Läraren 12 2018

ord för ord Det borde vara självklart att en lärare inte måste uppmärksamma Wilma-meddelanden som kommer kvällstid. ЮЮ r sidan 3

12.8.2018 • Nr 12 Årgång 44 (125) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

På väg mot framtiden Färöarnas nationalfågel strandskatans flykt får symbolisera diskussionerna på den nordiska sommarkursen för lärare i Torshamn. Framtidens lärarroll är utmanande och stadd i förändring. ЮЮ r läs mera på mittuppslaget

Lärarprofessionen i ett internationellt och föränderligt perspektiv var temat för sommarens nordiska lärarkurs på Färöarna. foto: tom ahlfors

Liten, men viktig – Iniö skola har en uttalad satsning på utomhuspedagogik och miljöfostran.

När vi går ut lär eleverna sig med flera sinnen, och flera ämnen integreras automatiskt, säger skolans rektor Lotta Lindberg-Jaakkola. ЮЮ r sidorna 8–9

Konkurrens kan höja kvaliteten Jag ser det som nödvändigt att bygga upp en klasslärarutbildning till på svenska i Finland. Beslutet var enligt mig helt korrekt FRITJOF SAHLSTRÖM Om den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet.

ЮЮ r sidan 4

Årsarbetstid också för lärare i gymnasier?

– I höst förhandlar vi med Kommunarbetsgivarna KT om försök med årsarbetstid också gällande gymnasielärare, sade OAJ:s ordförande Olli Luukkainen vid en presskonferens och lyfte fram den reform, som genomdrevs i våras och som innebär att största delen av lärarna i yrkesläroanstalterna i höst övergår till system som bygger på en beräknad årsarbetstid. ЮЮ r sidan 3

2

12.82018 • Nr 12

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

På barnets villkor

Utbildningsystemet är som ett lapptäcke. Arbetet med täcket inleddes för bra länge sedan och under årens lopp har lappar bytts ut och sytts till. Folkskolorna blev allmänna på 1860-talet, men beslutet om allmän och obligatorisk läroplikt togs först år 1921.

Den allra största operationen gjordes, då beslutet om en avgiftsfri och allmän grundskola för alla kom till på 1960-talet. Överlag har täcket förlängts och förstärkts i takt med att samhällsekonomin har gett möjligheter till detta. Det uttalade målet är att alla - precis alla - ska ges lika möjligheter till god utbildning.

Det är inte värt att gå in på allt för många detaljer i denna obestridliga framgångshistoria. Utbildningen har haft en viktig roll i vårt lands färd mot ett modernt välfärdssamhälle. Utbildningen har setts som ett omhuldat nationellt intresse, som det är värt att satsa på.

Denna höst inleder omkring 61 000 barn sin skolgång i åk 1. Hur ser världen egentligen ut efter ca tio år, när dessa barn går ut grundskolan?

Hur mår omgivningen och hur ser arbetslivet ut? Vilka yrken mår bra och vilka har försvunnit? Hur kan skolan ge färdigheter som behövs i framtiden?

Politikerna står inför en stor utmaning när de försöker hitta de rätta kulörerna och tygstyckena i ett lapptäcke som motsvarar framtidens behov. Och det är förstås omöjligt, har historien visat. Somliga lappar har suttit rätt från början, medan andra lappar har visat sig vara felaktiga val.

Riktningen har varit framåt, men ibland har man tagit steg bakåt.

Nu står vi inför en situation, där lapptäcket åter förstärks och kanske förlängs. Regeringen har ägnat småbarnspedagogiken och förskolan ett stort intresse.

Redan den semantiska förskjutningen kan gärna noteras i sammanhanget. Det som tidigare kallades dagvård blev först småbarnsfostran för att nu kallas småbarnspedagogik.

Den färska lagstiftningen inom området bekräftar att verksamheten har utvecklats kraftigt. Lärarfacket OAJ har medverkat i arbetet och har också lyckats sätta sin prägel på lagstiftningen. Det betyder att barnet är i fokus i småbarnspedagogiken. Daghemmen ses inte endast som förvaringsställen för barn, medan föräldrarna förvärvsarbetar.

Fokus är på barnets tillväxt och därmed betonas den pedagogiska aspekten mera än tidigare. Målet är inte att hamra in kunskaper, utan att stärka barnets färdigheter att fungera tillsammans med andra barn. På köpet förebygger man risken för utslagning senare i livet.

Följande steg är att den avgiftsfria och systematiskt ordnade förskolan också ska beröra femåringar. OAJ arbetar konsekvent för en sådan reform.

Tanken har medvind och undervisnings- och kulturministeriet har redan satt igång ett begränsat försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar.

Följande logiska steg är att förskola för femåringar skrivs in i programmet för nästa regering.

Målet är inte att hamra in kunskaper, utan att stärka barnets färdigheter att fungera tillsammans med andra barn.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 44 (125). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,25 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 64 euro, 1/2 år 33 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2018.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Facket finns här för dig Välkommen tillbaka till skolan! Så här i början av läsåret vill vi gärna påminna om att vi finns här för dig. Tveka inte att ta kontakt när du har en fråga som till exempel gäller din lön eller anställning.

Börja alltid med att kontakta din lokala förtroendeman om du har frågor kring till exempel din anställning, lön eller arbetstid. De känner till lagar och avtal och utbildas kontinuerligt för att kunna hjälpa dig på bästa sätt.

På varje skola finns ett skolombud som fungerar som kontaktperson till den lokala lärarföreningen.

Skolombudet kan till exempel tipsa om lärarföreningens evenemang, lokala utbildningsfrågor och FSL:s verksamhet.

FSL:s kansli bistår förstås också med medlemsrådgivning, ta kontakt med antingen förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström eller ombudsman Jens Mattfolk. Vår avdelningssekreterare Anita Stark i sin tur hjälper dig med frågor kring medlemsskapet i FSL (till exempel ändringar i medlemsregistret, avgifter och kursanmälningar). Kontaktuppgifter till kanslipersonalen hittar du på www.fsl.fi.

En hel del svar på frågor får du också genom att läsa vårt nyhetsbrev som kommer per e-post ungefär en gång i månaden, besöka www.fsl.fi och följa oss på sociala medier.

Ha en trevlig skolstart, vi hörs!

3

12.8.2018 • Nr 12

Förhandlingar i höst om årsarbetstid i gymnasiet Dagens arbetstidssystem är föråldrat och beaktar inte de förändringar som har ägt rum. Ett system som bygger på en undervisningsskyldighet samt övertimmar beaktar inte de många övriga arbetsuppgifterna för lärare.

Lärarfacket OAJ välkomnar en övergång till årsarbetstid. Inom yrkesutbildningen sjösattes i samband med avtalsrundan i våras en reform, som OAJ-ordföranden Olli Luukkainen ser som historisk.

Lärarnas arbetstider och därmed också arbetstid togs till diskussion, då OAJ ordnade sin traditionella presskonferens inför läsårsstarten.

Luukkainen uttalade att han ställer sig positiv till en årsarbetstid, som inte endast tar fasta på lektioner och undervisning.

Många arbetsuppgifter har tillkommit under årens lopp, men

dessa avspeglas inte i arbetstiden och därmed också lönen.

– De övriga arbetsuppgifterna har dessutom ökat, konstaterade Luukkainen.

Luukkainen pekar också på att många lärare jobbar i flera läroanstalter, vilka har olika system för arbetstid.

Det är alltså dags för en ny syn på lärarnas arbetstider. Luukkainen lyfte särskilt fram den reform, som genomdrevs i våras och som innebär att största delen av lärarna i yrkesläroanstalterna i höst övergår till system som bygger på en beräknad årsarbetstid. Detta gäller lärare, som jobbar i läroanstalter som har kommuner eller samkommuner som huvudmän.

Också inom grundskolan och gymnasiet rör det på sig. I höst inleds ett treårigt försök med årsarbetstid i sex kommunala grund-

skolor i Helsingfors, Lahtis och Vanda.

