Läraren 11 2021

ledaren Pandemin lystrar inte till fromma förhoppningar, det är bara vaccin som biter på den. Ю r sidan 2

12.8.2021 • Nr 11 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

En titt på jordbruket Farmer Time Finland är ett koncept som ger skolelever möjlighet att virtuellt följa med arbetet på en bondgård. I slutet av förra läsåret ordnades virtuella klassresor som nådde närmare 3000 skolelever. Ю r läs mera på sidan 9

Ett besök hos växthusproducenten Johanna Smith spelas in. Projektarbetare Mathilda Kull filmar medan Malin Olkkola agerar programledare. foto: christoffer thomasfolk

Var tredje lärare har övervägt byte av yrke En OAJ-undersökning visar att coronavåren har varit slitsam för lärarna. Ю r sidan 11

Bättre ork i arbetet Under det förra läsåret vittnade lärare och rektorer om hög arbetsbelastning och en trytande ork.

Därför känns det naturligt för oss som förbund att gå på djupet och fundera på nycklar till välmående.

Hästar gör att stressnivån sjunker Aila Kajander driver Aika-Talli i Sibbo som specialiserat sig på socialpedagogisk hästverksamhet för barn och unga med särskilda behov.

INGER DAMLIN Ord för ord-kolumnen

Ю r sidan 3

Ю r mittuppslaget

2

12.8.2021 • Nr 11

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Ord, men ingen handling På våren när antalet coronasmittade stadigt gick nedåt samtidigt som vaccinationstakten ökade kunde man redan börja hoppas på en normal skolstart på hösten. Men oj, så fel man kan ha. På sensommaren var antalet smittade plötsligt större än någonsin och återigen seglande distansundervisning upp som ett alternativ.

Så gott som alla är dock eniga om att det är närstudier som gäller om det bara är möjligt. Institutet för hälsa och välfärd THL, Utbildningsstyrelsen och landets politiska ledning flaggar för närundervisning, också om det är lokalt som man fattar beslut om distansundervisning om smittläget så skulle kräva. Alla verkar ha insett de negativa konsekvenserna av distansundervisning och det ses som en sista åtgärd.

Då det råder en så stor enighet kring att det är närstudier som man nu går in för kunde man också ha förväntat sig kraftfullare åtgärder från regeringens sida för att trygga att närstudierna kan ske på ett tryggt sätt. Pandemin lystrar inte till fromma förhoppningar, det är bara vaccin som biter på den. Det har varit många ord men lite handling från regeringens sida i den här frågan.

Det hade varit klokt att få också 12–15 åringarna vaccinerade i god tid före skolstarten. Sent omsider fick man ändan ur vagnen på den punkten. Men vaccinationerna inleddes först omkring en vecka före skolans

början.

För att trygga närundervisning hade det också varit av största vikt att få också undervisningspersonalen vaccinerad före läsårets början.

Det finns uppskattningsvis 10 000 grundskollärare som är under 40 år och som bara har fått den första vaccindosen. Det hade funnits goda skäl att påskynda vaccineringstakten bland lärarna. Också diskrimineringsombudsman Kristina Stenman flaggar för att särbehandla lärarna i det här fallet. Det skulle uttryckligen trygga de ungas rättigheter och ställning, menar Stenman.

Statsminister Sanna Marin har ändå förhållit sig kallsinnigt till att prioritera någon yrkesgrupp. Undervisningsminister Li Andersson har uppmanat lärarna att själva aktivt försöka tidigarelägga sina vaccineringar. Men det är att skuffa ansvaret ifrån sig. Några kommuner har själva insett situationens allvar. Lojo och Vanda vaccinerar självmant sina lärare. De är värda en eloge och det är något andra kommuner också kunde överväga.

Regeringen har varmt talat för närundervisning, men de nödvändiga åtgärderna för att garantera att så kan ske har lyst med sin frånvaro.

Det har varit mycket prat, men lite handling. Och lärarna står igen inför en läsårsstart präglad av osäkerhet och specialarrangemang.

Undervisningsminister Li Andersson har uppmanat lärarna att själva aktivt försöka tidigarelägga sina vaccineringar. Men det är att skuffa ansvaret ifrån sig.

FSL inFormerar

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

Medlemsintran en ny webbsida för dig Nu kan du som FSL-medlem sköta uppdateringen av medlemsuppgifter, anmäla dig till våra kurser och påverka förbundets verksamhet via vår nya medlemsintra. Du loggar in med antingen bankkoder, mobilcertifikat eller eget användarkonto.

Medlemmarnas intra är en webbplats enbart för FSL:are (även studerande och pensionärer) och ersätter de gamla elektroniska medlemssidorna.

Där

kommer du enkelt åt dina medlemsuppgifter och kan uppdatera dem när det behövs. På den nya sidan lägger vi också ut aktuella rabattkoder och andra medlemsförmåner som inte lämpar sig på vår öppna webbsida.

På medlemsintran anmäler du dig också till våra kurser och sänder motioner och initiativ direkt till FSL:s styrelse och/eller fullmäktige.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

www.fsl.fi/medlemsintra

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

12.8.2021 • Nr 11

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Välbefinnandet i fokus

 –Vi måste få till konkreta åtgärder som förbättrar förutsättningarna för att leda och utveckla skolans verksamhet, säger FSL:s ordförande Inger Damlin. foto: mirjam heir-lindström

FSL-undersökning går på djupet

Stöd och uppmuntran biter på stress Finlands svenska lärarförbund FSL går på djupet med lärarnas välmående och arbetssituation och utnyttjar nya datainsamlingsmetoder i ett samarbete med Åbo Akademi och arbetsgivarna Helsingfors, Åbo och Raseborg. Stöd och uppmuntran från såväl kolleger och elever som rektor eller annan chef gör att lärare upplever mindre stress och mer glädje på jobbet.

Nästan 200 lärare inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i Helsingfors, Raseborg och Åbo har med hjälp av en mobilapplikation kunnat ge respons flera gånger per dag, om bland annat stressnivå, uppmuntran och oväntade arbetsuppgifter. Datamaterialet samlades in i april och maj 2021.

De första analyserna av datamaterialet visar att de som får mer stöd och uppmuntran under skolvardagen också rapporterar att de är mindre stressade, har det roligare på jobbet och känner att utmanande situationer är mer hanterbara.

Lärarna i undersökningen uppger att de fått positiv respons, till exempel stöd eller uppmuntran, sammanlagt 650 gånger under de 8 arbetsdagar undersökningen pågick. Den positiva responsens kommer allra oftast från kolleger och elever, endast 7 procent av gångerna är den närmaste chefen avsändaren. Det här mönstret syns tydligast i stora skolenhe-

ter med över 400 elever eller studerande.

Framtidens skola kan inte ledas med gårdagens ledarskapsresurs. Undersökningen bekräftar åter hur viktigt ett stödjande och uppmuntrande arbetsklimat på skolan är för trivsel, motivation och stresshantering, konstaterar Inger Damlin, förbundsordförande för FSL. – Vi måste få till konkreta åtgärder som förbättrar förutsättningarna för att leda och utveckla skolans verksamhet. FSL har länge talat för bland annat fler biträdande rektorer och en dimensionering som håller antalet underordnade per rektor på en rimlig nivå. Vi får inte glömma vikten av direkt feedback från rektorn också, det stärker lärarnas professionalitet och självförtroende.

