Läraren 13 2019

ord för ord En av de oklara bitarna för tillfället är frågan om den förlängda läroplikten. ЮЮ r sidan 3

12.9.2019 • Nr 13 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Tillbaka i skolan igen Rhonda Lindkvist berättar om sin väg från utmattning och depression tillbaka till lärarjobbet. ЮЮ r läs mera på mittuppslaget

Parkour i det fria

Satsa på ökad jämlikhet

Renoverat svenskt rum i Lahtis

Växande skillnader i inlärningsresultat mellan flickor och pojkar, sämre inlärningsresultat för elever med invandrarbakgrund samt familjebakgrundens allt större inverkan på inlärningsresultaten bör tas itu med genom satsningar på ökad jämlikhet och genom att stärka den grundläggande utbildningen.

LI ANDERSSON Kolumnen

ЮЮ r sidorna 8–9

ЮЮ r sidan 10

ЮЮ r sidorna 8–9

2

12.9.2019 • Nr 13

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Aldrig tillräckligt fint väder för löneförhöjningar Man brukar säga att jordbrukarna alltid klagar på vädret. Är det inte för kallt och regnigt så hotar torkan att förstöra skörden. Aldrig är det riktigt bra. Den kommunala arbetsgivaren KT verkar ha anammat samma retorik. Tiden för löneförhöjningar är tydligen aldrig lämplig.

När det är högkonjunktur beklagar man sig över att skatteintäkterna inte ännu har kommit kommunerna tillgodo. Och på konjunkturtoppen hänvisar man till stundande sämre tider och kräver återhållsamma arbetsmarknadsavtal.

I och med att teknologiindustrins avtal går ut i oktober är lönespelet i full gång. Den löneuppgörelsen kommer att vara riktgivande även för de andra branscherna. Lärarfacket OAJ:s ordförande Olli Luukkainen har redan hunnit kräva ett löneprogram för lärarna som på sikt skulle ge en grundlön på minst 3000 euro.

Vårdarfacken Tehy och Super har för sin del krävt en löneförhöjning som är 1,8 procent högre än det som exportindustrin lyckas förhandla sig fram till. Enligt förbunden är det enda sättet att råda bot på att de kvinnodominerade branscherna halkar efter i löneutvecklingen.

Kommunarbetsgivaren KT var inte sen med att skjuta ner vårdfack-

ens krav. Enligt KT:s beräkningar skulle löneförhöjningar som överstiger den allmänna linjen kosta kommunerna 800 miljoner per år. KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen säger att de kommunala arbetsgivarna inte har några extra pengar att dela ut. Enligt vårdfacken skulle det handla om en kostnadsökning på 100 miljoner per år.

Tehys ordförande Millariikka Rytkönen har också föreslagit att regeringen i budgetrian skall öronmärka medel för löneförhöjningar inom kommunsektorn. Markku Jalonen tackar inte nej till mera pengar till kommunerna, men vill inte att staten på något sätt skall blanda sig i avtalsrörelsen.

Av hävd har arbetsmarknadsorganisationerna skött avtalsrörelsen utan inblandning från statsmakten. Det är säkert klokt av arbetsmarknadsparterna att själva hålla i spelmarkerna. Senast regeringen blandade sig i arbetsmarknaden blev resultatet de så kallade kiky-timmarna, d.v.s. en ren och skär lönesänkning.

Det måste gå att åstadkomma en positiv löneutveckling för de kommunalt anställda också utan att regeringen blandar sig i spelet.

Trots att de mörka molnen tornar upp sig i världsekonomin finns det utrymme för en gnutta solsken i avtalsrundan.

Senast regeringen blandade sig i arbetsmarknaden blev resultatet de så kallade kiky-timmarna, d.v.s. en ren och skär lönesänkning.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

FSL ordnar kurs för förtroendemän

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,35 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Finlands Svenska Lärarförbund FSL/OAJ/FOSU ordnar tillsammans med FOB Studiecentrum en grundkurs för förtroendemän onsdag – torsdag den 9 -10 oktober i Tammerfors.

Kursen ordnas på Scandic City i Tammerfors. Det är en grundkurs där vi informerar om och diskuterar kring aktuella avtalsfrågor. Vi kommer bland annat att behandla förtroendemannens uppgifter och ställning. Avtalsläget kommer också att belysas.

Anmäl dig !

Har du frågor du vill att vi ska behandla

under kursen kan du meddela dem via e-post till jan-mikael.wikstrom@fsl.fi som också i övrigt svarar på frågor gällande kursen och tjänstledigheter.

Anmälningar till Anita Stark senast fredagen den 20 september 2019, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi eller via www. koodata.net/fsl/

Välkommen med!

3

12.9.2019 • Nr 13

Ett läsår fyllt av välmående Många arbetslivsundersökningar visar att lärarnas arbetsmängd har tilltagit. Den upplevda stressen har ökat, det samma gäller också våldet i skolorna.

Därför har Finlands svenska lärarförbund FSL under detta läsår gjort arbetshälsa och välmående på arbetsplatsen till ett tyngdpunktsområde under läsåret 2019–20.

FSL bjuder nu in arbetsgivarna att samarbeta med förbundet kring lärarnas välmående.

Förbundsordförande Christer Holmlund hoppas att man i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna tillsammans med de lokala lärarföreningarna skall försöka hitta modeller för hur man kunde förbättra arbetsvälmåendet.

– Vi har en gemensam målsättning. Alla vinner på att lärarna mår bra. Vi måste fundera på vad

vi konkret kan göra tillsammans med arbetsgivaren, säger Holmlund.

Samarbetsförhandlingar i flera kommuner Flera kommuner har den senaste tiden aviserat nedskärningar och sparåtgärder. Till exempel Vasa stad avslutade nyligen sina samarbetsförhandlingar med följden att 145 årsverken förvinner. Också i Nykarleby kommer

Christer Holmlund Förbundsordförande

staden att inleda samarbetsförhandlingar.

FSL anser att man bör satsa på arbetsvälmåendet också om kommunens ekonomi är ansträngd.

Nedskärningar leder ofta till en ökad arbetsrelaterad stress.

– Vi måste lyfta fram de här frågorna. Någon måste ta sig tiden att jobba med lärarnas och rektorernas välmående. Om man inte tar itu med det här är risken för sjukskrivningar stor. Ett bra sätt för kommunerna att spara är att minska på antalet sjukskrivningar, säger Jens Mattfolk, ombudsman vid FSL.

