Läraren 15 2019

ord för ord Inom förbundet är vi väl medvetna om de utmaningar både lärare och rektorer står inför. ЮЮ r sidan 3

10.10.2019 • Nr 15 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Juridiken gällande lägerskolor och utflykter är tydlig

Avgifterna måste vara frivilliga Regionförvaltningsverkens jurist Thomas Sundell ger sin syn på insamling av medel för lägerskolor, utflykter och klassresor. Hans åsikt är klar: lagen förskriver att utflykterna skall vara kostnadsfria för föräldrarna. ЮЮ r läs mera på sidan 5

I våras gjorde fyra Ingåskolor en utfärd till Skarpkulla i Pojo. foto: tom ahlfors

Lärare i tre gymnasier

Bo-Håkan Söderholm är den enda specialläraren i de tre svenska gymnasierna i Helsingfors. ЮЮ r sidan 4

En krisplan får inte bli liggande En krisplan är en form av förebyggande arbete som finns för att förutse vad som kan hända så att man inte i stunden skall behöva hitta på lösningsmodeller, säger Johanna Björklund, skolpsykolog i Helsingfors, som intervjuas tillsammans med Janika Wagner som är rektor vid Botby grundskola.

ЮЮ r sidan 3

Bokmässa i västerled Tidningen Läraren gjorde ett nedslag på bokmässan i Göteborg och rapporterar bland annat om influencern Micke Hermansson och hans GOTD, Grej of the Day, som nått stora framgångar också utanför Sverige.

Också Sydkoreas framgång i PISA-undersökningarna behandlas.

Professor Okhwa Lee, vid Chungbuk National University har några förklaringsmodeller. ЮЮ r sidorna 8–9

2

10.10.2019 • Nr 15

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Inte igen!

Jokela 2007. Kauhajoki 2008. Och nu Kuopio 2019. Inte igen. Det var säkert en vanlig reaktion då uppgifterna om vansinnesdådet vid ett yrkesinstitut i Kuopio började sippra ut. En person avled och tio skadades då en ung man med ett sabelliknande vapen attackerade sina medstuderande.

Finland är en toppnation när det gäller skolsystem. Men den mörka baksidan är att vi även kommer högt i statistiken när det gäller våldsdåd i skolan. Centralkriminalpolisen uppger att man årligen får vetskap om ett tiotal skolhot. Men då skall man komma ihåg att Centralkriminalpolisen endast tar sig an de allvarligaste fallen.

Man hade gärna sett att Jokela och Kauhajoki var olyckliga engångsföreteelser. Men med ytterligera ett tredje våldsdåd kan de knappast avskrivas som enstaka fall. Skolhoten har blivit en del av verkligheten och en realitet som skolsamfundet måste leva med.

Efter de tidigare våldsdåden var man mån om att vidta åtgärder för att historien inte skulle upprepa sig. Och visst har beredskapen höjts i skolorna. Men samtidigt börjar det vara många åt sedan skolskjutningarna och kanske har man vaggats in i en tro att läget har normaliserats.

Möjligen har intensiteten i krisövningarna falnat en aning. Våldsdådet

var en brutal väckning ur den törnrosasömnen. Vad som helst kan hända.

En diskussion om säkerheten i skolorna kommer sannolikt att ta fart. Idag är skolan en öppen institution, och det är i princip möjligt för vem som helst att följa med på en lektion och ta del av skolvardagen.

Osökt går tankarna till extremlösningar så som metalldetektorer och annan säkerhetsutrustning. Men att samhällsklimatet blivit tuffare och att våldet krupit in i skolvärlden betyder inte att man skall ta till tuffa säkerhetslösningar. Lösningen är inte att se vad eleverna har i väskorna utan snarare att se eleven.

I den meningen kommer regeringens satsning på 29 miljoner på elevvården väl till pass. Den psykiska ohälsan är ett allt större gissel för de unga. Världshälsoorganisationen WHO förutspår att år 2030 kommer mental ohälsa att vara den mest utbredda sjukdomen bland unga. Det säger sig självt att det under sådana verksamhetsförutsättningar kommer att ställas stora krav på skolorna.

När det gäller krisberedskap och krishantering har skolorna börjat jobba allt mer systematiskt. Och de kommer de att behöva göra i framtiden också.

Skolhoten har blivit en del av verkligheten och en realitet som skolsamfundet måste leva med.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,35 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Har du koll på ditt lönekvitto?

I början av ett läsår kan det vara bra att ta sig en ordentlig titt på lönekvittot.

Får du den lön du är berättigad till och dras medlemsavgiften av korrekt?

Visste du att du kan bli tvungen att återbetala ”extra” lönepengar till arbetsgivaren om du fått för mycket lön? På motsvarande sätt är också arbetsgivaren skyldig att i efterhand ersätta dig om lönen som utbetalats varit för liten. Kolla att du fått betalt för alla dina övertimmar och att du fått eventuella personliga tillägg. Senast i oktober borde lönen omfatta också dina övertimmar och tilläggsuppgifter.

Se till att fackavgiften dragits av Eftersom medlemskap i fackförbundet är frivilligt

i Finland, är det också upp till medlemmen själv att ha koll på att fackavgiften dras av från lönen.

Hjälp av förtroendemannen Du kan vända dig till din förtroendeman för att få hjälp med att granska din lönespecifikation.

Särskilt du som är ny lärare gör klokt i att kolla att lönesumman är korrekt. På vår webbplats på www.fsl.fi kan du ta reda på vem som som är förtroendeman i din region. Du kan också läsa mer om lönespecifikationerna på vår webbplats.

3

10.10.2019 • Nr 15

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Uppskattning varje dag

 Skolpsykolog Johanna Björklund (t.v.) och rektor Janika Wagner säger att krismedvetenheten i skolorna har ökat enormt i Finland.

”I stunden blir man lite tom” Mer energi borde läggas på det förebyggande arbetet. Man kan kanske inte utesluta, men man kan förebygga våldsdåd av det slaget som drabbade ett yrkesinstitut i Kuopio nyligen. Det säger Janika Wagner, rektor vid Botby grundskola och Johanna Björklund, skolpsykolog i Helsingfors.

– Krisplaner är en form av förebyggande arbete. Då finns det en struktur för hur man skall gå tillväga om det händer något avvikande, säger Björklund.

Ett levande dokument Krisplanerna får ändå inte bli ett dokument som glöms bort i rektorns skrivbordslåda. Därför inleder man varje läsår vid Botby grundskola med att uppdatera krisplanen.

– En krisplan får inte bli liggande. Och man skall öva på att verkställa sin plan, säger Wagner. I krisplanen i skrivbordslådan finns metoder och strategier som stöd för vårt minne.

– Planerna finns för att förutse vad som kan hända så att man inte i stunden skall behöva hitta på lösningsmodeller, säger Björklund.

Elevens välmående är a och o i det förebyggande arbetet När det gäller det förebyggande arbetet betonar Janika och Johanna elevernas välmående. Det mest relevanta är att de mår bra och känner sig väl till mods. Här är gi-

vetvis lärarna i en nyckelposition.

Men utöver lärarna så har eleverna vid Botby grundskola också tillgång till skolpsykolog, kurator, skolhälsovårdare, en skolcoach, några kompanjonlärare och assistenter. Dessutom är en ungdomsarbetare tillhanda fyra dagar i veckan. Med det här nätverket hoppas man fånga upp elever som inte mår bra.