Arbetserfarenhet påverkar lärarnas vardag I undersökningen framkommer det att visstidsanställda känner sig uppskattade mer sällan än tillsvidareanställda. Visstidsanställda får även utstå mer osakligt bemötande av kolleger.

En lärare som jobbat längre kan hantera oväntade arbetsuppgifter bättre än en lärare som inte jobbat lika många år. Mer arbetserfarenhet gör att man inte lika lätt tappar humöret när det kommer oförutsedda uppgifter, vilket 40 procent av deltagarna uppgav att hände ofta under våren 2021.

Så här många minuter av lärarens maximala teoretiska tid skul-

Ett sprillans nytt läsår ligger framför oss. Skolfolket har förhoppningsvis fått återhämta sig och samla inspiration – det kommer att behövas nu när pandemin vägrar släppa taget och skolstarten kantas av oro och tråkiga smittosiffror. Mitt i allt det dystra så känns det ändå som att de allra flesta är överens om att närundervisning nu är vägen framåt, inte en riskfri eller statisk väg, men något att föredra.

Genvägar till kontinuerlig närundervisning finns ändå inte, vägen går via vaccination, en uppsnabbad väg för ungdomar och ett eventuellt ”ja till tidigare andraspruta” för lärare och rektorer. Lika viktig är coronatryggheten, det vill säga de säkerhetsåtgärder som redan nu vidtagits i våra skolor.

Under det förra läsåret vittnade lärare och rektorer om hög arbetsbelastning och en trytande ork. Därför känns det naturligt för oss som förbund att gå på djupet och fundera på nycklar till välmående.

Intresset för skolsamfundet och skolan som arbetsplats har ökat avsevärt och det är vi väldigt glada över. I samarbete med forskare och stora arbetsgivare har vi i våras gjort en helt ny typ av studie kring lärares ork i arbetet. Det finns ett seriöst intresse från alla håll för att öka förståelsen för yrkeskårens arbetssituation och därmed skolsamfundets välmående.

le en elev få i läroämnet finska under årskurs 3, beroende på kommunens timresurs och timplan.

”Lärare jobbar inte i ett vacuum” I bakgrundsenkäten till undersökningen uppgav 40 procent av lärarna att de påverkades negativt av något utanför jobbet förra våren. Resultaten visar också att känslor och upplevelser i livet utanför skolan tenderar att skapa spiraler som håller i sig en längre tid och som kan påverka jobbet negativt.

– Lärare jobbar inte i ett vacuum utan påverkas precis som alla andra av saker som sker utanför jobbet. Att skolan är en arbetsplats där man månar om de anställda är mycket viktigt om den finländska utbildningen ska fortsätta vara ”bäst i klassen”, säger Damlin.

Personalens välmående är också skolutveckling Bara en av tio lärare i undersökningen ansåg att de kunde jobba i lagom takt förra läsåret. Över 70 procent uppgav att det var mycket att göra mest hela tiden.

– Skolutvecklingen har på inga vis har legat på is förra året, snarare tvärtom. Framför allt har den digitala biten tagit stora kliv framåt. Yrkeskåren behöver ett lugnare läsår nu för att komma i kapp. Det skulle lega i allas intresse att fokusera på det kollegiala stödet och sammanhållningen, det utvecklar skolan i allra högsta grad, säger Inger Damlin.

Att vara snäll, visa omtanke och se varandra låter kanske banalt men man kan inte nog poängtera hur viktigt det är med värme i en arbetsgemenskap.

Uppmuntran föder alltid goda spiraler, det är min påminnelse till er alla nu när terminen kickar igång!

Vi har tittat närmare på hurudana faktorer det kan tänkas vara i lärarens arbetslivssituation och arbetsmiljö som påverkar stressläget och känslan av hanterbarhet. Den första analysen av materialet är rykande färsk. Den stöder tidigare undersökningar som betonar vikten av det kollegiala stödet. Resultaten visar också att uppmuntran och feedback från elever och studerande är skyddande faktorer i lärarens vardag.

Också stödet från den närmaste chefen är ”do or die” för lärare och deras känsla av stress och hanterbarhet. Det påminner oss ännu en gång om hur viktigt det är med tillräckligt stor ledarskapsresurs i våra skolor så att rektorer har en reell möjlighet att verkligen vara chefer och inte enbart brandsläckare.

Undersökningsmaterialet är omfattande och det finns flera värdefulla ”skyddande faktorer” att se närmare på under detta läsår. Ju fler specifika och sofistikerade undersökningar av det här slaget vi genomför, desto bättre kan vi stöda er lärare i ert yrke och skapa bättre förutsättningar för en skola och utbildning i världsklass.

Att vara snäll, visa omtanke och se varandra låter kanske banalt men man kan inte nog poängtera hur viktigt det är med värme i en arbetsgemenskap. Uppmuntran föder alltid goda spiraler, det är min påminnelse till er alla nu när terminen kickar igång!

4

12.8.2021 • Nr 11

Nordiska skolor planerar återstart Företrädare för skolorna i de nordiska länderna har olika förslag för att komma igång efter pandemin.

Inom den nordiska skolvärlden finns en utbredd oro för pandemins konsekvenser.

– Elever som går in i olika skolfaser är extra sårbara, de som startar sin skolgång och de som börjar på gymnasiet. En aspekt som oroar är givetvis kunskapsnivån men kanske är det ännu värre med bristen att kunna knyta kontakter och att utveckla nya relationer, menar Tormod Korpås, ledamot i styrelsen för norska lärarfacket Utdanningsforbundet.

En utmaning blir att täcka det kunskapsglapp som uppstått.

– Får vi en ”pandemikull” med bristande förutsättningar finns risken att detta i framtiden kommer att avspegla sig i högre arbetslöshet och psykisk ohälsa.

Hur räddar man situationen?

– Lärarna måste ges möjlighet att driva individanpassad undervisning och ges utrymme att vara helt fokuserade på sitt kärnområde att undervisa och dessutom tilldelas en bred förstärkning av sociala stödresurser, avslutar Tormod Korpås.

 – Det är viktigt att skolorna ges ökade resurser så att lärarna kan fokusera på huvuduppgiften att undervisa, menar Tormod Korpås, ledamot i Sentralstyret i norska Utdanningsforbundet. foto: eli kristine korsmo

Konsekvenser De finländska skolorna har påverkats olika av pandemin.

– Framförallt eleverna i gymnasieskola och i yrkesskola har drabbats hårt, säger Linda Felixson som är Finlands svenska lärarförbunds representant i OAJ:s styrelse.

Vilka blir de viktigaste åtgärderna vid omstarten?

--Den blir att på individnivå identifiera de kunskapsluckor som uppstått. Staten måste tillföra nya resurser för specialundervisning. Mindre grupper och fler lärare krävs.

Vilka stödåtgärder bör prioriteras?

– Ett aktivt vuxenstöd är viktigt. Därutöver en stärkt elevhälsa men även skolcoacher som stöd för de elever som riskerar att hamna i utanförskap, säger Linda Felixson.

Många lärare uttrycker i detta skede av pandemin trötthet på gränsen till utmattning. Hur ska lärarkåren motiveras?

– Skolledarna blir viktiga, de måste få resurser att backa upp lärarna. Rektorerna har stora grupper att styra och ett delat ledarskap vore en möjlighet för att öka effektiviteten. Mer tid bör ägnas åt den pedagogiska utvecklingen framför den administrativa sysslan, avslutar Linda Felixson.

Sammanhållning Även i Danmark har de äldsta eleverna tvingats till distansundervisning.

