Läraren 10 2019

kolumnen En för stor förändring är inte bra. Fråga klimatet. ЮЮ r sidan 10

13.6.2019 • Nr 10 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Ta det med ro!

Men bilden på Sanni Ekblad, Kyrkbackens skola i Nagu, vill tidningen Lärarens redaktion önska sina läsare en fridfull och skön sommar. Nästa nummer utkommer den 15 augusti.

PM för läsåret 2019-2020 Läsårets arbetstider

Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas

LOVTIDER

den sista lördagen vecka 22. Läsåret

ren bestämmer om bör förläggas så att lärarna har höst-, jul- och sportlov

har 190 arbetsdagar enligt lagen, men om självständighetsdagen, tret-

Den lärararbetstid som arbetsgiva-

PM för läsåret sammanställs på FSL:s kansli utgående från gällande lagar och kollektivavtal.

Du som jobbar vid en läroanstalt som inte omfattas av den här informationen är välkommen att kontakta din förtroendeman eller FSL:s kansli för information om dina anställningsvillkor.

Lärararbetsdagar (FBA-dagar)

En tjänsteinnehavare och timlärare i

och övrig arbetsskyldighet. Denna kan

skolans egentliga löneanslag. Finan-

huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att

vara högst två dagar (högst 12 timmar sammanlagt) per läsår.

sieringen ska inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen vilket

utöver de egentliga skoldagarna och

kan medföra att grupperna blir större,

samt en under sommaren infal-

annan arbetsskyldighet delta i studieoch planeringsarbete (FBA-dagar) tre

tondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag

lande lika lång period som förut som är fri från undervisning och övrigt

dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa

anslutning till slutet eller början av läsåret. Om arbetsgivaren har bestämt att

Utförandet av och ersättningen för

minskar antalet skolarbetsdagar

lärararbete.

dagar av särskilda skäl arrangeras som

två utvecklingsdagar ska hållas under

merarbetet förutsätter alltid ett

per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå

Läsåret 2019-2020 har 187 arbets-

två separata, sammanlagt minst sex timmar långa pass. Lärararbetsdagar

läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana

separat förordnande av arbetsgivaren.

Om förordnande inte ges är läraren

kan placeras utanför läsårets arbetsda-

dagar som är arbetsdagar för eleverna.

inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet

gar, i det fallet måste lärararbetsdagen placeras i direkt anslutning till läsårets

För utvecklingsdagar (6 timmar)

som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema.

dagar. Självständighetsdagen infaller på en fredag och 1 maj är en fredag, trettondagen infaller på en måndag.

Arbetstiden ska förläggas under läsåret, men kan även ordnas i direkt

valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas.

ersätts då inte.

För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbets-

Självständighetsdagen (Fre) 6.12.2019

första och/eller sista arbetsdag.

betalas lärarna dagslön. Betalningen sker i samband med löneutbetalningen

Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen ska delta i lärardagarna

dagar), förläggningen av undervis-

Trettondagen (Må) 6.1.2020 Påsken (fre- må) 10.4-13.4.2020

Arbetsgivaren kan bestämma att en

månaden efter denna arbetsdag. De

utöver de tre avtalade eller om en del

tjänsteinnehavare, utöver den ovan nämnda arbetstiden för studier och

två nya FBA-dagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstim-

av kommunens lärare ska delta eller bara en del av lärarna i någon skola.

planering, även ska delta i sådan pla-

marna förutsätter alltid en separat

nering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna

reservering av anslag. Anslagen för verksamheten bör reserveras utöver

ningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den

Första maj (Fre) 1.5.2020 Kristi himmelsfärd (To) 21.5.2020 Vårterminens avslutning (lö) 30.5.2020

Lärararbetsdagar bör i regel inte förläggas till lördagar.

vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala

Tjänstledighet och lön

gymnasierna inrättar sin arbetstid

Om en lärare har haft oavlönad

trygga vikariens lön under ferierna.

kan

enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998.

tjänstledighet och inte ansökt om tjänstledighet för ferie (höst-, jul-

Syftet med avtalet är INTE att en kort tjänstledighet ska leda

kommun men i flera kommuner tillämpas paragrafen så att en

, sport- eller påsklov), har läraren

till ferie utan lön. En lärare som

tjänsteinnehavare som är tjänstledig

variera

från

kommun

till

Konkurrenskraftsavtalet

teinnehavaren åläggas högst en

INTE rätt till lön under ferierna.

Avsikten med bestämmelsen

har en veckas tjänstledighet före jullovet borde alltså inte bli utan

8 kalenderdagar före ferien blir utan lön för ferien. Om du är osäker

6-timmarsdag, den dagen måste användas en lördag under elever-

är att lärarna borde anhålla om en sammanhängande

lön för jullovet.Varje arbetsgivare ska ha klara skriftliga direktiv över hur

kan du kolla med din rektor eller förtroendeman innan du ansöker om

En tjänsteinnehavare som anställts

nas arbetsår.

tjänstledighet och på det sättet

paragrafen tillämpas. Tillämpningen

oavlönad tjänstledighet.

tillsvidare eller för minst ett läsår är skyldig att delta i sådant studie- och

För tjänsteinnehavare som an-

planeringsarbete eller annat lärar-

ställts för minst arbetstiden under

arbete som arbetsgivaren anvisar.

Arbetstiden är 24 timmar och av

en termin, eller som är i ett anställningsförhållande av motsvarande

Samplaneringen utgör en viktig del av

Skolans rektor har ett likartat uppfölj-

den arbetstiden ska 12 timmar förläggas till elevernas arbetsdagar,

längd, är skyldig att delta högst 10 timmar i studier, planering och an-

verksamheten i skolorna. Betydelsen av samplanering ökar med skolans

ningsansvar för samplaneringstiden som för t.ex. vård av samlingar och

storlek. Rådplägningen kan gälla

övriga 12 timmar till samplanering.

nat lärararbete som arbetsgivaren

Arbetstiden för den som anställts

anvisar. Timmarna ska förläggas till elevernas arbetsdagar eller till

för ett arbetsår är 20 timmar. Av

samplaneringstiden.

dessa ska 12 timmar förläggas till elevernas arbetsdagar. De övriga

För dig som är timlärare i bisyssla

8 timmarna ska användas till samplanering.

finns mer information på vår webbsida, www.fsl.fi.

Av grundad anledning kan tjäns-

Samplanering Målet för samplaneringen är att utveckla hela skolenheten så att lärarens helhetsansvar för skolarbetet accentueras.

Samplaneringen bör vara målinriktad.

I sin bästa form är samplaneringen en skapande verksamhet fri från olika bindningar, som kan förbättra vi-andan, skapa en lugn och trivsam arbetsmiljö och öka möjligheterna till produktivt arbete. Samplaneringen är bl.a. skolutveckling som sker utanför lärarnas undervisningstimmar.

Samplaneringen ger en möjlighet för lärarna att delta i utvecklingen och profileringen av skolan.

Exempel på samplanering: - Samarbete med elevernas vårdnadshavare - Planering av skolans fostringsarbete - Planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, t. ex. fester, resor - Samarbete med lärarna vid andra skolor och daghem - Samarbete med skolpsykologen, hälsovårdspersonal eller andra myndigheter i frågor som gäller eleverna - Planering av undervisningen i form av samarbete mellan två eller flera lärare

Klassföreståndare och grupphandledare

skötsel av AV-apparatur.

Ersättning för klassföreståndarupp-

integrering, gemensamma prov, tidsplanering, gruppering och behandling

Samplaneringen ska vara effektivt

gifter betalas sedan 2012 även till en lärare som undervisar en klass i åk 6.

av lärostoff, läromedelsfrågor samt undervisningsmetoder och olika

använd tid, inte bara möten. Samplaneringstiden består dels av bunden

arbetssätt.

arbetstid och icke bunden arbetstid.

sammansatt klass som motsvarar en klass 6 får ersättningen. En sam-

Tyngdpunkten för samplaneringen

FSL anser att man i skolorna bör undvika att binda för stor del av sam-

mansatt klass jämställs med en klass 6 om minst 2/3 av eleverna är elever

är att utveckla skolan. Utveckling-

planeringstiden utan istället frigöra

i åk 6. Om det ovannämnda villkoret

ens tyngdpunktsområde kan vara t.ex. intern utveckling, utveckling av

tid för annat samplaneringsarbete.

Rektorn beslutar om samplanerings-

inte fylls kan man lokalt bedöma om klassen motsvarar en klass 6 och be-

samarbete mellan olika stadier eller med vårdnadshavare. Läraren kan

tiden, men med tanke på delaktighet och effektivitet rekommenderar FSL

tala ersättning för klassföreståndar-

inom ramen för samplaneringen

att varje kollegium diskuterar hur

även utföra eget utvecklings- och planeringsarbete i syfte att utveckla

tiden används.

Till en lärartjänsteinnehavare (lektor/ klasslärare) som förordnats till klass-

skolenheten. Förberedelser inför

Från och med den 1.8.2017 är sam-

föreståndare betalas en ersättning

egna lektioner och efterbehandling är inte samplanering, inte heller arbete

planeringstiden att betrakta som en årssamplanering. Samplaneringsti-

som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare en-

som utförs på en rast eller annan

den ska planeras men planeringsar-

ligt följande:

avlönad tid kan räknas till samplanering trots att arbetet till sin natur är av

betet får inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret.

•

klassföreståndare i årskurs 7–9: 1,4 årsveckotimmar

•

klassföreståndare i årskurs 6: 1,0 årsveckotimme.

samplaneringsart.

För tillsvidare anställda i kommunala

Också en lärare som undervisar en

uppgifterna.

Platsen för planeringen och förbe-

grundskolor är samplaneringen högst

redelserna behöver inte vara liktydig med arbetsplatsen. Även om man

126 timmar. För lärare i kommunala gymnasier är årssamplaneringen

Klassföreståndaren har i uppgift att sköta de pedagogiska frågor som

har reserverat plats i läsordningen för gemensam samplaneringstid bör

50-107 timmar. För övningsskolornas är årssamplaneringen 69-107 timmar.

gäller eleverna i den klass som ålagts klassföreståndaren.

man undvika onödiga gemensamma möten.

