?

Som organisation måste vi bli bättre på att föra en aktiv och lösningsfokuserad dialog kring skolan och få allmänheten att inse att dagens skola behöver resurser föra att kunna leverera.

Tidigare i år utförde vi en undersökning tillsammans med OAJ om hur trestegsstödet fungerar. Undersökningen var omfattande, men detta var i symmetri med den omfattande och komplexa helhet trestegsstödet innebär för skolan.

Endast tre procent av lärarna och rektorerna i grundskolan anser att resurserna för att uppfylla det så kallade trestegsstödet är tillräckliga och hela 34 procent anser att de är bristfälliga. Dessutom är skillnaderna mellan skolorna stora. Över 90 procent av lärarna anser att arbetstiden har ökat i och med trestegsstödet. Det är framför allt uppgörandet av pedagogiska dokument som tar tid. Samtidigt som hela 87 procent av lärarna anser att undervisningsgruppens storlek inte anpassats efter antalet elever inom allmänt eller intensifierat stöd.

För att trestegsstödet ska kunna förverkligas måste grundfinansieringen hel enkelt ökas. Svårare än så är det inte!

På basis av resultaten tog vi fram åtta åtgärdsförslag. Åtgärdsförslagen är: resurser, att lärartäthet regleras via lag, möjlighet till olika pedagogiska lösningar, större befogenheter för övervakning till Regionförvaltningsverket, förenkla skrivningarna kring det mångprofessionella samarbete, förenkla processerna kring dokumentering, arbetstid för uppgörandet av dokument samt utbildning och fortbildning.

Jag har full förståelse och respekt för alla som känner av den stora arbetsbelastningen bland annat trestegsstödet gett. Men samtidigt funderar jag på om min visa om trötta och utarbetade lärare längre har nån effekt.

c-e rusk

Språklärare varnar för digital övertro Finlands språklärarförbund SUKOL förhåller sig positivt till att förnya studentproven. SUKOL gläder sig speciellt över att provet i muntlig språkfärdighet tas som en del av proven i främmande språk och det andra inhemska språket. Förbundet påminner ändå att förkortningen av provtiden från sex till fyra timmar kräver en radikal förändring i provets struktur och innehåll. Det är önskvärt, att denna förändring görs i lugn takt.

Speciellt vill SUKOL betona

Christer Holmlund Förbundsordförande

Att utnyttja teknologi i utveckling i testandet är befogat, men inte på bekostnad av färdigheter i växelverkan och social förmåga.

SUKOL påminner också om att man bör få extra poäng för språkstudier då man söker vidare, så som undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp föreslagit.

Att ha studerat många främmande språk är också ett tecken på uthållighet och mångsidiga studiefärdigheter, som behövs i högskolestudier.

I samband med kommunalvalet gavs utbildningen stor uppmärksamhet av många partier och kandidater. Glädjande många politiker visade förståelse för argumentationen kring en kvalitativt god undervisning. Nu är det dags att komma upp till bevis. Är de kommunala beslutsfattarna på riktigt intresserade att ta itu med utbildningsfrågor och kvaliteten i undervisningen?

Jag har full förståelse och respekt för alla som känner av den stora arbetsbelastningen bland annat trestegsstödet gett.

Men samtidigt funderar jag på om min visa om trötta och utarbetade lärare längre har nån effekt. Borde vi byta spår och föra fram allt det vi som lärare och rektorer vill ge barnen och ungdomarna, men som de nu går miste om?

Vi lärare och rektorer vill ge barn och ungdomar det som de har rätt att få. En högklassig undervisning som utgår från varje elevs individuella behov.

Korsdraget som uppstår mellan verkligheten och strävansmålen tar bort glädjen i lärarnas arbete. En glädje som vi måste blåsa liv i innan det är för sent.

4

4.5.2017 • Nr 9

Nöjda Pisa-pojkar Pisa-undersökningarna är veritabla ymnighetshorn, som inte innehåller endast kalla fakta om lärandet bland 15-åringarna.

I Pisa 2015 speglades för första gången kopplingen mellan elevernas välmåga till de egentliga resultaten.

För Finlands del anges att de 15-åriga grundskoleleverna är skäligen nöjda med sitt liv. Detta gäller i synnerhet pojkarna, utvisar en rapport som offentliggjordes den 19 april.

Tidigare har talats om svag skoltrivsel för Finlands del. Nu omtalas att 45 procent av eleverna är mycket nöjda med sitt liv. Därmed ligger vi långt över OECD-genomsnittet om 34 procent.

Andelen ungdomar som är missnöjda med sitt liv är sex procent i Finland mot hela 12 procent i OECD i genomsnitt. Endast i Nederländerna är andelen missnöjda elever (3 procent) mindre än i vårt land.

Grabbarna överraskar Smått överraskande är att pojkarna är mera nöjda än flickorna. Över hälften (52 procent) av pojkarna är mycket nöjda, medan flickornas andel är 36 procent.

– Det är speciellt glädjande att pojkarna är så pass nöjda trots att de kunskapsmässigt ligger långt efter flickorna, säger professor Jouni Välijärvi, som fungerar som Pisa-koordinator i Finland.

Pisa 2015-undersökningen visar att känslan av att vara nöjd

hänger ihop med känslan av samhörighet och gemenskap i skolsamfundet, motion på fritiden, andelen mobbning och hur eleverna upplever sig bli behandlade av lärarna.

– Vi har tidigare fått indikationer om att skoltrivseln och motivationen inte är den bästa möjliga i de finländska skolorna. Nu har vi svart på vitt: resultaten i själva verket är rätt tillfredsställande, säger förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström vid Finlands svenska lärarförbund FSL. Han är positivt överraskad av resultaten, men pekar på svårigheterna att jämföra situationen i olika länder.

– Samhällets värderingar avspeglas självfallet också i skolorna. Inte endast i lärandet utan också i stämningen överlag. Vi bör alltså inte stirra oss blinda på internationella jämförelser, utan fokusera på de egna förhållandena.

Undersökningen visar att det definitivt är värt att satsa på känslan av gemenskap i skolorna.

JAN-MIKAEL WIKSTRÖM Förbundssekreterare, FSL

Blankett blev svärord Wikström säger att resultaten ligger i linje med de diskussioner som förs i lärarrummen och på fackliga möten. Trots att resultaten nu är rätt goda varnar han för att vila på lagrarna.

– Undersökningen visar att det definitivt är värt att satsa på känslan av gemenskap i skolorna. När lärarna mår bra mår också eleverna bra. Färska undersökningar berättar om att lärarna är trötta just nu. Den nya läroplanen påverkar förstås, men lärarna lyfter också fram den allt ökande dokumentationen som slukar både tid och energi. Blanketten har blivit ett svärord bland lärarna, säger Jan-Mikael Wikström.

Dokumentationen är idag massiv, men Wikström säger att lärarna och skolledarnas fokus är trots

 Jan-Mikael Wikström är förbundssekreterare på FSL. arkivfoto: tom ahlfors

allt på att människorna är långt viktigare än dokumenten. Arbetsmoralen bland lärare och skolledare är i skick. Eleverna och lärarna upplever att de drar åt samma håll, även om omständigheterna inte är optimala.

– Vi väntar alltjämt på bättre tider för skolorna. Sparhyveln har alltför länge använts inom utbildningssektorn. Bristen på pengar ses överallt i skolvärlden. Den ses i form av mögel- och inneluftproblem och ofta också i form av allt för stora undervisningsgrupper och vikarieförbud, säger Wikström. Överhuvudtaget ger rappor-

ten en rätt positiv bild av det finländska skolsystemet och lärarnas arbete.

OAJ:s ordförande Olli Luukkainen ser positiva signaler i resultaten. Den färska OECD-rapporten om 15-åringarnas ger ändå inte upphov till enbart glädje. I många länder satsar man exempelvis mera på lärandet än vad vi gör.

Positivt skolsnack, tack!

– De finländska ungdomarna har låg motivation för att prestera och ligger i alla kategorier lägre än genomsnittet i OECD. Det verkar som om vi inte satsar speciellt mycket på att lära oss, säger Luuk-

kainen.

Han lyfter fram behovet av mera positivt prat om utbildningen.

– Familjebakgrunden är av stor betydelse för motivationen. Det är oerhört viktigt hur man talar om utbildning i hemmen. Motiverande samtal behövs!

Men också finländska skolelever upplever orättvis behandling av lärarna i likhet med skolelever i andra länder. Likaså upplevs mobbning.