– I höst förhandlar vi med Kommunarbetsgivarna KT om försök med årsarbetstid också gällande gymnasielärare, sade Olli Luukkainen.

Idag följer lärarna i gymnasiet Ålands lyceum, som är en del av helheten Ålands gymnasium, ett system som bygger på årsarbetstid. Introduktionen av årsarbetstid föregicks av försök. Det uttalade målet för reformen var en samordning av anställningsvillkoren för undervisningspersonalen vid Ålands gymnasium, som förmedlar såväl yrkesutbildning som högskoleförberedande utbildning. Tidigare hade de olika lärarkategorierna väldigt olika löne- och arbetstidssystem. c-e rusk

Förskola redan för femåringar?

OAJ vill att förskoleundervisningen blir tvåårig och att barnen därmed ska börja i förskolan redan som femåringar. Överlag vill lärarfacket att förskolan bör ägnas mera uppmärksamhet.

OAJ offentliggjorde i början av augusti de första resultaten från en enkät, som har riktats till förskolelärare. Enkäten syftar till att bl.a. spegla hur stödet för växande och lärande förverkligas i förskolan.

Det finns stora skillnader mellan kommunerna. Över 70 procent av svarandena uppgav att barnen inte omgående får stöd, även om lagen om grundläggande utbildning ska trygga barnens rätt till stöd genast när behov uppdagas.

Sämst förverkligas rätten till specialundervisning.

Var femte lärare uppgav att specialundervisning på deltid aldrig hade erbjudits och lika många uppgav att barnen inte hade möjlighet att få specialundervisning som en del av det särskilda stödet.

Ungefär en tiondel av barnen i en årsklass behöver stöd, vilket inte beaktas heller vad gäller barngruppernas storlek.

– Pengar spelar en stor roll för hur stöd förverkligas i förskoleundervisningen, liksom senare i den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Resurser innebär tillräckligt många lärare och spe-

ciallärare samt skäligt stora grupper, säger OAJ-basen Olli Luukkainen.

OAJ är i huvudsak nöjd med den nya lagen om småbarnspedagogik som riksdagen godkände i somras och som träder i kraft i september.

– Partierna gav ett uttryckligt stöd för att utveckla småbarnspedagogiken. Också allt fler medborgare har fått upp ögonen för en högklassig småbarnspedagogik och förskoleundervisningens betydelse för barnets hela lärstig, säger Luukkainen.

Ungefär var femte femåring deltar i dagens läge inte i småbarnspedagogiken. Jämfört med de övriga nordiska länderna ligger Finland i lä i detta avseende.

OAJ är inte ute i ogjort väder.

De politiska partierna förhåller sig i huvudsak positiva till tanken om att utveckla småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen. Bl.a. har undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) varit inne på samma spår.

Nästan 14 000 femåringar kommer fr.o.m. i höst att omfattas av försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik. Försöket med avgiftsfri 20 veckotimmars småbarnspedagogik kör igång i 20 kommuner, bl.a. Helsingfors, Kyrkslätt och Åbo.

Regeringen vill genom försöket

öka deltagarantalet i småbarnspedagogiken. Nationella centret för utbildningsutvärdering Karvi ämnar följa upp och utvärdera försöket.

EU har satt upp ett mål om att minst 94 procent av fyraåringarna borde delta i småbarnsfostran.

I Finland blev förskoleundervisningen, som föregår läroplikten, obligatorisk år 2015 och nästan alla sexåringar deltar i verksamhet. Det handlar om 20 timmars avgiftsfri småbarnspedagogik i veckan.

Om man ser till barn i åldern 4–6 år släpar emellertid Finland efter. 84 procent av de finländska 4–6-åringarna deltar i ordnad småbarnspedagogik.

Småbarnspedagogiken är överlag aktuell just nu. Riksdagen godkände i slutet av juni den nya lagen om småbarnspedagogik. Lagstiftningen har diskuterats och beretts i flera år.

Den nya lagen syftar till att småbarnspedagogikens kvalitet stärkts genom att personalens utbildningsnivå höjs och yrkestitlarna förtydligas. I praktiken ökar antalet utbildade barnträdgårdslärare inom småbarnspedagogiken.

Lagen om småbarnspedagogik träder i kraft den 1 september 2018. c-e rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Välkommen till ett nytt läsår!

Med en rekordvarm sommar i bagaget och laddade batterier känns det fint att återgå till jobb, rutiner och en trygg vardag.

Tankarna har vilat från arbete och det har varit tillåtet att vara lat i värmen under semestern, så visst känns det lite trögt då man ska försöka komma upp i tempo på jobbet.

I somras deltog jag dock i SuomiAreena där även utbildningsfrågor fanns på agendan. En fråga var sommarlovets placering. Näringsminister Mika Lintilä ledde en diskussion som grundade sig på Arbets- och näringsministeriets utredning om att senarelägga sommarlovet. Diskussionen i sig var väntad.

Näringslivet representanter föreslog en senareläggning av lovet, medan OAJ och föräldraförbundet Vanhempainliitto förespråkade en utredning. Det som gladde mig var att minister Lintilä var tydlig med att en eventuell flytt skulle utgå från skolans behov, inte från näringslivets.

I samband med en diskussion på Twitter efterlystes förbundets åsikt i frågan. Man ansåg att vi bör ha en tydlig åsikt för eller emot. Vi har diskuterat sommarlovets placering i samband med fullmäktigemöten och där dock utan officiella beslut varit eniga i frågan om att Undervisnings- och kulturministeriet eller Utbildningsstyrelsen kunde göra en ny utredning där konsekvenserna för en flytt bedöms ur hela skolväsendets synvinkel. Här anser jag att vår neutrala inställning är att ha åsikt nog.

Med tanke på vår agenda bör vi nog sätta mera fokus på att råda bot på den arbetsbelastning våra medlemmar upplever, metoder för att uppnå en löneutveckling som kan jämföras med den privata sektorn samt att friska skolfastigheter och en trygg arbetsmiljön. Detta kommer självfallet att finnas på kommande läsårs agenda.

En dialog som bygger på respekt och uppskattning underlättar vardagen och bidrar till att yrket bibehåller sin status som framgångsfaktor för vårt land.

Inför ett nytt läsår, som är fullt av möjligheter, ska vi också se den goda dialogen mellan alla som är involverade i skolan, detta är en garant för kvalitet och trivsel.

Viktigt i dialogen är att uppgifterna är klart definierade; lärare är högt utbildade proffs på lärande och elever/studerande och lärarna vet hur det är att vara en del av en lärandeprocess.

Vårdnadshavare är experter på sina barn. Med det här som ett självklart utgångläge får vi en konstruktiv dialog där barnens och ungdomarnas bästa är ett rättesnöre för deras lärande och utveckling.

Samtidigt är det viktigt för lärare att sätta gränser för när och i vilken omfattning dialogen förs. Det borde vara självklart att en lärare inte måste uppmärksamma Wilma-meddelanden som kommer kvällstid. Det räcker med att läsa dem följande dag och sedan bedöma hur snabbt och i vilken omfattning de ska bemötas.

Inför ett nytt läsår finns det all orsak att även komma ihåg sin kollega eller medarbetare. En dialog som bygger på respekt och uppskattning underlättar vardagen och bidrar till att yrket bibehåller sin status som framgångsfaktor för vårt land.

Jag önskan er alla ett framgångsrikt läsår fyllt med arbetsglädje!

4

12.82018 • Nr 12

Sunt med konkurrens, sa Sahlström Den svenskspråkiga klasslärarutbildningen i Vasa har sedan knappt två år konkurrens av den utbildning som startade i Helsingfors. Fritjof Sahlström, dekanus vid FPV vid Åbo Akademi, ser inte kampen om studerande som osund.

– Det är bra med konkurrens, säger han.

Hösten 2016 ritades kartan gällande klasslärarutbildning på svenska i Finland om när Helsingfors universitet startade en egen utbildning. Det innebar slutet på det monopol som Åbo Akademi hade haft sedan början av 1970-talet i Vasa.