– Lärarna har en lite besvärlig situation. Det är ett beroendeförhållande för man skall få ett vitsord av en lärare. Då är det kanske lättare att kommunicera med någon som inte undervisar eller ger vitsord. De är ett stöd för att få en fungerande vardag.

– Vi har jobbat mycket med handlingsplanen för elevvården.

Vi har utarbetat en plan för vilka ärenden vi för till olika stödfunktioner. Är det här ett ärende som läraren kan sköta eller är det här en såpass stor utmaning att vi ska koppla in specialister som skolpsykolog och kurator.

Skolorna väl förberedda Krismedvetenheten i skolorna har ökat enormt i Finland menar Janika och Johanna. Krisplaner började utarbetats på 90-talet och man har gjort stora framsteg på den punkten.

– Skolorna är numera väldigt väl förberedda, säger Björklund.

– Tyvärr har det ju också hänt saker som har gjort skolorna mer medvetna.

– Arbetskulturen i skolan har också förändrats. Skolan har utvecklats. Det finns mycket mer förebyggande arbete idag än för 30 år sedan, säger Wagner.

Erfarenhet en styrka Janika Wagner har erfarenhet

av krishantering. Först i och med bomben i köpcentret Myyrmanni och sedan dödsskjutningen i Jokela i Tusby.

– Jag jobbade i Vanda då och det kom väldigt nära. Vi hade elever som bodde på området. Vi har lärt oss.

Erfarenheterna är en styrka.

Wagner drar sig till minnes tsunamin och konstaterar att krisarbetet kanske haltade en aning då.

– Vi gjorde en massa kardinalfel när vi bearbetade tsunamin.

Vi höll morgonsamling och berättade fakta om vad en tsunami är.

Men inte var det ju det som folk behövde veta när en lärare inte hade kommit tillbaka. Våra planer har blivit mycket bättre sedan 90-talet.

Finns det brister?

– Det finns inte brister när det gäller planerna. Men riskerna när det gäller krisarbetet har att göra med att vi är människor.

Förmågan att fatta bra beslut när man är stressad är den största risken. Man kanske inte handlar så som man vet att man borde. Men vi övar mycket och där ser man nyttan av att ha ett rutinmässigt mönster. Rutinerna räddar oss.

Fallet Kuopio Och ändå, trots att krismedvetenheten har förbättrats, så sker det som inte får ske. Ett nytt våldsdåd i en skola.

– I stunden blir man lite tom, säger Janika Wagner.

– De våldsdåd som vi har haft har också ökat det förebyggande arbetet. Många hot har man också lyckats avvärja, säger Johanna Björklund text och foto: mattias fagerholm

Inför Världslärardagen som instiftades 1994 av UNESCO och som firades för 25:e gången den 5 oktober i år, publicerade FSL ett pressmeddelande för att uppmärksamma en yrkeskår som utför en av vårt välfärdssamhälles viktigaste uppgifter.

På flera håll i Svenskfinland firades dagen med en fortbildningsdag. På Världslärardagen har lärarna all orsak att vara extra stolta över det arbetet de gör, samtidigt som det är en dag då de kan få nya intryck via fortbildningen som i sin tur kan utveckla deras egen undervisning. Denna dag ska ge intryck och engagemang i yrket, engagemang för elevers och studerandes bästa.

Jag hade själv glädjen att få delta i en fortbildningsdag som ordnades i Vasa övningsskola. Där samlades över 700 lärare för att öka sin kompetens kring läsning och förbättra sitt kunnande. Det jag upplevde som mest positivt var att det ordnades ett stort antal workshoppar och lärarna fick själva fick välja vilka tre de ville delta i. Det är viktigt ur en motivationsaspekt att lärare ges möjlighet att själva bestämma vad de anser vara det viktigaste i fortbildningssyfte.

I konceptet ingick också att lärare från skolorna från Vörå till Kristinestad i workshopen presenterade vad de gör i skolorna, ett koncept jag gillar då vi på detta sätt kan dela med oss av allt gott som görs i våra skolor.

Det hördes ett positivt sorl i korridorerna då deltagarna förflyttade sig från ett ställe till ett annat. Visst kan också jag tycka att avståndet från Kristinestad till Vasa är långt, men jag hoppas verkligen att arbetsgivaren på något sätt även kompenserar detta.

Det är viktigt att i större utsträckning än tidigare lyfta fram att vår lärarkår har ett mycket gott anseende, en lärarkår som utomlands uppskattas för sin kompetens, en lärarkår som enligt mig är den bästa i världen.

FSL har ofta betonat vikten av fortbildning för att bibehålla kvaliteten och utveckla skolan. Att stampa på stället fungerar inte, men samtidigt ska vi också i vår utvecklingsiver våga stanna upp för att reflektera och bedöma om skolan är på rätt spår.

Inom förbundet är vi väl medvetna om de utmaningar både lärare och rektorer står inför. Det är viktigt att i större utsträckning än tidigare lyfta fram att vår lärarkår har ett mycket gott anseende, en lärarkår som utomlands uppskattas för sin kompetens, en lärarkår som enligt mig är den bästa i världen.

För min del avslutades Världslärardagen med en fest som lärarföreningarna arrangerade på Strampen i Vasa, en fest där över 200 lärare ännu efter arbetsdagens slut ville sammanstråla för att fira tillsammans. En fest med många skratt och en stämning av samhörighet.

Då jag gick därifrån tänkte jag på dem som är i den situationen att de inte har ork att ge fullt ut av sig själv.

Dem bör vi fortsätta jobba för, samtidigt som vi ska jobba för att bibehålla den goda stämning jag fick uppleva både i Övningsskolans korridorer och på Strampen.

4

10.10.2019 • Nr 15

Från och med augusti 2021 följer gymnasierna den nya läroplanen som just nu utarbetas.

En av förändringarna i jämförelse med läroplanen från 2015 är att specialundervisningen kommer in som en naturlig del av studierna.

I Helsingfors finns det tre svenskspråkiga gymnasier. Bo-Håkan Söderholm är speciallärare i alla tre och fördelar sin tid mellan dessa.

Bo-Håkan fördelar sin tid mellan tre skolor

H

ur strukturerar du ditt arbete?

– Jag har tillgång till alla skolors Wilma och alla studerandes scheman och lektionstider. Då en studerande kontaktar mig och begär en träff kan jag boka in henne eller honom i min kalender oberoende av i vilket hus jag då befinner mig, berättar Bo-Håkan Söderholm.

Faktum är att en stor del av hans arbetstid går till att i Wilma göra bokningar och svara på meddelanden och frågor som till exempel kan beröra tips gällande länkar på internet som kan vara nyttiga i olika sammanhang.

Bo-Håkan gör upp ett schema för sitt arbete på hösten och fördelar sin tid mellan de tre skolorna, en tredjedel per skola.

– Jag försöker vara en hel dag i veckan per skola i början av veckan. Torsdag och fredag kan jag flexa, dels enligt behov, dels så att jag fördelar min tid jämnt.

Han håller en kurs i studieteknik per läsår i alla tre skolor. Undervisningen sker den dagen i veckan han är i respektive skola under två perioder, exempelvis från december till mars.

– Jag undviker att byta skola under dagens lopp. Under rusningstrafik kan det ta länge att röra sig mellan skolorna.

De tre skolorna Bo-Håkan jobbar i är Gymnasiet Lärkan, Brändö Gymnasium och Tölö Gymnasium.

