Läraren 18 2017

ledaren Är manegen krattad för OAJ:s förhandlingar? Finns det en färdig lathund för förhandlingarna? Svaret måste bli nej! ЮЮ r sidan 2

9.11.2017 • Nr 18 Årgång 43 (124) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Hela havet stormar i S:t Karins I oktober marscherade föräldrar och elever i S:t Karins svenska skola ut ur skolhuset för att uttrycka sitt missnöje över att byggnaden används trots problemen med inomhusluften.

ЮЮ r läs mera på mittuppslaget

Nedslag på bokmässan

Första priset i skrivartävlingen Argh? delades ut på bokmässan och gick till Lukas Lundin (bilden), abiturient i Ekenäs gymnasium.

Vad säger Lukas modersmålslärare Mikaela Hemmälin om denna framgång?

Mer om bokmässan inne i tidningen.

Medvind för ViRum ViRum har tagit stora steg framåt sedan idén på ett gemensamt virtuellt gymnasium för hela Svenskfinland framfördes 2014.

– Fördelarna med ett gemensamt heltäckande system är många och därför har jag en stark tro på det här, säger Stefan Kula, rektor för Topeliusgymnasiet i Nykarleby, som varit spindeln i nätet för ViRum.

ЮЮ r sidorna 9,11 och 12

ЮЮ r sidan 8

Skattar FSL:s kongress åt förgängelsen?

I de föreslagna ändringarna av FSL:s stadgar, som diskuteras vid fullmäktigemötet den 8–9 november, ersätts förbundets kongress av ett valmöte för ombud för de lokala lärarföreningarna.

Det slutgiltiga beslutet om en stadgheföränring fattas av kongressen 2018, som alltså kan bli den sista.

ЮЮ r sidan 4

2

9.11.2017 • Nr 18

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Spelet är i gång Avtalsrörelsen har fått en grund. Industrifacket och Teknologiindustrin banade väg för andra sektorer genom att sluta ett tvåårigt avtal, som inkluderar en option om ett tredje avtalsår. Nivån för löneförhöjningarna har dock definierats endast för två år.

Kostnadseffekten för de två åren uppgår sammanlagt till 3,2 procent.

Lönerna stiger med 1,1 procent 1.1.2018 och därtill kommer en lokal pott om 0,5 procent av lönesumman.

De allmänna förhöjningarna är aningen lägre under det andra avtalsåret, medan de lokala potterna är i gengäld större.

Uppgörelsen är föga överraskande och ger ett visst perspektiv på Skogsindustrins bisarra nollbud, som öppnade avtalshösten.

Teknologiuppgörelsen visar vägen för många andra sektorer, eftersom man nu kan tala om en s.k. allmän linje. Andra sektorer har redan hunnit sluta avtal, som följer denna linje. Ännu i början av året förekom diffusa spekulationer och sonderingar om uppbyggnaden av en s.k. Finlandsmodell, där hela avtalsfältet skulle bindas till de löneuppgörelser som nås inom den konkurrensutsatta exportindustrin.

Det är en modell, som inte tilltalar organisationer som företräder offentligt anställda. OAJ var föga tilltalad av modellen, som emellertid fick sin definitiva dödsstöt av Skogsindustrin som har valt att gå sin egen väg i avtalssammanhang.

Uppståndelsen kring modellen resulterade emellertid i att intresset för den allmänna linjen är större än någonsin tidigare.

ÅRGÅNG 43 (124). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,20 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 62 euro, 1/2 år 32 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2017.

Vad innebär detta för lärarna? OAJ förhandlar vid många bord, men organisationens tyngd är störst vid de kommunala avtalsborden. Är manegen krattad för OAJ:s förhandlingar? Finns det en färdig lathund för förhandlingarna? Svaret måste bli nej!

Nu har alltså en allmän linje utkristalliserats, men det betyder inte att lärarna kommer till ett dukat bord. Utgångspunkten bör dock rimligen vara att den allmänna lönelinjen gäller också offentligt anställda. Men i gott minne hos de offentligt anställda finns den ohemula nedskärningen av semesterpenningen, som ju inte drabbade anställda inom andra sektorer.

Den kommande, eller bör man säga eventuellt kommande reformen av social- och hälsovården påverkar dessutom de kommunala förhandlingarna. En stor del av de kommunala personalen byter då arbetsgivare och processen blir inte lätt. Detta kan sätta käppar i hjulet för tankarna om en tvåårig avtalsperiod.

Lönelinjen är alltså definierad på allmän nivå. Eller mer korrekt är att säga att nivån på kostnadseffekten är fastställd. Men det krävs ingående diskussioner också inom det kommunala avtalsområdet om hur pengarna fördelas. Hur mycket sätts på allmänna förhöjningar, hur mycket fördelas på lokal nivå och vilka eventuella textändringar blir aktuella i uppgörelsen?

OAJ förbereder sina avtalsmål och rustar upp sin organisatoriska beredskap inför förhandlingarna. De gällande avtalen utlöper i månadsskiftet januari–februari 2018.

OAJ:s fullmäktige väljs - därför angår det dig Våren 2018 väljs nya ledamöter till OAJ:s fullmäktige, du kan bli en av dem. Det är viktigt med engagerade representanter för FSL så kandidera och glöm inte heller att rösta i valet!

Vad är det bästa med uppdraget som FSL:s representant i OAJ:s fullmäktige? De nuvarande ledamöterna sammanfattar: - Man får ett brett kontaktnät som sträcker sig över språkgränserna - En insyn i aktuella skolpolitiska frågor - Ett forum för att föra fram FSL:s åsikter

Kandidatnomineringen pågår FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Lönelinjen är alltså definierad på allmän nivå. Eller mer korrekt är att säga att nivån på kostnadseffekten är fastställd. Men det krävs ingående diskussioner också inom det kommunala avtalsområdet om hur pengarna fördelas.

FSL har sju platser i OAJ:s fullmäktige (enligt medlemssituationen 1.10.2017). Varje röstberättigad medlem kan kandidera. Är du intresserad av att vara med och påverka?

Ställ upp!

FSL

inFormerar

Uppdatera dina medlemsuppgifter Alla FSL-medlemmar (förutom pensionärer och studerande) har rätt att rösta i valet.

För röstningsförfarandet är det viktigt att du har angett rätt kontaktuppgifter, arbetsplats och arbetsgivare i medlemsregistret. Gå in och kolla att uppgifterna är rätt på adressen www.koodata.net/fsl.

Tidtabell och mer information Deadline för kandidatnomineringen är 15.1.2018. Valet hålls under februari och mars. Resultatet offentliggörs 5.4.2018.

Mer information om uppdraget, hur du kandiderar och detaljer kring röstandet hittar du på www.fsl.fi och www.oaj.fi.

Förbundskansliet informerar mera under hösten och vintern.

3

9.11.2017 • Nr 18

Åter dags för gymnasiereform Så är det då åter dags att förnya gymnasieutbildningen, så att den motsvarar kompetenskraven i framtiden. Så resonerar undervisnings- och kulturministeriet, som har kört igång projektet Det nya gymnasiet.

Målet är att • öka gymnasieutbildningens dragningskraft som en allmänbildande utbildningsform som ger behörighet för fortsatta högskolestudier • att förbättra utbildningens kvalitet och inlärningsresultaten samt • att göra övergången från studierna på andra stadiet till studier på högskolenivå smidigare.

Reformen genomförs av undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen i sam-

ordförord

arbete med intressentgrupper och sakkunniga. I beredningen beaktas utredningar, försök och projekt som redan gjorts i anslutning till gymnasiereformen.

na under workshoppen.

Evenemang ordnas även i Tammerfors, Jyväskylä, Villmanstrand, Vasa, Uleåborg, Lahtis, Åbo och Kuopio.

Stram tidtabell

På svenska i T:fors

Regeringens proposition med förslag till ny gymnasielag överlåts till riksdagen våren 2018. Så är det åtminstone tänkt.

Undervisnings- och kulturministeriet vill få till stånd en öppen process kring detta. Arbetet, som går under namnet Det nya gymnasiet, är i gång bl.a. i form av en turné runt om i landet.

Turnén inleddes i Helsingfors 13.10. På webbsidan Det nya gymnasiet finns en video på evenemanget i Helsingfors och ett sammandrag av de temadiskussioner-

I Tammerfors ordnas två evenemang, varav det ena riktar sig särskilt till de svenskspråkiga gymnasierna. Det svenskspråkiga tillställningen ordnas den 20 november 2017.

På webben pågår en brainstorming, där envar kan framföra synpunkter om hur gymnasiet borde utvecklas. c-e rusk Mera på adressen http://minedu.fi/ sv/det-nya-gymnasiet

Sexdubbel rektor går inte an En person hanterar uppgiften som rektor för sex skolor och fungerar dessutom som bildningsdirektör? Det går inte an, anser regionförvaltningsverket (RFV) i östra Finland som har näpst Kangasniemi för arrangemanget, som inte är förenligt med stadgandena om lagstiftningen för den grundläggande utbildningen.

RFV anser att förfarandet omfattar en tydlig risk för att en dylik tjänsteinnehavare inte förmår bära ansvar för ledaruppgifterna i alla skolor.

Kangasniemi genomförde år 2015 en förvaltningsreform, som bl.a. innebar att sex lågstadier förlorade sina rektorer. De lokala skolledarna utsågs till ”kouluvastaavia” (ung. skolansvariga).

Senare fick skolorna en gemensam rektor, som samtidigt fungerar som bildningsdirektör. Sagda

person jobbar huvudsakligen utgående från sin arbetsplats i kommunhuset.

– Det var redan från början en huvudlös lösning. Det fanns klasslärare som skötte rektorsuppgifter men som saknade rektorsansvar, säger Petri Lajunen, regionombudsman för OAJ i södra Savolax, i en kommentar till OAJ.fi.