– Det fanns många berättigade farhågor om att studerande inte skulle räcka till för två aktörer. Och om det verkligen finns arbete för de som utbildas. Den här rädslan ska definitivt inte förminskas men med facit på hand har det gått riktigt bra, säger Fritjof Sahlström.

Sahlström fungerar i dag som dekanus vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa. När den konkurrerande klasslärarutbildningen startade i södra Finland arbetade han vid Helsingfors universitet. Han var med andra ord delaktig i att bygga upp den utbildningen.

– Jag ser det som nödvändigt att bygga upp en klasslärarutbildning till på svenska i Finland. Beslutet var enligt mig helt korrekt, säger han.

Obalans oroade Han lutar sig tillbaka i sin stol och förklarar.

Enligt Sahlström har det i många år funnits ett underskott av behöriga svenskspråkiga klasslärare i de södra delarna av landet, medan det funnits ett överutbud i Österbotten.

– Det har funnits en obalans och förklaringen är enkel. Områden i närheten av en ort där det finns klasslärarutbildning bidrar till en bättre tillgång på behöriga lärare. Så är det också på finskt håll. Eftersom alla barn som går i skola på svenska har rätt att bli undervisad av behöriga lärare var det viktigt att en ny utbildning startade i Helsingfors.

– Det var det enda rätta ur finlandssvenskt perspektiv att en ny klasslärarutbildningen startades upp i Helsingfors. Det var en rättvisefråga. Det var min åsikt då och är det fortfarande, säger han. Även ur ett ÅA-perspektiv var beslutet

rätt, anser han. Att universitet konkurrerar med varandra är något som är naturligt.

– Hela vår verksamhet bygger på att tjänster till olika universitet söks i konkurrens med varandra. Inom vetenskapssamhället finns konkurrens om att få artiklar publicerade eller presenterade på konferenser och om anslag. Så här är det uppbyggt.

– Det måste finnas en konkurrenssituation som på sikt också bidrar till att höja kvaliteten. Våra anställda har också större karriärmöjligheter med två aktörer, säger han.

Sahlström poängterar än en gång att motståndet mot två utbildare av klasslärare på svenska i Finland var naturligt.

– Till exempel från fackligt håll fanns ett motstånd. Det ser jag som naturligt eftersom FSL månar om sina medlemmar och deras möjligheter att få jobb. Detsamma gäller rädslan för om studerande skulle räcka till. Men det gjordes ett omfattande utredningsarbete med Undervisnings- och kulturministeriet som hela tiden stödde tanken om två utbildningar.

– Argumenten för att studerande skulle räcka till för två var goda. Och det ser bra ut nu gällande antalet sökande till de båda utbildningarna, säger han.

Sviktade i fjol Intresset för klasslärarstudier sviktade i fjol. Utbildningen i Helsingfors lockade då 164 sökande, medan antalet nybörjarplatser uppgick till 40. I våras var antalet större.

Trenden är också nedåtgående vid FPV i Vasa. År 2016 hade klasslärarutbildningen 256 sökande till 72 platser och i fjol minskade antalet till 213. I år lockade klasslärarutbildningen i Vasa 225 sökande.

– Sifforna för i år visar att vi har fler sökande så det ser bättre ut igen. Jag har ingen förklaring till varför söktrycket var mindre i fjol eller varför det har gått upp i år.

Det finns många olika orsaker, en kan vara variationer i årskullarna. Men jag är optimistisk gällande läraryrket i framtiden men

Vi är en liten befolkningsgrupp och jag tycker det är klokt och rationellt att både ÅA och HU hittar gemensamma lösningar i samförstånd.

 Fritjof Sahlström, dekanus vid FPV vid Åbo Akademi, anser att det var rätt att starta upp en klasslärarutbildning i Helsingfors. Att ÅA nu har konkurrens har förändrat situationen men kampen om studerande är inte osund, säger han.

variationer på några år kan alltid förekomma.

Hur har klasslärarutbildningen påverkats av den uppkomna konkurrenssituationen? Sahlström konstaterar att ÅA tidigare var ensam om ansvaret att ordna utbildning på svenska. Det bidrog till en stor omsorg om att försäkra sig om att utbildningen hade tillräcklig bredd och djup.

– Nu är situationen en annan och det har inneburit en omställning, men samtidigt en frihet att satsa mer på profilering och välja vad det ska satsas på framom att vara tvungen att ge allt på alla fronter. När det nu finns en ny aktör har vi varit tvungna att se över verksamheten och se vad som ska vara kärnan i vår verksamhet.

Ökad profilering Ett exempel på profilering är enligt Sahlström en större satsning på ämnesdidaktik på svenska – ur ett minoritetsperspektiv.

– ÅA har långvariga traditioner att erbjuda ämnesdidaktik på svenska. ÅA har också satsat på minoritetsprofilering och det är en styrka hos oss att lära ut hur man utbildar i och för en minoritet. Det är en styrka som vi har i Vasa och just ämnesdidaktik och minoritet är något som vi profilerar oss inom.

Han tror också att de båda utbildningarna skulle må bra av någon form av samarbete.

– På sikt är det önskvärt eftersom vi då kan göra smartare lösningar med de begränsade resurser som finns. Jag tror också det blir vanligare med samarbete eller någon form av koordinering i framtiden. Vi är en liten befolkningsgrupp och jag tycker det är klokt och rationellt att både ÅA och HU hittar gemensamma lösningar i samförstånd. Det skulle gagna båda parter.

Fy för regional prägel Men han vill inte att profileringen medför att de båda utbildningarna får en regional prägel.

– Det ska inte vara regionen som styr valet av utbildningsort utan det behövs en mångfald bland våra studerande. Rekryteringen ska inte ske enbart på basis av geografi utan av vilken profil studerande vill ha på sin utbildning. ÅA har inte ändrat sin marknadsföring i någon högre grad på grund av att det nu finns en konkurrerande utbildning. Antagningen har inte heller förändrats. Stora förändringar där är däremot på kommande.

– Det kommer att bli närmare samarbete gällande antagningen både på finskt och svenskt håll. Regeringen vill förnya antagningen till universitet, så det som är på gång med det väntar inom en snar framtid. text och foto: christoffer thomasfolk

5

3.12.2015 • Nr 25

SKOLIDROTTEN INFORMERAR

SKOLMÄSTERSKAP 2018-2019

VI UPPDATERAR VÅRA HEMSIDOR

Först ut är skolmästarskapen i orientering i Sibbo som arrangeras 31.8-1.9.

Anmälningar tas emot fram till 23.8. Läs mera på finska skolidrottsförbundets hemsida www.kll.fi

Under hösten kommer våra hemsidor att uppdateras och det kan betyda kortare avbrott under vissa stunder, men vi hoppas att det inte ställer till med problem. Samtidigt vill vi gärna höra vad ni saknar på våra hemsidor.

Skicka gärna in era tips och idéer på material som ni skulle önska från oss till kite@idrott.fi

Under hösten ordnar Skolidrottsförbundet egna förbundsmästerskap i fotboll, beachvolley, frisbeegolf och innebandy. Mera information kommer inom kort upp på vår hemsida www.skolidrott.fi.

WWW.SKOLIDROTT.FI

STAFETTKARNEVALEN I ESBO 17-18 MAJ 2019 SKOLAN I RÖRELSE SEMINARIER Under hösten planeras tre stycken områdesseminarier inom Skolan i Rörelse.

Först ut är Åboregionen som arrangerar seminariet 1-2.11.2018 i Åbo.

Under planeringen är också ett seminarium i Helsingfors och ett i Österbotten.

Närmare program publiceras på skolidrottens hemsida inom kort.

VI DRAR TILL SKOGS Kom med i årets stora skogskampanj! Skogen är den viktigaste och käraste naturformen för oss finländare. Vi älskar att röra oss i skogen, vi motionerar, plockar svamp, jagar eller bara njuter i allmänhet. Därför vill Yle tillsammans med bland andra WWF, Suomen latu, Finlands Svenska Idrott samt Natur och miljö uppmuntra alla att njuta lite extra av skogen just i år.

