Läraren 15 2020

ledaren Notan för den utvidgade läroplikten beräknas slutligen landa på 129 miljoner euro på årsbasis. Ю r sidan 2

8.10.2020 • Nr 15 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Vasa permitterar alla lärare och rektorer “Staden signalerar att vi inte är en viktig yrkesgrupp.” Ю r läs mera på sidorna 4–5

Perioden av distansundervisning förorsakade kunskapsluckor. En permittering nu kan bli hur dyr som helst, befarar FOSU:s huvudförtroendeman i Vasa, Lauri Leminen. foto: johan hagström

Utvidgad läroplikt på kommande?

Om lagen om den utvidgade läroplikten godkänns kan man förenklat säga att det blir elev- och studiehandledarnas roll att se till att eleverna kommer in på en andra stadiets utbildning efter grundskolan, och när de väl kommit in att de också hålls kvar. Ю r sidorna 6–8

Värdegrunden är basen Tyngdpunkten i allt arbete som berör mänskliga relationer måste trots allt ligga i den förebyggande insatsen. Den som berör värdegrunden. Det arbete där begrepp som tolerans, respekt och allas lika värde processas, befästs och får fotfäste i allas vardag. Skolan behöver tillräckligt många vuxna.

INGER DAMLIN Ord för ord-kolumnen

Ю r sidan 3

Legitimation för lärare kan vara statushöjande Med sin avhandling ”Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi” visar Charlotte Baltzer att en lärarlegitimation kan höja statusen och professionaliteten för lärarna.

Ю r sidan 10

2

8.10.2020 • Nr 15

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Skjuta mygg med kanon Tanken är god. Med den utvidgade läroplikten vill man komma åt de ungdomar som faller mellan stolarna. De unga som med darr på ribban tar sig igenom grundskolan, men efter det är det stopp. De som inte lyckas ta sig in på en andra stadiets utbildning. Eller de som nog kommer in, men inte lyckas fullfölja sina studier.

Utan en andra stadiets utbildning ligger man inte bra till på den finländska arbetsmarknaden. Bland dem som enbart har grundskolan i bagaget ligger sysselsättningsgraden på bara drygt 40 procent. Och i takt med att de arbetstillfällen där grundskolan räcker för att få ett jobb minskar kommer även sysselsättningsgraden att sjunka ytterligare i denna kategori. Utbildning får en allt större betydelse när det gäller att få jobb.

Det finländska arbetslivet suktar dessutom efter arbetskraft som inte enbart har en andra stadiets utbildning. Målsättningen är att öka på andelen som har en tredje stadiets utbildning. Och med tanke på den målsättningen är den utvidgade läroplikten ett steg i rätt riktning, inte minst med tanke på universitetens rekryteringsbas.

Ambitionerna med den utvidgade läroplikten är med andra ord goda. Men om man ser på den grupp elever med de största problemen

kan man fråga sig om medicinen är den rätta, om reformen råder bot på problemen.

För de elever som har svårt att komma ur sängen är knappast en plikt eller en avgiftsfrihet något som är avgörande. För de här eleverna är andra insatser av betydelse. Helt avgörande för hur reformen kommer att utfalla i den här elevkategorin är hur man lyckas i elevhandledningen och i förlängningen också inom den uppsökande verksamheten.

Det är i allra högsta grad en resursfråga. Regeringen har aviserat att kommunerna skall kompenseras fullt ut för den utvidgade läroplikten, men i något skede lär taket komma emot.

Notan för den utvidgade läroplikten beräknas slutligen landa på 129 miljoner euro på årsbasis. Ingen obetydlig utbildningssatsning med andra ord. Om man är cynisk lägger man summan i proportion till de 700 elever som på årsbasis inte tar sig in på en andra stadiets utbildning och de ca 4000 studerade som årligen avbryter studierna. Det är sist och slutligen inget hisnade antal, och i den meningen kan man fråga sig om man skjuter mygg med kanon. För också om effekterna av reformen säkerligen kommer att vara positiva finns det en risk för att man miljonerna till trots inte når de elever som är i störst behov av det.

Regeringen har aviserat att kommunerna skall kompenseras fullt ut för den utvidgade läroplikten, men i något skede lär taket komma emot.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

Skicka in era motioner och initiativ till höstens fullmäktigemöte

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FSL:s fullmäktige sammanträder den 11-12 november. Vi vill uppmana alla föreningar och medlemmar att påverka vår verksamhet genom motioner (senast 14.10) och initiativ (senast 4.11)!

I motionerna och initiativen kan ni föra fram era hjärtefrågor, sådant ni vill att ska ligga högt på FSL:s ärendelista. Motioner och initiativ kan antingen skickas in i lärarföreningens, en medlemsgrupps eller en enskild medlems namn. På www.fsl.fi finns mer information om hur man går till väga.

Ni är alla experter på skolvardagen och era tankar och önskemål är viktiga för oss!

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

FSL:s mötesarrangemang Vi är måna om att trygga våra förtroendevaldas hälsa och följer de nationella rekommendationerna kring sammankomster. En hybridmodell med deltagande antingen på plats eller på distans kan därför bli aktuellt för fullmäktigemötet i november. Vi kontakter ledmöterna med mer information per e-post.

Den tillfälliga lagförändringen som tillåter distansmöten, trots att stadgarna inte skulle göra det, har förlängts till 30.6.2021.

Det här gäller alltså till exempel våra medlemsföreningar och deras höst- och vår möten.

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

8.10.2020 • Nr 15

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Stärk skolans inre kraft

 Ledande utvärderingsexpert Jan Hellgren vid NCU rekommenderar en mer målmedveten och lustfylld syn på skrivandet hela vägen genom de nio åren i grundskolan. foto: jan hellgren

Skrivandet behöver ett lyft bland niondeklassarna Elevernas läs- och skrivfärdigheter är mycket ojämna i slutet av årskurs 9 i Svenskfinland. Det finns skillnader mellan olika kommuner och skolor men framför allt mellan flickor och pojkar.

Skrivundervisningen i grundskolan borde vara mer målmedveten.

Det här framgår i en ny utvärdering av lärresultat i svenska och litteratur i årskurs 9. Utvärderingen genomfördes våren 2019 i 15 svenskspråkiga skolor i Finland av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU). Sammanlagt 927 elever i årskurs 9 deltog i utvärderingen. Det är 28 procent av eleverna i årskurs 9 i Svenskfinland.

Syftet med utvärderingen var att kartlägga hur väl eleverna uppnått målen i svenska och litteratur i slutet av grundskolan. Målsättningen var också att ge information om jämlikheten inom utbildningssystemet.

– Resultaten visar att det är skäl att följa med utvecklingen, så att elevernas färdigheter inte blir mer ojämna inom Svenskfinland. Eleverna i städerna presterade överlag rätt väl, ytterligheterna är flickorna i städerna och pojkarna på landsbygden. Men det finns stora skillnader inom varje elevgrupp, säger ledande utvärde-

ringsexpert Jan Hellgren vid NCU.

Flickorna föga överraskande steget före Till skillnad från ämnen som engelska och matematik aktualiseras könsskillnaden alltid när det gäller läs- och skrivfärdigheterna i svenska språket. Flickorna går ut grundskolan med starkare läs- och skrivfärdigheter än pojkarna.

Genomsnittet i hela utvärderingen var 7,9 på skolskalan 4–10.

Flickornas resultat var 8,3 och pojkarnas 7,5. Över vitsordsnivån åtta nådde sammanlagt 55 procent av flickorna och 34 procent av pojkarna.

