Läraren 13 2021

ord för ord Hur vore det om nyvalda politiker skulle kliva in i skolan och bekanta sig med planerna innan budgeten fastslås?

Ю r sidan 3

9.9.2021 • Nr 13• Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Nu ligger fokus på läromedlen Då FSL arrangerade ett evenemang enkom för att diskutera bristen på relevanta svenskspråkiga lärresurser i vårt land, passade Gun Oker-Blom på att presentera sina tankar på ett statligt läromedelscenter för de finlandssvenska läromedlen. Ю r läs mera på sidan 4

Gun Oker-Blom och Nils Saramo från Schildts & Söderströms i samspråk med FSL:s ordförande Inger Damlin (t.h.) på evenemanget kring läromedel. foto: frida lönnroos

Hur garanteras alla en studieplats på andra stadiet?

Fortfarande har inte alla som gick ut grundskolan i våras fått en studieplats på andra stadiet.

Den nya elektroniska uppföljnings- och tillsynstjänsten Valpas följer med hur den utvidgade läroplikten förlöper. Ю r sidan 8

Segregerade familjer Den vackra tanken om integrerade klasser kräver också resurser som svarar mot behovet. När alla skall undervisas i samma miljö måste det kompenseras med individuell uppmärksamhet.

ANDERS ADLERCREUTZ Kolumnen

Ю r sidan 10

HU tar tag i utbildningen av speciallärare Behovet av speciallärare är stort i södra Finland, vilket är orsaken till att Helsingfors universitet redan nästa år börjar utbilda speciallärare, berättar professor Erika Löfström. Ю r sidan 5

2

9.9.2021 • Nr 13

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Universiteten måste svara på Svenskfinlands behov ”Vi är mycket lyhörda för det som händer i Vasa. Rent konkret planerar vi ett utbildningspaket som skall innehålla teman som är relevanta för batterifabriken.” Det säger Johan Lilius, vice dekan vid fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Åbo Akademi till Svenska Yle, med anledning av att två batterifabriker nyligen signalerat att man är beredda att etablera sig i staden.

I Vasa är entusiasmen över etableringarna påtaglig. Det innebär väldigt många arbetstillfällen och det är bra att ÅA är lyhörd för det kommande behovet av arbetskraft. När det kommer till behovet av undervisningspersonal har man ändå ofta valt att slå dövörat till. I tiotals år duckade man för det skriande behovet av klasslärare i södra Finland.

I Svenskfinland saknar en av fyra studiehandledare behörighet. I höst inleds en behörighetsgivande utbildning vid ÅA. På sluttampen har det gått raskt undan, finansieringen klarnade så sent som på vårvintern. Men då senaste motsvarande utbildning arrangerades för snart 10 år sedan kan ÅA knappast beskyllas för att man har forcerat.

FSL kartlade lärarsituationen 2019. I den framgick det att det var en alarmerade brist på speciallärare och specialklasslärare. Samma slutsats kom Gun Oker-Blom till i sin rapport om den finlandssvenska ut-

bildningens särart och utmaningar. Rapporten utgör en del av regeringens utbildningspolitiska redogörelse.

Vid Helsingfors universitet har man hörsammat behovet från fältet.

På nyhetsplats kan tidningen Läraren berätta om HU:s planer att erbjuda behörighetsgivande studier i specialpedagogik. Initiativet är välkommet.

Universiteten måste anstränga sig för att se till att den finlandssvenska skolan får den arbetskraft man behöver. Det är uppenbart att det i första hand handlar om vilja, inte om praktiska eller ekonomiska hinder.

Det finns fler problemområden där universiteten med fördel kunde ta lyra. Exempelvis råder det enorm brist på svenskspråkiga skolpsykologer. ÅA antar årligen endast 20 studerande till psykologilinjen. Intresset att höja den kvoten är påfallande liten. ”Vi måste aktivt utveckla det vi gör i Vasaregionen. Har vi inte produkter att sälja försvinner livskraften.” Så beskriver Margareta Björklund-Sänkiaho, professor i energiteknik vid Åbo Akademi i Vasa, hur man resonerar för att svara på industrins behov.

Precis så är det också om man lyfter blicken från batteriindustrin och breddar perspektivet en smula. Universiteten måste vara snabbare på bollen, annars försvinner livskraften i Svenskfinland.

Universiteten måste anstränga sig för att se till att den finlandssvenska skolan får den arbetskraft man behöver.

FSL inFormerar

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

Hej alla nya FSL:are!

Den här tiden på året har vi på Finlands svenska lärarförbund alltid glädjen att välkomna ett gäng nya medlemmar. FSL är inte bara ett fackförbund som bevakar dina intressen utan en viktig utbildningspolitisk aktör som även värnar om samhörigheten bland lärare och rektorer som jobbar på svenska i Finland.

Som medlem i vårt förbund får du alltid stöd och råd i frågor kopplade till ditt arbetsliv, till exempel om lön, anställning, välbefinnande med mera. Vi erbjuder också en rad förmåner, till exempel en rese- och olycksfallsförsäkring.

FSL finns där du finns, ta gärna kontakt med din lärarförening och delta i verskamheten som ordnas på din ort. Följ också FSL på sociala medier för en dos facklig information i ditt flöde. På vår webbsida hittar du en hel del nyttigt kring ditt yrke, aktuella bloggtexter, information om förmåner och medlemskurser samt mycket mer. En gång i månaden hör vi också av oss i form av ett nyhetsbrev per e-post.

På vår medlemsintra sköter du bland annat uppdateringen av dina medlemsuppgifter och kursanmälningar. Där hittar du även ditt medlemskort i elektroniskt format och aktuella rabattkoder.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Slutligen ber vi dig som ny medlem att dubbelkolla att medlemsavgiften dras av från din lön.

Avgiften är 1,1 procent av bruttolönen och ska synas på lönespecifikationen.

www.fsl.fi Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

9.9.2021 • Nr 13

Kunskapsskillnaderna inom könsgrupperna större än mellan könen Skillnaderna inom könsgrupperna ökar och kunskaperna bland de svagaste eleverna, både pojkar och flickor, har försvagats ytterligare, varnar Nationella centret för utbildningsutvärdering. Pojkarnas försämrade kunskaper har uppmärksammats, vilket är motiverat, men detta har överskuggat de ökade kunskapsskillnaderna bland flickor.

Enligt nationella utvärderingar av lärresultat och internationella undersökningar (till exempel PISA) är finländska barns och ungas kunskaper fortfarande på en god nivå. I lärresultaten har man dock under de senaste åren kunnat se allt större skillnader mellan elever med svaga kunskaper och elever med goda kunskaper.

Nationella centret för utbildningsutvärdering gjorde åren 2020–2021 en utredning av orsakerna och bakgrunden till skillnader i lärresultaten mellan och inom könen i den grundläggande utbildningen. Utredningen resulterade i en omfattande rapport som samlar tidigare kunskap och olika perspektiv på jämställdheten i den grundläggande utbildningen idag.

Fokus på kön innebär också lätt att man ignorerar andra faktorer som påverkar lärresultaten, såsom exempelvis elevernas socioekonomiska bakgrund, attityder och motivation till lärande samt segregationen inom städerna.

Trots alla tankar om jämställd-

het och könsneutralitet bemöter lärarna eleverna på olika sätt.

Könsrelaterade förväntningar, som att flickor är snälla och pojkar är vilda, påverkar hur eleverna tillåts uppföra sig.

Spelrum och möjligheter att agera Skolorna behöver konkreta tillvägagångssätt och läromedel för att alla ska kunna förstå och identifiera rutiner som främjar och förhindrar jämställdhet. På så sätt ger man alla elever och lärare märkbart mer spelrum och möjligheter att agera. Förändringen börjar med att varje lärare och elev blir medveten om sitt eget tänkande och agerande.

Därför bör man vända blicken mot rutinerna i utbildningen, inlärningssituationerna och interaktionen i samband med dessa.