– Men även de små har varit hårt drabbade genom exempelvis utomhusundervisning, säger Regitze Flannov, ordförande i undervisningskommitten hos Danmarks Lærerforening.

Det Danmarks Lærerforening trycker på i diskussionen om hur skolan ska återstar-

 Får skolan lokal frihet att utforma lämpliga åtgärder, ska vi nog ganska snart kunna återuppta en normal skolvardag, menar Regitze Flannov, ordförande i undervisningskommittén hos Danmarks Lærerforening. foto: dl

 – Skolledarna får en viktig roll för att leda skolorna genom sviterna av pandemin, menar Linda Felixson, företrädare för Finlands svenska lärarförbund. arkivfoto

tas, är gemenskapen.

– För oss är det viktigt med den sociala sammanhållningen, relationerna mellan elever och mellan elever och lärare. Det är en förutsättning för god undervisning.

Regitze Flannov pekar på hur skolan kan ta igen förlorade inslag i undervisningen av mer experimentellt slag som inom fysik och kemi och kombinera det med sociala satsningar.

– Här skulle vi kunna arrangera några ämnesrelaterade lägerskolor, där vi tar tag i delar vi inte kunna undervisa i on-line och samtidigt kan stärka den sociala sammanhållning, äter ihop, går turer tillsammans med mera, säger Regitze Flannov.

Delar av onlineundervisningen kan ha

kommit för att stanna.

– Utgångspunkten är att eleverna ska vara på plats fysiskt i skolan. Men när det gäller till exempel individuell vägledning och fördjupelse ska vi vara nyfikna på om onlinekommunikation kan vara en bra kanal, säger Regitze Flannov.

Det krävs en rad riktade åtgärder om inte pandemin ska få svåra konsekvenser för skola och samhälle, menar Johanna Jaara Åstrand. ordförande i det svenska Lärarförbundet. foto: lärarförbundet

Ansvar Johanna Jaara Åstrand, ordförande i det svenska Lärarförbundet, konstaterar en stark oro hos den svenska lärarkåren.

– Lärarna är mer oroliga för att bli drabbade av arbetsrelaterad stress och sjukskrivning än att bli smittade av Covid-19.

Många lärare jobbar oerhört hårt för att täcka upp för sjuka kollegor. De dubbelar-

betar med undervisning i klassrum och på distans samt tar hand om all oro från elever och föräldrar.

Lärarförbundet föreslår att regeringen gör förändringar i skolans regelverk för att pausa alla arbetsuppgifter som inte är kopplade till undervisning.

– Det kan vara obligatoriska utvecklingssamtal, betyg årskurs 6-9 kan tas bort eftersom tillräckligt bedömningsunderlag saknas, individuella utvecklingsplaner kan pausas, rensa bort all onödig dokumentation för att ge lärarna möjlighet att förbättra undervisningen i en mycket allvarlig situation, avslutar Johanna Jaara Åstrand. johan erichs

5

12.8.2021 • Nr 11

 Både FSL:s ombudsman Jens Mattfolk (t.v.) och förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström ser med ett leende fram emot höstens fackliga begivenheter.

Fullspäckad FSL-höst FSL:s medlemmar kan se fram emot en händelserik hösttermin.

Bland annat erbjuder FSL ett brett kursutbud.

Coronapandemin kan sätta käppar i hjulen för arrangemangen, men utgångspunkten är att fysiska träffar arrangeras.

N

ärmast på FSL-agendan ligger ett seminarium som fokuserar på läromedelssituationen i Svenskfinland. Från läromedel till lärresurs – på svenska i Finland går av stapeln den 31 augusti i Akavahuset i Böle. Läromedelsfrågan har varit en het potatis på senare tid och bristen på finlandssvenska läromedel har även ventilerats i tidningen Lärarens spalter. I sin rapport om det finlandssvenska utbildningsfältets utmaningar lyfte Gun Oker-Blom också fram behovet av satsningar på den finlandssvenska läromedelsproduktionen.

I seminariet medverkar bland andra undervisningsminister Li Andersson, Utbildningsstyrelsens färska generaldirektör Minna Kelhä, Gun Oker-Blom, forskare Linda Mannila samt läromedelsförfattare Pernilla Granlund.

Efter själva seminariedelen har

FSL bjudit in centrala aktörer till en rundabordsdiskussion kring läromedlen.

– Vi är nyfikna på vilka mekanismer som eventuellt kunde födas om vi tillsammans sätter oss ner och funderar kring temat, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

– Jag hoppas att vi kan hitta lösningsmodeller.

FSL-akademin är tillbaka Under hösten är FSL:s kurskalender gedigen. Nytt för i höst är att FSL-akademin återuppstår efter en paus på några år. Det är fråga on en kurshelhet för den som är intresserad av att fördjupa sig i det fackliga arbetet.

– Vi hoppas att de som går akademin vill fortsätta inom förbundet i olika roller. Det är de vi nu söker, säger ombudsman Jens Mattfolk, som håller i FSL:s kursverksamhet.

FSL-akademin består av tre moduler som sträcker sig över 1,5 år. Den första modulen sparkar i gång i slutet av oktober och då ligger fokus på FSL som organisation. I följande kursmodul går man in på det politiska beslutsfattandet, både på nationell och lokal nivå och i den avslutande tredje delen är kommunikation, sociala medier och mediehantering på agendan.

Det finns inte någon åldersgräns för vem som kan söka till akademin, utan snarast vill man hitta lärare som är beredda att framöver axla ett större ansvar

inom FSL. – Man kan vakna fackligt vid fyllda 50, konstaterar Mattfolk, som själv är en produkt av FSL-akademin.

För gammal och ung FSL arrangerar också kurser för dig som är ny i gamet, men också för dig som redan har arbetet flera år.

Både kurserna första klass och tredje klass finns inprickade i kurskalendern. Målsättningen är att arrangera kurser där kursdeltagarna är fysiskt på plats men FSL följer myndigheternas rekommendationer.

– Vi är optimistiska. Vaccinationsgraden ökar hela tiden. Men vi är också beredda att ställa om, säger Mattfolk.

After work för nya lärare Under hösten kommer FSL också att bjuda in nya lärare på after work på olika håll i Svenskfinland. Tillfällena riktar sig till lära-

re som är alldeles i början av sin karriär.

– Tanken är att berätta vad FSL är och ge en möjlighet att diskutera avtalsfrågor, säger förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström.

också exempelvis rabattkoder och det är och möjligt att anmäla sig till förbundets kurser. Inom kort kommer det också att bli möjligt att skicka in motioner och initiativ via medlemsintran.

Förnyad intra för medlemmarna

Ladda ner FSL:s app – vinn ett par hörlurar

Också digitalt för hösten med sig en del nyheter. En intra endast ägnad FSL:s medlemmar öppnas. Till Medlemsintran kommer man att kunna logga in med sina bankkoder.

– Tanken är att man på ett smidigare sätt skall kunna se och vid behov redigera sina medlemsuppgifter, säger FSL:s kommunikatör Mirjam Heir- Lindström.

Den nya medlemsintran är ett komplement till de nuvarande informationskanaler.

– Ibland kan det finnas behov för en plattform som är riktad endast till våra medlemmar, exempelvis strejkinformation, säger Heir-Lindström.

