Läraren 11 2019

ledaren Är lärarna beredda att sätta ner foten och ta till så kallade organisatoriska åtgärder om förhandlingsläget så kräver? ЮЮ r sidan 2

15.8.2019 • Nr 11 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Mentorskap är guld värt

När Cecilia Karlsson nu inleder sitt andra år som klasslärare känner hon sig lugn och trygg. Förra läsåret deltog hon i en grupp för mentorskap som var mycket värdefull. ЮЮ r läs mera på mittuppslaget

Cecilia Karlssons klassrum var tomt då bilden togs, men nu har eleverna i klass 3A i Lagstads skola i Esbo befolkat rummet. foto: tom ahlfors

Lärarfacket synligt på Suomiareena ЮЮ r sidorna 4–5

3000 euro!

Vi har ställt ribban högt med tanke på våra grundlöner. Ett krav på att ingångslöner på 3000 euro borde ses som en självklarhet med tanke på den utbildningsnivå våra lärare har. Vi måste våga säga saker högt dels för att bibehålla läraryrkets attraktionskraft, dels för att visa allmänheten att vi är missnöjda med nuvarande lönenivå.

CHRISTER HOLMLUND Ord för ord-kolumnen

ЮЮ r sidan 3

Tunga profiler kolumnister under hösten Tidningen Läraren fyller 125 år detta år.

Föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Jubileumsåret till ära har redaktionen vidtalat en handfull tunga profiler att medverka med en kolumn i tidningen under hösten. Först ut är Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska riksdagsgruppen. ЮЮ r sidan 10

2

15.8.2019 • Nr 11

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Lönen bör börja med en trea En högskoleutbildad lärare bör ha en ingångslön på minst 3000 euro. Det slog OAJ:s ordförande Olli Luukkainen fast i en intervju för tidningen Läraren i våras. När lärarfacket nyligen mötte pres�sen inför det nya läsåret upprepade han sitt krav.

Lärarnas lönesättning är aktuell i och med att undervisningssektorns tjänstekollektivavtal löper ut i slutet av mars 2020. Nu formuleras målsättningar inför kommande avtalsrunda.

Det är lätt att instämma i Luukkainens krav. Samtidigt finns också kritiker som ifrågasätter realismen i avtalsmålet. Vissa lärarkategorier ligger bara några tior från 3000 euro och i det fallet är målet inom räckhåll.

För de lärare som ligger på de lägsta lönenivåerna skulle målet på 3000 euro innebära en löneförhöjning på uppemot 15 procent. I ljuset av de senaste avtalsrundorna, där löneförhöjningen legat på omkring 1 procent, kan utgångspunkten te sig som utmanande.

Samtidigt skall man komma ihåg att det som i procent ser ut som en hög löneförhöjning inte är en ökning på många euro och cent för de med de lägsta lönerna.

Att nå det uppsatta målet för samtliga lärarkategorier sker inte i en handvändning. Olli Luukkainen efterlyser därför ett löneprogram som sträcker sig över flera avtalsperioder.

Det finns också en intern utmaning inom lärarfacket. Många oli-

ka lärarkategorier drar åt olika håll och det gäller att hitta en samsyn om prioriteringarna. Lyckas man samla sina krafter bakom en lärargrupp med risk för att vissa blir lottlösa? Solidaritet är något av ett honnörsord inom fackföreningsrörelsen. Solidariteten kommer att sättas på prov för att man skall kunna nå den av Luukkainen utstakade lönemålsättningen.

En annan fråga är konfliktberedskapen inom organisationen. Är lärarna beredda att sätta ner foten och ta till så kallade organisatoriska åtgärder om förhandlingsläget så kräver?

Det är kanske också skäl att påminna om att lärarfacket OAJ inte sitter ensamt vid förhandlingsbordet. It takes two to tango. Det gäller att hitta samsyn med arbetsgivaren också.

Samtidigt ligger det också i arbetsgivarens intresse att även framöver kunna rekrytera kunniga lärare. Det finns tecken på att läraryrkets attraktionskraft dalar. Antalet sökande till de finska lärarutbildningarna har halverats. Lyckligtvis är så inte fallet i Svenskfinland. Åtminstone inte ännu.

En oroväckande trend är också att löneklyftan mellan den offentliga och privata sektorn fortsätter att öka. Den utvecklingen måste stävjas för att undvika att de välutbildade lärarna försvinner till mer lukrativa jobb inom den privata sidan.

Ingen vinner på att den offentliga sektorn blir ett låglöneträsk.

För de lärare som ligger på de lägsta lönenivåerna skulle målet på 3000 euro innebära en löneförhöjning på uppemot 15 procent. I ljuset av de senaste avtalsrundorna, där löneförhöjningen legat på omkring 1 procent, kan utgångspunkten te sig som utmanande.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,35 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Lärare i mer än 20 år? Kom på kurs!

Kursen Tredje Klass för lärare med 20 års arbetserfarenhet ordnas igen i höst. Kursen går av stapeln den 13-14 september i Tammerfors, sista anmälningsdag är 30 augusti.

Under kursen får deltagarna bland annat diskutera pensionsfrågor, lyssna till den mentala tränaren Christoph Treier samt testa morgonyoga. Också alterneringsledighet, studieledighet och arbete på deltid behandlas under kursen.

Du kan anmäla dig antingen via våra elektroniska medlemssidor på adressen www.koodata.net/fsl, eller genom att sända e-post till anita.stark@fsl.fi. Kom ihåg att också meddela dieter eller önskemål kring inkvarteringen, till exempel rumskamrat!

Eftersom välmående i arbetet är FSL:s tema för läsåret 2019-2020 så kretsar mycket kring just lärarnas ork och välmående.

Har du frågor om kursinnehållet? Kontakta då jens.mattfolk@fsl.fi.

Du vet väl att FSL:s kurser är gratis för våra medlemmar? Vi står för resekostnader, hotellövernattningar och eventuellt lönebortfall för tjänstledighet.

3

15.8.2019 • Nr 11

FSL oroar sig för lärarnas arbetsbelastning Våra lärare trivs överlag bra med sitt arbete. Många upplever att de utför ett meningsfullt jobb, visar arbetslivsundersökningar. Samtidigt drabbas allt fler lärare av utbrändhet.

Finlands svenska lärarförbund FSL oroar sig i synnerhet för att arbetsbelastningen är stor bland de unga lärarna.

– Vi är oroliga över att attraktionskraften för läraryrket ska minska. Därför är det viktigt att ta oron på allvar och börja jobba förebyggande för att vi ska ha en yrkeskår som vill fortsätta med det värdefulla yrke de har, säger förbundsordförande Christer Holmlund.

Antalet lärare som blir sjukskrivna på grund av utbrändhet ökar. Särskilt oroväckande är att det i hög grad är unga lärare i början av sin karriär som drabbas.

Sjukskriven nästan ett läsår Rhonda Lindkvist är en av de lärare som har drabbats av arbetsutmattning. År 2017 gick hon i väggen och var sjukskriven i nästan

ett helt läsår.

– Jag undervisade en grupp elever med många olika behov, precis som alla lärare gör. Jag ställde höga krav på mig själv och då jag började bli utmattad upplevde jag att felet låg hos mig själv och jobbade ännu hårdare. Mängden arbetsuppgifter utanför undervisningen kan periodvis bli väldigt stor och tidskrävande. Till slut blev det för mycket, säger Lindkvist.

Arbetspar, mentorskap och handledning som stöd – Vi har redan under 10 års tid sagt att det så kallade trestegsstödet inte fungerar i praktiken.

Det är ingen överraskning för oss att det leder till problem med lärarnas ork då resurser för att förverkliga stödet inte finns, säger Holmlund.

Rhonda Lindkvist lyckades ta sig tillbaka från sin arbetsutmattning bland annat tack vare nedsatt undervisningsskyldighet och möjligheten att jobba tillsammans med ett arbetspar.