I vardagsrutinerna skapar och upprätthåller man olika antaganden, särskilt stereotypa uppfattningar. Dessa formar uppfattningarna om vad exempelvis en flicka eller en pojke kan, eller vilken sorts utbildning en ung person med invandrarbakgrund borde söka sig till.

Risk för ökad ojämlikhet Ökad social ojämlikhet försvagar de jämlika möjligheterna till framgång inom utbildningen. Därför är det viktigt att stärka skolans förmåga att hantera ojämlikhet. Ojämlikhet i utbildningen bör speglas mot ojämlikhet i samhället. För att uppnå

jämställdhet mellan könen i utbildningen behövs också jämlikhet i samhället.

Om jämlikhet och jämställdhet görs till levande praxis i all verksamhet i skolan främjas också utvecklingen av hela skolan, undervisningen, interaktionen, bemötandet och antagandena i en mer jämlik riktning. Det främjar också möjligheterna att ta hänsyn till olika utgångspunkter, resurser, behov och önskemål. Barn och unga borde inte stämplas eller marginaliseras på grund av olika bakgrundsfaktorer, såsom socioekonomisk ställning, invandrarbakgrund eller på grund av segregationen mellan olika områden, eller inom en stad.

Projektarbete för jämställdhet glöms snabbt bort Inom olika områden inom utbildning och fostran har man under de senaste decennierna genomfört många projekt, vars mål har varit att främja jämställdheten mellan könen och jämlikheten samt att minska segregationen. Projektens effekter har blivit kortvariga, och resultaten har inte utnyttjats tillräckligt eller så har de inte etablerats i den dagliga verksamheten. Vid sidan av projektbaserad utveckling krävs mer permanenta lösningar. Om man verkligen vill förändra skolans verksamhet genom projekt, måste projekt kring könsmedvetenhet knytas an till skolans verksamhetskultur och den lärande gemenskapen.

 Det råder allt större skillnader mellan elever med svaga kunskaper och elever med goda kunskaper, visar en undersökning gjord av Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU. arkivfoto: frida lönnroos

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Mobbning är inget isolerat fenomen Lufsar sakta längs stigen in i skogen, njuter av natur i höstskrud och låter tankarna flyga. Tänker på vuxna människor som inte kan acceptera andras åsikter, tänker på människor som har svårt att hantera kritik, tänker på erfarna journalister som utan att blinka anklagar skolan för att inte göra tillräckligt.

Resultatet blir ett samhälle som göder en hätsk debatt och som saknar lyhördhet för andras åsikter. Hur kan vi då förvänta oss något annat av verksamhetskulturen i våra skolor?

Verktygen för att ta tag i mobbning i skolan räcker inte till i alla lägen men vi har ett ansvar för att alltid ta itu med alla former av felbehandling vi får vetskap om. Det innebär att vi diskuterar med berörda elever och strävar efter att gemensamt hitta en väg framåt så att felbehandlingen ska ta slut och inte inträffa på nytt.

Dagens mobbning är inget isolerat fenomen och därför måste vi sluta prata om mobbning enbart inom skolvärlden. Samarbetet mellan hem och skola är en grundpelare och en förutsättning för elevers välmående. Endast genom gott samarbete kan man följa upp mobbningssituationer och få ett slut på dem. Skolan behöver stöd av vårdnadshavare samt av hela klassen. Varje elev måste tryggt kunna säga ifrån.

De disciplinära åtgärderna i sig är ingen garanti för ett slut på mobbningen.

Såväl mobbare som den mobbade behöver stöd för en trygg skolgång framåt.

Det krävs en vi-anda och ett långsiktigt arbete så att alla kan fortsätta skolgången tillsammans.

I skolan kan vi använda oss av disciplinära åtgärder, vi kan hålla fostrande samtal, ge kvarsittning, ge en skriftlig varning, relegera för återstoden av dagen eller för en viss tid.

De disciplinära åtgärderna i sig är ingen garanti för ett slut på mobbningen. Såväl mobbare som den mobbade behöver stöd för en trygg skolgång framåt. Det krävs en vi-anda och ett långsiktigt arbete så att alla kan fortsätta skolgången tillsammans.

I varje skola finns planer för förebyggandet av och åtgärder kring kränkningar och mobbning. Men det räcker inte med planer. Vi måste också våga ställa oss frågan: Har vi tillräckligt hög lärartäthet och vuxenresurs i skolan för att förverkliga planerna, garantera en trygg mobbningsfri skolvardag och ägna tid åt interaktion med eleverna?

Hur vore det om nyvalda politiker skulle kliva in i skolan och bekanta sig med planerna innan budgeten fastslås?

Skolmiljön i dag med bland annat sociala medier är någonting helt annat än skolmiljön i går. Välmående skapas genom en förstående verksamhetskultur där varje elev blir sedd.

Varje mobbningsfall är en katastrof. Att peka finger leder inte till en bättre värld för barn och ungdomar i våra skolor. Tillsammans går vi framåt i ett organiserat led mot mobbning.

4

9.9.2021 • Nr 13

Statligt center för svenska läromedel på kommande?

Initiativet kommer från medlemmarna, sade förbundets ordförande Inger Damlin, då hon hälsade deltagarna välkomna till FSL:s läromedelsevenemang i slutet av augusti.

– Ursprunget är en motion vid fullmäktigesammanträdet förra våren.

D

å yrkade Raseborgs lärarförening på att FSL närmar sig förlagen med en påstöt om hur viktigt det skulle vara för de finlandssvenska lärarna och deras välmående om förlagen kunde erbjuda mera differentierade uppgifter, instuderingsfrågor och förenklade texter till sina läromedel.

Fullmäktige konstaterade att en av orsakerna till en ökad arbetsbelastning är bristen på lämpliga lärresurser vilket lett till att lärarna själva sett sig nödgade att producera dem själva.

Staten understöder produktionen av svenska läromedel med en liten spridning med ett specialunderstöd på ungefär 80 000 euro detta år.

Detta som bakgrund till att lärarresurserna diskuterades i FSL:s regi. Inger Damlin är nöjd över att förbundet så snabbt kunde svara på ett initiativ som kom från fältet.

– Enskilda medlemmars initiativ har betydelse! Nu har vi åstadkommit en bred diskussion som förhoppningsvis inte avtar och som vi även hoppas att i förlängningen genererar en bättre situation för läromedelssituationen i Svenskfinland, säger Inger Damlin.

Också lärarna drabbas av bristen på läromedel Utbildningsstyrelsens nya generaldirektör Minna Kelhä sade att bristen på relevanta läromedel också drabbar lärarna.

– En lärare som inte har tillgång till ett läromedel som utgår från de mål som ställs upp i läroplansgrunderna blir tvungen att skapa sitt eget undervisningsmaterial.

UBS har en egen utgivning av läromedel som skall komplettera den kommersiella utgivningen.

– Behovet är dock större än vi med våra befintliga resurser kan producera.

Svenskfinland gravt eftersatt Pernilla Granlund är ämneslärare

och läromedelsförfattare. Hon har översatt ett läromedel i religion för åk 7–9, vilket har rört sig om sammanlagt sex böcker.

– Arbetet består av mycket mer än bara översättning, sade hon.

Faktagranskning, forskning samt ett ständigt betraktande av det finlandssvenska perspektivet, som till exempel Borgå stift, då det gäller evangelisk-luthersk religion. En översättare bör också ha ämneskunskap och förståelse och hålla sig a jour med ämnet.

Svenskfinland släpar hela tiden efter då det gäller läromedel, sade Pernilla Granlund.

Då en ny läroplan tas i bruk tas de finska läromedlen genast i bruk från åk 7, medan de finlandssvenska eleverna får vänta två år på sina nya böcker.

– Det är inte en likvärdig skola, sade Granlund.

– Alla elever är vår framtid och bör ha samma verktygslåda till sitt förfogande.

Läromedelscenter i statlig regi för svenska läromedel på kommande?

Gun Oker-Blom blev färdig med sin rapport om den finlandssvenska utbildningens särdrag i våras. I den efterlyser Oker-Blom ett lärresursprojekt som tar fram en helhetslösning både gällande struktur och innehåll för att långsiktigt säkra tillgången på högklassiga svenskspråkiga lärresurser.