”Usel personalpolitik i Lovisa” När Lovisa stad rekryterade en speciallärare i ett tidsbundet arbetsförhållande uppgav man i annonsen att anställningen skulle börja den 1 augusti. Rekryteringsprocessen drog ändå ut på tiden och de sista anställningsintervjuerna gjordes så sent som den 2 augusti, det vill säga efter att det var meningen att anställningen skulle inledas.

Lovisas utbildningsdirektör fattade beslut om anställning den 6 augusti och anställningsförhållandet inleddes den 12 augusti. Usel personalpolitik, konstaterar Jens Mattfolk, ombudsman vid FSL. – Finlands svenska lärarförbund påminner om att lärare som

utför ett helt årsarbete också skall få en hel årslön, säger Mattfolk.

– Lovisa stad har haft de rätta intensionerna då det ur annonsen framgått att tjänsteförhållandet inleds den 1 augusti. De goda intensionerna väger ändå lätt för den lärare som drabbas. Dåligt planerade rekryteringsprocesser och tjänstemän som inte är på jobbet för att fatta nödvändiga anställningsbeslut i början av augusti skall inte drabba nyanställda lärare.

– Beslutsfattarna i nämnden för bildning och fostran hade alla möjligheter att åtminstone kompromissa och anställa från den 6 augusti och inte låta en enskild lärare betala för stadens misstag.

ordförord

Nämnden för bildning och fostran ”uppmanar tjänsteinnehavarna till särskild noggrannhet gällande rekryteringsprocessen”. Tanken är inte att pricka någon specifik tjänsteman utan att poängtera att rekryteringsprocesser ska få tillräckligt med tid.

– I det här fallet har man haft en alltför kort tidtabell för rekryteringen redan på förhand, och vi vill undvika det i framtiden, säger Kirsi Kinnunen, direktör för centralen för bildning och välfärd till tidningen Östnyland.

– I en bransch där skillnaderna i lön är minimala kan en god personalpolitik och en fungerande förvaltning vara den avgörande faktorn när det gäller att rekrytera lärare, säger Jens Mattfolk.

 En god personalpolitik och en fungerande förvaltning kan vara den avgörande faktorn när det gäller att rekrytera lärare till en kommun, säger Jens Mattfolk, ombudsman vid Finlands svenska lärarförbund. arkivfoto: tom ahlfors

Hur ska den förlängda läroplikten genomföras?

I denna kolumn spinner jag vidare på min tidigare kolumn där regeringsprogrammet som helhet var temat, ett program som säkert kommer att finnas som grund för många tankar och åtgärdsförslag under de kommande åren.

En av de oklara bitarna för tillfället är frågan om den förlängda läroplikten. Tankar kring att förlänga läroplikten har dryftats politiskt, men även inom lärarfacket. Vi har understött tanken och deltar gärna i debatten om hur den på bästa sätt kunde genomföras.

Vi vet att samhället har utvecklats mycket sedan grundskolan infördes. På 1970-talet kunde flera lätt sysselsätta sig utan en utbildning på andra stadiet. I dag är läget ett helt annat, och statistiken visar att en utbildning på andra stadiet är en garanti för jobb. För att svara på samhällets förväntningar måste något göras. Men var ska vi börja?

Jag tror det är viktigt att vi börjar granskningen från småbarnspedagogiken där en kvalitativt god småbarnspedagogik ligger som grund för övergången till skolan. Den tvååriga förskolan kunde vara en lösning. Då får vi en mera strukturerad och målmedveten förskola som på ett pedagogiskt sätt förbereder barnen för skolan.

Jag har ofta skrivit om brister inom den grundläggande utbildningen. En fungerande läroplikt kräver att vi har denna bit i skick! Vi måste bland annat få trestegsstödet och kommunikationen mellan utbildningssektorn och social- och hälsovårdssektorn att fungera. Jag har sagt detta tidigare, men säger det igen, vi behöver till exempel hanterbara grupper, tid för att se barnen och minskad byråkrati.

Jag tycker inte att den förlängda läroplikten bara ska vara en piska.

En naturlig sak att lyfta in i arbetet är övergången mellan grundläggande utbildning och andra stadiet. Det gäller att se till att alla hittar rätt, vilket innebär att studiehandledningen i detta skede borde intensifieras och att det finns möjlighet att studera det den unga känner för och har kapacitet till. Allmänbildning ska vara ett ledord i de båda utbildningsformerna och det ska ges möjlighet att kunna ändra studieinriktning om den unga märker att hen valt fel.

Kostnaderna som detta föranleder i form av skolskjutsar och läromedel borde inte enbart ses som utgifter, utan som en investering som betalar sig tillbaka eftersom en examen från andra stadiet avsevärt minskar risken för drop-out och marginalisering. Jag frågar mig också om 18 år är rätt ålder att avsluta läroplikten vid, då de unga vanligtvis är 19 år då avslutar sin utbildning på andra stadiet.

En del har sagt att detta är tvång, men vi är säkert tvungna att ta den vägen. Viktigt är då att konstatera att vi inte pratar om en enda studiestig. Vi bör kunna erbjuda flera olika vägar att skaffa sig en utbildning på andra stadiets.

Jag tycker inte att den förlängda läroplikten bara ska vara en piska, utan det måste finnas en morot också för att avsluta en utbildning på andra stadiet. En morot som självklart är kvalitativt god lärarledd undervisning, en lagstiftning som garanterar samarbete mellan olika sektorer samt förebyggande arbete i skolorna som ger möjlighet att ingripa snabbt då barn och unga behöver stöd.

4

12.9.2019 • Nr 13

Drömmen om en nordisk skola Hur kunde en nordisk skola i Helsingfors se ut?

Kreativiteten flödade då Helsingfors stad bjöd in till workshopen Drömmarnas Nordiska skola.

Tanken var att samla upp alla goda idéer kring vad en nordisk skola kunde innebära. I det här skedet vill man inte låsa sig kring administrativa eller praktiska hinder.

Upptakten till en nordisk skola är en motion i Helsingfors stadsfullmäktige år 2014. Sedan dess har frågan inte rört på sig speciellt mycket. Men nu har projektet satts i rullning. Ett koncept för hur en nordisk skola kunde se ut skall utarbetas under hösten.

