Läraren 14 2019

kolumnen Allt vi gör inom utbildningen gör vi för att kunna ge våra unga en ljus framtid. ЮЮ r sidan 10

26.9.2019 • Nr 14 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Tillsammans i Kvevlax Det första läsåret i Kvevlax lärcenter har kört igång och den nya verksamhetskulturen sätts på prov. Fem skolor har blivit en och alla får nu bidra med sina erfarenheter. ЮЮ r läs mera på sidan 5

För en dryg månad sedan inledde Kvevlax lärcenter verksamheten. Det har varit givande att skapa en ny verksamhetskultur , säger Jessica Bergdahl (till vänster), Sonja Häggblom och rektor Ulrica Nyström. foto: christoffer thomasfolk

Kurs för erfarna Niclas Krook (bilden) var en av deltagarna i FSL:s kurs Tredje klass som riktar sig till lärare med omkring tjugo års erfarenhet av lärarjobbet. ЮЮ r sidan 4

Tvåspråkig utmaning

Ett år på tian ger studievana

Skolorna har enligt lagen om grundläggande utbildning antingen finska eller svenska som undervisningsspråk. Lagen känner med andra ord inte till begreppet tvåspråkiga skolor. Att riva upp den lagstiftningen är ur ett finlandssvenskt perspektiv som att skjuta sig själv i benet.

På tionde klassen kan eleverna höja sina betyg i grundskolans ämnen, men också förbättra sin studievana och få en strukturerad vardag.

I Svenskfinland ordnas påbyggnadsundervisning på tionde klassen både i grundskolor och vid folkhögskolor.

MATTIAS FAGERHOLM Ledaren

ЮЮ r sidan 2

ЮЮ r mittuppslaget

2

26.9.2019 • Nr 14

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Äpplen och päron Det var hösten 2011 som debattens vågor gick höga i Svenskfinland. Startskottet var Maria Wetterstrand som undrade varför det inte finns några tvåspråkiga skolor i ett tvåspråkigt land. Efter det har temat kommit och gått. Redan när det begav sig var det oklart vad som riktigt avses med en tvåspråkig skola. Den gemensamma nämnaren för de diskussioner som har blommat upp efter Wetterstrands utspel är att ingen fortfarande riktigt verkar ha koll på vad en tvåspråkig skola är.

Det stod klart också då tankesmedjan Magma arrangerade en diskussion under rubriken tvåspråkiga skolor. I debatten hade man dragit in planerna på en nordisk skola i Helsingfors. Att i samma andetag tala om en tvåspråkig skola (svenska-finska) är att jämföra äpplen med päron.

Den nordiska skolan skall enligt Helsingforspolitikern Marcus Rantala ligga under den finska skoladministrationen. Undervisningsspråket skall i huvudsak vara svenska och den primära målgruppen är finskspråkiga som vill att deras barn skall få en bredare språkkunskap. Det här är inte en tvåspråkig skola. Det är närmast att betrakta som ett språkbad. Eller språkbad plus som Rantala själv beskriver det i och med att säkerligen även de övriga nordiska språken skulle ha en roll i skolan.

En tvåspråkig skola är någonting annat. Magma har gjort en definition i sin egen rapport. Författaren Marketta Sundman beskriver en möjlig modell, nämligen tvåvägsspråkbad där hälften av eleverna har svenska som modersmål och den andra hälften har finska som modersmål. Tvåspråkig undervisning innebär att eleverna undervisas turvis på två olika språk.

I debatten är det ändå skäl att påminna om att Finland har två parallella utbildningssystem, ett svenskt och ett finskt. Skolorna har enligt lagen om grundläggande utbildning antingen finska eller svenska som undervisningsspråk. Lagen känner med andra ord inte till begreppet tvåspråkiga skolor. Att riva upp den lagstiftningen är ur ett finlandssvenskt perspektiv som att skjuta sig själv i benet. Utan en stark svensk skola blöder Svenskfinland.

Det finns mycket man kan göra inom ramen för nuvarande lagstiftningen. Där utgör språkbaden ett gott exempel. Dessutom konstaterar Marketta Sundman att det är fullt möjligt för barn med tvåspråkig bakgrund att utveckla ”infödd kompetens” i både svenska och finska i en svensk skola.

De som ropar efter en tvåspråkig skola verkar alla gånger inte riktigt klar för sig vad de efterlyser och svaren de letar efter finns ofta redan i den finlandssvenska skolan.

I debatten är det ändå skäl att påminna om att Finland har två parallella utbildningssystem, ett svenskt och ett finskt.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,35 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Fullmäktige kallas till höstmöte Fullmäktige kallas till ordinarie höstmöte den 6-7 november 2019 i Tammerfors. Motioner till fullmäktige kan väckas av en enskild medlem, genom en medlemsförening eller av en medlemsförening.

Mötet inleds kl. 10.30 onsdagen den 6 och avslutas senast kl.14.30 torsdagen den 7 november. Möteshandlingarna finns på FSLintra senast i slutet av vecka 42. Under mötet behandlas stadgeenliga ärenden och övriga ärenden. Mötet innehåller även en seminariedel.

Skriv en motion eller ett initiativ!

Både föreningar och privatpersoner kan lämna in motioner. En motion bör innehålla ett motiverat förslag till beslut och lämnas in senast den 9 oktober, initiativ ska lämnas in senast den 23

oktober. Mer info om motioner och initiativ finns på vår webbplats fsl.fi, där kan du bl.a. läsa om hur man skriver en motion.

Hör av dig vid förändringar Förbundskansliet har bokat rum för samtliga ledamöter (dubbelrum) på hotellet. Den som inte övernattar på hotellet och den som inte kommer själv utan sänder sin suppleant, bör kontakta förbundskansliet senast den 18 oktober. (anita.stark@fsl.fi /020 749 54 64).

3

26.9.2019 • Nr 14

Utbildningen får 350 miljoner Regeringen ser investeringarna på kompetens och utbildning som centrala åtgärder för att stärka finländarnas välfärd, förbättra sysselsättningen och stärka den internationella konkurrenskraften, meddelar Undervisnings- och kulturministeriet i ett pressmeddelande. Till kompetens och utbildning riktas totalt ca 350 miljoner euro i budgetpropositionen för 2020. Åren 2020–2022 reserveras sammanlagt 180 miljoner euro för programmet för kvalitets- och jämlikhetsarbete inom den grundläggande utbildningen och sammanlagt 125 miljoner euro för programmet för kvalitets- och jämlikhetsarbete inom småbarnspedagogiken. Programmen är treåriga.

– Grunden för välfärdsstaten är en skola som kan jämna ut skillnader i inlärningsresultaten som beror på familjebakgrunden. En jämlik utbildning uppstår inte av sig själv, utan den måste byggas upp.

Vi investerar nu i den finländska jämlika grundskolans och småbarnspedagogikens framtid, säger undervisningsminister Li Andersson (VF).

Utvidgad läroplikt år 2021 Läroplikten utvidgas så att den fortsätter till andra stadiet och 18 års ålder. Samtidigt blir studierna på andra stadiet helt avgiftsfria.

Reformen görs för att höja kompetensnivån i hela samhället och för att svara på de ökande kompetenskraven. Läropliktsreformen avses träda i kraft 2021.

Christer Holmlund Förbundsordförande

Orken tryter – Nu är det dags att uppdatera läroplikten till 2020-talet, säger undervis-

ningsminister Li Andersson (VF). År 2121 höjs läropliktsåldern till 18 år. arkivfoto: mattias fagerholm

– Införandet av läroplikten var en av de största gärningarna för jämlikheten i vårt lands historia. Världen förändras och nu är det dags att uppdatera läroplikten till 2020-talet. Man klarar sig inte längre med att enbart gå grundskolan och genom att utvidga läroplikten vill vi ge hela samhället en stark signal om att vi måste lyckas få alla unga att även avlägga en examen på andra stadiet, säger undervisningsminister Li Andersson.

Basfinansieringen för universitet och yrkeshögskolor höjs med 60 miljoner euro genast från år 2020. Därtill återinförs universitets- och yrkeshögskoleindex år 2020, vilket ytterligare ökar högskolornas finansiering med 67 miljoner euro. Detta trots att finansminister Mika Lintilä (C) i finansministeriets budgetförslag för en månad sedan ville att universite-

ten och yrkeshögskolorna skulle nöja sig med 10 miljoner respektive 5 miljoner.