Usken gäller Från och med i höst kan speciallärare i de kommunala gymnasierna övergå till årsarbetstid. Det nya separata tjänstekollektivavtalet som OAJ och Kommunarbetsgivarna

KT har avtalat om trädde i kraft 1.8.2019. Avtalet gäller endast speciallärare, inte andra lärare i gymnasiet. Noteras bör att speciallärarna också har möjlighet att följa UKTA:s arbetstidssystem som baserar sig på undervisningsskyldighet.

Bo-Håkan Söderholm jobbar enligt usk-arbetstid, med 23 timmars undervisningsskyldighet.

– Årsarbetstid har inte diskuterats för min del. Jag känner att jag vill veta mera om årsarbetstiden först, innan jag funderar på det.

Bo-Håkan Söderholm är utbildad till specialklasslärare och speciallärare. Han har jobbat två år i specialskola i Vasa, flyttade år 2000 till Helsingfors och har sedan det jobbat som speciallärare, samt rektor, i grundskolans lägre klasser. I gymnasiet började han som speciallärare år 2017.

– Det var en utmaning att få studerande i gymnasieåldern eftersom jag tidigare haft elever i åldern 7–12 år. Det var mycket att lära sig om det nya skolstadiet.

Arbetet handlar för Bo-Håkans del mycket om att göra läs- och skrivtest och skriva utlåtande till studentexamensnämnden inför studentskrivningarna.

– Jag har uppmanat de studerande att vara i kontakt med mig om de går och funderar på om de kan ha inlärningssvårigheter av något slag.

En del studerande har ett utlåtande av specialläraren från grundskolan, men studentexamensnämnden kräver att utlåtandet skall vara färskt, från gymnasietiden, berättar Bo-Håkan.

Bo-Håkan inleder i allmänhet läsåret med att träffa de nya ettorna i skolan. De

får fylla i ett formulär och berätta om de vill träffa honom.

– Det är då lätt att kontakta dem och föreslå en tidpunkt.

Också grupphandledaren eller studiehandledaren kan kanalisera studerande till specialläraren.

Det förekommer också att en studerande har behov av att träffa både studiehandledaren, kuratorn och specialläraren.

Studiehandledaren kan hjälpa med planering av schemat och tidsanvändningen, handlar det om studerandens mående är det kuratorn som hjälper till, medan Bo-Håkan som speciallärare handhar det som gäller själva lärandet och studieteknik.

Ser du någon trend i orsakerna till att studerandena vill träffa dig?

– Det är svårt att säga. Skälen kan vara så många. Ofta handlar det om en oro för det egna lärandet, att det inte går så som man önskar sig. Är det de kommande studentskrivningarna som spökar?

– Jo, den oron gäller nog nästan alla studerande.

Bo-Håkan kan också träffa en studerande flera gånger och ha en handledande roll då han sporrar och stöttar och ger uppgifter som har med studievanor och studieteknik att göra.

Ny lag och läroplan I och med den nya gymnasielagen och de nya grunderna för läroplanen för gymnasiet har en gymnasist rätt att få specialundervisning.

En studerande som på grund av särskil-

da språkliga svårigheter eller andra inlärningssvårigheter har svårt att klara av studierna har rätt att få specialundervisning och annat stöd för lärandet enligt individuella behov, säger den nya gymnasielagen. Följaktligen återfinns också den skrivningen i grunderna för gymnasiets läroplan.

– De kommuner som inte tidigare har haft specialundervisning i gymnasierna får nu lov att erbjuda det.

Hur tror du att ditt arbete förändras hösten 2021 då de nya läroplanerna träder i kraft?

– Allmänt taget tror jag att det individuella stödet och den individuella handledningen kommer att vara viktiga i framtiden.

Eventuellt kan man i framtiden få in handledning för lärarna genom ett arrangemang med kompanjonundervisning, som man använder i grundskolan.

– Specialläraren kan också tillsammans med en ämneslärare planera en kurs eller vara med på en lektion. Då kan speciallärarens roll vara att i mindre grupper gå igenom vad studerande som har läs- och skrivsvårigheter specifikt skall tänka på i samband med exempelvis läs- eller skrivkompetensuppgifter, säger Bo-Håkan Söderholm.

Som det är nu vill tiden dock inte räcka till för det här.

Idealet skulle vara att varje skola har var sin speciallärare. Framtiden får utvisa huruvida de tre svenskspråkiga gymnasierna i Helsingfors tilldelas resurser för flera speciallärare. text och foto: tom ahlfors

5

10.10.2019 • Nr 15

Avgifter för lägerskolor måste vara frivilliga Grundskolan kan ordna klassresor, friluftsdagar och lägerskolor. Men eventuella avgifter som samlas in kan inte vara obligatoriska – utan måste vara frivilliga. Juridiken är tydlig, säger juristen Thomas Sundell.

Vad gäller i grundskolan när pengar till eventuella skolresor, lägerskolor och andra utflykter ska samlas in? Frågan aktualiserades nyligen i Korsholm där bildningsnämnden valde att lägga alla skolresor på is efter att det nationella förbundet Hem och skola hade kontaktat kommunen.

Utan att gå in på enskilda fall handlade ärendet om lagen om grundläggande utbildning och paragraf 31 som säger att all undervisning ska vara avgiftsfri. Bildningsnämnden ville reda ut vad som gäller.

– Lagen är tydlig gällande avgiftsfrihet. Och man kan gå längre än så. I grundlagens 16:e paragraf står det också att undervisningen i grundskolan ska vara avgiftsfri.

Det gör det ännu starkare, säger Thomas Sundell, jurist vid Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet.

Juridiken gällande frågan är tydlig. Ordnas en klassresa eller annan utflykt som finansieras med medel utifrån kan ingen åläggas att vara med och betala. Vanligen sker insamlingen av medel genom försäljning eller en årlig avgift som betalas in av elevernas föräldrar till ett gemensamt klasskonto.

– Oberoende av hur en aktivitet finansieras måste alla elever få delta. Också de elever vars föräldrar som är emot eller på grund av att de inte har råd väljer att inte betala. Så enligt juridiken. Men socialt kan det bli ett problem och risken för påtryckningar ökar, säger Sundell.

Risk för att avgiftsfriheten utlokaliseras Det finns inget i lagen som stipulerar vem som sköter insamlingen av medel till en aktivitet i skolan.

– Men om det är föräldrar som samlar in en årlig avgift kan man hävda att avgiftsfriheten utloka-

liseras. Vem med tjänsteansvar är där då och övervakar att allt går rätt till? När föräldrar sköter insamlingen på egen hand finns det en risk för social stigmatisering om någon inte har råd eller är emot att betala på grund av avgiftsfriheten, säger Thomas Sundell.

Han frågar sig också var gränsen ska dras och tar ett teaterbesök på skoltid som exempel.

– Det kan exempelvis handla om att varje elev måste betala 2 euro för teaterbesöket. Hur liten summan än må vara är det någonstans principiellt fel.

Finns de som inte har råd Det bästa vore, enligt Sundell, om olika aktiviteter skulle finansieras inom ramen för den offentliga finansieringen, det vill säga bildningens budget. Då skulle allt, exempelvis en kulturresa på årskurs 9, vara avgiftsfritt.

– I den bästa av världar finns det tillräckligt med pengar för bildningsväsendet, vars verksamhet anpassas så att finansieringen kan täcka allt, också till kulturresor och lägerskolor. Då uppstår inga frågetecken. Men nu är det inte så, säger Sundell.

– Vi lever i ett homogent samhälle där de flesta är medelklassfamiljer som har råd med sådana här avgifter, och därför har systemet i praktiken kunnat se ut som det gör i långa tider. Men det finns också familjer som inte har råd. De måste beaktas.