På medlemmarnas intra finns

FSL-hösten i ett nötskal 31.8 3–4.9 17–18.9 29–30.9 29–30.10 10–11.11 19–20.11

Från läromedel till lärresurs Rektorskurs Första klass Förtroendemannakurs FSL-akademin Fullmäktigesammanträde Tredje klass

FSL:s app Lärarrummet har nyligen fått ett ansiktslyft. Appen kan kostnadsfritt laddas ner och därmed får man både FSL:s och tidningens Lärarens nyheter direkt i mobilen.

Den som laddar ner eller uppdaterar den gamla versionen, samt sänder sin e-postadress, deltar dessutom i utlottningen av ett par bluetooth-hörlurar. Utlottningen pågår fram till den 22 augusti 2021.

– Genom att ladda ner appen kan du på ett enkelt och smidigt sätt ha koll på vad som är på gång, säger Heir-Lindström.

Lärrarummet har fått ett nytt grafiskt utseende och verktyget för hur man beräknar samplaneringstiden har förenklats. En nyhet är en termometer som visar när samplaneringstiden håller på att slå på rött.

De studerande har också fått ett eget ställe i Lärarrummet med relevant information för dem.

– Där finns till exempel info om hur man skall tänka kring biämnesstudier och fakta om hur lärarlönen är uppbyggd, säger Mirjam Heir- Lindström. text: mattias fagerholm foto: tom ahlfors

6

12.8.2021 • Nr 11

Den viktigaste egenskapen hos ponnyer och hästar som används i den socialpedagogiska verksamheten är en positiv nyfikenhet.

Från ponnyuppfödning till barn – Mamma, mamma! Jag har fått en ny kompis! Vardagsmat för många, men sällsynt och efterlängtat för barn och föräldrar som vet att det inte är en självklarhet att kunna skapa sociala kontakter. På stallet Aika-Talli i Sibbo har man specialiserat sig på socialpedagogisk hästverksamhet.

– Man kan säga att jag gått från att föda upp ponnyer till att fostra barn, säger Aila Kajander, stallets ägare och den som ansvarar för verksamheten vid Aika-Talli.

Det är en sanning med viss modifikation. Kajander har lång erfarenhet av arbete med barn i skolmiljö. Kajander har arbetat som lärare i drygt 40 år och blev utexaminerad som speciallärare år 2010.

– Den första ponnyn dök upp för cirka 25 år sedan, berättar Kajander. Orsaken var den klassiska, mitt barn ville ha en egen ponny och på den vägen är jag.

Utöver magisterexamen i pedagogik har Kajander också utbildat sig till neuropsykiatrisk coach och handledare för socialpedagogisk hästverksamhet och under drygt tio år har Kajander erbjudit socialpedagogisk hästverksamhet vid sitt stall. Målgruppen för verk-

samheten är barn och unga med särskilda behov, allt från små barn med ADHD-diagnos till unga som tappat tron på livet.

– Jag är inte så intresserad av diagnoser, säger Kajander.

– Det är klart att jag tar till mig den information som föräldrar och myndigheter delar med mig, men jag vill alltid bilda min egen uppfattning om varje ny kund.

En holistisk terapiform – Det är fantastiskt att höra honom säga så. Maria, som bett om att få vara anonym i den här artikeln är mamma till Markus, barnet som förkunnade att han fått en ny kompis.

Markus är diagnostiserad med ADHD och följer sin äldre syster Millas fotspår i mycket.

– Milla, som ridit för Aila i fem år, har också en ADHD-diagnos.

Milla lider också av dysfasi och

har en autismspektrumstörning, säger Maria.

Milla och Markus rider i så kal�lade Tuisku-grupper. Grupperna är avsedda för barn med särskilda behov i årskurserna 1-3. Före eleven får en plats i någon av grupperna, bekantar sig barnet och de vuxna med stallet, personalen och reglerna. Samtidigt får Aila Kajander en bild av barnet och kan göra upp en plan för hur bäst via verksamheten stödja barnet i dess utveckling.

– Det kanske ser ut som om barnen kommer hit för att rida, säger Maria, men det är så mycket mer än det. Milla är inte ens speciellt intresserad av ponnyerna, men kommer ändå gärna hit. Dels för att hon trivs med Aila, dels för vännerna i gruppen.

Bättre vardag för Milla Millas språk och förmåga att uttrycka sig och sina känslor har förbättrats mycket under åren hon ridit för Aila. Milla har också lättare för att stå ut med saker som tidigare var oöverkomliga, som smuts, olika lukter och nya utmaningar. Tack vare verksamheten klarar Milla vardagen bättre, vilket inneburit att hon fått vänner också utanför stallet.

Jag är inte så intresserad av diagnoser. Det är klart att jag tar till mig den information som föräldrar och myndigheter delar med mig, men jag vill alltid bilda min egen uppfattning om varje ny kund.

AILA KAJANDER Speciallärare, ansvariug för verksamheten vid Aika-Talli

– Den här verksamheten är så heltäckande att den kunde ersätta många andra terapiformer, säger Maria.

För barn och unga med särskilda behov kan hobbyer vara svåra, vilket ytterligare kan bidra till en känsla av utanförskap och begränsar möjligheterna att utveckla färdigheter för ett självständigt liv.

– Hästen kräver en hundraprocentig närvaro, säger Aila. Hästen reagerar omedelbart om barnet är nervöst eller gör något olämpligt. Verksamheten utvecklar deltagarnas koncentrationsförmåga och ger verktyg för samverkan med andra.

Forskning visar att djur har en förmåga att sänka människans kortisolnivåer, vilket innebär

att våra stressnivåer sjunker. För barn och unga med särskilda behov innebär verksamheten dessutom en möjlighet att njuta av en hobby som också andra barn sysslar med.

– Jag gör en individuell utvecklingsplan för varje elev som deltar i den här verksamheten, säger Aila Kajander. I ett personligt stallhäfte samlas elevens göromål, utveckling och framsteg. Det är tyvärr väldigt vanligt att specialbarn vänjer sig vid återkommande negativ respons och i de här häftena är det det positiva som lyfts fram.

Effekterna syns också i skolan Den socialpedagogiska hästverksamheten är inte en stödform som lyder under direkt sjukvård och

7

12.8.2021 • Nr 11

Med lång erfarenhet av arbete med både specialbarn och hästar, ville jag kombinera dessa två. Hästen är en perfekt beteendevetare och den bästa kollega jag kan tänka mig, säger Aila Kajander.

Att handskas med hästar kräver både närvaro och koncentration och det är viktigt att rykta ponnyn väl före ridlektionen. Träning på stallet ger färdigheter som bär också i vardagen utanför stallet.

foto: essi kajander

n med särskilda behov därför väljer många föräldrar eller andra stödpersoner att själva bekosta verksamheten, också Maria.

– Barnen får lägsta möjliga handikappstöd som beviljas av FPA och jag har valt att använda det stödet för att täcka en del av kostnaden. Då vi äntligen hittat en verksamhet som passar barnen betalar jag mellanskillnaden själv.

Med erfarenhet av specialbarn både i skolan och på stallet, ser Aila Kajander fördelarna den sociala hästverksamheten för med sig också i sitt arbete som speciallärare.

– Jag hade fem pojkar i en klass med krävande särskilt stöd som jag under en hel vårtermin tog till stallet, en gång i veckan var vi här.

