Läraren 15 2021

ord för ord Allt fler kämpar med utmattning, ångest och känslan av att inte duga. Ю r sidan 3

7.10.2021 • Nr 15 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Pedagogiken sattes under lupp Sannäs skola i Borgå har gått in för en undervisning som är uppbyggd kring ämneshelheter. Eleverna blir delaktiga då lärprocessen öppnas. Ю r läs mera på mittuppslaget

En lupp är ett utmärkt hjälpmedel då man skall studera naturens små under. foto:mattias fagerholm

57 procent har funderat på att byta bransch Allt flera lärare funderar på att byta bransch visar en färsk kartläggning som utförts av Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. Detta beror främst på en ökad arbetsbelastning. Ю r sidan 5

Gå snabbt till lunchen så det finns sittplats bland de andra, men gå inte så snabbt att du är först. Placera maten på tallriken på ett sätt som inte avslöjar att du har tagit ett minimum av det mesta. Titta lagom mycket på den som pratar och skratta när de andra gör det, men inte så högt som igår.

PIA REHN BERGANDER Kolumnen

Ю r sidan 10

Tala gärna neutralt om vaccinationer Direktören för den svenskspråkiga verksamheten vid Utbildningsstyrelsen Kurt Torsell betonar att vaccinationerna nog får tas upp i undervisningen så länge ingen lärare för fram sin personliga uppfattning. Ю r sidan 4

2

7.10.2021 • Nr 15

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Varning för lärarflykt Sex av tio lärare har övervägt att byta bransch under det senaste året. Som orsak till detta uppger lärarna arbetsbelastningen, den utökade arbetsmängden och den låga lönenivån. Det är främst lärare som jobbar med de yngsta eleverna som går i dessa tankar. Det här visar en färsk undersökning av Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. Att 57 procent av lärarna funderar på branschbyte är anmärkningsvärt. Andelen har nämligen ökat kraftigt på bara några månader. När OAJ ställde samma fråga i våras uppgav en av tre lärare att de överväger att byta jobb.

Inte bara OAJ:s kartläggning visar att de finländska lärarna är alltmer missnöjda med sina arbetsförhållanden. OECD:s så kallade Talis-undersökning (Teaching and Learning International Survey) indikerar det samma under tidsspannet 2013–2018.

Ur OAJ:s kartläggning går det inte att utläsa hur de finlandssvenska lärarna ser på situationen. Men man kan säkert utgå från att förändringen är liknande på svenskt håll. Inte har de finlandssvenska skolorna klarat sig undan extra arbete under coronapandemin. På många håll i Svenskfinland är det redan nu brist på lärare och om man i de tvåsprå-

kiga kommunerna drabbas av någon form av lärarflykt till andra branscher gungar båten rejält. Med de små volymerna vi har i Svenskfinland och med en lärarbrist i botten skulle det vara snudd på katastrof om lärarna skulle verkställa sina branschbytarplaner.

Det är alltså skäl att ta siffrorna på allvar. Man behöver inte gå längre än till Sverige för att exemplifiera hur snett det kan gå. Där har över 30 000 behöriga lärare bytt bransch och lärarbristen är enorm. I Sverige har man bittert fått erfara att snöbollen är svår att få stopp på när den väl har satts i rullning. Enligt Statistikmyndigheten SCB uppskattas rekryteringsbehovet i för- och grundskola vara uppe i hisnande 45 000 lärare år 2033. Det gäller alltså att få bukt med problemet innan det slår rot på allvar. Vi vill inte att Sveriges väg skall bli vår.

När det kommer till lösningar är arbetsgivaren i en nyckelposition.

Man kan inte blunda för att lönen är en avgörande faktor när det kommer till yrkets attraktionskraft. Undervisningssektorns tjänstekollektivavtal löper ut i slutet av februari. I den kommande avtalsrundan har den kommunala arbetsgivaren ett gyllene läge att visa att man verkligen vill ha kvar lärarna i skolan.

I den kommande avtalsrundan har den kommunala arbetsgivaren ett gyllene läge att visa att man verkligen vill ha kvar lärarna i skolan.

FSL inFormerar

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

Våra kurser och möten ordnas som vanligt igen Äntligen kan vi träffas fysiskt under våra kurser och möten och det ser vi verkligen fram emot, efter en lång tid på distans.

FSL följer hela tiden med myndigheternas rekommendationer kring coronapandemin och nu är smittläget och vaccinationstäckningen i landet så bra att vi kan gå in för att träffas fysiskt igen. Vi fortsätter naturligtvis vara nogranna med handhygienen och ber krassliga deltagare att stanna hemma.