Det var uttryckligen Lajunen som vände sig till RFV. Jari Karttunen, bildnings- och välfärdsdirektör i Kangasniemi, vill avdramatisera frågan.

Han anför att lagstiftningen inte innehåller detaljerade stadganden om hur många rektorsuppdrag en person kan handha. Han säger också att rektorn i Kangasniemi jobbade tillsammans med en biträdande tjänsterektor.

– RFV:s beslut är snarare ett

ställningstagande, som vi mottar med allvar. Situationen har ju ändrats, säger Karttunen.

Situationen har ändrats såtillvida att uppgiften som bildningsdirektör har fallit bort. Men rektorskapet för sex skolor kvarstår.

Niku Tuomisto, utvecklingschef med ansvar för bl.a. ledarskapsfrågor vid OAJ, säger att Kangasniemi inte är den enda kommunen som sysslar med liknande arrangemang.

Han anser att rektorsuppgifterna inte kan skötas som distansarbete.

– Ansvar för skolverksamhet förutsätter tillräcklig närvaro, säger Tuomisto.

Kangasniemi har knappt 5 700 invånare. Kommunen är belägen i södra Savolax. c-e rusk

Akava samarbetsförhandlar Centralorganisationen Akava har inlett samarbetsförhandlingar med personalen. Styrelsen för Akava beslöt den 12 oktober att fortsätta arbetet med att förnya verksamheten.

Förnyelsearbetet inleddes i april och omfattar Akava-samfundets uppgifter, verksamhet och interna arbetsfördelning. Samarbetsförhandlingarna motiveras med ekonomiska och produktionsmässiga orsaker.

Förhandlingarna berör omorganisering av arbetsuppgifter jämte eventuella uppsägningar av anställda.

Med Akava-samfundet avses medlemsorganisationerna, förhandlingsorganisationerna FOSU, YTN och Entre samt själva centralorganisationen.

36 medlemsförbund är idag anslutna till Akava och det totala medlemsantalet är drygt 600 000 medlemmar. Akava redovisar en kontinuerligt ökning av medlemsantalet sedan organisationen

grundades år 1950.

De slutliga besluten rörande Akavas nya roll tas vid förbundsmötet den 28 november.

Fackcentralen FFC genomförde en liknande reform i fjol. Hela verksamheten sågs över och fem anställda förlorade sina arbetsplatser.

Också tjänstemannacentralen STTK genomförde i slutet av fjolåret samarbetsförhandlingar, vilka emellertid inte ledde till uppsägningar. STTK förnyade strategin, verksamheten och organisationen. c-e rusk

Christer Holmlund Förbundsordförande

Det nya nya gymnasiet?

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen har en dröm om en ny gymnasieutbildning år 2019. För att förverkliga den drömmen har ministeriet grundat en ny tillfällig enhet vars mål är att bereda regeringens proposition om en ny gymnasielag, med deadline redan våren 2018.

Målen med förnyelsen är på inget sätt nya, utan enligt mig en upprepning av det som nu redan är gymnasiets uppgift; att vara en attraktiv och kvalitativ utbildning som ger behörighet för fortsatta högskolestudier och som gör övergången från andra stadiets studier till högskolenivån smidig.

Vi har under årens lopp diskuterat, debatterat och uttalat oss kring gymnasieutbildningen. I våra uttalanden har förbundet alltid understrukit betydelsen av att gymnasiet bibehålls som en allmänbildande utbildning där man får en bred kompetens för ett stort urval av studier inom högskolor och universitet. Val som man gör i gymnasiet ska inte utesluta någon fortsatt utbildning.

Då gymnasiet tagit i bruk sina nya läroplansgrunder hösten 2016, känns det overkligt att vi nu igen är i behov av en ny reform inom gymnasiet.

Vi kan inte driva utbildningen med fyra års intervaller där det är viktigare för en regering att få sätta sin prägel på utbildningen än att via politisk konsensus kring utbildning och forskningsresultat utveckla utbildningen över riksdagsperioderna.

För tillfället pågår försök i 28 gymnasier där timfördelningen ger betydligt mera frihet i valen av realämnen. De första resultaten från detta försök kan vi förvänta oss tidigast sommaren 2019, då de första som deltagit i försöket utexamineras.

Dessa resultat är knappast vetenskapligt analyserade då.

Ja, vi behöver se över gymnasielagen. Vi behöver få in specialundervisning i gymnasierna och det finns orsak att förnya skrivningarna kring handledningen. Men det stora problemet är åter tidtabellen.

Vår undervisningsminister har sagt att timfördelningsreformen, som låg som grund för de nya läroplansgrunderna, blev på hälft. Regeringen led också då av tidsbrist och kunde inte släppa en skrivning i regeringsprogrammet, trots vetskapen om att förordningen inte var optimal med tanke på gymnasiets utveckling.

Nu skyndas det igen! Vi kan inte driva utbildningen med fyra års intervaller där det är viktigare för en regering att få sätta sin prägel på utbildningen än att via politisk konsensus kring utbildning och forskningsresultat utveckla utbildningen över riksdagsperioderna.

I detta sammanhang är det också omöjligt att frånse den förändringsprocess som gymnasiet upplever och är inne i med tanke på studentexamen.

Inte att undra på att lärarna och rektorerna känner sig frustrerade över den arbetsinsats som krävs för att hänga med i reformvindarna som blåser!

4

9.11.2017 • Nr 18

Sista kongressen i juni?

FSL:s förbundskongress ordnas 6–7.6.2018 på hotell Hilton Fiskartorpet i Helsingfors. Kongressen kan bli den allra sista, om kongressen bestämmer så. I så fall krävs kvalificerad majoritet, så att tre fjärdedelar av kongressombuden stöder föreslagna ändringar av förbundets stadgar.

Den högsta beslutande makten i förbundet utövas av förbundskongressen, som sammanträder vart fjärde år bl.a. för att välja fullmäktige och förbundsordförande. I bägge fallen handlar det om fyraåriga mandatperioder.

Mellan kongresserna handhas beslutsmakten av förbundsfullmäktige, som sammanträder till ordinarie möten två gånger i året.

Hur pass ändamålsenligt är det med dubbel beslutsmakt av denna typ? T.ex. lärarfacket OAJ avskaffade förbundskongressen redan i början av 1990-talet och där hanteras beslutsmakten av förbundsfullmäktige, som bl.a. väljer ordförande var fjärde.

Äger stor dignitet Frågan, som allmänt upplevs vara av allvarlig karaktär, togs till diskussion redan under tidigare ordföranden Dan Johanssons egid.

Dock fördes ärendet inte till beslut på förbundskongressen i juni 2014.

Christer Holmlund valdes till Johanssons efterträdare år 2014. Holmlund fortsatte arbetet, som syftar till att förnya förbundets stadgar. Stadgarna utgör en slags grundlag för verksamheten.

Frågan äger stor dignitet, eftersom stadgarna väl kan förliknas vid förbundets grundlag. Beredningen av stadgeändringarna har delvis skett i en arbetsgrupp, som består av styrelseledamöter, och delvis under styrelsens sammanträden. Som sakkunnig har fungerat verksamhetsombud Sebastian Gripenberg vid Svenska studiecentralen.

Christer Holmlund och förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström har hållit i trådarna för arbetet, som är inne på slutmetrarna. De föreslagna nya stadgarna har finslipats och sänts för förhandskontroll till Patent- och registerstyrelsen (PRH). Detta

krävs för att få bekräftelse för att stadgarna är i linje med Föreningslagen.

PRH gav ett positivt besked i slutet av oktober.

Stadgeändringarna, och den därtill hörande organisationsreformen, förs till diskussion vid förbundsfullmäktiges sammanträder i Tammerfors den 8-9 november.

Fge väljer ordförande Det är uttryckligen styrelsen, som bereder ärenden som föreläggs förbundskongressen. Fullmäktige saknar beslutsmakt i denna fråga, men bereds dock möjlighet att diskutera de eventuellt föreslagna stadgeändringarna.

Styrelsen har efter många djuplodande diskussioner stannat för att föreslå att förbundskongressen avvecklas, vilket i sin tur innebär att förbundsfullmäktiges roll stärks. Valet av förbundsordförande sköts, om stadgeändringarna omfattas av kongressen, i fortsättningen av fullmäktige.

I OAJ väljs förbundsfullmäktige genom direkta medlemsval, vilket är en dyr och arbetskrävande process. I förslaget till nya FSL-stadgar anges att förbundsfullmäktige utses vart fjärde år vid förbundets valmöte som ska hållas inom april eller maj. Ett extraordinarie valmöte för att komplettera fullmäktige kan hållas vid andra tider.

Ett enda ärende Kongressen ersätts alltså av ett valmöte för ombud för de lokala lärarföreningarna. Dock skiljer sig det föreslagna valmötet från kongressen avsevärt, eftersom stadgarna anger att det enda ärendet vid valmötet är val av fullmäktige eller kompletteringsval till fullmäktige. c-e rusk

 Fullmäktigeledamot Lisbet Rönnqvist-Edén från Jakobstad-Larsmo mötte vid registreringsdisken kongressdelegat Berndt Schauman, som representerade Björneborg på FSL:s kongress år 2014. arkivfoto: tom ahlfors

Genomskinlig process FSL:s gällande stadgar anger att medlemsföreningarna har rätt att utse kongressombud, så att varje påbörjat femtiotal medlemmar berättigar till ett ombud.

Ombuden ska utses av ett föreningsmöte. Medlemsantalen i föreningarna fastställs den 31 december det år som föregår kongressen. Alla ombud förfogar över en röst.