Jag buntade ihop allt till en form av helhetsundervisning och fokus under stalldagarna var förmågan att hantera känslor. Det här hade en otrolig effekt på pojkarna och resultatet syntes också under de vanliga skoldagarna, pojkarna blev mycket mer motiverade och fokuserade. text och foto: micaela röman

Socialpedagogisk hästverksamhet passar följande målgrupper: l l l l l

barn, unga och vuxna som behöver stöd personer som löper risk för att bli utstötta unga som avbrutit sin skolgång personer med utvecklingsstörning personer som behöver stöd för den sociala förmågan

Verksamheten stärker och utvecklar: l l l l l l l Aila Kajander hjälper en flicka att putsa ponnyns hovar.

de sociala färdigheterna förmågan att växelverka självkänslan förmågan att uttrycka känslor självdisciplin koncentrationsförmågan förmågan att bära ansvar

För mer information: www.aikatalli.net

8

12.8.2021 • Nr 11

 Fr. v. Stella Strandberg (Yles chefredaktör) Olivia Goodyear (fotograf) Emil Martikainen (webbredaktör). Också Axel Nordström ingick i Yles redaktionsgäng.

 Emilia Sundvall intervjuar en elev som tilldelats jobbet på en bensinmack.

Prova ett jobb en dag I Ekonomi och ungdom TAT:s företagsby får elever i åk 6 öva sig på att vara arbetande medborgare i samhället under en dag. De får jobba på olika ställen och de får lön och de betalar skatt på sina inkomster.

Eleverna får erfarenheter av arbetsliv, ekonomi och samhälle. Och verksamheten grundar sig helt på läroplanen.

F

öretagsbyn verkar på svenska på fyra ställen i Finland (Esbo, Helsingfors-Vanda, Österbotten och Egentliga Finland) och totalt når TAT:s företagsbyverksamhet 75 procent av sjätteklassisterna och 40 procent av niondeklassisterna.

Företagsbyns lärandemiljö för åk 6 är helt enkelt en kontorslokal där arbetsrummen är inredda som butiker, kontor och andra arbetsplatser. Där finns matbutiker, där finns bensinstation, banker, stadshus där man röstar och till och med en lokal yle-redaktion och ett Aaltouniversitet med rektor och professor.

– Allt det vi hittar på finns på riktigt i samhället, berättar Arnella Nyman, som är ansvarig för svenskspråkiga tjänster på TAT. Denna text baserar sig på ett besök som gjordes på försommaren i Esbo, då hela byn ägnades åt svensk verksamhet, varför alla skyltar var svenskspråkiga. Nu på hösten byts skyltarna ut till finska.

Företagen som finns med i byn är samarbetspartner till TAT. – Våra företagsbyar har litet olika samarbetspartner beroende på var de finns, säger Nyman.

Eleverna kommer till Företagsbyn tillsammans med sina lärare och de har förberett sig under tio lektioner före besöket. Då har de bland annat i mån av möjlighet valt vad de vill jobba med under sin dag. Också en frivillig lärarutbildning anordnas före besöket.

Alla elever tilldelas en pekdator där de har en nätbank som visar deras förtjänst. De har också ett bankkort med vilket inköpen görs.

Värt att nämna är att det handlar om riktiga pengar och riktiga inköp. Inga monopolpengar här inte. Är pengarna slut går det inte att köpa mera.

– Lönen eleverna får är i princip densamma för alla, oberoende av arbetsuppgifter, berättar Arnella Nyman. Och då bland annat förskottsskatten innehållits är det fritt fram för handel och vandel.

– Lustigt nog var jobbet som rosterimästare som kokar kaffe det mest populära, skrattar Mirjam Arens.

Rosterimästaren har ett eget företag som är inhyst i bensinstationens lokaler här i företagsbyn.

Också kaféet på bensinstationen lockade många elever.

Vad tror du det beror på?

– Det är något konkret och bekant, säger Arens.

Många var också intresserade av universitetets jobb som rektor, professor och forskare.

Både arbetsintervju och arbetsavtal

Olika uppgifter

Mirjam Arens har kommit med sina elever till Företagsbyn från Winellska skolan i Kyrkslätt. Med henne har eleverna förberett sig genom att följa företagsbyns häfte där materialet indelas i lektioner med arbetsuppgifter och presentation av vokabulären och vad den betyder; till exempel företag, samhälle och skatter av olika slag.

– Vi fick en lista på vilka företag och vilka yrken som finns representerade i företagsbyn. Eleverna fick sedan göra en arbetsansökan och motivera varför de önskar jobba just med det yrke eller det företag de valt.

Lärarna utförde därefter en arbetsintervju och vi hade i förväg diskuterat hur man bör bete sig på en sådan.

Efter det sluter eleverna ett arbetsavtal.

Vilka jobb var de mest populära?

Trots att det inledningsvis kan förekomma en del mutter i leden om att åka till Företagsbyn är alla elever efteråt mycket nöjda med sitt besök, berättar Mirjam Arens, som flera gånger besökt byn med sina elever.

Väl på plats tilldelas eleverna olika uppgifter beroende på vad de jobbar med.

Emilia Sundvall jobbar i Företagsbyn och kan berätta mera om uppgifterna.

– Bensinstationens personal har till exempel ett möte där de lär känna varandra och kommer överens om gemensamma spelregler.

Butikschefen ansvarar för löneutbetalningen och bokföringen medan försäljarna tar emot kunder och ger ut lunchen mot de lunchsedlar som används i byn. De skall också hålla koll på hygienen och vara trevliga mot kunderna.

Hon berättar att lönen inte til�låter några större affärer. Den ut-

 Mirjam Arens från Winellska skolan i Kyrkslätt har besökt Företagsbyn flera gånger.

betalas tre gånger per dag och är under tjugo euro totalt. Automatiska avdrag är skatt, telefonräkning och bussbiljett. Eleverna har ca fem euro till sitt förfogande efter det.

Yles redaktion jobbar för fullt Av förståeliga och kollegiala skäl närmar jag mig Yles redaktion och tittar in. Där hittar jag chefredaktören Stella Strandberg, Varför valde ni att jobba med journalistik?

– När jag har gått ut skolan vill jag bli fotograf, säger Olivia Goodyear, som på sin fritid redan nu fotograferar med vanlig kamera.

Stella Strandberg hade tänkt sig en dag som nyhetsreporter, men sitter nu som chefredaktör, vilket också passar henne bra – Jag har tänkt mig att jobba med media och intervjua människor.

Axel Nordström tycker också om att intervjua människor och lyssna på andras åsikter, vilket passar in på hans jobb som nyhetsreporter.

Emil Martikainen ville för sin del ursprungligen bli fotograf ef-

tersom han upplever att han tar bra bilder med sin mobiltelefon.

Nu är han webbredaktör, vilket också passar honom bra.

Den här redaktionen skapar också material som kommer att synas på alla de andra elevernas pekdatorer. Bland annat kommer en intervju med stadsdirektören att publiceras, berättar Axel Nordström.

Vad ska du fråga stadsdirektören?

– Jag tänker fråga vad stadsdirektören förväntar sig av den här dagen här och hur det känns att jobba som stadsdirektör för Företagsbyn. text och foto: tom ahlfors Ekonomi och ungdom TAT har många strängar på sin lyra, bl.a. nya businesskurserna Kontroll över den egna ekonomin, Arbetslivskunskap och Företagskunskap. för andra stadiet.

Läs mera på www.tat.fi/sve/.

TAT:s verksamhet finansieras bland annat av TT-stiftelsen, Finlands Näringsliv EK, företag, stiftelser, Undervisnings- och kulturministeriet samt kommuner.

9

12.8.2021 • Nr 11

Farmer Time ger elever kunskap om jordbruket En stor del av befolkningen har tappat kontakten med jordbruket. Det vill Farmer Time Finland ändra på genom att erbjuda digitala rundturer för skolelever. I slutet av förra läsåret bjöds det på virtuella klassresor som lockade tusentals deltagare.