Redan inför skogsveckan kommer du att kunna ta del av kampanjen via sociala medier under hashtagen #mitträdochjag #minäjamunpuu. Fota ditt eget träd, berätta varför just det är ditt träd och posta på facebook eller Instagram under hashtaggen, med start 25.8. Bilderna och berättelserna samlas sedan ihop till en illustration av alla finländares egna träd.

SVENSKA.YLE.FI/VIDRARTILLSKOGS

idrott.fi skolidrotten_lararen_augusti2018.indd 1

skolidrott.fi

HANDBOK OM FLERSPRÅKIG IDROTTSVERKSAMHET Bolla-handboken är ett resultat av ett utvecklingsarbete som gjorts i samarbete mellan Finlands Svenska Idrott, HIFK Soccer och Helsingfors Universitet. Helsingfors Universitet har udnersökt hur man bättre kunde inkludera flera språk i idrottsverksamhet. De tips och modeller som handboken tar upp, kan mycket väl användas inom andra idrottsgrenar. Vi hoppas att ni inom er förening skulle ha nytta av handboken och att den kunde fungera som ett stöd för era tränare i flerspråkiga verksamheter.

Vill ni beställa fler exemplar av boken gör ni det genom formuläret på goo.gl/MecN4y Ni hittar även digitala versioner av handböckerna på vår hemsida www.idrott.fi

facebook.com/idrottfi

instagram.com/idrottfi

twitter.com/idrottfi 09/08/2018 10.03

6

12.82018 • Nr 12

 Haldis Holst från EI, Education International, talar för deltagarna i den nordiska lärarkursen om sin syn på lärarprofessionens framtid.

Framtidens lärare tänker globalt Det är de enskilda individerna som definierar vad lärarprofessionen är, säger Haldis Holst, som är biträdande generalsekreterare i EI, Education International.

Hon stod för ett internationellt inslag i lärarkursen som ordnades av NLS, Nordiska lärarorganisationers samråd, på Färöarna i slutet av juni denna sommar.

Temat för kursen var Lärarprofessionen i ett internationellt och föränderligt perspektiv.

NLS’ generalsekreterare Anders Rusk som inledde kursen gjorde ett svep över aktualiteter gällande politik och fackligt arbete gällande utbildning i Norden.

– Många i världen tror att vi Norden talar samma språk. Ju närmare man kommer desto flera skillnader ser man mellan de olika skolsystemen i länderna, sade Rusk och nämnde lärarnas arbetstid som ett exempel.

I ett internationellt perspektiv står naturligtvis skolfältet i Norden på stabil grund, också gällande rättigheter för både lärare och elever.

Haldis Holst önskar att det vore så väl i hela världen.

– Den enskilda läraren i världen behöver ett system som möjliggör en professionell gärning samt en kollektiv röst som kan på-

verka och forma det systemet.

Ett starkt fack, med andra ord.

Toppmöte för facket och ministrarna År 2011 arrangerades av de fackliga lärarorganisationerna i USA, understödda av Barack Obama-administration ett toppmöte som fick namnet International Summit on the Teaching Profession, alltså ett internationellt toppmöte om lärarprofessionen.

Det var det första toppmötet där både fackliga representanter och utbildningsministrar träffades på likvärdig basis för att komma överens om hur lärarnas professionella liv kan förbättras. Sedan dess ordnas det unika toppmötet årligen, och både OECD och EI är medarrangörer.

Ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling är en god utbildning för alla. Forskning visar att inkluderande utbildning av god kvalitet för alla är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i varje samhälle.

Globalt har flera lärare i länder där utbildningen ligger för fäfot engagerat sig i detta. I Bahrain kämpar man för att arresterade barn skall ha rätt till utbildning, i Libanon för att kvinnor skall ha rätt att studera.

– Dessa människor är fantastiska ambassadörer för läraryrket, säger Holst.

turbulenta tider och lärarprofessionen bör omdefinieras och inriktas på lärande i att göra, att vara och att leva tillsammans.

– Vi har det väl förspänt i Norden, men bildningen gäller inte bara det egna samhället utan också globalt, säger Haldis Holst och hänvisar till Ryszard Kapúscin’skis bok The Others, de andra.

Vi pratar gärna om ”vi” och ”dem” i stället för ”oss”, konstaterar författaren. Vi för krig mot de andra, vi bygger murar kring de andra och har en dialog med de andra.

– Jag ser tendenser till allt detta idag, säger Holst.

Ny arena för status

”Jag är en del av mitt fackförbund”

Förr var läraren viktig och hade status i samhället. Nu måste en professionell lärare hitta nya arenor för sin status. UNESCO (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) har lanserat ”Rethinking education”, ett nytänkande inom den globala utbildningen. Vi lever i

Haldis Holst pratar också om sociala medier som levererar och presenterar en global omgivning som inte alla gånger överensstämmer med sanningen, eller är hela sanningen.

– Skolan är en arena som erbjuder annat än algoritmerna för sociala medier, som serverar det vi gillar.

 Enligt Pablo Mendoza är det facket som skapar förutsättningar för lärarna att göra sitt jobb.

– Det högerextrema i Norden blir starkare. Vi bör känna oro inför framtiden, utbrister Haldis Holst och undrar om det är möjligt att alla miljoner lärare skall kunna jobba för samma mål.

– Jag förstår inte algoritmerna men jag vet att jag ser det jag vill se. Min flöde på sociala medier ser inte likadant ut som för dem som stöder Trump.

– Vilket ansvar har den enskilda läraren, undrar hon och tillägger att lärarna bör hålla fast vid det kritiska tänkandet och kunskapens bärkraft.

Då signalerar Pablo Mendoza, grundskolelärare och ledamot i avdelningsstyrelsen för Lärarförbundet Huddinge, att han har något på hjärtat.

Han får mikrofonen.

– Jag blir provocerad av den här Florence Nightingale-inställningen som vi lärare förväntas ha. ”Jag gör det för barnens skull, jag kan jobba till klockan ett på natten”.

– Jag är en del av mitt fackförbund, de yttre omständigheterna måste vara i skick för att vi skall kunna utföra vårt arbete.

Mendozas kommentar får spontana applåder.

Haldis Holst nickar medan han talar.

Hon håller med.

– Vi lärare kan vara bra bara om det yttre fungerar, säger hon.

Här passar det att upprepa en mening från början av reportaget: – Den enskilda läraren i världen behöver ett system som möjliggör en professionell gärning samt en kollektiv röst som kan påverka och forma det systemet. text och foto: tom ahlfors

7

12.8.2018 • Nr 12

5000 kronor i lönepåslag för förstelärare

Diffusa kriterier för extraersättning Det tog inte många minuter förrän snacket kretsade kring orättvisor och pengar under den första dagen av Nordiska lärarorganisationers samråds sommarkurs i Torshamn, Färöarna.

Ann Myhrman Lager har varit klasslärare i tjugo år och studerar nu till speciallärare i Västerås, vid sidan av sitt jobb i grundskolan. På den fackliga lärarkursen satt hon tillsammans med bland andra Elise Kurtén från Åbo, och två damer från Danmark, Trine Bollhorn (t.v.) och Annette Volfing Højager och berättade om systemet med s.k. förstelärare i Sverige. Det handlar egentligen om en karriärmöjlighet, men Ann upplever att kriterierna för vem som blir förstelärare och vad en förstelärare skall göra är diffusa.

– Ingen i skolorna vet vilka uppdrag det rör sig om. Det kan vara skolutveckling, förstelärare i pedagogik eller litet så där i allmänhet.

– Alla kan ansöka om att bli förstelärare men det saknas helt och hållet en genomskinlighet i uppdraget, säger Myhrman Lager, och tillägger att lönepåslaget för förstelärare är hela femtusen kronor i månaden.

Det är skolans rektor som avgör vlka som får uppdraget.

En annan svensk vid bordet, forskaren Anna Roumbanis Viberg, känner till en skola i Torneå där sju av skolans åtta lärare är förstelärare.

De är båda överens om att subjektiva, godtyckliga och oklara kriterier för extraersättningar kan splittra lärarlag.