I läsförståelsetestet uppvisade pojkarna i städerna i södra Finland ett förhållandevis gott resultat. De hade också en mer positiv inställning till studierna än de övriga pojkgrupperna.

En motsvarande utvärdering genomfördes samtidigt i de finska skolorna. De svenskspråkiga eleverna presterade lika bra som de finskspråkiga eleverna i ett antal gemensamma uppgifter.

Skrivandet behöver ett lyft I utvärderingen fick eleverna också själva reflektera över sitt skrivande. Medan en del elever njuter av att skriva och formulera sig väl finns det andra elever som har mycket svårt att få fram ord och uttrycka sina tankar.

– Det finns elever som har dåligt självförtroende, en negativ självbild och som skulle ha behövt mer stöd i sin utveckling i grundskolan. Andra elever skriver i

Resultaten visar att det är skäl att följa med utvecklingen, så att elevernas färdigheter inte blir mer ojämna inom Svenskfinland.

JAN HELLGREN

flow-tillstånd. Men också bland de svagaste finns det elever som gillar att skriva, säger Hellgren.

Utvärderingen rekommenderar ett lyft för skrivandet och en mer målmedveten och lustfylld syn på skrivandet hela vägen genom de nio åren i grundskolan.

Starkt resultat i tvåspråkiga miljöer Det fanns tydliga samband mellan resultatet och elevernas intresse för läsande och skrivande, och deras inställning till studierna. Det visade sig också att flickorna engagerat sig mer, och jobbat mer med uppgifterna än pojkarna, vilket också syntes i ett bättre resultat.

Det som aningen överraskade var att resultaten överlag var starkare i mer tvåspråkiga kommuner än i mer svenskspråkiga kommuner. Det tyder på att det är framför allt annat än språkmiljön på orten som ger utslag i svagare eller starkare resultat. mattias fagerholm

Mobbning är en spegling av det samhälle vi lever i. Skolan är det forum som avspeglar samhället, den sociala plattform där mobbningen kommer till ytan.

Arbete kring välmående i skolan kan uppdelas i förebyggande arbete och åtgärdande arbete. Planer för såväl hur mobbning åtgärdas som hur mobbning förebyggs finns och bör finnas i våra skolor.

Men det räcker inte med temadagar och seminarier. Arbetet är en fortgående process där vi i varje beslut och i varje handling bör agera empatiskt och respektfullt.

Det bästa stöd som barn och ungdomar upplever vid mobbning är när kompisar säger ifrån. En inre kraft i skolan som vi systematiskt måste stärka, inte enbart i mobbningsförebyggande arbete utan även vid demokratifostran. En känsla av påverkan och samhörighet är viktig för allas välmående.

Då grav mobbning inträffat kallas vanligen ansvariga till diskussion, och planer granskas. Och visst bör ansvaret granskas, det är utbildningsanordnarens skyldighet. Men hur ofta blir ansvariga inbjudna till politiker för att diskutera det förebyggande arbetet kring välmående i skolan? Hur ofta ställer sig utbildningsanordnare frågan: Har vi tillräckligt många vuxna i skolan för att kunna garantera en trygg skolmiljö? Har vi tillräckliga resurser för att kunna genomföra planen?

De mobbningsformer som kan klassificeras som lagbrott i skolan, till exempel olaga hot, stöld, ärekränkning och misshandel måste vi kunna bekämpa med hårda medel och i samarbete med andra myndigheter. I södra Savolax har man under en tid arbetat sektorövergripande kring just de här frågorna.

Polis, socialmyndigheter, vårdnadshavare och rektor har samtalat med de elever (under 15 år) som begått något av de ovannämnda brotten i skolan. Sakliga samtal med ett stänk av allvar har gett goda resultat. Kanske är det den typen av modell vi vid åtgärdande av mobbning kunde tillämpa på nationell nivå?

De mobbningsformer som kan klassificeras som lagbrott i skolan, till exempel olaga hot, stöld, ärekränkning och misshandel måste vi kunna bekämpa med hårda medel och i samarbete med andra myndigheter.

Utöver det bör rektorn ges utökade befogenheter för att till exempel kunna stänga av en elev för kort tid. Med konkreta systematiska handlingar måste samhället visa att beteendet inte accepteras. Lika viktigt är också att de här eleverna inte lämnas vind för våg utan också får stöd och handledning.

Tyngdpunkten i allt arbete som berör mänskliga relationer måste trots allt ligga i den förebyggande insatsen. Den som berör värdegrunden. Det arbete där begrepp som tolerans, respekt och allas lika värde processas, befästs och får fotfäste i allas vardag. Skolan behöver tillräckligt många vuxna.

Elevvårdspersonalens förebyggande insats kan inte sparas bort. Tillsammans med lärare, rektorer, övrig personal och i nära samarbete med hemmen är det just den biten som är avgörande och kritisk vid skapandet av en tillåtande skolkultur där allas lika värde på riktigt råder.

Basen för allt lärande är trygghet och hälsa! Så resonerar jag, hur gör du?

4

8.10.2020 • Nr 15

 Om man har bestämt sig för att permittera rektorerna i den utsträckning som man gör så borde det nog synas att rektorn är borta och svida i skinnet också. Om all permittering sker på loven så syns det inte utåt, säger Inger Nabb, rektor vid Vikinga skola i Vasa.

Vasa tackar rektorerna med 14 dagars permittering Inger Nabb: ”Staden signalerar att vi inte är en viktig yrkesgrupp.”

Vasa stad permitterar ca 3500 anställda mellan 3 och 14 dagar. Lärarna inom den grundläggande utbildningen permitteras under tre fortbildningsdagar. Men rektorerna drabbas hårdare, för dem blir det 14 dagars permittering.

Inger Nabb, rektor vid Vikinga skola, undrar hur man skall få pusslet att gå ihop. Det är att underskatta rektorernas arbete, säger huvudförtroendeman Lauri Leminen.

Tidigare under hösten stod det klart att Vasa stad kommer att ta till permitteringar för att balansera ekonomin. Nu börjar det utkristalliseras hur permitteringarna slår ut i de olika yrkesgrupperna. För stadens rektorer blev utfallet något av en kalldusch.

De permitteras i 14 dagar. Rektorernas utökade arbetsmängd som coronan förorsakade i våras i och med skiftet till distansundervisning, samt höstens åtgärder för att lappa kunskapsluckorna vägde lätt i sammanhanget.

– Hur skall det gå med permitteringar i kombination med coronan? Nog känns det som att man lämnar skolan, personalen och eleverna vind för våg, säger Inger Nabb.

– Visserligen har jag en biträdande rektor, men med 24 timmars undervisningsskyldighet. Så hon kan under inga omständigheter ta över.

– Man underskattar rektorernas arbete.

Skulle jag få bestämma så skulle de inte permitteras överhuvudtaget. Det är under inga omständigheter en bra lösning, det är en tvångslösning, säger huvudförtroendeman Lauri Leminen.

Permitterad på jullovet?

Det är ännu oklart hur permitteringarna av rektorerna skall genomföras. Men tanken är att försöka verkställa permitteringarna så att eleverna drabbas så lite som möjligt, det vill säga så att undervisningen i mån av

möjlighet inte skall bli lidande.

– Om man tänker sig att jag skall vara permitterad de dagar då jag inte undervisar så talar vi om en dag i veckan. Jag har undervisning fyra dagar i veckan, säger Nabb.