– Jag litar på högskolornas förmåga och kompetens att förnya Finland. Därför är det oerhört viktigt att högskolorna får de resurser och den arbetsro de behöver för sitt arbete, säger vetenskapsoch kulturminister Hanna Kosonen (C), som upplevde finansministerns (och partikamratens) Lintiläs summor överraskande.

Begränsningen av den subjektiva rätten till småbarnspedagogik slopas och gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken minskas från och med den 1 augusti 2020. Pilotprojektet med tvåårig förskoleundervisning fortsätter och försöken med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar utvidgas. tom ahlfors

Flera finländare skall ha högskoleutbildning Antalet högskoleutbildade ökar långsamt i Finland. Målsättningen är att år 2030 skall hälften av 25–34-åringarna ha en högskoleutbildning. Ett mål som kan vara svårt att nå. Det visar OECD:s färska undersökning Education at a Glance 2019.

Idag har ca 41 procent av åldersgruppen en högskoleexamen.

– Vi behöver fler högskoleutbildade på arbetsmarknaden, säger Anita Lehikoinen, kanslichef vid Undervisnings- och kulturministeriet.

Det går rätt trögt i Finland. Andelen högskoleutbildade har stigit med bara 3 procentenheter från år 2008 till år 2018. Under samma tidperiod har OECD-genomsnittet stigit med 9 procentenheter. En orsak till den långsamma takten är att högskoleplatserna är rätt få och gallringen därmed hård. Det beror i sin tur på vilka ekonomis-

ordförord

Anita Lehikoinen.

ka förutsättningar staten ger utbildningsanordnarna.

– Det blir en stor utmaning för Finland att nå målet, konstaterar Corinne Heckmann, en av forskarna bakom OECD-rapporten.

Jukka Haapamäki vid Undervisnings- och kulturministeriet ville för sin del tro att målet är inom räckhåll.

– Om 80 procent av dem som

börjar studera fullföljer sina studier når vi målet, menar Haapamäki. Året upplaga av Education at a Glance fokuserar på den högre utbildningen, men man gör också några nedslag utanför universitetsvärlden.

Finland har tidigare utmärkt sig genom att andelen 3–5-åringar som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet är lågt. Så är fallet även i denna undersökningen, trots att deltagande i småbarnspedagogik har ökat något. År 2017 deltog 79 procent av 3–5-åringarna i småbanspedagogisk verksamhet. Finland skiljer sig avsevärt från de övriga nordiska länderna. Där ligger deltagarfrekvensen på 94–98 procent beroende på land. Finland är också en bra bit under OECD-genomsnittet på 87 procent. text och foto: mattias fagerholm

Att möta lärare ger mig alltid energi. Att möta lärare påminner mig alltid om varför jag valt läraryrket. I läraryrket finns mycket positivt, inte minst möten med elever och kolleger. Läraryrket är också starkt förknippat med ett uppdrag, ett viktigt och värdefullt uppdrag. Någonstans mellan dessa uppdrag uppstår ett hårt korsdrag där verklighet inte sammanfaller med teori. Lärarens ork tryter.

Allt börjar med en bra lärare är en slogan som använts i Sverige, en slogan som bär. Varje lärare har här ett eget ansvar. För att kunna vara en bra lärare krävs redskap.

FSL har länge fört fram den arbetsbelastning som ett ickefungerande trestegsstöd innebär, men i dag finns också andra utmaningar att möta i klassen. I ett och samma klassrum måste läraren förhålla sig till elever med inlärningssvårigheter, elever med koncentrationssvårigheter, elever med socioekonomiska problem, elever från missbrukarhem, elever från elevhem och elever som befinner sig inom barnskyddet. Listan kunde göras hur lång som helst och är en återspegling av dagens samhälle.

Visst finns det stödfunktioner i skolan, om än i varierande omfattning, men det är till syvende och sist alltid läraren som ska följa elevernas studiestigar inne klassen. Det är lärarens ork som tryter.

Till varje rektors uppgift hör att vara insatt i den senaste forskningen på områden som berör skolan för att kunna implementera nya modeller och förhållningssätt. Dagens skolledare överbelastas med byråkrati, tiden för pedagogiskt ledarskap blir därmed minimal. Det i sin tur får ytterligare konsekvenser för den enskilda läraren. Materialinförskaffningen kan i värsta fall ligga på den enskilda lärarens bord. Och rektorns och lärarens ork tryter.

Faktum är att det går mycket mera energi åt till att vara frustrerad, än att se positivt på saker och försöka hitta konstruktiva lösningar.

Varje skolsamfund, varje skola, bottnar i en god dialog om och kring skola. Fungerar inte dialogen mellan lärare och skolledare uppstår frustration. En frustration som belastar bägge parter.

Det krävs en sund insikt och ett klimat som präglas av förståelse för att orken i arbetet skall bibehållas. En skola där alla trivs och mår bra är en skola som garanterat levererar.

Att se sig själv i spegeln kan ibland vara nyttigt med tanke på orken och att ha som strävan att vara den som bidrar med energi kan vara en god start. Allt i skolan kan inte förändras och då är det viktigt att sätta fokus på sådant det går att påverka. Faktum är att det går mycket mera energi åt till att vara frustrerad, än att se positivt på saker och försöka hitta konstruktiva lösningar.

Jag vill även lyfta fram lärarutbildningen som en aktör som kan bidra till att ge verktyg och ork i lärarens yrkesvardag både för dem som är i yrket och för de blivande lärarna. Utbildningen har forskning att stöda sig mot och känner till och kan möta de behov som finns i skolvardagen.

Vårt mål som förbund är outtröttligt jobba för en bättre vardag för våra medlemmar. Ett arbete som grundar sig på dialog, feedback och uppgörande av gemensamma målsättningar. Ingen snabbfix har det visat sig vara, men en målinriktad intressebevakning leder förr eller senare till resultat.

Ett led i detta är FSL:s tema för i år: ”Må bra på jobbet”.

4

26.9.2019 • Nr 14

Zzzzz... sömnens... zzzz... betydelse Sömnen är en nyckelfaktor när vi talar om hälsa. Mentalcoachen Christoph Treier lyfte fram sömnens betydelse då har föreläste på FSL:s kurs Tredje klass. När det gäller sömnen skall man inte kompromissa. Att sova är det bästa ni kan göra, sade Treier.

Hört på Tredje klass Jag står vid ett vägskäl – skall jag fortsätta med det här?

Jag klarar inte längre av att hålla samma tempo som då jag var 25.

Jag hade 28 veckotimmar och var rektor. Det slutade illa.

 – Sov gott, uppmanade mentalcoachen Christoph Treier, då han föreläste för en grupp lärare som deltog i FSL:s kurs Tredje klass, som riktade sig till lärare med omkring tjugo års erfarenhet av lärarjobbet.

Christoph Treiers rubrik var vila och återhämtning. Han har under årens lopp jobbat mycket med idrottsmän och drog även paralleller till den världen. En idrottare bryter under ett hårt träningspass ner sin kropp.

Då kroppen får vila återhämtar den sig sakta och är snart tillbaka i utgångsläget. Och det fantastiska är att den inte bara tar sig tillbaka till utgångsläget, utan rent av förbereder sig för nästa ansträngning. Superkompensation, kallar Treier det.

– Många tror att ju mer jag tränar desto bättre blir jag. Det stämmer inte. Det är återhämtningen som gör dig bättre. Det samma gäller för hjärnan, säger Christoph Treier.

– Man måste komma tillbaka till utgångsläget innan man belastar sig på nytt.

Max fyra timmar mental belastning – Belastar ni er mentalt så skall ni inte utsätta er längre än maximalt fyra timmar, säger Treier.

– Bra att vi har kaffepaus tänker ni nu.

Men vad gör ni på kaffepausen? Pratar jobb och ringer jobbsamtal.

När det gäller återhämtningen är sömnen en nyckelfaktor både fysiskt och mentalt. Treiers rekommendation till de idrottare han coachar är att sova minst 8–9 timmar per natt. Samma rekommendation gäller för barn i skolåldern, eller de facto ända till att hjärnan är färdigt utvecklad. Vuxna bör sova minst 7,5 timmar per natt.

– Hjärnan behöver sömnen för att rensa

ogräs. Rensas inte hjärnan tar ogräset över, säger Treier.

Sömnproblem = minnesproblem Många lider av sömnproblem och riskerna med sömnproblem underskattas av de flesta. Var femte kvinnlig lärare i grundskolan har jobbrelaterade sömnbesvär, säger Treier och hänvisar till en studie av Torbjörn Åkerstedt vid stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Det är minnet som får mest stryk vid sömnbrist.