PM för läsåret I mitten av denna tidning finns ett PM för läsåret 2019–20 som FSL:s ombudsmän och kommunikatör har sammanställt för förbundets medlemmar.

ЮЮ r sidorna 5-8

Kursen har ändrats

Kyrkbackens skola i Nagu har en kurs i skärgårdskunskap i vilken ingår bland annat båthantering. Läs mera om det här på sidan 9 i denna tidning. foto: tom ahlfors

Flera av de partier som nu sitter i regeringen har under sin tid i opposition i fräna ordalag kritiserat regeringens utbildningsnedskärningar. Också under valrörelsen lovade man satsningar på utbildningen om man kommer till makten. Och jämför man med de två senaste regeringarna kan man säga att de har infriat löftet.

Kursen har ändrats.

MATTIAS FAGERHOLM Ledaren

ЮЮ r sidan 2

2

13.6.2019 • Nr 10

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Upp ur diket Utbildningen har drabbats hårt under de två senaste regeringsperioderna. Regeringen Sipilä skar ner med 862 miljoner och regeringen före det, under ledning av Jyrki Katainen och Alexander Stubb, över 1300 miljoner. Man kan med fog säga att för utbildningens del körde man med fart rakt ner i diket.

Antti Rinnes regering gör nu en korrigeringsmanöver. Man satsar totalt ca 930 miljoner på utbildningen, med hopp om att ge den finländska skolan den styrfart som behövs för att komma upp på vägen igen.

Av dessa 930 miljoner är ändå endast 201,5 miljoner permanenta satsningar. Och i ljuset av tidigare nedskärningar så är satsningen blygsam. Största delen av de permanenta pengarna går till en förlängning av läroplikten. En reform som redan mött en del kritik då man befarar att de satsade medlen endast täcker kostnader för resor och material. Då pengarna inte räcker till för stödåtgärder är risken att man inte kommer att råda bot på de problem man hoppats. ”Ska du införa förlängd läroplikt ska du banne mig ha fyrk att sätta på det” säger Mikaela Nylander i denna tidning.

Av de övriga permanenta pengarna går också en del till att korrigera misstag som den tidigare regeringen gjorde, som till att återinföra den subjektiva rätten till dagvård.

I den grundläggande utbildningen satsar regeringen Rinne 190 miljoner. Ett välkommet tillskott, men den treåriga satsningen är så kallade investeringspengar vilket innebär att de inte finns med i statsandelssystemet. Det är alltså närmast att betrakta som en punktinsats.

Flera av de partier som nu sitter i regeringen har under sin tid i opposition i fräna ordalag kritiserat regeringens utbildningsnedskärningar. Också under valrörelsen lovade man satsningar på utbildningen om man kommer till makten. Och jämför man med de två senaste regeringarna kan man säga att de har infriat löftet. Kursen har ändrats.

Med den här manövern är utbildningssektorn på väg upp på vägrenen igen. Men på lite längre sikt bör den permanenta andelen av finansieringen höjas avsevärt. Annars riskerar vi att halka ner i diket igen.

Och när det gäller utbildningen skulle man gärna se att Finland håller en god fart mitt på vägen.

I den grundläggande utbildningen satsar regeringen Rinne 190 miljoner. Ett välkommet tillskott, men den treåriga satsningen är så kallade investeringspengar vilket innebär att de inte finns med i statsandelssystemet.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,35 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Anmäl dig till Tredje klass!

Har du jobbat som lärare i minst 20 år? Vill du lära dig mer om bland annat arbetsbelastning och pensioner? Då är Tredje klass något för dig!

Tredje klass ordnas den 13 till 14 september i Tammerfors. Kursen är gratis för dig som är FSL-medlem, precis som våra alla kurser.

FSL:s kansli har sommarstängt hela juli, men vi betjänar ändå dig som har ett akut ärende.

Under kursen behandlas bland annat pensioner och olika ledigheter. Vi diskuterar dessutom arbetsbelastning och ork i arbetet. Du får också konkreta tips för ett trevligare arbetsliv. Den mentala tränaren, coachen och föreläsaren Christoph Treier är gästföreläsare på kursen.

På vår webbplats hittar du mer exakt information om vem du kan ringa under sommarpausen.

Anmäl dig redan nu till Anita: anita.stark@fsl. fi eller 020 749 54 64.

Har du frågor om kursen kan du kontakta Jens: jens.mattfolk@fsl.fi eller 020 749 54 70.

I ärenden som inte är brådskande, återkommer vi gärna till dig i augusti. Det går bra att lämna en fråga per e-post så svarar vi dig så fort vi kan!

Glad sommar!

3

13.6.2019 • Nr 10

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Njuut!

 Kraven på lärarna ökar, men förutsättningarna för att sköta jobbet blir sämre, s’äger ordförande för Lärarnas Riksförbund, Åsa Fahlén.

Lärarna i Sverige:

”Vi orkar inte mer” Lärarna har fått nog. Det var budskapet när tusentals lärare under parollen ”Lärarmarschen” demonstrerade på sju olika orter i Sverige. Det var ett upprop mot nedskärningarna inom utbildningssektorn och de allt sämre arbetsförhållandena.

Lärarmarschen är ett gräsrotsinitiativ av Alexander Skytte, lärare i idrott och hälsa, och det spred sig som en löpeld i sociala medier.

Det var alltså inte lärarfacken som stod bakom demonstrationen. Åsa Fahlén deltog med andra ord i första hans som lärare, i andra hand som ordförande för Lärarnas riksförbund i manifestationen.

– Lärarna känner att man får springa fortare och fortare och får allt sämre förutsättningar att sköta sitt jobb, säger Åsa Fahlén till Läraren.

Vilka är de största problemen som man ville lyfta fram i och med demonstrationen?

– Orimligheten mellan vad lärarna förväntas göra och vilka förutsättningarna är. Majoriteten av Sveriges kommuner skall effektivera. Samtidigt har uppdraget inte

blivit mindre, snarare tvärtom. Vi har fler elever med särskilda behov och vi har större elevgrupper.

Så vi har ökade krav men sämre förutsättningar.

Vad kan effekten av en demonstration av det här slaget bli?

– Jag hoppas att fler får upp ögonen för att det här är en orimlig situation. Det finns en ganska stor acceptans för att lärare har en tuff situation i skolan idag, men analysen om vad som bör göras har kanske inte landat hos allmänheten ännu. Att se skolan som en långsiktig investering och betydelsen av att ge lärarna goda förutsättningar från början, den förståelsen tycket jag inte att vi har nått ännu.

Utbildningsministern svarar Utbildningsminister Anna Ek-

ström (S) säger till Lärarnas tidning att hon tycket att det är utmärkt att lärarna manifesterar och säger ifrån när de är missnöjda.

– Om inte lärarna gör det skulle ingen annan göra det. Jag kan dela deras frustration, säger Ekström. Åsa Fahlén hoppas att den svenska regeringen regering skall ta ett fastare tag i finansieringen framöver.

– Den svenska staten har på senare tid gått in med statliga lärarlönesatsningar och flera riktade statsbidrag till skolan. Ta ett ansvar för att staten finansierar skolan. Nu är det staten som ställer kraven men kommunerna som finansierar. Det är en obalans här. text och foto: mattias fagerholm

Sju vill bli svensk direktör vid Utbildningsstyrelsen Sju personer har sökt tjänsten som direktör för den svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen.

De sökande är: Mikael Flemmich, chef för dagvård och utbildning i

Kyrkslätt, Rikard Lindström, utbildningsdirektör i Borgå, Kurt Torsell, bildningsdirektör i Sibbo, Christina Gestrin, tidigare riksdagsledamot, Nicke Wulff, rektor för Cygneaus skola i Åbo, Heidi Backman, bildningsdirektör i

Grankulla och Jussi Alminoja.

För närvarande är Gun OkerBlom direktör för Svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik vid Utbildningsstyrelsen. Oker-Blom avgår med pension hösten 2019.

Nu har även ”Den en blomstertid nu kommer” hunnit ljuda ut i skolorna också på Åland, och ett läsår är till ända. Ett år som innehållit en hel del arbete, kanske en del tankar om ork och en del tankar om hur lyckligt lottad man är som får vara en del av barnens och ungdomarnas skolvardag.

Då jag tänker på er lärare och rektorer känner jag en tacksamhet för det ni gör under alla arbetsdagar och ni ska veta att jag och många, många andra definitivt känner tacksamhet för det arbete ni gör även under andra tider under läsåret än i samband med skolavslutningen. Det borde vi säkert visa och uttrycka oftare!

Stort, stort tack för det ni gjort under läsåret 2018–2019! Även om det är sommarlov för elever och undervisningsfri period för lärare vill jag ändå se framåt – se framåt mot vad vi eventuellt kan vänta oss under de fyra kommande åren med en regering och ett regeringsprogram som har en klar intension att bryta nedskärningarna inom undervisningssektorn och lyfta fram utbildningens betydelse som en grogrund för det kontinuerliga lärandet (tidigare hette det livslångt lärande).

Som en inledning på det intressebevakningsarbete vi kommer att fortsätta med i augusti, vill jag kommentera några saker ur programmet.

Det bästa ur ett finlandssvenskt perspektiv är skrivningen om en utredning av den svenskspråkiga utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov. De tre tyngdpunktsområdena är enligt uppgift läromedel, lärarbehov och tillgång till elevvårdtjänster (läs intervjun med Mikaela Nylander i denna tidning). De är helt i enlighet med de åsikter FSL fört fram under många år.

Läromedel har senast lyfts fram i samband med vårens fullmäktigesammanträde och att de nu är med i regeringsprogrammet visar att vi kan påverka den utbildningspolitik som förs i landet. Vi är nog inte de enda som lyft fram detta, men de är vi som har synliggjort frågan.

Det bästa ur ett finlandssvenskt perspektiv är skrivningen om en utredning av den svenskspråkiga utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov.

Lärartillgången har också länge aktivt debatterats. Det har förts en debatt utan tillförlitlig statistik. Den utredning som gjorts av myndigheterna har inte varit heltäckande, vilket har lett till att vi haft som ambition att göra en egen. Projektet har visat sig vara utmanande, men nu då detta ska utredas måste vi kräva att utredningen omfattar alla lärare och rektorer i Svenskfinland där även Åland borde vara med!