Allt jobb ersätts inte Lägerskolor finns inte i läroplanen men den uppmanar till att använda alternativa lärmiljöer. Det poängterar Linda Felixson, huvudförtroendeman i Korsholm. Enligt henne ger både klassresor och lägerskolor en dimension till för eleverna.

– Många kanske inte skulle få

 Grundskolan ska vara avgiftsfri. Därför måste också aktiviteter som klassresor och lägerskolor vara avgiftsfria. Barn till föräldrar som inte betalar en överenskommen årlig avgift måste också få delta.

– Juridiken är tydlig på den här punkten, säger juristen Thomas Sundell.

ringen inför en resa, säger hon.

I den bästa av världar finns det tillräckligt med pengar för bildningsväsendet uppleva sådant som man gör på de resorna utan skolans resor. Problemet är ändå pengar. Var får man resurser att ordna dem? Jag tycker att det i alla fall i kommunen borde finnas en linje så att det är jämlikt för alla.

– Jag tar inte ställning för eller emot resor och lägerskolor men det finns många för- och nackdelar som man måste väga mot varandra, säger hon.

En lärare kan tacka nej till att delta i en klassresa eller lägerskola. Ansvaret är stort och man kan

inte tvinga någon lärare på de resorna. Någon ersättning för den stora arbetsinsats som krävs inför en större utflykt fås inte heller, enligt Felixson.

– Drömmen är att allt jobb ersätts men så är det inte i dagsläget för lärare och rektorer. En lärare kan få ett dagtraktamente för resan med elever men det är inte tillräckligt. På lägerskolor är läraren ansvarig för eleverna dygnet runt i flera dagar. Men för det fås ingen ersättning och det får lärarna inte heller för planering och organise-

Alla har samma problem Tillbaka till Korsholm och resorna som lades på is. Den 28 september kom bildningsnämnden i Korsholm med ett beslut. Läsårets klassresor får genomföras men vilka riktlinjer som gäller för nästa läsår är öppet.

– Jag tycker det var bra att bildningsnämnden tog upp frågan, men beslutet blev väl ändå inte så mycket tydligare än det hittills varit. Sedan tycker jag att det är synd att det blev just Korsholm som lyftes upp i medierna. Jag tror att samma problematik finns i alla kommuner och städer, säger Felixson. text och foto: christoffer thomasfolk

6

10.10.2019 • Nr 15

 – Vi måste bli snällare mot varandra på sociala medier, s medier i Sverige, som var huvudtalare på seminariet i Vasa

 Diskussionspanelen funderade på många olika frågor. H och elever, från vänster: Maria Sämskar, Lena Sjöholm-Fah

Skolan behöver mer resurser f bekämpa psykisk ohälsa bland Skolan är i nyckelposition för att motverka den psykiska ohälsan bland unga. Men för att lärarna ska kunna bli mera närvarande och tidigare se problem krävs mer resurser. Det måste också bli lättare för ungdomarna att söka hjälp.

– Jag är här för att jag vill ta ansvar i frågan om ungas psykiska illamående. Jag är i egenskap av rektor en av de vuxna som måste ta ansvar för att vår skola är trygg och säker och att alla har möjlighet att må bra, säger Lena Sjöholm-Fahllund.

Hon var en av de som ingick i panelen när ungas illamående diskuterades på ett seminarium vid Åbo Akademi i Vasa för en tid sedan. Ett seminarium som lockade närmare trehundra deltagare – ett bevis för att ungas psykiska ohälsa är en brinnande fråga som alla vill lösa.

Men för att så ska ske krävs politisk vilja, tillade Sjöholm-Fahllund.

– Vi lärare kan bli bättre på att träna vår förmåga att se barnen, för illamåendet syns kanske först i skolan. Vi kan också alla gemensamt skapa en bättre och positivare atmosfär i skolan, men man ska komma ihåg att arbetsbördan redan nu är stor.

– Det är tungt för lärarna att hinna med själva arbetet och vi måste få fler stödfunk-

tioner och för det krävs resurser. Det behövs fler skolcoacher, kuratorer och skolgångsbiträden. Samhället och beslutsfattarna måste vakna, säger hon.

Vuxna måste ta ansvaret Skolkuratorn Mats Bergvik håller med om att det är de vuxna som måste ta det största ansvaret för ungas psykiska ohälsa. Det gäller föräldrar, lärare och alla andra professionella krafter inom skolvärlden.

– Det ansvaret kan inte ligga hos ungdomarna utan vi vuxna ska ta den största biten. Men här handlar det återigen om resurser. Har man flera hundra elever som behöver hjälp är det en utmaning att hinna med allt och verkligen se alla.

Han hänvisade också till en ny elevvårdslag som trädde i kraft 2014. I den betonas bland annat att lärare som uppmärksammar att någon mår dåligt ska föra det vidare.

– Men var och en har begränsningar. Det

 Seminariet lockade hundratals deltagare.

är viktigt att lärarna inte tar för mycket på sig och blir terapeuter. Det ska någon annan sköta för annars finns risk för mer utbrändhet, säger han.

Varför mår så många ungdomar – i synnerhet unga flickor – psykiskt dåligt? Psykiatern Hassan Jaghoori lyfte fram det enorma informationsflöde som unga utsätts för.

Förutom det fördes allt från sociala medier, ovisshet inför framtiden, det höga tempot överlag fram som potentiella orsaker till illamåendet.

Svaren finns också i de över 700 berättelser om illamående som insamlats av Vasabladet och Österbottens Tidning som ordnade seminariet med Centret för livslångt

lärande (CCL). Men vad kan skolan göra bättre för att bättre nå ut till ungdomarna?

Jenny Mattbäck, abiturient vid Korsholms gymnasium, menar att många unga känner sig isolerade från vuxna och omvärlden.

– Många känner så och normen är att många mår dåligt, stressar och har ångest. Ändå är det tabubelagt trots att det har blivit mera okej att söka hjälp. Det är inte lätt att ta kontakt om man mår dåligt, säger hon.

Lägre tröskel för att söka hjälp Enligt Gabriella Åkers, som studerar tredje året vid Korsholms gymnasium, måste det bli lättare att söka hjälp och drog liknelser till en fysisk skada.

– Har du skadat ditt ben går du till hälsovårdaren direkt. Men om man mår dåligt funderar många unga på hur de ska göra och ofta händer ingenting.

Mattbäck broderade ut tanken: – I lågstadiet följer hälsovården upp längd och vikt. Jag tycker att det samtidigt skulle ingå ett besök till kuratorn. Jag förstår att det handlar om resurser men på så sätt skulle det bli naturligt som ett årligt besök till tandläkaren, säger hon och fick app-

7

10.10.2019 • Nr 15

”Stora evenemang får synlighet” Tidningen Läraren utförde en liten gallup under seminariet.

Frågorna vi ställde var: 1. Vad tyckte du om seminariet i Vasa?

2. Vad tog du med dig från det?

Robert Backman, rektor 1. Det är fint att man ordnar seminarier kring utmanande och angelägna teman. Intresset och uppslutningen bevisar vikten av att det finns orsak att fortsätta diskussionen på alla plan.

sade Frida Boisen, programledare och expert på sociala a.

2. Vikten av att vi som lärare och vuxna är närvarande och lyssnar och att vi ger oss tid för denna närvaro i skolvardagens tempo. Det är också viktigt att vi fortsätter och diskuterar kring de här frågorna i skolan och att vi fortbildar oss. För mig personligen väckte det tankar om vad jag kan bidra med som rektor.