FSL hoppas att liknande lösningar; arbetspar, mentorspro-

gram och arbetshandledning tas in i flera skolor för att kunna förebygga utbrändhet.

– En lärare som känner sig trygg i sin arbetsroll, har ork och tid för elever. Det en garant för en kvalitativt god skola. Att satsa på förebyggande och ge stöd är en förutsättning för detta, säger Christer Holmlund.

Självreglering viktigt – Ansvaret ligger inte enbart på arbetsgivaren, utan också på den enskilda läraren. Det är viktigt med självreglering där en sund bild av arbetsinsatsen finns som grund. Det måste finnas tillräckligt med tid även för lärare för vila, fritid och familj säger Christer Holmlund.

Välmående i arbetet är FSL:s tema för läsåret 2019–2020 och något förbundet därför fokuserar extra på.

– Välmående i arbetet är något vi borde tänka på varje dag i skolorna. Därför har vi valt att betona det speciellt mycket i år, då det visat sig att våra tidigare insatser ännu inte lett till önskat resultat, säger Holmlund.

OAJ öppnade spjället – kräver minst 3000 euro i grundlön Ingångslönen för en lärare med högre högskoleexamen bör vara minst 3000 euro. Lönerna inom utbildningssektorn måste höjas för att bibehålla branschens attraktionskraft. Det säger Olli Luukkainen, ordförande för Undervisningssektorns fackorganisation OAJ inför läsårsstarten.

Det är inte bara skolstarten som står inför dörren. Lärarnas kollektivavtal löper ut i slutet av mars 2020 vilket betyder att en avtalsrunda också är aktuell.

– Nu är det dags att tala om lärarnas löner, säger Luukkainen.

Luukkainen är oroad för att antalet sökande till de finskspråkiga lärarutbildningarna har minskat drastiskt.

– Utvecklingen tyder på att lönenivån, arbetsförhållandena och lärarnas karriärutveckling inte lockar de unga i lika hög grad som tidigare, säger Olli Luukkainen.

– Vi kan inte låta löneklyftan mellan den privata och offentliga sektorn fortsätta att öka på det sätt som den gjort de senaste åren, säger Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL.

Realistiskt mål?

Den samlade pressen framhöll

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Framåt med tillförlit Återigen har en sommar gått och ett nytt läsår har inletts.

Ett läsår med nya utmaningar att se fram emot, ett läsår där du ges möjlighet att utöva det yrke du valt. Ett yrke som spelar en roll för mångas framtid. Allt börjar med en bra lärare!

Ur ett rent fackligt perspektiv kommer det nya läsåret att fokusera på de kommande löneförhandlingarna. Arbetet med detta har redan inletts och kommer att öka i intensitet tills vi har ett nytt avtal.

En framgångsrik förhandlingsrunda kräver enighet bland medlemmarna och en solidaritet där vi är beredda att enade stå upp och kämpa för de krav vi ställer inför förhandlingarna. Vi behöver en stabil och stark grund för våra förhandlare att stå på för att nå så goda resultat som möjligt. Ja, vi behöver ett målinriktat arbete för att höja attraktionskraften inom läraryrket och förbättra välmåendet bland lärare.

Vi har ställt ribban högt med tanke på våra grundlöner.

Ett krav på att ingångslöner på 3000 euro borde ses som en självklarhet med tanke på den utbildningsnivå våra lärare har. Vi måste våga säga saker högt dels för att bibehålla läraryrkets attraktionskraft, dels för att visa allmänheten att vi är missnöjda med nuvarande lönenivå.

Vi har också sagt att vi behöver ett löneprogram i likhet med det vi hade i början av 2000-talet. Grunden för programmet var att den privata sektorn via löneförhöjningar utanför de avtalade fått en bättre löneutveckling jämfört med den offentliga sektorn. Nu är vi i samma situation igen.

I synnerhet den offentliga sektorns kvinnodominerade yrken har igen blivit akterseglade i löneutvecklingen.

Då vi diskuterar avtalsfrågor kan vi inte glömma de frågor som berör ork i arbetet, vilka naturligtvis kommer att lyftas fram såväl under arbetet med förhandlingsmålen som under förhandlingarna. Att nå resultat här borde vara självklart.

 FSL:s ordförande Christer Holmlund intervjuades på OAJ:s presskonferens inför skolstarten.

att sett till procentsatser skulle en grundlön på 3000 vara en förhöjning på betydligt fler procent än vad man fått vänja sig vid under tidigare förhandlingsrundor.

Olli Luukkainen konstaterade att man knappast når målet med en avtalsrunda och efterlyste därför ett långsiktigt löneprogram. Han vill inte heller stirra sig blind på de procentuella förhöjningarna, utan konstaterar att väsentligare är att se på den faktiska lönesumman.

– Målsättningen är realistisk.

Annars hade jag inte föreslagit det, säger Olli Luukkainen.

För arbetsgivarsidan verkar tiden aldrig vara mogen för löneförhöjningar, konstaterar Luukkainen. När det är dåliga tider säger man sig inte ha råd. När ekonomin går bättre säger man att skattepengarna ännu inte syns i systemet. Och när det är högkonjunktur hävdar kommunerna att de inte dragit nytta av tillväxten.

Olli Luukkainen är ändå hoppfull.

– Löneförhöjningar ligger i luften. text och foto: mattias fagerholm

Då vi diskuterar avtalsfrågor kan vi inte glömma de frågor som berör ork i arbetet, vilka naturligtvis kommer att lyftas fram såväl under arbetet med förhandlingsmålen som under förhandlingarna. Att nå resultat här borde vara självklart. Arbetsgivarparten borde inse att en frisk personal som orkar utföra sitt arbete är kostnadseffektiv och en resurs som ger kvalitativt gott arbetsresultat.

Här kommer vi även inom FSL att målmedvetet satsa på att föra fram saker som kan minska arbetsbelastningen och öka trivseln i arbetet för våra medlemmar. Vi kommer att dela upp läsåret i olika temaområden där vi för fram olika saker under olika tidsperioder, men mera om det senare.

Ett läsår med en sund självreglering borde vara en målsättning. En målsättning att prioritera rätt, prioritera bort och fokusera på det som hör till uppdraget, så att det även blir balans mellan arbete och fritid, mellan måsten och vald sysselsättning. För att orka och för att kunna leverera är det viktigt att ha eller göra saker som gör att tankarna kopplas bort från arbetet ibland.

Jag önskar er alla ett gott nytt arbetsår!

4

15.8.2019 • Nr 11

President Tarja Halonen påminner om att finländarna är ett homogent gäng på grund av en måttlig invandring, ett faktum som kan påverka Pisa-resultaten.

Pisa räddade den finländska grundskolan Det fanns en hel del gnissel kring grundskolans vara eller icke vara allt sedan den infördes på 1970-talet. Men när den första Pisa-undersökningen publicerades och Finland placerade sig i toppen var det slutdiskuterat huruvida grundskolan var en bra grej eller inte.

– Det bara skramlade i garderoben när kapporna vände, säger Juhani Rautopuro från Koulutuksen tutkimuslaitos vid Jyväskylä universitet.

Rautopuro deltog i en paneldebatt under Suomiareena där effekterna av Pisa-undersökningarna diskuterades.

– Det stora med Pisa är att det visade att man kan utbilda en stor massa, inte bara ett fåtal, sade president Tarja Halonen.

– Och med 40 års erfarenhet kan jag säga att det är genom utbildning som man kan rädda världen.

–Samtidigt skall vi också ärligt säga att

molnen. De finländska resultaten dalar stadigt.

– Trenden är på alla sätt nedåtgående, sade Arto Ahonen, nationell Pisa-koordinator. Pojkarna tappar i förhållande till flickorna. I matematik har fallet varit katastrofalt. Ser man till de naturvetenskapliga ämnena har Finland mellan åren 2006 till 2015 tappat 40 poäng vilket motsvarar ett helt läsår.

– Skapar den finländska grundskolan jämlikhet, frågade undervisningsråd Najat Oukarim-Soivio från Undervisningsministeriet.