Hon utvidgade sina tankar på FSL:s läromedelsevenemang.

– Det är viktigt att nu definiera viktiga komponenter vad gäller lärresurser och läromedel på svenska i Finland, sedan lägga bitarna i en burk och därefter lägga ett nytt pussel som garanterar relevanta läromedel och lärresurser.

Det Oker-Blomska lärresursprojektet består av tre olika helheter.

– Vi behöver förlag och företag som utvecklar och producerar tryckta och digitala läromedel.

– Staten bör grunda ett svenskt

 Pernilla Granlund är ämneslärare och läromedelsförfattare.

läromedelscenter för all svenskspråkig utbildning med bland annat forsknings- och fortbildningsuppdrag. Centret skulle också bedriva utlåningsverksamhet av till exempel klassuppsättningar av läromedel.

Hon efterlyser också ett digitalt ”bibliotek” för lärresurser på svenska.

HU och ÅA får gärna vara med Detta läromedelscenter skulle finansieras av de statliga medel som nu finns i Undervisnings- och kulturministeriets färska budgetförslag under momentet för Utbildningsstyrelsen för att subventionera läromedel med liten spridning bland annat på svenska, en summa på högst 620 000 euro!

Ur detta budgetmoment delade man tidigare ut förlustgarantier till de förlag som producerade läromedel med liten spridning.

EU-direktiven innebar ett slut på denna praxis, och i stället bildade man ett nytt statsunderstöd på numera 80 000 euro per år, som organisationer kan söka, som stöd för produktion av svenskspråkiga läromedel med liten spridning.

– Detta specialunderstöd för produktion av svenskspråkiga läromedel med liten spridning kunde gärna kvarstå då ett läromedelscenter grundas, säger Gun Oker-Blom.

Tanken med läromedelscentret är inte att det skall vara en avdelning på Utbildningsstyrelsen, utan flera aktörer skall vara involverade, säger Oker-Blom.

– Jag tycker att bägge universiteten som utbildar lärare på svenska bör vara delaktiga i ett center för forskning, fortbildning och strategisk planering för att ha ett ansvar för och koll på läget gällande de svenskspråkiga läromedlen.

På vilket sätt ser du att ett läromedelscenter kan förbättra de problem som finns då det gäller tillgången på svenska kursläromedel i till exempel åk 7–9?

– Ett center skulle ge en garan-

ti för att i god tid starta läromedelsprojekt på svenska där det behövs. Centret skulle puffa på förlagen, men också stöda dem, både ekonomiskt och genom sin knowhow. Centret skall ha kontakt med alla producenter av svenskspråkiga läromedel. Och de kom-

mer att bli flera, säger Gun OkerBlom. text: tom ahlfors foto: frida lönnroos FSL äger 4,2 procent av aktierna i förlaget Schildts & Söderströms

Var klämmer skon?

Läromedelsevenemanget omfattade också en paneldiskussion där detta blads chefredaktör Mattias Fagerholm modererade ett samtal mellan Pernilla Granlund, Niclas Grönholm, direktör för den svenska servicehelheten för fostran och utbildning i Helsingfors, Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning vid Svenska folkskolans vänner samt Nils Saramo som är läromedelschef vid förlaget Schildts och Söderströms.

Att det handlar om pengar stod klart från början. Men var klämmer skon så där i övrigt?

– Lärare har inte möjlighet att översätta läromedel på sin fritid och kan inte vara tjänstlediga eftersom arvodet är för litet, sade Pernilla Granlund.

Helsingfors stad måste följa lagstiftningen om upphandling, sade Niclas Grönholm.

– Jag kan inte göra affärer

direkt med Nils Saramo. Dessutom vill vi se alternativ och vet inte om Schildts och Söderströms räcker till.

Niklas Wahlström representerar SFV, som understöder produktionen av läromedel.

– Vårt dilemma är att vi inte vet vad vi skall understöda för att göra skillnad. Det finns nya aktörer på marknaden, nu får vi fundera på hur understödet skall fördelas, sade Wahlström.

Det finns tre olika producenter av svenska läromedel, berättade Nils Saramo.

– Ju flera aktörer desto större risk att någon måste sluta, sade han och berättade att det i ett skede fanns fyra läromedelsserier för gymnasiets kurser i psykologi.

– Så vi hoppade av. tom ahlfors

 I paneldebatten deltog Niclas Grönholm, Nils Saramo, Pernilla Granlund och Niklas Wahlström.

9.9.2021 • Nr 13

Helsingfors universitet planerar speciallärarutbildning på svenska

5

Helsingfors universitet har långtgående planer på en svenskspråkig, behörighetsgivande speciallärarutbildning.

Tanken är att utbildningen skall börja redan hösten 2022.

Behovet av speciallärare är stort i södra Finland, vi måste ta tag i den här frågan, säger Erika Löfström vid HU. Helsingfors universitet utbildar redan lärare inom småbarnspedagogik och ämneslärare på svenska. Klasslärarutbildningen startade hösten 2016 och nu vill man också flytta fram positionerna när det kommer till specialpedagogik.

Planen är att starta en behörighetsgivande speciallärarutbildning. HU har för avsikt att erbjuda 35 studiepoäng i specialpedagogik. Av dem som söker till utbildningen förutsätts avklarade grundstudier i specialpedagogik (25 studiepoäng). I och med HU:s utbildning skulle man få de totalt 60 studiepoäng som krävs för att få behörighet.

– Vi kommer i början att ge 35 studiepoäng men förhoppningsvis kan vi förr eller senare erbjuda hela paketet. Vi utreder möjligheterna att också kunna ge grundstudier i specialpedagogik, säger Erika Löfström, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet.

Vid HU har man en längre tid varit medveten om behovet av specialpedagogisk kompetens och speciallärare. Det som gjorde att man gick från ord till handling var Gun Oker-Bloms rapport om den finlandssvenska utbildningens särart och utmaningar.

– Vi kom till att vi måste ta tag i den här frågan, det bara måste åtgärdas. Behovet av speciallärare i södra Finland är en stor fråga.

Så Gun Oker-Bloms rapport fick bägaren att rinna över?

– Vi har tidigare internt diskuterat möjligheten att starta specialpedagogisk utbildning. Så det var inte en ny fråga. Men behovet blir så tydligt i den här rapporten så man kan kanske säga att det var droppen som fick bägaren att rinna över. Och vi tar gärna tag i den här frågan. Det handlar om våra barn och ungdomar, om deras utbildning, välmående och framtidsmöjligheter.

Hur ser behovet ut?

– Behörighetsprocenten för speciallärare varierar mycket i de tvåspråkiga kommunerna och är ställvis så låg som 25 procent, vilket är väldigt lågt. De kommuner som har det väl ställt har en behörighetsgrad på 85 procent. Ingenstans är vi uppe i 90 eller 100 procent.

– I rapporten beskrivs bristen på speciallärare som speciellt alarmerande i huvudstadsregionen. Men också i andra delar av Nyland, till exempel östra i Nyland, är läget oroväckande. Det finns kommuner som helt

 Planerna att utbilda speciallärare på svenska är långt hunna. Nu kan vi inte fundera längre, säger professor Erika Löfström vid Helsingfors universitet. arkivfoto: mattias fagerholm

Behörighetsprocenten för speciallärare varierar mycket i de tvåspråkiga kommunerna och är ställvis så låg som 25 procent, vilket är väldigt lågt. De kommuner som har det väl ställt har en behörighetsgrad på 85 procent. Ingenstans är vi uppe i 90 eller 100 procent.

ERIKA LÖFSTRÖM Professor i pedagogik vid Helsingfors universitet

och hållet saknar speciallärare.

Också den kartläggning över lärarsituationen som FSL lät göra 2019 visar på en stor brist på speciallärare och specialklasslärare i södra Finland.