 Robert Backman, rektor i Norra Korsholms skola, tycker att diskussion och fortbildning är viktigt.

Minna Rimpilä, lärare

Här är en del av panelen bestående av bland annat lärare hllund, August Sharma och Tindra Rimpilä.

för att d unga låder av publiken.

Mer kunskap om psykisk ohälsa i skolan i allmänhet efterlystes också. Men enligt eleverna i panelen kan det ofta räcka med att de unga har tillit till lärarna i skolan.

– Vi har det bra i vår skola för där kan vi vara ärliga med våra lärare och vi litar på dem. När jag har mått dåligt har jag sagt det till min lärare och bemötandet var bra.

Det kan handla om småsaker som visar att läraren finns där och försöker förstå. Bara det kan räcka, säger Mattbäck.

Panelen konstaterade också att psykisk ohälsa inte längre kan vara ett tabubelagt ämne och att viktiga steg togs på seminariet.

– Vi blir hela tiden bättre på att tala om det. Det är det här seminariet ett bevis för.

Ju mer vi pratar om det desto naturligare blir det, säger Sjöholm-Fahllund.

På seminariet var Frida Boisen, programledare och expert på sociala medier i Sverige, huvudtalare. Hon pratade om konkreta tips på att förhindra mobbning utanför klassrummet. Hennes budskap i korthet var att vi måste försöka vara snällare mot varandra på sociala medier. text och foto: christoffer thomasfolk

1. Jag anser det är ett steg åt rätt riktning att seminarier av denna karaktär ordnas.

Stora evenemang får synlighet och väcker debatt. Vi måste värna om våra barn och unga. Bästa med seminariet var att de unga deltagarnas röster blev hörda och deras kloka ord måste vi ta på allvar. Däremot saknade jag beslutfattarnas närvaro under tillfället som borde stöda skolans arbete och förse skolan med resurser så att de kan sköta sitt uppdrag för elevernas välmående på bästa sätt.

2. Jag tar med mig två egentligen självklara saker. Vi ska sluta säga att enbart digitaliseringen är boven till vårt mående. Vi är själva ansvariga för våra handlingar digitalt och den tid vi tillbringar på sociala medier.

Den andra saken är att vi måste orka som vuxna. Orka se, lyssna, diskutera och agera när det gäller våra barn och unga. De behöver närvarande trygga vuxna.

 Minna Rimpilä saknade beslutsfattare vid seminariet.

Minna Enroth, lärare: 1. Psykisk ohälsa bör uppmärksammas och talas om så ofta det bara går så att tabustämpeln tvättas bort. Det ska vara lika enkelt att uppsöka kurator eller psykolog som det är att gå till hälsovårdare eller läkare.

Ett öppet sår i själen ska vårdas lika självklart som ett blödande knä.

2. Under seminariet bekräftades flera av de insikter som jag fått under min lärarkarriär. Skolvardagen ska vara trygg för alla och skolväsendet är i behov av fler resurser i form av kuratorer, skolpsykologer, socialarbetare och skolcoacher för att förebygga och vårda psykisk ohälsa. Eleverna och studerandena i panelen betonade vikten av att våga tala och vikten av att hjälpa kompisar att söka vård. Stöttande, närvarande och respektfullt lyssnande vuxna är viktiga, men stöttande kompisar är ändå den viktigaste länken mellan den som är i behov av vård och den som kan ge vård.

 Vasaläraren MInna Enroth vill att sår i själen vårdas lika bra som sår i ett knä.

8

10.10.2019 • Nr 15

Micke har visat sin grej i tio år Micke Hermansson är bekant för många finlandssvenska lärare och hans Grej of the Day har fått fotfäste i många klassrum.

Lagom till bokmässan i Göteborg fyllde Grej of the Day tio år, konstaterar Hermansson då han medverkar i en paneldiskussion under rubriken influencers i skolvärlden.

”

Jag har varit med sjukt länge. När jag började fanns inga skolinfluencers, säger Hermansson.

– När jag började tänkte jag att kanske 25 personer i Norden är intresserade av min grej.

Nu är Facebookgruppen uppe i 37318 medlemmar. Inte för att jag räknar.

Hermansson kallar Grej of the Day en mikrolektion på max tio minuter. Tanken var också att skapa en diskussion om skola och inlärning mellan elev och förälder.

– Vi hade grymma lektioner i skolan, men de nådde aldrig ut.

När föräldrarna frågade eleverna hur var det i skolan, svarade de alltid ”inget särskilt”.

Framgångskonceptet?

Micke Hermansson har ett förflutet som lärare i ca 30 år, men han klev av för fyra år sedan och föreläser och skriver läromedel på heltid numera. Under bokmässan utkom också hans nya bok ”222 grejer du inte visste att du vill veta”.

Hermansson sekunderades i panelen av Richard Nordström, även känd som Magister Nordström med tiotusentals följare på Instagram och Kim Sjöberg, som i bloggen Öppet Klassrum inspirerar lärare att skapa skrivglädje hos sina elever.

– Man ska ha engagemang och passion för det man gör, säger Sjöberg.

– Jag är mig själv och gör min grej, säger Nordström. Man måste våga tänka utanför boxen och gå utanför sin comfort zone.

Pedagogisk rockstar Trion på scenen får frågan om influencers i skolvärlden är att betrakta som pedagogiska rockstars.

Helt främmande för epitetet är de inte. Micke drar sig till minnes när han skulle hålla en föreläsning och inte kunde hitta en parkeringsplats.

När han var på väg att kurva ut från parkeringsområdet noterade parkeringsvakten att det stod ”Kunskap är coolt” på sidan av Hermanssons bil.

– Aj, är det du, utbrast då vakten. Min son älskar Grej of the Day. Och vips ordnades en parkeringsplats, skrattar Micke.

 Micke Hermanssons Grej of the Day har nått långt över Sveriges gränser.

Ingen jantetelag I grund och botten är en skolinfluencer någon som delar med sig av sina bästa idéer. Trion på scenen har dock så många följare på sociala medier att de blivit något av en pedagogisk kraft. Grej of the Day har exempelvis nått långt över Sveriges gränser.

– Jag har 15 000 följare i Holland, säger Hermansson.

Skolinfluencerna gläds åt att jantelagen har luckrats upp. Allt fler delar glädjande nog med sin av sina best practises.

– Hjälp varandra. Sitt inte och göm dina grejer, säger Kim Sjöberg.

– Dela med er, instämmer Richard Nordström.

– Det handlar inte om att ta från varandra. Tillsammans är vi starka. text och foto: mattias fagerholm

 – Dela med er av era grejer, tycker både Richard Nordström (t.v.), Kim Sjöberg och Micke Hermansson.

10.10.2019 • Nr 15

Hemligheten bakom Sydkoreas Pisa-framgångar Pisa-undersökningarna säger långt ifrån allt om ett lands utbildningssystem. Ändå sneglar alla på de länder som klarar sig väl. Allt fler blickar riktas mot Sydkorea, som gång på gång ligger i toppen i Pisa-jämförelsen. Orsaken till framgången är duktiga lärare och samhällets positiva inställning till utbildning.

9

gallring. För att få undervisa i de kommunala skolorna krävs nämligen ytterligare en nationell examen.

Topplöner?

Inledningsvis är det inga topplöner för de sydkoreanska lärarna.

I början ligger lönen strax under OECD-medeltalet, men fram till pensioneringen vid 62-års ålder har lärarna tredubblat sin lön. En lärare med 20 års erfarenhet har en årslön på ca 53 000 euro.