Det här är något vi inte kan ta lättvindigt på, säger Luukkainen. c-e rusk

Kortare studentprov och ökad flexibilitet Muntliga språkprov, fyra timmars prov och stärkt status för studentexamen.

En arbetsgrupp vid undervisnings- och kulturministeriet vill se flera ändringar i studentexamen.

Den bärande tanken är att stärka examens roll och utnyttja examen i större utsträckningen i intagningen till högskolorna.

Studentexamen omfattar idag minst fyra prov. Examinanderna skall avlägga provet i modersmål och litteratur samt enligt eget val tre prov av en grupp som består av provet i det andra inhemska språket, provet i ett främman-

de språk, provet i matematik och provet i realämnena. Utöver dessa prov kan examinanderna delta i ett eller flera frivilliga extra prov.

Arbetsgruppen vill reformera strukturen såtillvida att examinanden framgent avlägger två prov i realämnen eller ett prov i ett realämne jämte ett prov i ett främmande språk.

Arbetsgruppen motiverar sitt förslag med att skulle sporra studeranden till mångsidiga studier i språk och realämnen. Förslaget sägs också fungera som motivationsfaktor gällande avläggandet av studentprov i matematik och det första främmande språket.

Prov i muntliga kunskaper skulle introduceras i studentpro-

ven i främmande språk och det andra inhemska språket. Här skulle utnyttjas teknik av modernt snitt.

Provtiden skulle förkortas till fyra timmar och provet i modersmålet skulle omfatta en dag mot dagens två dagar. Förkortningen av provtiden förutsätter dock att provens struktur, innehåll och omfattning ses över. Arbetsgruppen motiverar förkortningen med att proven digitaliseras. Dessutom syftar ändringen till att minska på den stress som examinanderna upplever.

Arbetsgruppen vill ytterligare öka flexibiliteten. Icke-godkända prov kunde framgent tas om tre gångar (idag två gånger) och

godkända prov kunde tas om två gånger mot dagens en gång.

Arbetsgruppens förslag sänds på remiss till alla berörda parter.

Olavi Arra, specialsakkunnig vid OAJ, har medverkat i gruppen, som har ministeriets kanslichef Anita Lehikoinen som ordförande.

– Studentskrivningarna måste följa med sin tid. De mäter ju hur målen i gymnasiets läroplan har uppnåtts, konstaterar för sin del Olavi Arra vid OAJ. Han ser reformen som välkommen, men lyfter också fram betydelsen av pedagogiskt genomtänkta lösningar t.ex. om provtiden förkortas.

– När digitaliseringen av studentskrivningarna har rotts i

hamn våren 2019, måste man se till att reformen inte bara förblir en teknisk lösning, säger Arra.

– Rätt tänkt! En välkommen reform, även om det finns ett par skönhetsfläckar, säger finska studerandeorganisationen Suomen lukiolaisten liitto SLL om reformen.

Grunddragen i reformen är välkomna, men SLL skjuter in sig på möjligheterna att ta om prov. Speciellt när det gäller godkända prov.

– Urvattnar man på detta sätt utnyttjandet av examen i urvalet till högskolestudier? frågar SLL, som alltså vill att prov kan tas om flera gånger än två. c-e rusk

5

4.5.2017 • Nr 9

I alla grundskolor Den statliga satsningen på tutorlärare utgör en del av programmet Den nya grundskolan, vars mål är att förnya grundskolan.

Krista Halonen från Raseborg är intresserad av digitaliseringens konsekvenser inte endast i skolvärlden, utan också för samhället överlag.

Tutorer lär sig om IKT och nya läroplanen Varför inte mentor eller koordinator, men ogärna stipendieansökare! Tutorlärarna kommer på bred front och runt om i vårt land ges utbildning för det nya uppdraget. Synen på tutorlärarnas roll varierar mycket, när man frågar tutorerna själva.

– Fokus har ändrats. I början var det mycket snack om digitalisering, men nu är läroplanen och pedagogiken mera framme i denna satsning, reflekterar John Henriksson, utbildare vid CLL, alltså Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia.

– Om detta skulle ha ägt rum för 20 år sedan skulle vi alla ha suttit och fördjupat oss i datorernas värld. Nu kommer den pedagogiska kopplingen i första hand.

Henriksson är i grunden klasslärare, men han har engagerat sig i IKT-frågor i undervisningen och så bar vägen till CLL som handhar bl.a. utbildning av tutorlärare.

Karis stod i turen i början av april och där ledde Henriksson en kurs tillsammans med Maria Söder-

backa, också hon CLL-anställd.

– Jag har en känsla av att grundskolorna har kommit litet längre i fråga om IKT i utbildningen än gymnasierna trots introduktionen av den digitala studentexamen, säger Maria Söderbacka, som tidigare har jobbat en hel del med gymnasielärare.

CLL:s tutorlärarutbildningen inleddes i Jakobstad och Vasa tidigare i år. Efter Karis stod Borgå i tur.

– Vi jobbar väldigt mycket i dialog med deltagarna, som ju faktiskt sitter på en omfattande kompetens, säger John Henriksson.

Redan presentationen av det dryga dussinet deltagare vittnar om en väldig bredd. Här finns bl.a. rektorer, speciallärare, bildkonstlärare och klasslärare i en skön samling. Folie- och propellerhattarna lyser med sin frånvaro. Tvärtom handlar det om hårt arbetande lärare, som vill utöka sin pedagogiska verktygslåda. De kommer från Esbo, Kimitoön, Raseborg och Vanda.

Motiven för att bli tutorlärare varierar. I en del fall handlar det om ett sätt att få flera timmar, medan det i andra fall kan handla om en nyfikenhet på de nya pedagogiska vindarna. En del drivs av en uppriktigt vilja att stöda och hjälpa kollegor.

– Jag är intresserad av digi-

taliseringen som fenomen. Vad innebär digitaliseringen för hela samhället, säger Krista Halonen, klasslärare i Billnäs skola i Raseborg.

Hon är ingen duvunge i sammanhanget. I Billnäs introducerades pekdatorer i undervisningen redan för snart fyra år sedan. Då var stämningarna närmast euforiska, men entusiasmen har svalnat.

– Vi var eld och lågor och laddade ner en massa appar, som vi såg som nyttiga i undervisningen. Nu använder vi oss av en handfull appar, som har visat sig vara väldigt användbara, säger Krista Halonen.

Halonens intresse för fenomenet digitalisering har medfört att hon också deltar i utbildningen ”Oppiminen ja opettaminen digitaalisissa ympäristöissä” (ung.

Lärande och undervisning i digitala miljöer”. Det handlar om en specialiseringsutbildning, som omfattar 60 sp, och som sker i Helsingfors universitets regi.

– Vi ska ju inte tro att digitaliseringen är endast av godo. Det är viktigt att också notera skuggsidorna. Det finns ju t.ex. många barn, som lider av en speladdiktion, säger Halonen.

Men mycket är av godo, så Halonen kommer också framgent att utnyttja IKT i undervisningen.

– IKT för med sig en breddad

syn på barnens olika kompetenser. Lågpresterande barn kommer fram på ett helt nytt sätt tack vare IKT, som alltså definitivt har tillfört nya element i undervisningen. Men jag tror också starkt på läsningen. Jag upplever att en god läsförmåga blir än viktigare i dessa digitider, säger Halonen.

Varför har du valt att bli tutorlärare?

– För att nätverka och träffa andra som sysslar med liknande saker. Jag ser fram emot att få höra om hur man jobbar på andra håll.

Halonens resonemang ligger i linje med uppsåtet för tutorlärarutbildningen, som alltså inte endast sysslar med främjandet av digital undervisning.

– Jag vill veta mera om vad den nya läroplanen för med sig. Jag vill få en djupare syn på läroplanen och dess bestämmelser om t.ex. utvärderingen, säger Krista Halonen.

Tutorlärare har rätt till ersättning för uppdraget. Jan-Mikael Wikström, förbundssekreterare vid FSL, var på plats i Karis för att berätta om vad som gäller rörande ersättningen. OAJ och Kommunarbetsgivarna KT har förhandlat fram riktlinjer för ersättningen.

De flesta tutorlärarna inleder sitt värv i augusti 2017. text och foto: c-e rusk

I programmet har man satt upp tre mål för programmet: att grundskolan ska utgå från eleven och att den ska ha världens mest kompetenta lärare samt en öppen verksamhetskultur. Programmet understöds med 90 miljoner euro under tre års tid och är ett av regeringens spetsprojekt.