– Enligt våra mätare inte i lika stor utsträckning som tidigare.

– Grundskolan har inte samma utjämnande kraft längre, instämde Ahonen.  OAJ:s utvecklingschef Jaakko Salo efterlyser flera speciallärare i de finländska skolorna.

vi är en homogen ”porukka”. Vår måttliga invandring har spelat en roll när det gäller våra Pisa-framgångar, sade Halonen.

Dalande kurva Också om Pisa inte bara legitimerade utan rent av gav den finländska grundskolan internationell stjärnstatus så hopar sig oros-

Orsaker till raset?

En fråga som sysselsatt många är vad det beror på att Finland tappar terräng i Pisa.

Något entydigt svar på den frågan finns inte.

– Om det funnits enkla lösningar hade problemet varit löst redan, sade Najat Oukarim-Soivio.

– Utan kraftfulla åtgärder åstadkommer man ingen förändring, menade Jaakko Salo, utvecklingschef vid OAJ.

– Det behövs fler speciallärare. Skolan klarar inte av att ge samma stöd som tidigare.

Jyväskylä universitet har minsann vänt och vridit på datan i Pisa-undersökningarna, menade Arto Salonen. Man har tittat närmare på 30 skolor vars gemensamma nämnare är att resultatet försämrats under de senaste nio åren (2006–2015).

– Förklaringen finns inte i Pisa, sade Arto Salonen – Det finns mycket forskning om skolan.

Men vi vet inte så mycket om elevernas liv utanför skolan, sade Juhani Rautopuro.

Finland som FC Barcelona Också om Finland tappat i Pisa var panelen enig om att den finländska skolan håller världsklass.

– Det finns olika vagnar i tåget. I den första vagnen finns de asiatiska länderna. I den vagn som Finland är i så är länderna jämna och vi byter bara lite plats i kupén, beskrev Juhani Rautopuro glidningarna på Pisa-rankingen.

– De finska lärarna är som FC Barcelona.

Där finns inte en enda dålig spelare, sade Jaakko Salo. text och foto: mattias fagerholm

5

15.8.2019 • Nr 11

Pop up-skola öppnade ögonen för skolvardagen Slut dina ögon. Öppna dem efter fem sekunder. Allt det du ser i din omgivning kan på något sätt kopplas till ämnet bildkonst. Världen är en visuell plats. Med denna enkla övning vill bildkonstlärare Anni Halonen bokstavligen få upp allmänhetens ögon för vad bildkonst innebär i dagens skola. Hon är mycket mer än en teckningslärare.

Denna lilla tankeställare kunde man få i ett klassrum i Porin Lyseo i Björneborg under lärarfacket OAJ:s storsatsning på Suomiareena. Det är fråga om en så kallad pop up-skola, där man slagit upp skolans dörrar mitt i sommaren och det sjuder av aktivitet i så gott som alla klassrum.

Eleverna lyser med sin frånvaro. Istället är det tänkt att de som deltar i Suomiareena skall kunna bekanta sig med skolan av idag. Utbudet av aktiviteter är enormt. Det går att stifta bekantskap med allt från experiment i fysik och den digitala studentexamen till att programmera robotar eller testa på att köra skogsmaskin i en simulator.

Världen är visuell Ja, och så kan man skapa sig en uppfattning om vad som ryms inom begreppet bildkonst.

– En vanlig missuppfattning är att bildkonst innebär att lära sig rita, säger Anni Halonen.

Hon är till vardags bildkonstlärare i Lovisa. I hennes pop up-klassrum i Björneborg kan de som tittar in få en lite mer nyanserad bild av skolämnet. Bland annat har hon riggat upp en liten fotostudio där man kan placera ett föremål, belysa det, fota det, beskära bilden och kanske publicera det på sociala medier.

– Det visuella finns överallt. Synen är vårt viktigaste sinne, säger Halonen.

Behöver bilmekaniker bildkonst?

 En utrullad kamerafilm är ett ytterst visuellt föremål, säger bildkonstlärare Anni Halonen.

En vanlig fråga som hon får är varför man överhuvudtaget har bildkonst på schemat om man till exempel skall bli bilmekaniker.

Där behöver man väl inte färdigheter som renodlas inom undervisningen i bildkonst?

– Inte det, frågar sig Halonen.

– Tänk om du får in en bil med en buckla till verkstaden. Du måste gestalta problemet och räta ut bucklan. Och så skall det säkert målas efteråt också.

Då är en buckla i bilen en liten grej. De stora besluten i livet görs på basis av bilder, utgående från det visuella. Anni Halonen använder bostadsköp som exempel.

Pop up-skolan öppnades under högtidliga former av OAJ-basen Olli Luukkainen och Paula Risikko, ordförande för riksdagens kulturutskott. Inför en fullsatt festsal konstaterade Luukkainen att han har samma förväntansfulla känsla som under den första skoldagen då man står på skolgården och väntar på att klockan skall ringa in.

– Den skola vi har idag är inte samma skola som dagens besökare gått i. Vi vill visa att lärarna i sitt dagliga arbete hela tiden utvecklar skolan, sade Luukkainen.

Publiksuccé Det var många som ville bekanta sig med dagens skola. Uppskattningsvis besöktes pop up-skolan av närmare 2000 personer.

– Det är viktigt att visa hurudan undervisningen kan vara. Då skolan diskuteras utgår man ofta från erfarenheter från sin egen skoltid, säger Christer Holmlund, ordförande för FSL. – Visserligen saknades eleverna idag men jag tror nog att besökarna fick en bra bild av hur dagens skola fungerar.

Också om många av besökarna kom för att se hur skolan utvecklats var det ändå en 70-årig klassiker som lockade flest människor. Kön till skolans matsal var nämligen längst. Det serverades över 500 portioner med korv och potatismos. Gratis, precis som vi blivit varna med i Finland när det gäller skolmat.

Pennan till heders Låt oss ännu återvända till bildkonstsalen.

Också bildkonstlärare Anni Halonen flaggar nämligen för gamla beprövade metoder, vid sidan av de möjligheter som den digitala utvecklingen fört med sig. Hon håller upp en blyertspenna.

– Det här är världens säkraste ”anslutning”.

Den kraschar aldrig, skrattar hon och syftar på datastrul och svajiga wifi-anslutningar.

Som skrivande journalist är det lätt att instämma. text och foto: mattias fagerholm

Fick Finland en utbildningsvänlig regering?

De föregående regeringarna har fått utstå mycket spott och spe på grund av de stora utbildningsnedskärningarna som man genomfört.

Katri Kulmuni (C) och syftade på att man länge tvivlade på att den föregående regeringen skulle nå sitt sysselsättningsmål. Vilket man med facit på hand rodde i land.

Den nuvarande regeringen har aviserat en kursändring på den punkten. Regeringsprogrammet innehåller satsningar på utbildning och forskning. Kan man redan i detta skede slå fast att vi nu har fått en utbildningsvänlig regering? Svaret på den frågan söktes i en debatt under Suomiareena.

I panelen kunde man konstatera att regeringens ambition uppenbarligen är att vända den nedåtgående trenden för utbildningens del. Men det finns orosmoln.

– Satsningarna är nog rätt optimistiska. De är knutna till att regeringen lyckas höja sysselsättningsgraden, sade Roope Uusitalo, professor vid Helsingfors universitet.

– Det sade man också för fyra år sedan, kontrade näringsminister

Sjunkande utbildningsnivå och dalande Pisa-resultat Men det finns också andra hotbilder. Allt färre söker till de finska lärarutbildningarna, finländarnas utbildningsnivå är på nedåtgående och topplaceringen i Pisa är ett minne blott.

– Lärarna jobbar under stor press. Jag lyfter på hatten för dem, sade Katri Kulmuni.

När det gäller Pisa tyckte ändå Roope Uuusitalo att man inte skall dra på allt för stora växlar.