Det finns ännu vissa frågetecken kring de praktiska arrangemangen och kring finansieringen. Planerna har behandlats i samordningsdelegationen för de svenskspråkiga högskolorna och enligt Löfström även tagits väl emot där. Också Utbildningsstyrelsen och Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) har underrättats om planerna.

– Den formella biten ser bra ut och vi kommer nog att gå vidare med det här.

Hur ser finansieringen ut?

– Vi har närmat oss vissa fonder och förhoppningsvis kommer statens motfinansiering oss till hjälp. Så har vi också universitetets egen finansiering. Vår egen personals

kompetens kan med fördel utnyttjas i de här studierna.

Vilka signaler har de finlandssvenska fonderna gett?

– Alla känner till Oker-Bloms rapport och i ljuset av den har mottagandet varit väldigt positivt.

Hur förhåller man sig till planerna vid UKM? – Vi har inte diskuterat finansiering med dem utan närmast utbildningsansvaret.

Och vi har rätt att ta ett utbildningsansvar när det gäller specialpedagogiken.

Om allt går enligt planerna kan man ansöka till utbildningen nästa vår. Det är fråga om heltidsstudier på ett år och ca 20 studerande kommer att antas.

Riktar ni er i till yrkesverksamma lärare?

– I princip riktar vi oss till alla som har 25 studiepoäng specialpedagogik. Men jag kan

väl tänka mig att det finns yrkesverksamma lärare som redan har grundstudierna och som gärna skulle ta ytterligare 35 studiepoäng för att få behörighet.

Vilket är intresset för en utbildning av det här slaget?

– Våra studenter frågar ofta om specialpedagogiken, så jag har en fingertoppskänsla av att intresset finns. Och ÅA:s söktryck till specialpedagogiken är ganska högt. Jag förväntar mig motsvarande söktryck här. ÅA har ökat volymen när det gäller specialpedagogiken. Räcker inte det?

– Behovet i huvudstadsregionen har funnits länge. Vi behöver en utbildning i södra Finland för att täcka det. Siffrorna talar sitt tydliga språk, säger Erika Löfström. mattias fagerholm

6

9.9.2021 • Nr 13

För få fullvaccinerade ledde till distansundervisning i Korsholms högstadium Fredagen den 27 augusti tvingades Korsholms högstadium övergå till distansundervisning. Det hade kanske inte behövt ske om undervisningspersonal hade prioriterats i vaccinationerna mot covid-19. Nu försattes i stället många som exponerats i karantän.

På grund av att vi inte hade tillräckligt med personal var vi alltså tvungna att övergå till distansundervisning för hela skolan.

PIA BLOMQVIST Rektor för Korsholms högstadium

Höstterminen hann bara bli några veckor gammal innan Korsholms högstadium med cirka 600 elever tvingades övergå till distansundervisning. Men orsaken till att skolan var tvungen att fatta beslutet den 27 augusti var inte enbart ett stort antal konstaterade fall av coronaviruset.

Beslutet fattades därför att många i personalen försatts i karantän på grund av att de exponerats för viruset. Samtidigt var en del sjukanmälda på grund av vanlig influensa medan andra stannade hemma i väntan på svar från test för covid-19.

– Det hade varit möjligt för den personal som var i karantän att undervisa hemifrån på distans. Men fortsatt närundervisning hade krävt att en vuxen hade övervakat klassrummet. På grund av att vi inte hade tillräckligt med personal var vi alltså tvungna att övergå till distansundervisning för hela skolan, förklarar Pia Blomqvist, rektor för Korsholms högstadium.

– Det är snart dags för den andra dosen och nu påskyndas vaccineringen i min kommun men den får jag med facit på hand för sent. Vi hade kunnat undvika den här situationen om tillräckligt många i personalen hade varit fullvaccinerade innan läsåret började.

– Och personligen tycker jag det var fel att vi inte prioriterades. För det här handlar främst om barn och ungas hälsa, säger Beijar.

Hela samhället påverkas

Kunde ha undvikits Linda Felixson, huvudförtroendeman i Korsholm och FSL:s representant i OAJ:s styrelse, beklagar situationen som uppstått.

Något som enligt henne inte hade behövt ske om undervisningspersonal hade prioriterats när vaccinationerna mot covid-19 inleddes i våras.

– En stark bidragande orsak till att Korsholms högstadium nu beslöt om distansundervisning är att inte tillräckligt många i personalen hade fått två vaccindoser. Saknas den ena dosen leder exponering till karantän och hade skolpersonalen varit fullvaccinerad skulle man kanske inte ha behövt övergå till distansundervisning, säger Felixson.

Felixson har bekantat sig med THL:s direktiv kring karantän. Sjukvårdsdistrikten kan tolka dem olika men grundtanken är att fullvaccinerade inte hamnar i karantän vid eventuell exponering.

– Det beror lite hur direktiven tolkas, exempelvis hur nära man varit en smittad, om man suttit i samma bil eller befunnit sig i samma klassrum. Men enligt direktiven ska en fullvaccinerad inte behöva hamna i karantän vid exponering, menar hon.

 Förra veckan övergick Korsholms högstadium till distansundervisning. Orsaken till det var inte många smittfall utan att många i personalen hamnade i karantän på grund av att de inte hade hunnit bli fullvaccinerade. Undervisningspersonal borde ha prioriterats, säger Linda Felixson, FSL:s representant i styrelsen för Undervisningssektorns fackorganisation OAJ.

Politikerna lyssnade inte Det som upprör henne är att både OAJ och FSL i början av året när vaccineringarna inleddes betonade vikten av att undervisningspersonal är en grupp som bör prioriteras. Men något gehör fick man inte och de som nu drabbas hårdast är eleverna.

– Politikerna beslöt att inte prioritera undervisningspersonal och efterdyningarna ser vi nu. Nu sprids coronaviruset mest bland barn i skolåldern och det innebär att undervisningspersonalen är mest utsatt.

Det var helt klart ett felaktigt beslut att inte prioritera lärarna och annan skolpersonal, säger Felixson.

Hon får medhåll av Jeanette Beijar, ämneslärare i Korsholms högstadium. Hon hör till de lärare som inte ännu har fått två vaccindoser och därmed blev försatt i karantän på grund av exponering i en klass.

– Jag tycker det är otroligt synd att det behövde bli så här för nu föll vi på mållinjen. Eleverna hann vara i skolan i bara några veckor och skolvardagen är för många den enda trygghet de har. Situationen som nu uppstått drabbar i första hand eleverna som jag tycker väldigt synd om, säger Beijar.

Beijar fick den första vaccindosen direkt när det blev hennes tur i början av sommaren.

Pia Blomqvist är inne på samma linje.

– Att elever tvingas till distansundervisning påverkar hela familjen och har effekter för andra delar av samhället. I första hand påverkas barnen negativt men enligt reglerna för karantän måste också en vuxen vara hemma om barnet är under 16 år. Alla påverkas, konstaterar hon.

Korsholms högstadium återgick till närundervisning i måndags eftersom nuvarande karantänsbestämmelser är i kraft i en vecka. I takt med att vaccinationsgraden ökar borde det också bli mera vanligt att inte försätta hela klasser i karantän vid exponering.

– Viruset kommer fortsätta att spridas i vårt samhälle men vi hoppas att antalet karantänsfall minskar gradvis. För det här börjar också bli en arbetsbelastningsfråga om vi lärare ska vara beredda på att sköta både när- och distansundervisning samt strömmad undervisning på distans, säger Felixson.

Och fortsätter: – Arbetsbördan är redan också stor på bildningsdirektörer och rektorer som hela tiden får vara beredda på att fatta snabba beslut. Direktiven som de har är inte riktigt gjorda för att fungera på verkstadsgolvet, säger Felixson. text och foto: christoffer thomasfolk

7

9.9.2021 • Nr 13

En klapp på axeln hindrar stressen från att slå rot Finlands svenska lärarförbund har i samarbete med Åbo Akademi och några kommuner tittat närmare på lärarnas arbetsbelastning.

Lärarna upplever över lag sitt arbete som meningsfullt men också som slitsamt. Stöd, uppmuntran och positiv feedback håller ändå stressen på en rimlig nivå.