Den kanske mest synliga satsningen är att programmet erbjuder alla grundskolor i Finland en möjlighet till en tutorlärare. Med tutorlärare avses en lärare som handleder övriga lärare i att förändra skolkulturen, i att förverkliga den nya pedagogiken samt i att på ett ändamålsenligt sätt utnyttja digitaliseringen.

Så hette det åtminstone när programmet sjösatte i september i fjol.

I år satsar man 7,5 miljoner euro på ett få in tutorlärare i alla 2 500 grundskolor i Finland. Under hela regeringsperioden uppgår stödet till 23 miljoner euro. Målet är att få en tutorlärare per 220 elever.

Det är utbildningsanordnarna som ska ansöka om deltagande i tutorlärarverksamheten. Staten stöder kommunerna i finansiellt hänseende.

Idén är att sporra speciellt skolor som inte har satsat på digitalisering av undervisningen i nämnvärd grad.

Själva tutorlärarutbildningen, som har en omfattning om tre studiepoäng (3 sp), ordnas av olika aktörer inom området.

I och med understödet som utbetalas till utbildningsanordnaren kan tutorläraren använda en del av sin arbetstid till att stöda ändringsarbetet i skolan.

Omkring 80 procent av kommunerna deltar i första omgången i utbildningen av tutorlärare i grundskolan, som ordnas i år. Utbildningsstyrelsen har beviljat sammanlagt 7,5 miljoner euro för ändamålet till ca 250 kommuner och 40 andra utbildningsanordnare.

OAJ har tillställt undervisnings- och kulturministeriet en framställan om att också gymnasierna måtte få ett liknande system med tutorlärare. c-e rusk

6

4.5.2017 • Nr 9

 Forskare Kjell Herberts vid Åbo akademi har utfört medlemsenkäten för FSL:s del. T.v. förbundets ordförande Christer Holmlund. foto: tom ahlfors

FSL-enkät:

Få ångrar yrkesvalet Åtta av tio lärare rekommenderar sitt yrkesval åt andra. En av tio ångrar sitt yrkesval.

De preliminära och rykande färska resultaten från FSL:s medlemsenkät, som genomfördes tidigare i år, presenterades i samband med förbundsfullmäktiges sammanträde i Tammerfors den 26–27 april.

Kjell Herberts vid Institutet för samhällsforskning kunde berätta om en medlemskår, som till många delar är rätt nöjd med sitt förbund. Herberts är inte ny i sammanhanget, utan han var spindeln i nätet också åren 2007 och 2011 då liknande enkäter genomfördes.

Alla kunde delta Dock speglades nu för första gången hela medlemskårens åsikter. Resultaten år 2007 och 2011 baserade sig på sampel, som innebar att 50 resp. 25 procent av medlemmarna kunde delta. Årets enkät genomfördes helt och hållet digitalt. Responsen var skäligen god, så att sammanlagt inflöt 1 677 svar. Det motsvarar ca 42 procent av medlemskåren.

Resultaten från de tre enkäterna är inte till alla delar jämförbara, eftersom frågor har tillkommit och försvunnit i takt med att verksamhetsomgivningen har ändrats.

– Det finns orsak att vara försiktig om man jämför de tre enkäterna med varandra, sade Herberts.

I årets upplaga hade t.ex. lyfts in frågor rörande hur pass nöjda medlemmarna är

med sitt yrkesval. Det visar sig att nio procent har ångrat sitt yrkesval, medan hela 91 procent uttalar ett nej på denna fråga.

80 procent är beredda att rekommendera läraryrket åt andra, medan 20 procent inte vill rekommendera yrket. Var och en kan begrunda varför bilden ser ut så här.

Dokumentationen ökar De som inte vill rekommendera yrket tänker måhända på arbetsbördan, som obestridligen har ökat. Andra undersökningar har tidigare berättat om att lärarnas arbetsmängd har ökat och enkäten berättar att så verkligen är fallet.

57 procent av lärarna och rektorerna anger att arbetsmängden har ökat mycket under de senaste åren, medan 28 procent anger att den har ökat litet. Om man slår samman dessa två kategorier upplever alltså hela 85 procent att arbetsmängden har ökat.

Föga överraskande anges dokumentationen som en bov i dramat. Som centrala orsaker till den ökade arbetsbördan anger lärarna och rektorerna i fallande ordning dokumentation, möten, läroplansarbete, elevvård, trestegsstödet och samarbete mellan hemmen och skolorna. Överlag verkar medlemmarna rätt nöjda med sitt förbund. 55 procent anser att FSL:s nationella profil är i skick, så att förbundet ses tillräckligt ofta. 40 procent är tveksamma, medan sex procent anser att profilen är för låg.

Närheten i skick Faller FSL:s budskap i god jord? Ja, anser

65 procent som i allmänhet omfattar det som förbundet för fram i offentligheten.

Två procent omfattar inte förbundets budskap.

Vari ligger FSL:s styrka? Svaret måste bli närhet. Så pass nöjda är nämligen medlemmarna med kontakten till de lokala representanterna och kansliets personal. Hela 96 procent anser att det är lätt att få tag på såväl den egna förtroendemannen som de FSL-anställda.

Också medlemsorganet Läraren får ett skäligen gott betyg. 70 procent anger att de läser mer eller mindre alla nummer, medan 22 procent läser tidningen då och då.

FSL är aktivt på sociala medier, men två av tre är ointresserade av detta flöde. 64 procent följer inte förbundet i sociala medier. Om man ser till de olika medierna är Facebook klar etta, medan Instagram och Twitter ligger långt efter.

Många fria kommentarer Vilka kanaler är sedan de viktigaste med tanke på den fackliga informationen? Etta är e-post, medan Läraren ligger tvåa. Därefter följer förbundets hemsida, möten, anslagstavlor, broschyrer och brev.

Herberts är en luttrad forskare som kan Svenskfinland på sina fem fingrar. Han summerade sina egna intryck så här: – Jag ser ett enormt engagemang! Ta vara på det engagemanget, sade Herberts och syftade här bl.a. på det stora gensvaret, då FSL-medlemmarna gavs möjlighet att formulera egna svar och förmedla sin egna hälsningar till styrelsen, förbundskansliet

och Lärarens redaktion.

Han kunde omtala att det inflöt omkring 2 500 kommentarer(!).

Styrelsen gräver vidare Samtliga kommentarer finns samlade i en synnerligen diger lunta om 128 sidor och ordförande Christer Holmlund lovade att styrelsen kommer att noggrant sätta sig in i såväl resultaten som kommentarerna.

Herberts framställning var summarisk.

Han inskärpte att det finns en hel del intressanta uppgifter i materialet, som kan lyftas fram med tanke på olika ändamål. Bl.a. är det möjligt att skärskåda hur olika ålderskategorier ser på olika frågor. Likaså är det möjligt att få fram uppgifter om hur medlemmar i olika regioner tänker.

Tidtabellen var stram. Enkäten stängdes i början av april och styrelsen för FSL kunde ta del av resultaten dagen före Herberts presentation inför fullmäktige.

Styrelsen kommer att ägna enkäten en djuplodande analys och resultaten beaktas bl.a. i framställandet av dokumentet Riktlinjer för verksamheten år 2018–22, som föreläggs förbundskongressen i juni 2018. Det handlar om en slags fyraårig verksamhetsplan för förbundet.

c-e rusk

Fotnot: Läraren publicerar i ett senare nummer en mera omfattande artikel om enkäten.

Centrala uppgifter kommer även att publiceras på FSL:s hemsida.

7

4.5.2017 • Nr 9

Valmöte ersätter kongressen? ”Motioner eller initiativ? Jag väljer båda!”

Så löd en kommentar, då fullmäktige analyserade frågan om hur ärenden aktualiseras i framtiden ifall FSL:s organisation undergår en metamorfos. Förbundsfullmäktige sammanträdde i Tammerfors den 26-27 april.

Fullmäktige informerades om hur arbetet med att se över förbundets stadgar förlöper. Enligt planerna ska FSL:s högsta beslutande organ förbundskongressen i juni 2018 föreläggas förslag till nya stadgar. Styrelsen har redan i ett par års tid jobbat intensivt med stadgearbetet, som ju faktiskt äger stor dignitet. För det handlar om förbundets ”grundlag”. All verksamhet är förankrad i stadgarna.

– Kongressen försvinner, medan fullmäktige blir förbundets högsta beslutande organ. Enligt styrelsens förslag är det uttryckligen fullmäktige som i framtiden väljer förbundets ordförande, omtalade förbundsordförande Christer Holmlund, då han presenterade styrelsens visioner.