– Det här tror jag inte att man har tänkt på. Åtminstone inom årkurserna 1–6 är ingen rektor helt utan undervisning. Hur genomför man det?

Det sannolika är att en del av permitteringarna kommer att ske under den tid då det är lov i skolan. Under hösten blir det troligen aktuellt med fem dagars permittering under jullovet. Lite plåster på såren är nämligen att självrisken för att få arbetslöshetsdagpenning är avskaffad i år. Detta på grund av coronapandemin. Därmed

5

8.10.2020 • Nr 15

 Vasa stads bildningsdirektör Christina Knookala (t.h.) och skoldirektör Marianne West berättar att permitteringsbeslutet förväntas spara 2,7 miljoner euro för Vasa stad.

 – Man underskattar rektorernas arbete. Skulle jag få bestämma så skulle de inte permitteras överhuvudtaget, säger Lauri Leminen som är FOSU:s huvudförtroendeman i Vasa.

skulle rektorerna få lite ekonomisk kompensation under permitteringen, förutsatt att de hör till ett fackförbund eller en a-kassa.

Rektorerna har i motsats till lärarna normal semester och därmed öppnas dörren för permittering under läsårets lovtider.

– Om rektorerna ska permitteras då det är lov i skolan innebär det i förlängningen en massa outtagna semesterdagar. Så man skuffar bara problemet framför sig, säger Inger Nabb.

– Rektorerna har redan nu svårt att få ut sin semester eftersom de har så mycket jobb, konstaterar Lauri Leminen.

– Rektorer som har jobbat länge har 38 dagar semester. Så nog blir det ett pusslande och svårt att använda alla semesterdagar. Men de går att spara till nästa år, säger Marianne West, svensk skoldirektör i Vasa.

Kumulativa underskottet spökar

Lärarna permitteras i tre dagar Lärarna inom den grundläggande utbildningen kommer lindrigare undan. De kommer att permitteras under tre fortbildningsdagar. Sannolikt så att en dag under pågående hösttermin och de två återstående hösten 2021.

– Inte jublar jag över resultatet men kravet var 14 dagar under detta år. Och slutresultatet blev tre FBA-dagar fördelat på två år, så nog är det ju betydligt mindre.

– Eleverna är lärarnas bästa intressebevakare. Grundbulten i argumentationen om varför lärare inte skall permitteras är coronavåren och att perioden av distansundervisning förorsakade kunskapsluckor. Bryter man inte den spiralen kan det bli hur dyrt som helst, säger Lauri Leminen.

– 14 dagar för lärarna hade varit en riktig katastrof. På ett sätt har man i beslutet kon-

staterat att lärarna är viktiga, men genom att permittera rektorerna i 14 dagar visar man att de inte är en så viktig yrkesgrupp i staden, säger Inger Nabb.

– Stadsdirektören är kanske inte nöjd, men som bildningsdirektör är jag nöjd att det inte blev 14 dagar för alla. Det skulle ha varit ett hårt slag mot bildningssektorn. Att ordna verksamheten hade i stort sett varit omöjligt. Ser man på utgångsläget var det ändå ett tillfredsställande slutresultat, säger Christina Knookala.

Hur kommer det sig att det blev tre dagar för lärarna men 14 för rektorerna?

– Cheferna permitteras över hela linjen i 14 dagar. Vi tyckte att förmännen kan föregå med gott exempel och vi vill undvika att den dagliga verksamheten lider.

– Tittar man på bildningssidans personal så är de flesta lärare. Vad finns kvar?

Tar man bara administrativ personal så får man inte ihop de miljoner som behövs, inte ens hundratusenlappar, säger Knookala.

Hur ser ni på rättviseaspekten?

– 14 dagar känns mycket för rektorerna som har ansvar för skolan. Det har funnits ett missnöje och det kan man förstå. Men det är så här som stadsstyrelsen har bestämt, säger Marianne West.

Rektorerna har fått jobba häcken av sig under våren. Och nu är en permittering tacken. Hur förhåller ni er till det?

– Det har jag nog fått vibbar om. Det är klart att det är besvärligt. Jag försöker själv tacka och säga att det är ett mycket uppskattat arbete. Men så här blev det nu, säger West.

Var det någonsin aktuellt att med tanke på coronan helt lämna utbildningssektorn utanför permitteringarna?

– Nej, vi är nog en för stor sektor. Största delen av kommunens personal trillar bort då, säger Knookala.

Det är Vasas ekonomiska läge som ligger till grund för permitteringarna. Närmare bestämt är det det kumulativa underskottet på 27 miljoner euro som spökar.

Enligt kommunallagen bör underskottet betalas bort under detta år och trots att man på olika sätt lyckats minska på det och trots att staden i år kommer kunna visa på ett positivt resultat så räcker det inte för att täcka underskottet.

Utgångspunkten i samarbetsförhandlingarna var permittering i 14 dagar och målsättningen att spara 4,8 miljoner.

Ganska snabbt visade det sig att det är en omöjlig ekvation att få ihop under pågående år och därför sträcker sig nu permitteringarna till år 2021. Vasa stad har ansökt om tilläggstid för att betala det kumulativa underskottet.

Med permitteringsbeslutet förväntas staden spara 2,7 miljoner euro. Men då den ursprungliga målsättningen inte uppnås ligger utöver detta ett sparkrav på 2,1 miljoner. Det skall bland annat ske genom pensioneringar och genom att inte fylla lediga vakanser.

– Jag hoppas att vi inte skall behöva verkställa det, säger Knookala.

– Men vi kommer nog att se över varenda vakans.

Coronastödets öde Vasa stad har beviljats så kallat coronastöd från Undervisnings- och kulturministeriet.

På ministeriet har man betonat att kommuner som permitterar sin undervisningspersonal kan tvingas betala tillbaka stödet. I Vasa tror man ändå att man kommer undan med blotta förskräckelsen då permitteringarna inte direkt riktar mot verksamhet som man får finansiering för.

Det finns inte risk för att ni måste betala tillbaka stödet?

– Nej, det tror jag inte. Det har varit ett välkommet understöd och vi har tagit det i bruk genast, säger Knookala.

– I slutändan är det UKM som besluter det och de granskar nog kommunerna med förstoringsglas, säger Leminen.

Ett sätt att slå vakt om coronastödet är också beslutet att inte permittera skolpsykologer, kuratorer och personliga skolgångsbiträden.

– Det var så tufft på våren och vi vill värna om den målgrupp som blev utsatt. Det är framför allt kuratorerna och psykologerna som jobbar med de eleverna. Ministeriets bidrag riktar sig också långt till den här gruppen, säger Knookala.

Ingen skolutveckling Med permitterade rektorer och lärare utan fortbildningsdagarna, kan man kanske inte förvänta sig att det skall ske något större utvecklingsarbete i skolorna den närmaste framtiden.

– Vi kommer att stagnera och det är ledsamt, säger Inger Nabb. Är man medveten om det tror du?

– Jag hoppas att man inte förväntar sig att jobbet ändå blir gjort.

Har ni förståelse för att det inte sker så mycket utveckling nu?

– Vi försöker rädda fortbildningsdagen inför skolstarten i höst. Men visst är det olyckligt. Av alla onda ting är det här ändå kanske det minst onda, säger Marianne West.

Kommer du att stänga av din mobiltelefon och dator när du är permitterad?

– Absolut. Är man permitterad så är man. Det finns ingen tvekan där, säger Inger Nabb.

text: mattias fagerholm foto: johan hagström

6

8.10.2020 • Nr 15

Den utvidgade läroplikten skall träda ikraft i höst.