I praktiken innebär vår uppdaterade linje alltså att du som deltar i någon av våra kurser eller möten är välkommen att delta på plats. I enstaka fall kan det finnas möjlighet att följa med på distans, men vi informerar alltid särskilt om det i så fall. Utgångsläget är att vi inte ordnar så kallade hybridarrangemang, eftersom vi upplever det väldigt värdefullt att nu verkligen få träffas och diskutera runt samma bord.

Det finns möjlighet att komma på en FSL-kurs ännu i höst! Kolla in FSL-akademin (29-30.10) och Tredje klass (19-20.11), som båda ordnas i Tammerfors. Mer information om kurserna i höst och nya datum för tidigare inhiberade kurser finns på vår webbplats.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Fullmäktige sammankallas till ordinarie höstmöte 10-11.11, också det i Tammerfors.

Möteskallelse och mer info har skickats per e-post till ledamöterna.

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

7.10.2021 • Nr 15

Stödet otillräckligt – kunskapsnivån sjunker Det finns inte tillräckligt med resurser för att ge det stöd som eleverna har rätt till. Konsekvenserna är en sjunkande kunskapsnivå. Det framhåller Ålands lärarförening. Stödsystemet läcker, konstaterar FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

På Åland är lärarföreningen frustrerad över att resurserna inte är tillräckliga då det kommer till att verkställa stödet för eleverna, dvs det så kallade trestegsstödet.

– Vi har en hel del elever som faller mellan stolarna och inte får det stöd som de behöver eftersom personalen inte räcker till, säger Karsten Steiner, ordförande för Ålands lärarförening.

– Vi har tidigt påpekat att om man inför trestegsstödet behövs resurser för det. Nu är vi i den situationen att det är en stor mängd elever i klassen med ett stödbehov som vi inte kan tillgodose.

Kunskapsnivån sjunker sakta men säkert Att en elev inte får det stöd som den är berättigad till får konsekvenser inte bara på individnivå,

utan det påverkar hela undervisningsgruppen.

– I en klass försöker man som lärare naturligtvis hjälpa de som är i behov av hjälp. Men vad händer med de övriga i klassen, de som är i behov av vanlig framåtdrivande undervisning. De får inte heller det stöd de behöver för att komma vidare. Konsekvensen blir att man sänker nivån i undervisningen för att nå alla, säger Steiner.

– Ett prov som man hade för 20 år sedan kan man inte lägga fram till en elev idag. Det finns inte en chans. Det säger alla lärare som har varit med länge. Inte kommer vi att kunna hålla den höga finska utbildningsnivån som vi är så stolta över. Det är omöjligt. Steg för steg måste vi sänka nivån.

Stödsystemet läcker Trestegsstödet infördes i Finland 2011, och för fem år sedan gick man på Åland in för en liknande modell.

– För att stödsystemet skall fungera behöver vi en ökad lärartäthet. Om man inför ett stödsystem utan tillräckligt många lärare

som skall förverkliga det så läcker systemet. Det har vi erfarenhet av på fastlandet. Vi hoppades att man på Åland skulle ha lärt sig av de misstag som man har gjort i riket. Det fanns alla möjligheter till det, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

Revidering under arbete Trestegsstödet fungerat inte till belåtenhet på fastlandet och ett arbete med att revidera stödformen pågår. På FSL:s önskelista finns en tydlig koppling mellan resurs och stöd.

– Överför man en elev till det särskilda stödet, dvs den starkaste stödformen så måste det kopplas resurser till, säger Damlin.

Och om man inte får resurserna?

– Det vi ser är trötta lärare.

Arbetsbelastningen är hög i nuläget. Det är ett skräckscenario för en lärare om du inte kan ge en elev det stöd den har rätt till.

Och där står vi i många klassrum idag. text och foto: mattias fagerholm

 Vi kan inte ge det stöd eleverna behöver, säger Karsten Steiner, ordförande för Ålands lärarförening.

 Det är ett skräckscenario för en lärare att inte kunna ge en elev det stöd den har rätt till, säger Inger Damlin, FSL:s ordförande.

ordförord inger damlin Förbundsordförande

För mycket snack och för lite verkstad Det är tidig morgon i ett gym i Böle. Mellan serierna av knäböj blir det paussnack med aktiva och engagerade FSL:are. Vi diskuterar THL:s skolhälsoenkät och de verkligt dystra siffrorna kring hur barnen och ungdomarna mår idag. Allt fler kämpar med utmattning, ångest och känslan av att inte duga.