– Två veckor med bara 6 timmar sömn per natt gör att du presterar som om du skulle ha 0,8 promille i blodet, hävdar Treier.

– Inte vill du se en sådan lärare i lärarrummet.

– Efter bara en natt med 4–5 timmars sömn så minskar antalet så kallade killerceller, d.v.s. de celler som attackerar cancerceller, med 70 procent.

– Människor som sover 6 timmar per natt presterar 20 procent sämre än de som sover 8 timmar per natt.

Christoph Treier är irriterad över att sömn ofta förknippas med svaghet och lättja. Folk till och med skryter med hur lite sömn de klarar sig med.

– Ingen når framgång på grund av att man sover för lite utan trots att man sovit för lite.

Råd för bättre sömn Sömnbrist är en av de mest allvarliga hälsoriskerna i vår tid. Men det goda i kråksången är att man själv kan påverka sin egen si-

tuation.

– Lägg dig ungefär samma tid varje kväll oberoende av om det är arbetsdag eller ledig dag, säger Treier.

Han hänvisar till många ungdomar som släpar sig till skolan tidigt på morgonen på vardagarna, men på veckosluten är de uppe till småtimmarna och sover långt in på eftermiddagen.

– Det är som om de skulle göra en tripp till New York varje helg. De har jetlag fram till onsdag. På torsdag och fredag är sömnrytmen normal och så är det dags igen.

Christoph Treier rekommenderar också att undvika starkt ljus på kvällen och att ”lägga” mobiltelefonen i god tid före du lägger dig själv. På den punkten finns dock motstridiga uppgifter medger Treier, och hänvisar till två studier som visar att användningen av mobiltelefonen strax före läggdags inte påverkar sömnen.

Jag är fullständigt borta när det gäller siffror. Jag vet inte ens vad jag får i lön. Kanske ni kan berätta det också?

Utmaningar finns, men jag trivs med mitt jobb.

När det såg ut som om jag bli äldst i kollegiet värvade jag en ny äldre musiklärare.

Powernap?

Hur är det då men en tupplur på dagen?

Det rekommenderar Treier varmt. Tuppluren skall dock helst inte vara längre än 2728 minuter. Och man skall inte sova mellan klockan 17 och 19 för då störs den sunda sömnrytmen.

– Kan man ta en liten tupplur lite senare när man ser på TV med frugan. undrar en av kursdeltagarna.

– Javisst! text och foto: mattias fagerholm

Det är inte många dagar i veckan som jag känner att jag räcker till.

5

26.9.2019 • Nr 14

 ”Tillsammans” har varit ett ledande tema när fem skolor blev en när Kvevlax lärcenter inledde verksamheten vid läsårets start. Målet har varit att skapa en helt ny verksamhetskultur, berättar klassläraren Jessica Bergdahl (till vänster), klassläraren Sonja Häggblom och rektor Ulrica Nyström.

Ny verksamhetskultur i ny skola I höstas inledde Kvevlax lärcenter verksamheten i full skala. Då blev fem skolor en och starten på läsåret har gått bra.

Nu skapas en helt ny verksamhetskultur – en process som började redan i fjol och pågår kontinuerligt.

– Det var ett intensivt år i fjol och det har varit fråga om ett mycket stort projekt. Men trots att dygnets timmar inte riktigt har räckt till så har det också varit mycket givande, säger Ulrica Nyström, rektor för Kvevlax lärcenter.

Det som Nyström syftar på är den omfattande processen att fusionera fem skolor till en helt ny.

Det var för några år sedan som Korsholms kommun beslöt att lägga ner Veikars, Kuni-Vassor, Petsmo, Hankmo och Kvevlax skola och bilda Kvevlax lärcenter.

I höstas stod det nya lärcentret klart och då inleddes verksamheten i full skala med cirka 370 elever inklusive förskolan som är integrerad i samma byggnad.

– När vi började planerade för att sammanföra fem olika verk-

samhetskulturer till en gick vi in för temat ”tillsammans”. Samtliga lärare från de olika skolorna har haft regelbundna träffar ungefär en gång i månaden under förra läsåret och arbetat med olika teman. Vi har haft en ledningsgrupp som lyft fram aktuella teman och man kan säga vi har jobbat enligt en årsklocka.

– Största delen av arbetet gjordes således redan i fjol och målet då var att se över de stora ramarna och efter hand blev arbetet mera konkret, förklarar hon.

Skapa något helt nytt Bredvid henne sitter Sonja Häggblom, tidigare klasslärare i Veikars skola och Jessica Bergdahl, som arbetat som klasslärare i Kuni-Vassor skola. De berättar att lärarna har arbetat mycket med att lära känna varandra, skapa kontakter och en god gemenskap inför det nya läsåret i den nya skolan.

– Det som också har varit en tydlig strävan är att vi har försökt skapa en helt ny skola – Kvevlax lärcenter. Vi har med andra ord försökt undvika att inte anamma någon enskild skolas kultur.

Det har varit otroligt givande att få vara med om att skapa något helt nytt. Vi har alla möjligheter

och alla har fått bidra med sina erfarenheter, säger Bergdahl.

– ”Vi brukar göra så här” har inte varit utgångspunkten när vi har planerat utan det har varit vi ska skapa något nytt utifrån som vad som är möjligt, fortsätter Häggblom.

En stor skillnad för i stort sett alla lärare från de mindre byskolorna är att klasserna är större.

– Jag har nästan dubbelt större klass nu än i Kuni-Vassor skola och från att ha vetat namnen på alla elever och föräldrar är situationen den omvända nu. Det är nya ansikten och jag får ta en dag i taget för att lära känna alla, men det är bara roligt och positivt, säger Bergdahl.

Får stöd av varandra Häggblom ser många fördelar med att arbeta i en större skola. Ett exempel är att hon numera ingår i ett lärarteam.

– Från att ha jobbat ensam årskurs 1–2 i Veikars skola har jag nu kolleger på samma årskursnivå, vilket ger ett stort stöd. Vi jobbar tajt tillsammans och det är givande att få vara med i lärarteamet.

Bergdahl fortsätter: – Arbetet i en liten skola är familjärt men det är också ensamt.

Fördelen med en större skola är just samarbetet med andra kolleger. Det är otroligt upplyftande att ha någon att bolla idéer med.

Temat ”tillsammans” har inte enbart omfattat lärarna utan också eleverna. Det finns en kulturskillnad mellan byarna men Kvevlax lärcenter har arbetat för att sudda ut skillnaderna.

– Vi har i stället försökt fokusera på att vi är ett. Det är mycket intressant att se när eleverna från olika byar börjar interagera, umgås och lära känna varandra bättre och finner kompisar över byagränserna. Det byts telefonnummer och det är verkligen givande att se, säger Bergdahl och Häggblom.

Klasserna har också blandats med elever från olika byar.

– Det var en utgångspunkt att ha klasserna blandade så att det från alla tidigare skolor finns elever i varje klass. Det har gått mycket smidigt och det är härligt att se hur bra barn anpassar sig, säger Nyström.

Klasslärarna ifråga vill också lyfta fram ett Hem- och skola-projekt som går ut på att skapa en familjevänlig skola. Kvevlax lärcenter fungerar som pilotskola.

– Det går ut på att i högre grad involvera föräldrarna i skolarbe-

tet och hjälpa sitt barn på bästa sätt. Målet är att förbättra samarbetet med hemmet och kontakten kring barnet. Det här projektet ska bli spännande att följa, säger Bergdahl.

Skapa rutiner och ramar Den fysiska nya byggnaden ger också nya pedagogiska möjligheter. Skolan är modernt planerad med många olika lärmiljöer.

– Man har också jobbat med lärmiljöer i de andra skolorna tidigare men den här byggnaden ger många fördelar. Men huvudmålet nu är att skapa rutiner och ramar för eleverna och det är det vi fokuserat mest på.

– Tvärtom har jag nästan fått bromsa en del lärare som är så ivriga att komma med förslag på hur vi kan göra, säger Nyström.

Alla tre konstaterar att den nya skolan har krävt mycket arbete på kort tid. Men de beskriver starten på läsåret som positiv.

– Det är intressant att se hur alla är engagerade och sett fram emot det här och hjälps åt. Vi har ett enormt stöd av varandra, säger de. text och foto: christoffer thomasfolk

6

26.9.2019 • Nr 14

Sex skolor erbjuder läroplansenlig tionde klass på svenska Tre folkhögskolor och två grundskolor och ett gymnasium erbjuder en möjlighet för elever att på svenska efter avslutad grundskola gå ett tionde år som förberedelse för vidare studier.