Elevvårdtjänster har vi också fört fram. Vi behöver tillräckligt med tjänster, till exempel kuratorer och psykologer, som stöd för det arbete undervisningspersonalen gör i skolan. Nu är vi i den situationen att tjänsterna är bristfälliga och leder till att lärare och rektorer sköter arbetsuppgifter som egentligen inte hör dem till.

Det vi måste jobba för är att de investeringspengar som finns i regeringsprogrammet blir verklighet. Bland annat gäller detta utvecklandet av trestegsstödet. Här måste vi få en förändring till stånd som leder till mindre byråkrati och mera pengar för de stödformer som finns i elevernas planer.

Njut av er ledighet och släpp alla måsten kring arbetet! Kom ihåg att ni genom att koppla bort tankarna från skolan under sommaren kommer med laddade batterier till ett nytt läsår.

4

13.6.2019 • Nr 10

 Rektor Siw Westerback och hennes kolleger i Dalsbruks skola förlorade en kollega och vän i en skidolycka.

När sorgen drabbar skolan Siw Westerback anade oråd när hon snappade upp några ord från tians nyheter som pågick i rummet intill.

Lavinolycka. Finländare.

Tromsö. Hon rusade till TV:n och fick se en karta över Nordnorge.

– Nej, han borde inte vara där.

Han skulle längre norrut. Det var min första tanke, säger Siw. Men följande morgon fick hon telefonsamtalet som bekräftade det som hon innerst inne redan anat. En av de som var försvunna i lavinolyckan var Niklas Nyman, lärare i bland annat fysik och kemi vid Dalsbruks skola.Det här var den 3 januari 2019.

Information är a och o Rektor Siw Westerback sammankallade genast skolans krisgrupp. Eftersom det fortfarande var jullov räknade de med att många inte läser Wilma. Därför fattade man beslutet att också gå ut med information om det skedda på skolans Facebook-sida.

– Det tog en halv timme och så började medierna ringa. Det var allt från Yle till kvällstidningarna. Jag förstod nog inte att det skulle bli en så stor grej.

– Efteråt har jag funderat om det var rätt att informera på Facebook, men inom krisgruppen har vi kommit till att det var det enda rätta. Vi ville nämligen nå eleverna under lovet. Information är a och o.

Hur tog eleverna det?

– Det beror på vilket förhållande man har till sin lärare. Men Niklas jobbade med flera små grupper och då kommer man varandra närmare. Och han var en lärare som umgicks med eleverna också på rasterna, han kunde till exempel spela pingis med dem.

– Väneleverna kom in till mig och frågade om det är något de kan göra. Det var fint.

Siws råd när det gäller diskussionen med eleverna i snarlika situationer är att vara rak och tydlig i sin kommunikation. Värst är ovissheten.

Ha krisplanen i skick Krisplanen, räddningsplanen och anti-mobbningsplanen skall vara i skick på skolan, menar Siw Westerback.

– Man kan aldrig förbereda sig på alla situationer, men i det här fallet var krisplanen till stor hjälp.

– Vi har en krislåda i lärarrummet. Där finns verser, sånger, fotoramar, ljus, ljusstakar, vit duk, där finns allt. Det rekommenderar jag för alla skolor.

Efteråt har jag funderat om det var rätt att informera på Facebook, men inom krisgruppen har vi kommit till att det var det enda rätta.

Rätt snabbt efter olyckan erbjöds kollegiet en debriefing av kommunens krisgrupp. Möjlighet att ventilera det skedda uppskattades av kollegiet.

– Det är viktigt att få diskussionsmöjligheten så fort som möjligt. Det var en lättnad, säger Siw.

– Och första veckan var alla lärare ute alla raster oberoende om man var rastvakt eller inte. Så att eleverna vid behov kunde prata med någon.

text och foto: mattias fagerholm

”Ge tid för sorgen”

– Sorgeperioden är en tid då man känner omsorg om varandra i skolan. De som har varit med om samma sorg växer närmare varandra. Mitt råd är att ge tid för sorgen.

Det säger rektor Niklas Wahlström vid Gymnasiet Grankulla samskola.

Wahlström har bland annat varit tvungen att hantera två dödsfall på sin skola. För ett antal år sedan omkom en lärare i en bilolycka och en elev förolyckades under en skidresa.

– Det som jag har lärt mig är att kriserna behandlas bäst inom skolan, säger Wahlström.

Om en utomstående tar en allt för stor roll så blir

det inte bra. Det är viktigt att sorgearbetet är genuint.

Niklas Wahlstöm vill ändå inte utesluta utomstående hjälp, men betonar vikten av att de som jobbar i skolan ger uttryck för sorgen.

– Finns det ett förtroende mellan de studerande och personalen så är krisen lättare att hantera, säger han. Och det förtroendet måste byggas upp före krisen är framme.

– Kriser kan få människor att växa. Man kan se livet på ett annorlunda sätt. En förutsättning för det är en öppenhet. Att man vågar dela med sig, säger Åse Fagerlund, neuropsykolog och

psykoterapeut.

I en krissituation fokuserar hjärnan på krisen och det kan innebära att eleverna inte klarar av att tänka på något annat. Eleverna kan konstatera att de nog har fått information om det skedda men de minns ingenting av det, förklarar Fagerlund. De har inte kunnat ta till sig informationen.

Också därför är det viktigt att ge sorgearbetet den tid som behövs.

– Sorgen går över för de flesta, men inte för alla. Vi måste ha en beredskap att fånga upp de som fastnar i en patologisk sorg, säger Åse Fagerlund.

mattias fagerholm

5

13.6.2019 • Nr 10

PM för läsåret 2019-2020 Läsårets arbetstider

Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas den sista lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen, men om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema.

För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

Konkurrenskraftsavtalet En tjänsteinnehavare som anställts tillsvidare eller för minst ett läsår är skyldig att delta i sådant studie- och planeringsarbete eller annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar.

Arbetstiden är 24 timmar och av den arbetstiden ska 12 timmar förläggas till elevernas arbetsdagar, övriga 12 timmar till samplanering.

Arbetstiden för den som anställts för ett arbetsår är 20 timmar. Av dessa ska 12 timmar förläggas till elevernas arbetsdagar. De övriga 8 timmarna ska användas till samplanering.

Av grundad anledning kan tjäns-

Samplanering Målet för samplaneringen är att utveckla hela skolenheten så att lärarens helhetsansvar för skolarbetet accentueras.

Samplaneringen bör vara målinriktad.

I sin bästa form är samplaneringen en skapande verksamhet fri från olika bindningar, som kan förbättra vi-andan, skapa en lugn och trivsam arbetsmiljö och öka möjligheterna till produktivt arbete. Samplaneringen är bl.a. skolutveckling som sker utanför lärarnas undervisningstimmar.

Samplaneringen ger en möjlighet för lärarna att delta i utvecklingen och profileringen av skolan.

LOVTIDER Den lärararbetstid som arbetsgivaren bestämmer om bör förläggas så att lärarna har höst-, jul- och sportlov samt en under sommaren infallande lika lång period som förut som är fri från undervisning och övrigt lärararbete.

Läsåret 2019-2020 har 187 arbetsdagar. Självständighetsdagen infaller på en fredag och 1 maj är en fredag, trettondagen infaller på en måndag.

Självständighetsdagen (Fre) 6.12.2019 Trettondagen (Må) 6.1.2020 Påsken (fre- må) 10.4-13.4.2020 Första maj (Fre) 1.5.2020 Kristi himmelsfärd (To) 21.5.2020 Vårterminens avslutning (lö) 30.5.2020 De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998.

teinnehavaren åläggas högst en 6-timmarsdag, den dagen måste användas en lördag under elevernas arbetsår.

För tjänsteinnehavare som anställts för minst arbetstiden under en termin, eller som är i ett anställningsförhållande av motsvarande längd, är skyldig att delta högst 10 timmar i studier, planering och annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar. Timmarna ska förläggas till elevernas arbetsdagar eller till samplaneringstiden.

För dig som är timlärare i bisyssla finns mer information på vår webbsida, www.fsl.fi.

Exempel på samplanering: - Samarbete med elevernas vårdnadshavare - Planering av skolans fostringsarbete - Planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, t. ex. fester, resor - Samarbete med lärarna vid andra skolor och daghem - Samarbete med skolpsykologen, hälsovårdspersonal eller andra myndigheter i frågor som gäller eleverna - Planering av undervisningen i form av samarbete mellan två eller flera lärare

PM för läsåret sammanställs på FSL:s kansli

utgående från gällande lagar och kollektivavtal.

Du som jobbar vid en läroanstalt som inte omfattas av den här informationen är välkommen att kontakta din förtroendeman eller FSL:s kansli för information om dina anställningsvillkor.

Lärararbetsdagar (FBA-dagar)

En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studieoch planeringsarbete (FBA-dagar) tre dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa pass. Lärararbetsdagar kan placeras utanför läsårets arbetsdagar, i det fallet måste lärararbetsdagen placeras i direkt anslutning till läsårets första och/eller sista arbetsdag.

Arbetsgivaren kan bestämma att en tjänsteinnehavare, utöver den ovan nämnda arbetstiden för studier och planering, även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna

och övrig arbetsskyldighet. Denna kan vara högst två dagar (högst 12 timmar sammanlagt) per läsår.

Arbetstiden ska förläggas under läsåret, men kan även ordnas i direkt anslutning till slutet eller början av läsåret. Om arbetsgivaren har bestämt att två utvecklingsdagar ska hållas under läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna.

För utvecklingsdagar (6 timmar) betalas lärarna dagslön. Betalningen sker i samband med löneutbetalningen månaden efter denna arbetsdag. De två nya FBA-dagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstimmarna förutsätter alltid en separat reservering av anslag. Anslagen för verksamheten bör reserveras utöver

skolans egentliga löneanslag. Finansieringen ska inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen vilket kan medföra att grupperna blir större, valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas.

Utförandet av och ersättningen för merarbetet förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren.

Om förordnande inte ges är läraren inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet ersätts då inte.

Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen ska delta i lärardagarna utöver de tre avtalade eller om en del av kommunens lärare ska delta eller bara en del av lärarna i någon skola.