– Hej och välkomna till en ny klassresa. I dag ska vi få gå in i ett jättestort och häftigt växthus i Yttermark i Närpes och se vad som odlas där, säger Malin Olkkola, programledare för Farmer Time Finlands virtuella klassresa som ordnades i början av juni.

Ungefär så här gick det till när Farmer Time Finland – ett projekt som drivs av Proagria Lantbrukssällskapet – ordnade virtuella klassresor för grundskolor i Svenskfinland i slutet av förra läsåret.

Förutom ett besök till ett växthus fick deltagarna en virtuell rundtur hos en får- och en mjölkproducent. Intresset för evenemanget som pågick i tre dagar var så stort att tekniken kraschade under den första klassresan när deltagarna i direktsändning via Zoom skulle få ta del av arbetet i ladugården.

– Vi trodde att cirka fyrtio klasser skulle delta men plötsligt loggade upp till hundra in och då höll inte tekniken utan direktsändningen kraschade. Vi fick tänka om och i stället satsade vi på att spela in materialet på förhand och lägga upp det på Youtube där deltagarna kunde ta del av det, säger Mathilda Kull, projektarbetare på Farmer Time Finland.

– Men det var ett tacksamt problem. Vi är mycket glada över att intresset var så här stort i de finlandssvenska skolorna, fortsätter hon.

Nådde tusentals elever Hur många unga skolelever nådde ni totalt?

– Efter den sista klassresan beräknade vi antalet elever som deltog till cirka 3000. Merparten var grundskolor i Österbotten men vi hade också några klasser från Södra Finland. Så vi är jättenöjda med uppslutningen, säger Kull.

De virtuella klassresorna som ordnades i början av juni under läsårets sista dagar var ett nytt koncept inom ramen för Farmer Time. Projektet startade på våren i fjol och har under året gett möjlighet för skolelever att få en inblick i jordbruket genom virtuella besök.

– Konceptet härstammar från

Storbritannien där en bonde började sända digitalt till barn och unga för att sprida kunskap om en bransch som allt färre känner till.

Därefter har konceptet spridits till andra länder och vi tog det i bruk i fjol, berättar Kull.

Sedan starten har Farmer Time Finland samarbetat med femton olika jordbrukare som har blivit tilldelade var sin skolklass. Under läsåret har bönderna i samarbete med klasslärarna själva kommit överens om när digitala träffar har ordnats.

– Träffar har ordnats ungefär en gång i månaden i ämnen som har varit lämpliga. Jag vet att många klasslärare har tagit in det i omgivningslära. Det bästa är att det inte är tidskrävande att vara med. Och klassen bestämmer själv hur många träffar man har och det är gratis att vara med. Sedan har vi också märkt att det går att väva in konceptet i många olika ämnen, säger hon.

Väcker tankar och frågor En klasslärare som utnyttjat möjligheten via Farmer Time Finland är Elin Hassel-Löfqvist, klasslärare i Norra Korsholm skola.

– Mina elever har uppskattat konceptet väldigt mycket och tycker det är intressant att få bekanta sig med jordbruket – en möjlighet som många inte annars har. Det har också väckts många frågor som de annars inte hade kommit på att fråga, berättar Hassel-Löfqvist, som också är med i projektets styrgrupp som lärarrepresentant.

Ett exempel på det var i samband med en träff med en grisbonde. Det tog inte länge innan eleverna kopplade ihop produktionen med slakt och konsumtion.

– Det blev en diskussion om att djuren som de nu träffar genom den virtuella träffen kanske

 Många grundskolor valde att följa med på virtuella klassresor till jordbrukare som ordnades av Farmer Time Finland.

Här pågår inspelningen av besöket till Johanna Smiths (t.h.) växthus i Närpes. Filmar gör projektarbetaren Mathilda Kull medan Malin Olkkola från Yle fungerade som programledare.

hamnar på julbordet senare. Bonden fick ge sin syn på produktionen och berätta att slakten är en del som också kan vara jobbig för henne. Sedan följde diskussioner om hur viktigt det är att inte kasta mat och kring överkonsumtion, säger Hassel-Löfqvist.

Frågor som de här hade utan de virtuella träffarna aldrig aktualiserats, menar hon.

– Det blir en helt annan grej när man får följa med en bonde i det dagliga arbetet. Vi behöver bönderna för vår livsmedelsproduktion och det är ett tungt och viktigt arbete som de gör. I Finland produceras inte bara kött utan många andra råvaror.

– Jag har lärt mig mycket om

jordbruket via de här träffarna och det gäller också barnen. Det har varit givande att vara med, säger Hassel-Löfqvist.

Vill öka kunskapen Vad är det viktigaste som Farmer Time Finland vill nå ut med? Enligt projektledare Christoffer Ingo, som själv varit med som fårproducent och delat med sig av arbetsdagen, är syftet att öka kunskapen om den inhemska livsmedelsproduktionen.

– Vi vill ge en bild av hur arbetet ser ut på en gård – antingen från traktorn eller vad som görs i exempelvis en ladugård. Vi vill öka kunskapen om den inhemska livsmedelsproduktionen och ock-

så väcka ett intresse för ett framtida yrkesval.

– Det är speciellt viktigt i och med att klyftan mellan stad och landsbygd har vuxit och genom det här projektet vill vi minska den, säger Ingo.

Möjligheten att få delta i virtuella besök på bondgårdar fortsätter under det här läsåret. Ingo berättar också att nya koncept, likt de virtuella klassresorna, kan bli aktuella framöver.

– Vi har många nya saker på gång som ska vidareutvecklas men vi går ut med dem först när allt är klart, säger Ingo. text och foto: christoffer thomasfolk

10

12.8.2021 • Nr 11

kolumnen åse fagerlund Forskare och psykoterapeut

Utveckla alla styrkor Finland var 2 år och Bertel 11 år när han började i Svenska Normallyceet (Norsen) i Helsingfors. Före det hade han gått fyra år i folkskolan. Bertel kom från en fattig familj. Pappa Frans var timmerman, men hade insjuknat i tuberkulos och tvingats sluta jobba.

Mamma Hanna var blind. Utan ett stipendium hade Bertel inte kunnat fortsätta i skolan. I Norsen var han som vilken pojke som helst på den tiden, doppade flickornas flätor i bläckhornen och läste latin och gammalgrekiska. På kvällarna försörjde han familjen genom att lasta kol i hamnen.

Var det något Bertel lärde sig av skolan och livet var det uthållighet. Rektor Granit lär i och för sig ha varit sympatisk, men på den tiden bestod den här skolans bidrag till välbefinnande för ett fattigt barn framförallt i lyckan att få ett stipendium för att alls kunna gå i den.