– Vi gör det på ett lite annorlunda sätt. Vi satsar på delaktighet, säger Niclas Grönholm, direktör för den svenska fostransoch utbildningssektorn i Helsingfors.

Det är företaget Solita som har fått uppdraget att hålla i processen när konceptet skall vaskas fram. Först har man hållit en workshop för stadens ledning, föräldrar och intressegrupper har intervjuats och nu senast en workshop öppen för allmänheten. Det kommer även att arrangeras ett tillfälle för pedagogiska experter.

– Vår expertis ligger i att skapa koncept, säger konceptplanerare Christian Niku från Solita.

Klippa och klistra På workshopen i Helsingfors stadshus cirkulerar deltagarna i fem olika stationer. De är namngivna efter de nordiska huvudstäderna. I Stockholm skall deltagarna skapa en affisch som marknadsför den nordiska skolan och i Köpenhamn skall man av lego bygga något som man önskar att skall finnas i skolans inlärningsmiljö. Roligt och kreativt, men aningen flummigt kan man kan-

ske tycka.

– Idén med det här arbetssättet är att få med många olika synvinklar. Om det är svårt att formulera en tanke kan det här vara en bra metod. En lekfullhet sänker tröskeln, säger Christian Niku.

Mycket står och faller väl ändå med praktiska saker som utrymmen, läroplaner, administration, lärare osv?

– Vi jobbar med helhetsbilden, förklarar Niku.

– Men du har rätt, många praktiska frågor måste lösas på vägen.

En som helhjärtat gav sig in i det nordiska klippandet och klistrandet var Birgitta Ponthin, till vardags rektor för Åshöjdens grundskola – Roligt att få vara kreativ. Folk är vana med att bara komma och sitta av möten, säger Ponthin.

Behövs en nordisk skola?

Niclas Grönholm tror att det finns en efterfrågan på det koncept som nu håller på att utvecklas. Helsingfors blir mer globalt och internationaliseringen ökar Vi behöver någonting nytt, menar han.

– Vi har bara finska och svenska skolor. Varför inte något mitt emellan? Varför inte skapa något utanför bekvämlighetszonen, frågar Grönholm.

– Det här är ett tvåspråkigt projekt från förvaltningens sida. Vi tar bort kreativiteten om vi säger att det här hör till den finska eller

 Birgitta Ponthin, som är rektor för Åshöjdens grundskola i Helsingfors, vill gärna jobba i en nordisk skola.

den svenska sidan.

Hur ser det ut med ekonomin?

– Har man ett bra koncept så finns det finansiering. Vi behöver fler skolor i Helsingfors. En växande stad behöver fler enheter, säger Grönholm.

Ett koncept skall presenteras för Helsingfors utbildningsnämnd i slutet av hösten. Senast då blir det aktuellt att fundera på om och hur det kan förverkligas i praktiken.

På basis av feedbacken från workshopen är det i alla fall idel lovord kring tanken på en nordisk skola.

– På en skala på ett till fem är det klart över fyra, säger Christian Niku.

– Tanken på en nordisk skola är jätteintressant, säger Birgitta Ponthin.

– Varför inte plocka det bästa från de nordiska länderna? Får jag börja jobba i morgon? text och foto: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström

 Christian Niku (uppe) var arrangör för workshopen kring den nordiska skolan och Niclas Grönholm, direktör för den svenska fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors, deltog.

”Den nordiska skolan skall höra till den finska admi Det var Marcus Rantala (SFP) som under den förra fullmäktigeperioden förde fram tanken på en nordisk skola i Helsingfors. I en fullmäktigemotion lyfte han fram möjligheten att ta tillvara det positiva intresset bland många finskspråkiga och öppna dörren för det nordiska. Det är ett sätt att stärka det tvåspråkiga Helsingfors.

– Konceptet vi då tänkte oss var en nordisk skola som en del av den finska skolförvaltningen. Det upplever jag att är väldigt viktigt, säger Rantala.

– Vi tog modell av de andra språkskolorna, till exempel engelska och tyska skolan.

De är ganska bra exempel på hur det kunde se ut. Vår lagstiftning känner ju inte till

tvåspråkiga skolor, men den känner till en finsk skola där merparten av undervisningen sker på ett annat språk.

Allt gick fel Men projektet spårade ur innan det ens hade börjat. Allt gick fel, konstaterar Rantala och hänvisar till förslaget om en nordisk skola på Busholmen på bekostnad av någon annan skola i distriktet.

– Den nordiska skolan kopplades ihop med det svenska skolnätet, vilket var mycket olyckligt. Det blev en fråga om lokalisering. Det fanns inte en chans att vi skulle ha offrat Cygnaeus skola för det här.

Nu tar man alltså ny fart i frågan. Den här gången börjar man med innehållet, inte

med den fysiska placeringen. Men kravet att skolan skall finnas inom den finska förvaltningen kvarstår.

– Den primära målgruppen är finskspråkiga som vill att deras barn skall få en bredare språkkunskap. Då är det logiskt att skolan hör till den finska sidan. Och ser du till det svenska skolnätet så är det glesare än det finska. När vi väl kommer till frågan om lokalisering är möjligheterna betydligt större om vi är inne i det finska skolnätet.

– Vi har en bit att vandra ännu innan konceptet är klart men styrfarten är korrekt när det inte längre är en svensk fråga.

Finns det ett intresse för det här inom den finska skolförvaltningen?

– Det finns det, men det krävs också politisk styrning.

Men undervisningsspråket skall vara svenska?

– Säkert till största delen. Det är också viktigt med tanke på rekrytering av lärare.

Vad är riktigt en nordisk skola?

– Man skall kanske inte tro att man kan isländska flytande när man kommer ut ur skolan. Det är inte heller målsättningen. Fokus kommer säkert att ligga på det svenska.

Man kan kanske beskriva det här som ett ”språkbad plus”.

Vilket är behovet av en nordisk skola i Helsingfors?

– En faktor som talar för att intresset

12.9.2019 • Nr 13

5

inistrationen” kan vara stort är att språkbaden i Helsingfors är oerhört populära. Det finns nog potential.

Räcker det inte med den finlandssvenska skolan?

– Den svenska skolan skall inte vara en språkbadsskola utan till 100 procent uttryckligen en svensk skola. Den nordiska skolan är ett utvecklat språkbadskoncept. Vi skall öppna våra finlandssvenska skolor för dem som vill men vi skall inte göra dem till språkbadsskolor, säger Marcus Rantala.