– Vi har gått från världsmästare till europamästare. Det är ett stort fall men orsakerna till detta finns nog utanför skolvärlden, menade Uusitalo.

Facit på hur Finland ligger på Pisa-rankingen får vi den 3.12.2019.

OAJ:s ordförande Olli Luukkainen förutspådde att ett tapp i Pisa kommer att resultera i en diskussion om nedskärningarna inom utbildningssektorn. I sammanhanget ville han ändå lyfta fram det haltande trestegsstödet.

– Trestegsstödet fungerar inte.

Det är en tydlig signal som vi får från fältet. Lärarna är trötta på allt pappersarbete som inte leder någon vart, sade Luukkainen.

Olli Luukkainen frågade om det kan vara så att vi tappar i Pisa på grund av att så många elever med specialbehov är integrerade i undervisningsgrupperna. Han var mån om att säga att han inte påstår att så är fallet, men att stödet i detta sammanhang måste fungera.

Rör inte mitt hemvårdsstöd I en nordisk jämförelse släpar Finland häpnadsväckande mycket efter vad gäller femåringar som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet. I regeringsprogrammet

ingår visserligen en skrivning om pilotprojekt med avgiftsfri småbarnspedagogik, men Roope Uusitalo tycker att man kunde skynda på lite då det är lätt hänt att de barn som skulle vara mest betjänta av småbarnspedagogik står utanför systemet.

– Kan vi nu inte bara slå fast att vi begränsar hemvårdsstödet till det att barnet fyller två år, kastade Uusitalo fram.

– Sätt inte mitt namn under det, sade Katri Kulmuni.

För Centern är hemvårdsstödet något av en helig ko och Kulmuni betonade familjens rätt att få välja när det gäller familjeledigheter.

– Varför skall man se till familjens rätt och inte till barnets rätt, frågande OAJ:s utbildningsdirektör Heljä Misukka, som tillsammans med MTV3:s Jaakko Loikkanen modererade debatten.

– Tror du inte att föräldrarna vet vad som är bäst för sitt barn, svarade Kulmuni.

Fixa en grej – vilken?

Panelen fick också ta ställning till vad de tycker att man borde prioritera som nummer ett när det gäller utbildningspolitiken.

Roosa Pajunen, ordförande för Suomen lukiolaisten liitto, ville att de 12 miljoner som regeringen avsatt för att utveckla gymnasiet skall satsas på att höja kvaliteten på undervisningen.

Roope Uusitalo föreslog att man för att höja kunskapsnivån i landet antar fler studerande till universiteten.

– Nog ryms det folk i föreläsningssalarna. Välkomna, sade Uusitalo.

Katri Kulmuni ville för sin del öka forsknings- och utvecklingsanslagen.

– Det skapar nya branscher och nya jobb, sade Kulmuni. Det ingår i mitt jobb som näriningsminister. mattias fagerholm

6

15.8.2019 • Nr 11

Ann-Marie Knuuttila (t.v.) och Susanna Westermarck kommer att leda en mentorskapsgrupp också detta läsår.

Mentorskap i grupp kan vara terapeutiskt När Susanna Westermarck sällar sig till mitt och Ann-Marie Knuuttilas sällskap bär hon med sig traktering för intervjustunden.

– Speciallärare bör alltid ha litet smått och gott i skåpen, säger hon. Det behöver inte vara havrekex som idag, utan för de mindre eleverna kan russin också duga.

Både Susanna och Ann-Marie är speciallärare i Lagstads skola i Esbo. Det är dock deras gemensamma mentorskapsgrupper som denna gång är föremål för tidningen Lärarens intresse.

De gick båda en utbildning i Centret för livslångt lärandes (CLL) regi i Vasa för några år sedan och har efter det fungerat som mentorer för kolleger i Esbo, och också andra städer. Kursen pågick tre terminer och under den tiden ordnade Susanna och Ann-Marie som övning mentorskap i grupp med lärare från olika skolor i Nyland.

– Mentorskapet fokuserar på att få unga, nya lärare att orka med sitt jobb och stanna kvar i yrket, berättar Ann-Marie Knuuttila.

En grupp för mentorskap träffas 6–7 gånger under ett läsår. Det ideala deltagarantalet är sex lä-

rare.

– Det blir svårt för alla att hinna komma till tals om antalet i gruppen överstiger sex, säger Ann-Marie.

Information om grupperna för mentorskap går ut via arrangören KOHUR (Kompetensutveckling inom huvudstadsregionens svenska utbildningsväsen).

Susanna och Ann-Marie leder grupperna tillsammans så att den ena leder samtalet och den andra iakttar. Efteråt kan de diskutera det som timat under gruppsamtalet.

Det är bra att diskutera både före och efter en träff och att kunna dela upp uppgifterna så att man turas om att leda samtalet och att göra anteckningar med tanke på följande möte. De turas också om att sköta trakteringen, som faktiskt är en mycket viktig

detalj i mentorskap i grupp.

– Det skall vara härligt att komma på de här träffarna och få sig en smörgås och litet kaffe.

Det är inte vanligt att som lärare bli bjuden på något, litet färskt bröd och några ostar, säger Susanna.

Träffarna sker utanför arbetstid, på eftermiddagarna kl. 14.30– 16.30. Mellan träffarna har deltagarna inga uppgifter.

I mentorskap i grupp är det meningen att alla får utrymme och en likvärdig roll. Ingen får avbryta den andra, alla pratar turvis.

– En stor idé är just kamratstödet. Det är inte meningen att vi två som är ledare för gruppen kommer med lösningar på deltagarnas problem, säger Ann-Marie.

Snarare kan gruppledarna ta fram de andra deltagarnas tankar och den vägen styra samtalet mot en lösningsmodell.

Varje gång gruppen möts under ett läsår avhandlas olika teman.

– På den första träffen presenterar vi oss och våra respektive vardagar för varandra och sätter upp regler för hur vi umgås. Vi sitter ner hela tiden och har inte mobiltelefonerna påkopplade, och vi

hoppas att alla deltagare deltar varje gång, berättar Susanna och fortsätter: – Gruppdynamiken förändras så fort en är borta.

Tystnadsplikten är också viktig. Också om två deltagare jobbar på samma skola skall de inte efteråt prata om det som berörts i gruppen.

– Våra träffar skall kännas trygga och viktiga!

Vad avhandlas då under gruppens träffar? Jo, det handlar mycket om arbetsro i klassrummet och om den enskilda lärarens ork.

Också de yngsta och nyaste lärarna kan nämligen uppleva att de inte orkar. Viktiga frågor som avhandlas i mentorskap i grupp är självförtroende. Räcker jag till i mitt jobb?

– Nyutexaminerade lärare förväntas kunna allt då de börjar jobba som lärare. De skall veta hur man hanterar föräldrar, hur man skriver planer, hur svåra situationer skall lösas, hur man sköter elever med stor frånvaro...

Det är som att skuffas ut för ett stup, mot det okända.

Ett annat tema som ofta behandlas är relationer på arbets-

platsen, vilket i allra högsta grad har med välmående och arbetstrivsel att göra. Viktigt i detta sammanhang är den tystnadsplikt som ledare och deltagare har.

– Den här typen av ärenden är inget som diskuteras i kollegiet på ett möte.

Mentorskap i grupp har också en terapeutisk betydelse och deltagarna är i allmänhet öppna och delar med sig av sina bekymmer och kan få en handlingsplan för den kommande tiden.

Orsaken till att det finska programmet Osaava Verme (Verme är en sammanslagning av orden vertaistuki och mentorointi, alltså kamratstöd och mentorskap) startade år 2007 var att det hade noterats att många lärare inom grundutbildningen lämnar sitt yrke, berättar Susanna Westermarck.

