Läraren 14 2020

ledaren Ingen kommun måste permittera sin undervisningspersonal. Ю r sidan 2

24.9.2020 • Nr 14 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

En ombudsman i skolan Ulf Eriksson är ombud för FSL i Höjdens skola i Tenala. Hans uppgift går ut på att vara en länk mellan förbundet och skolans lärare. Ю r läs mera på sidan 4

Ulf Eriksson njuter av en kaffetår ur sin nya ombudsmugg som FSL skickat ut till skolombuden. foto: tom ahlfors

Hur mår Övis?

Bernt Klockars (bilden) har jobbat som ledande rektor för Vasa övningsskola i snart fyra år. Ю r mittuppslaget

Utvecklingen accelererar Då man ser bakåt har förändringen aldrig gått så fort som den går nu just nu, den accelererar dag för dag. Förändringarna kräver att även du och jag förändras, som lärare och rektorer.

INGER DAMLIN Ord för ord-kolumnen

Ю r sidan 3

Barometern sjunker för svensk service Fortfarande upplever de svenskspårkiga i vårt land fördomar, trakasserier och diskriminering på grund av sitt språk visar den nya Språkbarometern som justitieministeriet låtit göra, nu för femte gången. Justitieminister Anna-Maja Henriksson är oroad. Ю r sidan 5

2

24.9.2020 • Nr 14

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Lättvindiga permitteringar? ”Ingen kommun permitterar för skojs skull. Vi har ingen annan möjlighet.” Så sade Lappträsks kommundirektör Tiina Heikka till tidningen Läraren med anledning av att kommunen permitterar sin undervisningspersonal. Det här är en rätt vanlig retorik i kommuner som tar till permitteringsvapnet. Man låter förstå att man har undvikit permitteringar in i det sista och att det inte fanns någon annan utväg.

Det är en sanning med modifikation. Utgående från den kartläggning som Undervisningssektorns fackorganisation har gjort är det nämligen inte bara kommuner i yttersta ekonomiska trångmål som permitterar. OAJ noterar att det finns permitteringskommuner med i hela spektret, d.v.s. det finns kommuner med skral ekonomi som permitterar, men det gör också sådana som har det alldeles hyfsat.

Därmed blir argument i stil med att ”vi har ingen annan möjlighet” något urholkade. Ingen kommun måste permittera sin undervisningspersonal. Det är alltid ett val man gör, eller låter bli att göra. Sist och slutligen handlar det om värderingar. Vad upplever man att är viktigt att satsa kommunens pengar på?

Så kan man ytterligare fråga sig om den skada som permitteringarna åstadkommer står i proportion till den ekonomiska nyttan. OAJ lyfter fram Uleåborg som ett exempel på när det inte riktigt gick som på Strömsö. Staden permitterade sin personal år 2014.

Vad man sällan talar om i permitteringssammanhang är att det också innebär minskade skatteintäkter för kommunen. I Uleåborgs fall uppskattar man att det handlar om 627 000 euro.

En annan svårberäknad, men i värsta fall väldigt kostsam post är sjukfrånvaron. Arbetsplatshälsovåren i Uleåborg vittnar om ökad sjukfrånvaro inte bara under permitteringsåret, utan även under de därpå följande åren. I kommunsektorn kostar en dags sjukfrånvaro i snitt 200 euro. Om de 1712 i undervisningspersonalen var sjukskrivna bara en dag talar vi om en kostnad på flera hundra tusen euro. Och det är väl helt uppenbart att på en skola som inte har full bemanning blir personalen sliten.

Till råga på allt visade det sig att man i Uleåborg inte riktigt följde lagens paragrafer då man permitterade. Det resulterade i en rättstvist, som staden förlorade och notan blev närmare en miljon euro. Senast i det skedet frågar man: Var det värt det?

Det oaktat var permitteringar aktuella i Uleåborg också i år. Men kanske vis av tidigare erfarenheter backade man ändå. Ett vägande skäl är säkert också risken att bli av med det coronastöd på drygt två miljoner euro som staden har beviljats. Undervisnings- och kulturministeriets signal att man inte kan permittera med enda handen och lyfta statligt stöd med den andra är synnerligen välkommen.

Man låter förstå att man har undvikit permitteringar in i det sista och att det inte fanns någon annan utväg.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

Köp dina böcker billigare!

Som vår medlem får du rediga rabatter på böcker både hos Schildts & Söderströms och Förlaget. Vi önskar dig sköna lässtunder i höst!

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

Schildts & Söderströms

Förlaget

Rabatterna gäller både i nätbutiken och i bokhandlarna i Helsingfors.

Rabatten gäller i nätbutiken.

45 % på litteratur (kampanjkod LÄRARE)

35 % på litteratur (kampanjkod: Aktie123) - Rabatten gäller både böcker samt

nedladdningsbara filer och e-böcker

25 % på läromedel för gymnasiet (kampanjkod: Gymnasium123)

- Rabatten gäller endast printböcker, inte digitala läromedel

6 % på läromedel för grundskolan (kampanjkod: Grundskola123)

- Rabatten gäller endast printböcker, inte digitala läromedel FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Member+ samlar alla dina övriga förmåner!

Som FSL-medlem har du tillgång till en uppsjö olika andra förmåner på till exempel hotellövernattningar, skönhetsprodukter, gymkort och mycket mer, på www. memberplus.fi finns de alla samlade. Följ också Member+ på Facbook för att få tips om aktuella förmåner!

På www.fsl.fi/medlem/medlemsfoermaner berättar vi mer om de förmåner ditt medlemskap i FSL berättigar till.

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

24.9.2020 • Nr 14

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Förvaltare som bromsar och innovatörer som gasar på  Lärarna inom den grundläggande utbildningen i Vasa permitteras i tre dagar trots OAJ:s respektive FSL:s ordförande Olli Luukkainens och Inger Damlins möte med stadens ledande tjänstemän.

Vasa permitterar även sina lärare Vasa stad permitterar ca 3500 anställda mellan 3 och 14 dagar. Permitteringarna verkställs i år och nästa år. För lärarna inom den grundläggande utbildningen är det permittering i tre dagar som gäller. Det slog Vasa stadsstyrelse fast på sitt möte 21.9.

Bildningsdirektördirektör Christina Knookala säger i ett pressmeddelande att man strävade efter att hålla permitteringarna av lärarna så korta som möjligt.

– De tre dagar långa permitteringarna av lärarna inom den grundläggande utbildningen inriktas på de dagar som är avsedda för planering av arbetet och utbildning, vilket gör att permitteringarna inte kommer att påverka undervisningen och inte heller de understöd som erhållits från Undervisnings- och kulturministeriet UKM, säger Knookala.

Lärarna permitteras alltså under planeringsdagarna, de så kal�lade FBA-dagarna. Det är med andra ord lärarfortbildningen som får ta den huvudsakliga smällen.

– Att spara på FBA-dagarna syns nog på sikt i undervisningen, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

– Det är smått otroligt att man i Vasa klarar sig utan planering och fortbildning medan andra kommuner nu satsar just på den biten.

Slutbedömningskriterier samt planering av eventuella distansperioder prioriteras på annat håll.

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ har tidigare i skarpa ordalag kritiserat förfarandet att permittera under planeringsdagarna. Snudd på olagligt rent av.

– Lagstadgad undervisning uppstår inte utan att man planerar den, slår OAJ:s utvecklingschef Niku Tuomisto fast.

Coronastödet?

Vasa stad har av UKM beviljats ett stöd på över 300 000 euro med tanke på förskolan och den grundläggande utbildningen samt 70 000 euro för småbarnspedagogiken. Stödet är ämnat för att lappa de behov som uppstod under vårens distansundervisning. Från Undervisningsministeriet har man signalerat att kommuner som permitterar måste betala tillbaka sitt coronastöd.

Men bildningsdirektör Christina Knookala menar alltså att genom att permittera lärarna under fortbildningsdagarna skall detta inte vara nödvändigt.

Andra stadiet undantaget Permitteringarna gäller inte lärare inom utbildningen på andra stadiet och yrkesutbildningsanstalten Vamia, där finansieringsbasen är en annan. Permitteringarna gäller inte heller psykologer, kuratorer och personliga assistenter inom den grundläggande utbildningen.

Däremot drabbas nog stadens rektorer, vilket är olyckligt menar Inger Damlin.

– Rektorernas roll kan inte förminskas. En skola med permitterad skolledare fungerar inte. Skolvardagen rullar inte av sig själv,

det måste finns en ledare på plats, säger Damlin.