Om man ser till situationen vid senaste årsskiftet var Ålands lärarförening etta bland medlemsförening. Med sina 440 medlemmar skulle föreningen utse nio kongressombud. Det samma gäller Helsingfors svenska lf och Finlands svenska lärarstuderandes

förening FSLF. De hade vid årsskiftet 423 resp. 418 medlemmar.

Den allra minsta föreningen, Svenska lf i Uleåborg hade 20 medlemmar. Det ger föreningen ett ombud.

Förbundskongressen i juni 2018 väljer ordförande för förbundet.

Christer Holmlund tillträdde ordförandeposten år 2014 efter att ha besegrat motkandidaten Nina Eriksson-Holmström.

Förutom ordförandevalet torde den största frågan på kongressen bli förslaget om att ändra stadgarna och därmed även organisationsstrukturen.

Stadgeändringar förutsätter kvalificerad majoritet. Vid omröst-

ning gäller den mening som understöds av minst tre fjärdedelar (3/4) av de avgivna rösterna.

– Processen har varit väldigt öppen. Vi har verkligen försökt informera om det som är på gång. Samtidigt har vi lyssnat på de synpunkter som har influtit. Reformen är alltså förankrad. Eventuell kritik mot förnyelsen kan knappast göra gällande att vi har hemlighållit något, säger förbundsordförande Christer Holmlund.

Vilka motiv finns för reformen?

– Det är att dags att modernisera vår organisation. Samtidigt har vi granskat och diskuterat hur demokratin fungerar inom förbun-

det, säger Holmlund.

Han identifierar vissa brister i dagens organisationsmodell.

– Föreningarnas roll är idag inte tillräckligt stark. I dagens system väljs fullmäktigeledamöterna av förbundskongressen. I den föreslagna modellen är det uttryckligen föreningarna som utser ledamöterna. Den nya modellen innebär samtidigt att om en ledamot t.ex. byter förening under fullmäktiges mandatperiod så förlorar ledamoten sin plats i fullmäktige. Så är det inte idag.

En del har ifrågasatt förslaget om att slopa förbundskongressen.

Christer Holmlund förstår delvis invändningen.

– Förbundskongresserna som ordnas vart fjärde år har fungerat som storsamlingar för det finlandssvenska skolfolket. Men i styrelsen har diskuterats möjligheten att valmötet ( se texten här ovan) som ordnas vart fjärde år kan formas så att detta också blir ett större evenemang. Men makten förblir hos fullmäktige, säger Christer Holmlund.

Vad kostar en kongress?

– I budgeten för år 2018, som föreläggs förbundsfullmäktige den 8–9 november, har kostnaderna beräknats till 120 000 euro, säger Holmlund. c-e rusk

5

9.11.2017 • Nr 18

På väg mot nästa steg En femtedel av tonåringarna upplever att de inte har någon att prata med om sina mest personliga tankar. Pojkarna saknar oftare än flickorna någon att prata förtroligt med.

Denna uppgift härstammar från Barnavårdsföreningens enkät hösten 2016 bland över 1600 nyländska ungdomar i åldern 13–20 år.

Av dessa ungdomar var det bara knappt 60 procent som helt kunde skriva under påståendet att de uppskattar sitt liv.

Enkäten användes i fjol för att utveckla det då redan pågående programmet Next level som vill stärka ungdomars självkänsla och framtidstro. Next level erbjuder gruppverksamhet för ungdomar på åk 9 och 10 samt på andra stadiet i södra Finland. Denna verksamhet fungerar som komplement till skolans elev- och studerandevård.

Praktiska övningar och diskussion Emma Fabricius är sakkunnig inom ungdoms- och skolverksamhet vid Barnavårdsföreningen i Finland och ansvarar för Next level-verksamheten. Hon besöker tillsammans med sin kollega Christina Holm, också sakkunnig inom ungdoms- och skolverksamhet, skolor och erbjuder ett paket med praktiska övningar, diskussioner och självständiga uppgifter som ska öka ungdomarnas självkännedom för att vardagen skall bli mera lätthanterlig och öka tron på framtiden för dem.

Paketet omfattar sammanlagt tre längre träffar under skoltid. Målsättningen är ambitiös; ingen ung skall bli utslagen, alla skall känna att deras framtid är full av möjligheter.

Positiva känslor Next level är ett STEA-finansierat program för förebyggande verksamhet, betonar Emma Fabricius och Christina Holm. STEA är social- och hälsoorganisationernas understödscentral som administrerar Veikkaus’ avkastning.

– Det finns mycket att jobba med i klasserna. Men vi vill att vårt arbete genomsyras av en positivitet. Vi går inte in i klasserna och berättar hur många procent som känner sig ensamma eller dåliga. I stället jobbar vi med värderingar och identitet och framtidsdrömmar, säger Christina.

Namnet Next level syftar förstås på framtiden och det som

skall bli följande steg efter den utbildning de unga nu får, oberoende av om det är yrkesskola, gymnasium eller grundskolans övre årskurser.

Mottagandet i skolorna har varit gott på alla plan. Studiehandledare Andrea Kortman i Kyrkslätts gymnasium, där vi är den här dagen, är nöjd över att programmet gör besök i hennes skola idag. Det är trevligt för eleverna att träffa nya människor, som inte bedömer och betygsätter dem.

– Studerande säger ibland att skolan är jobbig, men ofta handlar det om bristfällig tidsplanering har jag märkt. Skolarbetet hopar sig och man sitter kvällen eller natten före ett prov eller en presentation och förbereder sig.

– Man kan vara effektiv om man är litet pressad, men blir det för mycket stress och för långa nätter är det ju inte bra, säger Andrea Kortman och poängterar vikten av tidsanvändning och vardagsstruktur.

Höga krav, både egna och andras, kan leda till att självkänslan får en törn. Unga som betvivlar sin egen förmåga att prestera kan vara mera benägna att skjuta upp skolarbetet till sista stund. Då kan en utebliven framgång bortförklaras med att man inte hade tid att förbereda sig.

In i klassen Det är nu dags att möta studerande i åk 2 tillsammans med Emma och Christina, som tidigare besökt den här gruppen en gång. Då dök frågor upp som handlade om stress, studieteknik och studiemöjligheterna efter gymnasiet. De två sistnämnda sköts av skolans studiehandledning, och vad gäller stress och återhämtning har skolan engagerat sig i Folkhälsans projekt ”De e lugnt”.

– Pratar man mycket om stress och låg motivation kan man fastna i det tunga och negativa. Vi vill vända på det och fokusera på framtiden, möjligheterna och det som är positivt. Jag känner på mig att här finns mycket sådant också, säger Emma Fabricius till de studerande.

Det är en stor grupp på omkring trettio personer. Många sitter med mindre och större skär-

 Emma Fabricius (t.v.) och Catharina Holm från Barnavårdsföreningen basar för programmet Next level.

 Studiehandledare Andrea Kortman i Kyrkslätts gymnasium tror att eleverna uppskattar att möta folk utifrån, som inte bedömer och betygsätter dem.

mar framför sig för att hitta någon skoluppgift som diskuterats och som ska finnas på plattformen Edison.

Identitet och personlighet – Idag ska vi fundera på personlighet och identitet och på framtiden och målsättningar. Vem är jag som person? Livet handlar mycket om att man är tillsammans med andra människor, till exempel i en studiemiljö eller på en arbetsplats.

Då kommer ni in i gruppen med er person. Arbetsgivare söker ofta efter en viss typ av människa till arbetsgemenskapen, som kan sakna en lugn person, en glad person, eller något annat.

– Det är bra att känna till vilken sorts typ man är!

Christina Holm berättar att

hon och Emma vill utmana studerandena och ger dem i uppgift att utgående från en mittpunkt där det egna namnet står skrivet försöka beskriva sig själv om tre år.

Först handlar det om att identifiera sig genom ca tio ord på papperet, så kallade delidentiteter, såsom studerande, flickvän, pojkvän, musiker… sådant som känns viktigt.

Aktiviteten i klassrummet varierar. En del börjar genast fundera på uppgiften medan andra fokuserar på att obemärkt i skämtsamt syfte fylla i ord på kompisens papper.

Jag tänker för mig själv att eleverna röjer stora sidor av sina identiteter genom sitt sätt att agera i samband med den här uppgiften. Jag ser mig själv i samma si-

tuation för över 35 år sedan. Jag påminde nog mest om de här lustigkurrarna som har svårt att se det fruktsamma i övningar av detta slag. Hur såg jag på min egen identitet i den åldern? Hur har den synen förändrats under årens lopp?

Next level-arbetet i klassrummet går emellertid vidare. Skriv tre ord som du vill att andra förknippar med dig. Tre saker du är bra på. Vad vill du uppleva? Gruppen träffas en sista gång efter en vecka.

Projektet Next level fortsätter åtminstone hela nästa år och det går bra att ta kontakt med Emma Fabricius per e-post på adressen emma.fabricius@bvif.fi. text och foto: tom ahlfors

6

9.11.2017 • Nr 18

Föräldrar kräver nytt skolhus Skoldebatten har gått het i S:t Karins de senaste sex månaderna. Föräldrarna har arbetat hårt för att få en ny skola, sedan undersökningar visat att över hälften av eleverna i S:t Karins svenska skola uppvisar symptom som kan förknippas med kvaliteten på inomhusluften.

I slutet av oktober bestämde stadsstyrelsen ändå till mångas besvikelse att det inte blir något nybygge för den mögeldrabbade skolfastigheten i Hovirinta där S:t Karins svenska skola verkar tillsammans med en finsk skola. I stället görs sannolikt en omfattande renovering.