– De skaffar sig en utbildning, jobbar ett tag och går sedan vidare. Jag tror det finns många som känner sig frustrerade om de tidigt i sin karriär känner att de lämnas ensamma. Inga hopp och tankar om lärarjobbet infrias, vilket är en stor besvikelse. text och foto: tom ahlfors

7

15.8.2019 • Nr 11

Frustration bland unga lärare lindras med kamratstöd

D

et var Cecilias kolleger i Lagstads skola som tipsade henne om gruppen för mentorskap. De hade själva deltagit som nya lärare och kunde varmt rekommendera den.

– Det var skönt att gå i den gruppen. Jag kände mig trygg då vi träffades och jag kunde säga att jag var ängslig över att ha ansvar över sexton elever. Tänk om de inte lär sig något?

Hon funderade på om hon sätter för mycket fokus på praktiska arrangemang i klassrummet.

Deltagarna i gruppen för mentorskap kunde lugna henne. Budskapet var att inte stressa utan följa läroböckerna. Det är också okej att då och då ha en timme då eleverna får läsa eller teckna.

– Jag är inte en sämre lärare om eleverna läser en timme. Jag var rädd att i så fall inte hinna med allt som borde gås igenom.

– Att utveckla läsningen är en mycket viktig del av lärande och genomsyrar all undervisning, tycker Cecilia.

– Under den avslutande praktiken under studierna hade man inte ro att låta eleverna sitta och rita en timme, utan det gällde att hitta på så mycket som möjligt för att ha en ”fin lektion”.

Diskussion om måendet Gruppträffarna för mentorskap inleddes med ett litet mellanmål och en diskussion om hur var och en mådde. Det kunde gälla både det professionella livet och det personliga. I gruppen deltog förutom Cecilia några andra helt nya lärare. Ett tema fanns för varje gång gruppen sammanstrålade. Det

När Cecilia Karlsson den här veckan mötte sin egen klass, gjorde hon det med tillförsikt. Dels är det samma elever som hon hade förra läsåret, under sitt första år som lärare, dels tog hon i fjol del av en grupp för mentorskap som gav henne säkerhet och trygghet.

– Den gruppen är guld värd! Alla nya lärare borde få vara med i en sådan!

kunde röra sig om exempelvis utmanande elever eller kontakten till föräldrarna.

Gruppledarna Susanna Westermarck och Ann-Marie Knuuttila som intervjuas här invid, kunde bidra med sin tämligen långa erfarenhet av lärarjobbet, men också de nyare lärarna hade erfarenheter som var nyttiga att ta del av.

– Någon händelse i klassen som jag funderade på, kan någon annan ha varit med om två veckor tidigare. Då kunde jag få konkreta tips på möjliga lösningsmodeller.

– Vi diskuterade för all del också det som känts bra och lyckat i jobbet.

Unga blir också utbrända Det talas om att allt flera unga lärare blir utbrända och avslutar sin karriär som lärare. Också Cecilia upplevde jobbet som tungt under sitt första år som lärare.

– Materialet som skall gås igenom är digert, det är en sak. Men också förväntningarna är stora. Läraren skall vara nytänkande och använda teknik och självgjorda arbetsblad i undervisningen.

– Det tar tid att hitta ersättande arbetsblad till materialet.

Redan efter det första året har läraren hunnit tillverka en del eget material, vilket underlättar kommande arbete.

Svårt att studera föräldrakontakt När det gäller föräldrakontakten var Cecilia förberedd, eftersom det talas mycket om den. Under studierna är det svårt att lära sig en lyckad föräldrakontakt. Men hon

 Klasslärare Cecilia Karlsson är glad över att hon deltog i gruppen för mentorskap förra läsåret. Nu ser hon med tillförsikt fram emot sitt andra år som lärare.

fick stort stöd av sina kolleger och av skolans rektor.

– Det är skönt att rektorn alltid stöder mig!

En annan sak som diskuteras bland lärarstuderande är det kommande samarbetet med kolleger-

na i skolan. Också de relationerna togs upp i gruppen för mentorskap. Kollegerna är en stor del av vardagen, säger Cecilia och noterar att tröskeln att ställa frågor är låg på hennes nuvarande arbetsplats.

– Om det är något jag grubblar på kan jag kontakta mina kolleger också på kvällarna.

Också det ett mentorskap som heter duga. text och foto: tom ahlfors

Mera mentorskap på ministerns önskelista Finland sticker ut i negativ bemärkelse i en internationell jämförelse när det kommer till mentorsprogram för lärare.

I TALIS 2018-undersökningen som publicerades i juni framgår att bara en knapp femtedel av de finländska skolorna erbjuder någon form av mentorskap för sina nya lärare.

I Sverige finns ett mentorsprogram i nästan varannan skola.

74 procent av rektorerna uppgav att inget mentorsprogram finns tillgängligt för deras lärare. Ser man till de övriga TALIS-länderna så ligger motsvarande siffra i genomsnitt på 33 procent. I exempelvis Danmark och Sverige finns i varannan skola ett mentorsprogram för nya lärare.

Samtidigt betonar de finska rektorerna

vikten av mentorskap. 66 procent tycket att det skulle vara mycket viktigt och att behovet av mentorskap har ökat. Samma trend ser man även i referensländerna.

– När man ser till lärarnas yrkeskarriär borde man bygga upp olika typer av stöd.

Det finns goda erfarenheter av mentorskap från andra branscher som man kunde utnyttja, säger undervisningsminister Li Andersson.

Diskussion i grupp ger lösningar I Svenskfinland är det Centret för livslångt lärande CLL (ÅA) som ordnar utbildning för mentorer. En viktig del av utbildningen handlar om att lära sig ställa de rätta frågorna till gruppens deltagare.

– En stor aha-upplevelse för mig var då

jag fick veta att jag inte skall berätta för gruppdeltagarna hur de skall göra. Om någon säger att den upplever att den egna klassen är stökig skall jag inte komma med mina tio tips, utan gruppen skall via diskussion få fram tips och lösningsmodeller, berättar Susanna Westermarck.

2012–13 gick Susanna och hennes kollega Ann-Marie Knuuttila CLL:s mentorsutbildning och ordnade sin första egna grupp kort efter det och har sedan dess ordnat mentorskap i grupp varje år, också pågående läsår.

I huvudstadsregionen är det Kompetensutveckling inom huvudstadsregionens svenska utbildningsväsen Kohur som arrangerar grupperna. KOHUR startade år 2010 som ett projekt finansierat med stats-

understöd under programmet KUNNIG. Projektperioden tog slut våren 2017. Den gemensamma satsningen på kompetensutveckling under namnet KOHUR fortsätter genom ett samarbetsavtal som kommunerna har ingått år 2018. KOHUR kommunerna säkerställer att verksamheten fortsätter genom att gemensamt garantera en basfinansiering för verksamheten. År 2019 beviljades KOHUR verksamhetsunderstöd av Svenska Kulturfonden på 65 000 euro.

Gruppen för mentorskap detta läsår startar 12.9 kl.14.30. Anmälningarna går också via KOHUR, www.kohur.fi. I gruppen ryms denna gång åtta lärare. mattias fagerholm tom ahlfors

8

15.8.2019 • Nr 11

Förändringens vind blåser i gymnasierna Ämnesövergripande undervisning. Rätt till specialundervisning och studiehandledning. Den nya gymnasielagen som trädde i kraft den 1 augusti medför många bra saker. Nu gäller det bara att gymnasierna får tillräckligt med resurser.

– Jag tycker att man har gjort ett bra arbete med den nya gymnasielagen och betonar många saker som nu är lagstadgade. Som till exempel den utökade studiehandledningen och att alla studerande ska ha rätt till specialundervisning och stöd. Det är mycket positivt, säger Cecilia Hägglund-Nygård, rektor för Karleby svenska gymnasium.

Behovet av specialundervisning i gymnasiet har ökat mycket under senare år. Några orsaker till det är att de studerandes läshastighet har blivit långsammare och allt fler behöver hjälp med lästeknik.

– Jag tror en delförklaring är att unga läser mindre än för tio år sedan och då försämras den förmågan. Sedan saknas också studievana och lästeknik och vi märker att flera unga inte är vana att läsa långa texter och har svårigheter med att skriva, säger Hägglund-Nygård.