Målet är att skapa en beslutsorganisation som är tidsenlig, kostnadseffektiv och demokratisk. Det är uttryckligen styrelsen, som har ansvaret för att bereda ärenden för förbundskongressen. Fullmäktige bereddes nu en inblick i beredningsprocessen.

FSL:s organisationsstruktur härstammar från 1970-talet, då förbundet grundades. Det finns

bedömare, som anser att samhället och förbundets verksamhetsomgivning har förändrats till den grad att det är motiverat att se över förbundets organisation.

Fullmäktige föreslås alltså bli det högsta beslutande organet, medan kongressen dras in. Men hur ska det gå till att välja fullmäktige?

Svaret är att denna uppgift hanteras av ett valmöte, som sammankallas vart fjärde år. De lokala lärarföreningarna utser representanter, som deltar i valmötet.

Och hur aktualiseras ärenden i fullmäktige? I dag heter det centrala verktyget motioner. Motionerna förutsätts ha två delar; ena delen målar upp bakgrunden till motionen medan den andra delen bygger på ett eller flera yrkanden om åtgärder. Är detta alltför formbundet?

Styrelsen passade nu på att fånga in fullmäktiges syn på saken genom att låta ledamöterna gruppvis resonera kring huruvida man bör ersätta motionerna med initiativ, som är ett lättare verktyg. Eller bör man introducera initiativ vid sidan av motionerna?

Det visade sig att meningarna var delade. Många ansåg att det är välkommet att ta ibruk också initiativ vid sidan av motionerna.

Styrelsens beredning av stadgeändringarna fortsätter, så att detaljerna i förslaget torde stå klara i höst. c-e rusk

 Maria Udd, Sibbo, förevigar fullmäktigeförhandlingarna. foto: tom ahlfors

FSLF verkar på flera orter – Vi gnor på! Vi siktar på utökat samarbete med ämneslärarstuderandena i Åbo och klasslärarstuderandena i Helsingfors.

Rekryteringen av nya medlemmar är i skick i FSLF, alltså Finlands svenska lärarstuderandes förening.

Ville Arponen och Hanna Sandberg, klasslärarstuderande i Vasa, belyste FSLF:s verksamhet för förbundsfullmäktige.

Föreningen firade nyligen sina 50 år med pompa och ståt. Men på programmet står också mera vardagliga sysslor, som syftar till att få flera med i verksamheten.

Föreningen har också självfallet noterat att svenskspråkig klasslärarutbildning har kommit igång i Helsingfors, medan samarbetet med lärarstuderandena i Åbo trappas upp.

Aktiviteter förekommer också i Jakobstad, där barnträdgårdslärarutbildning äger ännu en tid framöver.

– Vi utreder som bäst hur aktiviteterna på andra orter än i Vasa ska beaktas i vår organisation, omtalade FSLF-duon.

FSL-basen Christer Holmlund är självfallet mycket nöjd med studerandenas förehavanden.

Han kunde omtala att FSL:s styrelse också gör sitt för att stöda studerandena. I Vasa, Åbo och Hel-

Samma arbete, samma lön In alles hade fyra motioner inlämnats till förbundskansliet inom utsatt tid. Den första motionen som inlämnats av Vörå lärarförening yrkade på att speciallärare med klasslärarbehörighet som arbetar som klasslärare eller timlärare lönemässigt måtte jämställas med en klasslärare som innehar ämnesbehörighet. Yrkandet föll fullmäktige i smaken och motionen godkändes.

Jakobstad-Larsmo Lärare ville att FSL tar upp frågan om ersättning för arbete med den tekniska delen av Abittiprogrammen, som används i de digitala studentskrivningarna, med OAJ, enkannerligen för att uppnå en enhetlig linje för ersättningen, som i nuläget bestäms lokalt. Också detta yrkande godkändes av fullmäktige.

Speciallärarna Pia Ahonen och Susann Kalander från Korsholm konstaterade i sin motion att allt fler elever integreras utan att deras rätt till stöd för lärande och skolgång garanteras. Resurserna för de olika stödnivåerna följer inte behoven, varför en radikal förändring behövs, resonerade motionärerna, som delade in yrkandena i sin motion i tre delar: FSL bör arbeta för ”juridiskt bindande dokumentation som garanterar att resursen följer eleven”, FSL bör arbeta för ”begräsningar i gruppstorlekar där elever integreras samt begräsningar i antalet elever per speciallärare” samt som tredje yrkande FSL bör arbeta för ”fortbildning inom specialundervisning och för mera studier i specialundervisning för lärarstu-

derande”.

Fullmäktige diskuterade såväl innehållet samt teknikaliteterna kring de uppdelade yrkandena och kunde till slut fatta beslutet att det första yrkandet är riskfyllt i och med att en juridiskt bindande dokumentation kan leda till att läraren ställs till svars för sina texter, och därför inte kan godkännas, medan de två andra yrkandena godkändes.

Den fjärde motionen kom från Helsingfors svenska lärarförening och efterlyste flera ålderstillägg för lärare, exempelvis efter 25, 30 och 35 års tjänstgöring. Fullmäktige ansåg inte att detta är rätt sätt att stöda lärarnas ork i arbetet.

Det är också osannolikt att i kommande avtalsrörelser nå enighet om dylika årsbundna tillägg då

singfors finns namngivna fackaktiva, som fungerar som kontaktpersoner i förhållande till studerandena.

Fullmäktige fastställde bokslutet utan kommentarer.

Förbundsfullmäktige sammanträder följande gång den 8–9 november i Tammerfors. c-e rusk

 Ville Arponen och Hanna Sandberg från FSLF sammanstrålade med fullmäktiges ordförande Kerstin Ollandt från Nykarleby. foto: tom ahlfors

tendensen tvärtom varit att minska deras andel av den totala lönen och i stället höja ingångslönerna.

Motionen förkastades.

Frågor ställdes, varefter svar gavs Fullmäktige ställde tre frågor till styrelsen. En fråga handlade om i vilken utsträckning samarbetsförhandlingar bör föras med lärare ifall en elev med t.ex. särskilt stöd eller individuell plan för lärande integreras i en klass.

I ett dylikt fall torde det räcka med samtal, konstaterade styrelsen. Läraren kan knappast vägra ta emot en elev i sin klass och det är arbetsgivaren som avgör när samarbetsförhandlingar skall ske.

Hur ser språkkraven ut för

elevvårdspersonalen, löd en annan fråga, som uppfattades vara av allvarlig karaktär. Elevvården bör ske på skolans språk, men elevvårdspersonalen har dock inte lika stränga språkkrav som andra kommunala områden. FSL:s styrelse följer med hur detta utvecklar sig i samband med social- och sjukvårdsreformen.

Dokumentationen för en lärare ökar hela tiden. Hur kan FSL bevaka att den inte görs på bekostnad av undervisningskvaliteten, löd den tredje frågan. Styrelsen noterade att OAJ i samarbete med FSL har utfört en undersökning om trestegsstödet i vilken ingår åtgärdsförslag gällande detta. tom ahlfors

8

4.5.2017 • Nr 9

Optima i Jakobstad har haft medvind under senare år och är ett omtyckt alternativ bland dem som går ut grundskolan i regionen.

Men rektor Max Gripenberg ser ändå inte att yrkesinstitutet konkurrerar direkt med gymnasierna. De flesta som väljer en yrkesutbildning är inte värst intresserade av gymnasiet och tvärtom.

Personen på bilden har inte koppling till Optima. foto: adobe stock

Stora starka Optima lockar många Samtidigt som gymnasierna konkurrerar sinsemellan om studerande är också yrkesutbildningen en attraktiv part. I Jakobstadsregionen är Optima en mycket stark aktör som har cirka 1 100 ungdomsstuderande.

De senaste åren har Optima i Jakobstad haft medvind. Yrkesutbildaren på andra stadiet har lockat till sig många studerande i regionen som har ett stort behov av yrkeskunnigt folk. Men rektor Max Gripenberg ser inte att hans skola konkurrerar direkt med gymnasierna.

– Det är helt klart hård konkurrens om studerande i vår regi-

on, det har det alltid varit och den är naturlig. Därför konkurrerar vi också med gymnasierna, men ändå inte direkt. De som väljer en yrkesutbildning är inte så intresserade av gymnasiet och tvärtom.

– De flesta niondeklassare står inför ett vägskäl och väljer utgående från vad de vill utbilda sig till och det gör att vi har en naturlig fördelning mellan studerande, säger han.