– Vi kan väl svälja det här men inte blir det mycket utveckling i skolan, säger Inger Nabb, som är rektor för Vikinga skola.

– Vi har kraftigt framhållit att permitteringar inom utbildningssektorn inte är möjliga i detta läge. Om lärare permitteras nu är det inte realistiskt att lappa de kunskapsluckor som uppstod på grund av coronan. Jag är verkligen inte nöjd med att man överhuvudtaget riktar permitteringarna mot undervisningssektorn men tre dagar är ändå bättre än det värsta scenariot, det vill säga 14 dagar, säger Lauri Leminen, huvudförtroendeman vid Vasa stad.

OAJ:s budskap klingade för döva öron Innan samarbetsförhandlingarna avslutades träffade OAJ:s ordförande Olli Luukkainen och FSL:s ordförande Inger Damlin Vasa stads ledande tjänstemän.

Lärarfackens budskap var entydigt.

– Det är inte acceptabelt att permittera. En kommuns ekonomi har aldrig räddats genom att man permitterar sin personal, sade Olli Luukkainen då. Permitteringar är en våt trasa i ansiktet.

– Vi uppmanar Vasa att tänka smart. Vi uppmanar regionen att tänka långsiktigt, konstaterade för sin del Inger Damlin.

Stadsstyrelsen hoppas genom permitteringarna spara 800 000 euro i år samt 1,9 miljoner euro nästa år. text och foto: mattias fagerholm

Efter att en dag i september ha lyssnat på Timo Aros förträffliga samhällsanalys vaknade filosofen i mig.

I tider av oro och förändring kommer våra mänskliga drag fram. De förändringsbenägna vill utveckla medan förvaltarna blir rädda och håller fast i nuet. Det finns de av oss som aktivt för fram sina åsikter och så finns det de som stilla betraktar. En del av oss är förnyare och andra förvaltare. Men det som förenar oss är att vi är likvärdiga, vi behövs.

Utveckling kräver att man frångår det man gjort och skapar någonting helt nytt. För hur gärna vi än önskar så sker ingen utveckling utan nytänkande även om det kan vara belastande.

Då man ser bakåt har förändringen aldrig gått så fort som den går nu just nu, den accelererar dag för dag. Förändringarna kräver att även du och jag förändras, som lärare och rektorer. Kanske är det så att en del av oss förändras, utvecklar nya färdigheter medan andra gärna blundar för den förändring som pågår. Digitalisering av utbildning är en av de förändringar som vi inte kan blunda för, den följer oss i varje steg vi tar. Att säga att jag inte vill vara med fungerar inte.

Utveckling kräver att man frångår det man gjort och skapar någonting helt nytt.

För hur gärna vi än önskar så sker ingen utveckling utan nytänkande även om det kan vara belastande.

I det land där vi alltid pratat om jämlikhet lever vi nu i ett allt mera polariserat samhälle, det syns mellan regioner, folkgrupper och inkomstgrupper. Polarisering förklaras av urbanisering, demografi och regionala nischer och kommunerna får ta den ekonomiska smällen. Konsekvenserna ser vi i våra skolor.

Jämlik utbildning byggs inte enligt samma recept som tidigare. När allt färre föds och allt fler lever längre, i kombination med flyttrörelsen, påverkas givetvis utbildningen. I en del kommuner behövs fler skolor medan andra kommuner är tvungna att se över sina skolnät - allt för att garantera en kvalitativt god utbildning.

När vi pratar om framtidens skola måste vi höja blicken.

Med nödlösningar och “kvickfix” bygger vi dyrt och kortsiktigt. Långsiktiga lösningar där strukturer granskas och begrepp som digitalisering byggs upp är stabila grundstenar i framtidens skola.

Vi behöver skolkritiker och vi behöver innovativa skolförnyare som lyssnar till varandras åsikter och skapar nytt. Vi behöver en engagerad dialog mellan skolans representanter och beslutsfattare i kommunerna. Vi lärare och rektorer kan visa vägen och modigt lyfta framtidens skolfrågor. Vi vet att det är samhällsdebatten och dialogen som skapar utveckling av hållbara utbildningslösningar.

4

24.9.2020 • Nr 14

Ulf Eriksson har varit skolombud i Höjdens skola i Tenala sedan 2016.

Skolombudet är en länk mellan facket och medlemmarna Ulf Eriksson har sedan 2016 varit skolombud i Höjdens skola i Tenala. Han trivs med uppgiften och hoppas på en regelbunden skolombudsutbildning i framtiden.

– Under de år jag varit skolombud har uppgiften förenklats i och med att den blivande medlemmen nu själv skall fylla i en elektronisk medlemsansökan och sända in den för godkännande.

– Förr var det skolombudets uppgift att hålla reda på blanketten och få den tillbaka ifylld och sedan skicka in den för godkännande. Skolombudet hade då en

aktivare roll. Nu handlar det om att påminna om att fylla i blanketten.

Skolombudets viktigaste uppgifter är förutom att försöka få de nya lärarna att skriva in sig i FSL:s lärarförening och därigenom också i FSL också att se till att lärare som byter arbetsgivare ändrar sina uppgifter och byter förening.

– Jag skickar också vidare den information som kommer från vår lokala lärarförening, Raseborgs lärarförening.

– Jag får också nyhetsbrevet från FSL och skickar det till alla FSL-medlemmar i Höjdens skola.

Höjdens skola har ungefär tjugo lärare. Hur lätt är det att få nyblivna lärare med i facket?

– Det är inte svårt. Jag upplever att det finns en stark tradition att

gå med i FSL. Jag har aldrig stött på ett motstånd, så att någon har velat bli utanför.

Enligt Ulf Eriksson är läget likadant i de övriga skolorna i Raseborg.

FSL uppmärksammar just nu skolombuden och sänder till exempel ut muggar med texten ”Jag är ditt skolombud” till skolombuden. Vad önskar du dig av FSL:s beslutsfattare?

– Då jag år 2016 tog över uppgiften som skolombud av min kollega som blev pensionerad ordnades det en utbildning i Raseborg för alla skolombud, både gamla och nya. Jag tycker att det regelbundet kunde ordnas motsvarande så att skolombuden kunde fräscha upp sin kunskap.

Då deltog också personal från

Skolombuden är guld värda Jens Mattfolk, ombudsman på FSL:s kansli, varför har FSL nu en kampanj som riktar sig till skolombuden?

– I början av året hade vi ett styrelseseminarium där en del av samtalen kretsade kring skolombuden, skolombudens uppgifter och deras roll i förbundet. En hel del av det vi gör nu är ett resultat av det arbete styrelsen gjorde då. Målsättningarna är att höja skolombudens profil på ett bra sätt, synliggöra deras viktiga roll och mera regelbundet nå ut till dem med relevant och aktuell in-

formation för att nu nämna några saker.

Vilken roll har skolombuden idag?

– Skolombuden har en väsentlig roll i förbundets verksamhet.

FSL vill nå ut till och vara representerat på varje enskild skola och arbetsplats där det finns medlemmar och skolombud är det bästa sättet för att uppnå den målsättningen. Framför allt är det viktigt att skolombuden gör facket synligt på arbetsplatsen och finns där för medlemmarna. De kan också ge råd och tipsa

om vem som kan ge svar på svårare frågor.

På vilket sätt kunde skolombudens uppgifter förändras?

– Jag ser inte att uppgifterna nämnvärt behöver förändras framöver. Det är redan guld värt för förbundet att skolombuden sköter de nuvarande uppgifterna på ett bra sätt. Men det är klart att när skolan och samhället runt omkring oss förändras så bör vi ha en beredskap att vid behov justera skolombudens uppgifter. tom ahlfors

FSL:s kansli.

Finns det uppgifter som du tycker skolombuden kunde få, förutom det de gör nu?

– Jag trivs ganska bra som det är nu, skrattar Ulf Eriksson.

Att vara skolombud gör att Ulf håller sig a jour med fackliga nyheter.

– Fast jag inte sitter i vår lokala lärarförenings styrelse får jag ju som skolombud och representant för facket frågor om aktuella saker.

Vilken sorts frågor är de vanligaste?

– Ofta handlar det om huruvida arbetsuppgifter hör till jobbet eller om läraren borde få extra ersättning för dem.

– Också frågor som berör lönen är vanliga. Alla har inte så bra koll på detaljerna i lönesättningen; vad de får betalt för och vad de egentligen har rätt till. Lärarlönen är ganska komplicerat uppbyggd.