Därför har det funnits en beställning på specialundervisning – något som redan implementerats i många gymnasier. Enligt lagen ska alla gymnasier erbjuda specialundervisning senast 2021.

– Vi och många andra gymnasier i grannkommunerna har redan speciallärare knutna till oss i någon form. De hjälper till med testningen av nya studerandes läs- och skrivsvårigheter. I vår region testas alla nya ettor, säger hon.

Vikten av en fungerande arbetsbild – Det som är bra med lagen är att kommunerna nu blir ålagda att ordna specialundervisning. Men nu återstår det att se om det finns tillräckligt med speciallärare på fältet. Resurser måste också tilldelas. Det är viktigt att speciallärarna får en fungerande arbetsbild eftersom man på den här nivån inte kan ge ämnesstöd på samma sätt som i den grundläggande utbildningen, säger hon.

Ökad specialundervisning och bättre individuell studiehandledning tror hon medför mycket positivt.

– Målet är att öka studerandes trivsel, minska stressen och illamåendet och det är positivt.

Modeller av Utbildningsstyrelsen efterlyses Ämnesövergripande undervisning är något som betonas i den nya gymnasielagen. För att genomföra det så effektivt som möjligt efterlyser Hägglund-Nygård stöd från Utbildningsstyrelsen.

– Det finns ett starkt önskemål om ämnesövergripande undervisning, men vi vill gärna ha förslag på hur det ska implementeras. Vilka moduler kan kombineras till ämneshelheter? Hur kan vi få stöd så att varje gymnasium skilt för sig behöver uppfinna hjulet på egen hand? Det behövs bra planering och det tar tid att fundera på vilka sätt lärarna kan samarbeta.

– Vi behöver modeller från UBS och i dagsläget finns det inga. UBS borde ge det i uppdrag åt någon för det här är ett arbetssätt som inte våra lärare är vana med, menar hon.

Landsortsgymnasier i knepig sits Något som också stipuleras i den nya lagen är att samarbetet med tredje stadiet ska stärkas. Tanken är att det ska bli möjligt att läsa högskolekurser i gymnasiet.

Det är viktigt att landsortsgymnasier som ligger långt från universitet och högskolor inte hamnar i ett underläge jämfört med gymnasierna i tätorterna. Det är exempelvis lätt för studerande i Vasaregionen att gå på kurser på tredje stadiet då högskolorna är många i Vasa.

– I Karleby har vi Centria men där finns ingen utbildning på svenska. Jag anser att virtuella kurser är mera krävande och därmed finns risk att studerande beroende på ort inte kommer att ha samma förutsättningar om de vill

 Den 1 augusti trädde den nya gymnasielagen i kraft. Cecilia Hägglund-Nygård, rektor för Karleby svenska gymnasium, tycker den är bra. Bland annat att rätten till specialundervisning nu lagstadgas. Men förändringstakten har varit hög och många lärare är trötta, säger hon.

ta kurser på tredje stadiet. Just den här frågan har vi diskuterat aktivt i olika rektorsforum, berättar Hägglund-Nygård.

Hon anser också att alternativet att ta kurser på tredje stadiet i gymnasiet ska vara frivilligt för de som verkligen vill satsa.

– Vi kan inte tvinga fram det.

Det finns många som redan har det tufft med vanliga gymnasiestudier och vi kan inte ställa ytterligare krav. Den nya lagen betonar samtidigt trivseln så vi ska inte införa tvång som ökar illamåendet ytterligare.

Många lärare är trötta

Det finns många som redan har det tufft med vanliga gymnasiestudier och vi kan inte ställa ytterligare krav.

I augusti har också den nya studentexamenslagen trätt i kraft. I examen hösten 2019 ingår fler omtagningsmöjligheter än tidigare – ett led i att göra det lättare för studerande att klara studenten. Förändringstakten har varit hög om

det beaktas att en ny läroplan kom 2016 och samtidigt pågår digitaliseringen av studentexamen.

Hägglund-Nygård förnekar inte att många gymnasielärare börjar vara rätt trötta.

– Vi har ett stort arbete framför oss och många lärare är redan trötta. Många av mina kolleger har uttryckt att arbetsbördan är stor.

På svenskt håll finns inte ännu finns uppdaterat undervisningsmaterial som motsvarar den nya läroplanen. På finskt håll är situationen en helt annan.

– Vi måste själva utarbeta läromedel och situationen är inte bra, vilket FSL redan påpekat. Samtidigt pågår digitaliseringen av studentexamen och det har varit många tunga år för lärarna, säger hon. text och foto: christoffer thomasfolk

Målen med den nya lagen ○ ○ Öka gymnasieutbildningen kvalitet och därigenom också inlärningsresultaten. ○ ○ Utbildningens dragningskraft som allmänbildande utbildningsform ska öka. ○ ○ Övergången från studier på andra stadiet till studier på högskolenivå ska bli smidigare. ○ ○ Riksdagen godkände gymnasielagen den 21 juni 2018 och den trädde i kraft den 1 augusti 2019.

9

15.8.2019 • Nr 11

SKOLIDROTTEN INFORMERAR

SKOLMÄSTERSKAP HÖSTEN 2019 Datum och anmälningstider för höstens skolmästerskap finns på vår hemsida, www.skolidrott.fi. Även de individuella grenarnas skolmästerskap som ordnas av KLL finns på vår hemsida.

MITT I NATUREN 5-6.9.2019 I ESBO Det blir två aktiva dagar med föreläsningar och workshopar. Föreläsningar vid Finlands naturcentrum Haltia och praktiska workshopar i naturen. Mycket av innehållet stöder direkt den förnyade läroplanen för grundskola och småbarnspedagogik. Även workshopar för lärare vid andra stadiets utbildning hur man kan motivera och inspirera till självständigt arbete.

BOKA IDROTT I SKOLAN Nu är det hög tid att boka in Idrott i skolan på besök för vintern och våren 2020. På vintern erbjuder vi skidkul (utomhus), friidrottssnurran och lugna barn (inomhus). På våren erbjuder vi hoppa rep, naturparkour och labyrintorientering. Boka ert besök genom att e-posta kite@idrott.fi. Kom också ihåg att boka rastisutbildning för eleverna.

Utomhuskonferensen vänder sig till dig som, vill kunna föra använda utomhuspedagogik som ett redskap vid inlärningen.

WWW.MITTINATUREN.FI

FRILUFTSLÖRDAG 21.9.2019 I VÖRÅ NATIONELLA HOBBYVECKAN

Finlands Svenska Idrott arrangerar i samarbete med Folkhälsan och Kvarkens naturskola en friluftsdag för familjer. Under friluftslördagen får barn och vuxna stifta bekantskap med aktiviteter utomhus. Många av aktiviteterna är tillgängliga under hela dagen, men i vissa fall finns det en tidtabell att följa, t.ex. vandringarna.

Evenemanget är kostnadsfritt.

Olympiska kommitén arrangerar i samarbete med flera aktörer nationella hobbyveckan. Ett tillfälle för bl.a. idrottsföreningar att få kontakt med potentiella nya utövare. Grundidén är att barn och unga i skolåldern skall få möjlighet att pröva på nya hobbyverksamheter som eventuell kan skapa program till en meningsfull vardag.

WWW.IDROTT.FI

Ni kan ssom skola anmäla er som part för att ta emot idrottsföreningar som kommer och ordnar olika aktiviteter under de tidpunkter som ni valt.

Läs mer på evenemangets hemsida

Inom utvecklingsprojektet Skolan i rörelse arrangeras under ett seminarium i Åbo 31.10-1.11. En fortbildningsdag på svenska arrangeras i Pedersöre 7.9.