Lärararbetsdagar bör i regel inte förläggas till lördagar.

Tjänstledighet och lön Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet och inte ansökt om tjänstledighet för ferie (höst-, jul, sport- eller påsklov), har läraren INTE rätt till lön under ferierna.

Avsikten med bestämmelsen är att lärarna borde anhålla om en sammanhängande tjänstledighet och på det sättet

trygga vikariens lön under ferierna.

Syftet med avtalet är INTE att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön. En lärare som har en veckas tjänstledighet före jullovet borde alltså inte bli utan lön för jullovet.Varje arbetsgivare ska ha klara skriftliga direktiv över hur paragrafen tillämpas. Tillämpningen

Samplaneringen utgör en viktig del av verksamheten i skolorna. Betydelsen av samplanering ökar med skolans storlek. Rådplägningen kan gälla integrering, gemensamma prov, tidsplanering, gruppering och behandling av lärostoff, läromedelsfrågor samt undervisningsmetoder och olika arbetssätt.

Skolans rektor har ett likartat uppföljningsansvar för samplaneringstiden som för t.ex. vård av samlingar och skötsel av AV-apparatur.

Tyngdpunkten för samplaneringen är att utveckla skolan. Utvecklingens tyngdpunktsområde kan vara t.ex. intern utveckling, utveckling av samarbete mellan olika stadier eller med vårdnadshavare. Läraren kan inom ramen för samplaneringen även utföra eget utvecklings- och planeringsarbete i syfte att utveckla skolenheten. Förberedelser inför egna lektioner och efterbehandling är inte samplanering, inte heller arbete som utförs på en rast eller annan avlönad tid kan räknas till samplanering trots att arbetet till sin natur är av samplaneringsart.

Platsen för planeringen och förberedelserna behöver inte vara liktydig med arbetsplatsen. Även om man har reserverat plats i läsordningen för gemensam samplaneringstid bör man undvika onödiga gemensamma möten.

Samplaneringen ska vara effektivt använd tid, inte bara möten. Samplaneringstiden består dels av bunden arbetstid och icke bunden arbetstid.

FSL anser att man i skolorna bör undvika att binda för stor del av samplaneringstiden utan istället frigöra tid för annat samplaneringsarbete.

Rektorn beslutar om samplaneringstiden, men med tanke på delaktighet och effektivitet rekommenderar FSL att varje kollegium diskuterar hur tiden används.

Från och med den 1.8.2017 är samplaneringstiden att betrakta som en årssamplanering. Samplaneringstiden ska planeras men planeringsarbetet får inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret.

För tillsvidare anställda i kommunala grundskolor är samplaneringen högst 126 timmar. För lärare i kommunala gymnasier är årssamplaneringen 50-107 timmar. För övningsskolornas är årssamplaneringen 69-107 timmar.

kan variera från kommun till kommun men i flera kommuner tillämpas paragrafen så att en tjänsteinnehavare som är tjänstledig 8 kalenderdagar före ferien blir utan lön för ferien. Om du är osäker kan du kolla med din rektor eller förtroendeman innan du ansöker om oavlönad tjänstledighet.

Klassföreståndare och grupphandledare Ersättning för klassföreståndaruppgifter betalas sedan 2012 även till en lärare som undervisar en klass i åk 6.

Också en lärare som undervisar en sammansatt klass som motsvarar en klass 6 får ersättningen. En sammansatt klass jämställs med en klass 6 om minst 2/3 av eleverna är elever i åk 6. Om det ovannämnda villkoret inte fylls kan man lokalt bedöma om klassen motsvarar en klass 6 och betala ersättning för klassföreståndaruppgifterna.

Till en lärartjänsteinnehavare (lektor/ klasslärare) som förordnats till klassföreståndare betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare enligt följande: • klassföreståndare i årskurs 7–9: 1,4 årsveckotimmar • klassföreståndare i årskurs 6: 1,0 årsveckotimme.

Klassföreståndaren har i uppgift att sköta de pedagogiska frågor som gäller eleverna i den klass som ålagts klassföreståndaren.

6

13.6.2019 • Nr 10

Uppgiften förutsätter samarbete med de andra lärarna och den övriga personalen i skolan och mellan skolan och hemmen. Det är också viktigt att bygga upp ett ömsesidigt förtroende med eleverna i klassen.

Klassföreståndaren företräder eleverna i sin klass i undervisnings- och ordningsfrågor. Klassföreståndaren bör lära känna eleverna i klassen och i mån av möjlighet deras uppväxtmiljö och särskilt beakta sådana faktorer som påverkar elevens personlighetsutveckling, skolmotivation och inlärningssvårigheter samt vid behov diskutera frågor som gäller skolgången med eleverna och deras vårdnadshavare.

Klassföreståndaren bör vara med och ordna gemensamma evenemang i

klassen och delta i dem, vid behov föreslå för rektorn att möten och andra liknande sammankomster ska ordnas med de andra lärarna i klassen och övriga personer som handleder eleverna i skolan och delta i ordnandet av dessa, delta i elevvårdsverksamhet, hålla reda på elevernas frånvaro och orsakerna till den och vid behov vidta åtgärder osv.

Lektor i gymnasiet som är grupphandledare får sitt arvode utbetalat ur gymnasiets resurstimmar. Uppgiften som grupphandledare samt arvodet för uppgiften ska fastslås i gymnasiets årsplan. Lektor i vuxengymnasium och gymnasiets vuxenlinje som fungerar som grupphandledare får räkna en veckotimme till undervisningsskyldigheten.

Tilläggsuppgifter i enskilda skolor, ersättning för konst- och färdighetsämnen samt demonstrationstillägg Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en särskilt angiven uppgift i anknytning till utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola/läroanstalt

betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå en ersättning som arbetsgivaren fastställer utgående från tabellen nedan:

Grundskolan, månatliga belopp, räknas ut per skola: Skola med årskurs 1-6

Antal lönegrundsgrupper

Skola med årskursgrupper 7-9 eller specialskola

Belopp, €/mån.

6–8 9–16 17–21 22–25 26–29 30–33 34–

– 231,90 347,86 347,86 463,80 579,75 695,70

Belopp, €/mån.

231,90 463,80 579,75 811,66 1043,57 1159,49 1275,46

Om en skola med årskurs 1–6 och/eller årskurs 7–9 och/eller en specialskola har en gemensam föreståndare, bestäms beloppet i enligt kvoten för skolan med årskurs 7–9.

Gymnasier, månatliga belopp, räknas ut per skola:

UKTA - Löner Ordinarie lön En tjänsteinnehavares ordinarie lön består av följande delar: •

•

uppgiftsrelaterad lön, årsbunden del av det individuella tillägget individuellt tillägg, fjärrortstillägg och u-områdestillägg för allmänbildande skolor.

•

•

tilläggsuppgifter i enskilda skolor och läroanstalter och ersättning för konst- och färdighetsämnen övergångstillägg/individuellt lönetillägg

I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. Begreppet ordinarie lön

behövs när lön betalas för till exempel sjukledighet och moderskapsledighet och när lönen för timlärare i huvudsyssla bestäms.

Eventuella övertimmar är inte en del av den ordinarie lönen.

För noggrannare information om uppgiftsrelaterade löner och lönebelopp - se våra tillägg till PM:et på www.fsl.fi.

Årsbundet tillägg för tjänsteinnehavare Det årsbundna tilläggets inverkan på lönen beräknas på summan av grundlönen enligt dyrortsklassen i lönesättningspunkten och de tidigare årsbundna delarna.

Om tjänsteinnehavarens grundlön har sänkts på grund av avsaknad av behörighet, beräknas det årsbundna tilläggets inverkan utgående från den sänkta grundlönen. För de tjänsteinnehavare vars lön bestäms inom en löneskala avses med grundlön den nedre gränsen i skalan i lönesättningspunkten.

Anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg Enligt huvudregeln räknas som anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren efter att ha fyllt 18 år haft en anställning som betraktas som huvudsyssla hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands

Vid sammanräkningen av flera anställningsperioder för den årsbundna delen beaktas endast hela månader. Även en tjänstgöring som fortgått oavbrutet i 30 dagar betraktas som en månad.

Anställning ska grunda sig på arbetsavtal eller tjänsteförhållande.

Om en tjänsteinnehavare har arbetat i en lärartjänst eller i läraruppgifter eller som timlärare i huvudsyssla, ska man vid bedömningen av om kriterierna för huvudsyssla är uppfyllda iaktta de förutsättningar och timgränser för huvudsyssla som gällde under respektive anställning och som bestämts särskilt för undervisningsområdet. Anställning i andra uppgifter än läraruppgifter betraktas som huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt har varit minst 19 timmar.

Anställningstid före 1.1.1990 betraktas som huvudsyssla bara om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka har varit minst 20 timmar.

Antalet år som berättigar till den årsbundna delen och procenttalen: Rektorer och biträdande rektorer

Minimilängd på anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg

i lärar- eller rektorsuppgifter. Sammanlagt kan högst fem år räknas tillgodo (ändrat 1.2.2013).

5 år -

Avbrott i tjänsteutövningen som räknas till det årsbundna tillägget När man räknar ut den anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg, avdras de kalenderdagar under vilka tjänsteutövningen/tiden i arbete varit avbrutet.

Avdragen räknas i kalenderdagar, 30 dagar utgör en månad. Om den tid som avdras är exempelvis två dagar, senareläggs tiden för tillägget med två dagar. När avdraget görs räknar man ihop alla dagar som avdras för de olika anställningarna.

8 år 10 år 15 år 20 år -

5%

5%

10%

Elevantal

Belopp, €/mån.

Ämneslärare, klasslärare, speciallärare och timlärare i huvudsyssla i grundskolan 4% 5%

6%

6%

6%

100–200 201–400 401–600 601–

196,30 294,43 392,95 490,71

Tjänsteinnehavare som är lektorer i elevhandledning i grundskolan 2% 4%

5%

11 %

-

Förskollärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla 6 %

4%

9%

6%

6%

Ämneslärare och timlärare i huvudsyssla vid gymnasium/ vuxengymnasium 6%

3%

10 % 4 %

6%

Studiehandledare vid gymnasium

4%

5%

-

Konst- och färdighetsämnen Till innehavare av ämneslärartjänst som undervisar i konst- och färdighetsämnen i en skola med årskurs 7–9 betalas ersättning enligt tabellen här uppe till höger, om det till lärarens uppgifter hör mer arbete än i genomsnitt för anskaffning av material och för underhåll av utrustning. Bestämmelsen tillämpas även på lärare som är gemensamma för

gymnasiet och grundskolan och som uppfyller villkoren. gymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9.