Idag är det drygt hundra år sen Bertel började i Norsen. Stärkandet av barns välbefinnande är väl inskrivet i läroplanen vid det här laget. En viktig väg mot välbefinnande går genom att se och arbeta med elevers styrkor. Så som vi definierar det inom den positiva psykologin handlar styrkorna om våra goda inre egenskaper, vår karaktär. Redan Martin Luther King talade om karaktär som utbildningens sanna mål. Karaktärsstyrkorna, våra goda egenskaper, brukar delas i tre grupper: För det första handlar de om styrkor kring vilja och prestation. Att lära sig tålamod, självkontroll, optimism och uthållighet. Att inte ge upp. Att tro på sin egen förmåga. Bertel kunde passa bra in här. Det har visat sig att dessa styrkor bäddar för akademiska framgångar hos elever. En annan grupp karaktärsstyrkor handlar mer om det intellektuella. Hit hör att stärka nyfikenhet, kreativitet, entusiasm och en positiv inställning till själva lärandet hos elever. Bertel själv tyckte att lång matematik var den bästa vägen att utveckla sitt logiska tänkande. För det tredje har vi mellanmänskliga styrkor dit social intelligens, tacksamhet, vänlighet, omtanke och ärlighet hör. För att stärka elevers sociala fungerande är de avgörande. Till Bertels styrkor hörde att han inte bara lyckades försörja familjen med sitt kolskyfflande, utan också betala utbildning för sina båda småsyskon Greta och Uno.

Hur kan just du det här läsåret vara en del i att stärka alla dina elevers viljestyrkor, intellektuella styrkor och styrkor kring mellanmänsklighet?

Alla barn borde få en chans att utvecklas och stödas inom alla styrkeområden, i en balans som passar dem. Hur kan just du det här läsåret vara en del i att stärka alla dina elevers viljestyrkor, intellektuella styrkor och styrkor kring mellanmänsklighet? Hur ger ni välbefinnande tid och plats? Hur lever ni välbefinnande och styrkor i er vardag i skolan? Det är förstås inte bara skolans uppgift. Hemmen, hobbyarrangörer och andra vuxna är minst lika viktiga. Hur får ni i er skola dem med er i arbetet för alla elevers välbefinnande?

Att vara fattig hade ett pris. Ett antal år senare hade Bertel klarat skolan, slutat skyffla kol och arbetade långt ute i skärgården som lantmätare. Han hade inte råd med en bil utan cyklade omkring överallt. 1939 kom så en inkallelseorder till fronten från staben i Åbo. Men det tog länge att resa med cykel och båt. När Bertel äntligen kom fram var han så försenad att hans regemente redan åkt till fronten. Så på grund av sin cykel slapp Bertel fronten och blev istället skickad tillbaka till Åland för att som civil i hemlighet bygga upp ett demilitariserat Ålands försvar. Men det är en annan historia (väl värd en lektion i historia). Många år senare blev Bertel min farfar.

Men också det är en annan historia.

 Illustrationen för Konstrundan år 2021 är gjord av Ulla Donner.

Konstuppgift för alla barn i lågstadieåldern I samband med Konstrundan har det sedan år 2012 ordnats olika kreativa verkstäder för barn på Konstens fredag som i år infaller den 3 september. I år erbjuds eleverna en möjlighet att bekanta sig med akvarellmåleri i sällskap av konstnären Anette Gustafsson.

För att nå ut till så många barn som möjligt förnyades konceptet i fjol och Konstrundan beställde en film med en konstpedagogiskt genomtänkt uppgift för alla barn i lågstadieålder. Årets film beställs av åländska Luvid Films och nytt för i år är att det finns två filmer, en på svenska och en dubbad version på finska. Filmen erbjuds alla lågstadier i vårt land och uppgiften kan förstås också utföras av barn i hemmet. Årets uppgift ”Den fantastiska akvarellen” lanseras på Konstens fredag 3.9.2021 på Konstrundans hemsida www.konstrundan.fi, men kommer sedan att ligga kvar på hemsidan så att den kan utföras senare. På filmen berättar akvarellkonstnären Anette Gustafsson om sig själv och sitt arbete varefter hon steg för steg presenterar uppgiften för barnen.

– Tillsammans kommer vi att experimentera och undersöka akvarellmåleriet på ett en-

kelt och roligt sätt med mycket vatten, pigment och lite oväntade redskap. Utan att egentligen måla med färgen, ser vi hur vattnet och slumpen leder färgpigmenten till oväntade och unika former. Inget är rätt eller fel, alla bilder blir olika och vi kanske kan hitta några figurer i mönstret när det torkat.

Uppgiften kan utföras i skolan eller i hemmet, läraren eller föräldrarna kanske behöver hjälpa till med förberedelser samt med att samla ihop materialet. Instruktionerna kommer att finnas på Konstrundans hemsida i god tid innan filmen lanseras. Resultaten kommer att presenteras på sociala medier. Lärarna eller föräldrarna ombeds att ladda upp bilder av barnens konstverk på Instagram (#konstensfredag, #konstrundan) eller att skicka bilderna till Konstrundan för uppladdning. På Instagram kan barnen sedan enkelt se vad andra barn har åstadkommit. Den som vill kan om möjligt ställa ut konstverken till exempel i ortens bibliotek eller på ett äldreboende.

Akvareller gäller Anette Gustafsson har målat med vattenfärg och akvarell i hela sitt liv. Hon är yrkesverksam konstnär och jobbar också som konstpedagog. Anette jobbar gärna i

stora format med breda penslar och mycket vatten. Helst målar hon skärgårdslandskap men hon är även väldigt intresserad av porträtt av alla de slag.

– Att måla är livsnödvändigt för mig. Inspiration hämtar jag huvudsakligen i naturen, där öppet hav möter land eller där ljus spelar mellan glesa trädstammar.

Landskap som går att finna i ansiktet hos ett djur eller en människa utmanar mig också. I bilderna bearbetar jag mina intryck av naturen och låter känslorna rinna över landskapet, berättar hon om sitt målande.

Anette är hemma såväl i Sverige som på Åland och under Konstrundan öppnar hon upp sin ateljé i Hellestorp på Lemland för besökare.

– Jag hoppas att så många barn som möjligt får ta del av uppgiften och ber alla er som läser detta att föra informationen vidare till lärare i er bekantskapskrets, säger Konstrundans projektledare Martina Lindberg.

Konstrundan är ett etablerat evenemang som ordnats årligen i Finland sedan 2008. I år ordnas Konstrundan under veckoslutet 4–5.9.2021. Då öppnar ungefär 500 professionella konstnärer, konsthantverkare och formgivare dörrarna till sina ateljéer och verkstäder för allmänheten.

11

12.8.2021 • Nr 11

I coronans kölvatten

En av tre lärare överväger karriärbyte

Överföringen av lärare inom småbarnspedagogik till UKTA är en betydande sak som befäster deras ställning som en del av den övriga utbildningssektorn, slår OAJ:s ordförande Olli Luukkainen fast.

Lärarfacket OAJ presenterar alarmerande siffror från pandemivåren. En av tre lärare har övervägt byte av yrke under undantagsförhållandena. Det framgår ur den webbenkät som genomfördes i början av juni. 1872 respondenter medverkande i undersökningen.

– Vi har aldrig haft sådana här siffror i Finland. När man tidigare har undersökt lärarnas benägenhet att byta bransch har siffran legat på mellan 10 och 15 procent. Det här är oroväckande och hänger ihop med den belastning som coronan har fört med sig, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

I undersökningen framgår också att coronavåren har varit slitsam för skolledarna. Hel 84 procent av förmännen upplever att arbetsbördan har varit oskälig.

– Det har måste man ta tag i. En lösning är att öka personalen. Det behövs exempelvis fler beträdande rektorer, säger Luukkainen.

Trots att pandemin varit slitsam för lärarkåren ger kartläggningen ändå vid handen att man har klarat av undantagsförhållandena rätt väl. Tre av fyra lärare upplever nämligen att man har klarat sig med hedern i behåll och 55 procent uppger att pandemin har stärkt lärarnas ställning i samhället.