D

et skall sägas direkt: föregående läsår var intensivt och exceptionellt på grund av coro-

napandemin.

Klart är också att stress är ett subjektivt begrepp, som alla reagerar individuellt på och därmed kan alla inte dras över en kam och penseldragen blir därmed lite bredare.

Det finns ändå trender som man kan peka på i den kartläggning som Åbo Akademi i samarbete med FSL har låtit göra.

Vikten av en klapp på axeln Lärarna som har deltagit i undersökningen vittnar om ett intensivt läsår. Samtidigt upplever många att jobbet känns meningsfullt och att man trivs. Behovet av stöd och uppmuntran kan ändå inte beto-

nas nog.

– De som får mera stöd mår också bättre. All form av uppmuntran ger en boost, sammanfattar Patrik Söderberg, doktor i utvecklingspsykologi. Det är han som håller i trådarna för undersökningen.

– Att ha människor omkring sig som stöder och uppmuntrar innebär inte nödvändigtvis att man upplever mindre stress under skoldagen. I ett här och nu perspektiv, när det dyker upp något som stressar reagerar vi instinktivt och det är svårt att helt undvika den akuta känslan av stress. Men stödet man får och klappen på axeln gör i det läget ändå situationen mer hanterbar. Det känns roligare att vara på jobb och bidrar till att jobbet känns meningsfullt, vilket på längre sikt motverkar att stres-

All form av uppmuntran ger en boost, säger Patrik Söderberg, doktor i utvecklingspsykologi.

Det är jättebra om också chefen kan gå in och stöda men rektorns uppgift är också att få spelet att fungera, att skapa en sådan arbetskultur där folk uppmuntrar varandra. Att bygga upp spelplanen helt enkelt.

PATRIK SÖDERBERG Doktor i utvecklingspsykologi

sen blir långvarig, säger Söderberg.

Kolleger och elever ger energi Under arbetsdagen är det främst kolleger och elever som ger det direkta stödet, konstaterar Söderberg. Eleverna, som kanske ibland tar musten ut lärarna, är också de som ger energi. ”Det var så inspi-

Hur mår du?

Svara när det plingar i mobilen!

Ca 200 lärare svarade under åtta arbetsdagar dagligen på några korta frågor. Syftet var att kartlägga vad som påverkar stressnivåerna.

Vi ville få tag i”här och nu”-upplevelsen, beskriver Patrik Söderberg vid ÅA metodiken.

Undersökningen inleddes med en uppstartssession där en app laddades ner och en bakgrundsenkät fylldes i.

– Vecken efter började det vid givna klockslag plinga till i telefonen. Tanken var några korta frågor för att fånga upp vad som händer just nu. På under en minut skulle det gå att svara på frågorna.

Fyra gånger om dagen pockade telefonen på lärarnas uppmärksamhet. På morgonen var det kanske frågor om hur man sovit och om man hade tänkt på jobbet. Under arbetsdagen fick lärarna till exempel ta ställning till hur arbetstem-

pot var för stunden och på kvällen lite mer reflekterande frågeställningar som exempelvis vad som varit utmanande under dagen.

– Risken med traditionella enkäter är att man inte minns allt som har hänt. Det blir lite som ett suddigt foto.

Lärare från lågstadiet, högstadiet och gymnasiet medverkade i studien. Den genomfördes under 8 arbetsdagar i månadsskiftet april/maj 2021.

Undersökningen har kompletterats med fördjupande intervjuer.

Undersökningen är ett resultat av ett samarbete mellan Åbo Akademi, FSL och städerna Åbo, Raseborg och Helsingfors.

Under våren 2022 är avsikten att fördjupa kartläggningen genom att se på hur lärarnas arbetsbelastning påverkar eleverna. Det kommer att ske enligt samma metod men så att både lärare och elever är respondenter.

rerande att vara med eleverna, de tog till sig vad jag gjorde.” Bland annat så har lärare exemplifierat den positiva energi de kan få av sina elever.

Får lärarna tillräckligt med stöd?

– Det finns de som får tillräckligt, men det finns de som är utanför. Och alarmerande är den lärarkategori som inte har någon utanför jobbet att bolla tankar med.

Det är en riskgrupp, säger Patrik Söderberg.

Rektorerna skall bygga spelplanen Kartläggningen ger kanske något överraskade vid handen att skolledarna har en undanskymd roll när det gäller feedback och stöd.

Den positiva responsen kommer endast 7 procent av gångerna från den närmaste chefen.

– I en bakgrundsenkät uppger ändå 70 procent av lärarna att de är uppskattade av chefen. En förklaring till den låga siffran kan vara att när lärarna beskriver sina uppleverer under den senaste timmen så är det mestadels elever och kollegor man har haft att göra med, säger Söderberg.

Rektorns roll skall ändå inte underskattas, framför allt när det gäller att skapa en stöttande arbetsmiljö.

– Det är jättebra om också chefen kan gå in och stöda men rek-

torns uppgift är också att få spelet att fungera, att skapa en sådan arbetskultur där folk uppmuntrar varandra. Att bygga upp spelplanen helt enkelt.

Oväntade arbetssituationer skapar stress Lärarnas arbetstempo är högt, men stresstopparna infaller när oväntade eller oplanerade arbetsuppgifter påläggs dem.

– Det kan vara något man i grunden räknar med att inte hör till ens arbetsuppgifter, tex att socialen plötsligt måste kopplas in eller att man måste hoppa in och vara vikarie för någon.

Om stressnivån i så att säga ett normaltillstånd är under kontroll har man också bättre förutsättningar att hantera stresstopparna. Men är stressnivån från början hög reagerar man ofta starkare på de oväntade situationerna.

– Vi är sociala varelser. När det kommer negativ feedback så maler det i huvudet, och har man från början mycket på gång så är det en tacksam grogrund för stress.

Sömnproblem inget gott tecken I undersökningen finns indikatorer på att stressnivåerna är oroväckande höga bland en del lärare.

30 procent uppger i den bakgrundsenkät som föregick själva undersökningen att de har svårt att sova på grund av jobbet.

– Det är en siffra som inte får bli bestående. Där har stressen blivit permanent, säger Patrik Söderberg Hur man skall tackla det är en bra fråga. Hur lyckas man bryta in med det positiva när det är tungt?

text: mattias fagerholm foto: johan hagström

8

9.9.2021 • Nr 13

Över 1200 av vårens nior är fortfarande utan studieplats 98 procent av de läropliktiga som avslutade den grundläggande utbildningen på våren har hittills fått en studieplats. Anordnarna av grundläggande utbildning har tills vidare meddelat boendekommunerna om 344 unga som ännu saknar studieplats. Anordnarnas arbete pågår fortfarande gällande det resterande antalet unga.

Läroplikten höjdes till 18 år i början av augusti. Anordnarna av grundläggande utbildning har under sommaren i enlighet med den nya läropliktslagen haft handlednings- och tillsynsansvar för de elever som avslutade den grundläggande utbildningen på våren, noterar Utbildningsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Handlednings- och tillsynsansvaret upphörde för anordnarna av grundläggande utbildning fre-

dagen den 27 augusti, då ansvaret för att handleda och utöva tillsyn över de läropliktiga som saknar studieplats överfördes till de ungas boendekommuner.

Av dem som hade skyldighet att söka till utbildning i våras saknar fortfarande 1 206 unga en studieplats efter den grundläggande utbildningen.

Anordnarna av grundläggande utbildning har i uppföljningsoch tillsynstjänsten Valpas (se notis nedan) meddelat boendekommunerna om 344 av dessa unga som saknar studieplats. Vad gäller de resterande 862 läropliktiga pågår utbildningsanordnarnas arbete fortfarande. Det kan vara frågan om att arbetet med att finna en studieplats pågår eller så har uppgifterna av någon annan orsak ännu inte förts in i systemen. En del kan redan ha fått en studieplats, men den har ännu inte registrerats i

systemen. Av dem som anordnarna meddelat om till boendekommunerna har 87 unga anmält att de sökt om studieplats via andra kanaler än de nationella gemensamma ansökningarna, till exempel utomlands eller till Åland. Anordnarna av grundläggande utbildning kan meddela boendekommunerna om läropliktiga utan studieplats fram till slutet av september, vilket betyder att siffrorna preciseras senast i början av oktober.