Antal lönegrundsgrupper i årskurs 7–9 Belopp, €/mån.

1–2 3–8 9–

196,49 392,56 589,44

2%

11%

För mer information om hur semester och tjänst- eller arbetsledighet räknas tillgodo, se våra tillägg till PM:et på www.fsl.fi.

Timmar för förberedelse av demonstrationer Av klasstimmarna för förberedelse av demonstraGrundskolor och gymnasier tioner i fysik och kemi per vecka räknas en femtedel till undervisningsskyldigheten för innehavare av äm- Klasstimmar i fysik och kemi Demonstrationstimmar neslärartjänst i grundskolor och gymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst2,50–7,49 som undervisar i årskurs 7–9.

7,50–12,49 Av klasstimmarna för förberedelse av demonstratio- 12,50–17,49 ner och laborationer i biologi, jord- och skogsbruk och 17,50–22,49 trädgårdsskötsel räknas en tjugondel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i Grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier grundskolor, gymnasier och vuxen tjänst som undervi- Klasstimmar i biologi (ej geografi) Demonstrationstimmar sar i årskurs 7–9.

10–29,99 30–

1 2 3 4 osv.

1 2

7

13.6.2019 • Nr 10

Glöm inte vår app Lärarrummet!

Där kan du bland annat följa upp din arbetstid

UKTA - Arbetstid och undervisningsskyldighet

Övertimarvode

uträkningen) avrundas med en cents noggrannhet.

anstalten, om inget annat bestäms i respektive bilaga.

Till lärare betalas i allmänhet övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten. Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts minst en övertimme per vecka utjämnade över alla arbetsveckor under läsåret.

Årsarvodet för en veckoövertimme beräknas på basis av den uppgiftsrelaterade lönen och undervisningsskyldigheten i tjänsten. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas varken tjänsteinnehavarens årsbundna del av det individuella tillägget, andra individuella tillägg eller andra lönefaktorer. Som undervisningsskyldighet räknas undervisningsskyldigheten i tjänsten, utan beaktande av minskning av tjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet.

Gymnasier

Årsarvode för en veckoövertimme innebär att ersättningen för sådan undervisning för hela läsåret som överstiger undervisningsskyldigheten utjämnas över 12 månader. En förutsättning för detta är att läraren har i genomsnitt minst en övertimme under alla undervisningsveckor vid skolan/läroanstalten.

Det belopp som per månad betalas som årsarvode för en veckoövertimme räknas ut på följande sätt: Den uppgiftsrelaterade lönen, multiplicerat med 0,83, dividerat med undervisningsskyldigheten i tjänsten. Övertimarvodet (resultatet av

Grundläggande utbildningen Rektorer På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till grundskolans/läroanstaltens verksamhet.

I UKTA 20119-2020 har tjänsterektorernas undervisning minskat med 1 timme i varje gaffel förutom den med 42 eller flera lönegrundsgrupper.

Rektorsuppgifterna består delvis av sådana uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som utförs på någon annan plats än i skolan. Arbetsmängden varierar också betydligt under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret. Arbetstiden avviker till denna del från byråarbetstid.

Rektorers semester bestäms enligt AKTA kapitel IV. Antal undervisningstimmar för rektorer Undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 1–6:

Lönegrundsgrupper i skolan 12–17 18–23 24–29 30–35 36–41 42–

Undervisningstimmar/vecka 10–12 9–11 6–9 4–6 3–5 –2

Undervisningstimmar/vecka för en rektor i en skola med årskurs 7–9:

Lönegrundsgrupper i skolan 1–3 4–9 10–20 21–25 26–30 31–

Undervisningstimmar/vecka 9-11 7-9 5-7 4-6 2-4 –2

Undervisningstimmar/ vecka för en rektor vid en specialskola:

Lönegrundsgrupper i skolan 1–3 4–9 10–20 21–25 26–30 31–

Undervisningstimmar/vecka 11–13 9–11 7–9 6–8 4–6 2–4

Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.

Antalet undervisningstimmar för en rektor som är gemensam för två eller flera grundskolor med årskurs 1–6 eller årskurs 7–9 bestäms på samma grunder som lönen med det sammanlagda antalet lönegrundsgrupper i skolorna som grund.

Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer Arbetstiden för en biträdande rektor med helhetsarbetstid och helhetslön bestäms enligt samma grund som för rektorer. Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När antalet undervisningstimmar fastställs skall skolans/läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas.

Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar.

Om antalet övertimmar är lägre än antalet arbetsveckor, betalas arvode för de timmar som hållits.

För de timmar som överstiger undervisningsskyldigheten betalas en lärartjänsteinnehavare övertimarvode. Övertimarvodet beräknas på den uppgiftsrelaterade lönen, som multipliceras med 0,83 i dyrortsklass I och med 0,84 i dyrortsklass II. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt eller övriga individuella tillägg.

Om en lärartjänsteinnehavare ges övertimmar/särskilda uppgifter i grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning.

Arvodet för en timme som hållits inkluderar också löneandelen för skolans ferier.

Priset för en enskild övertimme (engångstimarvode) får man genom att multiplicera det månatliga årsarvodet för en veckoövertimme med 12, så att det blir ett årligt övertimarvode, och sedan dividera resultatet med antalet undervisningsveckor vid skolan/läro-

Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är den vägda uppgiftsrelaterade lönen, om det för läraren har räknats ut en vägd lön och/eller en vägd undervisningsskyldighet.

Undervisningsskyldighet för lärare som ger klassundervisning eller specialundervisning i förskollärartjänst i klasslärartjänst i speciallärartjänst i specialklasslärartjänst

23 24 24 22

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är densamma som för en tjänsteinnehavare.

Undervisningsskyldighet för ämneslärare • • • •

•

•

Modersmålet och litteraturm(också finska/svenska som andra språk) 18 Det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk) 20 Matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik 21 Religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi 23 Textilslöjd, eknisk slöjd, gymnastik,jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel, elevhandledning .

24 Övriga ämnen

En lektor i elevhandledning har en arbetstid på 1245 timmar per läsår som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för. Arbetstiden förkortas nästa år med 14 timmar på grund av söckenhelger som infaller på vardagar. Av arbetstiden kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår.

Om en timlärare inte har undervisningstimmar i grundskolan men mot ett arvode sköter en särskild uppgift för vilket ingen undervisningsskyldighet fastställts, bestäms arvodet enligt en undervisningsskyldighet på 23 timmar.

Om en innehavare av ämneslärartjänst undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd

23 undervisningsskyldighet.

Om en lärartjänstinnehavare för en separat förskoleklass utöver förskoleundervisningen undervisar inom annan grundläggande utbildning, beräknas en vägd undervisningsskyldighet.

Inräknande av skolföreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till skolföreståndare (Skrivningen i avtalet har ändrats och gäller fr.o.m. 1.8.2012.) Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flera skolor med årskurs 1-6 och/eller en specialskola räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:

8 Antal lönegrundsgrupper i skolan 1–2 3 4-5 6-7 8 9-12 13Om föreståndaren är gemensam för en skola med årskurs 1–6 och en specialskola bestäms undervisningsskyldigheten enligt ovanstående tabell separat för vardera skolan, dock så att föreståndaren har minst fyra timmar undervisningsarbete i veckan.

Om en eller flera skolor med årskurs 1-6 har gemensam föreståndare kan arbetsgivaren till skolföreståndarens undervisningsskyldighet räkna högst två veckotimmar utöver det som nämns ovan.

Annan minskning av undervisningsskyldigheten Om en lärartjänsteinnehavare undervisar vid två eller flera enheter och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan enheterna minskas undervisningsskyldigheten med en veckotimme. Om läraren enligt arbetsplanen under dagen förflyttar sig till en annan enhet i genomsnitt minst tre gånger per vecka, är minskningen en och en halv veckotimme; om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst

13.6.2019 • Nr 10

Särskilda arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten (grundläggande utbildningen)

Timantal/vecka 1 2 3 6 7 9 12 fem gånger är minskningen två årsveckotimmar, och om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst åtta gånger, är minskningen två och en halv årsveckotimme.

Alternativt om läraren på grund av undervisningstimmarna blir tvungen att från sin bostad eller den enhet som är belägen närmast bostaden resa till en annan eller flera andra enheter sammanlagt minst 30 kilometer per vecka, räknat längs den kortaste möjliga rutten, minskar undervisningsskyldigheten med en veckotimme, och dessutom en halv årsveckotimme för varje följande antal av 50 kilometer som beräknats på samma sätt.

Lärartjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet minskas inte om avståndet mellan enheterna är kortare än en kilometer. Om båda minskningsgrunderna kommer i fråga för en och samma lärare, räknas minskningen separat för de båda alternativen och fastställs enligt det alternativ som är fördelaktigare för läraren. Texten ovan tillämpas inte på timlärare.

Gymnasiet

arbetsveckor.

Rektorer

Vid ämnesundervisning är undervisningsskyldigheten per vecka i olika ämnen:

En gymnasierektors undervisningstimmar fastställs lokalt till mellan 152 och 418 timmar per år.

modersmålet och litteratur 16

Då antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, eventuell verksamhet på flera ställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter och andra lokala särförhållanden.

Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.

Rektorers semester bestäms enligt AKTA kapite l V.

Ämneslärare/ timlärare Samplanering I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser reserveras, beroende på systemet i skolan, 50-107 timmar under läsårets

det andra inhemska språket, främmande språk (också främmande språk som modersmål, dvs. elevens hemspråk) och informationsteknik 19 matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik

20

religion, filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, hälsokunskap, biologi, geografi, historia, samhällslära 21 studiehandledning, huslig ekonomi, textilslöjd, teknisk slöjd 22 gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs) 23 Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språken samt S2-språk (finska/svenska som andra språk) är 18 timmar i veckan.