Alla skall få en andra stadiets En av regeringens stora utbildningspolitiska reformer är på slutrakan. I och med den utvidgade läroplikten skall alla elever få en examen från andra stadiet. Därmed blir även andra stadiets utbildning kostnadsfri. Med endast grundskola i bagaget klarar man sig inte i arbetslivet, slår regeringen fast.

Vilken den sysselsättande effekten av reformen blir får framtiden utvisa.

S

ysselsättningen är a och o med tanke på den offentliga ekonomin. Därför skall den utvidgade läroplikten även ses som sysselsättningspolitik, inte enbart en utbildningspolitisk åtgärd. Huvudargumentet bakom reformen är att komma åt de ungdomar som inte får en andra stadiets utbildning.

– I och med reformen garanterar vi att alla ungdomar får en examen från andra stadiet. Det behövs i praktiken för att de skall få jobb, säger Anita Lehikoinen, kanslichef på Undervisnings- och kulturministeriet.

Onekligen är utsikterna aningen dystra om man endast har grundskolan som grund när man beger sig ut i arbetslivet. Sysselsättningsgraden för de som bara har grundskoleutbildning ligger på ca 43 procent. Detta att jämföra med över 70 procent bland de som har en utbildning från andra stadiet. I dagsläget blir ca 16 procent utan en utbildning från andra stadiet.

– Sysselsättningsgraden sjunker i takt med att kraven i arbetslivet ökar, konstaterar Lehikoinen.

Hon hänvisar till en OECD-jämförelse som ger vid handen att man i vissa länder klarar sig alldeles väl med endast grundskoleutbildning. Så är fallet inte i Finland.

Antalet arbetstillfällen för lågutbildade minskar stadigt.

– Vi behöver mer utbildad arbetskraft, säger Lehikoinen.

Hon betonar att hela utbildningskedjan bör fås i skick. Målsättningen är att höja utbildningsnivån i Finlands och att 50 procent av arbetskraften skall ha en högskoleutbildning. Det är en målsättning som är svår att uppfylla om rekryteringsbasen är tunn. Också i den bemärkelsen har den utvidgade läroplikten en betydelse.

Vad innebär utvidgad läroplikt?

Regeringen överlämnar lagförslaget om utvidgad läroplikt till riks-

dagen den 15 oktober. Enligt förslaget skall laget träda ikraft den 1.8.2021. Reformen kommer alltså att beröra de som nu går på årskurs nio. Läroplikten tar slut när den studerande fyller 18 år eller har fått en examen från andra stadiet.

Den utvidgade läroplikten innebär att de studerande har en skyldighet att söka till en andra stadiets utbildning, närmast gymnasium eller yrkesutbildning, efter avslutad grundskola.

– Det är inte längre möjligt för en 17-åring att säga ”kiitti, mulle riitti, jag slutar”, säger FSL:s förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström. Han har representerat FSL i den arbetsgrupp som har grunnat på hur läroplikten skall genomföras.

Läroanstalternas ansvar – utökad handledning De studerande kommer alltså att ha en skyldighet att söka sig till fortsatt utbildning efter grundskolan. Och för läroinrättningarnas del innebär reformen ett utökat ansvar för handledning.

Inom den grundläggande utbildningen innebär det utökande handledaransvaret att man har en skyldighet att följa upp de elever som avslutar sina studier.

Får de en studieplats? Inleder de sina studier? Om det inte sker så skall hemkommunen, som bär det yttersta ansvaret, få kännedom om det. I nuläget rör det sig årligen om ca 700 elever som inte tar sig vidare till andra stadiet.

De skall fångas upp i och med reformen.

– Också inom den grundläggande utbildningen får man ett krav på intensifierad handledning. Det är i praktiken elevhandledarresurser, säger Jan-Mikael Wikström.

Det utökade handledaransvaret i grundskolan föranleder en förändring i lagen om grundläggande utbildning. Den förslås träda i kraft redan 1.1.2021 så att årets nior inte skall falla mellan stolarna. För ändamålet har

regeringen budgeterat 3,2 miljoner euro.

På andra stadiet handlar uppdraget om att hålla kvar de studerande i systemet. Årligen avbryter nämligen cirka 4000 studerande sina studier.

– Det stadgas om en skyldighet att följa med att de läropliktiga avlägger sina studier enligt sin studieplan. Det är en konkret grej, säger Wikström.

– Läroanstalten skall ge stöd och handledning. Om en elev vill avbryta sina studier skall läroanstalten till exempel utreda möjligheterna att byta studieinriktning.

Grovt förenklat kan man säga att elev- och studiehandledarnas roll blir att se till att eleverna kommer in på en andra stadiets utbildning efter grundskolan, och när de väl kommit in att de också hålls kvar.

Finlandssvenska särdrag Ett orosmoment med tanke på det finlandssvenska utbildningsfältet är bristen på elev- och studiehandledare. Det säger sig självt att ett utökat handledarbehov skapar ett personaltryck.

Det finns en rekommendation om max 250 elever per handledare, men det är dock inte inskrivet i lagstiftningen.

– Mängden elever som en elevoch studiehandledare har måste begränsas. En dimensionering är nödvändig. Det är en sak som lärarorganisationerna har fört fram, konstaterar Wikström.

Avgiftsfrihet I och med att läroplikten utvidgas blir även andra stadiet avgiftsfritt.

Det innebär att de studerande inte själva behöver lägga ut för till exempel läromedel, undervisningsmaterial och dator. För gymnasieutbildningens del har det budgeterats ca 60 miljoner för ändamålet.

Exempelvis 1218 euro i läromedel/ elev samt en dator som i praktiken kostar cirka 400 euro.

– Ungefär 10–15 procent av

Om inte grunderna är i skick spelar det ingen roll om andra stadiet är gratis eller inte.

JAN-MIKAEL WIKSTRÖM Förbundssekreterare, FSL

gymnasierna skaffar redan nu en dator till eleverna. Det finns med i finansieringsgrunden, säger Pasi Rentola, ekonomichef vid Undervisnings- och kulturministeriet, med anledning av att anslagen har kritiserats för att vara för snålt tilltagna.

– Regeringen lovar att de nya förpliktelserna skall finansieras fullt ut. Om det visar sig att det inte räcker till måste man skjuta till mer pengar, säger Jan-Mikael

Wikström.

– Kommunerna ersätts till 100 procent, försäkrar Anita Lehikoinen vid UKM. Avgiftsfriheten gäller ända till det kalenderår som den studerande fyller 20 år. Därmed har den studerande ca 4,5 år på sig att avlägga sin examen på andra stadiet. För lös tidtabell, kan någon tycka.

– Det går inte som smort för alla, säger Anita Lehikoinen.

7

8.10.2020 • Nr 15

s utbildning  Det borde finnas ett större utbud av olika alternativ efter grundskolan. Men det finns det inte, säger biträdande rektor vid Korsholms högstadium, Camilla Lillås.

Tummen upp för reformen, på vissa villkor Vid Korsholms högstadium är man försiktigt positiv till den utvidgade läroplikten. Dagens system är inte vattentätt och det finns en risk för att eleverna faller mellan stolarna. Men den riskgrupp man vill komma åt genom reformen är inte lätt att handleda och slukar därmed resurser.

Reformen i sig är inte tokig, men det måste finnas resurser och alternativ för de studerande. Kan man garantera det är det en bra sak.