– Det finns också i lokala avtal överenskommelser om extra ersättningar för uppgifter, och då gäller det att hålla koll på att de ersättningarna faktiskt betalas ut.

Känner du att du har bra koll på avtalsfrågor?

– Relativt bra koll har jag, men är jag osäker kollar jag upp ärendet, antingen lokalt eller genom att ta kontakt med FSL:s kansli.

När intervjun görs har samarbetsförhandlingar dagen innan inletts i Raseborg, och Ulf Eriksson har inte någon fingertoppskänsla vad de utmynnar i. Men han hoppas ju naturligtvis att lärarna inte

berörs av eventuella sparåtgärder.

Raseborg har varit en bra stad att jobba i och för, säger han.

– Med tanke på vilket arbete lärarnas gjorde i våras inför och under distansundervisningen hoppas jag att beslutsfattarna inser vilken resurs vi är och att vi är villiga att göra extra arbete då det krävs.

Och att arbetet fortsätter med stor intensitet skriver också Ulf Eriksson under. Det finns luckor i skolgången som nu måste fyllas.

– Vi har lyckligtvis fått anställa en extra resurslärare i vår skola, en ”coronalärare” för de statliga stödpengarna. Jag hoppas att staden inte permitterar sin personal så att stödpengarna måste betalas tillbaka.

Ulf Eriksson är ämneslärare i historia och samhällslära i åk 7–9, men har också religion och elevhandledning.

Som elevhandledare ser du säkert effekterna av och reaktionerna på perioden med distansundervisning i våras.

– Jo, och det är tudelat. Det finns både de elever som tyckte det var befriande att jobba hemma, att det gick både snabbare och lättare och de elever som tyvärr blev efter och som skulle ha behövt extra stöd. För vissa elever ordnade vi faktiskt en möjlighet att komma till skolan också på våren och få stödundervisning, säger Ulf Eriksson, och tar en klunk av kaffet i sin skolombudsmugg. text och foto: tom ahlfors

5

24.9.2020 • Nr 14

 Forskaren Marina Lindell har nu för andra gången sammanställt Språkbarometern. foto: sonja finholm/svenska folkskolans vänner

 Justitieminster, SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson är ororad över fördomar gentemot finlandssvenskar. foto: laura kotila, statsrådets kansli

Svensk service på nedåtgående visar Språkbarometern Vart fjärde år låter Justitieministeriet göra en undersökning som visar hur den språkliga situationen ser ut i landets tvåspråkiga kommuner.

– Det som är utropstecknet i årets undersökning är att servicen på svenska som helhet inte förbättrats medan den gjort det på finskt håll, säger Marina Lindell vid Åbo Akademi som är en av forskarna som analyserar resultaten.

De som blir föremål för undersökningen är personer som lever som minoritet i en tvåspråkig kommun, till exempel finskspråkiga i svenskdominerade Jakobstad eller svenskspråkiga i finskdominerade Vanda. Temat för årets Språkbaro-

meter är dels språkklimatet, dels service på eget språk.

– Det som är utropstecknet i årets undersökning är att servicen på svenska som helhet inte förbättrats medan den gjort det på finskt håll. Inom vissa områden

Fakta om Språkbarometern 2020 ○ En undersökning som utvärderar hur språklagen fungerar i praktiken. ○ Datainsamlingen skedde 27.4–20.5.2020 ○ 16 650 slumpmässigt utvalda personer i Finlands 33 tvåspråkiga kommuner fick ett frågeformulär per post i månadsskiftet april–maj. ○ Undersökningen utvärderar hur de statliga myndigheternas och de tvåspråkiga kommunernas service på finska och svenska fungerar ur den språkiga minoritetens synvinkel. ○ Språkbarometern görs av Justitieministeriet i samarbete med Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi och Finlands kommunförbund. ○ Språkbarometern görs vart fjärde år. ○ PD Marina Lindell vid Åbo Akademi är ansvarig forskare ○ Resultatet presenterade i samband med Kommunmarknaden den 9–10 september. ○ Justitieministeriet publicerar en rapport med undersökningsresultatet under hösten 2020.

fungerar den svenska kommunala servicen riktigt bra, till exempel inom småbarnpedagogik, mödra- och barnrådgivning och inom äldrevården. Däremot har det skett en försämring inom tandvården, jour och sjukhus, säger Marina Lindell, projektforskare vid institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi och den som sammanställer resultatet.

Det här är andra gången Lindell arbetar med Språkbarometern som även det här året är ett samarbete med Finlands kommunförbund. Undersökningen görs på beställning av Justitieministeriet och tar fasta på kommunal och statlig service. Den här gången sändes enkäten ut till drygt 16 000 slumpmässigt valda respondenter och omkring 6400 svarade på undersökningen och svarsprocenten låg på strax under 40 procent.

– Vi ser förstås att de regionala skillnaderna kan vara stora. Undersökningen visar däremot tydligt att de svenskspråkiga som lever på en ort där svenskan är majoritetsspråk är de som är mest nöjda med språket inom den kommunala servicen. Finskspråkiga är i allmänhet betydligt mera nöjda med den statliga servicen än vad de svenskspråkiga är.

Här kan en delorsak vara ett område man inte undersökt tidigare, de digitala tjänsterna. Här kan bristerna i den svenskspråkiga servicen till exempel handla om att så kallade chattbottar ibland bara talar finska. Det kan också handla om att en hel servicekedja på en webbplats inte finns tillgänglig på svenska, utan då man klickar sig vidare så kommer man

till information som bara finns tillgänglig på finska. Årets undersökning bjuder också på en del överraskningar. Till exempel upplever finsktalande i minoritetsställning att språkklimatet är sämre än svenskspråkiga som är i minoritet. En större andel av de svenskspråkiga än de finskspråkiga upplever dock en försämring. Däremot kvarstår problematiken i hur stor utsträckning den svenskspråkiga minoriteten begär service på sitt modersmål.

– Svenskspråkiga byter lätt över till finska för att inte verka besvärliga. I de öppna kommentarerna ser man ofta att det helt enkelt handlar om ork, man orkar inte vara påstridig utan får lättare, och kanske bättre, service om man byter språk. Återkommande i Språkbarometern är att svenskspråkiga oftare än finskspråkiga upplever fördomar, trakasserier och diskriminering på grund av språket. Det som är positivt i årets undersökning är att situationen inte blivit sämre, utan färre än för fyra år sedan upplever fördomar och trakasserier.

– I den förra undersökningen från 2016 var det språkklimatet som var alarmerande. Här kan vi se att det i alla fall inte blivit sämre utan att trenden kanske vänt.

Sannolikt har det med regeringsskiftet att göra, men debattklimatet finns ju kvar för det.

De områden där de svenskspråkiga respondenterna upplevde att språkklimatet försämrats speciellt var inom politiken, sociala medier och inom massmedierna.

– På det stora hela är jag inte

överraskad av resultatet, men att skillnaden i hur finskspråkiga i minoritetsställning och svenskspråkiga i minoritetsställning upplever möjligheterna till service på eget språk var stor blev jag lite förvånad över. Jag trodde också att svenskan inom de statliga tjänsterna skulle ha förbättrats, säger Lindell.

Ministern oroad över minskad svensk service Också justitieminister Anna-Maja Henriksson kommenterade Språkbarometern då hon framträdde under Kommunmarknaden som ordnades den 9–10 september och som i år var ett virtuellt evenemang.

– Den största utmaningen ser ut att vara tillgången till svenskspråkiga tjänster. Det är inte överraskande, men mycket beklagligt, att svenskspråkiga upplever det svårt att få service på sitt modersmål. Det är också oroväckande att svenskspråkiga fortfarande erfar fler fördomar och trakasserier.

Därför är jag glad att justitieministeriet på hösten inleder ett projekt för att förbättra språkklimatet, sade Henriksson.

Detta är den femte versionen av Språkbarometern som lanserades 2004. Sedan dess har undersökningen gjorts vart fjärde år.

Rapporten publiceras i sin helhet i december. Undersökningen genomförs av Åbo Akademi på uppdrag av justitieministeriet. Datainsamlingen gjordes i form av en enkät i maj och besvarades av cirka 6 500 personer. tom ahlfors

6

24.9.2020 • Nr 14

”Hitta din läraridentitet och ha rim Ett tempo som är hållbart. Det flaggar Bernt Klockars, ledande rektor vid Vasa övningsskola, för. Välmående i arbetet är nämligen ett framträdande tema vid skolan. Då gäller det att hitta en ambitionsnivå som är rimlig, både för de lärare som jobbar vid skolan, men också för de lärarstuderande som är på väg ut i arbetslivet.