Undervisningen i Kyrkslätt gymnasium har dock aldrig kommit igång på grund av för få anmälningar.

Det finns ingen timfördelning för påbyggnadsundervisningen som fastställer vilka läroämnen som ska undervisas och hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan läroämnena. För påbyggnadsundervisningen fastställs heller inte skilt någon riksomfattande lärokurs med mål och centralt innehåll för läroämnena eller den övriga undervisningen. Utgångspunkt för undervisningen är de mål för mångsidig kompetens och de mål och innehåll i de enskilda läro-ämnena som föreskrivs i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och förtydligas i den lokala läroplanen.

På lokal nivå ska påbyggnadsundervisningen planeras och genomföras så att studerandena om de vill har möjlighet att höja vitsorden i alla den grundläggande utbildningens gemensamma ämnen.

Det förutsätter att undervisningen i de gemensamma läroämnena följer de lärokurser som fastställts för läroämnena i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och de lärokurser som preciserats för dessa i den lokala läroplanen. De studerande kan också ges möjlighet att höja vitsord i den grundläggande utbildningens valfria ämnen.

De studerande behöver nödvändigtvis inte studera alla ge-

mensamma läroämnen som finns inom den grundläggande utbildningen, utan kan vid behov koncentrera sig på läroämnen och övriga studier som är relevanta med tanke på deras individuella behov och fortsatta studier. Påbyggnadsundervisningen ska planeras så att varje studerande har möjlighet att studera läroämnen som behövs för den studerandes fortsatta studier.

Borgå Vid Borgå folkakademi heter tionde klassen 10+.

– Tionde klassen är en bra och värdefull möjlighet för de elever som behöver lite mer tid att komma fram till hur de vill gå vidare efter grundskolan. Här på Borgå folkakademi har vi haft en tionde klass i många år och det är vi mycket glada för, säger Catharina von Schoultz som är rektor och VD. Efter några lugnare år med rätt lågt antal elever ser man i Borgå nu en liten uppgång. I år går 11 elever på linjen, som heter 10+.

Studierna är avgiftsfria.

Läs mera om 10+ i intervjun med linjeledaren Jonas Häggblom på detta uppslag.

Västra Nyland Vid Västra Nylands folkhögskola berättar Anna Jakobsson som är linjeledare för tionde klassen att hon har märkt att antalet elever har minskat under de senaste tio åren.

– I år har sju elever inlett studier vid tionde klassen vid VNF. I fjol var de bara två. Läsåret 2010– 2011 var elevantalet hela 19, säger hon.

På VNF är studierna är avgiftsfria för en elev som väljer Tian samma år eller året efter att den gått ut nionde klassen i grundskolan.

Kronoby Kronoby folkhögskola Kvarnen har i år 37 elever på sin tionde klass som kallas Base camp, berättar rektorn Tom Hansén.

Intresset har under de senaste fem åren varit ganska stabilt.

– De små Base Campgrupperna vi haft beror på de små årskullarna. I detta nu har vi många elever fast årskullarna är rätt små. Vårt koncept med friluft, äventyr och estradprojekt lockar många. Dessutom verkar många vilja ha ett år för att sedan verkligen veta vart de ska söka. En del kommer också till oss för att höja sina betyg, säger läraren Barbro Sandvik.

Under året på Base Camp kan man bland annat höja sina vitsord i grundskolämnena matematik, engelska, finska, biologi, historia och samhällslära. Utbildningen är gratis.

Åland Ålands folkhögskola har inte åk 10 i enlighet med Utbildningsstyrelsens grunder för påbyggnadsundervisningens läroplan 2014, men nog motsvarande undervisning.

– Vi har NYAlinjen som vänder sig till studerande som genomgått grundskolan. Undervisningen består av ämnesintegrerade projekt, valbara kurser och specialkurser.

Tionde klassen utgår från elevens behov

Målet är rytm i vardagen och stud Intresset för ett tionde år i grundskolan har under de senaste åren sjunkit. På en del orter som erbjuder påbyggnadsundervisning kommer den inte alls igång, medan andra har regelbunden verksamhet.

Läsåret 2018–2019 slutförde 750 finländska ungdomar tionde klassen, vilket är färre än tidigare. En av orsakerna till att antalet unga som avlägger tionde klassen har minskat är att det finns fler alternativ än tidigare till fortsatta studier för dem som avlägger den grundläggande utbildningen.

Detta är något som rektorn för Kyrkslätts gymnasium, Mikael Eriksson, har fått erfara. I Kyrkslätt erbjuds möjligheten till påbyggnadsundervisning efter grundskolan, men tills vidare har intresset varit för litet för att linjen skall köra igång.

Vad tror du det beror på?

– Det är en intressant fråga. Det är inte ovanligt att unga i Kyrkslätt söker sig till huvudstadsregionen för studier på andra stadiet. De som söker till Kyrkslätts gymna-

sium och har under 7,0 i medeltal kommer inte in.

Gymnasiet har 72 platser och i år då alla platser var fyllda var det lägsta medeltalet omkring 7,2–7,4. Så med 7,0 kom man inte in detta år.

– Men vart söker de sig då? Det kan ju tänkas att de har andra alternativ som till exempel gymnasium i Sibbo eller Prakticum, säger Eriksson, som en förklaring till att dessa ungdomar inte söker sig till påbyggnadsundervisningen.

Tionde klass i folkhögskolmiljö Jonas Häggblom är linjeledare för påbyggnadsundervisningen vid Borgå folkakademi. Linjen heter 10+ och har detta läsår 11 elever. Förutom eleverna på 10+ undervisar Häggblom också svenska för invandrare och på linjen för grundläggande utbildning för vuxna. Undervisningen på 10+ är kostnadsfri för dem som avslutat grundskolan samma år eller ett år innan undervisningen börjar.

Det finns också elever som saknar avgångsbetyg från grundskolan. De eleverna kan få ett avgångsbetyg efter ett år på 10+.

Då är det elevens ursprungliga grundskola som skriver ut betyget.

Det finns självfallet också elever som vill höja sina vitsord för att ha större möjlighet att följande år komma in vid något gymnasium eller någon annan utbildning på andra stadiet. Dessa vitsord ges av Folkakademins lärare.

Bland eleverna finns också de som avbrutit en yrkesutbildning av någon orsak och valt 10+ i stället.

De som går på 10+ är alla minderåriga.

Linjen marknadsförs i slutet av terminen på föräldrakvällar i högstadierna på orten.

– Det är viktigt att komma ihåg att eleverna på linjen har mycket olika bakgrund.

Det fins de som inte varit i skolan på ett halvt år eller fått hemundervisning. En del har tappat sin studieglädje i högstadiet, kommer hit och får den tillbaka och kan fortsätta i gymnasiet, säger Häggblom. Är målet att eleverna skall fortsätta sina studier i gymnasiet?

– Målet är i första hand för många att få en rytm i vardagen och en studievana. Att börja stiga upp på morgonen. Vi utgår i all undervisning från den enskilda elevens behov. Kraven på en elev som vet att den skall söka till gymnasium kan vara högre än på en elev som inte varit i skolan på ett halvt år. Därför är det synnerligen viktigt att inte

utsätta eleverna för stress.

Läroplanen för påbyggnadsundervisningen är ganska löst formulerad. Ämnena är de samma som i grundskolan, inklusive konstämnen och gymnastik. Timantalet är 30 timmar i veckan.

– Jag kan tycka att det är ganska mycket.

En del av eleverna kommer från Sibbo. Om skoldagen slutar kl. 16 är de hemma först på kvällen.

– Vi försöker blanda in praktiska saker för att lätta upp skoldagen. Vi kan ha en biologiexkursion på förmiddagen och summerar den i skolan på eftermiddagen. I modersmålet kan vi se en film och analysera den och gå igenom de texterna.

För de olika ämnena som linjen erbjuder tar skolan in timlärare som också fungerar som examinatorer.

– Inte kan vi som anställda lärare vid folkakademin behärska alla ämnen i grundskolan, säger Häggblom, som är pol.mag. och klasslärare till utbildningen.

Värt att påpeka är att timlärarna inte är ämneslärare från grundskolorna i trakten.