– Vi skapar ingenting som skulle vara riskabelt ur svenskspråkig synvinkel. text och foto: mattias fagerholm

 Den primära målgruppen för en nordisk skola är finskspråkiga som vill att deras barn skall få en bredare språkkunskap, säger Marcus Rantala, som urpsrungligen lanserade idén.

6

12.9.2019 • Nr 13

En elev försöker kliva ut genom fönstret på andra våningen.

En annan har stryptag på en kompis. En flicka sitter hopkurad under pulpeten och gråter. Var skall jag börja?

Klasslärare Rhonda Lindkvist kan ännu se scenen framför sig. Den utspelades i hennes klassrum några veckor efter skolstarten hösten 2016. Den här incidenten kan kanske symbolisera den arbetsutmattning och depression som hon drabbades av och resulterade i att hon var sjukskriven resten av läsåret.

När väggen kommer emot

D

et går ändå inte att peka på någon enskild orsak till att bägaren rann över och att Rhonda gick i väggen. Men den här incidenten beskriver hon som ett ”kodakmoment”, ett tillfälle som hon tydligt kan se framför sig. I övrigt är minnesbilderna från den här tiden suddiga.

– Lektionerna gick åt till att bita mig i kinden så att jag inte skulle gråta mig igenom dem, säger Rhonda.

– Det är lite som att vara full. Man ragglar omkring men det är ingen som beställer en taxi och skickar hem dig. Jag fick raggla ganska länge. Men vi var ett litet kollegium och vi sprang om varandra hela tiden.

Det var slutligen platschefen på Rhondas skola som drog i nödbromsen.

– Hon sade att oberoende av vad man säger på företagshälsovården så skall du inte komma på jobb på måndag, berättar Rhonda

Oron gick inte att stänga av Det finns alltså inte någon entydig orsak till vad som resulterade i att Rhonda blev utbränd, men en utmanande elevgrupp är sä-

kerligen en bidragande orsak.

– Det var en heterogen grupp. Jag kände mig otillräcklig. Man kan inte möta alla krav som finns. Det handlar också om att lyckas stänga av oron. Det hade jag svårt med.

”Du släcker väl när du går?”

Rhonda Lindkvist började jobba 2005 och fick ut sina lärarpapper 2006. Man kan alltså inte sätta arbetsutmattningen på oerfarenhetens konto. Däremot ställde hon snudd på orimliga krav på sig själv. Lektionerna planerades i minsta detalj.

– I stället för att gå på jumppa eller vad nu andra gör så jobbade jag, säger Rhonda.

– Du släcker väl lamporna när du går, brukade städerskan ropa till mig.

Läsårsstarten var jobbig. Gruppen fungerade inte som den skulle och det tärde på både motivation och självförtroende. Det resulterade i en ond spiral.

– Om jag var trött i skolan tänkte jag att nu måste jag planera ännu bättre för att orka i morgon.

Till slut blev det för mycket. Sjukskrivning följde på sjukskrivning. Diagnosen var

arbetsutmattning och depression.

– Jag mådde jättedåligt. Att komma i duschen var en stor grej. Jag orkade inte ens titta på Netflix. Jag var som en amöba, en komapatient.

– Det var tungt att föra och hämta barnen från dagis, men det var den enda orsaken till att jag kom ut genom dörren.

Vägen tillbaka Företagshälsovården får gott betyg av Rhonda. Man tog hennes problem på allvar och hon fick professionell hjälp. Men hon ifrågasätter att hon under hela hösten endast blev sjukskriven för två veckor åt gången.

– Jag hade hela tiden dåligt samvete. Jag kände att jag borde vara i skolan. Skuldkänslan var oerhört tung att bära.

Ett alternativ var att återgå till lärarjobbet efter sportlovet. Det var ändå något som företagshälsovården satte stopp för. En lättnad för Rhonda.

– Ska jag börja reda ut någon annans rådd, hann jag redan tänka.

Mot företagshälsovårdens rekommen-

dationer börjande Rhonda söka efter nytt jobb, utanför skolvärlden.

– Jag skall aldrig ens titta på en elev i en endaste klass, tänkte jag då, säger Rhonda.

Men när vårens lärartjänster lediganslogs hade hon fått näsan såpass mycket över vattenytan att hon ändå skickade in sin ansökan. Hon var öppen med i vilken situation hon befann sig.

– Vill ni ha den här söndriga människan, så varsågod.

Glädjande nog hörde många av sig och slutresultatet blev ett lärarjobb vid Staffansby lågstadieskola i Helsingfors.

– Det var en lättnad att inte behöva gå tillbaka till min gamla skola. Jag trivdes bra där men den är så förknippad med att jag mådde dåligt.

Att återvända till skolvärlden efter att ha varit sjukskriven i nästan ett helt läsår var inte lätt.

– Det var fruktansvärt. Jag trodde att alla skulle tycka att jag inte vet vad jag sysslar med, säger Rhonda.

– Jag tänkte först att jag inte berättar något för kollegerna. För nog fanns den där

7

12.9.2019 • Nr 13

I stället för att gå på jumppa eller vad nu andra gör så jobbade jag.

Du släcker väl lamporna när du går, brukade städerskan ropa till mig.

Det är lite som att vara full. Man ragglar omkring men det är ingen som beställer en taxi och skickar hem dig.

Vill ni ha den här söndriga människan, så varsågod.

Jag fastnar inte längre i att vi kanske inte hann med det som jag hade tänkt. Tidigare blev jag jättebesviken.

skammen där. Varför fixar inte jag det som alla andra klarar av?

Mindre undervisning och kompanjonlärare Tillbakagången till arbetslivet skedde så att Rhonda först jobbade deltid och hade en annan lärare med sig i klassen utöver sitt arbetspar. Under hösten gick hon upp i arbetstid, dock så att undervisningsskyldigheten var något nedsatt. Och nu under pågående läsår jobbar hon 100 procent. Självförtroendet har återvänt.

– Världen rasar inte om jag inte har den perfekta dagen. Jag fastnar inte längre i att vi kanske inte hann med det som jag hade tänkt. Tidigare blev jag jättebesviken. Förr planerade jag lektioner i det oändliga. Jag planerade en skolvecka så att jag visste att på torsdag kommer vi att vara på sidan 62.

Det gör jag inte längre för det skapar bara stress. Det jag inte hinner med idag gör jag i morgon.