Lärarna tillfrågades också om hur coronatiden har påverkat elever och studerande. Majoriteten svarade att det har uppstått ett kunskapsglapp. Så många som tre av fyra lärare i gymnasiet och yrkesutbildningen uppgav detta.

Förutom kunskapsglappet pekade lärarna också på andra problem. 44 procent hade observerat ångest och rastlöshet bland flera elever och mer än hälften hade också noterat stress och utmattning hos flera elever. De mest oroande siffrorna står gymnasiet (81 procent) och universiteten (65 procent) för.

Undersökningen visar att distansundervisning enbart passar ett fåtal elever. Hela 40 procent av svarandena uppgav att de inte hade sett positiva effekter av distansundervisningen.

– Än en gång påvisas det att en övergång till distansundervisning

bara är en sista utväg, säger Luukkainen.

I undersökningen kritiserade undervisningspersonalen också de otydliga nationella riktlinjerna. Även Olli Luukkainen ger regeringen en känga för luddig informationsgång.

– Kommunikationen har varit bristfällig och otydlig. Den ena säger det ena, en annan något annat.

Landets regering har slagit fast att vi går in för närundervisning, men samtidigt går en hög tjänsteman ut och säger att nu måste vi förbereda oss för distansstudier.

Olli Luukkainen flaggar för närstudier om det bara är möjligt men ondgör sig över att många lärare inte ännu har fått fullt vaccinationsskydd.

– Det finns till exempel bara cirka 10 000 grundskollärare under 40 år och som i huvudsak bara har fått den första vaccindosen.

Det kan inte vara omöjligt att genast erbjuda vaccinering till dem, säger Luukkainen.

Avtalsvår i sikte Den ökade arbetsbelastningen som pandemin har fört med sig för undervisningspersonalen har enligt Olli Luukkainen inte synts på ett tillfredsställande sätt i lö-

nen. Det här är något han med hjälp av ett långsiktigt löneprogram vill korrigera. Frågan är aktuell i och med att det drar ihop sig till avtalsförhandlingar. Redan under hösten förhandlar exportbranscherna om nya avtal och inom den offentliga sektorn löper avtalen ut i början av 2022.

Tidigare talade man på arbetsmarknaden om den allmänna linjen som anges av löneförhöjningsnivån inom exportindustrin.

– Vi anser att det inte längre finns någon så kallad allmän linje eftersom arbetsgivarna driver hårt fram lokalt avtalande och industrin urholkar centraliserade förhandlingar. Teknologiindustrin och skogsindustrin har företagsspecifika lösningar, så vilket företag skall vi ta som måttstock?

– Lönenivån inom sektorn för utbildning, fostran och forskning släpar efter så mycket att det är nästan omöjligt att korrigera saken på en gång. Därför behöver vi ett långsiktigt löneprogram, motiverar Luukkainen.

Ekonomisk tillväxt och förbättrad sysselsättning skapar enligt Luukkainen en lönebetalningsförmåga i samhällsekonomin som högutbildade och arbetstagare med ansvarfulla arbeten inom den

offentliga sektorn bör få en skälig andel av.

Lärare inom småbarnspedagogik över till undervisningssektorns avtal I höst sker en förändring i utbildningssektorns förhandlingsverksamhet. Lärare inom småbarnspedagogik överförs från det allmänna kommunala avtalet (AKTA) till det kommunala avtalet för undervisningssektorn (UKTA). Det här innebär att man förhandlar om frågorna för den undervisande personalen inom småbarnspedagogik vid samma förhandlingsbord som för andra lärare. Överföringen berör 18 000 arbetstagare och träder i kraft den 1 september 2021.

– Överföringen av lärare inom småbarnspedagogik är en betydande sak som befäster deras ställning som en del av den övriga utbildningssektorn. Samtidigt blir det tydligare att lönerna i kvinnodominerade branscher inom den offentliga sektorn ännu inte är på rätt nivå, säger Luukainen.

text: mattias fagerholm

12

12.8.2021 • Nr 11

3 orsaker att delta 1. UNICEF-rundan är lätt att ordna: välj dag, anmäl er och använd det kostnadsfria materialet som skräddarsytts för olika årskurser.

2. Evenemanget är läroplansenlig undervisning i de mänskliga rättigheterna och global fostran.

© UNICEF/UN0406611/Htet

3. Genom att delta hjälper ni barn i Myanmar att få gå i skola och lära sig läsa och skriva.

Läs mer och anmäl din skola: unicef.fi/unicef-rundan/ eller 09 594 501 2021– 2022

UNICEF-RUNDAN Elevernas omtyckta motionsjippo kommer igen!

Med Mumin och fantastiska pris!

Mumin är med i UNICEFrundans material. Uppmuntra dina elever att röra på sig till förmån för läs- och skrivkunskap med hjälp av materialen.

UNICEF rekommenderar inte några varumärken, produkter eller tjänster.

© Moomin Characters™

UNICEF-kävely mainos Läraren-lehti 2021-2022.indd 1

21.6.2021 16.49

Barnombudsmannen:

LÄR DIG INSPIRERANDE UNDERVISNING I MATEMATIK MED LUMATIKKA – för lärare inom småbarnspedagogik, i grundskolan och på andra stadiet!

Väck och öka dina elevers intresse för matematik! ”Kursen har varit mångsidig. Den har fått mig att reflektera närmare över lärandet och undervisningen i matematik och gett mig flera goda genomförbara och insiktsfulla idéer och uppgifter.”

Se kursutbudet och anmäl dig till nästa kursstart::

LUMATIKKA.LUMA.FI/SV!

Förbättra hälsoskyddet i skolorna!

Barnombudsmannen kräver åtgärder vid höstterminens början som överskuggas av en fjärde våg av covid-19-pandemin.

Ombudsman Elina Pekkarinen uttrycker sin oro över att barn och unga har lämnats sist i vaccinationsordningen och kräver att de politiska beslutsfattarna, myndigheter och utbildningsanordnare förbättrar hälsoskyddet i skolorna.

– Mycket smittsamma virusmutationer väcker fruktan. Samtidigt blir diskussionen livligare om barns och ungas roll i smittkedjorna. Den offentliga diskussionen om ungas smittkedjor och beteende har varit ägnad att stämpla barn och unga som till följd av ett medvetet strategiskt val har lämnats sist i vaccinationsordningen, påminner Barnombudsmannen Elina Pekkarinen.

– Även om sjukdomsbilden vanligtvis är lindrig hos barn och unga, måste sjukdomar som orsakats av viruset covid-19 och dess

mutationer noggrant följas och för att skadorna ska minimeras måste reaktionen vara snabb, lyder Pekkarinens krav.

– Försiktighetsåtgärder måste vidtas i proportion till riskerna. Sannolikheten att finländska barn skadas allvarligt, får bestående men eller omkommer är betydligt större exempelvis i väg- eller sjötrafiken. Likväl förbjuder vi inte barnen att röra på sig, utan försöker medelst olika försiktighetsåtgärder göra det säkrare att röra på sig, påpekar Pekkarinen.

FN:s kommitté för barnets rättigheter har konstaterat att barnets rätt till hälsa betonas i bekämpningen av pandemin, men att barnets övriga rättigheter får begränsas endast i nödvändig utsträckning i relation till skyddande av hälsan. Rätt till grundläggande utbildning konstateras såväl i ovannämnda konvention som i Finlands grundlag.

Distansundervisning borde vara den allra sista alternativa metoden, då sjukdomsläget kräver det.