– Detta har skapat en ny, annorlunda kultur i skolorna, säger Anna Roumbanis Vi-

 Marie Wall Almquist har säte i styrelsen för Lärarförbundet.

 De danska DLF-medlemmarna Trine Bollhorn (t.v.) och Annette Volfing Højager och FSL:s Elise Kurtén från Åbo förvånar sig över de stundom oklara kriterierna för vem som blir förstelärare.

berg. Förr talade man om ”våra elever”, men nu heter det att ”det där är dina elever, du får sköta det”.

Elise Kurtén är själv rektor i Sirkkala skola i Åbo och känner inte av en motsvarande otydlighet.

– De finländska lönetilläggen är mindre, men har mindre luddiga kriterier.

Anna Roumbanis Viberg hävdar att några entydiga kriterier för förstelärare nte finns.

Norske Arne Olav Walbye är lärare i konst och hantverk i åk 8–10, den s.k. ungdomsskolan. Där förekommer ett system där lärare friköps för utvecklingsprojekt.

– Dessa lärare får en utvecklad begreppsapparat och samarbetar med rektorn. De får ingen extraersättning i relation till andra. Det systemet har fungerat bra, säger han.

lan i Malmö men av hennes arbetstid går hela fyra dagar i veckan till fackligt arbete. Hon är ordförande i Lärarförbundets avdelning i Malmö med 9000 medlemmar och har säte i förbundsstyrelsen för LF sedan 2004.

– För mig är det viktigt att hålla kvar undervisningen. Det skapar en legitimitet för det fackliga arbetet, säger hon.

Hon är medveten om problemet med de luddiga kriterierna för förstelärarna.

Inom Lärarförbundet hade man tidigare diskuterat vikten av att som lärare kunna göra karriär utan att behöva lämna skolan. Två nya karriärsteg infördes år 2013 för lärare – förstelärare och lektor. Staten anslog upp till 800 miljoner kronor om året i statsbidrag till huvudmän som anställer dessa.

– Reformen genomfördes av regeringen, det var ett politiskt initiativ. Vi som förbund var med och diskuterade vad det skulle innebära. Det är ju en typ av karriärtjänst att vara förstelärare.

Legitimiteten viktig Kursdeltagaren Marie Wall Almquist är musiklärare i Kulturskolan och Musikhögsko-

– Det var nya, fräscha statliga pengar som kommunerna söker från staten.

Varför blev kriterierna luddiga och uppgiftsbeskrivningen oklar?

– Kriterierna är statliga och har uppgjorts av Skolverket. Läraren skall ha jobbat minst fyra år och vara bedömd som särskilt skicklig. Tjänsternas karaktär anpassas till vilka behov kommunen har, liksom också antalet.

– Det finns en stor variation. Försteläraren måste ha en legitimitet från sina kolleger, annars är det ju bara en lönereform. På vissa skolor är uppdraget väl genomtänkt, men på andra håll upplevs uppgiften som förstelärare av kollegiet vara på lösa boliner.

– Lärarförbundets roll är att ta en diskussion med arbetsgivarna så att uppgifterna för förstelärarna blir tydliga och att det ges tid för att sköta detta uppdrag, säger Marie Wall Almquist. text och foto: tom ahlfors

Gunilla T. besökte Sørvágs skúli Någon dag innan den nordiska lärarkursen startade i Färöarnas huvudstad Torshamn anlände klasslärare Gunilla Tikkala från Sundom skola i Vasa till öriket.

– Jag ville bo också på en mindre ort än huvudstaden och tog en taxi från flygfältet på ön Vágar till ett närbeläget samhälle som heter Sørvágur.

– Då såg jag några barn som var på väg någonstans och ställde mig frågan vart barn är på väg klockan tjugo i åtta en måndag morgon den 23 juni. Jag följde efter dem och de gick till sin skola som heter Sørvágs skúli. Min nyfikenhet väcktes och jag ville se hur skolan såg ut inuti.

Sagt och gjort. Gunilla stegade in i skolbyggnaden. De hjälpsamma och gästvänliga eleverna undrade om de kan stå till tjänst och en flicka visade Gunilla vägen till rektorns kansli, där hon presenterade sig och berättade varför hon befann sig på Färöarna och att

hon kommer från Vasa i Finland.

– Det var ordet Vasa som öppnade dörrarna för mig. Det visade sig att rektorn Jóhannis Joensen har spelat fotboll på landslagsnivå på Färöarna och hade i tiderna mött VPS från Vasa, i Vasa.

Sørvágs skúli är en skola för åk 1–10 och just den dagen Gunilla gjorde visit, var den sista skoldagen för terminen. Rektor Joensen var stolt över sin nyrenoverade skola.

– Han var också mycket lugn, med tanke på att det var sista skoldagen före sommaren. I Finland är det ganska hysteriskt i skolorna den dagen, säger Gunilla.

Rumsfördelningen i skolan påminde litet grann om den i Sundom skola. Bland annat låg det välutrustade biblioteket i mitten.

Som specialiserad inom gymnastik (och specialundervisning) ville Gunilla självfallet se gymnastiksalen, som också var fin.

– De hade en simhall inne i skolan och en fotbollsplan strax utanför.

På Färöarna satsar man just nu mycket på skolbyggnaderna, fick Gunilla veta. Rektorn poängterade ändå att det inte är väggarna som gör en skola till det den är, utan innehållet.

– Vi kunde enas om att grundsynen på undervisning och skolan är densamma trots geografiska olikheter.

Också en kritisk diskussion ägde rum.

– Jóhannis Joensen var kritisk till de långa skoldagarna. Det är inte effektivt att barnen är så länge i skolan om dagarna, vilket på Färöarna kan betyda 7–8 timmar. Det är ju mera än i Finland.

– Han lyfte också fram maten i skolan. Man serverar inte skollunch i skolan, utan en del har mat med sig och andra handlar sin lunch i butiken under skoldagen.

Gunilla mötte ungdomar som köpte lunch i den närbelägna butiken, mest rörde det sig om snacks.

Joensen hade också hört om

elevvården i de finländska skolorna. Det visade sig att Finland har en högre täthet av speciallärare än Färöarna. Någon psykolog eller kurator hade Sørvágs skúli inte.

– Det här såg rektorn som ett utvecklingsområde.

Förutom fotboll och idrott var skolan inriktad på praktiska ämnen

som bildkonst, musik och slöjd.

En reflektion kom över Gunilla då hon lämnade skolan i Sørvágur.

– Tänk så lätt det är att komma in i en skola! Jag kunde ju ha varit vem som helst!

Ett faktum som i många fall också gäller Finland.

 Klasslärare Gunilla Tikkala från Vasa deltog i NLS-kursen i Torshamn.

 En sida av Sørvágs skúli.

text och foto: tom ahlfors

foto: gunilla tikkala

8

12.82018 • Nr 12

Snart är det igen dags för varmare kläder. Denna höst samsas alla Iniöbarn, från daghemmet upp till högstadiet, under samma tak.

Familjärt i Iniö En skola är en skola fast den är liten – Visst är Iniö skola unik på många sätt, och närheten till naturen är en viktig del av vår vardag. Samtidigt är vi en alldeles vanlig skola, säger klassläraren och rektorn Lotta Lindberg-Jaakkola.

Det är ljuvligt att se hur barnen leker över klassgränserna.

Det är en förmiddag i april när vi besöker Iniö. Tolv elever från Iniö skola promenerar den bekanta stigen in i närskogen. I trädtopparna håller fåglarna konsert.

– Minns ni hur det såg ut här senast, frågar Lotta Lindberg-Jaakkola.

– Det låg snö på marken, svarar en elev.

– Hur lät det i skogen senast?

– Det var mycket mindre ljud.

– Det hörs verkligen att våren är här. På vintern kan det vara alldeles tyst i skärgården, speciellt den här vintern när isen satt som ett lock på havet. Men nu har vi ljud, underbara ljud, säger Lindberg-Jaakkola.