I anslutning till den utvidgade läroplikten hade alla under 18 år som avslutade den grundläggande utbildningen i våras för första gången skyldighet att söka till fortsatt utbildning.

Bland de 59 867 elever som slutförde den grundläggande utbildningen sökte cirka 99 procent till fortsatt utbildning via vårens gemensamma elevansökan.

När resultaten av den gemen-

Valpas håller koll på hur det går för den utvidgade läroplikten Den nya uppföljnings- och tillsynstjänsten Valpas följer med hur den utvidgade läroplikten förlöper.

För att trygga verkställandet av den utvidgade läroplikten har Utbildningsstyrelsen utvecklat en ny elektronisk uppföljnings- och tillsynstjänst där tjänsteinnehavarna som övervakar fullföljandet av läroplikten kan följa upp elevens eller den studerandes situation under hela läroplikten.

Den nya tjänsten integreras i administratörens arbetsbord i Studieinfo.

Via den så kallade Valpas-tjänsten kan tjänsteinnehavarna granska den läropliktigas uppgifter som berör ansökan till utbildning, studierätter och utbildningens avgiftsfrihet. Via tjänsten kan man också ge information som följande aktör i ansvarskedjan behöver samt föra in uppgifter om avbrott i läroplikten.

Stöd kedjan av aktörer Valpas-tjänsten bygger på att den ska stödja den kedja av aktörer som har hand om att följa upp och övervaka fullföljandet av läroplikten så att det hela tiden finns en aktör som övervakar hur läroplikten för den unga genomförs.

Valpas har följande användargrupper ○ Anordnare av grundläggande utbildning (inklusive elevhandledarna till den del som gäller tillsyn). ○ Anordnare av utbildning på andra stadiet. ○ Anordnare av utbildning i övergångsskedet. ○ Folkhögskolor (tillgång till uppgifter om huruvida den läropliktiga har sökt till utbildning, uppgifter om studierätter samt uppgifter som inverkar på avgiftsfriheten och uppgifter som berör den läropliktigas avbrott i studierna). ○ Boendekommunens tjänsteinnehavare (tillgång till uppgifter om hur den studerande har sökt till utbildning, studierätter och uppgifter som inverkar på avgiftsfriheten samt uppgifter som berör den läropliktigas avbrott i studierna.

Rättigheter att föra in uppgifter om avbrott i fullföljandet av läroplikten). ○ Den läropliktiga och hens vårdnadshavare (tillgång till sina egna uppgifter som berör utbildningsanordnarens beslut om utbildningens avgiftsfrihet, avbrott i fullföljandet av läroplikten, slutförandet av läroplikten och information som förts in för följande ansvarsaktör.)

Valpas har tagits i bruk under våren och denna höst.

samma elevansökan publicerades i mitten av juni var cirka 3 000 av dem som avslutade grundskolan på våren fortfarande utan studieplats.

I början av augusti hade antalet halverats och då saknade ungefär 3 procent av dem som hade avlagt den grundläggande utbildningen en studieplats. Nu är 2 procent ännu utan plats vid en utbildning.

Kommunerna har två månader på sig att hitta studieplatser Boendekommunen har i uppgift att hänvisa den läropliktiga till utbildning som är lämplig för hen eller till andra tjänster. Om en läropliktig saknar studieplats två månader efter att handledningsoch tillsynsansvaret överförts till kommunen, ska kommunen anvisa den läropliktiga en studieplats inom utbildning som handleder för examensutbildning eller utbildning som handleder för arbete

och ett självständigt liv.

Vid anvisandet av en lämplig studieplats behöver man ta hänsyn till den läropliktigas personliga önskemål och det eventuella behovet av särskilt eller krävande särskilt stöd, områdets utbildningsutbud, samt avståndet och transportförbindelserna mellan den läropliktigas hem och läroanstalten. Den läropliktiga och hens vårdnadshavare ska också höras innan man fattar beslut.

Kommunerna beslutar själva hur handledningen och tillsynen organiseras och vilken instans som ansvarar för de handlednings- och tillsynsuppgifter som föreskrivs i läropliktslagen. Boendekommunens handledningsoch tillsynsansvar upphör då den läropliktiga inleder studierna vid en utbildning. I detta skede överförs handlednings- och tillsynsansvaret till utbildningsanordnaren.

Sammanslagen handledning vid övergången till andra stadiet Som en del av utvidgandet av läroplikten förnyas även utbildningarna i övergångsskedet, det vill säga de olika utbildningarna som handleder för utbildning på andra stadiet.

I den nya utbildningen som handleder för examensutbildning (HUX) sammanslås påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen (åk 10), utbildning som förbereder för gymnasieutbildning (LUVA) och utbildning som handleder för yrkesutbildning (VALMA).

Också vissa delar av den verksamhet som ungdomsverkstaden Sveps erbjuder kommer att ingå i HUX. – HUX består av olika examensdelar och av dem finns det flera som lämpar sig att göra i verkstadsmiljö. Dock finns ännu inga klara planer på vilka examensdelar eller vilka ungdomar det gäller, berättar servicechef Lotta Sjöblom vid Prakticum, som organiserar HUX på svenska i huvudstadsregionen.

Sveps upprätthålls av Svenska framtidsskolan i Helsingfors AB, Yrkesinstitutet Prakticum.

För tillfället utarbetas de lokala planerna för att genomföra utbildningen. Målet är att den

nya utbildningen inleds 1.8.2022.

Högst ett år lång utbildning Utbildningen som handleder för examensutbildning riktar sig både till läropliktiga och till andra som behöver handledande utbildning.

Utbildningen pågår i högst ett år, men den studerande kan även tidigare övergå till gymnasie- eller yrkesutbildning. Den studerande kan övergå till gymnasiestudier eller yrkesinriktade studier då hen har uppnått tillräckliga färdigheter och vet vad hen vill studera.

Under utbildning som handleder för examensutbildning kan den studerande se över sin plan för fortsatta studier, höja vitsord från den grundläggande utbildningen och delvis avlägga studier inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning. För varje studerande utarbetas en personlig studieplan utgående från den studerandes färdigheter och mål.

Utbildningsstyrelsen utarbetar tillsammans med ett sakkunnignätverk ett utkast till grunder för utbildning som handleder för examensutbildning. Utkastet bereds under hösten 2020 och skickas på remiss då riksdagen godkänt lagarna som berör utvidgningen av läroplikten.

9

9.9.2021 • Nr 13

insänt

Varning för gränsland – du kan bli inspirerad! Även erfarna lärare behöver inspiration och input för sin undervisning.

Det här är berättelsen om åtta verksamma klasslärare och två lärarfortbildare.

Texten är skriven av Minna Rimpilä, Pia-Maria Valkeakari, Mathias Granfors, Henrik Friberg, Annika Långgård, Åsa Tallgren, Beatrice Vesterberg, Jenny Ek, Sigrid Ducander och Ria Heilä-Ylikallio.

Vi möttes en onsdagseftermiddag i maj för att i ett par timmars tid diskutera utfallet av fortbildningsprogrammet Gränsland Light.

Programmet är ett UBS-finansierat projekt med syfte att stöda läsoch skrivprocesser. 24 verksamma klasslärare har deltagit i programmet under detta läsår.

Slutdiskussionerna har ordnats gruppvis. I denna deltog 8 lärare från de österbottniska skolorna. Vi jobbade i zoom. Jenny kom in lite för sent – (”det är alltid så mycket att plocka undan då man haft textilslöjd”). Mathias rattade vant bilen och hade telefonens kamera riktad mot sig. Annikas skärm dök upp dubbelt och Åsas ljud sackade ibland. Sigrid uppmuntrade leende, och vi alla skrattade. Vi skrattade för att allt var lite dråpligt, vi skrattade för att vi var trötta också den eftermiddagen och kanske vi också skrattade av lättnad för att vi var i mål med denna fortbildning.