CAMILLA LILLÅS Biträdande rektor vid Korsholms högstadium

Även skolresor som är över 7 km är avgiftsfria. Lärarfacken har i detta sammanhang flaggat för att man inte skall sänka den gränsen.

– Skall pengarna gå till undervisning och läromedel eller skolskjutsar, frågar Jan-Mikael Wikström.

Hösten 2021 tar den första årskullen steget in i reformen och år 2024 är den helt och hållet i kraft.

Då räknar man att den bestående utgiftsposten ligger på 129 miljoner euro på årsbasis.

Med det rådande coronaläget och den ansträngda offentliga ekonomin har det även kastats fram att reformen kunde skuffas fram med ett år. Det örat vill Anita Lehikoinen inte alls höra på.

– Reformen har skjutits fram tillräckligt många gånger redan.

Och pengarna finns ju redan i

budgetramarna, säger hon.

Valuta för pengarna?

Om den utvidgade läroplikten lever upp till förhoppningarna får framtiden utvisa. Kritikerna undrar om medicinen är den rätta.

– Det kan man fråga sig. Samtidigt som man gör det här kommer man att se över trestegsstödet inom den grundläggande utbildningen. Grunden måste vara i skick. Det är en förutsättning för att det överhuvudtaget skall fungera. Om inte grunderna är i skick spelar det ingen roll om andra stadiet är gratis eller inte, säger Jan-Mikael Wikström.

Hade det då varit bättre att satsa krutet på grundskolan?

– Det är en ideologisk fråga.

Man vill ge en gratis andra sta-

diets utbildning.

På lång sikt räknar man ändå med att reformen skall stärka ekonomin och betala sig tillbaka. Men hur snabbt och i vilken omfattning är det svårt att sia om.

– Vi räknar med att nyttan efter 15 år är ca 60 miljoner euro, säger Merja Leinonen vid Finansministeriet.

– Det finns också beräkningar som visar att på lång sikt ökar sysselsättningen med 1,5 procent. Och då en procentenhet högre sysselsättningsgrad innebär en miljard i statens kassa så talar vi om verkligt stora pengar, säger Nina Lahtinen, utbildningspolitisk chef vid OAJ. text: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström

Camilla Lillås är sedan terminsstarten biträdande rektor vid Korsholms högstadium, men före det har hon jobbat 15 år i huset som elevhandledare. Hon tycker att tanken bakom den utvidgade läroplikten är god, för under åren som elevhandledare har hon kunnat skönja en allt större skoltrötthet.

– Jag tycker synd om de som är jätte skoltrötta. Många vill ta ett mellanår efter nian. Vi har elever som inte alls vill komma till skolan utan skulle helst stanna hemma. Och det är ju de som man vill komma åt med reformen. Men de är svårhandledda och svåra att få till vidareutbildning. Det är en knepig grupp, säger Lillås.

– Systemet är inte vattentätt nu. Man kan nog falla emellan, så tanken med reformen är god.

”Ohållbart” Korsholms högstadium har nästan 600 elever och två heltidsanställda elevhandledare. Det är med andra ord 300 elever per handledare. Redan nu, före reformen, har man händerna fulla.

– Enligt läroplanen ska man kunna läsa allt mer i egen takt och då behövs handledning. Också de begåvande eleverna behöver handledning, påminner Lillås.

Med det utökande handledaransvaret inom den grundläggande utbildningen som den utökade läroplikten för med sig kan man snabbt räkna ut att elevhandledarna inte kommer att räcka till.

– Det är inte hållbart med bara

två i vår skola. Redan nu har de för mycket jobb. Det måste finnas resurser för det här.

Differentierad elevhandledning?

Camilla Lillås efterlyser en matris av något slag för elevhandledningen. Alla elever är inte på samma nivå och i samma behov av handledning, och det beaktas inte någonstans. De elever som till exempel behöver egna planer för att komma ut ur grundskolan eller för att kunna påbörja en andra stadiets utbildning innebär väldigt mycket jobb för elevhandledarna. Det samma gäller invandrarelever som har svårt med språket.

– Vi borde kanske försöka skapa en matris för elevhandledningen för att se hur mycket handledning olika kategorier av elever behöver. Nu är tiden inne att fundera på det. Då är det också lättare med resurseringen.

Tanken med reformen är att fånga upp de som inte får en utbildning på andra stadiet. Är medicinen den rätta?

–Jo och nej. Alla elever måste känna att de lyckas och få en utbildning. Men alla kan inte läggas in i samma rör. Det måste också finnas ett utbud av olika alternativ efter grundskolan. Men det finns det inte. Nu är det krasst sett antigen gymnasieutbildning eller yrkesutbildning som gäller.

Det borde finnas större variation, som till exempel tionde klass eller läroavtalsutbildning.

I höst skall riksdagen ta ställning till den utvidgade läroplikten. Vilken är din hälsning till granitborgen?

– Reformen i sig är inte tokig, men det måste finnas resurser och alternativ för de studerande. Kan man garantera det är det en bra sak. text och foto: mattias fagerholm

8

8.10.2020 • Nr 15

Emilia Söderlund (t.v.) och Henriette Eriksson är båda examenshandledare på Axxell som erbjuder yrkesutbildning på andra stadiet.

Utvidgad läroplikt kan förorsaka problem Om en lag om utvidgad läroplikt träder i kraft innebär den i praktiken att ungdomar bör fortsätta studera efter genomgången grundskola och att skolorna på andra stadiet bör se till att de studerande hålls kvar inom utbildningen.

Axxell ger yrkesutbildning på andra stadiet på flera nyländska och åboländska orter. Skolan har nio så kallade examenshandledare i vars arbete ingår studiehandledaruppgifter. Emilia Söderlund och Henriette Eriksson jobbar redan nu med åtgärder för att minska studieavbrotten.

A

tt regeringen tagit initiativ till en utvidgning av läroplikten som riksdagen inom kort skall ta ställning till bottnar i en oro för sysselsättningen av unga. Årligen fortsätter 700 personer av årskullen inte sina studier på andra stadiet efter genomgången grundskola och hela 4000 studerande på andra stadiet avbryter sina studier årligen. Är avhopp ett bekymmer för Axxell?

– Visst är det ett problem att studerande avbryter sina studier.

Det finns olika typer av studieavbrott. Vissa av dem som avbryter har valt att studera något annat eller någon annanstans. Också en studerande som bytt studielinje inom Axxell syns i statistiken som en som avbrutit sina studier, be-

rättar Henriette Eriksson.

– Det är inte ovanligt att studerande byter linje under sitt första studieår, säger Emilia Söderlund.

Till saken hör också att avbrotten är vanligast bland de vuxna studerandena som ju inte skulle beröras av en utvidgad läroplikt.

Orsakerna till de avbrutna studierna är olika för vuxna och för unga studerande.

– Vi har många vuxna studerande och för dem kan de avbrutna studierna förklaras till exempel med flytt från orten eller byte av arbetsplats och övrigt som gör det svårt att kombinera arbete med studier, berättar Henriette.

– För dem är inte avbrutna studier alltid något negativt.

De unga studerande som avbryter sina studier och blir sysslolösa är egentligen rätt få, säger Emilia och Henriette.

Orsaken kan vara motivationsbrist eller att de inte når upp till godkända studieprestationer. De som studerar inom yrkesutbildningen bör ju ha förutsättningar att klara av ett jobb i branschen.

Och det finns studerande som skulle klara sina studier bättre i en specialyrkesskola.