– En del elever har dåliga erfarenheter från sina högstadier och vi vill inte att de möter samma lärare här. Det är viktigt

7

26.9.2019 • Nr 14

De studerande erbjuds även möjligheten att höja vissa grundskolevitsord om gruppstorleken blir tillräckligt stor, berättar rektor Maria Säll-Öfverström.

Enligt kursbroschyren går det att höja grundskolvitsorden i historia, svenska, engelska, fysik, matematik, samhällskunskap, bildkonst och textilslöjd. NYAlinjen ingår i den samåländska elevantagningen som sker på våren. Det finns också denna höst en möjlighet att ansöka till NYAlinjen med kursstart i november. Undervisningen är avgiftsfri.

Närpes Närpes folkakademi hade fram till för några år sedan en påbyggnadsundervisning i form av en tionde klass.

– Sista läsåret vi hade påbyggnadsundervisning på tionde läsåret hos oss var 2014–2015. Elevtillströmningen minskade en aning de sista två åren, men i medeltal rörde det sig om ca 11–12 elever per läsår, säger Annica Eklund som är rektor för Närpes folkakademi.

Helsingfors

 Base Camp vid Kronoby folkhögskola gjorde i mitten av september en resa i fjällen i Tärnaby i Sverige. foto: robin grindgärds

Sonja Andersson, elevhandledare vid Åshöjdens grundskola i Helsingfors, berättar att det går 12 elever på åk 10 detta läsår. Läsåret 2010–2011 hade man hela 32 elever. Efter det har påbyggnadsun-

dervisningen lockat ca tio elever, plus/minus några stycken, per år.

– De senaste åren har det varit små grupper, men då antagningskörningen g jordes i år, hade vi två på reservplats till våra 18 platser.

– I år var det Steinerskolans tilläggsansökan till sin svenska gymnasieutbildning som fångade många som i annat fall skulle ha kommit till påbyggnadsundervisningen, säger Sonja Andersson.

Kyrkslätt För ungdomar som avslutat grundskolan arrangeras vid behov påbyggnadsundervisning i Kyrkslätts gymnasium på svenska i samarbete med Winellska skolan.

Eftersom det är fråga om gymnasieförberedande undervisning ges de studerande möjlighet att delta i och avlägga gymnasiekurser, vilket de övriga finlandssvenska arrangörerna av påbyggnadsundervisning inte torde erbjuda.

Undervisningen arrangeras, om minst fem elever från Kyrkslätt anmält sig till programmet. Dessvärre har linjen faktiskt aldrig kört igång.

Läs gymnasierektor Mikael Erikssons kommentarer i artikel här nedanför.

Esbo I Esbo är Lagstads skola den enda skolan som har en tionde klass på svenska.

– Till oss kommer även elever från Grankulla och Kyrkslätt, ibland från Helsingfors. De flesta Helsingforsbor brukar dock välja Åshöjdens tionde klass, berättar Petra Lindström, elevhandledare i Lagstad.

Antalet elever som fått betyg över fullgjord påbyggnadsundervisning de senast tio åren visar att elevtillströmningen upplevde en svacka för ett par år sedan, men har annars varit rätt konstant, mellan 10 och 20 elever.

– De senaste tio åren har alla de som gått tionde klassen hos oss och därefter sökt studieplats på andra stadiet fått en plats. Jag skulle uppskatta att ca 75 procent fortsätter i gymnasiet. Enstaka studerande har fortsatt på vuxengymnasium eller folkhögskola.

– För tillfället har vi 17 elever på tian. Veckan före skolstarten såg det ut som om klassen blir full, men några elever kom efter det in till gymnasier på reservplatser, berättar Petra Lindström. tom ahlfors

dievana att bryta eleverna högstadierutiner då de börjar på 10+. Det här är en ny skola, en ny grupp och eleverna får nya vänner och utvecklas mycket under sitt år på 10+.

– Vi vet att många ungdomar faller emellan och löper risk att marginaliseras. Det här är en viktig utbildning.

I början av läsåret kan det stundom vara litet bökigt, säger Häggblom. Eleverna söker sina platser i gruppen. Minsta tendens till mobbning försöker lärarna ta bort direkt.

– Det kan gälla ordningsfrågor och litet för mycket spring i benen. Ingen får sabotera undervisningen. Det är min uppgift att se till att det är lugn och ro och tryggt för alla.

I situationer då någon elev inte beter sig bra tar Jonas ett samtal med eleven. De diskuterar då om linjen på Folkakademin är rätt plats för eleven i fråga. Kanske andra alternativ kunde vara en möjlighet. Diskussioner av det här slaget kan vara påfrestande för läraren.

– Det kanske låter krasst, men jag tycker att det är bra att jag också undervisar de vuxna i vår skola. text och foto: tom ahlfors

 Jonas Häggblom är linjeledare för påbyggnadsundervisningen 10+ vid Borgå folkakademi. Han betonar vikten av att eleverna skall hitta rutiner i sin vardag och få studievana med tanke på fortsatta studier.

8

26.9.2019 • Nr 14

On the road med OAJ – Hinner ni till klockan nio?

Klockan är 7.34 och vi befinner oss strax utanför Lojo på Åbo motorväg. FSL:s ordförande Christer Holmlund sneglar på klockan och försäkrar att tidtabellen håller också om hällregnet tvingar honom att lätta på gaspedalen en aning.

– Kör en fräck parkering uppe på gården om ni inte ryms på gatan, säger Petra Örn. Örn har en hög facklig profil på destinationsorten. Hon är ordförande för Åbo lärarförening och vice ordförande i den lokala finska lärarföreningen.

D

et är OAJ Turku som står som värd för lärarfacket OAJ:s pr-kampanj OAJ on the road. Åbo är det 50:e nedslaget i konceptet som pågått i flera år. Tanken är att under en dag på olika sätt och i olika forum

lyfta fram utbildningsfrågor.

Det handlar om allt från att träffa stadens ledande tjänstemän till att bjuda på saft och bulle på gågatan. Besök i skolverkligheten är också inprickade.

 Petra Örn bytte skola, men kom inte undan den dåliga inomhusluften.

Kl. 8.57 – Trångbott i S:t Olofsskolan S:t Olofsskolans rektor Christer Karlsson välkomnar oss och bjuder på en rundtur i en påtagligt sliten skola. Skolan rymmer 400 elever och 46 lärare, men byggnaden är dimensionerad för 250 elever.

– Vi måste äta i sju olika matturer, säger Karlsson.

– Det här är en tickande bomb. Det är ohållbart att byggnaden inte är i skick.

En renovering och en biträdande rektor står på Christer Karlssons önskelista. En stor del av hans arbetstid går nämligen åt till frågor som har med fastigheten att göra.

Tidigare hade skolan vaktmästare på plats både dag- och kvällstid. Numera har vaktmästaren ansvar för ca 10 enheter och syns sällan i skolan.

– Det är rektorn som tar hand om fastigheten. Igår kväll gick en dörr inte fast så jag fick lov att olja den, suckar Karlsson.

Kl. 10.16 – Träff med lokala medier OAJ:s ordförande Olli Luukkainen bänkar sig inför den lokala pressen. Turun Sanomats reporter vill veta varför OAJ tycker att det är ”byråkratiskt och förvaltningsmässigt svårt” att flytta en elev som mobbar till en annan skola. Undervisningsminister Li Andersson har nyligen i en intervju sagt att det är sekundärt om saken är svår att arrangera.

– Vi har 59 kommuner som endast har en grundskola, säger Luukkainen.

– Hur flyttar man då en mobbare? Åbo Underrättelser vill veta om lärarfacket vill ha en begränsning för hur många elever det kan vara per lärare.

– Vi måste få bort de överstora grupperna, säger Luukkainen.

– OAJ talar för max 18 elever i åk 1–2 och max 20 i åk 3–9.

Kl 12.20 – Dålig inomhusluft i Sirkkla skola

 De här lärarna visade sitt missnöje med årsarbetstiden.

Petra Örn är till vardags klasslärare i årskurs 1 vid Sirkkala skola. Hon jobbar tillsammans med två andra lärare i ettan men i praktiken har hon hand om 24 elever, d.v.s. en god bit över OAJ:s riktlinjer.

Gruppstorlekarna är ändå inte det största samtalsämnet på skolan. Här är de mångåriga problemen med inomhusluften den stora snackisen. På frågan hur länge man

har tampats med problemen brister de lärare som samlats över en kopp kaffe ut i ett rått gapskratt.

– Problemen fanns redan på faxens tid, säger rektor Elise Kurtén.