B

ernt Klockars är inne på sitt fjärde år som ledande rektor vid Vasa övningsskola. Skolan har totalt närmare 1000 elever och studerande från grundläggande utbildning till gymnasium, en personal på ca 120 personer och över 400 blivande lärare som varje år genomför sin handledda lärarpraktik vid övningsskolan. Det har sina utmaningar att leda en så stor skolenhet.

– Som rektor har du otroliga möjligheter att föra skolan i en viss riktning och jobba med utvecklingsarbete. Men då man måste inse att 90 procent handlar om psykologi och kommunikation. Och kommunikation är utmanande. Det gäller att nå rätt människor, med rätt budskap i rätt tid. Utan att belasta en massa extra människor.

– När vi gick över till distansundervisning utlyste jag ”Skolfred 2.0”. För att folk skulle kunna fokusera på distansundervisningen sade jag att man bara skall skriva mail som är absolut nödvändiga, säger Klockars, som ett exempel på belastande kommunikation.

Digitala infrastrukturen i skick Övergången till distansundervisning på våren förlöpte väl vid Övningsskolan. Man kunde skörda frukten av ett långsiktigt utvecklingsarbete både vad gäller pedagogik och utrustning. Ett extra moment för Övningsskolan var ändå den praktik som de studerande skulle avlägga under våren.

Allt skedde på distans, dvs övningslektionerna hölls i form av distansundervisning.

– Det var utmanande men också lärorikt för de studerande, och det gick bättre än förväntat.

Fältpraktik och övispraktik

 Bernt Klockars vill värna om välmåendet bland blivande lärare.

De studerande gör i huvudsak sin praktik vid Övningsskolan men i studierna ingår också fältpraktik.

Förhållandet mellan praktiken på fältskolan och Övningsskolan har med jämna mellanrum varit föremål för diskussion.

– Det är bra att de studerande får praktik både här och i en fältskola. Professionaliteten hos våra lärare när det gäller handledaruppdraget får vi väldigt mycket positiv feedback på. Vi förkovrar oss i handledningsuppdraget årligen. Som bäst redigerar vi det material lärarna jobbat fram de senaste åren. Delar av det kommer också att bli tillgängligt för allmänheten på den digitala portalen Rum för handledning.

Vid Helsingfors universitets svenskspråkiga klasslärarutbildning har man gått in för att samarbeta med fem så kallade partnerskolor i istället för att ha en övningsskola.

– Om man lyckas med att utbilda handledarna är det säkert också ett sätt att jobba. Däremot, vad jag har förstått, blev det slut på praktiken där i och med coronan, medan vi kunde köra vidare.

Sjunkande nativitet hot mot lärarutbildningarna Det var många svängar i långdansen innan klasslärarutbildningen i Helsingfors kom igång år 2016. Nu börjar de första lärarna komma ut på arbetsmarknaden.

– Så länge det finns ett behov av lärare och vi inte täcker upp behovet i Vasa så är det inte något problem. Det kan hända att två utbildningar triggar båda till att bli bättre.

– Men det är också en resursfråga. Om behovet av lärare minskar, hur blir det då? Nativiteten är alarmerande låg och då kan det hända att man måste omvärdera frågan. Kan man erbjuda jobb åt alla? Det är illa om man utbildar till arbetslöshet. Än så länge har det inte varit så, men på finska sidan har man redan dragit ner antalet klasslärarstuderande.

Övningsskolan en bro mellan forskning och klassrummet I många sammanhang lyfts det faktum att lärarutbildningen står på en vetenskaplig bas som en av orsakerna till att Finland är så framgångsrikt när det kommer till skola och utbildning. Vasa övningsskola lever i symbios med lärarutbildningen vid Åbo Akademi. Att kombinera en instans som bedriver pedagogisk forskning med verkligheten i klassrummet är inte lätt alla gånger. Övningsskolans roll är att fungera som ett slags brobyggare.

– Forskningen upplevs ibland fjärmad från skolvardagen. Mycket handlar det om återkoppling och kommunikation. När du bjuder in en forskare i ditt klassrum för att göra en undersökning så är det viktigt att få feedback så att du kan jobba vidare utgående från resultaten. Det har blivit bättre, men det känns ibland som att det är en väldigt djup klyfta mellan vad man har undersökt och hur man återkopplar.

– Gemensamma utvecklingsoch forskningsprojekt mellan forskningen och skolan upplever vi som mest fruktbara.

En sak som bekymrar Bernt Klockars är att intresset för att

7

24.9.2020 • Nr 14

mliga ambitioner”

Vid HU sker praktiken i partnerskolor Alla lärarutbildningar innefattar undervisningspraktik. Vid lärarutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa sker en stor del av praktiken vid Vasa övningsskola , vid Helsingfors universitet i så kallade partnerskolor.

Vasa övningsskola i ett nötskal ○

940 elever och studerande totalt.

○

Av dessa går 380 på gymnasiet.

○

Personalstyrkan ca 120, ett 100-tal lärare.

○

Över 400 lärarstuderande per år.

○

Bernt Klockars är ledande rektor.

ägna sig åt pedagogisk forskning är rätt svalt på finlandssvenskt håll. Han befarar att vi på den punkten håller på att hamna i kölvattnet jämfört med den finska sidan.

– Eftersom vi inte har samma volymer på finlandssvenskt håll så är jag rädd för det. För vår personal har vi ett projekt som heter ”Övis forskar”. Där ger vi möjlighet till perioder av tjänsteledighet med lön för att jobba med forskning.

Hur vill du utveckla Vasa övningsskola?

– En fråga som är central är välmående. På många arbetsplatser upplever man att man inte räcker till. Det samma gäller hos oss. Vi försöker planera så att det

inte blir övertimmar, så att det bli mera luft för handledningssituationen. Om inte eleverna och personalen mår bra, då funkar det inte.

Hur syns välmåendet i utbildningen?

– Vi lyfter fram tematiken bland annat genom att betona vikten av resiliens. Det handlar också om ambitionsnivå. Risken är att man som nyutbildad har höga ambitioner i allt. Man måste ha ett tempo som är hållbart, en syn på sitt arbete som är rimlig i proportion till sitt övriga liv. Alla förändringar till trots måste man kunna dra en gräns för sitt arbete.

Hurudana lärare behöver Svenskfinland i framtiden?

– Jag tänker på vikten av att

hitta sin egen läraridentitet. Utbildningen och praktiken handlar inte om att lärarstuderande skall bli kopior av varandra. De ska hitta sin läraridentitet och bli trygga i den.

– Det livslånga lärandet är väsentligt. Det funkar inte så att när du har fått ditt examensbevis så är du färdig.

Levererar ni, i samråd med ÅA, sådana lärare?

– Alla de här frågorna behandlas i utbildningen. Utmaningen för de studerande är att hinna reflektera och omsätta i praktiken det de lärt sig i sina studier.

Den svenskspråkiga praktiken för klasslärarstuderande vid Helsingfors universitet arrangeras inte i någon övningsskola utan i så kallade partnerskolor i huvudstadsregionen. Dessa är Botby grundskola i Helsingfors, Dickursby skola och Helsinge skola i Vanda, Mattlidens skola i Esbo, Granhultsskolan och Hagelstamska skolan i Grankulla samt Winellska skolan i Kyrkslätt.

Också några gymnasier fungerar som partnerskolor för ämneslärarstuderandena.

För den finskspråkiga lärarutbildningen i Helsingfors finns två egentliga övningsskolor.

Skulle professor Erika Löfström vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet önska sig en svenskspråkig övningsskola?

– Jag tycker att det fungerar ganska bra med partnerskolor.

Den första kohorten av våra klasslärarstuderande togs in 2016. Det innebär att då det pågående akademiska året är slut har vi kört igenom hela utbildningsprogrammet en gång.

– Det är en kort tid för att spegla hur det fungerar som helhet.

Samarbetet med partnerskolorna fungerar bra och vi jobbar hela tiden med att bygga ut den relationen.

Kommunerna har var sin koordinator för partnerskolorna, vilket i praktiken innebär en lärare vid varje skola. Dessa har som uppgift att kommunicera med universitetet.

Erika Löfström har tidigare fungerat som prorektor för Tallinns universitet med ansvar för bland annat lärarutbildningen.

– Där förekommer ett liknande samarbete med kommunala skolor.