– Jag tar inte längre med mig något jobb hem och jag svarar inte på Wilma-meddelanden utanför arbetstid.

Se signalerna Rhonda betonar det kollegiala stödet i processen att komma tillbaka efter en arbetsutmattning. Hon kallar sina kolleger för ett ”diamantgäng” och säger att hon inte hade klarat det utan deras hjälp. Och för de som kämpar med liknande symptom som hon själv har haft är rådet att ta en time-out snarast möjligt och be om hjälp.

– Att bara kämpa och kämpa är att gräva en jättedjup grop för sig själv. En grop som det är svårt att på egen hand komma upp ur.

En framtid som lärare?

När Rhonda Lindkvist var på bottnen fanns det inte ens på kartan att fortsätta som lärare. Nu, ca två år senare, är hon alltså tillbaka i skolvärlden och är till 100 procent arbetsför.

Såtillvida är det här en solskenshistoria, eller åtminstone en historia med ett lycklig slut.

Kommer du att fortsätta som lärare?

– Just nu känns det så. Men om arbetsuppgifterna fortsätter att öka i samma takt så nej. text: mattias fagerholm foto: jakke nikkarinen

 Två år efter en djup arbetsutmattning är Rhonda Lindkvist tillbaka i skolvärlden.

Just nu känns det bra, intygar hon.

8

12.9.2019 • Nr 13

Skolan bör bli bättre på klimatfrågor Tonåringar i Sverige har signifikant bättre kunskaper om klimatförändringen än finlandssvenska tonåringar, konstaterar ped. dr Linda Degerman i sin doktorsavhandling ”Elever och klimatförändringen”.

Klimatförändringen är uppbyggd av en mängd besvärliga begrepp, strålning, växthusgaser och så vidare. Begreppen måste konkretiseras för eleverna, så att de inte blandar ihop dem.

– Det visade sig att eleverna har svårt att skilja mellan växthusgaser och föroreningar i allmänhet, sade Linda Degerman vid den utomhuspedagogiska konferensen Mitt i naturen i början av september.

Eleverna hade en relativt god uppfattning om vilka följder klimatförändringen får för djur och växter, men uppenbara brister i kunskaperna om följderna för människans hälsa och för dem själva. Att eleverna både har missuppfattningar om klimatförändringen som fenomen och bristfälliga kunskaper om följderna av klimatförändringen tyder på att undervisningen om klimatförändringen borde utvecklas.

– Utbildningsväsendet är en outnyttjad resurs i kampen mot klimatförändringar, sade Linda

Forskningen visar att de finländska klimatskeptikerna är medelålders män. Vi vill nu bryta den här trenden.

LINDA DEGERMAN Pedagogie doktor, klasslärare

 Pedagogie doktor Linda Degerman jobbar som klasslärare (åk 1) vid Vasa övningsskola.

Degerman – Vi borde konstant ta ställning till klimatfrågan i skolan. Ju bättre kännedom vi har om elevernas syn, desto bättre kan dessa beaktas i undervisningen.

Just nu ligger fokus i skolan på det naturvetenskapliga fenomenet, på orsaker och på vad klimatförändringen innebär för olika arter.

– Men vi kan inte lämna eleverna vid att det ser katastrofalt ut.

Vi måste sätta fokus på att det inte är hopplöst. Var och en kan påverka. Och vi ska erbjuda eleverna en möjlighet att på riktigt göra något

för att bidra.

Pojkarna, pojkarna… Även om majoriteten av de finlandssvenska och de svenska eleverna upplevde klimatförändringen som ett problem fanns det tydliga trender av distansering, speciellt bland de finlandssvenska pojkarna. Bland dessa var det vanligt med attityden att klimathotet är överdrivet, liksom med tankar om att klimatförändringen är geografiskt eller tidsmässigt avlägsen.

Att en del elever upplever klimatförändringen som ett avlägset fenomen är problematiskt i och

med att ungdomar som inte ser klimatförändringen som ett aktuellt problem som påverkar dem själva, inte heller tenderar att vara intresserade av miljöproblem och agera miljövänligt, noterar Linda Degerman.

Intressant nog visade resultaten av Linda Degermans undersökning att elevernas fritidsintressen hade en direkt eller indirekt inverkan på kunskaperna, attityderna och handlingsberedskapen. Elever med ett eller flera naturrelaterade fritidsintressen upplevde exempelvis signifikant starkare att klimatförändringen

är någonting problematiskt och hade också högre handlingsberedskap.

– Vad kan läraren göra för att öka miljöintresset bland eleverna? Kanske ha mera utomhusundervisning?

En annan frågeställning som Linda Degerman lyfte upp var de finlandssvenska pojkarna.

– Hur skall vi få dem med?

Forskningen visar att de finländska klimatskeptikerna är medelålders män. Vi vill nu bryta den här trenden.

– I den bästa av världar är klimatundervisnigen mångsidig och tvärvetenskaplig. Man samarbetar inte bara över ämnesgränserna utan också med hemmet och närsamhället. Metoderna är elevaktiverande, eleverna skall få både kunskap och färdigheter att själva göra något åt klimatförändringen. Här behövs förutom ett globalt också ett lokalt perspektiv. text och foto: tom ahlfors

En finlandssvensk domänvinst i Lahtis En renoverings- och byggkostnad på omkring 7,4 miljoner.

Många år av politiskt lobbande. Men nu står Svenska gården i Lahtis klar för de svenskspråkiga dagis- och skolbarnen.

– Det här är en dröm som går i uppfyllelse, säger Karin Ihalainen, rektor för Svenska skolan i Lahtis.

Drömmen om en svensk skolgård i Lahtis har funnits länge. År 2016 landade frågan på Johan Johansson bord. Johansson är direktör för Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar. I samma veva såg Lahtis stad över sitt skolnät med resultatet att den finska Anttilanmäen koulu lades ner.

– Lahtis stod med en tom skola och vi var på jakt efter en fast-

ighet att inhysa den svenska dagvården i och grundläggande utbildningen, säger Johansson.

Det var ändå ingen självklarhet att få köpa fastigheten. Det hade nämligen funnits ett politiskt motstånd att lägga ner den anrika finska skola. Efter en del lobbningsarbete kunde dock fastigheten köpas till det tekniska värdet av 630 000 euro och ett hyresavtal på 17,5 år slöts med staden.