Petra Örn beskriver sig som en ”inomhusluftflykting”. För ca 10 år sedan kom hon nämligen till Sirkkala skola från Cygnaeus skola, som hade problem med inomhusluften.

– Jag kom ur askan i elden, säger Örn.

En ljusning är ändå i sikte. Sirkkala skola skall renoveras och det skall också bli en tillbyggnad. Nästa läsår kommer skolan att fungera i exil.

– Vi ser ett slut på eländet. Det är viktigt, säger Elise Kurtén.

Kl. 14.35 – Lokalpolitiker på gågatan OAJ vill också träffa så kallat vanligt folk.

Därför blir det ballonger och underhållning på gågatan. En handfull lokalpolitiker tentas i utbildningsfrågor. Också här är inomhusluften på agendan.

– 70 procent av tiden i utbildningsnämnden går åt till att diskutera fastighetsfrågor, säger Barbro Schauman.

– För det mesta handlar det tyvärr om inomhusluft.

Schauman är också ordförande för den svenska sektionen för fostran och undervisning. Hon är därmed väl medveten om situationen vid S:t Olofsskolan.

– Läget är akut. Vi måste få skolan på investeringslistan. Det är min målsättning för den här mandatperioden.

Kl 15.20 – Nej till årsarbetstid Lagom till evenemanget på gågatan tittar solen fram. Ett moln på OAJ-himlen dyker dock upp i form av två män med plakat med texten Ei VTA, d.v.s. nej till vuosityöaika, nej till årsarbetstid.

– Vi på fältet är inte lugna, deklamerar demonstranterna.

Försöken med årsarbetstid har fått känslorna att svalla på finskt håll i framför allt sociala medier. Olli Luukkainen förklarar och lyssnar tålmodigt.

– Det som är fint med Finland är att alla har rätt och möjlighet att säga sin åsikt, säger eftermiddagens programvärd Lauri Salovaara.

9

26.9.2019 • Nr 14

 S:t Olofsskolans rektor Christer Karlsson får själv olja kärvande dörrar.

 Problem med inomhusluften i Sirkkala skola fanns redan på faxens tid, säger rektor Elise Kurtén.

– Men kom nu och ta en bulle.

Och visst smakar saft och bulle också för dem som inte är förtjusta i tanken på årsarbetstid.

Kl. 17.05 – Mot en avtalsvår På kvällstillställningen i Ämbetshuset i Åbo redogör Olli Luukkainen för hur spelplanen ser ut ser ut med tanke på avtalsrörelsen. Konfliktåtgärder, eller organisatoriska åtgärder som det heter, kan bli aktuella om man skall nå en lönenivå som är högre än inom den privata sektorn.

– Det finns ca 420 000 kommunalt anställda. Lönekostnaderna uppgår på årsbasis till ca 21 miljarder euro. En kostnadseffekt på 1 procent innebär omkring 210 miljoner, påminner Luukkainen.

När det gäller de så kallade Kiky-timmarna och möjligheten att bli av med dem är teknologiindustrin i en nyckelroll. Deras avtal löper ut redan i oktober.

– Om Industrifacket får bort Kiky så måste vi också få det. Men lyckas inte de med det så måste man nog vara en fakir för att klara av det, säger Luukkainen.

Kl. 20.20 – FSL också med på roadtrippen Det har redan börjat skymma när FSL-delegationen igen kurvar ut på motorvägen.

OAJ on the road är ett koncept hopsytt av det finska lärarfacket. Att FSL är med beror långt på det svenska engagemanget i OAJ Turku.

text och foto: mattias fagerholm

Vad är en tvåspråkig skola? Hur skall den definieras?

Hur kunde den förverkligas?

Tankesmedjan Magma dammade av sin rapport Tvåspråkiga skolor av Marketta Sundman från 2013 och arrangerade nyligen ett seminarium kring temat.

Några tvåspråkiga skolor inom ramen för den svenska skolförvaltningen ville publiken inte ha.

 – Språklig mångfald har blivit den nya normen i utbildningen, konstaterade Tuuli From, doktorand i pedagogik vid Helsingfors universitet. foto: mattias fagerholm

”Schabbla inte bort den svenska skolan” – Jag ser alla de risker som finns, sade Marcus Rantala.

Marcus Rantala representerar SFP i både Helsingfors stadsstyrelse och -fullmäktige. Han medverkade i panelen i egenskap av initiativtagare till tanken om en nordisk skola i Helsingfors.

Tidningen Läraren har i föregående nummer presenterat dessa planer.

– Svenska och finska skolor kan samarbeta mera. Vi kan tidigarelägga språkundervisningen. Man kan göra mycket utan att riva upp lagstiftningen, sade Rantala.

– Ur ett minoritetsperspektiv skulle det vara bekymmersamt om den svenska skolan reducerades till en språkbadsskola.

Lagstiftningen känner inte till begreppet tvåspråkiga skolor. Kommunen har en skyldighet att ordna undervisningen separat för vardera språkgruppen. Seminariedeltagarna verkade vara eniga om att man skall akta sig för att röra lagstiftningen, men mera samröre mellan språkgrupperna välkomnades.

– På Drumsö förde Hem och skola samman de finska och svenska eleverna i årkurs 6. Visserligen tittade de på en film på engelska. Jag välkomnar mera utbyte av det här slaget, men

beklämmande att det här bara diskuteras på den svenska sidan, sade Marcus Rantala.

– Vi får se oss i månen efter en sådan diskussion. Den kommer inte, sade Thomas Rosenberg, samhällsdebattör som är en stark förespråkare av det svenska i Finland.

– På finskt håll väntar man på att det svenska motståndet skall luckras upp. Jag är orolig för att vi på svenskt håll vacklar på den här punkten.

Språklig mångfald är tidens melodi

 Sociologen Thomas Rosenberg tror inte att frågan om tvåspråkig skola kommer att diskuteras på finskt håll. arkivfoto: tom ahlfors

vi skall inte schabbla bort den svenska skolan, sade Henrika Bargum, som har ett förflutet som utbildningspolitiker i Helsingfors.

Varför en finlandssvensk fråga?

När tanken på en tvåspråkig skola uttalades gjorde tidningen Helsingin Sanomat enkät som gav vid handen att två av tre finskspråkiga skulle ha ett intresse av att sätta sitt barn i en tvåspråkig skola. Semina-

riets moderator Lia Markelin hänvisade också till forskarkollektivet E2:s rapport Puhut sie ruotsia? som visar att 60 procent av de finskspråkiga säger att de kunde tänka sig att sätta sitt barn i en tvåspråkig skola.

Mot den bakgrunden kunde man tänka sig att en tvåspråkig skola, eller nordisk för den delen, inte skulle vara en sak som stöts och blöts i Svenskfinland.

– Det här borde vara en fråga för det finska Finland. Det är

Människans kapacitet för språk är obegränsad, slår Marketta Sundman fast i Magma-rapporten. Att tvåspråkighet skulle vara till nackdel på individnivå tycker knappast någon.

– Språklig mångfald har blivit den nya normen i utbildningen, konstaterade Tuuli From, doktorand i pedagogik vid Helsingfors universitet.

From ställde sig positiv till tanken på en tvåspråkig skola, men också hon tyckte att det inte skall ske inom ramen för den svenska skolförvaltningen.

Tanken om en tvåspråkig skola kommenteras även på ledarplats. mattias fagerholm

10

26.9.2019 • Nr 14

Agenter som sparar energi kolumnen maria ohisalo Inrikesminister

Världens viktigaste jobb Jag skulle inte ha mitt jobb, ifall jag inte hade haft mina otroliga lärare och fostrare, som stödde och uppmuntrade mig. Lärare, som lät mig fritt växa mot mina drömmar.

För De Gröna och mig själv har det alltid varit en självklarhet att en uppmuntrande och kompetensskapande utbildning är den bästa garantin för individens och samhällets välmående. Jag tror starkt på att jämlikhet är nyckeln till att säkerställa allas möjligheter att uppnå sina drömmar.

Jämlikhet borde vara den rådande kulturen på alla nivåer av utbildning. Ändå är detta lättare sagt än gjort. Ibland är jämlikhet som koncept svårt att översätta till praktiska åtgärder. Så hur skapar vi jämlikhet inom utbildning?