Han menar är att andelen studerande, som efter grundskolan tvekar mellan yrkesutbildning och gymnasiet är liten. De flesta vet vad de vill.

– Jag kan inte uttala mig exakt hur det ser ut men jag har en känsla av att de flesta gör sitt val utgående från vad de vill studera. Är en studerande inriktad på gymnasiet är det i huvudsak gymnasierna i regionen som konkurrerar.

Optima utbildar inte enbart ungdomar utan har också 350 vux-

enstuderande. Utbildningsutbudet är mycket brett och Gripenberg ser också att det finns konkurrens mellan olika kompetensområden inom yrkesinstitutet.

– Vissa av våra utbildningslinjer är attraktivare än andra och där är antalet sökande stabilt.

Men vi har också många branscher där antalet sökande varierar så för oss konkurrerar våra olika linjer mot varandra – en intern konkurrens som är minst lika påtaglig som den med gymnasierna, säger han.

Men vissa år när en del kommuner har mindre årskullar märks det på antalet sökande till Optima i synnerhet om gymnasiebenägenheten samtidigt är hög.

– Det förnekar jag inte, men det är viktigt att komma ihåg att samhället behöver ha utbildade personer för båda sidor. Huvudsaken är att alla ungdomar söker rätt och

De som väljer en yrkesutbildning är inte så intresserade av gymnasiet och tvärtom.

MAX GRIPENBERG Rektor för Optima

att skolan har en bra genomströmning. Det har vi inom Optima och jag tror också gymnasierna lyckas väl med den biten, säger Gripenberg.

Yrkesutbildningen har haft mer resurser för marknadsföring, men det tror inte Gripenberg har så stor betydelse.

– Vi har för all del satsat på

marknadsföring, men vackra broschyrer är inte det som ger oss studerande. Återigen är det valet av en yrkesutbildning eller gymnasiestudier och fortsatta studier efter det som avgör. Det viktigaste är att vi alla har en kvalitativ och högklassig utbildning.

För att kunna upprätthålla en god kvalitet på utbildningen behövs tillräckligt med resurser. Yrkesutbildningen har tvingats se över verksamheten på grund av minskade statliga anslag.

– Det är klart att det blir ett problem för oss att upprätthålla samma fina kvalitet med mindre resurser. Yrkesutbildningen står inför en stor utmaning när det gäller att hitta balans och effektivitet i närstudierna i skolmiljö, digitalisering och inlärning i arbete, säger Gripenberg. christoffer thomasfolk

9

4.5.2017 • Nr 9

Profilering är ett måste Konkurrensen om studerande är idag hård. Norra svenska Österbotten är inget undantag. Där har alla gymnasier profilerat sig för att öka attraktionskraften.

Kronoby gymnasium har arbetat medvetet i över femton år för att locka nya studerande – ett arbete som har gett resultat.

Samtliga gymnasier i norra svenska Österbotten har profilerat sig för att locka till sig studerande inte bara från den egna orten utan från hela regionen. Topeliusgymnasiet i Nykarleby satsar på naturvetenskaper, Jakobstads gymnasium på bildkonst medan Karleby gymnasium erbjuder ishockey och Pedersöre gymnasium marknadsför välmående och hälsa.

Väljer du Kronoby gymnasium kan du gå på flyglinjen. Förutom gymnasierna finns också den starka yrkesutbildaren Optima som konkurrerar om eleverna som blir färre.

– Det är hård konkurrens om studerandena i den här regionen.

Varje studerande vi får hit bidrar till verksamheten och därför är det mycket viktigt för varje gymnasium att satsa på rekryteringen, säger Erland Slotte, rektor för Kronoby gymnasium.

Stabilt läge i Kronoby Redan för femton år sedan insåg man i Kronoby gymnasium att det är nödvändigt att satsa på rekrytering och profilering. Orsaken till det var att årskullarna minskade och att det på sikt kunde finnas en risk för att gymnasiet tynar bort om inga åtgärder vidtas.

– Vi var tvungna att reagera och började på allvar satsa på profilering och rekrytering också utanför Kronoby. Till en början var vi aktiva i Larsmo som på den tiden fick ett högstadium men det tog tid innan arbetet gav resultat.

Nu – flera år senare – är situationen mycket bra och det är nästan en utmaning att ordna undervisning för alla som vill komma hit, säger Slotte.

Att Kronoby har gjort någonting rätt under åren står klart om

antalet sökande som har gymnasiet i fråga som förstahandsval beaktas.

– Som exempel kan nämnas hösten 2003 då ungefär 40 nya togs in till gymnasiet till en elevkår på cirka 130. Inför hösten 2017 har vi 80 sökande med gymnasiet på första plats och totalantalet studerande närmar sig 185.

Antalet studerande från andra kommuner har ökat.

– Som mest har vi haft 42 procent sökande från andra kommuner. Av årets sökande är 39 procent hemma från en annan kommun än Kronoby. Det tyder på att vi gör mycket rätt.

Flyg gav bra PR Vad har Kronoby gymnasium gjort för att lyckas bättre med rekryteringen? Det första steget var att marknadsföra sig som en skola i trygg lantlig miljö med ordnade skolskjutsar som fungerar bra också för de studerande som bor i en annan kommun.

Därefter kom satsningen på flyglinjen som har fungerat mycket bra som marknadsföring, menar Slotte.

– Flyglinjen har bidragit till att vi har fått mycket uppmärksamhet. Under senare år har antalet flygintresserade något dalat på grund av lågkonjunkturen. Studerandena som väljer den linjen måste nämligen betala ungefär hälften av kostnaden för flygverksamheten.

Jakt och natur Kronoby gymnasium har också satsat på jakt och natur, som riktas till naturintresserade ungdomar. Utöver det erbjuds studerande en period under det första och andra läsåret då de får helt fördjupa sig i musik eller hantverk utan att alls studera teoretiska ämnen.

– I tvåan finns flera alternativ att välja bland i och med att våra

 Kronoby gymnasium har satsat medvetet på profilering och rekrytering för att locka till sig elever. Konkurrensen om studerande är hård i regionen och vi har varit tvungna att reagera på olika sätt, säger rektor Erland Slotte. foto: christoffer thomasfolk

studerande kan välja en period med friluftsinriktning eller med bildkonst.

– Vi ger studerande en möjlighet att syssla med något annat än teoretiska ämnen under en hel period, vilket ger en guldkant. De förlorar ingen tid på att välja en modul utan perioden är uppgjord så att det inte stör gymnasiegången. Alla fyra moduler ordnas i samarbete med Kronoby Folkhögskola. De här möjligheterna med perioder av en annan inriktning är också en rekryteringsfaktor, berättar han.

Optima har stark roll Enligt Slotte väljer cirka hälften av niorna i Kronoby gymnasiestudier och av dem nästan alla det egna gymnasiet. Däremot är yrkesutbildaren Optima en konkurrent, vilket gäller för alla gymnasier i regionen.

– Optima är en mycket stark aktör i den här regionen och har satsat hårt på marknadsföring.

Därför är det mycket viktigt att vi gymnasier håller oss framme, rekryterar och har en hög profil. Vi kan inte riktigt konkurrera med deras marknadsföring men i stäl-

let har vi tillsammans med övriga gymnasier gjort gemensamma broschyrer och annonsering.

– Men vår viktigaste marknadsföring är våra studerande. De flesta är väldigt nöjda över att studera i vårt gymnasium och de sprider budskapet vidare. Det här är mycket värdefull marknadsföring, säger han.

Slotte har i egenskap av rektor strävat efter att hela personalen ska vara involverad i arbetet med profileringen och strategierna med rekryteringen. Han betonar att alla måste arbeta för att det ska lyckas bra.

Nykarleby satsar socialt För Topeliusgymnasiet i Nykarleby betyder speciallinjen inom naturvetenskaper, företagskunskap och fostran till internationalism mycket för rekryteringen. 23 procent av förstahandssökande för nästa läsår inte Nykarleby som hemort.

– Linjen är en viktig del av vår image och för vår rekrytering.

Men jag upplever ändå inte att det finns en hård konkurrens mellan gymnasierna i regionen. Däremot

har yrkesutbildningen haft ett starkt fotfäste i vår region, säger rektor Stefan Kula.

Men rekryteringen är ändå mycket viktig för Topeliusgymnasiet.

– I flera år har vi varit väldigt aktiva via sociala medier. Vi har till och med en kurs i sociala medier, det vill säga våra studerande är aktiva marknadsförare och vi försöker skapa ett varumärke av vår skola. I flera år har vi skickat ut informationsbroschyrer till alla svenskspråkiga niondeklassare i Österbotten. Och inför läsåret 2017-18 gjorde studerande en marknadsföringsfilm som heter ”Välj Topeliusgymnasiet” som laddats upp via sociala medier.