Undervisningsskyldigheten, minsk-

Skötsel av bibliotek En lärartjänsteinnehavare som sköter skolans bibliotek får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme, om biblioteket är öppet en timme i veckan under arbetsåret,en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst två timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 3 500, och en ersättning som motsvarar årsarvodet för tre veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst tre timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 6 000.

Skötsel av samlingar En innehavare av ämneslärartjänst som sköter samlingar i biologi respektive fysik och kemi får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

Ordnande av musikframträdanden En innehavare av ämnes-lärartjänst som ordnar skolans gemensamma musikframträdandenfår en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme. Om ordnandet av skolans gemensamma musikframträdanden i en skola med minst sex lärare ålagts en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare, betalas likaså en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

ningen av denna och övertimmarna räknas som ett antal undervisningstimmar per år. Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar i både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas den vägda undervisningsskyldigheten ut som timmar per år.

För studiehandledare med årsarbetstid är arbetstiden 1624 timmar.

424 timmar är sådana som läraren får bestämma tid och plats för arbetet.

Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till undervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar och gymnasieresurstimmar. Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer, arbetstid för ambulerande lärare och elevhandledning. För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

Skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta AV-material betalas följande ersättning: Skola med åk 7–9 1–11 lönegrundsgrupper1 årsveckotimme 12– lönegrundsgrupper 1,5 årsveckotimmar Skola med åk1–6 och specialskola under 12 lönegrundsgrupper0,5 årsveckotimmar 12–19 lönegrundsgrupper1 årsveckotimme 20– lönegrundsgrupper1,5 årsveckotimmar Om en skola med årskurs 7–9 och ett gymnasium har gemensamt AV-material som en grundskollärare har ålagts att sköta, beaktas också gymnasiets lönegrundsgrupper. En lärare som ålagts ansvara för skötsel och övervakning av datautrustning betalas en ersättning motsvarande en veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund, och i årskurs 7–9 där informationsteknik läses som tillvalsämne betalas en ersättning motsvarande två veckotimmar.

Elevkårshandledning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att handleda elevkåren för årskurs 7–9 betalas en ersättning motsva-

Koefficienttimmar Det totala antalet timmar som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10. Med klassundervisningstimmar avses här klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer.

Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10.

Exempel: En lärare har 15 timmar fysik och kemi per vecka. Demonstrationstimmarna är 3, och då blir det totala timantalet 18. Antalet koefficienttimmar är 1,8. Det timantal som ligger till grund för lönebetalningen uppgår då sammanlagt till 19,8.

Gymnasieresurstimmar För de arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som ålagts lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av

rande en halv veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund om det finns 1–6 lönegrundsgrupper i skolan, en ersättning motsvarande en veckotimme om det finns 7–14 lönegrundsgrupper i skolan och en ersättning motsvarande en och en halv veckotimme i större skolor.

Ledning av verksamhet för elever som får skolskjuts Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att på morgonen eller eftermiddagen ordna ledd verksamhet för elever som väntar på skolskjuts betalas för varje övervakningstimme en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0). Ersättningen betalas inte om arbetet utförs i samband med någon annan avlönad uppgift. Med någon annan avlönad uppgift avses till exempel en rast som ingår i en timme på 60 minuter.

Lärarhandledning För en timme lärarhandledning betalas ersättning enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst.

För mer information om skötsel av bibliotek, ledning och övervakning av kostservice, korsanvändning av ersättningar, klubbarbete och fritidsverksamhet för elever på elevhem, se vårt tillägg till PM:et på www.fsl.fi.

studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet, bör gymnasiet anslå 14 veckotimmar per gymnasium och 0,17 veckotimmar per studerande, såvida inte lärarkåren beslutar om en mindre resursanvändning för ett läsår åt gången. I så fall ska det antal veckotimmar som inte använts för uppgifter utom klass användas till undervisningsarbete.

Frågor?

Börja alltid med att vända dig till din förtroendeman om du har en fråga eller ett problem gällande din lön eller anställning!

På FSL:s förbundskansli finns också sakkunniga som kan hjälpa dig, tveka inte att ta kontakt med oss om det är något du undrar över!

9

13.6.2019 • Nr 10

Sanni Ekblad ror och Cindy Henriksson tar upp nätet medan läraren Peter Rönnberg följer med.

Koll på båt och nät Det blänker till under havsytan då Cindy Henriksson tar upp nätet, medan hennes klasskamrat Sanni Ekblad håller båten i rätt läge.

Två gösar blir fångsten den här gången.

I höstas startade kursen i skärgårdskunskap i Skärgårdshavets skola i Korpo och denna vår är det Kyrkbackens skola i Nagu som står i tur.

Peter Rönnberg är lektor i naturvetenskapliga ämnen i åk 7–9 i bägge skolorna och berättar att det rör sig om två timmar i veckan hela vårterminen.

– Nästa läsår är det Naguelevernas tur att ha den här kursen på hösten eftersom det finns saker som kan göras bara på hösten och våren, därför turas vi om.

De båtar som används i kursen är de facto Nagu Hem och skolas egendom, skolan i Korpo saknar båtar.

– I höstas seglade vi allmogebåt i Korpo, då var det Korpo sjöfarare som lånade ut sin båt.

Medan Stafettkarnevalen pågick tog Peter Rönnberg med sig de tre elever i åk 9 som inte deltog i karnevalen och körde båtarna från Nagu till Korpo så att eleverna i Korpo får bekanta sig med båtarna och lära sig hantera dem.

Vid det här laget är båtarna redan tillbaka i hemmahamnen i Nagu efter att Peter kört dem ensam tillbaka, efter en utfärd med niorna.

– Jag kör en av båtarna och bogserar de andra. Jag kommer upp i fem knop, berättar

han när vi träffas tidigare i maj.

Färden tar tre timmar om väderleken är tjänlig och vindarna förliga utan att vara för kraftiga, som mest väl laber bris.

Båthantering och sjövett Trots att bägge de nämnda skolorna finns i skärgården är det ingen självklarhet att eleverna kan hantera en båt. Detta är bakgrunden till att kursen började planeras efter att tanken grott flera år. När så Hem och skola-föreningen i Nagu kunde skaffa de tre båtarna som nu står till förfogande, kunde skolan göra slag i saken.

– Vi ville profilera oss på det här området. Skolorna i både Nagu och Korpo är omgivna av vatten, och det känns ibland som om de traditionella skärgårdskunskaperna faller i glömska, säger Rönnberg.

Skolans rektor Åsa Sundström konstaterar att båtarna används mycket inom ämnet skärgårdskunskap, men även inom den övriga undervisningen.

– De är mycket mångsidiga och kan användas ämnesöverskridande i alla årskurser. Man kan ro på gymnastiken, man kan sjunga i båtarna, man kan studera växter och djur under utfärder och man kan laga mat på stränderna, säger Åsa Sundström.

Peter Rönnberg berättar att ungefär en tredjedel av eleverna aldrig har varit ute i en båt tidigare, ej heller har de exempelvis lagt nät.

– Vår målsättning är att då eleverna går ut åk nio skall de kunna ro, hantera en enkel utombordsmotor, lägga nät och behärska de vanligaste sjövettsreglerna. Dessutom ingår artkännedom, rensning av fisk och sådant.

Kursen skall från och med nästa läsår

Till vänster visar William Henriksson upp dagens fångst; två gösar, som senare blev mat. Gruppen till höger som mäter syrehalten i ett vatten prov består av (fr.v.) Jani Virtanen, Ludvig Fagerlund, Georg Sarlin och Patiphan Sanprasert.

gälla åk 8 och 9.

Vi vandrar ner mot havet. För Peter Rönnberg är det tredje gången idag, eftersom skolan idag också har en utomhusdag.

Väl vid stranden indelas eleverna i grupper som börjar syssla med olika saker. Läraren Jeanette Lindroos övervakar hur en grupp elever mäter syrehalten i ett vattenprov. Det ser grumligt ut och mätresultatet är litet märkligt, så Jeanette frågar killarna i gruppen var de tagit sitt vattenprov. Svaret är svävande och gruppen tar ett nytt vattenprov direkt ur havet. Syrehalten förändras, och även magistern är nöjd.

Gösfiske Själv får jag bege mig ut på böljan den blå.

Jag delar båt med Peter Rönnberg, Sanni Ekblad och Cindy Henriksson, som båda går

i åk 9. Vi skall ta upp det nät som lades tidigare på förmiddagen. Roendet går utmärkt, trots att Sanni berättar att hon inte före den här kursen har rott i någon större utsträckning. Cindy börjar ta upp nätet. Mitt i allt blänker det till och två sprattlande fiskar blir synliga; två gösar har fastnat i Kyrkbackens skolas nät.

Peter berättar att storleksgränsen för att behålla en fångad gös är drygt 40 cm, och de här två beräknas uppfylla villkoret.

Vi ror mot stranden och gösarna tas ur nätet och nätet börjar redas ut av en annan grupp elever.

När jag drar vidare står William Henriksson redan i beråd att tillsammans med Peter rensa fisken, som kommer att bli mat. text och foto: tom ahlfors

10

13.6.2019 • Nr 10

kolumnen Tom ahlfors Redaktör på tidningen Läraren

Fråga klimatet I det senaste numret av mediebranschens publikation Suomen Lehdistö som utges 8 gånger per år av Tidningarnas förbund, konstaterar tf chefredaktör Noora Autio att de sammanlagda intäkterna för dagstidningar minskade med 4,2 procent under åren 2017 och 2018. De digitala intäkterna stiger litet, men inte alls i önskvärd utsträckning. Av de digitala intäkterna går hela 73 procent till fyrväpplingen Iltasanomat, Iltalehti, Helsingin Sanomat och Kauppalehti. De stora vinnarna i den finländska kampen om de digitala reklampengarna är faktiskt Facebook och Google; över hälften av dessa intäkter går till dem. Resten fördelas på ungefär tio tidningar. De allra flesta av Tidningarnas förbunds 240 medlemstidningar får lankor.

Det här är ingen sprittande läsning i terminens sista kolumn, jag vet och medger. Men det finns en tanke.