Vid frukosten blir det läge att plöja genom dagens tidningar. OAJ:s senaste undersökning visar på ökad arbetsbelastning bland lärare och rektorer och att sex av tio har övervägt branschbyte. Trenden har blivit mer akut i pandemins svallvågor. Lärare har tvingats ställa om gång på gång och kontinuitet och trygghet i arbetsvardagen har saknats. De bristande stödfunktionerna i kombination med allt sämre välbefinnande landar förr eller senare i lärarens famn som ytterligare en uppgift att ta itu med.

Samhället erkänner problemet men när det kommer till konkreta åtgärder som verkligen gör skillnad är vi långt från där vi borde vara. I den här frågan är det tyvärr “mycket snack och lite verkstad” och beklämmande är att vi då och då konfronteras med dem som bagatelliserar elevernas och studerandenas mående och förminskar personalens upplevelser av situationen.

Vill vi fortsätta att prata om kvalitativt god utbildning så måste lärares och rektorers arbetsvillkor granskas där lön och belastningsfaktorer är en centrala delar. Gör vi inte det riskerar vi en flykt från undervisningsbranschen, varningsklockorna ringer redan högt.

Vi befinner oss i ett akut läge kring stödfunktionerna i skolan där beslutsfattarna måste börja beta av punkterna på åtgärdslistan. För att komma framåt krävs mera än tillfälliga åtgärder. Visst är det fint med statliga coronapengar men det räcker inte, summorna är av den storleken att det känns som att någon främst försöker döva sitt dåliga samvete. Vi behöver en långsiktig och synnerligen målmedveten plan. Vi måste öka lärartätheten så att det finns mera konkret tid för att se elever och studerande.

Vill vi fortsätta att prata om kvalitativt god utbildning så måste lärares och rektorers arbetsvillkor granskas där lön och belastningsfaktorer är en centrala delar. Gör vi inte det riskerar vi en flykt från undervisningsbranschen, varningsklockorna ringer redan högt.

4

7.10.2021 • Nr 15

Coronavaccinationerna ska behandlas i undervisningen på samma sätt som andra vaccineringar i enlighet med läroplans- och examensgrunderna.

KURT TORSELL Direktör för den svenska verksamheten vid Utbildningsstyrelsen

 Kurt Torsell betonar att vaccinationer skall behandlas i undervisningen i enlighet med läroplanen, men varnar för information som färgas av lärarens personliga uppfattning.

UBS-direktören Kurt Torsell:

”Det är inte förbjudet att tala om coronavaccinationer i skolan” Kommunen Larsmo har hög coronaincidens och låg vaccinationstäckning. Kommunens bildningschef vill inte att lärarna i skolan diskuterar vaccinationer eftersom ämnet är känsligt och föräldrarna kan reagera negativt på att vaccinationerna förs på tal i skolan.

Direktören för den svenskspråkiga verksamheten vid Utbildningsstyrelsen Kurt Torsell betonar att vaccinationerna nog får tas upp i undervisningen så länge ingen lärare för fram sin personliga uppfattning.

Vilket ansvar har lärarna gällande informationen om vaccinationer?

– En lärare skall inte låta sin personliga åsikt om vaccinationer återspeglas på eleverna. Lärarna får ju inte heller fråga i klassen vem som blivit vaccinerad, det är sekretessbelagd information, säger Kurt Torsell.

– Skolan bör se till att de praktiska arrangemangen kring vaccinationerna görs så att en elev kan bli vaccinerad utan att det uppmärksammas av andra. Att en elev blir vaccinerad får inte lyftas fram.

– Så här går det nog till i de allra flesta skolor. Detta gäller ju också andra besök till skolhälsovården, kurator och skolpsykolog, säger Torsell.

I vårt land tillåter lagstiftningen inte att elever nekas tillträde till skolan utan coronapass, såsom är fallet i en del länder, sä-

ger Torsell.

Läroplanen för den grundläggande utbildningen säger att utgångspunkten för ett skolarbete som främjar lärande och välbefinnande är ett gemensamt ansvar för och omsorg om en bra och trygg skoldag för alla. Torsell tycker dock inte att den texten kan appliceras på vaccinationsdiskussionen. ”Beslut som gäller vaccinationer hör inte till skolornas befogenheter och skolan är inte en plats för utomstående att yttra sina åsikter”, har Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä sagt tidigare.

Hur bör lärarna ta upp vaccinationer överlag i sin undervisning? Nog bör väl lärarna få berätta om vaccinationer?