– Nu har stadsstyrelsen sagt sitt, och jag måste lita på att det är en bra lösning. S:t Karins har inga andra svenskspråkiga skolor, och vi har ingen möjlighet att flytta lärare eller elever som uppvisar symptom, säger Maria Engblom, rektor för S:t Karins svenska skola.

– Vi behöver ett skolhus där alla mår bra, och om beslutsfattarna säger att vi får ett sådant hus genom renovering måste jag lita på det.

Stadsfullmäktige har dock inte sagt sitt.

Frågar man föräldraföreningen är sista ordet i skolfrågan heller inte sagt.

S:t Karins svenska skola håller som bäst på att flytta ut i baracker på skolgården, men de beställda barackerna rymmer inte Hovirintafastighetens alla 480 elever från två skolor och en förskola. Sex klasser har fortfarande ingenstans att ta vägen.

– Jag är väldigt lättad att stadsstyrelsen nu senast beslöt att hela skolbyggnaden ska utrymmas, men det kommer att ta tid att hitta ersättande lokaler, säger Engblom.

Förutom att undervisningsutrymmen saknas är det också oklart var alla ska äta och gymnastisera efter att skolfastigheten stängs för reparation.

Gymnastiksalen är redan belagd med användningsförbud efter att aktiv mikrobväxt hittats under gymnastiksalens golv.

Tillsvidare hålls gymnastiken utomhus.

Många symptom Engblom berättar att det var under förra läsåret man märkte att allt fler i personalen fick symptom. Det var ständigt återkommande bihåleinflammationer, förkylningar som aldrig gick om, röda ögon och problem med halsen och rösten. I vissa klassrum var symtomen extra besvärliga.

– Det hade hållit på en längre tid men vi förstod inte genast att dra tydliga paralleller till inomhusluften.

Sist och slutligen var det bara en handfull av skolans lärare som inte upplevde symptom.

Lärarna gjorde flera anmälningar till staden, som förra våren lät Institutet för hälsa och välfärd utföra en enkät om inomhusluften också bland eleverna. Enkäten visade att över hälften av eleverna led av olika symptom i luftvägarna, huvudvärk, illamående och trötthet.

Uppretade föräldrar Resultatet slog som ned en bomb bland föräldrarna, som ordnade namninsamlingar, diskussionsmöten och demonstrationer för att uppmärksamma beslutsfattarna på situationen i Hovirintafastigheten.

– Det här var i april, och det var egentligen då processen tog fart på allvar, säger Engblom.

Under sommaren lät staden göra flera husbesiktningar i fastigheten. Mögelhundar som undersökte byggnaden markerade över 50 platser, och analyser av materialprov visade bland annat att det finns fukt i ytterväggarna.

– Det visade sig också att staden hit-

tat mögel och strålsvamp under gymnastiksalsgolvet redan år 2014, men trots att skolhuset renoverats upprepade gånger de senaste åren har fortfarande inget gjorts åt gymnastiksalen, berättar Engblom.

Målet är överlevnad Situationen i S:t Karins är på intet sätt unik, men när man själv står inför det faktum att mögelskolan är ens egen arbetsplats inser man att konsekvenserna är mycket större än man kunnat föreställa sig, säger Maria Engblom.

– När folk är sjuka påverkar det hela verksamheten; kollegiet, undervisningen, kontinuiteten. Att i en sådan situation hitta tid och resurser för att utveckla skolan och undervisningen – det är jättesvårt, säger Engblom.

– Nånstans måste man prioritera. Nu satsar vi på att överleva. Nu är det bara det absolut nödvändigaste som gäller; att stödja varandra, att skapa rutiner och att få vardagen att rulla.

Det faktum att skolan är fysiskt splittrad i baracker har också konkreta följder för verksamheten, framhåller Engblom.

Och vi-andan?

– Vi har ingen gymnastiksal där alla kan samlas. Vi har inte ens ett utrymme dit två klasser ryms. Om jag har någonting att säga får jag gå till tio olika klassrum och säga det. Och traditionerna kring Lucia, självständighetsdag och julfest, eller vårt vändagsprogram med finska skolan. Hur gör vi med dem nu? Hur skapar vi samhörighet och vi-anda?

På samma sätt riskerar samhörigheten i kollegiet att lida, menar Engblom.

– Det här att man spontant träffar en kollega över en kopp kaffe, det händer inte längre, och det ser jag som rektor som en jättestor utmaning. Vi har inget lärarrum. Vart går vi om vi vill träffa kolleger?

–Vi har ett fint kollegium, vi har ett bra samarbete och vi trivs tillsammans, men att hålla ihop det medan vi väntar ‒ det går mycket energi till det. Jag lyfter på hatten åt den rektor som lyckas hålla ihop det i skolor som vistas många år i baracker, säger Engblom.

Kreativa lösningar S:t Karins svenska skola har under flera år aktivt jobbat med digitala hjälpmedel i undervisningen och i den andan tänker rektorn testa en ny idé och ordna en videosamling.

– Då har jag alltså riggat upp min lärplatta här i mitt arbetsrum och filmat en hälsning från rektorn. I morgon efter maten kommer alla att se filmen samtidigt i sina klassrum. Det är ungefär som en samling, men alla ser den i sin egen klass och samtalar om den i klassen efteråt, berättar Engblom.

Nya situationer kräver nya lösningar, konstaterar Engblom. Hon berättar att man redan planerar en liknande videosamling till svenska dagen. Då är det någon av klasserna som står för programmet som åter bandas in, och sedan visas i klasserna på svenska dagen.

– Vi samlas inte fysiskt, men alla får samma information och vi gör det tillsammans.

Vi får se hur det utvecklar sig. I morgon testar vi, säger Maria Engblom. text och foto: pamela friström

7

9.11.2017 • Nr 18

 Hur skapar man samhörighet när verksamheten är fysiskt är splittrad, frågar sig Maria Engblom, rektor för S:t Karins svenska skola.

Nu satsar vi på att överleva. Nu är det bara det absolut nödvändigaste som gäller; att stödja varandra, att skapa rutiner och att få vardagen att rulla MARIA ENGBLOM Rektor för S:t Karins svenska skola

En nationell katastrof – Fruktansvärda resultat, säger professor Tuula Putus vid Åbo universitet. Hon har flera decennier fördjupat sig i inneluftproblemen speciellt i skolor och daghem. Hon kommenterar en färsk undersökning, som visar att lärare som arbetar i undermåliga utrymmer löper risk att drabbas av många olika sjukdomar.

Lärarfacket OAJ och Åbo universitet har samarbetat kring en banbrytande undersökning om tillståndet i de finländska skolorna och daghemmen. Undersökningen baserar sig på en enkät, som har besvarats av knappt 5 000 lärare och chefer.

Hela 85 procent av svarandena uppger att det finns inneluftproblem på den egna arbetsplatsen. Närmare 40 procent har drabbats av problem med hälsan. Byggnader från 1960–1980-talen orsakar mest hälsoproblem.

Inneluftundersökningen 2017 är den första nationella undersökningen där man inom sektorn för utbildning, fostran och forskning har kartlagt lärarnas och chefernas arbetsplatsrelaterade hälsa och symptom på grund av inneluften. Också byggnadernas skick och ålder kartlades.

Risker för hälsan – Undersökningen bekräftar tidigare uppgifter om inneluftproblem. Dessutom uppdagades nya allvarliga och omfattande olägenheter för personalens hälsa inom utbildningssektorn. Nu behövs brådskande ett omfattande, långsiktigt och nationellt program för renoveringar och nybyggen, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

Det handlar om problem i Bamseklassen. Luukkainen uppskattar att det genererade reparationsunderskottet uppgår till ca

23 miljarder euro (!). Då handlar det om beräknade kostnader ifall alla problem skulle åtgärdas.

Många problem har för all del identifierats och t.o.m. åtgärdats, men i allt för många fall har fastighetsägarna, alltså i de flesta fallen kommunerna, eldat för kråkorna. Riina Länsikallio, ombudsman för arbetslivsfrågor vid OAJ, talar om en plåstermetod. Man har gjort delrenoveringar i stället för att gå till botten med grundproblemen.

Plåsterreparationer – Att daghem, skolor och läroanstalter är i dåligt skick beror på byggnadernas ålder och att de inte har renoverats, men också på misslyckade renoveringar. Inneluftproblemen har inte försvunnit med delrenoveringar. Inneluftproblemen i skolor och daghem byggda på 1960–1980-talen kan tydligen endast åtgärdas genom nybyggen eller omfattande grundrenoveringar, säger Riina Länsikallio.

Tuula Putus talar om vådliga hälsoproblem, som ansluter sig till arbete och vistelse i mögel- och fuktdrabbade byggnader.

– De viktigaste resultaten påvisar hur allmänt det är med röstproblem bland lärarna samt neurologiska symptom, allmänna symptom och infektionssjukdomar. Ett nytt fynd är risken för kroniska autoimmuna sjukdomar och förlorad arbetsförmåga på grund av exponering för mikrober i inneluften, säger professor Tuula Putus vid Åbo universitet. Över hälften av lärarna och cheferna som deltog i undersökningen påtalade olägenheter i arbetsutrymmena. Hela branschen tampas med dålig inneluft förutom i de nyaste byggnaderna. Över hälften av svarandena upplever varje vecka eller dagligen

unken inneluft och otillräcklig ventilation.

Buller utgör ett annat bekant arbetsmiljöproblem för lärarna och skolcheferna.

Påverkar trivseln Inneluften påverkade trivseln negativt för var tredje respondent och förorsakade olägenheter för hälsan för närmare 40 procent.

Hälsan försämrades för en tredjedel under det senaste året. Exempelvis var femte respondent i grundskolan eller inom förskoleundervisningen har bytt jobb eller arbetsställe på grund av inneluftproblem.