Han nämner också att Nykarleby, Jakobstad, Pedersöre och Kronoby har ingått ett gymnasieavtal och bildat en gymnasienämnd, för att utöka samarbetet mellan gymnasier.

– Det ser jag också som en starkare profilering av gymnasieutbildningen i vår region. christoffer thomasfolk

Gymnasier på väg uppåt Denna vår sökte cirka 73 500 personer till yrkesutbildning eller gymnasieutbildning via gemensam ansökan. Antalet sökande minskade med ca 2 900 sökande jämfört med ifjol. Antalet nybörjarplatser i gemensam ansökan var 81 600. Till svenskspråkig utbildning sökte sammanlagt cirka 3 385 sökande, vilket är ungefär detsamma som i fjol.

Under de senaste åren har antalet sökande till yrkesutbildning

minskat medan antalet till gymnasieutbildning har ökat. I vårens gemensamma ansökan sökte cirka 54 procent till yrkesutbildning och 46 procent till gymnasieutbildning. Motsvarande siffror för föregående vår var 56 procent till yrkesutbildning och 44 procent till gymnasieutbildning. Antalet grundskoleelever i gemensam ansökan var i hela landet cirka 56 300.

Inom svenskspråkig utbild-

ning var andelen sökande till yrkesutbildning 37 procent (ifjol 41 procent) och till gymnasieutbildning 63 procent (ifjol 59 procent).

Gymnasierna är alltså attraktiva i Svenskfinland.

Antalet förstahandssökande till yrkesutbildningen var cirka 39 700, vilket är 3 360 färre än ifjol.

Till svenskspråkig yrkesutbildning sökte 1 245, vilket är cirka 145 färre än ifjol. Inom yrkesutbildningen finns 43 900 nybörjarplats-

er, varav cirka 1 900 inom svenskspråkig yrkesutbildning.

Det finns i hela landet 37 750 gymnasieplatser, varav cirka 2 700 inom svenskspråkig utbildning. Till gymnasierna sökte i vår totalt 33 750 unga, vilket är 400 flera än ifjol. Till svenskspråkig gymnasieutbildning sökte 2 140, vilket är omkring 150 flera än ifjol.

En del branscher är mera populära än andra och samma popula-

ritet håller i sig från år till år. Den mest populära är social- och hälsovårdsbranschen med 5 710 sökande. Därefter kommer fordons- och transportteknik med 4 520 sökande, företagsekonomi och handel med 4 260 sökande, arkitektur och byggande med 3 510 sökande, eloch automationsteknik med 2 700 sökande, skönhetsbranschen med 2 380 sökande och inkvarteringsoch kosthållsbranschen med 2 150 sökande.

10

4.5.2017 • Nr 9

kolumnen Camilla Lindberg Journalist och till utbildningen klasslärare.

I en galen hiss Jag vet inte riktigt hur det går till, men plötsligt så står jag där bland alla andra galna i det för dagen galna varuhuset. Gula plastkassar, stressade människor som springer och tränger sig fram för att förvärva dagens stora fynd.

Jag hinner bara in så känner jag att jag måste bort, och tänker mig att en snabb flyktväg kunde vara hissen upp till åttonde våningen och där en kopp kaffe.

Beslutet visar sig nu kanske inte vara det allra bästa, men som ledd av en osedd hand stannar hissen framför mig och dörren öppnas. Det finns nätt och jämt plats för en person.

För övrigt är hissen sprängfylld med människor och en väldig barnvagn med tyst baby som handhas av en väldigt arg och stressad mamma.

Under den lilla trippen upp till åttonde våningen hinner hon spy ut sin vrede över alla unga (jag tackar förstås) människor som inte kan ta trapporna en dag som denna, utan ser det som sin stora uppgift i livet att tränga sig in i hissar och stjäla plats av de behövande.

Hon har väntat i tjugo minuter på hissen! Tjugo minuter!

Hon skriar högt och vägrar flytta på sig så mycket att en annan medresenär skulle komma åt att trycka på knappen för att nå önskad våning.

Stämningen i hissen är minst sagt färgsprakande, men också lite obehaglig. Jag är på vippen att fråga hur den arga mamman själv tänkte när hon styrde kosan mot galenskapernas hus med en liten baby just en dag som denna. Efter hissfärden känner jag mig oförskyllt skamsen och lite modfälld faktiskt.

Jag dricker mitt kaffe och undrar sedan hur jag skall ta mig ner. Hiss eller trappor?

Stämningen i hissen är minst sagt färgsprakande, men också lite obehaglig. Jag är på vippen att fråga hur den arga mamman själv tänkte när hon styrde kosan mot galenskapernas hus med en liten baby just en dag som denna.

Jag väljer ändå hissen som kommer efter en lång väntan.

Dörrarna öppnas, det är lika osaligt med utrymme nu, men den här gången kliver jag in i en atmosfär som visar sig var totalt annorlunda, även om de fysiska ramarna och förutsättningarna är exakt desamma som under färden upp.

Invid panelen med knappar står en varm och lugn kvinna som frågar oss andra vänligt om hon eventuellt kan trycka på någon önskad knapp, eftersom hon ändå står så nära. Hon ler och när hissen stannar följande gång, hjälper hon självmant ut en äldre dam som har lite svårt att orientera sig. Anställda hissflickor hör inte till nutid, men den här intar självmant rummet med sin vänlighet. I hisspegeln ser jag mig plötsligt stå där med ett leende på läpparna och känner mig med ens så väl till mods.

Dagens budskap mitt i galenskapernas hus blev så tydligt. Det är inte alltid omständigheterna som styr livet, snarare vårt förhållningssätt. Oberoende om vår hiss är på väg upp och eller ner, har vi möjlighet att välja den atmosfär vi skapar omkring oss. Även om livsrummet känns trångt. Vi väljer.

Pengar styr rätt till stöd Endast tre procent av lärarna och rektorerna i grundskolan anser att resurserna för att uppfylla det så kallade trestegsstödet är tillräckliga. Skillnaderna mellan skolorna är stora.

För att garantera elevernas lagstadgade rätt till stöd i skolan måste bland annat grundfinansieringen öka och dokumentationen förenklas, resonerar FSL. Lärarfacket OAJ har tillsammans med FSL undersökt det så kallade trestegsstödet och dess förverkligande. Över 500 lärare och rektorer har besvarat enkäten och resultaten är oroväckande. Endast tre procent anser att resurserna för trestegsstödet är tillräckliga År 2011 blev trestegsstödet en lagstadgad rättighet för elever i grundskolan och ersatte det tidigare systemet med att överföra elever till specialundervisning.

Efter det har tiotals specialskolor och specialklasser lagts ned. Tanken var att stödet för eleverna i behov av särskilt stöd skulle överföras med eleven till närskolan.

Satsa på grunden – Endast 66 procent av eleverna i behov av stöd får den specialundervisning de behöver. Närmare 20 procent får sällan eller aldrig specialundervisning. Många skulle behöva undervisas i mindre grupper, men bara tre av fem elever som får särskilt stöd, undervisas i mindre grupper vid behov, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

För att trestegsstödet ska kunna förverkligas måste först och främst grundfinansieringen ökas.

– Det räcker inte med olika statliga projektpengar. De är kortsiktiga och innebär en hel del pappersarbete, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för FSL. Långt ifrån alla skolor kan ga-

 Förbundsordförande Christer Holmlund berättade för FSL:s fullmäktige om trestegsundersökningen på vårmötet i slutet av april. foto: tom ahlfors

rantera tillräckliga stödformer för eleverna.

– Rätten till stöd får inte hänga på var man bor. Undersökningen visar att lagen inte uppfylls överallt, säger Holmlund.

Slukar arbetstid Över 90 procent av lärarna anser att arbetstiden har ökat i och med trestegsstödet. Det är framför allt uppgörandet av pedagogiska dokument som tar tid. FSL anser därför att dokumentationen för trestegsstödet måste förenklas. Det behövs bättre blankettbottnar, modelltexter och elektroniska system.

– Inom ramen för lärarnas arbetstid borde man reservera tid för uppgörande av de pedagogiska dokument trestegsstödet förutsätter, säger Holmlund. Över hälften av svarandena anser att specialundervisningen på deltid är otillräcklig inom alla stödformer. Störst är den inom intensifierat stöd där drygt 70 % anser att specialundervisningen på deltid är otillräcklig.