– Jovisst! Coronavaccinationerna ska behandlas i undervisningen på samma sätt

som andra vaccineringar i enlighet med läroplans- och examensgrunderna. Det är viktigt att utbildningsanordnarna ser till att ämnet behandlas med alla elever och studerande och med hänsyn till deras ålder, säger Torsell, och citerar artiklarna på UBS’ webbplats.

– I skolan och läroanstalterna bör man planera hur undervisningen som berör coronavaccineringen ska genomföras i olika läroämnen eller i samarbete mellan olika läroämnen. Det är till exempel möjligt att läroämnet hälsokunskap inte undervisas under den pågående perioden, och då behöver ämnet behandlas i samband med undervisningen i andra läroämnen.

– Det är också bra att tala mer fritt om vaccinationerna, till exempel i samband med grupphandledarens eller klassföreståndarens lektioner.

På olika sätt för elever i olika åldrar I den grundläggande utbildningen hör vaccinering som tema till exempel till läroämnet hälsokunskap.

I omgivningslära i nybörjarundervisningen behandlar man frågor som berör hälsa och välbefinnande och man bekantar sig med vardagliga hälsovanor. I omgivningsläran i årskurserna 3–6 bekantar man sig bland annat med hur man förebygger sjukdomar.

I undervisningen i hälsokunskap i årskurserna 6–7 behandlar man aktuella hälsorelaterade företeelser, granskar tillförlitligheten i information som berör hälsa samt lyfter fram centrala metoder för att främja hälsa och förebygga sjukdomar.

I undervisningen i hälsokunskap i gymnasiet ska man behandla vaccinationer som en del av hälsa, trygghet och säkerhet samt främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar.

Det står alltså helt klart att skolan bör behandla vaccinationer i undervisningen ur ett vetenskapligt och neutralt perspektiv.

– Det är ju inte förbjudet att tala om coronavaccinationer i skolan, säger Torsell.

Att världshälsoorganisationen WHO upptar vaccintveksamhet över sin lista över de tio främsta hoten mot global hälsa måste ju anses vara viktig information som bör föras fram i undervisningen, på lärarens initiativ?

– Så är det, säger Kurt Torsell. tom ahlfors

Utbildningsstyrelsen har samlat information om hur skolan bör behandla coronavaccinationerna på sin webbplats oph.fi/sv/vanliga-fragor.

5

7.10.2021 • Nr 15

Alarmerande statistik i coronans kölvatten

Sex av tio lärare överväger att byta bransch Drygt hälften av lärarna har funderat på att byta bransch under coronatiden. Det visar OAJ:s färska kartläggning. De vanligaste orsakerna till att lärarna överväga byte av bransch är arbetsbelastningen och den låga lönenivån.

Har du övervägt att byta bransch under det senaste året?

44%

56%

41%

52%

nej

ja

nej

ja

Lärare inom yrkesskola och yrkeshögskola

Universitetslärare

0%

6%

kan inte svara

kan inte svara

37%

57%

32%

63%

nej

ja

nej

ja

Lärare inom grundskola och gymnasium

Lärare inom småbarnspedagogik

 Sebastian Lindqvist från Borgå och Linda Felixson från Korsholm har bägge upplevt kolleger som är slutkörda.

U

nder det senaste året har 57 procent av alla lärare övervägt att byta bransch. Det är i synnerhet de lärare som jobbar med de yngsta barnen som överväger att byta jobb. 63 procent av lärarna inom småbarnspedagogiken och 59 procent av lärarna i grundskolan har övervägt branschbyte.

Det framgår av en enkät som Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ gjorde i september.

Den besvarades av över 2 600 lärare från olika utbildningsstadier.

Enligt Luukkainen beror de höga siffrorna delvis på att lärarnas arbetsmängd har blivit oskälig under coronapandemin.

– Lärarna har redan från tidigare haft en enorm arbetsbörda. Under hösten har mycket extra arbete krävts för att minska på det inlärningsunderskott som uppstod under coronatiden. Krafterna har helt enkelt tagit slut och känslan av att ha kontroll över arbetet har minskat. Därför funderar många lärare på om de längre klarar av det här och om de vill fortsätta inom branschen, menar Luukkainen.

Drastisk ökning

FSL: Alarmerande siffror

Då OAJ i våras tog lärarna på pulsen i samma fråga uppgav ca en tredjedel att de överväger att byta bransch. I en kartläggning av Pedagogiska forskningsinstitutet i Jyväskylä från år 2013 uppgav en av tio lärare att de överväger branschbyte.