Fonderna rycker ut Renoveringen av Anttilanmäen koulu har kostat omkring 7,4 miljoner euro. De finlandssvenska fonderna har skjutit till med 2,8 miljoner i utdelningsmedel.

– Svenska Kulturfondens tidigare direktör Krister Ståhlberg myntade i tiderna att man skall skjuta till såpass mycket medel att den potentiell samarbetspartnern inte kan tacka nej, säger Johansson.

Resultatet är nu Svenska går-

Svenska gården i Lahtis ○ ○ Fastighetsaktiebolaget Svenska Gården i Lahtis äger fastigheten. Bolaget ägs av Samfundet Folkhälsan, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar. ○ ○ Renoveringens kostade ca 7,4 miljoner. Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar, Föreningen Konstsamfundet, Svenska Folkskolans vänner och Samfundet Folkhälsan i svenska Finland bidrog med 2,8 miljoner. ○ ○ Lahtis stad är hyresgäst i skolan. I daghemmet är Folkhälsan Välfärd Ab hyresgäst.

den som rymmer ca 60 dagisbarn, 80 skolelever och 20 pedagoger.

– Anttilanmäen koulu hade ca 100 elever på två lärare är 1910. Så någonting har lärarfacket gjort rätt på 100 år, skrattar Johansson.

– Lahtis är en stad som satsar på barn och ungas välmående. Ett

allaktivitetshus för det svenska matchar stadens strategi perfekt.

Svenska gården skapar rum för möten mellan språkgrupperna, säger Karin Ihalainen.

– Lahtis stad utgör ett skolexempel för hur man ska sköta svensk skola och förskola. De är

Lahtis stad utgör ett skolexempel för hur man ska sköta svensk skola och förskola.

JOHAN JOHANSSON Ordförande för Fastighetsaktiebolaget Svenska gården i Lahtis.

värda alla ”papukajamerkkin”, säger Johan Johansson, som också fungerar som ordförande för Fastighetsaktiebolaget Svenska gården i Lahtis. text: mattias fagerholm foto: amanda grönroos

9

12.9.2019 • Nr 13

Det här passet i naturparkouren handlade om att röra sig längs ett uppspänt rep från träd till träd, över stenar och rötter, utan att släppa taget om den boll som var fastkopplad vid repet.

Naturparkour, djupdykning och skogsbad Lärare fick testa utomhusaktiviteter av olika slag under en pedagogisk konferens.

Finlands svenska idrott är huvudarrangör för den utomhuspedagogiska konferensen Mitt i naturen som för en vecka sedan ordnades i Esbo för sjätte gången på tolv år. Över hundra deltagare var anmälda och de representerade både småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundutbildning.

Under de två dagarna kunde deltagarna i olika workshoppar få pröva på olika aktiviteter i na-

turen.

Bland annat kunde man ägna sig åt en djupdykning i sötvatten där deltagarna inte direkt dök men nog rörde sig i vattendrag iförda vadarbyxor och undersökte bottnen med vattenkikare för att studera bland annat musslor närmare. Man kunde också prova på att skogsbada enligt den japanska modellen shinrin-yoku.

– Jag låg i en timme på rygg i mossan och såg hur vinden skakade trädkronorna, hörde knäppande och knakande ljud. Slappnade av in i själen och bara var, kravlöst

varande i skogen, noterade en deltagare efteråt.

Och så fanns det de som ägnade sig åt fysisk verksamhet och deltog i passet med naturparkour. Parkour är ett begrepp som i Svenska akademiens ordlista definieras som en träningsmetod där man enbart med kroppens hjälp ska forcera hinder.

Mitt i skogen i Noux hade Finlands svenska idrotts idrottsledare André Bottenstock, Benjamin Sågfors och Jon Andersson ställt upp en bana med olika övningar som lämpar sig för bruk i skolor och

inom småbarnspedagogiken. Det handlade om att balansera på stenar, klättra i träd, röra sig längs ett rep över stock och sten och balansera på en lina.

Idrottsledarna står också till skolornas förfogande för arrangemang av motsvarande övningar, men den här gången handlade det om att inspirera deltagarna att själva ordna verksamhet.

Det är skäl att minnas att då idrottsledare ordnar program i skolan är det ändå läraren som bär ansvaret för elevernas väl och ve.

– Det är viktigt att ta säkerhetsaspekter i betraktande. Det kan hända att det finns elever som vill utmana sig själva och provar på litet väl våghalsiga övningar, sade idrottsledarna. Å andra sidan händer det att de mindre barnen kan säga att de inte vågar göra någonting för att de inte tror att de klarar det, – Att se deras glädje då de sedan lyckas med en klättring eller ett hopp är fint, sade André Bottenstock. text och foto: tom ahlfors

 Nu står Svenska gården i Lahtis klar för de svenskspråkiga dagis- och skolbarnen, som är totalt 140 stycken. En dröm som går i uppfyllelse, säger Karin Ihalainen, rektor för Svenska skolan i Lahtis.

10

12.9.2019 • Nr 13

kolumnen

Kulturkarneval nr 17

VI ERBJUDER STÖD I SKOLVARDAGEN

li andersson Undervisningsminister

Mindre krisprat och mer fokus på strukturerna Det är många finländare som är fundersamma över den finländska skolan just nu. I samband med skolstarten denna höst har flera alarmistiska artiklar publicerats gällande den nya läroplanen och dess tillämpning. Enskilda fall och enskilda elever fungerar tyvärr som exempel på hela utbildningssystemet och alla skolor. Samtidigt uttalar sig experter som inte bekantat sig med de nya läroplanerna som experter på vad det står i dem.

Missförstå mig inte, det finns goda skäl att diskutera den finländska grundskolan. Växande skillnader i inlärningsresultat mellan flickor och pojkar, sämre inlärningsresultat för elever med invandrarbakgrund samt familjebakgrundens allt större inverkan på inlärningsresultaten bör tas itu med genom satsningar på ökad jämlikhet och genom att stärka den grundläggande utbildningen. Många lärare vittnar om en växande arbetsbörda och om bristerna i hur inklusionen förverkligats. Resurser måste tryggas för undervisning i mindre grupper samt för de elever som fått beslut om särskilt stöd. Regeringen kommer att svara på dessa utmaningar genom ett ambitiöst projekt för att stärka kvaliteten och jämlikheten inom den grundläggande utbildningen.