Där har man, liksom i Finland, ett forskningssamarbete med partnerskolorna.

Har partnerskolorna samma förutsättningar att agera utgående från aktuell forskning som en övningsskola som är tätt knuten till ett universitet?

– Övningsskolornas lärare kan vara inkopplade i ett forskningsprojekt vid fakulteten. Förutsättningarna för partnerskolorna är inte i detta avseende detsamma som vid övningsskolor.

– Just nu pågår ett EU-finansierat projekt som handlar om att förstärka forskningssamarbetet med partnerskolorna.

– Vi samarbetar i det projektet med Tallinns universitet och med Uppsala universitet, som också använder sig av en modell med kommunala skolor.

Finns det fördelar med partnerskolor?

– Jag upplever att det är värdefullt för våra studerande att göra sina två praktiker vid olika skolor och upplever olika sätt och strukturer. tom ahlfors

text och foto: mattias fagerholm

Fler klasslärarstuderande vid Åbo Akademi i år Vid fakulteteten för pedagogik och välfärdsstudier FPV har man denna höst tagit in flera studerande till klasslärarutbildningen jämför med ifjol. I höst inledde 71 studerande sina klasslärarstudier i Vasa. År 2019 antogs 64 studerande.

Det är ett resultat av att Under-

visnings- och kulturministeriets till följd av coronapandemin har beviljat tilläggsanslag för nybörjarplatser.

Också inom specialpedagogiken är nybörjarplatserna fler. År 2020 har FPV tio tilläggsplatser och därmed inledde 37 studerande sina studier i höst, jämfört med

27 år 2019.

Utöver de 71 studerande som har inlett sina klasslärarstudier har också 11 studerande till utbildningslinjen för språkbadsklasslärare antagits.

Vid Helsingfors universitets antas årligen 40 studerande till den svenska klasslärarutbildningen.

 Erika Löfström, professor i pedagogik vid HU tycker att systemet med partnerskolor istället för övningsskola fungerar ganska bra.

8 Normarbetet börjar med en själv

24.9.2020 • Nr 14

Boken ”Skapa plats” hjälper till att forma en skolmiljö där alla känner sig inkluderade. För att nå målet krävs ett normutmanade grepp, säger Nina Blomberg och Jacob Töringe som hör till kärngruppen bakom publikationen.

V

ems historia ska lyftas fram och vems berättelse är det som berättas?

Vilka normer på skolan behöver ifrågasättas? Varför?

Tror ni alla studerande känner sig lika mycket värda? Motivera!

Det här är ett plock bland de många problemställningar som lyfts fram i boken ”Skapa plats – en normutmanande bok för en mer inkluderande skola”. Den utkom i början av året och riktar sig i första hand till pedagoger i grundskolan och gymnasiet.

Boken aktualiserar frågor som är förknippade med skolans värdegrund. Dess syfte är att bädda för en skolvardag där alla känner sig trygga och lika värda, förklarar Nina Blomberg som skrivit och sammanställt innehållet i tätt samarbete med Jacob Töringe och Malin Gustavsson.

– Boken handlar om att sätta normer under lupp. Som pedagoger har vi ett jättestort ansvar för att ta upp de här frågorna, säger Jacob Töringe som till vardags är lärare i modersmål i Gymnasiet Lärkan i Helsingfors.

Nina Blomberg är lärare i religion, filosofi och livsåskådning i Gymnasiet Grankulla samskola, medan Malin Gustavsson är vd för Ekvalita som gett ut boken med understöd från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.

Utmaning krävs Både grundskolans och gymnasiets läroplan bygger på FN:s barnkonvention, som lyfter fram såväl jämlikhet som demokrati.

Arbetet för en jämlik skola är därmed väl förankrat i utfästelserna, säger Nina Blomberg och Jacob Töringe som samtidigt konstaterar att det behövs ett aktivt grepp för att målet verkligen ska

uppnås.

– Det gäller att ifrågasätta de normer som inte är inkluderande, för det är de som är problematiska, säger Töringe.

– Det krävs ett normutmanande tankesätt för att skapa en inkluderande skolmiljö, fastslår Blomberg.

Ska känns rätt För att arbetet ska bära frukt gäller det ändå att inte lägga allt fokus på de negativa föreställningarna.

– Mycket handlar också om att lyfta fram positiva förebilder, säger Töringe.

Arbetet ska heller inte kännas som ett tvång.

– Beställningen måste komma inifrån, säger Töringe, och Blomberg nickar medhållande: – Du måste börja med att granska dig själv, innan du börjar jobba med elever och studerande. Det är samtidigt den svåra biten.

Boken ”Skapa plats” är en utlöpare av projektet ”Vem é man?

– maskulinitet i skolan”, som inleddes hösten 2018 och som pågick i ett och ett halvt års tid.

Det byggde bland annat på föreläsningar och verkstäder i grundskolor och gymnasier. Samtidigt utvecklades material och metoder för att skapa konstruktiva modeller för att vara man och pojke.

Två publikationer Boken omfattar 260 sidor och innehåller både teori och konkreta exempel på hur man i skolan kan ta upp frågor om jämlikhet. Varje läroämne, 20 stycken, har egna sidor med övningar. ”Skapa plats” har även ett syskon, nämligen den 32-sidiga publikationen ”Lathund för inkluderingsarbete i skolan”, som är en introduktion till själva boken.

Boken trycktes upp i 1 800 ex

 Innehållet i boken omsätts även i de illustrationer som Hanna Siira står för.

Fem tips för ett normutmanande arbetssätt i skolan: ○ ○ ○ ○ ○

Synliggör normerna, lägg inte fokus på det som avviker från dem.

Se de studerande som individer, inte indelade i kön eller tillhörande en viss sexualitet.

Utgå från mångfalden i klassrummet.

Granska läromedlen du använder.

Bemöt alltid jargong och skämt som är riktade mot olika grupper av människor.

Normer är föreställningar och oskrivna regler om vad som anses vara normalt, rätt och riktigt.

emplar, medan upplagan för lathunden var 500. Så gott som allt har gått åt.

– Att böckerna beställts till skolan visar att det finns en klar vilja att jobba med de här frågorna, säger Nina Blomberg.

– Boken fyller ett tomrum och uppenbarligen också ett behov.

Skolan är en spegelbild av samhället i övrigt. Det finns en stor medvetenhet om de här frågorna, men samtidigt finns det en hel del att arbeta vidare med, säger Jacob Tö-

ringe.

Publikationerna har även beställts som kurslitteratur till flera olika svenska lärarutbildningar i Finland.

– Det tycker jag att är en kvalitetsstämpel, säger Töringe.

Många medarbetare Betydligt fler personer än nämnda trio har varit inkopplade på arbetet med boken. 22 pedagoger har deltagit i utformningen av framför allt de ämnesspecifika avsnit-

ten, medan Hanna Siira står för illustrationerna.

Då efterfrågan på den första upplagan var så god kommer Ekvalita nu att trycka upp fler exemplar och sälja dem till ett självkostnadspris. Företaget, som arbetar med jämställdhet och likabehandlingsfrågor, publicerar också lathunden på sin nätsida ekvalitaeducation.fi, där den kan läsas och laddas ner gratis. text och foto: niclas erlin

9

24.9.2020 • Nr 14

 Nina Blomberg och Jacob Töringe hoppas att den normutmanande boken och lathunden till den hjälper till att skapa en skola där alla känner sig trygga och lika värda.

Normkritiska profiler genomsyrar lärarutbildningen Profilen för de svenskspråkiga pedagogiska utbildningarna vid Helsingfors universitet handlar om mångfald, flerspråkighet och social rättvisa.

– Normkritik relaterar ju till alla dessa profilområden, säger Erika Löfström, professor i pedagogik vid HU, då vi för ett samtal om hur lärarutbildningen kan förmedla de normutmanande tankarna till de studerande.

tyg för ett tankesätt som blir mera bestående än efter bara en kurs, och de lär sig iaktta fenomen ur olika perspektiv och utvecklar så småningom en normkritisk syn.

Begreppet mångfald som är en av profilerna för lärarutbildningen vid HU gäller människors olika bakgrund, såsom etnicitet, språk, genus, sexualitet, kultur, religion, socioekonomisk ställning eller fysiska egenskaper och förmågor.

– Det kan också handla om en rådande situation, som gör att en människa är ”annorlunda” än majoriteten, säger Lili-Ann Wolff, docent och universitetslektor med ansvar för de naturvetenskapliga ämnenas didaktik.