Tidningen Läraren vill uppgradera sin digitala version och erbjuda ett innehåll också på den fronten som känns angeläget och hanterligt. Några stora intäkter drömmer vi däremot inte om. Inte heller kommer Läraren att övergå från papperstidning till digital dito. Vi är för måna om att läsas. Flera finlandssvenska produkter har glidit in i digidimman och syns knappt längre; Arbetarbladet, Löntagaren, Studentbladet…

Också skola och utbildning har översvämmats av det digitala. Den nyblivna undervisningsministern Li Andersson tillägnades nyligen ett så kallat öppet brev i vilket läraren och bloggaren Arno Kotro, som också är ordförande för Undervisningssektorns etiska råd, för fram hur förändringens vindar dragit över skolorna och hur förändringen blivit ett självändamål. Bildning och förståelse är inte ord som längre kopplas till utbildning. Kotro vill återinföra en levande växelverkan i skolan och talar om att hellre dialogisera än att digitalisera.

De stora vinnarna i den finländska kampen om de digitala reklampengarna är faktiskt Facebook och Google; över hälften av dessa intäkter går till dem. Resten fördelas på ungefär tio tidningar.

Ungefär samtidigt som Arno Kotros mycket långa text publicerades föll mina ögon också på en artikel om en abiturient i Sibbo gymnasium som under studentprovet i modersmål denna vår råkade ut för tekniska bekymmer med sin dator. Man försökte ihärdigt åtgärda felet och inkallade lärare, it-stödpersoner, rektor. Till slut tog man kontakt med studentexamensnämndens journummer. Inget kunde göras. Eleven i fråga skickades hem klockan 13 utan att ha fått skriva sitt prov. Hon tilldelades ändå ett cum laude approbatur i modersmålet, trots att hon bara avlade ett av proven.

Så kan man tydligen göra.

Studentexamensnämnden strävar enligt egen utsago efter att undvika dylika misstag i fortsättningen.

Det är ju trösterikt, men jag kan ändå inte låta bli att fundera på om det hade varit klokare att skynda långsamt med att digitalisera och förändra studentskrivningarna.

En för stor förändring är inte bra.

Fråga klimatet.

Skolungdomsförbundet vill inte ha obligatorisk svenska Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS ser både positiva lösningar och orosmoment i det nya regeringsprogrammet.

– Vi är tacksamma för att man äntligen satsar på utbildningen.

Speciellt yrkesutbildningen har varit i desperat behov av tilläggsresurser efter de senaste årens drastiska nedskärningar, säger förbundsordförande Bicca Olin.

– De senaste åren har utbildningspolitiken kretsat kring behovet av resursering och tilläggsfinansiering, och det är positivt att det budskapet nått fram till regeringsförhandlingarna. Samtidigt ser vi ändå att utbildningspolitikens konkreta innehåll inte fått så mycket fokus och därför är förslagen inte i linje med forskning, fakta eller studerandes åsikter, fortsätter Olin.

FSS anser att en höjning av läropliktsåldern förfinar statistiken men löser inte de problem som i dag leder till en ökad risk för marginalisering. Regeringen tillgodoser inte behov av bättre tjänster för elever och studerande som har problem med missbruk eller den mentala och fysiska hälsan.

Också stödet till dem med ekonomiska svårigheter är vagt, och det återstår att se huruvida avgiftsfria

 Bicca Olin är avgående förbundsordförande för FSS, Finlands svenska skolungdomsförbund. Hennes efterträdare är Emilie Jäntti. arkivfoto: carl-erik rusk

studiematerial gäller alla eller endast studerande under 18 år.

– En välmående ung som har en stabil livssituation och ekonomi behöver inte tvingas till att avlägga en andra stadiets utbildning.

Förverkligandet av en förhöjd läropliktsålder är bort från andra lösningar som verkligen skulle förebygga marginalisering, poängterar Bicca Olin.

Nej också till obligatorium i studentexamen Återinförandet av obligatoriskt studentprov i det andra inhemska språket är en kalldusch för de redan stressade och överbelastade gymnasisterna. FSS anser att ut-

bildningens uppgift är att ge alla möjligheter till att lära sig språk och ta del av det andra inhemska språket, men att utöka mängden obligatoriska prov i studentskrivningarna är ett steg i helt fel riktning.

– Det här förslaget orsakar mer stress och sätter unga som inte behärskar det andra inhemska språket i en svår situation.

Ingen ska bli tvungen att fundera över huruvida hen kan avlägga studentexamen på grund av obligatoriska prov. Den studerande ska själv få identifiera sina styrkor och välja vilka prov som är ändamålsenliga för framtiden, säger Olin.

Pride också för lärare Pedagoger och lärare, studerande och skolfolk som i handling vill visa att det är viktigt med trygg och lika skola för alla, i alla skolformer och på alla skolstadier tågar med i Vasa Pride lördagen den 15 juni 2019.

Så lyder uppropet som inkom till redaktionen för någon vecka sedan, undertecknat av Annette Kronholm-Cederberg, ordförande i Svenska modersmålslärarföreningen i Finland r.f. (Smlf) och Fritjof Sahlström, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier FPV vid Åbo Akademi.

#åakärlek Smlf gör gemensam sak med FPV och välkomnar lärarföreningar, skolor och institutioner i anslutning till skola och pedagogik att ansluta i tåget under banderollen ”Trygg och lika skola för alla”. För att sprida ärendet kan hashtaggarna #lärareföralla och #åakärlek användas i sociala medier.

SMLF och FPV uppmuntrar

skolor att ta ställning som kollegium eller erbjuda enskilda lärare att ansluta sig.

Viktiga insikter HBTIQ+-frågor och problematisering av heteronormativa synsätt är viktiga insikter och ställningstaganden för en inkluderande skola och lärarutbildning, noterar Smlf och FPV. Genom ett par klipp ur läroplanernas värdegrund för grundläggande utbildning och gymnasiet visar initiativtagarna att deras initiativ går i linje med värdegrunden för finländsk skola och utbildning.

Flera andra finlandssvenska organisationer deltar i prideparaden i Vasa i juni, till exempel Finlands svenska scouter FiSSc. Scouterna vill delta för att ”Pridefestivalerna

lyfter upp mångfalden i människors sexuella läggningar och identiteter till något positivt som alla ska kunna känna sig stolta över. Målet är alltså att en person inte ska behöva känna sig mindre värd, annorlunda eller bli diskriminerad på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. Fortsättningsvis blir personer, också i Finland, diskriminerade och samhället är inte ännu rättvist och jämlikt för alla.”

Priderörelsen har redan flera årtionden på nacken. Festivaler och marscher arrangeras världen över för att propagera för att människor ska vara stolta över sin sexuella identitet, för att mångfalden i sexuella läggningar ska betraktas som något positivt och för att sexuell läggning och könsidentitet ska erkännas som en essentiell del av en personlighet.

Pride Vasa arrangeras av människorättsorganisationen Seta rf som fyller 45 år i år. tom ahlfors Fotnot. Akronymet HBTIQ bildas av begynnelsebokstäverna i homo-, bi-, trans-, inter- och queersexualitet.

11

13.6.2019 • Nr 10

”Ska du införa förlängd läroplikt ska du banne mig ha fyrk att sätta på det” Att förlänga läroplikten till att gälla andra stadiet blev den största permanenta satsningen som Antti Rinnes regering gjorde i utbildningsväg. Regeringen avsätter 107 miljoner euro för ändamålet. Den förlängda läroplikten hörde också till de frågor som var svårast att nå enighet kring. Det säger Mikaela Nylander, som förde SFP:s talan i den grupp som förhandlade om utbildningen. Om hon hade fått sin vilja igenom hade utfallit varit ett annat.

– Skall du genomföra en förlängd läroplikt borde du ha ganska mycket pengar att sätta på innehåll, på att få trestegsstödet att verkligen fungera, på handledning, och på elevvård. Att höja åldern till 18 ger ingenting om du inte har pengar att sätta på stödfunktioner. Jag tycker att en förlängning av läroplikten slukade för mycket av pengarna, säger Nylander.

Merparterna av pengarna som avsatts för den förlängda läroplikten går till resor och material. I 107 miljoner ingår ingen form av stödfunktioner.

– Det har jag svårt med. Ska du införa förlängd läroplikt ska du banne mig ha fyrk att sätta på det, säger Nylander

Satsa i början eller slutet?

Vad gäller den förlängda läroplikten så rådde också delade meningar om man skulle satsa i början eller i slutet av lärstigen.

– Jag gick in med inställningen att man skall sätta så mycket som möjligt i början av skolstigen, men Antti Rinne har varit mycket tydlig med att för Socialdemokraterna så är den förlängda läroplikten nästan en tröskelfråga Men du hade hellre satsat i form av tvåårig avgiftsfri småbarnspedagogik?

– Absolut, och det har jag varit mycket tydlig med.

Den subjektiva rätten till dagvård återinförs Rinnes regering återinför den subjektiva rätten till dagvård. Den satsningen kostar 17 miljoner årligen. Utöver detta regleras gruppstorlekarna för barn över 3 år till max 7 barn per vuxen. Det kostar 16 miljoner euro per år. De permanenta satsningarna på småbarnspedagogiken uppgår därmed till 33 miljoner.

– Vi korrigerar det som den förra regeringen gjorde.

Jag hade själv satt mera på att utveckla elev- och studerandevård, studiehandledning och trestegsstödet. Men nu är det så här. Läroplikten höjs, pulinat pois.

MIKAELA NYLANDER

Mikaela Nylander hade gärna sett en större permanent satsning på småbarnspedagogiken. Nu avsätter man 205 miljoner så kallade investeringspengar med ansikten att få fler barn att delta i småbarnspedagogisk verksamhet. Ett försök med avgiftsfri förskola för femåringar skall också genomföras.

Inga permanenta pengar för den grundläggande utbildningen En investering på 190 miljoner görs inom den grundläggande utbildningen åren 2020, 2021 och 2022. Ett kvalitets- och jämlikhetsprogram skall skapas för att förbättra inlärningsresultaten. Nylander hade gärna sett detta som en permanent satsning.

– Det är jättebra att vi kan utveckla den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken, för det är där grunden läggs.