– Lärarna kritiserar också byråkratin som trestegsstödet medförde. Lärarna gör plikttroget upp pedagogiska dokument som inte ens nödvändigtvis resulterar i något, eftersom det är ekono-

min som styr, förundrar sig Luukkainen.

OAJ anser att lagstiftningen måste omformas så att den i fortsättningen tryggar stöd för alla elever. OAJ föreslår bland annat att eleverna i lag skulle tryggas rätt till undervisning i liten grupp.

OAJ kräver också tillräckliga resurser och att lärarna ska få arbeta med eleverna istället för att sätta tid på blanketter och annat pappersarbete som har svällt ut ordentligt.

Bindande normer, tack!

OAJ och FSL förespråkar att antalet lärare per elever regleras i lag enligt följande förhållande: ○ ○ Åk 1-2 i förhållandet 1:18 ○ ○ Åk 3-9 i förhållandet 1:20 Elevantalet bör dessutom justeras beroende på antalet elever inom det intensifierade och särskilda stödet. För en elev med intensifierat stöd skulle koefficienten vara 1,5 och för en elev med särskilt stöd 2.

– Det här skulle garantera mer hanterliga grupper och göra det möjligt för lärare att samarbeta kring lite större grupper och göra undervisningen mer flexibel, säger Christer Holmlund. c-e rusk

Infria löftena om mögelskolorna!

I debatten inför kommunalvalet var det många kandidater som talade om hur viktigt det är med skolbyggnader där både elever och lärare mår bra. En del av de här kandidaterna som då riktade sitt budskap till föräldrar är nu invalda i kommunernas fullmäktige.

– Nu är det dags att agera och trygga alla barns rätt till en sund skolmiljö, säger Förbundet Hem och Skolas styrelse i ett uttalande inför förbundets årsmöte i Helsingfors den 22 april.

HoS anger att frågan är synnerligen angelägen.

– I många kommuner handlar det om att bli aktivare redan i det skedet när upphandlingen för ett nytt bygge görs. Hurdana kriterier ställer man redan i början av byggprocessen?

– Från kommunernas sida så måste man våga välja alternativ baserade på kvalitet, inte på det billigaste priset. I sorgligt många kommuner finns exempel på redan från början dåligt byggda skolhus som bristfälligt un-

derhållna blivit mögelskolor. På många håll måste man nu fatta svåra beslut om att riva en gammal byggnad istället för att försöka lappa den här och där.

HoS fastslår att det bör finnas en person som långsiktigt ansvarar för skolbyggnaden och har ett helhetsansvar.

– Har skolor t.ex. en gårdskarl som ser till att byggnaden blir omskött och som slår larm genast då reparationer behövs, frågar styrelsen för Hem och skola.

11

4.5.2017 • Nr 9

debatt

Visst satsar Yle på Luther!

I Tom Gullbergs kolumn i senaste Läraren redogjorde han för televisionens bevakning av den lutherska reformationens 500-årsjubileum. Kontentan av kolumnen var att bevakningen består av ett tv-nytt inslag om ett par lustiga strumpor med texten ”här står jag och kan inget annat” och ett konstaterande om att ”det var alltså allt finlandssvensk public service hade att säga om jubileumsåret.”

Det som Gullberg säger är inte med sanningen överensstämmande. Vi på Svenska Yle tar reformationen och jubileumsåret på fullaste allvar. Det utgör en av våra

största tv- och arenasatsningar under 2017.

I samarbete med Svt har vi gjort den fyrdelade tv-serien Mark och Luther. I den serien följer vi i Luthers fotspår, ner till Wittenberg och Wartburg. Vi berättar om reformationens historia på ett lättfattligt sätt och samtalar med de mest slipade experter vi kunnat finna i Sverige och Finland för att så mångsidigt som möjligt belysa hur reformationen påverkat våra länder.

I Finland är det president Tarja Halonen, ärkebiskop Kari Mäkinen, biskop Björn Vikström, professorn i finska språket Kaisa Häk-

kinen, historieprofessor Henrik Meinander, psalmforskaren Jocke Hansson och teologen Patrik Hagman som belyser Luther och reformationen ur sina olika expertområden.

I Sverige har vi på motsvarande sätt samtalat med ärkebiskop Antje Jackelén, ärkebiskop emeritus KG Hammar, f.d. statsminister Ingvar Carlsson, författarna Ylva Eggehorn och Göran Rosenberg, historieprofessor Dick Harrison och teologie professorerna Werner Jeanrond och Elisabeth Gerle. Programserien leds av Mark Levengood.

Tv-serien sändes på Yle Fem

Var finns alla pappor?

Läraren lyfter fram ett viktigt perspektiv på första sidan i nummer 8/17. Rubriken lyder: Var finns de läsande männen? Jag skulle gärna spinna vidare på temat och på basis av erfarenheter i min hemkommun, ställa frågan: Var är elevernas pappor?

I min dotters lågstadieskola ordnade Hem och skola en föreläsning om mobbning. Av de närva-

rande cirka 20 föräldrarna och lärarna, var en pappa.

Samma mönster brukar upprepas på föräldramöten överlag; många mammor deltar och en blygsam mängd pappor. När lärare behöver kontakta en elevs förälder, så är det vanligtvis mamman som kontaktas.

En förälder uttryckte det ungefär så att pappan har hand om bi-

LÄROMEDELSNYHETER! Zooma in på HISTORIA 7–9, del 1 Zooma in på historia 7–9 är ett läromedel som lämpar sig både för specialundervisning och för parallell användning med ett annat läromedel.

Läs mera:

www.edu.fi/presentation/historia

SALAM – ISLAMS VÄG 5–6 Salam – islams väg 5–6 är den tredje delen i vår läromedelsserie för undervisning i islam.

Läs mera:

www.edu.fi/presentation/salam Böckerna finns till salu på: www.oph.fi/svenska/bokhandel

len och däckbyten, medan mamman helst sköter barnens skola.

I den nya läroplanen finns få åtgärder beträffande jämställdheten mellan könen (ordet genus förekommer sällan), medan jämlikhet visavi till exempel etnicitet nog omnämns.

Jag tänker att jämställdhet (och feminism) är svårt att uppnå bland elever, om inte vuxen-

under fyra veckor i april och har följts upp med ett antal artiklar och en quiz som blev väldigt populär på svenska.yle.fi/tro .

Om Gullberg, eller någon annan, har missat serien så är det ingen fara. Den finns naturligtvis i sin helhet på arenan.yle.fi. Så det är bara att gå in och titta när som helst. Och artiklarna och quizen försvinner heller ingenstans. Svt sänder serien i oktober.

Vi valde Mark Levengood som programledare för att kunna berätta historien om Luther med glimten i ögat och så lättfattligt som möjligt. Landets högstadie-

och gymnasieelever ser vi definitivt som målgrupp.

Så bästa lärare! Kolla in serien tillsammans med era elever. Det tror jag ni kommer att ha både glädje och nytta av.

Låt mej avsluta med Tom Gullbergs egna ord: ”televisionen på public service-nivå är i allra högsta grad involverad i en didaktisk historieförmedling.”

Jag är helt av samma åsikt.

Vänliga reformationshälsningar!

världen och skolan visar hur det kan göras. Och jobbar medvetet med jämställdhet i all verksamhet.

När ska Utbildningsstyrelsen välja att prioritera de här frågorna? Det känns tokigt att UBS väljer att skriva in entreprenörskap som en av sju kompetenser (K6) i undervisningen, i enlighet med värderingar i Finlands nylibera-

la regering. Hurdant är då intresset för en verksamhet som gynnar jämställdhet och genustänk?

Eller vill vi att barnen fortsätter i samma spår i framtiden? Att mammor har ett större ansvar för fostran och att pappor blir uteslutna?

Lika tunga, bara lättare att förstå.

Lättlästa nyheter på svenska både tryckt och digitalt – bara i LL-Bladet. Årsprenumeration (20 nummer / år) 24 € Grupprenumeration (15 ex. till samma adress) till specialpris 150 € om beställning görs senast 16.6.2017 till ll-bladet@ll-center.fi.

OBS! Uppge koden ”Läraren”.

www.ll-center.fi/llbladet

Stefan Jansson projektledare för Mark och Luther/ Svenska Yle

Nina Sirén Lovisa

– du får Beställ nu ingen första tidn usti! aug i mitten av

12

4.5.2017 • Nr 9

Lärarvärvets krävande vardag Det rådde inget tvivel om att de deltagande lärarna fann det givande att få träffa varandra då kursen Tredje klass ordnades för första gången för någon vecka sedan.