– Det är svårt att tala om mångfald och social rättvisa utan att samtidigt iaktta dem med normkritiska glasögon med avseende på maktstrukturer, diskriminering och jämställdhet. De vävs in i varandra.

Att bära de normsensitiva glasögonen är bra också i skolan för att varsebli om något i de invanda strukturerna gör att man blivit van vid att tänka och agera på ett visst sätt.

Hur får man lärarstuderande att bära de här glasögonen?

– Man kan ju ha en specifik kurs i ett normkritiskt synsätt, men vårt sätt att få studerandena att ta till sig ett normsensitivt synsätt och själva reflektera över de här frågorna sker genom att de här temana genomsyrar våra kurser, berättar Löfström.

På detta sätt får de studerande ett verk-

Hannah Kaihovirta är universitetslektor med ansvar för de estetiska ämnenas didaktik i utbildningen, med andra ord konst- och färdighetsämnen.

– Normkritik handlar om att synliggöra vilka normer som styr oss. Inom estetiska ämnen som bildkonst och drama har vi förflyttat oss från begreppet normkritik till normkreativitet som handlar om att vi försöker stiga in i det handlingsmönster som finns i en norm. Den vägen kan de studerande bli delaktiga i att förändra synen på normer. Det handlar om att skapa förutsättningar för att arbeta normkritiskt, säger Kaihovirta.

Lili-Ann Wolff beskriver en tvärvetenskaplig, ämnesöverskridande kurs som sker på Sveaborg. Kursens lektorer representerar

Normkreativitet ger delaktighet

olika ämnen.

– Det är en fenomenbaserad kurs som innehåller både teori och praktik. Det är inte lärarna som initierar de frågor som dyker upp. De studerande jobbar till exempel med ordpar som barn och fred eller ljus och skugga och börjar i en autentisk miljö som Sveaborg fundera på vad som har hänt och vad som händer nu och hur framtiden ser ut eller kunde se ut.

– Då kommer de in på frågor om identitet och normfrågor om hur man själv föreställer sig framtiden och varför man gör det, säger Lili-Ann Wolff.

Det är idealiskt att läraren inte pekar på vad som är en norm som bör förändras, utan att tankarna föds i de studerande.

Det handlar om att engagera våra studerande, säger Erika Löfström.

– Vi vill ge dem möjligheten att tänka själva och reflektera över värden och var de själva står i olika frågor. Det handlar om värden och värderingar och hur dessa relateras till skolans värdegrund och läroplanen.

Tänk också utöver läroplanen Den som inte haft möjlighet att själv fundera över olika värden och relaterat dem till den egna erfarenheten och dokument som styr den professionella verkligheten har svårt att genuint och hållbart utföra ett professionellt arbete med normer i skolan.

– Det finns situationer i skolan då läraren bör se de icke-fruktbara normerna och kunna ta tag i dem, säger Löfström.

Hannah Kaihovirta betonar att en lärare självfallet skall följa läroplanen men också kunna tänka utöver den. Läroplanen gäller för en viss tid och redan nu har arbetet med följande läroplan inletts. Bland annat berör arbetet just normbegreppet, ord som normkritik och normutmanande saknas i den läroplan som nu följs.

– De unga av idag lever i en verklighet där de ifrågasätter normer, världen är i full gång med att formulera sig och ifrågasätta vår normförståelse, säger Kaihovirta.

Normerna förändras hela tiden, noterar Lili-Ann Wolff.

– Vi är alla med och förändrar dem, men tonåringarna vill gärna höra till någon grupp och kan därför bryta mot det de vet att skulle vara det rätta sättet att behandla andra människor. Det här leder till en konfliktsituation. Kring människor finns det också alltid maktnätverk där var och en har en position.

– Det är ingen lätt sak för en lärare att hjälpa de unga att utveckla sin egen identitet och få fatt i vad de är och vad de vill, säger Wolff.

Också lärarutbildarna får ideligen stanna upp och reflektera över sin situation.

– Vi jobbar som bäst med en jämställdhetsplan inom fakultetens svenskspråkiga utbildningar. Då har vi fått fundera på hur vi förhåller oss till normer och vilken funktion det normkritiska kan ha för oss, säger Erika Löfström. tom ahlfors

10

24.9.2020 • Nr 14

kolumnen li andersson Undervisningsminister

Goda budgetnyheter för utbildningen Förra veckan presenterade regeringen resultaten från budgetmanglingen. Denna gång handlade förhandlingarna om mycket mer än enbart budgeten, då regeringen även hade stora helheter som sysselsättningen, stöd för kommunerna, klimatpolitiken och den nationella stimulansplanen på sitt bord. Även den mediala uppmärksamheten har ganska långt handlat om dessa stora helheter, och själva budgeten har hamnat i skymundan. Det är synd, för den innehåller bland annat strålande nyheter för utbildningen, som är värda all möjlig uppmärksamhet.

Regeringen fortsätter trots coronakrisen med satsningar på utbildningen. Speciellt glad är jag över att de starka satsningarna på småbarnspedagogiken fortsätter. Regeringen har redan fattat beslut om att återinföra den subjektiva rätten till dagvård på heltid för alla och om att minska gruppstorlekarna för barn på över tre år. I denna budgetförhandling fattades beslut om en sänkning av dagvårdsavgifterna på sammanlagt 70 miljoner, samt om permanenta tilläggsresurser för att införa en modell för stöd för inlärning på sammanlagt 15 miljoner. Detta beslut innebär att vi nu kan inleda beredningen av denna viktiga lagstiftning.

Regeringen är även överens om mer satsningar på utvecklingen av kvaliteten och jämlikheten inom småbarnspedagogiken på sammanlagt 40 miljoner. Dessa resurser kommer med andra ord som tillägg till det projekt på över 300 miljoner för ökad kvalitet och jämlikhet som redan inletts.

Efter allt för många år av nedskärningar är det klart att behoven på alla stadier är större än vad som är möjligt att under en regeringsperiod rätta till.

I samband med budgeten fattades även det slutliga beslutet om förlängningen av läroplikten. Samtidigt kom regeringen även överens om tilläggsresurser på 150 miljoner för fler lärare inom yrkesutbildningen. Sammanlagt kommer denna “framtidsinvestering” på lärare och handledare inom yrkesutbildningen att uppgå till 250 miljoner under denna valperiod.

Under nästa år kommer det även att satsas 40 miljoner på vuxenutbildningen och det kontinuerliga lärandet.

Samtidigt kommer vi att fortsätta med att strukturellt utveckla det kontinuerliga lärandet, bland annat genom att skapa en ny organisation för utbildning och sysselsättning i samarbete mellan Undervisnings- och kulturministeriet samt Arbets- och näringslivsministeriet.

Efter allt för många år av nedskärningar är det klart att behoven på alla stadier är större än vad som är möjligt att under en regeringsperiod rätta till. Men det är livsviktigt att vinden nu vänt, och att vi nu håller fast vid att förbättra resurserna för undervisningen och utbildningen, trots coronakrisen.

Den betygsbaserade antagningen misslyckades På våren 2020 skedde antagningen till högskolor för första gången genom en betygsbaserad antagning. På grund av coronapandemin fick den betygsbaserade antagningen en större vikt på många studielinjer eftersom inträdesförhör inte kunde ordnas. För många, som förberedde sig för inträdesförhör, blev detta en otrevlig överraskning, konstaterar Språklärarförbundet i Finland SUKOL. Resultatet av den betygsbaserade antagningen har kritiserats som misslyckat och missvisande. Poängsättningen baserar sig främst på antalet avlagda kurser i gymnasiet istället för att fokusera på de ämnen som skulle vara viktiga för de olika studieinriktningarna. Många högskolor har i sin po-

ängsättning betonat studier i matematik, vilket har gjort att språk har hamnat i skymundan.

Enligt statistikcentralen har nästan alla som på hösten studerat i ett gymnasium studerat engelska som främmande språk. 60 procent av gymnasiestuderandena läser bara två språk. Andelen har ökat årligen och kommer troligen att fortsätta öka på grund av den betygsbaserade antagningen.

På andra håll i Europa har studierna i speciellt franska och tyska ökat, inte minst efter Brexit-beslutet, men i Finland kan konstateras att antalet studerande som väljer främmande språk bara minskar.

Då man studerar vid en högskola är en bred och mångsidig språkkunskap oberoende av studieinriktning en fördel, om inte rentav en förutsättning. Detta

syns till exempel i högskolornas utbytesstuderandeprogram och senast i arbetslivet.