Undersökningen visar att lärarna och cheferna har klart flera luftvägsinfektioner än den övriga vuxna befolkningen. Många av läkare fastställda sjukdomar hade ett samband med mögelexponeringens längd.

Det fanns också ett klart samband mellan mögelexponering och astma. Sambandet mellan kronisk bronkit och mögellukt var påfallande starkt.

– Hur länge kan vi stå och se på när en hel yrkeskår blir sjuk, frågar sig Christer Holmlund, förbundsordförande på FSL. Han är missnöjd med de bristfälliga reparationerna.

– Gör om gör rätt, även om det innebär att man måste bygga helt nytt! Det lönar sig inte att slösa pengar på tillfälliga lösningar som är slitsamma för rektorerna och lärarna, säger Holmlund.

der och erkänner det här som en yrkessjukdom, säger Holmlund.

FSL och OAJ yrkar på ett tioårigt nationellt åtgärdsprogram för att garantera tillräckliga resurser för både nybyggen och underhåll. Det här problemet kan inte enbart belasta kommunernas ekonomi.

– Kommunen har en skyldighet att utreda och åtgärda problem i skolfastigheterna, men staten måste inse att det här är ett riksomfattande problem och skjuta till pengar, säger Christer Holmlund.

Kartlägg situationen!

FSL efterlyser en separat kartläggning över hur de finlandssvenska skolfastigheterna mår.

– Inneluftproblemen är så stora att de till och med kan bli en avgörande faktor i rekryteringen av lärare i framtiden, säger Holmlund.

4920 lärare och chefer inom sektorn för utbildning, fostran och forskning deltog i undersökningen.

Frågorna sändes till 20 000 OAJ- och FSL-medlemmar och materialet samlades in av Åbo universitet. Svarsprocenten var 25 procent. Professor Tuula Putus medger att fler kunde för all del ha svarat, men å andra sidan motsvarar resultaten den gängse nivån i motsvarande undersökningar.

Problem tas inte på allvar

c-e rusk

Holmlund efterlyser också nya tag, när det gäller lagstiftningen om yrkessjukdomar.

– Allt för ofta tas personalen inte på allvar och man måste överbevisa sina symptom. Det behövs en uppdatering av lagstiftningen som tydligare förpliktigar till åtgär-

Fotnot: mera på FSL:s och OAJ:s hemsidor.

Här finns centrala resultat från undersökningen. FSL har i två pressmeddelanden lyft fram fuktproblematiken jämte skolledarnas besvärliga sits.

8

9.11.2017 • Nr 18

Arbetet med att skapa ett gemensamt virtuellt kursutbud för gymnasierna har burit frukt. Flera kommuner är redan med och Stefan Kula tror att fler ansluter sig i framtiden. foto: christoffer thomasfolk

Allt fler visar intresse för ViRum Utvecklingen mot att bilda ett heltäckande finlandssvenskt virtuellt kursutbud för gymnasierna går vidare.

Flera kommuner har redan eller kommer att ta i bruk den så kallade Virum-applikationen. Applikationen intresserar också yrkesutbildarna och grundskolorna.

– Vi har gjort ett gediget arbete, intresse finns och inom en nära framtid tror jag att de flesta kommuner har implementerat ViRum i sina skolor. Fördelarna med ett gemensamt heltäckande system är många och därför har jag en stark tro på det här, säger Stefan Kula, rektor för Topeliusgymnasiet i Nykarleby.

ViRum har tagit stora steg framåt sedan idén på ett gemensamt virtuellt gymnasium för hela Svenskfinland framfördes 2014.

Kula har varit något av en spindel i nätet för projektet.

– Det hela började 2014 när Svenska Kulturfonden beviljade medel för att utreda huruvida det fanns ett intresse och behov av en dylik lösning. Jag blev utredare och undersökningen visade att det finns ett behov, berättar Kula.

Vettigt med andelslag Därefter beviljade Svenska Kulturfonden medel för att utarbeta en applikation för när- och virtuell undervisning. Det arbetet gjordes vid utbildningen i datavetenskap vid Åbo Akademi medan riktlinjerna ritades upp av en styrgrupp bestående av bildningsdirektörer, rektorer, Utbildningsstyrelsen, FSL, FSS och en rad andra representanter.

– Projektet tog slut den 31 december 2016 och i våras 2017 bildades Andelslaget ViRum. Kommunerna ansåg att andelslaget som bolagsform är vettig för att extern finansiering inte behöver redovisas. Alla kommuner som nu är med äger dessutom lika stora andelar, säger Kula.

Han ser många fördelar med ett gemensamt system för alla skolor i hela Svenskfinland. För det första behövs en aktör som går i bräschen för digitaliseringen i skolorna.

– Vi pratar mycket om digitalisering men ingen styr utvecklingen. Tanken med andelslagets verksamhet är att det ska bli en aktör som hjälper skolorna med digitaliseringen.

Breddar kursutbudet Meningen är också att så småningom skapa en portal med en komplett kursbricka för alla ämnen.

Men också att kunna bredda kursutbudet med till exempel språk.

Gymnasier kan därmed erbjuda sina studerande kurser som inte ordnas i egen regi via Virum-appen.

– Har jag endast tre studerande som vill gå kurs 3 i filosofi kan vi inte ordna den. Men om det finns flera gymnasier i Svenskfin-

land som också har samma problem kan vi erbjuda kursen via Virum-appen. Kostnaden för kursen blir billigare per gymnasium samtidigt som de kan erbjuda alla kurser trots att de inte ordnar alla i egen regi.

Virum-appen erbjuder studerande virtuella kurser, digitala arbetshäften och ett bibliotek med e-läromedel. Studerande kan därmed bygga upp sina studier digitalt. Allt material finns på appen och det är möjligt att arbeta också utan nätkontakt.

– Appen innehåller alla element som behövs för att göra virtuella kurser men materialet kan också användas inom närundervisningen. Vår lärare i matematik brukar arbeta med appen en gång i veckan med sina studerande för att öva på Virum-appens matematikfunktioner, som också är användbara i det kommande digitala matematikprovet i studentexamen.

– För det andra är Virum bra för att lärare kan dela material med varandra. På så sätt behöver inte alla skapa material på egen hand. Dessutom sparar gymnasierna på kostnaderna samtidigt som de kan ha ett stort kursutbud för sina studerande, menar Kula.

Kulturfonden backar upp Svenska Kulturfonden tror också på fördelarna med ViRum. Nyligen beviljades tilläggsfinansiering på 95 000 euro. Totalt har kulturfonden stött verksamheten med cirka 1,2 miljoner euro. Ett annat erkännande är att studentexamensnämnden har godkänt Virum-appens matematikfunktioner som

ett redskap i studentexamen. Beslutet gäller både för den svenskoch finskspråkiga gymnasieutbildningen.

– Att studentexamensnämnden har godkänt appen visar verkligen att vår system är bra, konstaterar Kula.

I dag är kommunerna Kronoby, Pedersöre, Jakobstad, Nykarleby, Pargas, Hangö, Kimito, Tammerfors och Borgå delägare i andelslaget. Kommuner och utbildningsanordnare som fattat beslut om att gå med i Andelslaget ViRum är i dagsläget flera än de nämnda, men avtalen är inte ännu undertecknade.

– Intressant är att Åland med stor sannolikhet kan komma att implementera Virum-appen inte bara i gymnasiet utan också för den grundläggande utbildningen och för yrkesutbildningen. Yrkesakademin i Österbotten testar och utreder också applikationen som kan anpassas till yrkesutbildningen.

– Optima har haft lärare som testat appen. Också Axxell och Practicum har aviserat intresse för att testa.

Väntar och ser Men långt ifrån alla kommuner i Svenskfinland är med i det här skedet. En del kommuner väljer att vänta och se hur det hela utvecklas.

– Alltid när du ska föra in någonting nytt finns det en tröghet inom den kommunala organisationen. En förändring kräver en insats. Jag tror inte det finns något motstånd mot det vi gör utan nu väntar många på att innehållet i

applikationen ska utökas. När det utökas och utbildningsaktörerna inser mervärdet i det som Andelslaget ViRum levererar tror jag inte det finns någon som vill stå utanför det här, säger Kula.

Att det finns andra virtuella samarbeten mellan gymnasier, till exempel i Vasaregionen, är inte heller något hinder för att medverka i Andelslaget ViRum, snarare tvärtom.

– Har man färdiga nätverk mellan skolor så är det en stor fördel.

Ska bli ekonomiskt lönsam Numera är det Richard Lindström, bildningsdirektör i Borgå, som är styrelseordförande för andelslaget. Organisationen har också stärkts genom att Johnny Holmström, verksam inom Borgå stads förvaltning, arbetar med ekonomin. Linda Mannila, digitaliseringsexpert inom Svenskfinland, är numera också kopplad till ViRum. – Den enda anställda inom andelslaget är Marie Lindén-Slotte som arbetar med IT-support.

Min uppgift är att marknadsföra Virum. Jag, Johnny och Linda arbetar ett begränsat antal timmar per månad, vid sidan av våra andra arbetsuppgifter, förklarar Stefan Kula.

Tanken är att andelslaget så småningom ska bli självbärande.

Kostnaden för medverkan i Andelslaget ViRum per skola är 3 000 euro per år och varje studerande som använder applikationen betalar 18 euro per halvår det vill säga 3 euro per månad. christoffer thomasfolk

9

9.11.2017 • Nr 18

Hur läser du?

Fyra besökare på bokmässan fick besvara frågor om sina läsvanor. Det visade sig att rutinerna är olika – någon måste läsa för att somna, en annan kan inte somna om hon läser.