Den sjuttonde Kulturkarnevalen som riktar sig till skolungdomar i hela Svenskfinland och språköarna, arrangeras detta år i Ekenäs, den 14–17 november.

Valteri center för lärande och kompetens fungerar i hela landet och är en del av Utbildningsstyrelsens verksamhetsområde. Valteri stöder närskolprincipen genom att erbjuda mångsidiga tjänster för behoven inom allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Valteri ebjuder elever, deras familjer, lärare och medarbetare stöd för lärande och skolgång.

Under Kulturkarnevalen deltar man i ett labb (workshop). Det finns cirka 30 olika labb att välja mellan. Labben leds av kunniga och pedagogiska konstnärer och kulturarbetare. Utöver labb erbjuds olika kulturella kvällsprogram. Karnevalen kulminerar i en karnevalsfest med labbpresentationer i form av olika uppvisningar och utställningar.

Labb kommer att arrangeras bland annat i Ekenäs högstadieskola, Seminarieskolan och i Mikaelskolan. Deltagarna inkvarteras i Novias enhet i Ekenäs och i Ekenäs gymnasium.

Anmälan öppnar lördagen den 14 september klockan 12 på www. kulturkarnevalen.fi. Deltagaravgiften är 60 euro per person och inkluderar alla busstransporter, kost, logi, T-skjorta och tygkasse.

För medlemmar i Finlands Svenska Skolungdomsförbund är avgiften 50 euro.

Tjänster som Valteri erbjuder är bland andra handledning, stödperioder och fortbildning för att möjliggöra närskolprincipen för elever med syn-och hörselnedsättning, AST, skoltrötthet.

Läs mer på vår hemsida.

Besök oss på valteri.fi/sv

Det måste finnas tid och resurser i vardagen för att stöda dessa elever, och en förståelse för att läroplanerna på inget sätt står i konflikt med detta.

Med tanke på all den forskning som finns gällande dessa trender och inlärningsresultaten, är det konstigt att de nya läroplanerna nu blivit föremål för kritik. Många av kritikerna verkar ha glömt bort att kommuner och skolor i Finland har stor autonomi när det gäller lokala tillämpningar av de nationella läroplansgrunderna. Det finns med andra ord inga nationella beslut som skulle tvinga kommuner att ta i bruk öppna undervisningsutrymmen eller som skulle tvinga kommuner att minska på specialundervisningen. Denna autonomi har dock lett till att tolkningarna av grunderna för de nya läroplanerna kan variera från kommun eller till och med skola till en annan.

Det är viktigt att tydligt konstatera att tanken om att styra elever mot en mer självständig inlärning inte får innebära att de elever som behöver stöd blir utan det. Lika viktigt är det att det finns tid och resurser för att stöda lärare och arbetsgemenskaperna i skolorna med att ta i bruk de nya läroplanerna. Reform kan inte följa på reform i en så snabb takt att man inte har tid att se och utvärdera vad förändringarna leder till.

Resultaten i de senaste PISA-undersökningarna visar att speciellt andelen elever med svaga inlärningsresultat har vuxit. Det måste finnas tid och resurser i vardagen för att stöda dessa elever, och en förståelse för att läroplanerna på inget sätt står i konflikt med detta.

Låt eleverna vara med och hjälpa Genom att delta i Röda Korsets dagsverkesinsamling är eleverna med i hjälpkedjan.

Ni väljer själva om de insamlade medlen ska gå till katastroffonden eller till stödjande av de ungas skyddshus i Finland.

Bilder: Mari Aftret Mørtvedt, Joonas Brandt

Polisstyrelsens tillstånd POL-2015-8798/30.11.2015.

GÖR EN DAGS GOTT ARBETE. Vi hjälper tillsammans! Ladda ner avgiftsfritt material och anvisningar för dagsverkesinsamlingen på Röda Korsets webbplats rodakorset.fi/dagsverke Ytterligare information: markus.hogmander@rodakorset.fi

11

12.9.2019 • Nr 13

Från AI till ploggning I höst ordnar vi en inspirationsdag för dig som undervisar i naturvetenskapliga ämnen. Vi ses måndagen den 18 november på Heureka i Vanda.

I en allt mer komplex värld är undervisningen i naturvetenskaper viktig. Klass- och ämneslärare jobbar hårt för att följa med den snabba vetenskapliga utvecklingen.

 Teaterkonsten är till sin natur en konstform som uppdelas i olika delar och omfattar flera genrer och där olika konstarter förenas, noterar Utbildningsstyrelsen i sina grunder för den grundläggande konstundervisningen. Den kan utövas i olika gemenskaper och miljöer.

Teaterskola på svenska

Vi vill stödja de svenskspråkiga lärarna i naturvetenskapliga ämnen i årskurs 1-9 och på andra stadiet och ordnar en seminariedag som ger verktyg för aktuell och inspirerande undervisning.

Vi har bjudit in bland annat professor Esko Valtaoja som pratar om framtidens kunskap, arbete och undervisning. Du får också konkreta tips för din undervisning.

Anmäl dig och kolla programmet via kulturfonden.fi.

Att delta i seminariet är gratis. Vi står också för lunch och inträde till Heurekas utställningar.

Från och med denna höst ger Teaterskolan DOT grundläggande kostundervisning i teaterkonst på svenska i Helsingfors. Dramaundervisningen för barn och unga erbjuder grundläggande konstundervisning i teaterkonst enligt den allmänna lärokursen för barn och ungdomar i årskurs 1–9.

Den allmänna lärokursen i grundläggande konstundervisning har en beräknad omfattning av sammanlagt 500 timmar som består av 300 timmar gemensamma studier och 200 timmar temastudier.

Teaterskolan DOT:s undervisning pågår regelbundet varje vecka under läsåret. Läsåret börjar i augusti och avslutas i maj.

Undervisning på grundnivå erbjuds också som läger och kurser under skolornas lov.

Den grundläggande konstundervisningen är konstfostran som ordnas utanför skolan och riktas i första hand till barn och unga.

Grundläggande konstundervisning ordnas vid musikläroanstalter, bildkonstskolor, dansskolor, handarbetsskolor och andra läroanstalter.

Utbildningsanordnaren fastställer studiehelheterna för de gemensamma studierna och temastudierna, deras mål, innehåll och beräknade omfattning på basis av grunderna för läroplanen. Mål, innehåll och omfattning för potentiell konstfostran för småbarn fastställs i läroplanen.