Det skulle funderas i par. Text skulle skrivas. Vad har fortbildningsprogrammet Gränsland Light betytt för dig och hur skulle du beskriva det för en utomstående som inte varit med om processen och således är oinvigd i det smått hysteriska skrattandet.

Följande teman steg fram i lärarnas kommentarer: tid, minnen, samtal, det egna skrivandet och bilderbokens möjligheter.

Varför är det alltid så bråttom? De två heldagarna var jättebra. Då hade vi tid att tänka, tala och lyssna på varandra och på oss själva. Vi guidades under teaterpedagog Nina Dahl-Tallgrens ledning i skrivprocesser. Pennan glödde, skrivglädjen föddes och kreativiteten flödade. Det egna skrivandet ledde till inspirerade till nytänk i skolan. Skrivandet behöver inte vara så seriöst. Man

 Fortbildningshelheten GRÄNSLAND LIGHT belyser aktuell läs- och skrivforskning och ger lärarna möjligheter att utvecklas genom kollegial handlingsreflektion. arkivfoto

läsning skedde via bilderbokens möjligheter.

Man ser på sin egen undervisning med nya ögon.

Det finns många delområden i modersmålet och det gäller att få med allt. kan skriva för skrivandets skull för utveckling. Även erfarna lärare behöver inspiration och input för sin undervisning. Inom Gränsland Light har det varit givande att få träffa andra lärare och utbyta tankar och erfarenheter. Man ser på sin egen undervisning med nya ögon. Det finns många delområden i modersmålet och det gäller att få med allt. I samtal med andra får man liksom bättre syn på vad man håller på med och kan prioritera.

Hitta tid för de rätta sakerna.

Som klasslärare upplever man lätt en konstant tidsbrist.

Man saknar orken att engagera sig till 100% i alla ämnen. Det har känts bra att i grupp prata igenom detta. Det har också varit fint med Sigrids besök på skolan. Att någon intresserar sig för och stöttar just min lärarvardag.

Uppdraget från UBS var att stötta läs- och skrivprocesser hos eleverna. Och för att lyckas med detta uppdrag har vi valt att låta lärarna inspireras. Vi har följt de tankar om skrivaridentiteter som presenteras i internationell forsk-

ning av bland annat Cremin & Locke (2017) där man resonerar utifrån följande exempel. Om du vill att ditt barn skall lära sig spela ett musikinstrument så en hurdan lärare väljer du för hem? En som kan spela instrumentet eller en som inte kan? Denna tanke överförs till lärares viktiga roll i att skapa identifikation med skrivandet. Man menar att en skrivande lärare har större möjligheter att lyckas med detta. Men forskarna menar också att det allra viktigaste handlar om att inkludera alla elever i den skrivande gemenskapen, ”en läsande och skrivande klubb” så att säga. Och då tänker vi, att för att klasslärare år efter år skall ha kunskap och energi att skapa denna typ av identifierande skrivpedagogisk verksamhet, så har även de rätt att få utvecklas som läsande och skrivande individer tillsammans mad andra. Därför har deltagarnas kollaborativa kreativa processer getts utrymme inom ramen för Gränsland Light.

Och detta tar deltagarna med sig då de för fram att det egna skrivandet var betydelsefullt. Vidare säger de att en ny öppning till

Vi har insett bilderböckernas oändliga möjligheter också i högre klasser. Vi har blivit bättre på tolkningar och på att plocka fram svåra problem och diskutera utifrån bilderna. Vi har blivit mer medvetna om färger och former och vad bilderna förmedlar för känslor.

Syftet med fortbildningen är naturligtvis också att uppdatera kunskap. Det säger lärarna att de fått göra. Både damma av gammal sådan, och komma i kontakt med experter på området. De tyckte dock inte så mycket om kursuppgifterna med reflektioner till videoföreläsningar och litteratur. Heldagarna med kreativa verkstäder för läsande och skrivande, samtalandet med andra och besöken av handledaren uppskattades högre än videoföreläsningarna.

I den avslutande diskussionen kalibrerades också innehållet i Gränsland Light med nyutkommen litteratur på finska i Finland (Tainio m.fl. 2020) och i Norge (Matre, Solheim & Otnes 2021).

Den finska boken ”Suomen kieli ja kirjallisuus koulussa” är avsedd för klasslärarstuderande och beskriver ämnet och ämnets undervisning i nio kapitel. Vi såg paralleller till Gränsland Light. Vid sidan av ämnessyn, skrivprocesser och litteraturundervisning lyfts andraspråksundervisningen fram. Den splitternya norska bok-

en ”Nye grep om skriveoplæringa” sammanfattar ett stort landsomfattande projekt om skrivundervisning, Norm-prosjektet, och i diskussionen såg vi paralleller till vikten av närheten till praxis i fortbildning. Att lärare ute i praktiken öppnar sina dörrar för oss fortbildare och forskare gör att vi tillsammans kan utveckla och utvecklas. Även i Norm-projektet så lyfts tidsaspekten fram: Centrala faktorer har varit tid och rum för lärarna att arbeta fram en gemensam förståelse av skrivning – och inte minst till att utveckla egen kompetens i sampel och samtal med kolleger (s. 373).

Onsdagseftermiddagen avslutas med att lärarna formulerar en slogan för Gränsland Light.

Antingen en varning, eller en reklamtext. Vi påminner – kom ihåg att det är gratis! Och lärarna skriver glatt av sig en sista gång inom ramen för den här fortbildningen.

Varning för Gränsland – du kanske får nya idéer Du får tänka till Du får förundras Du får leka Du får vakna Du får upptäcka Du får stelna Du får vara skribent Du får vara inspiratör Du får inspireras Du får producera Du får skratta Du får skämmas Du får fantisera Du får skapa Du får skriva Du får blotta dig Du får vara DU Gå Gränsland!

Referenser: Cremin, T. & Locke, T. (2017). Writer identity and the teaching and learning of writing. London and New York: Routledge.

Tainio, L. m.fl. (2020). Suomen kieli ja kirjallisuus koulussa. Ainedidaktisia tutkimuksia 18. Helsinki: Suomen ainedidaktisen tutkimusseuran julkaisuja.

Matre, S., Solheim, R. & Otnes, H. (red). (2021). Nye grep om skriveoplæringa. Forskningsfunn og praksiserfaringar. Oslo: Universitetsforlaget.

Om Gränsland Light se: https:// www.abo.fi/centret-for-livslangt-larande/pedagogik-och-lararfortbildning/gransland-light/

10

9.9.2021 • Nr 13

kolumnen

M U LT I L I T T E R A C I T E T Syftet med projektet Multilitteracitet till daghem är

Nånting är det som inte funkar!

att göra mediefostran till en del av daghemsvardagen genom att stärka personalens kompetens. Småbarnspedagogerna som deltar i

Livet i Finland som förälder är relativt lätt. Många av de bekymmer man får tampas med i andra länder känns rent av absurda. Vi behöver inte välja boningsort på basis av hurdana de olika skolorna är. Vi behöver inte samla in pengar via kakbak eller donationer för att skolan ska kunna skaffa böcker eller som förälder ha ambulerande assistentturer. Grundskolan har skapat jämlikhet. Men det finns signaler som tyder att det finns sprickor i murverket.

Enligt det Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) ökar ojämlikheten i vår skolvärld. Den ack så tråkiga men i det stora hela effektiva one-size-fits-all-grundskolan är inte mera så jämlik som vi kanske trott. Inlärningsresultaten är inte längre de samma överallt och skolan är inte längre lika duktig på att lyfta upp de barn som har ett sämre utgångsläge när de börjar skolan.