SKOLAN I RÖRELSE-SEMINARIER

WWW.HARRASTUSVIIKKO.FI

idrott.fi

skolidrotten_lararen_augusti2019.indd 1

skolidrott.fi

facebook.com/idrottfi

instagram.com/idrottfi

twitter.com/idrottfi

07/08/2019 12.11

10

15.8.2019 • Nr 11

kolumnen Anders Adlercreutz Riksdagsledamot och ordförande för Hem och skola.

Lär ut sådant som maskiner inte kan göra De som började sin gymnasiebana i augusti förväntas redan veta var de vill studera. Ämnesvalen i gymnasiet styr studentexamen, och studentexamen öppnar i sin tur dörrarna till högskolorna.

Skall en 15-åring som inleder sin gymnasiebana verkligen redan välja bort möjliga studieplatser? Ett barn skall inte i ett för tidigt skede vara tvunget att fatta beslut som kan få långtgående följder.

För vad vet vi om framtidens utmaningar? Det är klart att vi behöver en högt utbildad befolkning – men vad är det utbildningen egentligen skall ge oss?

Undervisningsminister Li Andersson väckte i somras diskussion kring den vikt matematiken har i vår utbildning. Det är en viktig diskussion. Vi kan med goda skäl förvänta oss att vårt arbetsliv i framtiden kommer att se annorlunda ut än det gör idag.

Datorer och informationsteknik har redan gjort en mängd yrken överflödiga. Ibruktagandet av lösningar som baserar sig på artificiell intelligens kommer möjligtvis att ha en ännu större inverkan. Min studiehandledare i grundskolan hade knappast en aning om att vi redan några årtionden senare skulle hitta yrken som vertikalodlare, serviceformgivare eller etikutvecklare.

Jack Ma, grundaren av Ali Baba, en gigantisk kinesisk nätbutik, sade nyligen så här på World Economic Forum: ”Everything we teach should be different from machines. If we do not change the way we teach, 30 years from now we will be in trouble”. Vi borde lära ut sådant som maskiner inte kan göra. Vi måste se behovet av förändring nu.

Avsnitt och moduler i nya läroplanen för gymnasiet De nya grunderna för gymnasiets läroplan har under sommaren och skall under hösten översättas till svenska varefter de behandlas inom Utbildningsstyrelsens förvaltning för att sedan publiceras i november.

På hösten och under våren 2020 skall de lokala läroplanerna utarbetas och i augusti 2021 är det meningen att undervisningen i enlighet med de nya grunderna inleds i gymnasierna.

Målsättningarna för gymnasiestudierna är bland annat en mångsidig kompetens, god allmänbildning, färdigheter för fortsatta studier samt färdigheter att bygga upp en hållbar framtid En av de mest centrala förändringarna i jämförelse med de nuvarande grunderna för läroplaner är att gymnasiekurserna omvandlas till studiepoäng, så att en kurs idag motsvaras av 2 studiepoäng. Gymnasiestudierna kommer alltså att omfattas av minst

Det är självklart att matematik stärker den logiska slutledningsförmågan och att studier i olika naturvetenskaper kräver en skapande förmåga. Men det är också klart att vi i dagens skola inte tillräckligt värdesätter ämnen som utvecklar emotionell intelligens och sociala färdigheter. Sådana ämnen är tex bildkonst, teknisk slöjd och textilslöjd, gymnastik och musik.

När vi delar ut studieplatser tar vi inte dessa ämnen i beaktande trots att de i högsta grad är relevanta med tanke på de färdigheter framtidens arbetsliv kräver av oss. De 15-åringar som nästa vår söker in till ett gymnasium drar ingen nytta av att de i dessa ämnen visat prov på kreativitet, laganda, entusiasm eller ihärdighet. Eller kanske skapat något nytt och enastående.

Det är svårt att objektivt poängsätta prestationer i dessa ämnen. Men jag efterlyser trots det en diskussion om deras roll i undervisningen. Jag påstår att det inte är ändamålsenligt att blint stirra på medeltalet i läsämnen när vi borde främja färdigheter som skiljer oss från maskinerna.

Styrkan i vår skola har varit att den ser lekens betydelse och värdesätter allmänbildning. Jag hoppas att vi i framtiden i ännu högre grad poängterar kreativitet och lärande genom lek, utan onödiga stressmoment. Detta behöver inte exkludera en sund tävlan och ambition, element som också har en betydelse i den process som leder in barn i vuxenlivet.

ta studier.

Särskilt stöd kommer i högre grad än tidigare att erbjudas de gymnasister som behöver det.

Specialundervisningen kommer alltså in i gymnasierna på bredare front. Utbildningsanordnarens skyldighet att ingripa i mobbning preciseras i de nya grunderna för läroplanen. Den studerande skall entydigt skyddas från mobbning, våld, trakasserier och rasism.

Gymnasierna förväntas också ha flera kontakter till det omgivande samhället och högskolorna.

De studerande skall ha möjlighet att utveckla sina arbets- och företagsfärdigheter under gymnasietiden och alla skall också ges möjlighet till internationella erfarenheter under gymnasietiden.

Också det kunnande som studeranden förvärvat på annat håll än i skolan skall nu bättre identifieras och erkännas, noteras i GLP2021. tom ahlfors

Kända kolumnister i Läraren FSL:s medlemstidning Läraren fyller 125 år detta år. Föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894.

Jubileumsåret till ära har en handfull profiler vidtalats att

Styrkan i vår skola har varit att den ser lekens betydelse och värdesätter allmänbildning. Jag hoppas att vi i framtiden i ännu högre grad poängterar kreativitet och lärande genom lek, utan onödiga stressmoment.

150 studiepoäng i stället för minst 75 kurser.

Det här skall göra det enklare att bygga upp större ämnesöverskridande studieavsnitt som byggs upp av det som kommer att kal�las moduler. En modul kan vara 1–3 studiepoäng. Studieavsnittens omfattning är beroende av modulerna storlek. Avsnitten kan bestå av en eller flera moduler inom ett eller flera ämnen. Bedömningen sker under studiernas gång för varje studieavsnitt, medan slutbedömningen sker för varje enskilt läroämne.

Studieavsnitten skapas lokalt, medan modulernas uppbyggnad stadgas i grunderna för läroplanen.

Inom alla ämnen finns det obligatoriska och valfria moduler.

Alla gymnasiestuderande skall göra upp en omfattande individuell studieplan redan i början av sina studier. I planen ingår mål för gymnasiestudierna, mål för studentexamen och mål för fortsat-

medverka med en kolumn i tidningen under hösten.

Bland kolumnisterna finns bland andra undervisningsminister Li Andersson, Carl Haglund, direktör på konsultföretaget Accentures, Maria Ohisalo, inrikesminister och ordförande för De Gröna,

Tim Sparv, lagkapten för det finska fotbollslandslaget, Sören Lillkung, vd för Svenska kulturfonden och Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund i Sverige.

Först ut här invid är Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska riksdagsgruppen.

Fortbildningsprogram för matematikundervisning 2018-2019 Undervisningspersonal från småbarnspedagoger till lärare på andra stadiet ANMÄL DIG TILL EN GRATIS UTBILDNING NU LUMATIKKA.LUMA.FI/SV

@LUMATIKKA #LUMATIKKA

11

15.8.2019 • Nr 11

En katt bland hermelinerna – Jag har trivts bättre på jobbet i Finland än hemma i Sverige.

Det säger Sara Holfve som under föregående läsår jobbat som lärare i engelska vid Helsinge Gymnasium i Vanda.

En strukturerad skolvardag, ett högt tempo och en tillit till lärarna är erfarenheter som hon lyfter fram från sitt år som lärare i Finland.

– Skolan är mer strukturerad i Finland. Det finns en plan för hela läsåret när man börjar. Alla möten är inprickade. Och det passade mig bra, säger Sara Holfve.

– Strukturen finns inte i Sverige. Vi har inte ens en mötesagenda på våra lärarmöten. Så ostrukturerat är det.

Holfve har tidigare jobbat som lärare i engelska och svenska vid IB-linjen vid den Internationella skolan i Helsingborg. Hennes mans jobb förde familjen till Finland men detta läsår är det Helsingborg och Sverige som gäller igen.