Jeanette Björkqvist är journalist och författare och jurymedlem för skrivartävlingen Argh? som Svenska modersmålslärarföreningen i Finland arrangerade i höstas med bidrag av Kulturfonden, där Sonja Ollas-Airinen är ombudsman för utbildningsärenden. Magnus Lindberg är klasslärare och nu projektchef på stiftelsen Villa Schildt och Birgitta Snickars-von Wright är pensionerad lärare inom kultur, modersmål och drama.

 Jeanette Björkqvist.

 Sonja Ollas-Airinen.

 Magnus Lindberg.

 Birgitta Snickars-von Wright.

– Jag läser mycket faktaböcker skrivna av journalister och deckare, säger Jeanette Björkqvist.

– Med min dotter, som är lästokig, läser vi barnböcker. Vi läste nyligen Roald Dahls Herr och fru Slusk. Loranga-böckerna är också favoriter.

– Jag kan inte somna utan att läsa fysiska böcker. Det lugnar på ett helt annat sätt än att läsa på skärm.

Att påstå att man inte kan läsa på grund av stress är struntprat, menar Jeanette. Att välja en bok framom någon skärm ger ett lugn åt tillvaron.

– Jag tycker mycket om böcker och har mycket svårt att slänga böcker, säger Sonja Ollas-Airinen, som tills vidare inte läst en enda e-bok.

– Ljudböcker kunde vara roligt att prova på, till exempel då jag är på gym.

Sonja tycker att hon läser för litet. För att läsa en bok behöver hon en tid som inte avbryts. Att läsa innan hon skall somna går inte, eftersom hon blir så uppslukad av boken att hon läser flera timmar och plötsligt är klockan halv fyra på natten.

– Först och främst vill jag framhålla att jag är filmfreak, säger Magnus Lindberg, som är fotograf.

– När man fördjupar sig i en text kan den dock bli bättre än filmen, på grund av min livliga fantasi.

Magnus läser bara då han har semester och kan fördjupa sig ordentligt i en bok. Detta är ett fenomen som dykt upp på senare år.

– Under ungdomsåren läste jag hela tiden, massor!

– Läsandet har alltid varit ett stråk i mitt varande, säger Birgitta Snickars-von Wright.

Då hennes fyra barn var små blev det sagor för dem, mera än vuxenlitteratur för henne.

– Jag är allätare och läser också mycket tidningar och tidskrifter, säger hon och visar upp den bok hon håller på med just nu.

Det är Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker.

– Det är en god berättelse som är väl översatt. text och foto: tom ahlfors

Papperskramarnas paradis – Det här är mitt rike!

stund, säger Rosenberg.

Nu finns det förstås väldigt många blommor i den finlandssvenska tidskriftshagen. En del görs professionellt, medan många tidskrifter sammanställs av eldsjälar som jobbar mer eller mindre utan ersättning.

– Många tidskrifter bärs upp av en otrolig hängivenhet och entusiasm, säger Rosenberg.

De finlandssvenska tidskrifterna har en given plats på bokmässan i Helsingfors, som ordnades i slutet av oktober. Där finns också tidskriftskoordinatorn Thomas Rosenberg, som är en slags läsambassadör och även en stolt papperskramare.

Han tror på läsning framförallt i pappersversion.

– Men jag äger nog också en pekdator, säger Rosenberg. Han är en idog läsare, men åtminstone tills vidare har han inte läst någon bok i e-form.

Han pekar på att den överdrivna tron på läsning i digital version har falnat. De tryckta böckerna lever starkt vidare, vilket också de många och populära bokmässorna vittnar om. Nu senast slog bokmässan i Helsingfors besökarrekord.

De finlandssvenska tidskrifterna är förbluffande många. De allra flesta är framme på bokmässan, där alltså Thomas Rosenberg är spindeln i tidskriftsnätet.

– Här brukar finnas ett 80-tal tidskrifter, upplyser Rosenberg.

Antalet har förblivit stabil. Endast få svenskspråkiga tidskrifter har lagts ner eller valt bort pappersversionen till förmån för en

text och foto: c-e rusk Mera om Barnavännen, Skattkistan, Respons och andra finlandssvenska tidskrifter på adressen www.tidskrift.fi.

 Välkommen till mitt rike! Thomas Rosenberg fungerar som koordinator och ambassadör för de finlandssvenska tidskrifterna.

digital utgåva.

Men det finns undantag. För ett par år sedan satsade anrika Studentbladet huvudsakligen på en digital version, dock så att ett pappersnummer utkommer per år.

Av tidskrifterna med förhållandevis stor spridning är fackcentralen FFC:s tidning Löntagaren på fallrepet.

FFC:s svenska organ utkommer inte längre som papperstidning efter årsskiftet. I stället satsar FFC

på digital kommunikation.

Chefredaktör Jonny Smeds omtalar i Löntagaren nr 4/17 att tidningen ersätts av FFC:s och Löntagarens svenskspråkiga nyhetsbrev som distribueras per e-post. Nummer 5/17 blir det sista numret. Övergången till digital information beror uttryckligen inte på en stark tilltro till digitaliseringens välsignelser, utan orsakerna är mera krassa och stavas brist på pengar.

Nerläggningen av Löntagaren innebär att Läraren blir den enda fackliga tidskriften som utges på svenska i vårt land.

Också Läraren finns förstås representerad i ”Rosenbergs rike” på bokmässan.

– Folk vill ha tryckta tidningar.

För organisationer är tryckta tidningar en optimal lösning. Tidningen är lättillgänglig och organisationen får direkt kontakt med medlemmarna åtminstone för en

Fotnot: Nybildade TEAM Industribranschernas fackförbund meddelade nyligen att förbundets tidning får namnet Teikijä.

Tidningen är intressant såtillvida att den har sina rötter i Finlands allra äldsta facktidskrift Gutenberg, som utkom i tryckt version redan år 1893. Helsingin Kirjatyöntekijäin Yhdistys stod bakom utgivningen.

God tvåa i historiskt hänseende är Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, som räknas som Lärarens föregångare. Folkskollärarnas tidning började utges år 1894.

På finskt håll utgavs den första lärartidningen först år 1906.

10

9.11.2017 • Nr 18

OAJ vill se åtgärder:

kolumnen Tom ahlfors Redaktör på tidningen Läraren

Hur ska vi få barnen att se mera på teve?

Horder av elever tillsammans med sina lärare befolkar bokmässan varje år, från morgon till kväll, till och med på veckoslutet är de där. I strida strömmar kommer de, mer eller mindre intresserade, ofta därtill nödda och tvungna, för att bekanta sig med boken, böckerna.

I andra grupper sitter de vuxna på mässan och pratar om hur de skall få barnen att läsa mera. Man hittar på projekt av varierande slag som skall locka fram den läshunger, det bokslukande, som sedan länge verkar vara bortblåst bland ungdomen.

Det sägs att läsandet är en viloplats för själen, ett lugn och en ro i våra hektiska liv. Att sjunka in i en bok är ett sätt att låta tiden gå i sällskap av folk och tankar mellan två pärmar. Tänk att de unga inte förstår sig på denna form av livsnjutande, denna lisa för ett av ständiga intryck sargat medvetande. Annat var det förr, då allt var bättre! Förr läste man sig minsann till sömns, tills ögonen tårades.

Då kunde de vuxna vara stolta över sina läsande barn.

Fast så var det ju inte.

Vi behöver inte gå längre än till slutet av 1700-talet för att hitta vuxna som innerligen försöker få de unga att lämna böckerna och läsandet, detta djävulens påfund ägnat att röra till hjärnor med irrläror och omoral. Författarinnan Anna Maria Lenngren skriver en dikt med titeln ”Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon”.

Ta hälsoriskerna på allvar Lärarfacket OAJ yrkar på ett långsiktigt nationellt åtgärdsprogram för att renovera och bygga nya daghem, skolor och läroanstalter. Staten bör finansiera ett tioårigt program med 300 miljoner euro årligen.

Det här behövs: 1. Understöd och två års kartläggning av byggnadernas skick.

2. Ett program för tillfälliga utrymmen i krissituationer.

3. Stöd för att riva gamla byggnader och planera nya.

4. Finansiering av nybyggen. Separata enheter, som kan överskrida kommungränserna, ska trygga anskaffandet av friska och trygga daghem, skolor och läroanstalter.

5. Kvalitetskriterier och uppföljning för planering, anskaffning, byggandet och underhåll av friska och trygga daghem, skolor och läroanstalter.

6. Effektiverad byggnadsinspektion med flera åtgärdsalterna-

tiv för att kunna ingripa vid inneluftproblem. Införandet av en försummelseavgift.

7. Ändringar i lagstiftningen beträffande utvärderingar av hälsorisker som hälsovården gör.

8. Ändringar i lagstiftningen så att sjukdomar till följd av dålig inneluft accepteras, för att socialskyddet för de insjuknade och barnens rätt till undervisning ska tryggas.

9. Utökat rättsskydd så att det omfattar arbetsplatsoförmögenhet som bör definieras i lag.

Dyrt besikta skolhus

”Med läsning öd ej tiden bort – Vårt kön så föga det behöfver, Och skall du läsa, gör det kort.

Att såsen ej må fräsa öfver!”

Se där, en husmorspraktika i all sin glans. Denna fiktiva dotter Betti blev här utsatt för sexism av sin lika fiktiva mor. #Metoo, skulle hon måhända sammanbitet ha tänkt i sin kammare, hade hon någonsin funnits.

Litteraturvetarna ska vara oense om meningen med dikten.

En del säger att Lenngren var ironisk, andra att dikten belyser Lenngrens uppriktiga syn på kvinnans roll.  Det kan vara svårt att veta hur ett skolhus skall underhållas och renoveras. arkivfoto: tom ahlfors

Och läsandet? Lenngren fick ju rätt, på sätt och vis. Och skall du läsa, gör det kort. Alla läser synnerligen kort numera. Kort, snabbt och mycket mera än förr, läser de.