Syftet med den allmänna lärokursen i teaterkonst i den grundläggande konstundervisningen är (enligt Utbildningsstyrelsens grunder för läroplanen för den allmänna lärokursen i grundläggande konstundervisning från år 2017) att stärka elevernas aktiva aktörskap och förståelse för teaterkonst.

I undervisningen stöds eleverna i att själva utöva konst och i personlig tolkning. Undervisningen uppmuntrar eleven till konstruktiv verksamhet som individ och till interaktion som medlem av en grupp. Teaterkonst kan studeras med olika utgångspunkter, olika arbetssätt och synvinklar, till exempel genom framställning, skådespelarkonst, manusförfattande, föreställningsdramaturgi, regikonst och visualisering.

Teaterkonst är till sin natur en konstform som uppdelas i olika delar och omfattar flera genrer och där olika konstarter förenas. Den kan utövas i olika gemenskaper och miljöer. I grunderna för läroplanen för den allmänna lärokursen förverkli-

gas teaterkonsten i form av olika föreställningar och framställningsformer.

I undervisningen stöder man elevernas glädje, nyfikenhet och motivation att studera genom att arbeta i grupp. Målet för studierna i teaterkonst är att stärka elevernas kulturella kunnande genom att utveckla deras färdigheter och kunskaper. Eleven handleds till ett engagerat och långsiktigt arbete. Studierna i den allmänna lärokursen ger färdigheter för fortsatta studier på olika områden, till samhällelig delaktighet och beredskap för det föränderliga arbetslivet.

Teaterkonsten är en av nio konstarter som ingår i bestämmelserna om konstundervisning.

Teaterskolan DOT upprätthålls av Föreningen för Drama och Teater, DOT r.f., som är ett dramapedagogiskt kompetenscenter grundat år 2006 vars verksamhet har tillämpad drama som utgångspunkt. För mera information se www.teaterskolandot.fi. tom ahlfors

lediga jobb Lojo stad söker lektor i modersmål och litteratur till ordinarie tjänsteförhållande vid Virkby gymnasium.

Virkby gymnasium är en modern skola med starka traditioner i bygden. Våra studerande kommer från Lojo och närliggande kommuner. ”God stämning, god undervisning, goda resultat”.

Bli en av oss!

Ansökningstid fram till 25.9.2019 kl. 15.00.

Fyll i ansökan på www.kuntarekry.fi Arbetsnyckel LOH-09-221-19

Tidningen Läraren utkommer under resten av höstterminen enligt följande:

Utgivningsdatum Inlämning av material Nr 14 26.9 18.9 Nr 15 10.10 2.10 Nr 16 24.10 16.10 Nr 17 7.11 30.10 Nr 18 21.11 13.11 Nr 19 5.12 27.11 Nr 20 19.12 11.12

Vårt lönesystem suger!

I det senaste numret av Acatiimi, som är en gemensam tidskrift för Professorsförbundet, Forskarförbundet och Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL, noterar lektorn i marknadsföring Åke Finne, som är YLL:s 2. viceordförande, att besvikelserna under hans tid som fackligt aktiv har varit många.

”Vårt lönesystem suger, finansieringsmodellen är misslyckad, den grundlagsstadgade universitetsautonomin hotas från många håll och det som inte hotas fungerar dåligt. Det har varit direkt frustrerande att vara aktiv under en tid då dessa förändringar kommit. Ända trösten är att det kunde ha blivit ännu sämre. Du känner kanske till vitsen där pessimisten säger ”Nu kan det inte bli sämre”.

press klipp Då kommer optimisten och säger ”Vänta bara!”.”

Orättvisorna i lönesystemet tar sig bland annat uttryck i att en universitetslektor, som disputerat

kan under sin karriär uppleva en löneutveckling på ca 400 euro. För en professor kan lönen öka med över 4000 euro under karriärens gång. Som sagt är Finne inte heller nöjd med universitetens finansieringsmodell och autonomi. ”Bara det att snart sagt alla universitet har eller kommer inom snar framtid att samarbetsförhandla talar sitt tydliga språk.”, dundrar Åke Finne.

Han ser dock positivt på vissa skeenden, trots allt. ”Klagosången är lång och dyster. Det finns trots allt även några ljusglimtar.

Ett exempel är strejken för drygt ett år sedan – under en av den vinterns absolut kallaste dagar – var ett bevis på att när vi blir tillräckligt förbannade är vi redo att stiga upp på barrikaderna – enade!”

12

12.9.2019 • Nr 13

Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva.

Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • tel. 01019 5110

möten och kurser Elevoperan också till er skola?

Huvudtemat för Finlands nationaloperas nya elevopera är den här gången människans förhållande till djuren. Vår planet är djurens och människornas, vi har alla rätt att leva här – men hur mycket får vi bestämma om andras liv? Vad kunde vi människor lära oss av djuren? Var och en av oss är värdefull, och sist och slutligen vill vi bli hörda och sedda.

Djurens planet, som tonsatts av Cecilia Damström och skrivits av Monica Vikström-Jokela, är Finlands första svenskspråkiga elevopera! Synopsisen och librettot till Djurens planet baserar sig på en workshop som hölls i Åshöjdens skola i mars 2018, där elever i musikklasserna 3–6 fick berätta om sina tankar, känslor och önskemål beträffande temat för den kommande operan.

Att öva inför elevoperan och framföra den har varit givande och på många sätt en oförglömlig upplevelse. I elevoperan framför elever i klasserna 3–6 verket för er skola tillsammans med tre professionella sångare och två musiker. Föreställningens språk är svenska.

Den elektroniska anmälan är öppen från den 26 augusti 2019 framåt.

Läs mer om projektet och anmäl er nu för vårterminen 2020 på adressen www.oopperabaletti.fi/sv/djurens-planet

○ ○ FSL:s kurs Tredje klass ordnas i Tammerfors 13– 14.9.2019. ○ ○ FSL:s styrelse sammanträder 19.9.2019 i Helsingfors. ○ ○ FSL:s styrelse sammanträder 8.10.2019 i Helsingfors. ○ ○ FSL:s förtroendemannakurs i Tammerfors 9–10.10.2019 ○ ○ FSL:s styrelse sammanträder 5.11.2019 i Tammerfors. ○ ○ FSL:s fullmäktige sammanträder 6–7.11.2019 i Tammerfors.