– Det positiva är att vi kan hålla kvar talangerna i skolan, säger Okhwa Lee.

Myntets baksida Professor Okhwa Lee, vid Chungbuk National University talade vid bokmässan i Göteborg under rubriken ”Länderna med världens bästa skolresultat”. Det är de asiatiska länderna så som Singapore och Sydkorea som inte bara toppar de internationella jämförelserna, utan rent av ser ut att rycka ifrån.

Okhwa Lee var ändå artig gentemot de svenska värdarna och sade att Sverige är ett modelland för Sydkorea, och att om man skall hitta någon gemensam nämnare för de länder som klarar sig bäst i Pisa är det att de också har problem med sina utbildningssystem. I Sydkorea har man till exempel inte med utbildningens hjälp kunnat sudda ut klyftorna mellan

 De sydkorenaska föräldrarna har en stor passion för utbildning, berättade professor Okhwa Lee, som framträdde på bokmässan i Göteborg.

samhällsklasserna.

eleverna en högskoleutbildning.

Framgångssaga

Receptet: högpresterande lärare

Efter den japanska ockupationen och Koreakrigets slut 1953 var Sydkorea ett av världens fattigaste länder och en stor del av befolkningen var analfabeter. Men efter det har utvecklingen varit häpnadsväckande. Vägen ut ur fattigdomen var en välutbildad befolkning. Idag väljer 70 procent av

Vad är då hemligheten bakom Sydkoreas utbildningsframgångar?

Okhwa Lee säger lite skämtsamt att man får gå ca 500 år tillbaka i tiden för att hitta en orsak. Då skapades det koreanska alfabetet i akt och mening att öka läskunnigheten bland folket. Alfabetet är nämligen lätt att lära sig.

Men om vi letar efter orsaker i modern tid riktar Okhwa Lee ett tack till föräldrarna i Sydkorea för att de har en passion för utbildning. Stor energi läggs också på lärarna.

– Lärarna i Sydkorea är högt respekterade. Bara toppstudenter antas till lärarutbildningen, säger Okhwa Lee. Lärarutbildningen räcker i fyra år. Efter det sker en sorts andra

Men allt är inte guld och gröna skogar i Sydkoreas utbildningsvärld. I medier målas det ofta upp en bild av stenhårt drillade elever pressade av både föräldrar och lärare.

– Vi har betalat ett högt pris, säger Okhwa Lee. Eleverna är många timmar i skolan och familjelivet lider.

Okhwa Lee betraktas som en av de främsta experterna på det sydkoreanska skolsystemet. Den passion för utbildning som finns i Sydkorea delas av henne. Hon hänvisar till Usa:s tidigare president Barack Obama som har sagt att ”teachers are nationbuilders”.

– Vi tror att utbildning är grunden för nationell utveckling, säger Okhwa Lee.

Goda ämneskunskaper det bästa försvaret mot fejk news Vad är fakta? Vad är fejk och fiktion? Källkritik och digital kompetens blir allt viktigare ingredienser i dagens undervisning då medielandskapet förändras. En god ämneskunskap är a och o för den som skall navigera i den digitala djungeln. Det hävdar Thomas Nygren, forskare vid Uppsala universitet.

– Alla behöver bildning, slår Nygren fast.

Många tror kanske att dagens ungdom, som är uppvuxen men mobilen i handen, är mästare på att skilja på fakta och fiktion. Men enligt Thomas Nygren visar studier att de i själva verket har en rätt stark övertro på sin förmåga.

– 80 procent säger att de är bra på källkritik, men bara 20 procent är det i själva verket, säger Nygren.

– Och de som är bäst på digital

källkritik är de som inser att det finns sådana som kan det här bättre än jag själv.

Skolans roll – fostra till ödmjukhet Enligt Thomas Nygren är skolans roll i sammanhanget att fostra till ödmjukhet. Att lära eleverna vilka de trovärdiga kanalerna är och fokusera på dem.

– Man kan inte gå omkring och vara källkritisk precis hela tiden.

Framför allt skall skolan ge en god baskunskap. En bred och god bildning.

– De som har goda baskunskaper i natur och miljö är de som är bäst på att hantera fejk news i klimatdebatten.

Det går att googla fram i stort sett vilken information som helst.

Men eleverna måste ha baskunskaper för att kunna googla. Annars kan de inte urskilja vad som

är kvalitativt eller vad som bara är populärt.

– De som googlar mest är ofta sämst på att googla, säger Nygren.

All undervisning bör ta avstamp i överenskomna vetenskapliga fundament. Vad vet man med säkerhet? Överenskommet är sådant som är vetenskapligt bevisat. Vad gäller områden där vetenskapen inte är ense och som ofta väcker diskussion tycker Nygren att man inte skall göra ett allt för stort nummer av.

– Konflikterna når eleverna i vilket fall som helst. Lärarna skall ta upp det som aldrig debatteras i media, inte bara det som är omtvistat i media.

Lägerelden finns inte längre Thomas Nygren påminner också om att manipulation inte är någonting nytt. Människan har i alla tider manipulerat och låtit sig ma-

 Thomas Nygren slår ett slag för goda ämneskunskaper i boken Fakta, fejk och fiktion: källkritik, ämnesdidaktik, digital kompetens.

nipuleras. Det som har förändrats är att det så kallade lägereldsfenomenet har fallit bort, dvs vi kan inte längre vara säkra på att folk har läst samma tidning eller sett samma nyhetssändning.

– Men ungdomarna hämtar nog fortfarande sina nyheter från rätt traditionella medier, säger Thomas Nygren. text och foto: mattias fagerholm

10

10.10.2019 • Nr 15

kolumnen åsa fahlén Ordförande för Lärarnas Riksförbund

Lärdomar från Sverige För ett tag sedan snubblade jag på en mening på nätet som har fastnat hos mig. ”De finska lärarna är som FC Barcelona, där finns inte en enda dålig spelare.”

Den fick mig att tänka på en annan liknelse som jag hade läst om förut. Att de finska lärarna kallades för ”nationens ljus”. De var hjältar som skulle rusta den nya självständiga nationen med kunskap och bildning. Jag konstaterar att den osedvanliga uppskattningen för landets lärarkår har hängt med ett helt sekel. Det är bara metaforerna som ändrats med tiden.

Läraryrkets höga status är förstås helt avgörande för ett framgångsrikt skolsystem. Det är lite som ett självspelande piano: Så länge den höga statusen finns, finns det ett stort antal sökande till lärarutbildningen – och ett stort antal sökande i sin tur innebär fortsatt hög status. Det är en riktigt god cirkel att hamna i.

Men väl inne i den gäller det att vara vaksam. I det ögonblick trenden börjar vända, är det svårt att stoppa utvecklingen. Det vet vi i Sverige alltför väl.

I början av 80-talet hade läraryrket hög status i Sverige och lärarutbildningen var så populär att den attraherade flest sökande per plats. Det var svårare att komma in på lärarutbildningen än på juristlinjen.

Läraryrkets höga status är förstås helt avgörande för ett framgångsrikt skolsystem. Det är lite som ett självspelande piano: Så länge den höga statusen finns, finns det ett stort antal sökande till lärarutbildningen – och ett stort antal sökande i sin tur innebär fortsatt hög status.

2019 är bilden helt annan. Läraryrkets attraktionskraft har urholkats. Nästan 40 000 lärare har flytt fältet och Sverige står inför en prognostiserad brist på närmare 80 000 lärare. Hur kunde dessa två helt skilda världar uppstå?