Många av deltagarna kände varandra från tidigare, flera var kurskamrater. Jens Mattfolk kunde konstatera att de 40 deltagande lärarna tillsammans stod för 800 år av samlad lärarerfarenhet, vilket ju sannerligen inte är fy skam.

– Jag har varit alterneringsledig och skulle när som helst vara det igen, löd en kommentar.

– Jag klarar inte av de krav som ställs på mig fast jag har jobbat i över tjugo år.

– Det är så mycket man borde orka med och de yngre har så otroligt mycket energi.

– Jag blev färdig 1993 och har jobbat i 24 år men aldrig haft en tjänst.

– År 1989 kunde vi välja att gå i pension vid 60 år, men då hade jag inte ordinarie tjänst och missade den chansen. Nu skall jag jobba tills jag är 64,5 år.

– Det här är det första året som jag har ”lejdon” på jobbet! Det blir sämre och sämre, det läggs bara till uppgifter medan inget tas bort.

I detta sällskap var det ingen som skämdes för att vara eller ha varit utbränd och sjukskriven av olika orsaker. Här fanns kamratstöd och uppmuntran.

Och också eleganta liknelser till övriga samhällsområden förekom för att beskriva de äldre lärarnas situation.

 Annika Fonselius och Rigmor Andersson utför ett evinnerligt pusslande för att hitta vikarier.

– Nya prenumeranter på Vasabladet lockas med specialerbjudanden. Aldrig erbjuds de gamla prenumeranterna någonting!

Ett evinnerligt pusslande Rigmor Andersson är rektor för Kyrkfjärdens skola i Ingå, F-6, och deltar i Tredje klass mest för sin egen skull.

– Jag börjar vara litet trött och ser fram emot pensionering, sade Rigmor, som tidigare har suttit i FSL:s fullmäktige flera år.

Hon ingick i en liten grupp rektorer som diskuterade värvets krävande vardag.

– Inte en enda dag detta läsår har den ordinarie personal som jag har anställt varit på plats i sin helhet, sade Rigmor, som är rektor för ca 160 elever och 12 lärare.

Sjukdomsfall kan man ju inget

göra åt, men att implementera läroplanen i ett kollegium som ständigt byter skepnad kan vara besvärligt.

– I rektors undervisningsskyldighet borde ingå att vara komplärare som hoppar in akut då någon lärare är borta. Rektor har ju kontakt med alla elever från tidigare och vet hur de fungerar.

Annika Fonselius är biträdande rektor för Lagstad skola i Esbo, en sammanhållen grundskola åk 1–10, som har 550 elever. Dessutom ingår två mindre enheter i rektorernas ansvarsområde.

– Jag är tjänsterektor så min undervisningsskyldighet är bara 3 timmar, berättade Annika Fonselius.

– Vikariearrangemangen är helt och hållet min uppgift. Mina morgnar och söndagskvällar går

åt till att jaga vikarier. Det är nog ett svårt pussel då det handlar om lärarkollegier på 70 personer.

Stefan Villanen, rektor i Kyrkoby skola åk 1–6 i Sibbo, höll med om att det en utmaning som heter duga.

– Det är mycket tidskrävande att hitta vikarier, framför allt om det rör sig om både långa och korta vikariat. Och det går ju inte att förutspå en sjukledighet.

Rektorerna var överens om att det gott kunde finnas en lärare som är anställd för att fungera som vikarie.

Tua Masar, rektor för Villa skola i Karleby kunde berätta att det har fungerat ett år i hennes stad.

– Han hade ju en uträknad undervisningsskyldighet och gick hans timmar över det fick han ersättning för det eller kunde låta

bli att ta de jobben. Det var mycket enkelt att ta in honom då någon lärare var frånvarande.

Blir en rektor själv sjuk är det i första hand biträdande rektorn som träder in, och ibland så att denna sköter rektorns jobb, men med vice rektors högre undervisningsskyldighet – en svår ekvation i längden.

– Om jag blir sjuk väntar allt det administrativa på mig då jag återvänder, sade Annika Fonselius som själv är biträdande rektor.

– Det är svårt att locka någon att bli vice rektor, sade Rigmor Andersson.

Kursledaren Jens Mattfolk är medveten om problematiken.

– Det är viktigt att se över undervisningsskyldigheten för vice rektorerna. Det kan ofta vara bra att övergå till ett system med vice tjänsterektor.

Räkna med pension Senare under kursen redogjorde förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström vid FSL för pensionsreformen och förevisade också hur alla som arbetar i den offentliga sektorn eller har gått i pension från anställning i den offentliga sektorn på Kevas webbsida kan utföra uträkningar gällande den egna pensionen.

Då gäller det att gå in på sidan www.keva.fi/sv och via ”Privatkunder” söka sig till sidan ”Dina pensionsuppgifter” där man kan logga in med exempelvis sina bankkoder. text och foto: tom ahlfors

bakbrädet Mördarens apa i Lillklobb. Unga Teatern fortsätter sina ambitiösa satsningar och sätter i höst upp Mördarens apa, som baserar sig på Jakob Wegelius prisbelönta bok.

Arn-Henrik Blomqvist har gjort en dramatisering som lämpar sig för alla 7 år fyllda. I jämförelse med boken är den lite kortare, lite mindre spännande och lite lättare att hänga med i, utlovar Unga Teatern.

Dramatiseringen måtte vara ett mäktigt åtagande, eftersom ursprungsverket omfattar över 600 sidor.

Inspiration från Hawaii. ”Jag tror att lärare och skolor i Finland skulle ha mycket att lära sig av skolor i Hawaii”, resonerar Sture Lindholm, författare och lärare från Raseborg.

Lindholm har besökt hawaiiska Punahou School, som har sam-

manlagt 3 750 elever och studerande, i samband med en längre resa där han bekantar sig med hur lärarna jobbar i olika kulturer. ”Trots skillnaderna mellan våra utbildningssystem var jag överraskad av hur mycket som gjordes på liknande sätt i klassrummen”, reflekterar Lindholm i en intervju som har publicerats på skolans hemsida.

Hemskola i Fuengirola. I Fuengirola på spanska Solkusten öppnas i höst en ny finsk skola, Fuengirolan kotikoulu - Academia Finlandesa omtalar Kaleva den 12 april.

Det handlar om en privatskola, som verkar på finska. Skolan ska drivas med ett nytt koncept, så att eleverna kan gå i skolan t.ex. i en veckas tid. Målgruppen är finländska familjer, som vistas temporärt i Spanien.

Bakom skolplanerna finns

Uleåborgsbördige affärsmannen och mångmiljonären Veikko Lesonen. Skolans undervisning bygger på gängse finländska läroplansgrunder, men avsikten är att också brodera ut verksamheten med spanska jämte spansk kultur.

UBS är innovativt. Utbildningsstyrelsen UBS har grundat ett innovationscenter. Centret inledde sin verksamhet den 1 mars 2017 och dess uppgift är att inom utbildningen och småbarnspedagogiken stödja en verksamhetskultur inriktad på förnyelse.

Innovationscentret ska dra nytta av den senaste kunskapen och lösningar som har påvisats vara fungerande. Med innovationscentrets hjälp sprids bästa modeller nationellt och till och med internationellt. Det är också möjligt att involvera organisationer och fö-

retag i spridningen av kunnande och i det gemensamma utvecklingsarbetet Konsulter utreder cook & chill.

Jakobstad gick in för den så kallade cook & chill-metoden för att tillreda skolluncher vid årsskiftet. Problemen med ojämn kvalitet hänger kvar och nu kommer konsulter att anlitas, omtalar svenska.yle. fi den 20 april.

Rådmans skolas kök tillreder cook & chill-maten. Maten kyls ned efter tillredning och värms upp vid ett senare tillfälle och det är tänkt att ge inbesparingar i per-

sonalkostnader.

Cecilia Hägglund-Nygård (bilden) är vice rektor och lärare vid gymnasiet i Jakobstad. Hon är missnöjd med matens kvalitet och studerande klagar också åt henne över cook & chill-maten.

– Maten har blivit klart sämre, väldigt få kolleger äter längre i matsalen. I och för sig är vi inte tvungna att äta maten, vi kan rösta med fötterna, säger Cecilia Hägglund-Nygård.

För att reda ut situationen kommer nu Alerte, som producerar kosthållstjänsterna, att anlita konsulter för lära personalen hur cook & chill-metoden skall til�lämpas.