– Vi försöker ju stöda med alla de åtgärder vi har till förfogande, men ibland räcker det inte.

I Svenskfinland är det Optima i Jakobstadsregionen som ansvarar för yrkesutbildning med krävande särskilt stöd. Tyvärr finns ingen motsvarighet i Nyland, säger Emilia Söderlund och Henriette Eriksson.

– Det är inte sagt att nyländska familjer vill skicka sina 16-åriga ungdomar till Österbotten.

En annan, litet större grupp som avbryter studierna är de studerande som lider av motivationsbrist och får en stor frånvaro redan i början av studierna. I de fallen kan orsaken stå att finna i psykisk ohälsa och en ångest över att komma till skolan.

– Också i de fallen försöker vi sätta in de stödåtgärder som finns, vi ringer upp dem, försöker göra upp en ny studieplan och kopplar också in studerandevården som inbegriper kurator och hälsovårdare.

– Men det är svårt om vi inte får kontakt med den studerande.

Slutligen får den studerande ett brev där hon eller han uppmanas att ta kontakt med skolan. Om den studerande inte gör det, skrivs den ut. Om personen i fråga är sjukskriven av någon orsak görs ett studieuppehåll.

En lag om utvidgad läroplikt förändrar ju inte situationen märkbart för de ovan beskrivna fallen.

Det gör den däremot för de ungdomar som har antagits till en utbildning på andra stadiet, men som bara blir borta och i stället väljer att jobba eller i värsta fall slå dank.

Då de skrivs ut ur skolan går en anmälan till kommunen och den kommunala uppsökande verksamhetens ungdomsarbetare och ungdomsverkstäder kopplas in och försöker aktivera den unga och försöker handleda henne eller honom tillbaka till utbildningen.

Men om motivationen saknas löper studierna inte nödvändigtvis bättre trots olika åtgärder och då kan en ungdomsverkstad vara ett bättre alternativ.

Framtiden får utvisa om en ungdomsverkstad i framtiden på något sätt kan utgöra en verksamhet som sorterar under läroplikten.

– Ungdomsverkstäder ger ju inte idag någon utbildning som leder till en examen, säger Henriette Eriksson.

Enligt lagförslaget om utvidgad

läroplikt tar läroplikten slut när den studerande fyller 18 år eller har fått en examen från andra stadiet. Om lagen godkänns innebär det således att det inte längre är möjligt för en 16-årig person med grundskolebetyg att börja jobba.

Tror ni att alla ungdomar i åldern 16–18 år är kapabla att studera och få en examen på andra stadiet?

– Risken är stor att det i den grupp unga som inte söker sig vidare efter grundskolan finns sådana som inte är kapabla att studera, säger Emilia Söderlund och til�lägger att hon antar att det kommer att handla om endast ett fåtal studerande.

Det finns de som några år efter grundskolan och efter en genomgången mognadsprocess återvänder till studierna eftersom arbetslösheten för personer som saknar utbildning på andra stadiet är stor.

Om lagen om utvidgad läroplikt träder i kraft innebär det att dessa ungdomar i framtiden kommer att finnas i bland annat Axxell genast efter grundskolan. Det kan leda till problem om de inte är mottagliga för stödåtgärderna, säger examenshandledarna.

– Den som är svag i studierna men mottaglig för handledning kommer i allmänhet ganska långt, säger Henriette Eriksson. text och foto: tom ahlfors

9

8.10.2020 • Nr 15

Stress är positivt i lagom doser Tips: Avlasta hjärnan med to do-listor Stress är oundvikligt i läraryrket.

Men stress är inget att skygga för.

Tvärtom presterar du som bäst under lite pressade förhållanden. För höga stressnivåer är däremot destruktivt i längden.

Mentalcoachen Christoph Treier delade på FSL-kursen Andra klass med sig av sina bästa tips för att hålla stressen på en rimlig nivå.

Stress är i grunden någonting positivt. Det hävdar Christoph Treier och tar avstamp i evolutionspsykologin. Han hänvisar till en tid då stress gjorde skillnad på liv och död.

– De individer som är kvar på den här planeten är de som har en förmåga att stressa upp sig. De som inte blev stressade blev bokstavligen uppätna för länge sedan. Men de som fick panik och sprang iväg överlevde. Att behålla lugnet var ingen fördel, säger Treier.

Stress är kroppens beredskap att klara av ett hot, oberoende av om det är verkligt eller inte.

Lyckligtvis handlar det mer sällan om liv och död i lärarrummen.

Verkligheten stämmer inte överens med förväntningarna Stress uppstår när förväntningarna står i kontrast med verkligheten. När blir du stressad i trafiken? Om du inte tar dig från punkt A till punkt B på 20 min som du hade förväntat dig utan det tar istället en timme. Det är inte dina medtrafikanter eller trafiken i sig som är stressmomentet utan att dina förväntningar inte stämde överens med verkligheten.

Treiers tre tips – så håller du stressen på skälig nivå: ○ Ha en to do-lista. Det värsta är att inte veta hur mycket man har att göra. ○ Sov minst 7,5 h per natt så att du återhämtar dig. Det är en stressfälla att sova för lite. ○ Rör på dig regelbundet. En promenad på 30 min per dag räcker.

 Du har själv makt över hur du bedömer den situation du befinner dig i, säger mentalcoachen Christoph Treier.

För en rektor kan det exempelvis handla om att man har en förväntan om att alla lärare är på plats då skoldagen börjar. Men verkligheten med sjukfrånvaron leder till att förväntningen inte uppfylls. Det stressar de facto kanske mera än det praktiska pusslandet med att få dagen att rulla.

Om man aldrig bygger upp förväntningar blir man heller aldrig stressad. Lättare sagt än gjort i och för sig.

Gör to do listor Enligt Treier är en av den värsta sortens stress när man inte riktigt vet vad man skall göra. Känslan av att ha massor ogjort, men inte riktigt få tag i vad. Gör to do listor, lyder tipset.

– Det avlastar hjärnan. Uppgifterna blir konkreta och då klarar den av att prioritera. Om hjärnan inte kan sortera och tror att det bara är massor, massor, massor som måste göras. Då är stressen farlig.

Titta på kattvideor Stress på rätt nivå är hälsosamt och gör dig produktiv. Du presterar bättre med en lämplig nivå av stresshormonet kortisol i kroppen. Om du har noll procent stress

i kroppen är din prestationsförmåga också lika med noll. Det samma gäller om stressnivån ligger på nära 100 procent.

– Då är du i ett panikartat tillstånd. Du är paralyserad och kan inte tänka eller prestera.

Konsten är att lyckas hålla stressen på en lämplig nivå. Inte för nära noll procent för då är du flegmatisk, men inte heller upp emot 100 procent för då får du något panikartat i blicken. För en lärare torde det senare alternativet ligga närmare tillhands. Lyckas du hålla dig mitt emellan noll och hundra presterar du bäst. Treiers tips är att inte hoppa över pauserna.

– Kortisolnivån borde inte vara förhöjd längre än fyra timmar i sträck. Ta pauser, det ger kroppen möjlighet att få ner kortisolhalten.

– Det bästa man kan göra är att titta på kattvideor, det har en enormt lugnande effekt. Du sitter med ett fånigt leende på läpparna och det är alltid bra mot stress.

Stressen individuell Stress är knuten till hur vi bedömer en situation eller en händelse.