Det är repetition på schemat den här förmiddagen. Det blir omgivningslära, finska, engelska, modersmål, matematik och musik när eleverna parvis löser uppgif-

huslig ekonomi och teknisk slöjd.

– De är inte formellt behöriga, men vi vill så långt som möjligt dra nytta av de resurser som finns i närsamhället. Det står också i läroplanen att vi ska samverka med närsamhället, och i Iniö är närsamhället öppet och nära, säger Lindberg-Jaakkola.

– Och trots att vi befinner oss ute på Iniö är skolan en del av en större helhet, med Pargas hela bildningsväsende och alla dess resurser i ryggen, framhåller hon.

Iniö skola samarbetar regelbundet med de närliggande skärgårdsskolorna i Houtskär, Korpo och Brändö – bland annat med gemensamma idrottsevenemang och elevutbyten. Eleverna brevväxlar också med det finskspråkiga lågstadiet i grannkommunen Tövsala.

– Det är viktigt för både elever och personal att känna att de till-

ter från små laminerade lappar utspridda i skogsbacken. Gymnastiken får de på köpet.

– Iniö skola har en uttalad satsning på utomhuspedagogik och miljöfostran. När vi går ut lär eleverna sig med flera sinnen, och flera ämnen integreras automatiskt, säger Lindberg-Jaakkola.

– Eleverna orkar bättre, stämningen är bättre, och skogen har många gånger en lugnande effekt på både elever och vuxna. Det man lär sig med kroppen fastnar i knoppen, sägs det.

Del av närsamhället Iniö skola är en liten enhetsskola i kyrkbyn i Iniö, i Skärgårdshavets nordligaste del. Fram till år 2009 var Iniö en självständig kommun, men är i dag en del av Pargas stad. Kommunområdet Iniö består av över 1 000 holmar och skär,

varav tio är bebodda året runt.

Drygt 200 invånare är fast bosatta i Iniö, men under sommarhalvåret mångdubblas invånarantalet.

Läsåret 2017–18 hade Iniö skola 14 elever från förskolan upp till nionde årskursen. Skolan har två klasslärare och en rad ämneslärare i bland annat naturvetenskaper, huslig ekonomi, teknisk slöjd och musik som besöker skolan en eller flera dagar i veckan.

– Vi är en liten enhet, men det är ändå ganska många lärare som går igenom det här huset varje vecka, säger Lotta Lindberg-Jaakkola som är klasslärare och sköter rektorsuppgifterna i Iniö skola.

En del lärare är själva bosatta i Iniö, andra pendlar till jobbet. En del är lokala företagare som under sommarhalvåret jobbar med turism, men under vinterhalvåret har tid att undervisa i bland annat

LOTTA LINDBERG-JAAKKOLA Klasslärare och rektor, Iniö skola

hör ett större sammanhang, säger Lindberg-Jaakkola.

Nyrenoverat skolhus Iniö skola har nyligen genomgått en omfattande renovering efter en vattenskada förra vintern. Ett vattenrör på andra våningen sprang läck under jullovet och tiotals kubikmeter vatten rann in i byggnaden. Vattnet kom bland annat in i biblioteket som är inhyst i samma byggnad, och omkring 500 böcker eller nästan tio procent av bokbeståndet förstördes.

Till en början fortsatte undervisningen i skolhuset medan reparationer påbörjades. Inomhusluften blev emellertid snart väldigt dålig i hela byggnaden och en månad senare flyttade lärare och elever till det intilliggande allaktivitetshuset Snäckan.

– Vi hade en del problem med

9

12.8.2018 • Nr 12

inomhusluften sedan tidigare, men vattenläckan fick dem verkligen att blossa upp, säger Lindberg-Jaakkola.

Nu har både skolan och biblioteket fått en rejäl ansiktslyftning, och eleverna är tillbaka i skolhuset. Biblioteket är numera meröppet, så att Iniöbor kan komma in i med egen elektronisk nyckel utanför bibliotekets öppettider.

Under hösten ska också Iniö daghem flytta in.

– Vi har alltid haft ett gott samarbete med daghemmet, men med Iniös alla barn under samma tak tror jag att vi kan samarbeta och stöda varandra ytterligare, säger Lindberg-Jaakkola.

Sonja Balthasar, timlärare i naturvetenskaper och klassföreståndare för Iniö skolas två högstadieelever, visar runt i de nyrenoverade lokalerna.

– Eleverna har också fått vara med på ett hörn och planera. De har fått namnge klassrummen.

Vi har Kompassen som är biblioteket, Ekan som är ettan-tvåans klassrum, och Stranden som är trean-fyrans klassrum. Vi har också ett pyttelitet men mycket välutrustat musikrum som heter Grynnan, berättar Balthasar.

– Här håller vår musiklärare dessutom musikklubb varje vecka i musikinstitutet Arkipelags regi, säger hon.

Högstadiets klassrum på andra våningen saknar ännu namn i väntan på att renoveringen slutförs under sommaren, men det är givet att skärgårdstemat fortsätter.

– Det är en elev som har snickrat de fina namnskyltarna ovanför varje dörr av gamla grånade brä-

der, säger Balthasar.

Lätt fixa utflykt Sedan ringer det in och vi får följa med Sonja Balthasar på högstadiets geografilektion. I väntan på att renoveringen på andra våningen färdigställs får högstadieeleverna hålla till där det råkar vara ledigt. Den här gången blir det aulan, eller Fjärden som den numera kallas, som är utrustad med arbetsbord och sköna soffor.

Eleverna plockar fram sina bärbara datorer.

– Vi jobbar mycket med kartor just nu, berättar Emil Mattsson, som går på nian. Vi har samlat information om rundhällar, drumliner, jättegrytor och andra spår efter istiden och lagt ut information och bilder om dem i Google maps.

Drumliner är landformer av morän som skapats subglacialt.

– När Emil sätter in ny information på kartan kan vi alla gå in och läsa den. Det blir som en gemensam plattform att samla in data på, och när det är dags för prov får eleverna läsa informationen från kartan, berättar Balthasar.

Emil Mattsson passar på att visa en sten med en särskilt fin ådra av glimmer har hittat ute.

– Vi går ganska ofta ut på geografilektionerna, säger Balthasar.

Nu när vi har pratat om bergarter och mineraler har vi varit ute och undersökt vilka mineraler vi kan hitta på Iniö. När vi tar undervisningen ut ur klassrummet kopplar elever lättare också på fritiden till det de har lärt sig i skolan.

I fjol drog Balthasar och hennes högstadieelever iväg på en tre dagar lång road trip på temat Finland

100 år.

– Med en stor klass ordnar man inte klassresor sådär bara, men med två elever är det enklare, säger hon.

Första anhalten var Loimaa och Finlands lantbruksmuseum.

Efter det gick färden till Somero där man studerade olika naturformationer i landskapet. Följande anhalt var Tavastehus, med bland annat väggklättring och ett besök på militariamuseet på agendan.

– Jag ville ta fasta på eleverna specialintressen när jag planerade resan. En elev är väldigt intresserad av traktorer, och en annan av krigshistoria, berättar Balthasar.

I Tavastehus plockade Balthasar fram en papperskarta och eleverna fick i uppgift att navigera till Lojo med hjälp av den.

– Vi körde bara lite vilse, säger hon.

I Lojo besökte klassen jättegrytorna i Talvia, och provade att till-

reda lunch på fältkök. På hemvägen blev det ännu glasspaus i historiska Fiskars.

– Eleverna hade jätteroligt på resan. De skulle gärna åka en gång till, säger Balthasar.

Inget märkvärdigt alls Hon framhåller att relationen mellan lärare och elev är annorlunda i en liten skola där man jobbar så nära varandra.

– Det blir mycket mer personligt och familjärt. Det är klart att man som lärare håller sin professionalitet, men både elever och lärare visar ändå mera av sin privata sida än man gör i större skolor.

Lotta Lindberg-Jaakkola och Sonja Balthasar är måna om att framhålla att tillvaron i en liten skärgårdsskola inte ska idylliseras eller exotiseras.