Nånting i vårt system funkar inte. Det är inte en obetydlig fråga. Om skolor delas upp i olika kategorier, om vi i allt högre grad har bättre och sämre bostadsområden, då förlorar vi sakta men säkert en del av det som varit vår framgångssaga. Vi går miste om kärnan i den nordiska välfärdsstaten som trots allt är ett system där den sociala mobiliteten hittills varit bättre än i så gott som alla andra länder.

fortbildningen erbjuds konkreta verktyg som hjälper dem lära ut mångsidig kompetens enligt planen för småbarnspedagogik. De får lära sig former av mediefostran som kan tillämpas i daghem.

Till utbildningen tas i första hand undervisningspersonal från Nyland, Egentliga Tavastland och Åland.

Anmäl dig på adressen: bit.ly/mjaukompetens

mediametka.fi/mjaukompetens

ILL DAGHEM

anders adlercreutz Riksdagsledamot, ordförande för Hem och skola

Tavastehus stad är partner i projektet.

Utbildningen ordnas av Mediakasvatuskeskus Metka ry.

Utbildningen är gratis och finansieras av Utbildningsstyrelsen.

Om skolor delas upp i olika kategorier, om vi i allt högre grad har bättre och sämre bostadsområden, då förlorar vi sakta men säkert en del av det som varit vår framgångssaga.

Vad beror detta då på? Utan att kunna luta tillbaka mot gedigen forskning vågar jag påstå att familjernas situation segregeras.

Somliga jobbar mer än tidigare. En del mindre. Psykisk ohälsa är ett stort problem och utmaningarna i klassrummet större än tidigare. Samtidigt har vår bostadspolitik som länge lyckats motverka segregering betydligt bättre än till exempel den svenska inte mera kunnat stå emot det, att de socioekonomiska skillnaderna mellan bostadsområden växer. Allt detta syns i skolan, där man i en viss situation kanske kan klara av en stor klass, men i en annan är samma lärarresurs totalt underdimensionerad.

Den vackra tanken om integrerade klasser kräver också resurser som svarar mot behovet. När alla skall undervisas i samma miljö måste det kompenseras med individuell uppmärksamhet. Och det finns det uppenbarligen inte alltid tillräckliga resurser till.

Men sedan finns det också en annan baksida, som kanske speciellt gäller våra svenskspråkiga skolor.

Vår värld kommer att vara allt mer diversifierad. Vi reser allt mer. Våra barn kommer med stor sannolikhet att tillbringa en del av sitt arbetsliv utomlands. De kommer med stor sannolikhet att arbeta tillsammans med någon som är född utanför vårt lands gränser.

Det, att integration så sällan sker på svenska liksom det, att invandrarinslagen i svenskspråkiga skolor ofta är mycket mindre än i finskspråkiga är ett problem. Eleverna går miste om en stor del av den förståelse som behövs i livet bortom skolbänken när de inte får uppleva denna diversitet i sin skola. Skolan kan inte vara frånkopplad från den verklighet vi lever i, för vi skall lära för livet som det är, inte för livet som det var.

Och med vetskap om det är det upp till oss politiker att se att den verkligheten också återspeglas i tillräckliga resurser.

Av Christoffer Mellgren Regi Janne Pellinen

Premiär 17.9.2021.

Föreställningar under hösten 2021 och våren 2022. Åldersrekommendation 7+ För skolgrupper finns tillhörande publikmaterial, närmare information via teatern.

Christoffer Pettersson

Lillklobb, Klobbskogsvägen 9, Esbo 09-86208200 | ungateatern.fi | lippu.fi

11

9.9.2021 • Nr 13

Fackcentralen FFC:

Arbetsgivarna verkar splittra avtalsrörelsen Fackcentralen FFC går in i avtalsrörelsen och betonar den trygghet och de förmåner som kollektivavtalen erbjuder.

Man löser inte bristen på kunnig arbetskraft genom att skära ner utkomstskyddet för arbetslösa, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta. I stället behövs satsningar på kunnande och utbildning.

– Att skära ner utkomstskyddet för arbetslösa är fel metod att råda bot på arbetskraftsbristen.

Det ökar inte antalet kunniga arbetstagare, utan förvärrar endast de arbetslösas situation, varnar Eloranta.

Eloranta påpekar också att kvaliteten på de lediga jobben är av betydelse för hur lätt det är att hitta arbetstagare att anställa.

– Visstids- och deltidsanställningar, bemanningsjobb och provisionsanställningar ger sällan möjlighet till en skälig utkomst.

En förargligt stor del av de lediga jobben hör till den här kategorin och innebär osäkerhet för arbetstagarna. Arbetsgivarna måste göra bättre ifrån sig, så att jobben kan fyllas.

Eloranta betonar att arbetsgivare som lider av arbetskraftsbrist också själva måste satsa på att ut-

bilda arbetstagare. Också när det gäller arbetsgivarnas attityder finns det rum för förbättring, eftersom det har visat sig vara svårt att sysselsätta invandrare, partiellt arbetsföra och långtidsarbetslösa.

Under den avtalsrörelse som har inletts är det viktigt att man lyckas förhandla fram kollektivavtal för alla arbetstagare, och att alla därmed omfattas av den trygghet och de förmåner som kollektivavtalen erbjuder.

FFC anser att det är beklagligt att arbetsgivarsidan verkar splittra avtalsrörelsen utan någon närmare plan för hur det här kommer att fungera och hur avtalsrörelsen kommer att framskrida. För tillfället verkar arbetsgivarna sakna mod att ingå avtal.

– Vi godkänner inte att man förbigår fackförbunden när man slår fast arbetstagarnas anställningsvillkor. Man måste komma överens om anställningsvillkoren genom förhandlingar. Arbetsgivarna kan inte diktera villkoren, betonar Jarkko Eloranta.

Löntagarna har gjort sig förtjänta av lönehöjningar som tryggar köpkraften. Under den stundande avtalsrörelsen kommer FFC och dess medlemsförbund att jobba för att nå det här målet.

Gemensam aktivitet – stöd för lärande Målet med programmet Skolan i rörelse är aktivare och

trivsammare skoldagar. Fysisk aktivitet hjälper barn att lära sig, bygger upp deras

självförtroende och utvecklar

deras sociala färdigheter.

Inom Skolan i rörelse betonar

man ökad fysisk aktivitet och

att minska sittandet samt

elevernas delaktighet. Varje

skola genomför en mer rörlig skoldag på sitt eget sätt.

Genom Gemensam

aktivitet – stöd för lärandematerialet får lärare och

skolans personal idéer

och motiveringar för

Agentäventyret

genomförandet av Skolan

–energispartävlingen för 1.–4. klassister 1.–14.11.2021

i rörelse-programmet.

Under tävlingen lär vi oss på ett roligt sätt om hållbar utveckling och om sparandet av naturresurser.

BEKANTA DIG MED MATERIALET www.liikkuvakoulu.fi/guide

Anmäl din klass med senast den 31.10. på adressen: www.agenttiseikkailu.fi/sv/

Bland alla deltagande klasser lottar vi ut fina priser!

Läraren lehti 0909_2021 ilmoitus Motiva_final.indd 1

30/08/2021 15.07.41

@LIIKKUVAKOULU

12

9.9.2021 • Nr 13

Hållbar utveckling och globala frågor i klassrummet

s Grati l! ria e t a m

Världen 2030 • Temaområden: Agenda 2030, Finland och världen, Klimatförändringarna, Hur kan jag påverka?

• Nytt material: Alla ska få bra undervisning!

• Info, uppgifter och videor för alla årskurser • På sidan Till läraren finns bakgrundsinformation och svar till uppgifterna maailma2030.fi/sv

Beställ gratis i UM:s publikationstjänst • Temadagar om Agenda 2030 – Lärarens handbok • Agenda 2030-affischer julkaisut.um.fi/sv

Temadagar om Agenda 2030 – Lärarens handbok • Temaområden: Agenda 2030, Klimatåtgärder, Ansvarsfull konsumtion, Jämlikhet och mänskliga rättigheter, Demokrati och delaktighet • Massor av uppgifter för åk 1–9 • Handboken finns på papper och elektroniskt teemapaivat.maailma2030.fi/sv