Det är mycket alarmerande att den betygsbaserade antagningens påverkan ser ut att flytta från gymnasiet ner till den grundläggande utbildningen.

Minskande valmöjligheter att studera språk så att endast engelska erbjuds, håller på att göra Finland till det land i Europa som har de sämsta språkkunskaperna. Vad är det för konkurrenskraft, undrar SUKOL. Det ser också ut som om den betygsbaserade antagningen håller på att segregera studerandena ytterligare; alla har inte råd att delta i dyra förberedande kurser och digitutorprogram som privata företag erbjuder även niondeklassister.

Obegränsad rätt att skriva om studentproven har lett till ökat antal skribenter Lärarnas arbetsmängd ökar Studentexamen förnyades och nu har alla rätt att skriva om ett prov obegränsat antal gånger. Detta har lett till att lärarnas arbetsmängd har ökat, vilket inte kunnat förutses tillräckligt och resurserna har därmed inte varit tillräckliga.

För språklärarna har arbetsbördan för speciellt engelsk- och svensklärare ökat i och med att fler studentprov ska förhandsbedömas, noterar Språklärarförbundet i Finland SUKOL. I ivern att skapa denna nya stu-

dentskrivningsmodell utan begränsat antal försök har det bildats en spiral, i vilken skribenter skriver om flera gånger, i hopp om att höja sina vitsord så att vägen till fortsatta studier via den betygsbaserade antagningen öppnas. Dessa upprepade försök att höja vitsord ökar utsiktslösheten och oförmågan att förstå att vitsord inte automatiskt korrelerar med den framtida studieframgången. Ett obegränsat antal provtillfällen kan leda till att motivationen sjunker och till en fördröjning av de fortsatta studierna. En

annan risk är att studeranden anmäler sig till prov och sedan kommer dåligt förberedda till tillfället, befarar SUKOL. Ingendera är till skribentens fördel.

Dessutom har olika kommersiella aktörer hittat ett sätt att tjäna pengar på detta, vilket ökar ojämställdheten ytterligare.

Saken har också diskuterats i riksdagen, som ålägger regeringen att följa med effekterna av det obegränsade antalet studentprov.

När och hur detta görs i praktiken har inte specificerats närmare.

Treorna får EOS Barntidningen Eos delar i samarbete med skolorna ut en Eostidning till alla treor i svenska skolor i september. Eostidningen delas ut med hjälp av bidrag från Svenska folkskolans vänner (SFV).

– Vi vill på det här sättet visa att det finns en egen tidning för barn i Svenskfinland. Eos har under 127 år inspirerat barn att läsa, säger redaktör Susan Sandberg-Ek. – Treorna kan nu i lugn och ro bekanta sig med Eos hemma med familjen och har sedan möjlighet att beställa sex nummer till under skolåret.

– SFV är gärna med och möjliggör Eostidningens storspridning.

Vi hoppas att tidningen väcker läsglädjen hos många barn och att fler skulle få upp ögonen för tidningen, som på ett målgruppsanpassat sätt tar upp viktiga samhällsaktuella teman från hela Svenskfinland, säger Anna-Karin Öhman som är sektorsansvarig för fri bildning på SFV. Eos samarbetar också under skolåret med läsambassadörerna som kommer att ge tips om läsning.

– Läs själv och hjälp dina barn att hitta läsglädjen, hälsar läsambassadör Amanda Audas-Kass.

En tryckt tidning är oftast ett

tryggt alternativ. På internet kan man inte alltid veta vilka texter som barn råkar läsa. Tidningen är också bra för att öva på korta texter och det kan vara lättare att ta sig an än en hel bok.

– Det är ju så mysigt att läsa på hösten, säger Audas-Kass.

– Föräldrar kan skapa mys kring läsningen med tända ljus, läslampa, filtar och soffkuddar.

– Vi vet att många barn tyvärr går ner i läsförmåga under sommaren. Satsa i höst litet extra krut på att hjälpa barnen att läsa och att hitta läsglädje och se till att det finns böcker och tidningar hemma.

11

24.9.2020 • Nr 14

möten och kurser ○ Tammerfors svenska lärarförening håller sitt höstmöte torsdagen den 29 oktober kl. 16.30 på Winebridge (Hallituskatu 14–16).

På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Anmäl ditt deltagande senast fred. 23.10. Välkomna! ○ Kallelse till Borgå Lärarförening r.f:s stadgeenliga vårmöte 29.9.2020 kl. 18.00 på Kulturhuset Grand (övre våningen). Det finns också möjlighet att delta på distans. Efter vårmötet hålls en kort paus varefter Borgå Lärarförening r.f:s höstmöte tar vid. Förutom stadgeenliga ärenden behandlar vi förbundets förslag till nya stadgar. Anmälningar tas emot för att veta hur mycket tilltugg vi ska beställa och vem vi ska bjuda in till distansmötet. Man kan också delta oanmäld på plats men då kan man inte räkna med tilltugg. Anmälan görs till ordförande Pernilla Granlund (pernilla. granlund@edu.porvoo.fi) senast 21.9.2020 (gäller dem som deltar på plats, distansmötet kan man anmäla sig till fram till mötesstart 29.9.2020 kl. 18.00). Hjärtligt välkomna med!

 Konsttestarna ger elever i åk 8 en möjlighet att bekanta sig med olika slag av konst. foto: konsttestarnas facebooksida

Corona sätter käppar i hjulen för Konsttestarna Coronaviruset satte i våras i praktiken helt stopp för Konsttestarnas besök. I höst genomförs besöken med specialarrangemang och säkerheten är högsta prioritet.

Konsttestarna strävar efter att erbjuda så många unga som möjligt en konstupplevelse av hög kvalitet, med beaktande av de krav som den exceptionella situationen ställer. Rektorerna i de skolor som deltar i höstens besök har fått en enkät med hjälp av vilken man kartlägger varje skolas möjligheter att delta.

– Vi lever i rätt så svåra tider, konstaterar projektchef Joonas Keskinen.

– Konstorganisationerna iakttar säkerhetsbegränsningarna i sin verksamhet, och skolorna har egna anvisningar och regler som de följer. Vårt koordineringsteam har gjort ett enormt arbete med

att skräddarsy besöken så att så många åttondeklassister som möjligt kan delta. Det är komplicerat att genomföra det riksomfattande projektet. Alla besök som kan genomföras på hösten genomförs och en del flyttas sannolikt till våren 2021.

Ahaa Teatteri i Tammerfors hade förberett sig på att ordna sammanlagt 20 föreställningar för nästan 2 500 Konsttestare under hösten. På grund av coronaviruset ändrades planerna.

– Salongen med 130 platser är nu begränsad till endast 50 personer och besökare tas till föreställningarna från bara en skola åt gången. I slutändan genomförs största delen av besöken, men vi är tvungna att ordna mer än dubbelt så många föreställningar, sammanlagt 45, berättar teatersekreterare Pia Hakala.

Konsttestarnas mål är en bestående verksamhetsmodell Under läsåren 2017–2020 har sammanlagt nästan 180 000 åttondeklassister och ungefär 18 000 över-

vakare deltagit i Konsttestarna.

Verksamheten har också fått finansiering för läsåret 2020–2021.

– Skolorna får besöken som färdiga helheter samt tips på hur innehållen kan utnyttjas som en del av undervisningen. Modellen har tagits emot väl av såväl konstfältet, lärarkåren som de unga, berättar projektchef Keskinen.

– Vi har som mål att Konsttestarna ska bli en bestående verksamhetsmodell. Med relativt förmånliga totalkostnader kan man stärka tillgodoseendet av de ungas kulturella rättigheter och främja jämlika konsterfarenheter.

Konsttestarna tar med alla Finlands åttondeklassister på högklassiga konstbesök. Projektet, som är ett samarbete mellan Suomen Kulttuurirahasto, Svenska kulturfonden och Förbundet för barnkulturcenter i Finland, får fortsättning under läsåret 2020– 2021 med en besöksmodell som omfattar ett konstbesök som klasserna gör i sitt närområde. Undervisnings- och kulturministeriet stöder projektet.

KOM MED PÅ UTBILDNING! Positiv CV -nätkurs Validering och utveckling av kompetensbaserade kursplaner Språkstöttande undervisning Skönlitteratur – en väg till ökad människokunskap Positiv psykologi inom grundläggande utbildning Förändringsarbete mot ökat välbefinnande i grundskolan Läs mer om dessa utbildningar här: hyplus.helsinki.fi/utbildning

HYPLUS.HELSINKI.FI/SV

EN EURO I TAGET I ER SKOLA Marthaförbundet erbjuder det kostnadsfria föreläsningspaketet En euro i taget till andra stadiets skolor i höst.