– Visst är vår skola unik på grund av läge och storlek. Närheten till naturen är en viktig del av vår

text och foto: pamela friström

Barnen blir färre Som så många skärgårdssamhällen brottas också Iniö med avfolkning, och det syns också i Iniö.

– Vi får pussla med gruppindelningen varje år. På hösten kommer vi att ha bara en högstadieelev, och då integreras den eleven med femmorna i många ämnen, för vem vill vara ensam ett helt år? Så det är ganska mycket att grubbla på varje år för att hitta lösningar som fungerar både undervisningsmässigt och resurs-

mässigt, säger klassläraren och rektorn Lindberg-Jaakkola.

De senaste fyra åren har inga barn fötts i Iniö.

– Vi har haft luckor i årskullarna tidigare också, men den här luckan har blivit lite onödigt stor. Det känns väldigt synd när vi har så fina lokaler och resurser. Nu behövs bara barn. Försvinner skolan är det en förlust för hela samhället, säger Lindberg-Jaakkola.

Sedan ringer klockan igen och eleverna stormar ut på skolgår-

 Styrkan i en liten skola är flexibiliteten, säger Sonja Balthasar.

 När vi går ut lär eleverna sig med flera sinnen, och flera ämnen integreras automatiskt, säger rektor Lotta Lindberg-Jaakkola.

vardag och identitet. Samtidigt är vi en alldeles vanlig skola. Vi följer samma läroplan som alla andra, det är samma kunskaper som ska läras in, och det är inget märkvärdigt med det, säger Lindberg-Jaakkola.

– Det finns många skolor som jobbar väldigt fint med utomhuspedagogik. I läroplanen för Pargas stad är det inskrivet att alla skolor ska jobba med skärgårdsfrågor, så det är inte heller på något sätt unikt för Iniö, påpekar Balthasar.

Hon betonar också att man också jobbar med att utveckla den digitala miljön i skolan. Alla elever har till exempel egna bärbara datorer och jobbar mycket digitalt.

– Fördelen med att vara liten är att vi kan vara flexibla och spontana på ett helt annat sätt än en stor enhet. Det är lätt att vända en liten båt, säger Balthasar.

 Iniö skola arbetar mycket med utomhuspedagogik.

den där de kastar sig in i flaggleken som för tillfället är allas favorit. Alla är med, från förskolan upp till nian.

– Det är ljuvligt att se hur barnen leker över klassgränserna, säger Lindberg-Jaakkola.

– Mycket av det som hör till vardagskompetensen får man öva sig så väldigt bra och konkret i en liten skola som vår. Och jag hoppas, hoppas, hoppas vi får fortsätta ännu i många år till, säger hon. pamela friström

10

12.82018 • Nr 12

Andra klass-kurs nästan fullspikad

kolumnen sigge sandström PeM, MBA och ansvarig för skola och utbildning vid SFV.

FSL-kursen Andra klass, som i första hand riktar sig till lärare som har jobbat 5–20 år, är praktiskt taget fullsatt. Kursen ordnas i Tammerfors den 21–22 september.

– 27 av sammanlagt 30 platser är fyllda, säger kursledaren, ombudsman Jens Mattfolk. Då tar han fas-

Mitt i flödet I somras lärde jag mig att reparera en läckande trycktvätt med hjälp av YouTube. En enkel sökning gav mig en video med steg för steg-instruktioner för hur gå till väga, var möjliga problemområden fanns och hur felen kunde repareras. Trycktvätten fick ingen garanti men blev som ny.

Detta fick mig att tänka på hur mycket undervisningen, eller lärandet, har ändrats under åren som gått. Jag hör till den första kullen som gick grundskolan från början till slut i min hemstad. Min skoltid handlade om att läraren undervisade från katedern. Som elev var det min uppgift att följa med lektionen och förhoppningsvis komma ihåg vad som sades.

När jag kom till högstadiet hade vi kommit på detta med grupparbeten och hur man effektivast kunde gömma sig i gruppen. Väl i gymnasiet tog undervisningen ett steg tillbaka bakom katedern igen. ”Du behöver inte förstå detta. Det räcker att du kommer ihåg” uppmanade vår fysiklärare oss.

Hur många liknande undervisningssituationer finns fortfarande kvar i våra klassrum? Läraren lär ut och eleven lär sig, sådan är ofta rollfördelningen. Sändare och mottagare alltså.

Den kanske största utmaningen idag är att barnen lär sig och växer upp mitt i flödet, i en fantastisk miljö som pulserar av interaktivitet, samarbete, nyfikenhet, kaos osv. Mycket mera ’ny kunskap’ skapas idag varje dag utanför klassrummets väggar än innanför dem.

Men håller detta synsätt längre? Vem gör jobbet när man lär sig nytt? Är det läraren som paketerar stoffet till något begripligt eller eleven som strukturerar informationen hen tagit del av till något som hen begriper? Svaret på den sista frågan ses kanske direkt i hur lektionernas upplägg är strukturerade.

Den kanske största utmaningen idag är att barnen lär sig och växer upp mitt i flödet, i en fantastisk miljö som pulserar av interaktivitet, samarbete, nyfikenhet, kaos osv. Mycket mera ”ny kunskap” skapas idag varje dag utanför klassrummets väggar än innanför dem.

Eleverna hämtar denna ” nya kunskap” med sig in i klassrummet vilket är en rejäl utmaning för alla pedagoger. Denna utmaning kan vi inte fly från utan snarare behöver vi lära oss att ta vara på den, förfina och fördjupa insikter som denna ”kunskap” tillför undervisningen.

Många skolor svarar förtjänstfullt på denna nya utmaning.

Memorerade detaljkunskaper får ge vika för en färdighet att hitta kunskapen vid behov. Elevernas lärande utgår från de färdigheter som vi idag tror att vi behöver imorgon. Dessa färdigheter läggs in i sammanhang som är relevanta, motiverande och intressanta för den som lär sig.

Nytänk och innovationer driver också utvecklingen för vårt lärande. Det krävs en del mod att våga medge som lärare att man inte kan eller ens förstår allting.

Och som tur kan man i såna lägen vända sig till YouTube för att få svar på det man inte ännu kan. Om man t.ex. vill reparera en trycktvätt.

Nej till åttamorgnar Gymnasiestuderandena är trötta, säger finska gymnasistförbundet SLL. Förbundet hänvisar till skolhälsoenkäter, som bl.a. utvisar att över en tredjedel av studerandena känner oro för sin välmåga.

– Det står klart att gymnasiestudierna är för betungande, säger Alvar Euro, ordförande för SLL. SLL vill bl.a. minska stoffet i gymnasiekurserna. En annan viktig faktor är möjligheterna till tillräcklig vila. Majoriteten av studerandena vill att skolans arbete inleds tidigast kl. 9.

Alvar Euro säger sig inse att tidpunkten för inledandet och avslutandet av skoldagen är en komplicerad helhet, som bl.a. påverkas av schemaläggningen och skoltransporterna.

– Det bör under alla omständigheter finnas en beredskap att granska tidtabellerna och lyssna till studerandena, säger Euro. c-e rusk

Nybörjare utvärderas Omkring 7 000 nybörjare får sina språkliga och matematiska färdigheter mätta och vägda i augusti. Denna utvärdering är samtidigt startskottet för en longitudinell studie, som innebär att sagda elever följs upp och utvärderas genom hela grundskolan. Eventuellt också senare.

Det är Nationella centret för utbildningsutvärdering Karvi, som genomför studien som är den första av sitt slag. Nybörjarnas kunskaper i speciellt modersmålet och matematik har inte tidigare utvärderats på nationell nivå.

Resultatet från utvärdering offentliggörs kring årsskiftet, lovar Karvi.

– Den första mätningen syftar till att spegla spridningen i kunskapsnivån när skolstarten sker. Uppgifterna kan upplevas som väldigt enkla av en del elever, medan andra ser uppgifterna som väldigt svåra, säger projektchef Annette Ukkola vid Karvi. c-e rusk

ta på läget kring läsårsstarten.