Tiden har gått sedan dess och när jag växte upp nästan tvåhundra år senare ville de äldre få oss yngre att se mindre på teve, som ansågs vara fördummande och höjden av slattrighet.

Men nu har följande generation helt slutat se på teve. Allt som är bra och viktigt finns ju på helt andra skärmar. Där finns den snabba informationen, som inte kräver väntetid och tålamod. Aldrig i tiden att jag skulle sitta och vänta en vecka på att se följande avsnitt av någon teveserie! LOL! LMAO! Det blir HIMYM-maraton på veckoslutet! 63 avsnitt på raken.

Och läsandet? Lenngren fick ju rätt, på sätt och vis. Och skall du läsa, gör det kort. Alla läser synnerligen kort numera. Kort, snabbt och mycket mera än förr, läser de. Ungdomar har förmodligen aldrig tidigare i världshistorien läst och skrivit så mycket som nu. Precis just nu.

Men hur skall vi få barnen att se mera på teve? Först då ställs karaktären på prov och de rastlösa agnarna kan skiljas från det tålmodiga vetet.

Det blir dyrt med fastighetsbesiktning av skolhus. Kommunerna kan få fakturor som rör sig om upp till 50–70 000 euro.

Kuntalehti har granskat situationen och redovisar sina rön i ett nyhetsbrev den 11 oktober.

– Dyra saker! Man kommer inte långt med 10 000 euro, säger Timo Korhonen, fastighetschef i Joensuu.

Joensuu har i likhet med så många kommuner haft diverse problem med luftkvaliteten i skolbyggnader. Trots kostnaderna för fastighetsbesiktningar är Korhonen nöjd. När han har kvitterat fakturor om t.ex. 20 000 euro har han tänkt att det sist och slutligen handlar om en liten summa då kommunen utröner vad som är vettigt att göra.

Pekka Wallenius, fastighetschef i Vanda, säger att husbesiktningarna ger en helhetsbild av

fastigheternas skick. Besiktningarna ger samtidigt en grund för projektplaneringen.

– Åtgärderna utförs inte till punkt och pricka i enlighet med utomstående besiktningar utan vi lyssnar till kommunala sakkunniga, säger Wallenius.

Vanda har genomfört en hel drös fastighetsbesiktningar under de senaste åren speciellt gällande daghems- och skolbyggnader.

Vanda överväger noggrant huruvida det behövs externa värderingar och undersökningar.

– Det finns en risk för att kommunens resurser inte förslår för externa åtgärdsförslag, säger Wallenius.

Fungerande underhåll av byggnaderna blir förstås billigare i längden, men i praktiken fungerar det inte alltid så. Byggnaderna förfaller utan ordentligt underhåll.

Ramboll är ett företag som ofta anlitas för att utföra fastighetsbe-

siktningar. Jaakko Heinonen, enhetschef vid företagen, säger att kommunala beställningar ofta utgår från en situation där de som vistas i en fastighet har fått symptom av inneluften.

– Alltför sällan får vi utreda situationen i ett preventivt syfte. Byggnaderna används tills det att brukarna börjar klaga på kvaliteten på inneluften, säger Heinonen.

Juhani Pirinen, branschdirektör vid företaget FCG, har liknande erfarenheter. Han säger också att det är svårt att besikta fastigheterna. En skolbyggnad kan innehåller byggnadsdelar och -material från fyra olika decennier. Ventilationssystemet har kanske förnyats i flera repriser och ingen har fullständiga uppgifter om vad som har åtgärdats under åren. c-e rusk

9.11.2017 • Nr 18

möten och kurser ○ ○ Åbo Lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte i Sirkkala skola, Sirkkalagatan 20, fredag 17.11 kl. 18.00. Efter mötet ordnas skumpatasting med Martin Nordell till priset 15 €, anmälningar till Anton senast 13.11. Välkomna! ○ ○ Kronoby lärarförening rf kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte fredagen den 17 november kl.18.30 vid Torgare. Föreningen bjuder på julmiddag efter mötet. Anmälan till skolombuden.

Välkomna! ○ ○ Vasa svenska lärarförening r.f. kallar till höstmöte torsdag 23.11.

2017 i Seglis klubblokal. Vi inleder med mat kl. 17.00, möte kl. 18.00.

Efter mötet berättar vår medlem, oceanseglare Hasse Eriksson om sin seglats! ”Genom fem tidszoner – En långfärdssegling över Atlanten”. Anmälan till skolombuden senast 17.11. ○ ○ Esbo-Grankulla lärarförening r.f. välkomnar sina medlemmar till höstmöte, måndagen den 27 november kl. 17.30 i Finno skola.

Jens Mattfolk från FSL deltar. Stadgeenliga ärenden. Anmälan senast 22 november till ditt skolombud eller johanna.afhallstrom@ espoo.fi.

Fria bildningen får ökat ansvar för integration Regeringen vill att invandrares övergång till utbildning och till arbetslivet ska försnabbas. Det kan ske genom att ge läroanstalter inom den fria bildningen en större roll.

Beslut om den nya utbildningsmodellen för invandrare fattades i samband med regeringens halvtidsöversyn i april 2017 och en lagproposition rörande lagen om fritt bildningsarbete överläts till riksdagen i mitten av oktober.

Målet är att studiemöjligheterna när det gäller läs- och skrivkunskap för invandrare ska bli mångsidigare.

Ett centralt innehåll i den nya utbildningen är studier i läs- och skrivkunskap och i finska eller svenska samt annat innehåll enligt syftena med lagen om integration. Studierna ska kunna kombineras med praktiskt inriktat innehåll.

– Invandrarnas vägar till utbildning och till arbetslivet är för stelbenta och långa. Till exempel föräldrar med invandrarbakgrund som sköter barn hemma faller ofta utanför utbildningsutbudet.

Medborgarinstitut, folkhögskolor, studiecentraler och sommaruniversitet är redan i dagsläget viktiga aktörer som utbildar och integrerar invandrare. Nu tar vi detta kunnande och det rikstäckande nätverket i ny användning, sä-

När något bara händer Plötsligt en marsnatt år 2011 hände det som inte rimligen får hända. Skolbyggnaden som inhyste Staffansby lågstadieskola i Helsingfors drabbades av en förödande brand. Rektor Birgitta Ponthin larmades mitt i natten och anlände till platsen.

Den trygga vardagslunken i Staffansby vändes upp och ner och Birgitta Ponthin drog ett tungt lass när det gällde att hitta lösningar som möjliggjorde att verksamheten redan följande dag kunde fortsätta i temporära utrymmen.

– Det finns många fördelar med att arbeta i en stor stad, när något sådant här händer. Det finns bland annat extra skolhus, extra möbler och mycket personal på utbildningsverket, reflekterar Ponthin.

Processen har nu dokumenterats i boken Plötsligt! En personlig skildring av krishantering i vardagen, som har skrivits av Birgitta Ponthin.

Titeln ger en fingervisning om innehållet. Det handlar alltså om en redogörelse om det som hände utgående från ett personligt perspektiv.

Birgitta Ponthin deltog i Helsingfors bokmässa, där hon signerade och berättade om sin bok.

 I sin nyutkomna bok Plötsligt! En personlig skildring av krishantering i vardagen skildrar Birgitta Ponthin en förödande brand i huset som inrymde skolan hon var rektor för. foto: carl-erik rusk

Mycket har hänt sedan denna marsnatt år 2011. Skolverksamheten fortsatte i temporära utrymmen i stadsdelen Malm och Staffansby återfick sitt svenska skolhus i efter höstlovet i oktober 2012. Detta skedde efter grundliga reparationer, som dessutom drog ut på tiden.

Birgitta Ponthin är idag t.f. rektor för Åshöjdens grundskola ( åk 1–9 jämte påbyggnadsundervisning)

11

i Helsingfors. Hon är i grunden ålänning och hann också tillbringa ett år som rektor för Godby högstadieskola. Under åren som har gått har Ponthin också tvingats uppleva sin fars sjukdom och frånfälle.

Hade du ett behov av att skriva av dig och komma vidare?

– Nja, snarare handlar det nog om att många var i kontakt med mig och ansåg att det finns ett behov av en liknande bok. Veterligen har ingen liknande bok getts ut vare sig på svenskt eller finskt håll i vårt land, säger Birgitta Ponthin.

Dessutom tyckte Helsingfors dåvarande utbildningsdirektör Rauno Jarnila att det var en god ide´.

Hon använder ordet ”overkligt” när hon beskriver de gångna åren efter branden. Så pass dramatiska har åren varit.

– Jag är ändå tacksam över att ha fått vara med om en sådan här ovanlig och lärorik process, säger Ponthin.

Också processen med att skriva en bok har haft sina vedermödor, men hon tillstår att det kändes bra när hon äntligen hade den tryckta boken i sin hand.

Boken är pinfärsk. Bokreleasen ägde rum den 21 september. c-e rusk

infallet Invandrarnas vägar till utbildning och till arbetslivet är för stelbenta och långa.

SANNI GRAHN-LAASONEN Undervisningsminister

ger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml).

En målgrupp för utbildningen är särskilt invandrare som behöver flexibla utbildningsmöjligheter eller möjligheter att studera på deltid. Målet är att utbildningen ska nå och betjäna målgrupper som för närvarande faller utanför utbildningsutbudet, t.ex. hemmaföräldrar och personer med behov som i dagens läge inte möts av annat utbildningsutbud. Deltidsstudierna lämpar sig också för personer som arbetar. Utbildningsmodellen utnyttjar flexibiliteten och mångsidigheten i det fria bildningsarbetet, liksom även särdragen hos olika former av läroinrättningar.

Lagpropositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018.