Arbetet för individens bästa påbörjas redan vid ung ålder och fortsätter genom individens skolgång från daghem till högre stadier. Vi vet att åtgärder tas ett långt steg på förhand för att uppnå resultat på en senare nivå. Det vi satsar på i daghem och förskolor blomstrar på lågstadiet. Därför behöver vi små gruppstorlekar och en god personaltilldelning, därför behöver vi subjektiv rätt till förskola. Lärare måste kunna ha arbetsro för att kunna utföra sitt viktiga arbete. Men jämlikhet har även att göra med trygghet. Elever måste kunna känna sig trygga för att kunna ha tillit till sina lärare och sitt skyddsnät. Åtgärder som ökar jämlikhet ökar också känslan av trygghet.

Jag tror på att den ljusaste framtiden uppstår i en värld där unga tar det som en självklarhet att vi alla är lika och att vi alla förtjänar chansen att utvecklas till det bästa vi kan vara. Jag tror på att vi kan åstadkomma det genom utbildning.

Utöver det är läsning också viktigt. Läsning öppnar dörrar till nya världar, utvecklar empati gentemot andra, minskar stress och förbättrar koncentrationsförmågan. Vi vet att pojkarnas intresse för läsning och modersmål i genomsnitt är svagare än flickornas. Detta är oroväckande och kräver alla möjliga lösningar. Vi måste kunna garantera att könsmässiga skillnader inte skulle uppstå till denna grad.

Det finns en oersättlig nytta redan i att läsa högt för små barn, ett faktum som man skulle kunna bearbeta vidare när man kartlägger råd åt nya föräldrar och aktiviteter för daghem. Vi måste också hitta ett sätt att visa barn och ungdom, hur stor nytta man har av god läskunnighet och hur mycket det faktiskt påverkar ens liv. Jag ser detta som en värdefråga – våra kommande generationer behöver alla råd som vi har att ge. Detta är en sak som vi vuxna kunde jobba hårdare med.

Allt vi gör inom utbildningen gör vi för att kunna ge våra unga en ljus framtid. Jag tror på att den ljusaste framtiden uppstår i en värld där unga tar det som en självklarhet att vi alla är lika och att vi alla förtjänar chansen att utvecklas till det bästa vi kan vara. Jag tror på att vi kan åstadkomma det genom utbildning. Därför önskar jag alla lärare lycka till med arbetet. Ert arbete är viktigast i världen, ett arbete där man får stöda barnens drömmar.

I webbspelet Agentäventyret tävlar andraklassister i tio dagars tid i november om vem som på det mest konkreta sättet sparar både energi och naturresurser. I år spelas spelet för andra gången och denna gång även på svenska.

Bakom Agentäventyret ligger andraklassisternas energisparvecka som firats redan i 23 år.

Lokala energibolag stöder skolorna i införskaffandet av temaveckans undervisningsmaterial (Hej, allt funkar) och ordnar ibland även studiebesök för andraklassisterna. Förra året donerade sponsorföretagen allt som allt 10 000 exemplar av barnens en-

ergiböcker till andraklassisterna.

Konkreta energisparåtgärder har utarbetats i skolorna redan tidigare under temaveckorna, men förra året skapades ett webbaserat spel kring åtgärderna.

Spelet kan spelas i realtid.

Eleverna antecknade i sina egna Agentkort vilka miljöåtgärder de gjort både i skolan och hemma varefter åtgärderna tillsammans överfördes till Agentäventyrets webbsida.

– Uppgifterna var begripliga för andraklassisterna och eleverna gillade att utföra åtgärder, säger klassläraren Mari Huttunen.

– Agentäventyret lärde klassen nya saker om till exempel återvinning. Enligt en elev var det speciellt trevligt att råda storebror att stänga av spelkonsolen. För många var det en ny sak att stänga kranen då man borstar tänderna. Eleverna överraskades av hur mycket vatten man kan

spara på det sättet, berättar Mari Huttunen.

Poängsituationen för de tävlande klasserna kan i Agentäventyret följas upp i realtid. Under de två tävlingsveckorna i fjol utförde över 3 000 andraklassister ca 150 000 konkreta miljövänliga handlingar från att släcka belysningen till att spara vatten.

De miljöåtgärder som eleverna utfört poängsätts i proportion till klassens storlek och därmed har klasser med få elever lika chanser att klara sig i tävlingen som klasser med fler elever.

De klasser som samlat flest poäng belönas med bokpriser och alla deltagande klasser deltar i utlottningen av en spännande Popup Heureka vetenskapsshow som kommer till skolan och uppträder för alla.

Mera information finns på www.agenttiseikkailu.fi/sv.

möten och kurser ○ ○ Kimitobygdens lärare r.f. kallar till ordinarie höstmöte fredag 4.10.2019 med start kl. 15.45 från Arkadia. Mötet hålls i bussen i samband med en guidad rundtur i olika byar på rutten Pederså-Vestlax-Västanfjärd.Under färdens gång stannar vi för kaffe och tilltugg. Stadgeenliga ärenden. Förfrågningar och anmälningar senast 30.9 till Gabriella Byman, tfn 044-0421495. ○ ○ Med anledning av att Boethius Murenius år 1639 i Saltvik grundade den första publika skolinrättningen i Finland och på Åland bjuder Ålands lärarförening r.f. till en 380-årsjubileumsfest den 5 oktober på den internationella lärardagen. Festiviteterna inleds med en gudstjänst i Saltviks kyrka i vilken avtäcks en minnesplakett samt uruppförs en festkantat. Därefter fortsätter man i det intilliggande församlingshemmet med kaffe och tårta uppdukat av Östra Saltviks Marthaförening. Här hålls även ett festtal av historielektor Dan Nordman från Ålands Lyceum. Välkomna! ○ ○ Höstmöte för medlemmarna i Kristinestads lärarförening r.f. tisdag 8.10 kl 15.30 i Kristinestads högstadieskola, matsalen. Stadgeenliga ärenden. Löneräknare Carola Ragnäs informerar kring lärarnas lön och lönespecifikation. Efteråt bjuds medlemmarna på mat och kaffe. Anmälningar till beatrice.krook@krs.fi senast 2.10, med tanke på maten. Välkomna! ○ ○ Tammerfors svenska lärarförening håller höstmöte 10.10.2019 kl. 16.30 i Svenska samskolan i Tammerfors. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Föreningen bjuder på sallad och efter det fortsätter vi med yoga. Anmäl dig senast 4.10! ○ ○ Närpes-Kaskö lärarförening r.f. håller stadgeenligt höstmöte onsdagen den 30.10 kl. 16.00 på SÖff, Vasavägen 764 64220 Yttermark. Stadgeenliga ärenden, huvudförtroendeman Erika Hellman finns på plats. Föreningen bjuder sina medlemmar på Citronkyckling med mangosås samt kaffe med ”dopp”. Anmäl om deltagande samt dieter till johanna.berlin@narpes.fi. ○ ○ Kyrkslätts lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte torsdag 31.10 klockan 16.30 på La Famiglia. Efter mötet bjuder föreningen på middag, och sedan går vi tillsammans på teater. Meddela i samband med anmälan ifall du vill komma med på teater. Bindande anmälan senast 27.9 till lotta.back@edu. kirkkonummi.fi. Välkomna! ○ ○ Kustvägens lärarförening önskar medlemmarna välkomna på höstmöte ons 13.11 kl 17.30 i Täkter stationshus.

Vi bjuder på lite småsalt. Efteråt ser vi på Koivisto-pjäsen kl 19 i Ingebohed. Anmälning både till höstmötet och pjäsen (med ev. dieter) till katja.hindersson@edu.lohja.fi senast 9.10. ○ ○ FSL:s styrelse sammanträder 8.10.2019 i Helsingfors. ○ ○ FSL:s förtroendemannakurs i Tammerfors 9–10.10.2019. ○ ○ FSL:s styrelse sammanträder 5.11.2019 i Tammerfors. ○ ○ FSL:s fullmäktige sammanträder 6–7.11.2019 i Tammerfors.

26.9.2019 • Nr 14

EU-kommissionen visar missnöje med Finland Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (European Commission against Racism and Intolerance, ECRI) offentliggjorde nyligen sin femte rapport om Finland och kommer med flera rekommendationer om hur rasism och intolerans kan motverkas i Finland.

Bland annat rekommenderar ECRI att diskrimineringsombuds-

mannens behörighet utvidgas så att där ingår rätten att undersöka enskilda påståenden om diskriminering i arbetslivet och rätten att på eget initiativ väcka talan hos en domstol.

Angående hatpropaganda rekommenderar ECRI bland annat att det skapas ett omfattande system för att samla information om hatpropaganda och hatbrott motiverade av rasism och homo-/trans-

fobi. Det behövs även en strategi för att motverka rasistisk och homo-/transfobisk hatpropaganda. De brottsbekämpande myndigheterna och rättsväsendet behöver mer utbildning om hatpropaganda och hatbrott, och utredningen av denna typ av brott bör effektiveras.