Föreläsningen kan vara en del av samhällslära, studiehandledning eller en temadag.

VAD FÅR ER SKOLA? •

• •

En digital föreläsning om hur man får koll på sin privatekonomi: budgetering, sparande, konsumtion, flytta hemifrån, placeringar och arbets­ livskunskap.

Boken En euro i taget som sammanfattar vad man som privatperson ska ha koll på då det kommer till privatekonomin.

Praktiska uppgifter och övningar som läraren kan göra tillsammans med eleverna i klassen efter föreläsningen (material för 4 x 45 minuter).

Läs mer om föreläsningspaketet på martha.fi/eneuroitaget och kontakta ekonomi@martha.fi för bokningar. En euro i taget finansieras av Undervisnings­ och kulturministeriet. ”Alla mina tvåor gav tummen upp – en av den nyttigaste och mest livsnära föreläsningar som de har haft under hela sitt läsår”, kommenterar en studiehandledare i ett gymnasium som använt föreläsningsserien i sin undervisning.

12

24.9.2020 • Nr 14

Lärarförbunden i Sverige utreder framtidens organisationsverksamhet De svenska lärarfackliga organisationerna har röstat ja till att utreda en ny organisering av lärarkåren.

 Läraryrkets attraktionskraft har ökat bland ungdomar. På bilden studerande vid Katedralskolan i Åbo. foto: frida lönnroos.

Inte så dumt att vara lärare Ungdomarna uppskattar läraryrket och upplever att det är betydelsefullt. Detta är den viktigaste orsaken till att vilja studera till lärare.

Enligt de unga har man som lärare möjlighet att göra en insats som är betydelsefullt med tanke på framtiden genom att arbeta med växande barn och unga för ett bättre samhälle och en bättre värld.

Dessutom tycker de unga att utbildningen och arbetet också i allmänhet uppskattas. Ungdomarna ansåg att lärarutbildningen är högklassig, vilket också bidrar till dess attraktionskraft.

Ungdomarna anser att en maskin inte kan ersätta en livslevande

lärare. De upplever att webbaserade lärmiljöer och artificiell intelligens inte gör lärarens arbete mindre betydelsefullt. De unga betraktar digitaliseringen som positiv sak, och tycker den ger möjligheter till att utveckla undervisningen.

Uppgifterna framgår av utredningen Lärarutbildningens attraktionskraft, som publicerades onsdagen den 9 september. I utredningen kartlades faktorer som bidrar till eller försvagar lärarutbildningens attraktionskraft. I utredningen deltog över 6 300 gymnasieelever.

Enligt enkäten hyser de unga mest betänkligheter på grund av uppfattningen om att arbetsförhållanden i skolorna försämrats.

Försök med gratis dagvård föll väl ut Försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar ökade barnens deltagande i småbarnspedagogiken, men inte för alla barn, visar en utvärdering som gjorts av Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU. Enligt utvärderingen ökade femåriga barns deltagande mer i försökskommunerna än i jämförelsekommunerna. De femåriga barnens deltagande i småbarnspedagogiken ökade med cirka 15 procentenheter i försökskommunerna och med 6 procentenheter i jämförelsekommunerna jämfört med situationen innan försöket inleddes. Försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik ökade deltagandet i småbarnspedagogiken särskilt i familjer med låg medel-

inkomst. Däremot ökade försöket inte barnens deltagande i småbarnspedagogiken i de lägsta eller högsta inkomstklasserna.

– Både i de högsta och de lägsta inkomstklasserna var det redan mycket vanligt att delta i småbarnspedagogiken, så i fråga om dem kan andelen barn naturligtvis inte längre öka, förklarar utvärderingsexpert Anna Siippainen från NCU.

Regionala skillnader På basis av utvärderingen ökade försöket de femåriga barnens deltagande i småbarnspedagogiken särskilt i tätbebyggda kommuner.

Men klientavgifterna är inte den enda förklaringen till skillnaderna, eftersom deltagandet i småbarnspedagogiken varierar regi-

De anser att minskningen av resurserna har försvårat lärarnas arbete. Enligt deras uppskattning går mycket av lärarnas arbetstid åt till uppgifter som inte hänför sig till undervisningen.

– Det bästa sättet att säkerställa att lärarutbildningen är attraktiv också framöver är att se till lärarnas arbetsförhållanden, sammanfattar professor Hannu L. T. Heikkinen, som lett forskningsgruppen.

Forskarna granskade också hur antalet sökande utvecklats under de senaste sex åren. Enligt statistiken har antalet sökande börjat öka år 2020, med undantag för lärarutbildning med inriktning på småbarnspedagogik.

onalt. Vad beror då skillnaderna i deltagandet på?

– Om man vill främja deltagandet i småbarnspedagogiken är det viktigt att identifiera lokala hinder för deltagande, och för att undanröja dem behövs diskussioner och beslut på både nationell och lokal nivå. Den regionala variationen kommer också att utredas noggrannare i utvärderingen av försökets tredje skede, konstaterar Siippainen.

I statsminister Sanna Marins regeringsprogram har man beslutat att fortsätta försöket. Försökets tredje skede inleddes den 1 augusti 2020.

26 kommuner deltar, av vilka en del är nya och en del redan har deltagit i tidigare skeden av försöket.

Under Lärarförbundets extrakongress sa majoriteten ja till att gå vidare mot en ny organisation för Sveriges lärare. Lärarförbundets kongress gav ledningen mandat att genomföra en gemensam utredning, medan LR vill göra en intern, självständig utredning.

Oro och kritik har uttalats mot en samgång mellan LR och LF. ”Någon sammanslagning har det aldrig varit tal om i propositionerna som lades fram till de båda förbundens kongresser”, noterar LR på sitt Instagramkonto.

En av de diskuterade frågorna är skillnaden mellan medlemskårerna i de två förbunden. I Lärarförbundet är också skolledare och rektorer medlemmar medan de står utanför LR. Som LR konstaterar på sin webbsida:

”Ett starkt ledarskap och en bra ledare gör skillnad. Men vi väljer att fokusera på dig som lärare eller studie- och yrkesvägledare. Vi vet att det gynnar våra medlemmar att inte tillhöra samma fackförening som sin chef eller rektor.

Därför får de helt enkelt välja ett annat fack. Det blir bäst så.”

Lärarförbundet konstaterar för sin del genom sin ordförande Johanna Jaara Åstrand att hela lärarkåren behöver en stark organisation. ”Det är tråkigt att LR vill utreda själva, men jag hoppas att när de gjort det, att de kommer fram till samma sak som vi. Att vi skulle bli galet mycket starkare tillsammans och att det bara finns ett sätt att öka lärarnas status och ställning. Och det är att ena hela lärarkåren i en stark organisation.” tom ahlfors

Borgarsdóttir Sandelin ny ordförande för Sydkusten Specialmedarbetare Silja Borgarsdóttir Sandelin har valts till ny ordförande för Sydkustens landskapsförbund efter Sandra Bergqvist som undanbett sig återval. Valet förrättades vid förbundets årliga förbundsmöte.

– Det är en ära att få bli en aktör i det viktiga arbete Sydkusten gör för kultur och utbildning på svenska. Sydkustens goda framförsikt behövs för att det svenska inte ska bli osynligt eller glömmas bort, säger Silja Borgarsdóttir Sandelin (bilden t.h.) och fortsätter: – Tillgången till svenskspråkig behörig personal inom småbarnspedagogiken är ett av de fokusområden som Sydkustens landskapsförbund arbetar med, som jag också vill fortsätta driva. Samma viktiga arbete gör Sydkusten också för bildningsväsendet, både då det kommer till att trygga tillgång till lärare och speciallärare men också kuratorer, skolpsykologer och elevvårdspersonal överlag.

Silja Borgarsdottir Sandelin understryker att det behövs svenska nätverk som fokuserar på dessa frågor, diskuterar och för fram viktiga synpunkter. Sydkusten främjar kulturen på svenska genom många parallella insatser: genom ordkonstverksamhet, nationella och språkstimuleran-

de projekt liksom regionala verksamheter.

Sydkustens landskapsförbund r.f. upprätthålls av 16 tvåspråkiga kommuner i södra Finland.

Förbundets uppdrag är att stöda medlemskommunernas arbete för kvalitativ service på svenska inom utbildning och kultur.