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2018. c-e rusk

Faser och fasor Så har då årets Nobel-pristagare i litteratur kungjorts. Kazuo Ishiguro får pris för sina verk, där han framstår som en uttolkare av det förflutna.

Uppståndelsen är inte lika stor som i fjol då musikern och poeten Bob Dylan fick priset. Ett bottennapp, resonerade då en del litteraturvänner, medan andra utropade: Äntligen!

Men var går gränsen mellan litteratur och musik? Förra veckan fanns i min postlåda ” 50 song memoir” av Magnetic Fields. Det handlar om s.k. indie-musik och centralfigur i bandet är Stephen Merritt, som hade skrivit alla 50 låtar. Varje låt beskriver ett år av hans levnadstid. Merritt bygger alltså också på minnen och hågkomster.

Jag hade sett fram emot utgåvan, för jag gillar Magnetic Fields märkliga och mäktiga verk ”69 love songs”. Just det, trippelalbumet omfattar faktiskt 69 kärlekssånger.

Jag lyssnar ofta på musik samtidigt som jag läser, men konstaterade snabbt att konceptet inte fungerade. Jag lade ifrån mig boken och koncentrerade mig på lyriken.

Jag hade beställt verket i CDform och boxen omfattade också Merritts lyrik i faksimilversion och jag upptäckte att hans handstil är tack och lov mera läslig än min. Sångerna var fascinerande och jag var nödd att läsa texterna samtidigt som musiken spelade.

Merritt hade alltså skrivit texterna och komponerat musiken och dessutom trakterar han ett 100-tal (!) instrument.

Det handlar otvetydigt om ett mästerverk, som minsann sticker ut i dagens musikutbud. Och lyriken är av sådan klass att han lika väl kunde ha publicerat den som en prisad självbiografisk diktcykel.

Musiken då? Mest egenartade popsånger, några ballader, ett par elektropoplåtar, litet mambo och litet disco. Så där enkelt uttryckt alltså.

Sångerna är så träffande att jag plötsligt märkte att jag också fördes tillbaka i tiden och mindes barn- och ungdomen. I strömmen varvades vemod med stunder av vankelmod. Framgångar sekunderades av förluster.

Minnena är ofta summariska och kan förliknas vid fiskar som simmar omkring i mörka vatten

inne i oss alla. Ibland kommer de till ytan. En del fiskar finns djupt nere och får gärna stanna där.

Merritt är en skicklig fiskare.

Jag kände igen många fenomen, faser och fasor som han beskriver i sina texter.

Ytterligare stärktes jag i min tro att musiken gärna ska ha en fysisk form. 50 song memoir består av en CD-box med fem skivor med separata konvolut. Plus en bok, som innehåller Merritts texter plus ett långt nedtecknat samtal mellan Merritt och hans goda vän Daniel Handler. Han medverkar i albumet bl.a. genom att traktera dragspel, men är dock mera känd som författaren Lemony Snicket.

Samtalet mellan de två handlar om upprinnelsen till memoarerna, livskriser, villkoren för konstnärligt skapande och mycket mera.

Allt detta bildar en helhet, som också är tillgänglig som en LP-box.

Om man reducerar verket till digitala ljudspår, vilket är vanligt idag, får man uppleva en del av verket. Inte mera än så, för då saknas den litterära och fysiska dimensionen. c-e rusk

12

9.11.2017 • Nr 18

Pojkar tog tätplatserna i kolumntävling Lukas Lundin och Max Kopra belönades med första respektive andra pris i ”Argh? – en skrivartävling för dig som har något på hjärtat”. Pristagarna belönades under Helsingfors bokmässa i slutet av oktober.

Lundin vann med sitt bidrag ”Hundraåringen och solidariteten som försvann” där han bland annat problematiserar uttrycket ”kaveria ei jätetä”: ”Vad hände med den finska solidariteten? Vad hände med ’kaveria ei jätetä’, krigsveteranernas välkända devis om att aldrig överge en kamrat som vi så gärna citerat även då vi i perioder dragit oss in i våra egna skal. Den känns allt mer urvattnad och selektiv.”, skriver Lundin.

Juryn noterade att ”kolumnen är analytisk och mogen och skribenten ser nationella symboler ur en ny synvinkel.”

Max Kopras kolumn bar rubriken Känslan av ensamhet och var enligt juryn ”en språkligt väldigt välbyggd text om ett krävande och viktigt tema.”

Skolkamrater Det roliga med Lundin och Kopra är att de bägge är abiturienter i Ekenäs gymnasium och har sam-

ma modersmålslärare, nämligen Mikaela Hemmälin.

– Vi är mycket glada och stolta över skribenterna. Det är två intresserade, engagerade och läsande personer. Båda skriver också på sin fritid, vilket också spelar en roll i den här framgången. Är det ovanligt att det är två pojkar som vinner en skrivartävling?

– Det är inte ovanligt att det är pojkar som är de starkaste skribenterna i skolan, säger Mikaela Hemmälin och poängterar läsandet och intresset för att skriva som avgörande faktorer gällande just Lukas Lundin och Max Kopra.

Går det att överföra en läslust på sina elever?

– Det handlar om att erbjuda eleverna uppgifter som kan engagera dem.

Hur gör man det?

– Vi försöker välja texter och material som eleverna reagerar på.

Vi fokuserar inte heller enbart på studentexamen utan skriver tex-

 Mikaela Hemmälin är modersmålslärare i Ekenäs gymnasium.

 Lukas Lundin (t.h.) och Max Kopra fick första respektive andra pris i kolumntävlingen Argh?

ter i olika genrer. Vi sysslar med kreativt skrivande, så eleverna får testa olika sätt att skriva och hitta sin egen stil, sin egen röst.

Det var sjätte gången som Svenska modersmålslärarföreningen i Finland arrangerade ko-

lumntävlingen Argh? Tävlingen var öppen för alla studerande i svenskspråkiga gymnasier i Finland. Också motsvarande åldersgrupp inom yrkesutbildningen kunde delta. Sammanlagt 36 bidrag lämnades in, alla från gymna-

siestuderande.

Tredje pris i tävlingen delades mellan Selina Yrttiaho, Närpes gymnasium, och Jacob Hagman, Pedersöre gymnasium.

ny nödvändig kunskap, omtalar Vasabladet den 14 oktober. Ämbar som lockbete. Det råder brist på ikt-specialister till den grad att programfirman Geniem i Tammerfors har tagit till ett beprövat grepp för att locka personal.

Firman erbjuder ett plastämbar till alla som deltar i firmans anställningsintervjuer. Tidigare har det ju visat sig att folk springer benen av sig, då affärskedjor lockar med avgiftsfria plastämbar. (Bilden visar tidningen Lärarens redaktions vision av hur ämbaret kunde se ut.)

Rekryämbaret innehåller bl.a. ventilationstejp, post it-lappar, ett

suddgummi, en energidryck jämte några gummisnoddar, omtalar Aamulehti den 18 oktober. Ämbarkampanjen har gett resultat i form av tre nya anställda. Den bärande tanken bakom kampanjen är att få beslutsfattarna medvetna om arbetskraftsbristen inom ikt-sektorn. Ämbar har veterligen inte använts som rekryteringsbeten inom undervisningssektorn. Dock lockade Finlands rektorer Sure-Fire besökare till sin monter på Educa-mässan i januari med gratis ämbar.

text och foto: tom ahlfors

bakbrädet Ökad arbetsbörda. Lärarna i Sverige upplever en dramatisk ökning av sin arbetsbelastning. Det visar en undersökning med 1 600 svarande som Novus genomfört åt Lärarförbundet.

I undersökningen framkommer att drygt åtta av tio lärare upplever att mängden administrativa uppgifter de behöver hantera har ökat de senaste fem åren. Sex av tio upplever att de administrativa uppgifterna ökat kraftigt och ytterligare 27 procent uppger att de ökat något.

Mattesatsning i Åbo. Intresset för naturvetenskapliga ämnen som matematik, fysik, kemi och biologi har dalat de senaste åren i hela landet.

För att råda bot på den negativa trenden inleder S:t Olofsskolan i Åbo hösten 2018 en specialklass för naturvetenskaper, omtalar

svenska.yle.fi den 16 oktober.

S:t Olofsskolan har sedan tidigare en idrottsklass men väljer alltså nu också att satsa mer på de teoretiska ämnena.

– Tiden är mogen för en specialklass där lärarna kan tillämpa undervisningen och gå på en djupare nivå, säger rektor Christer Karlsson. Eleverna kan läsa fler tillämpade kurser men det handlar alltså inte om elitklasser.

Tre skolor stängs. Fullmäktige i Karleby sätter punkt för en flera år lång skoldiskussion. Tre svenskspråkiga byskolor stängs, omtalar svenska.yle.fi den 24 oktober.

Det blev en jämn omröstning om Vittsar skola, men till slut beseglades skolans öde med rösterna 23–20. Vittsar skola kommer att stängas och 2019 flyttas eleverna till Chydenius skola.

För Rödsö skola blev omröstningen klarare. Rösterna föll 2914 och Rödsö skola går samma öde till mötes som Vittsar skola.

Ifråga om Kyrkbackens skola var saken klar utan omröstning.

Byggnaden är i dåligt skick och eleverna överförs till Villa skola år 2019.

Nya digitala kartor. Fritjof Sahlström ser fram emot att syssla med systematisk och empirisk forskning om hur digitaliseringen påverkar skolvärlden. Sahlström, professor i pedagogik – företrädesvis tillämpad pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa, diskuterade digitaliseringen i samband med sin professorsinstallation den 13 oktober.

Sahlström efterlyser en forskning, som kompromisslöst dokumenterar, beskriver och analyserar nya sociala fenomen och ger