Jo, för att under samma decennier som den svenska skolan utsattes för en rad experiment och reformer, fick våra finska kollegor ostört fokusera på sin verkliga uppgift. I Finland fick lärarna undervisa, i Sverige skulle vi handleda och coacha eleverna. I Finland fick lärarna lära ut, i Sverige skulle eleverna lära in. När läraryrket i Finland präglats av stor professionell frihet, har utvecklingen i Sverige gått åt motsatt riktning, mot en avprofessionalisering. De finländska lärarna har bättre kunnat värja sig mot den allt ökande arbetsbördan, för att inte tala om det lyckosamma motståndet mot olika varianter av ”new public management”.

Förhoppningsvis finns det många lärdomar här som Finland kan ta del av, i och med att det även i Finland nu finns oro över läraryrkets framtida attraktionskraft och minskat söktryck till lärarutbildningen. Låt oss hoppas att detta inte är tecken på någon negativ trend, och att nationens ljus fortsätter att brinna med jämn och stadig låga. Eller om vi ska utrycka oss mer trendigt – att FC Barcelona biter sig fast i toppen av La liga.

 För några år sedan var tidningen Läraren i Pojo Kyrkoby skola där programmet Vi i klassen besökte åk 3–4. Eva Söderlund som är sakkunnig inom barn- och familjearbete vid Barnavårdsföreningen ordnade samarbetsövningar för eleverna. arkivfoto: tom ahlfors

Trivsammare skolvardag för både barn och vuxna Barnavårdsföreningen har kommit ut med en förnyad version av handboken för programmet Vi i klassen.

Handboken används ofta som ett hjälpmedel inom programmet som riktar sig till förskolor och lågstadier, men kan också användas självständigt.

Handboken kan användas för att förstärka gruppsammanhållningen i en redan fungerande grupp.

Den är också ett bra redskap för att lösa problem och öka trivseln i

utmanande klasser.

Handbokens grundidé är att bemöta barnen på ett positivt sätt.

Boken presenterar olika förhållningssätt och metoder och bjuder på många praktiska övningar. Allt detta för att öka trivseln och välmåendet i klassen.

Respekt och känslor...

Handboken bygger på Barnavårdsföreningens mångåriga erfarenhet av att jobba i skolor och förskolor, bland annat med programmet Vi i klassen som är riktat till förskolegrupper och lågklasser.

Teman för lektionerna är sociala färdigheter, samarbete, respekt, känslor och självkänsla. Verksamheten består av praktiska övningar, diskussioner med hela grup-

pen, självständiga uppgifter och grupparbeten. En del av lektionerna leds av förskoleläraren eller läraren. Det ingår alltid en föräldrakväll i helheten.

...samarbete och självkänsla För de anställda erbjuds inspirationsträffar där de får ta del av Vi i klassen-handboken och får tips och idéer om hur de själva kan jobba med bland annat sociala färdigheter, samarbete och självkänsla i gruppen.

Vi i klassen är en del av Barnavårdsföreningens förebyggande skolverksamhet och finansieras av STEA. För tillfället erbjuds verksamheten i Nyland och Österbotten. tom ahlfors

möten och kurser ○ ○ Raseborgs lärarförening välkomnar sina medlemmar till ordinarie höstmöte torsdagen den 24 oktober 2019 kl. 18.00 på Café Schjerfbeck, Rådhustorget, Ekenäs. Utöver stadgeenliga ärenden har vi på programmet en Schjerfbeck-vandring. För serveringens skull ber vi få in anmälningarna via skolombuden senast den 16 oktober till ordförande henry.gustafsson@raseborg.fi. ○ ○ Lovisanejdens lärarförening rf håller stadgeenligt höstmöte fredagen den 25 oktober kl. 18.30 på restaurang Degerby Gille. Under kvällen serveras middag till subventionerat pris. Anmälningar tas emot av skolombuden senast 18.10. Välkommen! ○ ○ Borgå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte torsdag 31.10.2019 kl. 19.00 på Glassikko (Kyrkotorget 7). Före mötet erbjuds medlemmarna en spökvandring med guide i Gamla stan. Det är Halloween så det kan bli riktigt kusligt. Samling utanför rådhuset kl. 17.50. Anmälan till spökvandringen och höstmötet görs per e-post till ordförande pernilla.granlund@edu.porvoo.fi senast fredag 25.10. Du kan också komma oanmäld till mötet men blir då utan tilltugg. Varmt välkomna med! ○ ○ Ålands lärarföreningens kallar sina medlemmar till höstmöte fredagen den 22 november kl. 18.00 i Ålands hotel- och restaurangskola. Stadgeenliga förhandlingar. Efter mötet bjuds på middag på samma plats – skolombuden sammanställer anmälningarna och skickar dessa senast den 14 november till kansliet. Välkomna!

11

10.10.2019 • Nr 15

Lägerskolor och utflykter

På den här sidan publiceras annonser för skolklasser som planerar åka på lägerskola eller utfärd.

Läs också intervjun på sidan 5 med jurist Thomas Sundell vid Regionförvaltningsverkens svenska enhet för utbildning om reglerna för insamling av pengar inför lägerskolor.

PROGRAM PÅ SVEABORG

Äventyrsturen för barn på Sveaborg tar dig på en fartfylld tidsresa till 1700-talets Sveaborg. Under turen lär sig deltagarna om Sveaborg på ett medryckande sätt. Turer ordnas på beställing: 6.5-15.9.2020.

Under guidade turer presenteras de viktigaste sevärdheterna, som till exempel Stora borggården och i tiden världens största torrdocka.

Mera information: www.suomenlinnatours.com

Läger vid hav och sandstrand!

 Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.

Pörkenäs lägergård, Pörkenäsvägen 565, 68620 JAKOBSTAD tel. 0500 369 690, info@porkenas.net • www.porkenas.net

arkivfoto: tom ahlfors

En spännande utflykt i pengarnas värld!

FINLANDS BANKS MYNTMUSEUM presenterar centralbankens och penningekonomins nutid och historia på ett mångsidigt sätt. Fyra multimedier skildrar interaktivt ekonomins historia och fenomen. Du kan pröva på att vara centralbankir, testa dina kunskaper i penningpolitik eller följa hur pengarnas köpkraft varierat under årtionden.

Boka gratis studiebesök för din klass!

Finlands Banks myntmuseum Snellmansgatan 2, 00170 Helsingfors ti–fr 11–17, lö–sö 11–16, må stängt guidade visningar, tfn 010-831 29 81 fritt inträde, kafé, www.rahamuseo.fi

Lägerskola i Västerbottens skärgård

Teambuilding för skolklasser Höghöjdsbana • Klättring • Paddling • Samarbete och Äventyr på Norrbyskär

www.kfum.nu

12

10.10.2019 • Nr 15

Också studerande deltar i arbetet med ny läroplan I augusti 2021 börjar landets gymnasier arbeta enligt en ny läroplansgrund. I Helsingfors har arbetet med att förnya läroplanen satts igång på bred front sedan mitten av september under devisen Inspiration och framgång i Helsingfors.

Ett centralt mål i den nya gymnasielagen är att stärka studerandenas delaktighet. Läroplanen i Helsingfors skrivs därför nu i högre grad än tidigare utifrån studerandenas perspektiv och med dem som aktiva aktörer.

– Genom delaktighet i skolgemenskapen stärks de ungas välmående, säger Mervi Willman, chef för den finska gymnasieutbildningen.

Hon får medhåll av sin kollega på svenska sidan, Moa Thors, som är chef för den svenska fria bildningen och gymnasieutbildningen.