ECRI upprepar sin rekommendation om grundandet av ett organ oberoende av polisen och åklagar-

ämbetet för att undersöka påstådda fall av rasdiskriminering och polisens missbruk av tjänsteställning.

Mångfalden bör öka inom poliskåren så att den bättre avspeglar befolkningens mångfald.

ECRI framhåller vikten av tillräcklig finansiering för det politiska programmet för romerna i Finland (2018–2022). Kunskapen om den samiska kulturen bör ökas bland den finländska befolkning-

11

en. ECRI förespråkar en ändring av den så kallade translagen så att kravet på sterilisering eller infertilitet stryks.

Av rekommendationerna i rapporten från den femte övervakningsomgången kommer ECRI att övervaka en del speciellt noga, och genomförandet av dem anses särskilt viktigt. Angående dessa rekommendationer utförs en halvtidsöversyn om högst två år.

Verktyg, vägkost och inspiration I en allt mer komplex värld är undervisningen i naturvetenskaper viktig. Klass- och ämneslärare jobbar hårt för att följa med den snabba vetenskapliga utvecklingen och se till att elever och studerande får ta del av aktuell kunskap och utveckla färdigheter som behövs i framtiden. PISA 2015 visar att det finns ett tydligt samband mellan ungas motivation och deras prestationer i naturvetenskapliga ämnen.

För att stödja de svenskspråkiga lärarna i naturvetenskapliga ämnen i årskurs 1–9 och på andra stadiet ordnar Kulturfonden ett seminarium som ger verktyg och vägkost för aktuell och inspirerande undervisning. Seminariet riktar sig i första hand till lärare, men lämpar sig också för andra intresserade.

Bland andra framträder Esko Valtaoja, författare och professor i astronomi, under rubriken Framtidens kunskap, arbete och undervisning.

Platschef Åsa Sundström vid Kyrkbackens skola i Nagu berättar tillsammans med några elever om vilka miljögärningar som kan utföras i skolan och från Winellska skolan i Kyrkslätt kommer Camilla Johanson, lärare i biologi och geografi, Berit Jyränoja, lärare i kemi och Anna Pomoell, lärare i fysik och kemi för att berätta om elevcentrerade arbetsmetoder.

Seminariedagen inklusive trakteringen är gratis. Kulturfonden bjuder också på inträdesbiljett till Heurekas utställningar.

Hur ser världen ut år 2030?

Världen förändras till det bättre

Finland i utvecklingssamarbete

Välfungerande samhällen

Mer flyktingar än någonsin

Jämlikhet för alla

Klimatförändringen och utveckling

Hur kan jag påverka?

Till läraren

Utrikesministeriets uppdaterade webbplats om globala frågor för skolan, Världen 2030, introducerar eleverna till de globala målen för hållbar utveckling, Finlands utvecklingssamarbete och globala utmaningar.

maailma2030.fi/sv Du hittar mängder av uppgifter, videor och bakgrundsmaterial för läraren. Mycket nöje!

 I våras kunde elever i Kyrkbackens skola i Nagu pröva på att fiska med nät. arkivfoto: tom ahlfors

Beställ gratis affischer: julkaisut.um.fi

12

26.9.2019 • Nr 14

Juth leder skolungdomarna

Utbildningens röst i lagtinget

Ellinor Juth, 26, är ny verksamhetsledare för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf.

Kimmo Mattsson Jag vill jobba för hela utbildningssektorn på Åland -skola och utbildning är en investering, inte kostnad.

Juth, som kommer från Vasa, studerar allmän pedagogik på magisternivå vid Åbo Akademi och har under sina studier haft förtroendeuppdrag i bland annat ämnesföreningen Pedactus rf och Wasaspexet. Hon har tidigare jobbat som verksamhetsledare och poli-

PREMIÄR:

FEBRUARI 2020

tisk sekreterare för Svensk Ungdom i Österbotten.

– Det ska bli spännande att börja jobba på FSS, utbildningspolitik ligger mig nära hjärtat och jag tycker det är viktigt att unga kan påverka i utbildningsfrågor, säger Juth.

Juth tillträder tjänsten i mitten av oktober. Hon efterträder Malin Lindholm som efter tre år på FSS går vidare till en ny arbetsgivare.

 Ellinor Juth. foto: sofia jern

• turnéteater för barn och ungdom •

Lena Frölander-Ulfs nyskrivna pjäs

En modig pjäs om att lära sig säga förlåt.

Om att samarbete lönar sig.

För 2–6-åringar • Regi CG Wentzel • I alla roller Mikael Strömberg Beställningar och förfrågningar 040 685 3939 • info@taimine.fi • www.taimine.fi

bakbrädet Nyttan styr språkvalen. Effekten av universitetens betygsantagning märks på språkkurserna i gymnasierna. Detta framgick tydligt ur den enkät som Språklärarförbundet i Finland SUKOL rf låtit utföra. Studerandegrupperna i gymnasiernas korta språk har i höst krympt med 30– 45 procent.

– Studerandena är väl medvetna om vad de har nytta av med tanke på vidareutbildning, och anpassar sina val därefter. Om studier i korta främmande språk inte ger poäng, låter studerande bli att välja dem, säger SUKOL:s ordförande Sanna Karppanen.

Lärarna i spanska, italienska, franska, tyska och ryska har redan länge varit oroade över det krympande antalet studerande. Även SUKOL har upprepade gånger påtalat den stora minskningen av antalet studerande som deltar i studentskrivningarna i de här

språken.

– Våra ungdomars språkkunskaper blir allt ensidigare samtidigt som språkliga och kulturella färdigheter får ökad betydelse i samhället och en allt mer globaliserad värld, konstaterar Sanna Karppanen. Utvecklingen står i bjärt kontrast med den mångsidiga kompetensen i gymnasiets nya läroplan och förvärvslivets behov.

Delade meningar om stort lärarfack. Håller ett nytt superlärarfackförbund att växa fram i Sverige? Får man tro Lärarnas tidning, som utges av Lärarförbundet, finns det rätt långt gångna planer på att Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund tar steget ut och går samman. För tillfället ser man över möjligheterna, enligt Lärarnas tidning, medan Lärarnas riksförbund intar en mera avvaktande position.

– Vi vill stärka läraryrkets ställning i Sverige och skapa bättre ge-

nomslag för lärares politiska krav, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet.

– Det nuvarande sättet att organisera den svenska lärarkåren är inte ändamålsenligt och levererar varken maximal medlemsnytta eller maximalt genomslag för våra politiska krav, säger hon.

Ordföranden för Lärarnas riksförbund LR Åsa Fahlén (bilden) är inte lika öppen för en sammanslagning som systerförbundets tidskrift.

– Det vi har fattat beslut om är att lyfta frågan om en eventuell ny organisering av lärarna till kongressen. Men att det skulle handla om en möjlig sammanslagning av förbun-

den finns inte på kartan, säger Åsa Fahlén i Skolvärlden, som är LR:s medlemstidning.

Italienare i Kåtnäs. Lärarna Susanne Class och Giulia Galaverna från Italien är överens: de finländska skolorna håller en väldigt hög nivå. Det är ett av de många intryck som de fått efter att ha tillbringat några dagar som utbyteslärare i Närpes och Stenbackens skola. Det rör sig om ett så kallat Erasmus plus-projekt. Erika Hellman och Sandra Sved, som båda är lärare i Stenbackens skola i Kåtnäs och tillika värdar för de två gästerna, får i sin tur åka till Italien i mars för att ta del av skolvärlden där.

Det slog genast de två italienska lärarna att det är lugnt och tyst i klassrummen här.

– I Italien är det mer skrikande men det är säkert också en kulturfråga, säger Class.

De tycker sig också ha märkt att utbildningen är mer elevcentrerad.

– Här är eleverna i centrum för alla aktiviteter. I Italien har vi kanske lite mer traditionella metoder, säger Class.

De båda lärarna kommer att ta med sig mycket i bagaget hem.

Skrivblocken börjar nu vara fyllda av lärdomar och idéer.

– En sak som jag tror att vi skulle kunna bli bättre på är att ge våra elever färre uppgifter och i stället se till så att alla faktiskt förstår allt, även de svagare eleverna, säger Class.

Class och Galaverna var två av tolv lärarer som besökte Närpes i början av september.