Fokus är på lärarnas välmående bl.a. utgående från erfarenhetsutbyte och diskussion om utmaningar. Mentala tränare Christopher Treier medverkar och berättar om hur man stressar på rätt sätt.

Kursen är en del av helhet, som inleddes i fjol, med Tredje och Första klass. Tredje klass lockade

långt fler deltagare än beräknat, men också Första klass var välbesökt. Tredje klass riktade sig till erfarna lärare, medan Första klass berörde lärare som hade blott några år bakom sig i yrkeslivet.

Kurshelheten tar fasta på välmående i arbetet utgående från deltagarnas perspektiv.

Mera på förbundets hemsida.

lediga jobb

Vår långvarige chefredaktör lämnar sitt uppdrag. Nu ledigförklarar FSL befattningen som

Chefredaktör för Läraren Vi förutsätter: • Högskoleexamen • Relevant journalistisk arbetserfarenhet Vi värdesätter: • Insikter i löne- och utbildningspolitik • Mångsidiga journalistiska och stilistiska kunskaper • Erfarenhet av digital medieproduktion och -utgivning • Utmärkta språkkunskaper i svenska • Erfarenhet av ledarskap • Fotograferingskunskaper Vi erbjuder: • Ett omväxlande och stimulerande arbetsfält • Goda personalförmåner • En konkurrenskraftig lön

Chefredaktören fungerar som ansvarig redaktör för Läraren och bär huvudansvaret för utgivningen av tidningen, vars tryckta upplaga uppgår till 5 600 exemplar. Tidningen publiceras också i webbversion och redaktionen lägger ut nyhetsnotiser på nätet. Chefredaktören ansvarar även för tidningens ekonomi.

Förfrågningar besvaras av förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 9800.

Ansökan riktas till styrelsen för FSL. Ansökan, som torde även omfatta CV jämte löneanspråk, sänds till ordförande Christer Holmlund, helst per e-post: christer.holmlund@fsl.fi.

Ansökningstiden går ut fredagen den 31 augusti kl. 16.00.

Anställningen inleds lämpligen 1.12.2018.

Finlands Svenska Lärarförbund ger ut tidningen Läraren, som är en av de äldsta facktidskrifterna i vårt land. Läraren utkommer med 20 nummer per år. På redaktionen jobbar två heltidsanställda, en chefredaktör och en redaktör.

11

12.8.2018 • Nr 12

Dagsverksinsamling till amnesty!

Var och en har rätt att själv bestämma vem man älskar. Tillsammans kan vi garantera att denna rättighet gäller alla.

Donera en dagslön och stöd amnestys arbete amnesty.fi/dagsverk Er skola får ett omfattande infopaket om sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter.

VI ERBJUDER STÖD I SKOLVARDAGEN

Skilla är den svenskspråkiga enheten inom det statliga Valteri center för lärande och kompetens.

Valteri center för lärande och kompetens stöder närskolprincipen genom att erbjuda mångsidiga tjänster för behoven inom allmänt, intensifierat och särskilt stöd.

Fortbildningsprogram för matematikundervisning 2018-2019 Undervisningspersonal från småbarnpedagoger till lärare på andra stadiet ANMÄL DIG TILL EN GRATIS UTBILDNING NU LUMATIKKA.LUMA.FI/SV

Valteriskolan Skilla erbjuder elevplats till barn och unga i behov av särskilt stöd samt möjligheten till att studera och erhålla habilitering som stöd för lärande under skoldagen.

Besök oss på valteri.fi/sv

@LUMATIKKA #LUMATIKKA

12 UNICEF/KÄYHKÖ

12.82018 • Nr 12

Skräddarsydda inlärningsmaterial och videor för lågstadiet och högstadiet

Motions- och temadag för ett bra ändamål!

-RUNDAN 2018−2019 • Lätt att ordna: välj dag, anmäl dig och utnyttja kostnadsfria evenemangsmaterial • Stilen är fri – temadag, vintersportdag, aktivitetsbana, läsprojekt eller något annat • Global fostran i enlighet med läroplanen • Genom att delta främjar ni kvalitetsutbildning i Malawi, ett av de fattigaste länderna i världen Anmäl din skola senast 3 veckor före evenemangsdagen www.unicef.fi/unicef-rundan | tfn. 09 5845 0282

Skolan som motionerat mest vinner ett besök av UNICEFs goodwill-ambassadör

www.unicef.fi/unicef-rundan

lågstadiet | högstadiet | mellanstadiet UNICEF_Lararen_255x170_hosten2018.indd 1

7.8.2018 15.04

bakbrädet Topelius som tema. Omkring 90 lärare i Suomi-skolor runt om i världen samlades till sina traditionella sommardagar i Helsingfors i månadsskiftet juli–augusti.

Som ledande tema fungerade författaren och vetenskapsmannen Zacharias Topelius och hans gärning. I år har det förflutit 200 år sedan Topelius födelse.

Skolorna verkar i 20 länder. Suomi-skolorna är språkskolor, som förmedlar kompletterande undervisning i finska och den finska kulturen till barn med finländsk bakgrund. Suomi-skolor finns bl.a. i Australien, Japan och Kina. Den äldsta skolan, Toronton Suomen Kielen Koulu, grundades år 1960.

Digitaliseringen stressar. Arbetarskyddspersonalen uppskattar att mängden data, kunskapsunderskott och kravet på att lära sig nytt är utmaningar som digitali-

seringen orsakat på arbetsplatserna. Även en allt otydligare gräns mellan arbete och fritid, arbetets psykiska belastning och ensamarbete ansågs vara de främsta hälsoriskerna i anknytning till digitaliseringen. Detta framgår av en Arbetarskyddspanel som Arbetarskyddscentralen och Arbetarskyddsinstitutet låtit utföra.

Av arbetarskyddspersonalen uppskattar cirka tre av fem (57 procent) att digitaliseringen åtminstone rätt mycket har fördunklat gränserna mellan arbete och fritid. Som problem nämndes även i smärtor nacke och skuldror, otydlighet i arbetet och icke fungerande teknik som nya belastningsfaktorer i anknytning till digitaliseringen.

Puolanka i köptagen. Puolanka producerar inte längre tjänster inom småbarnspedagogik och för-

skola. OAJ är bestört.

Från den 1 augusti köper kommunen Puolango alla tjänster inom småbarnspedagogiken av en privat serviceproducent. Då tas i bruk en servicesedel med vilken man köper tjänster av det privata daghemsföretaget Touhula.

OAJ:s ordförande Olli Luukkainen undrar vad kommunen längre behövs till, när den har gett över ansvaret för hela småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen till ett privat, kommersiellt företag.

– Det måste sättas en gräns för privatiseringen. De kommunala beslutsfattarna måste se till att kommunen själv producerar största delen av tjänsterna inom småbarnspedagogiken, säger Luukkainen.

Puolanka i Kajanaland har ca 2 700 invånare.

Det ska böjas i tid. Tvååring-

ars språkfärdigheter förutser PISA-framgång. Grunden för 15-åringars läsfärdighet läggs i en tidig ålder, visar en studie som har utförts vid Jyväskylä universitet.

Utgående för hur väl småbarn förstår tal och hur pass stort ordförrådet är kan man skäligen väl förutse hur pass goda färdigheter i läsförståelse individerna har i en senare ålder.

– Det är naturligt att ordförrådets volym påverkar hur väl vi förstår det vi läser och vilken kon-

takt som uppstår mellan texten och vårt tänkande, säger universitetslektor Kenneth Eklund vid Jyväskylä universitet.

Eklund är en av forskarna, som har sammanställt studien som har publicerats i tidskriften Journal of Individual Differences.

FSL söker chefredaktör.

Carl-Erik Rusk (bilden), som har fungerat som chefredaktör för FSL-organet Läraren sedan år 1987, har siktet ställt på pension och styrelsen för Finlands svenska lärarförbund FSL har ledigförklarat befattningen. Se annons på annan plats i denna tidning.

Tidningens redaktion består av två journalister. Läraren, som utkommer med 20 nummer per år, är en av de allra äldsta facktidskrifterna i vårt land.