– Delaktigheten utgör en del av såväl arbetsprocessen som slutresultatet, säger Thors.

– Ett mål är att Helsingfors skall vara den bästa platsen för att lära sig. Vår uppgift är att göra alla medvetna om och växa till sin fulla potential, samt väcka inspiration.

– Alla studerandes målsättning är ju inte densamma, men vägen till målet kan vara densamma.

Läroplansarbetet i Helsingfors sker också som ett samarbete mellan de svensk- och finskspråkiga gymnasierna. I Helsingfors finns

– Ett problem är att lärarna i gymnasiet inte alltid vet vad man gör i de övriga undervisningsämnena, kontakten mellan de olika ämnen fattas DAN CEDERLÖF Abiturient  Dan Cederlöf deltog i en demonstration vid riksdagshuset i vintras för kostnadsfria studier på andra stadiet. arkivfoto: tom ahlfors

det tre svenskspråkiga gymnasier; gymnasiet Lärkan, Brändö gymnasium och Tölö gymnasium.

Vid en presskonferens då läroplansarbetet presenterades framträdde också gymnasister från Helsingfors. De svenska gymnasierna företräddes av Dan Cederlöf, abiturient i Lärkan, men också vice förbundsordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund. Han har säte i stadens läroplansarbetsgrupper.

De studerande kallar sig och sin generation för generation Z, med en naturlig relation till teknologi och en nyfikenhet som utgår från informationsflödet.

– Dessutom har vi en outsläcklig kunskapstörst där valfrihet och hierarkier ställs på prov, formulerar de.

Dan Cederlöf menar att dagens ungdom fattar många av sina beslut på etiska grunder och att de många tekniska lösningarna och

hjälpmedlen gör att de unga också har mera tid för underhållning.

– I framtiden kommer det också att krävas mera innovativa lösningar inom olika områden.

– Ett problem är att lärarna i gymnasiet inte alltid vet vad man gör i de övriga undervisningsämnena, kontakten mellan de olika ämnen fattas, säger Cederlöf.

Mervi Willman bekräftar att gymnasieutbildningen idag upplevs som splittrad av de studerande.

– Vi vill vara med och påverka vår skolmiljö, lärostoffet och läromedlen. Många tycker att flera kurser kunde göras på nätet. Å andra sidan lär man sig kanske bättre i en klass, säger Dan Cederlöf.

Han citerar en elev som deltog i en inledande enkät gällande önskemål om den framtida gymnasieutbildningen: ”Jag får studera ämnen som inspirerar mig och bestämma över mitt lärande.”

30 adjektiv Vid presskonferensen fanns också de studerande som var kritiska till hur enkäten var utformad.

– Delaktigheten bestod i att välja bland trettio färdiga adjektiv, säger en studerande.

Mervi Willman noterar att det också fanns plats för egna kommentarer. Jo, bekräftar studeranden.

– En rad med texten ”Övrigt.

Vad?” Nåväl, enkäten besvarades av 2500 personer.

– Av dem var 800 svenskspråkiga, säger Moa Thors, vilket får anses vara ett gott resultat.

De studerande kommer under de närmaste årens lopp att delta i några arbetssmedjor.

– Smedjorna är stora och alla gymnasister är inbjudna via kommunikationskanalen Wilma, säger Riina Ståhlberg, som är pedago-

giskt sakkunnig i Helsingfors.

I början av november ordnas en stor föräldrakväll för de föräldrar som har barn inom den grundläggande utbildningen. Ingen av de studerande som idag går i gymnasium kommer att studera enligt den nya läroplanen.

Den nya läroplanen stärker också handledningen i gymnasierna. De studerande får i fortsättningen inte endast handledning under sina gymnasiestudier utan också efter att de avslutat sina studier. Satsningen på handledningen skall leda till att färre avbryter sina studier och att flera söker sig till vidareutbildning efter gymnasiet. I Helsingfors har redan antalet studiehandledare ökat och man vill också skapa modeller för kamrathandledning, där de studerande ger varandra stöd i studierna och i planeringen av framtiden.

Också specialundervisningen får en större roll i gymnasierna i framtiden, enligt den nya gymnasielagen och de nya grunderna för gymnasiets läroplan. En studerande som på grund av inlärningssvårigheter har svårt att klara av studierna har rätt att få specialundervisning och annat stöd för lärandet.

– Lagen förutsätter att det finns speciallärarresurser. Och på svenskt håll har vi i Helsingfors behov av större resurser, säger Moa Thors, men kan i detta skede inte med säkerhet utlova flera speciallärartjänster.

I detta nu sköts specialundervisningen i de svenska gymnasierna i Helsingfors av en speciallärare, Bo-Håkan Söderholm, som intervjuas på sidan fyra i detta blad. tom ahlfors

bakbrädet Ämnesdidaktik i Vasa. Den 24– 25 oktober 2019 ordnas den Ämnesdidaktiska dagen 2019 i Vasa.

Den ämnesdidaktiska dagen skapar en mötesarena för ÅA:s samtliga ämneslärarutbildare och ämneslärarstuderande i Vasa och i Åbo. Dagen riktar sig särskilt till tredje och fjärde årets ämneslärarstuderande och ämneslärarutbildare vid alla fakulteter vid Åbo Akademi och Vasa övningsskola.

I programmet ingår ämnesöverskridande workshoppar samt föreläsningar om aktualiteter inom forskning och utveckling gällande ämnesintegrering. Åbo Akademi står för busstransport Åbo– Vasa–Åbo.

På torsdag kväll den 24 oktober står Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF för programmet. Då ordnas välkomstmingel med matbit kl. 18.30 i foajén i Academill (bilden).

Tillägg för studerande. Studerande i familjer med låga inkomster har sedan augusti haft möjlighet att få ett läromaterialstillägg till studiepenningen. Ändå har många av dem som är berättigade till läromaterialstillägget inte ansökt om det ännu. Til�-

lägget på 46,80 euro per månad gäller unga som som deltar i yrkesutbildning eller gymnasieutbildning.

Studerande som redan har studiestöd och som på grund av familjens låga inkomster har rätt till läromaterialstillägget har beviljats tillägget automatiskt. Om den som har rätt till läromaterialstillägget inte har studiestöd måste han eller hon först ansöka om stödet. Uti-

från statistiken för augusti bedömer FPA att upp till 8 000 studerande som är berättigade till läromaterialstillägget inte har ansökt om det.

Sukol ifrågasätter. Språklärarförbundet i Finland SUKOL rf har bett justitieombudsmannen utreda ifall klasslärarnas studier inom de olika ämnena ger tillräckliga färdigheter att undervisa främmande språk och det andra inhemska språket i de lägre klasserna. Bakgrunden till utredningsbehovet är tidigareläggandet av främmande språk till årskurs ett som träder i kraft 1.1.2020.

– Enligt våra uppgifter ingår didaktiska språkstudier fortfaran-

de inte i klasslärarutbildningarna vid alla universitet. Det betyder att kunskaperna om lärande, undervisning och bedömning i främmande språk är väldigt svaga, nästan obefintliga, säger SUKOL:s ordförande Sanna Karppanen. Skillnaden till andra undervisningsämnen i lågstadiet är märkbar.

SUKOL förutsätter att de lärare som undervisar språk i de lägsta klasserna i grundskolan har avlagt språkstudier i ifrågavarande språk. Det räcker inte med att lärarna själva har goda kunskaper i språket som undervisas, viktigare är insikter i hur språkinlärning sker.