I Finland litar man på lärarna En fördel med Finland är enligt Holfve att

personalen. I Saras skola i Helsingborg har man exempelvis haft 17 rektorer på 20 år.

– Det är inte heller bra för skolan att lärarna flyttar hela tiden. Det blir ingen trygghet för barnen i skolan.

Brist på engagemang

 Sara Holfve sällar sig till dem som hyllar den finska skolan. Men när det kommer till att jobba med elever som har läs- och skrivsvårigheter tycker hon att Sverige ligger långt före.

man har en stark tillit för lärarna. En til�lit som hon känner att hennes nygamla arbetsgivare inte har. Där tillämpas nämligen ett system med 45 timmars arbetsvecka och hon är knuten till skolan 35h per vecka. Tio timmar är så kallad förtroendetid som hon själv disponerar över. Hon har uppskattat flexibiliteten i det finska systemet.

– Det finns en anledning till att vi har lärarbrist i Sverige. Det är ingen som vill jobba under de här förutsättningarna. Dessut-

om till en dålig lön, säger Holfve. Om lönen inte är hög så är friheten i yrket en anledning att bli lärare. I Sverige finns inte den anledningen.

Vad innebär din flytt tillbaka till Sverige med tanke på din löneutveckling?

– Jag fick ett påslag på 2000 kronor. Man försöker ju få upp lönerna Sverige.

Visserligen finns det en möjlighet att pressa upp sin lön i Sverige. Men det har i sin tur resulterat i en stor rotation bland

DELTA I AMNESTYS DAGSVERKSINSAMLING

Att de mänskliga rättigheterna tryggas i Finland och överallt i världen är livsviktigt.

Agera för regnbågsmänniskors rättigheter och ordna en dagsverksinsamling i din skola. Anmäl din skola och bekanta dig med undervisningsmaterialen på: amnesty.fi/dagsverk eller amnesty.fi/paivatyo

Engagemanget i den svenska skolan har försvunnit tycker Sara. I Finland finns däremot viljan att göra det lilla extra.

– För mig handlar det om att tilliten till lärarna inte längre finns i Sverige. Det finns en frihet i Finland. Man ger och tar. Det bottnar i det.

En av styrkorna med den finska skolan är alltså det strukturerade arbetssättet. Det kan i vissa fall också vara en nackdel. Flexibiliteten lider och man blir kanske lite bunden. Det är till exempel viktigt att man hinner med all grammatik.

– Det tycker jag att är ganska tråkigt. Sällan tycker någon att det är roligt och det är inte många elever som är motiverade.

Det ingår inte i studentexamen att man ska kunna prata. Men i Sverige ingår muntlig framställning i de nationella proven, säger Sara Holfve.

– Det är väl för att kunna prata som vi lär oss språk i skolan. text och foto: mattias fagerholm

12

15.8.2019 • Nr 11

#unicefkavely lågstadiet | högstadiet | mellanstadiet

Motions- och temadag för ett bra ändamål!

• Lätt att ordna: välj dag, anmäl dig och utnyttja kostnadsfria evenemangsmaterial • Stilen är fri – temadag, vintersportdag, aktivitetsbana, läsprojekt eller något annat • Global fostran i enlighet med läroplanen • Skräddarsydda inlärningsmaterial och videor för lågstadiet och högstadiet • Genom att delta främjar ni kvalitetsutbildning i Malawi, ett av de fattigaste länderna i världen

ANMÄL din skola senast 3 veckor före evenemangsdagen www.unicef.fi/unicef-rundan | tfn. 09 584 501

JUBILEUMSÅR – FLERA PRIS ÅT SKOLORNA! Vinn en Maukka och Väykkä -berättelsekonsert (på finska) eller ett besök av en UNICEF goodwill-ambassadör!

UNICEF_Lararen_255x170_hosten2019.indd 1

6.8.2019 19.56

bakbrädet Svenskspråkigt om hbtiqa+. Vill du vara med och främja kunskapen om hbtiqa+ och öka jämlikheten bland elever och studerande i skolor eller genom workshopar för olika målgrupper? Utbildningsverksamheten är en viktig del av Regnbågsankans verksamhet och för att upprätthålla och utveckla den erbjuder man i samarbete med Seta en svenskspråkig skolinformatörsutbildning i Helsingfors veckoslutet den 14–15 september 2019. Ett arvode utbetalas till frivilliga för varje skolbesök. Intresserade kan höra av sig till anders@regnbagsankan.fi.

Ettagluttarna utvärderade. Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade färdig-

heter som gäller matematik samt modersmål och litteratur hos elever i åk 1 under hösten 2018 (bilden).

Syftet med utvärderingen var att kartlägga hela spektrumet av elevernas kunnande. Det förekommer stor individuell variation i elevernas färdigheter då de börjar skolan. Det fanns fler mycket skickliga elever än elever med mycket svaga färdigheter.

Regional jämförelse avslöjade att trots skillnaderna på individnivå var kunskaperna och färdigheterna rätt så jämna i olika delar av Finland. Elevernas färdigheter var något bättre i urbana kommuner än i tätortsoch landsbygdskommuner.

Elevernas kunskaper och färdigheter var i genomsnitt lika goda i finsk- och svenskspråkiga

skolor.

Skillnaderna mellan flickornas och pojkarnas kunskaper var små. Flickornas färdigheter var i genomsnitt endast något bättre än pojkarnas. Pojkarnas färdigheter däremot fördelades i större omfattning än flickornas: största delen av såväl de som hade den svagaste kunskapen i uppgifterna som de bästa färdigheterna var pojkar.

Lärardiaspora. I en kolumn i Hufvudstadsbladet den 8 augusti slår samhällsdebattören Pär Stenbäck ett slag för höjda lärarlöner. Stenbäcks kolumn har rubriken Finlandssvensk diaspora och han misstänker att finlandssvenskar är särskilt disponerade att emigrera mera än andra språk- eller folkgrupper. ”Traditioner, kustnärhet, handel, språkkunskaper och utbildning är faktorer som pekar i den riktningen. I dag uppmanas studerande att söka (ofta obligatorisk) praktik i utlandet, något som

kan leda till flyttbeslut”, noterar Pär Stenbäck.

Fenomenet är inte problemfritt, utan kan både synas i valresultat och ge kvalitets- och närvaroproblem. Återväxten inom vissa områden kan också vara hotad, noterar Stenbäck som har förslag på motåtgärder. ”Rekrytera aktivt i Stockholm, London och Bryssel. Ge högre lärarlöner mot Sverigeflytt. Satsa på finskundervisningen. Ge praktikplatser i huvudstadsregionen, inte bara i världsmetropoler dit ungdom nu hittar på egen hand. Gör det lättare, mentalt och praktiskt, att flytta hem.”

Flera vuxna studerande inom grundläggande utbildning. Då skolorna öppnar sina dörrar igen är antalet elever och studerande ungefär på samma nivå som under de föregående åren. Inom en del grupper förekommer ändå tydliga skillnader i förhållande till tidigare år.

Den här hösten finns det sammanlagt uppskattningsvis fler än en halv miljon elever i den grundläggande utbildningen. Elevantalet i den grundläggande utbildningen har långsamt ökat under de senaste sex åren. Senaste år fanns det 560 503 elever, vilket är ungefär 4 procent fler än år 2013.

Också antalet studerande inom den grundläggande utbildningen för vuxna har ökat rejält under de senaste åren. Ifjol deltog 3 725 personer i grundläggande utbildning för vuxna, och största delen av dem studerade enskilda läroämnen som ingår i den grundläggande utbildningen. Grundläggande utbildning för vuxna erbjuds av bland annat vuxengymnasier och folkhögskolor.

Trots det ökade antalet elever är det flera grundskolor som varje år läggs ner eller slås samman.

Ifjol fanns det 2 346 verksamma grundskolor medan motsvarande siffra år 2013 var 2 705.