Upplevelsen står i centrum, menar Treier och hänvisar till den ameri-

kanska psykologen Richard Lasarus. Alla upplever en situation på olika sätt.

– Ta till exempel två personer på ett flygplan. Den ena somnar efter någon minut och sover som en baby hela resan. Den andra är kallsvettig och registrerar minsta ljud. De är i exakt samma situation men den ena är totalt avslappnad medan den andra är stressad till max.

Christoph Treier påminner om att i den situationen har vi möjlighet att påverka stressen.

– Du har själv makt över hur du bedömer den situation du befinner dig i.

Sömnens betydelse – Jag skulle göra ett tjänstefel om jag inte talade om sömn då vi är inne på stress, säger Treier.

Han exemplifierar med att konstatera att två veckor med bara sex timmar sömn per natt gör att man presterar som om man hade 0,8 promille alkohol i blodet.

Treier ger inte mycket för uttryck i stil med ”vila kan du i graven”.

– Det är fullständigt skitsnack! text och foto: mattias fagerholm

Det bästa man kan göra är att titta på kattvideor, det har en enormt lugnande effekt. Du sitter med ett fånigt leende på läpparna och det är alltid bra mot stress.

CHRISTOPH TREIER

Andra klass i korthet ○ FSL-kurs för dig som är mitt i karriären men har långt till pensionen. ○ Arrangerades 18–19.9.2020 i Tammerfors. ○ Mentalcoachen Christoph Treier föreläste om stress. ○ Första klass, för dig som är ny i arbetslivet, arrangeras den 20–21.11.2020 om coronaläget så tillåter.

10

8.10.2020 • Nr 15

kolumnen Jens Berg Företagare och publicist.

Bönderna är varken skurkar eller hjältar Allt var böndernas fel. Det mesta i klimatförändringen gick att spåra till skogsbruket, djurhållningen, åkrarna och till transporterna. Lager lades på lager i berättelsen och bönderna hade vips förvandlats till landets värsta, giriga och konservativa miljöbovar, som dessutom misshandlade sina djur. Den kollektiva skuldbeläggningen nådde nya höjder.

Sedan vände det blixtsnabbt. Efter coronautbrottet började vår självförsörjning prisas. Maten tog inte slut på hyllorna och allt fler finländare fick upp ögonen för det närproducerade. Vi vallfärdade ut i skogarna och köpte egna plantor som aldrig tidigare. Kritiken mot bönderna tystnade över en natt.

Jag blev nyfiken på hur det riktigt ser ut på våra gårdar i dag.

Liksom många andra finländare hade jag tappat den direkta kontakten till våra primärnäringar. Efter decennier i mera urbana miljöer hade jag egentligen ingen aning om hur matproduktionen utvecklas i dag. Jag började därför göra podcasten Framtidsodlarna, som handlar om hur det framtida lantbruket kanske kommer att se ut i Finland.

Jag reste i somras runt i Svenskfinland och träffade bland annat skogsägaren som blev rörd när han talade om sin kärlek till skogen. Jag mötte kalkonuppfödaren som sitter och umgås med sina djur när de är ute på bete. Jag talade med mjölkproducenten som fortfarande ger personliga namn åt sina hundratals kor.

Jag reste i somras runt i Svenskfinland och träffade bland annat skogsägaren som blev rörd när han talade om sin kärlek till skogen. Jag mötte kalkonuppfödaren som sitter och umgås med sina djur när de är ute på bete. Jag talade med mjölkproducenten som fortfarande ger personliga namn åt sina hundratals kor.

Vi samtalade om hur den artificiella intelligensen har börjat användas för att upptäcka sjukdomar hos djur. Vi pratade om hur drönare nu kan scanna skogarna. Vi diskuterade den nya delningsekonomin där man samäger maskiner för att minska på miljöbelastningen. Jag fick höra om nya biogasanläggningar, om experiment med växtföljder som kan ersätta konstgödsel och om nya innovativa former av näthandel.

Jag vågar lova att bilden av att lantbruket är ett område där ingenting händer är direkt felaktig.

Samtidigt finns det fortfarande massor att göra inom vår livsmedelsproduktion. Jag kan starkt ifrågasätta en hel del konventionella metoder gällande bland annat djurtransporter och användningen av vissa växtskyddsmedel. Att produktionen har en negativ inverkan på vårt klimat är ett faktum. Men utvecklingen i Finland går framåt – som inom de flesta andra områden i vårt samhälle.

Det handlar om ny kunskap. Det handlar om utbildning. Det handlar om att dagens generations bönder helt enkelt vet mera om miljö- och klimatpåverkan.

Men det handlar också om att överlag försöka krympa det växande avståndet mellan landsbygd och storstadsliv. Och min förhoppning är att vi i en postcoronatid ska kunna tala mera nyanserat om vår matproduktion.

möten och kurser ○ Kristinestads lärarförening r.f. håller sitt höstmöte tisdag 20.10.2020 kl. 15.45 i Yrkesakademien, Närpesenheten, Ängskullsvägen 1, 64230 Närpes st. Förutom stadgeenliga ärenden behandlar vi föreningens stadgeändringar. Föreningen bjuder sina medlemmar på något salt och sött efter höstmötet. Kaj Kunnas håller föreläsningen ”Ti arbeit ilag” från kl 17.00 i stora auditoriet i YA. I föreläsningen deltar också medlemmar från Närpes-Kaskö lärarförening. FSL:s ordförande Inger Damlin finns på plats under kvällen. Anmälningar tas emot för matens skull. Formuläret för anmälan skickas elektroniskt till alla medlemmar och sista anmälningsdag är tisdag 13.10. Om coronaläget inte tillåter fysiska träffar ordnas mötet via Zoom. Styrelsen önskar alla medlemmar välkomna med! ○ Närpes-Kaskö lärarförening r.f. håller stadgeenligt höstmöte tisdag 20.10.2020 kl. 16.00 i Yrkesakademin, Närpesenheten Ängskullsvägen 1, 64230 Närpes st. Förutom stadgeenliga ärenden behandlas föreningens stadgeändringar. Föreningen bjuder sina medlemmar på något salt och sött från kl. 15.30. Efter höstmötet hålls föreläsningen ”Ti arbeit ilag” med Kaj Kunnas FSL:s ordförande Inger Damlin finns på plats under kvällen. Om läget inte tillåter fysiska träffar vid tidpunkten hålls mötet via Zoom. Anmäl om deltagande samt dieter till johanna. berlin@narpes.fi senast 13.10.2020 ○ ○ Kallelse till Väståbolands lärarförening r.f:s stadgeenliga höstmöte ti 20.10 2020 kl 17.30 i restaurang Fabriken, Cementhamnsvägen 2, i Pargas. Utöver stadgeenliga ärenden behandlar vi också förbundets förslag till nya stadgar. Anmälan görs via dokumentet, som delges medlemmar via mejl, senast 12 oktober. Chefredaktör Mattias Fagerholm föreläser om media, kommunikation och “må bra” och föreningen bjuder på smaklig höstmeny.

Varmt välkomna! ○ Varmt välkomna på Korsholms svenska lärarförenings höstmöte den 23 oktober 2020 kl. 15.00 i Smedsby-Böle skolas mötesrum eller på distans. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden och förslag till nya stadgar. I samband med mötet arrangeras after work tillsammans med förbundsordförande Inger Damlin. ○ Kustvägens Lärarförening r.f. kallar till kombinerat vår- och höstmöte tisdagen den 27 oktober kl. 18. Mötet hålls i första hand på distans. Vid anmälan skickas en länk till mötet. Möjlighet att delta fysiskt på mötet finns i Källhagens skola, Klockargränden 2, Lojo. Välkomna! Anmälningar senast 20.10 till anna.idman@edu.lohja.fi. ○ Lovisanejdens lärarförening rf håller stadgeenligt höstmöte fredag 30.10.2020 kl. 18.30 på restaurang Ölvin.