Det är för sent att korrigera eventuella problem i andra stadiet. Men pengarna blev inte en del av statsandelssystemet och man måste ansöka om dem. Det är något man velat komma ifrån. Alla var överens om att man borde satsa på grundfinansiering och statsandelar, men tyvärr blev både småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen utvecklingsprojekt.

Satsning på över 900 miljoner Totalt satsar regeringen 931,5 miljoner i utbildningen. 201,5 miljoner är permanenta pengar och 730 miljoner är investeringspengar.

– Det är sällan man får satsa så här mycket För mig var det viktigt att också gymnasierna fick lite till enhetspriset (18 miljoner) men också för att utveckla kvaliteten (20 miljoner). Att pengarna inte enbart går till yrkesutbildningen. Där är läget akut, men enhetspriset sjunker hela tiden i gymnasierna.

Den finlandssvenska utbildningen En utredning om den svenskspråkiga utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov skall genomföras. Utredningen gäller ända från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen och skall utmynna i ett åtgärdsprogram som tryggar jämlikheten.

– Det handlar om större andel obehöriga lärare, läromedel, dålig tillgång till elevvårdspersonal. Det är de tre hörnstenarna i utredningen. Det ska utredas och få ett åtgärdsprogram. Det är en bra formulering.

Utredning om integrering Regeringen vill också utreda hur väl integreringen av barn med specialbehov fungerar. Det ifrågasätts om det ändamålsenligt

 Mikaela Nylander förde SFP:s talan i den grupp som förhandlade om utbildningen i samband med regeringsförhandlingarna. foto: sfp

Kunnandets, bildningens och innovationernas Finland Regeringens bestående satsningar på totalt 201,5 miljoner euro fördelas enligt diagrammet.

Minskning av gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken 16,0 miljoner euro

Hobbyer i samband med skoldagen 14,5 miljoner euro

Subjektiv rätt till småbarnspedagogik 17,0 miljoner euro

Stärkande av elevoch studerandevården inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet 29,0 mljoner euro.

Höjning av läropliktsåldern till 18 år och avgiftsfri utbildning på andra stadiet 107,0 miljoner euro

Fastställande av pris per enhet för gymnasieutbildning 18,0 miljoner euro

att integrera barn som har rätt stora specialbehov.

– Det behövs en utredning kring det. Vi har ingen bestämd åsikt i frågan men vi har noterat diskussionen om hur man skall integrera elever. Jag tror att många lärare applåderar det här.

Studentsvenskan –”ett mirakel” Något överraskande står det i regeringsprogrammet att målsättningen är att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt i studentexamen.

– Det är en målsättning. Så finns det en annan mening som jag tycker att är ännu viktigare, d.v.s. att man ska utveckla undervisningen i det andra inhemska språket.

Svenska i finska skolor, och finska i svenska skolor. Så ska man inte heller säga att

det inte blir av då det står ”målsättning”.

Det verkar ha funnit en klart uttalad vilja att det skall bli på det sättet bland partiordförandena. Är du nöjd med regeringsprogrammet?

– Relativt nöjd. Jag hade själv satt mera på att utveckla elev- och studerandevård, studiehandledning och trestegsstödet. Men nu är det så här. Läroplikten höjs, pulinat pois, säger Mikaela Nylander – Jämlikheten stärks inom alla stadier. Vi skapar jämlika förutsättningar för alla barn och unga. Det är ett paradigmskifte i utvecklingen. Och det är superviktigt.

Detaljerade uppgifter om hur Rinnes regering satsar på utbildningen hittar du på www.lararen.fi mattias fagerholm

12

13.6.2019 • Nr 10

Winellska skolan bjöd serbiska elever på karneval och Lucia i maj ”Natten går tunga fjät runt gård och stuva.” Det är medlet av maj och luciasången ljuder i solskenet på Wohls gård i Kyrkslätt. Vad är det frågan om?

Finn fem fel? Inte alls. Det är Winellska skolan som har besök av en serbisk skola. Eleverna tar sig an den serbiska slavan i form av Lucia.

Låter det snårigt? Vi backar bandet en aning. Winellska skolan i Kyrkslätt är med i EU:s kulturutbytesprojekt. Uppdraget är att föra ett finlandssvenskt kulturarv vidare till ett annat EU-land.

Elevernas val föll på Stafettkarnevalen.

– Det skall vara sådan kultur som eleverna upplever som sin egen. Det var hälsosamt för dem att fundera på vad som är finlandssvensk kultur, säger Ingelisa Wikholm, till vardags lärare i finska vid Winellska skolan.

Eleverna sammanställde några videoklipp kring karnevalen och i början av april reste Ingelisa Wikholm och gymnastiklärare Tomas Ekman till Ilja Garasanin skolan i Grocka, Belgrad i Serbien tillsammans med sju elever från årskurs åtta.

Där väntade en överraskning.

Den serbiska skolan hade med hull och hår tagit till sig karnevaltraditionen och arrangerade en karneval i minitappning Winellska skolan till ära.

– Det var grässtafetten de hade sett på videoklippen och det var den de simulerade. Det var en fan-

tastisk stämning och vi blev så överväldigande att vi alla grät, säger Wikholm.

Och vad har detta med Lucia att göra? När detta skrivs är den serbiska skolan på svarsbesök i Kyrkslätt. Nu är det Winelska skolans elevers tur att ta till sig en serbisk tradition och presentera den i finlandssvensk tappning.

I Serbien firar man Slava, d.v.s. man hedrar sina familjehelgon.

Vilka helgon firar vi i Svenskfinland? Inte speciellt många. Men vid Winellska skolan drog man sig till minnes att luciafirandet har sitt ursprung i skyddshelgonet Lucia. Därav Lucia på Wohls gård i Kyrkslätt en vacker majkväll.

– Nu skall vi visa hur vi tolkar deras Slava. Vilka tankar det väcker? Vad är gemensamt? Vi har inte helgonbilder, men vi har Lucia.

Och det är dessutom en finlandssvensk tradition.

Fyra finska skolor, varav en finlandssvensk, fyra från Serbien och fyra från Spanien medverkar i EU-projektet. Tanken är att man skall få ta del av något från ett annat lands kultur.

– Man skall lära sig att ske lik-

 Winellska skolan i Kyrkslätt hade serbiskt besök och ställde till med Luciatåg på Wohls gård en vacker majkväll.

heter och skillnader. Våra elever tänker kanske inte ens på att det här är något som är specifikt för dem. Man ser värdet i sin egen kultur då man ser hur nyfikna de är på oss Vid sidan av Lucia är en av resans höjdpunkt för de serbiska eleverna att få följa med till Stafettkarnevalen i Alberga. Konceptet har man dock redan köpt – De kommer att utveckla det och ordna en egen Stafettkarneval. text och foto: mattias fagerholm

 Läraren Ingelisa Wikholm mötte upp i folkdräkt.

bakbrädet Sottunga stänger sin skola. Tidningen Läraren har under denna termin några gånger rapporterat om hur det står till med Svenskfinlands minsta skola, Sottunga skola. Tidigare på våren fanns det hopp om att skolan kunde fortsätta sin verksamhet också nästa läsår, men tyvärr blev guldet till sand.

– Vi hade en elev anmäld under förutsättning att det kommer en elev till. Tyvärr lyckades inte det, berättar skoldirektören i Sottunga, Kerstin Lindholm.

Det här betyder att det inte blir någon skolstart på hösten.

– Skolan stänger efter vårterminens slut. Tråkigt och trist, säger Lindholm.

Nästan 60 000. Våren 2019 får uppskattningsvis 59 500 elever ett avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen, vilket är

aningen fler än året innan. Antalet unga som slutför påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, det vill säga tionde klassen, minskar fortsättningsvis. Uppskattningsvis 750 unga har slutfört tionde klassen läsåret 2018–2019.

Ungefär 3 650 elever går ut en svenskspråkig grundskola och antalet studenter från svenskspråkiga gymnasier är 2 023. Bland de studerande inom svenskspråkig yrkesutbildning som avlägger en yrkesinriktad examen har 2 780 studerat vid en läroanstalt och 750 i läroavtalsutbildning. Antalet nya studenter är på ungefär samma nivå som år 2017, men antalet studerande som avlägger en yrkesinriktad examen beräknas öka med ungefär 6 procent. Totalt 25 946 studerande avlägger studentexamen våren 2019.

Det nya läsåret 2019–2020 inleds i den grundläggande utbildningen och gymnasierna vanligtvis under vecka 32. Uppskattningsvis 61 600 elever börjar i årskurs 1 inkommande höst (bilden), vilket är aningen färre än i fjol.

BLF-race i Borgå.

För fjärde gången ordnade Borgå lärarförening sitt BLF race i TV-realityns värld.

Gamla bekanta TV-program testades live och igen var Borgå lärarförenings evenemang en succé, noterar styrelsen för Borgå lärarförening.

I år hade tävlingen tv-programmet ”Amazing race” som inspiration. Det allra första racet ordna-

des år 2016 och då var temat ungefär ”Lär känna din stad där du arbetar”. Följande år var racet inspirerat av Finlands hundraårsjubileum och då var temat blåvitt och hette ”100 i glaset”.

Under de tdigare åren har racet ordnats onsdagen före Kristi himmelsfärd och då har vädret varit både soligt och varmt.

I år inföll den kyrkliga helgdagen under läsårets sista vecka och då valde styrelsen att ordna evenemanget fredagen före morsdag, den 10 maj. Antagligen behöver man hålla sig till traditioner för nu var inte vädret det allra bästa.

Det hindrade dock inte vare sig Luciatåget från Kvarnbackens skola, Åväktarna från Sannäs skola eller Evas änglar från Strömborgska skolan att mer eller mindre utklädda ta sig an uppgifterna under en lättsam stjärnorientering.

I år deltog dessutom ett lag från Helsingfors svenska lärarförening. Några styrelsemedlemmar hade spånat kring dilemmat att det är svårt att få medlemmarna i den egna föreningen att delta, oberoende av vad styrelsen försöker hitta på för evenemang. Samma bekymmer har även Borgå lärarförening haft de senaste åren men nu har åtminstone BLF race blivit en grej som drar medlemmar från så gott som alla stadens skolor. De inbjudna gästerna verkade mycket nöjda och kanske denna modell sprider sig även västerut.