Kvällens gästföreläsare är FSL:s ordförande Inger Damlin. Under kvällen serveras middag till subventionerat pris. Anmälningar tas emot av skolombuden senast 23.10. Välkommen! ○ Helsingfors svenska lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till höstmöte 4.11 kl. 17.30. Stadgeenliga ärenden samt förslag på föreningens nya stadgar behandlas. Mötet hålls på distans via Meet. Förhandsanmälningar skickas till Anna-Lina.selin@edu.hel.fi. Länk till mötet sänds per e-post till alla anmälda. Du kan också få länken av ditt skolombud! Välkommen! ○ FSL:s fullmäktige sammanträder 11–12.11 i Tammerfors. Vi följer med Covid-19-läget och utreder behovet och möjligheterna för en hybridmodell för mötet med både distansmedverkan och fysisk medverkan på ort och ställe.

Lärarlegitimation stärker status och professionalitet Legitimationsreformen för lärare som genomfördes i Sverige 2011 har bidragit till att stärka lärarkårens status och legitimitet, visar Charlotte Baltzers doktorsavhandling vid Åbo Akademi.

Med legitimationen ökade kraven på lärares ämnesutbildning och kompetens, och genom reformen aktualiserades forskningens betydelse inom det grundläggande utbildningsväsendet vilket ledde till satsningar på fler lektorer i den svenska skolan.

Kravet på en lärarlegitimation drevs fram av de fackliga lärarorganisationerna från början av 1990-talet och fick ett brett politiskt gehör under 2000-talet. I avhandlingen beskrivs hur de fackliga förbunden tillsammans arbetat målmedvetet för att få inflytande över den politiska dagordning-

 Charlotte Baltzer.

en i syfte att förbättra undervisningen. De centrala frågorna för fackförbunden handlade också om en förbättrad lärarutbildning, en starkare forskningsanknytning samt behovet av att utarbeta en gemensam yrkesetik för lärare.

Inom både den offentliga debatten och inom forskning har lärare under flera decennier fram-

trätt som maktlösa och styrda. Lärarnas ställning försvagades också i Sverige från slutet av 1980-talet genom att politiska beslut fattades i strid med lärarkåren.

I studien framträder en delvis annan bild av lärarkåren. Fackförbunden får genomslag i opinionsbildningen och vikten av en långsiktig gemensam utbildningspolitik blir tydlig i debatten.

Ett viktigt resultat i avhandlingen är att lärarfackliga reforminitiativ såväl i ett historiskt som i ett samtidshistoriskt perspektiv strävat efter att förbättra utbildningen och att stärka lärarkåren som profession.

En förhoppning är att avhandlingen kan bidra till den pedagogiska diskussionen i stort och belysa vikten av att utmana rådande föreställningar också inom forskningen.

11

8.10.2020 • Nr 15

lediga jobb

Jobba hos oss!

 I fjol ordnades Kulturkarnevalen i Ekenäs. foto: frej vuori

Från fyra dagar till en dag Kulturkarnevalen arrangeras i år under en dag och på olika orter.

Kulturkarnevalen, som består av olika så kallade labb (workshopar) inom konst och kultur, har årligen under fyra dagar i november samlat hundratals skolungdomar i åldern 13–19 år till en ort i Svenskfinland. För att det skall vara tryggt att delta i år, så förkortas karnevalen till en dag, lördagen den 14 november kl. 9–18, och verksamhet ordnas i stället på olika orter i

Svenskfinland och online. I år kan man endast delta i ett labb i sin egen region och online.

Labben i Österbotten arrangeras i Jakobstad (fyra labb), Vörå (ett labb), Korsholm (12 labb) Vasa (två labb) och i Närpes (ett labb) Labben i Nyland arrangeras i Lovisa (ett labb), Borgå (ett labb), Helsingfors (två labb), Grankulla (ett labb) och i Karis (ett labb) Labbet i Åboland ordnas i Åbo.

Labben online är tillgängliga för ungdomar från alla regioner.

Det finns åtta labb som går online.

Labbgrupperna har begränsats så att gruppstorleken uppfyller direktiven för social distansering samt att myndigheternas övriga direktiv och rekommendationer följs.

Arrangören arrangerar inga gemensamma transporter, utan överlåter till var och en att själva ta sig till och från labbplatsen. Arrangören håller noggrann koll på coronaläget och reagerar vid behov på förändringar.

Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva.

Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • 01019 5110

Vasa övningsskola söker lärare Läs mera på www.abo.fi/jobb

abo.fi

12

8.10.2020 • Nr 15

Lärarens handbok Temadagar om Agenda 2030

➞ På adressen: teemapaivat.maailma2030.fi/sv ➞ Beställ den tryckta handboken: julkaisut.um.fi

Ansvarsfull konsumtion

Klimatåtgärder

Demokrati och delaktighet

Jämlikhet och mänskliga rättigheter

Institutet för Fredsfostran rf har producerad materialet.

ala De glob ör målen f r hållba g n utveckli

3

Utrikesministeriets undervisningsmaterial om global utveckling: ●

Handbok för lärare om Agenda 2030-temadag i grundskolan

●

Webbplatsen Världen 2030 (maailma2030.fi/sv) för grundskolan och gymnasiet

●

Agenda 2030-affischer

➞ Beställ det tryckta materialet gratis på adressen julkaisut.um.fi

bakbrädet Allt fler tar kontakt med fackets rådgivning för invandrare. Den senaste tiden har det förekommit många nyheter om fall där arbetstagare med utländsk bakgrund har blivit utsatta för grovt utnyttjande i arbetslivet, förtäljer webbmagasinet Löntagaren. Nyheterna har inte kommit som någon överraskning för Maaret Pulliainen, som jobbar som expert på FFC:s

rådgivning för invandrare.

– FFC har redan länge krävt att de utländska arbetstagarnas situation ska förbättras. Förtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige spelar en viktig roll när det gäller att känna igen oegentligheter på arbetsplatserna, säger Maaret Pulliainen.

FFC:s rådgivning för invandrare är den enda tjänsten i Finland

som hjälper arbetstagare med utländsk bakgrund i frågor som gäller anställningsvillkor och medlemskap i facket. Antalet personer som tar kontakt med rådgivningen har ökat i år, noterar Löntagaren.

Elevvården bör finnas kvar hos kommunerna. Elevvården bör också i fortsättningen handhas av kommunerna för att kunna ga-

rantera en tillräcklig och tillgänglig elevvård. Det anser Sydkustens landskapsförbund r.f. i sitt utlåtande om vård- och landskapsreformen. Om detta inte är möjligt, behövs en tydlig ansvarsfördelning och en tillräcklig resursering av elevvård till skolorna.

– Skolan är en plats för barn och unga, där inlärning sammanflätas med välmående. Om elev-

vården flyttar till vårdlandskapen går man från en gemensam till en mer individuell elevvård.

Det finns en risk att man glömmer den gemensamma elevvården som stöder hela skolan och de fördelar som finns gällande satsningar på förebyggande arbete, säger Silja Borgarsdóttir Sandelin, ordförande för Sydkustens landskapsförbund.