– Det har skett en dramatisk förändring på några månader. Läget är rent ut sagt kritiskt. Varje beslutsfattare och arbetsgivare måste nu stanna upp och ta sig en funderare kring vilka konsekvenser det får för hela samhället, om lärare, rektorer och daghemsföreståndare i stor omfattning börjar byta bransch, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

Också inom Finlands svenska lärarförbund FSL vittnar man om slitna lärare.

– Många är jättetrötta. En lärare sade tidigare i höst: Två veckor har vi varit på jobb och det känns som om vi jobbat i ett halvt år. Jag har fått många signaler av det här slaget under hösten. De här siffrorna är inte förvånande, säger Sebastian Lindqvist, biträdande rektor vid Strömborgska skolan i Borgå.

– Det är alarmerande. Det som oroar mig mycket är bristen på vikarier. Vi får inte tag i korttidsvikarier. Det gör att lärarna får ännu mera på sitt bord när de skall vikariera på håltimmar och kanske ha

dubbla grupper. Senast igår sade en lärare till mig: ”Orkar jag läsåret till slut är det bra. Det finns ingen glädje kvar i att undervisa.”

Det säger Linda Felixson, huvudförtroendeman i Korsholm och FSL:s representant i OAJ:s styrelse.

FSL:s ordförande Inger Damlin menar för sin del att beteendeproblematiken har blivit allt mer komplex i skolorna. Elever i behov av stöd har ökat enormt.

– Om det brister i stödfunktionerna är du väldigt ensam som lärare, säger Damlin. Vi har ett ganska tungt bagage från året som gått att bära på men belastningen har inte minskat. Då blir det tungt och man söker sig andra vägar.

Arbetsbelastningen är den största boven 83 procent av respondenterna uppger att arbetsbelastningen är den främsta orsaken till att man funderar på att byta jobb. Åtta av tio lärare inom småbarnspedagogiken uppger lönenivån som en orsak till att de överväger att byta bransch. De som är i början av karriären är mer missnöjda med lönen än andra.

– De som har de lägsta lönerna och den högsta undervisningsskyldigheten överväger i störst utsträckning andra karriäralternativ. Det är klart att i synnerhet de-

7%

5%

kan inte svara

kan inte svara

Så gjordes kartläggningen ○ OAJ skickade en webbenkät till 20 400 medlemmar genom slumpmässigt urval. ○ Svarstiden för enkäten var 31.8–8.9.2021. ○ Enkäten besvarades av 2 619 personer, dvs. svarsprocenten var 12,8. ○ Bland respondenterna fanns 596 lärare inom småbarnspedagogik, 1 225 allmänbildande lärare (grundläggande utbildning och gymnasium), 749 lärare på andra stadiet och yrkeshögskolor och 32 lärare vid universitet.

ras arbetsbörda måste åtgärdas och lönerna förbättras. Det får arbetsgivaren ta itu med under den kommande förhandlingsrundan, konstaterar Luukkainen.

Lösningar?

OAJ har en längre tid lyft fram lärarnas arbetsbelastning. Botemedel är enligt Olli Luukkainen inom räckhåll, åtminstone på sikt.

– Lärarnas arbete bör tryggas

och öronmärkas med tillräcklig finansiering. Om vi vill knappa in på de övriga nordiska ländernas försprång, behövs det nästan två miljarder euro mer för utbildning varje år. Någon kan anse att det är dyrt på kort sikt, men det blir ännu dyrare om vi inte åtgärdar problemen, säger Olli Luukkainen. text och foto: mattias fagerholm grafik: chribbe aarnio

6

7.10.2021 • Nr 15

 I stället för att bara läsa om komposten och göra några uppgifter i arbetsboken tillverkar eleverna en kompost själva.

Eleverna skall läsa, skriva, tala, lyssna, skapa och uppleva kring det aktuella temat. Vi vill ge dem verktyg att ta sig fram i en värld som hela tiden förändras.

JESSICA GILLBERG Rektor vid Sannäs skola i Borgå

Sannäs skola kastade upp alla läroplanens bitar i luften och pusslade ihop dem till ämneshelheter. Resultatet blev att man tog steget från individernas skola till gemenskapens skola.

”Vi har satt en snöboll i rullning

E

tt blåmärke är ett sår inne i din hud, säger Lina. Årskurserna 3 och 4 har samlats till gemensam samling inför förmiddagens arbetspass. Läxan till idag har varit att titta på en film som handlade om ett sår, rent av ett benbrott. Klasslärare Susanne Holmberg vill veta om eleverna lärde sig något. Nästan alla händer sträcks mot taket.

– Jag lärde mig att man kan tejpa sår, säger Erin.

Temat som man jobbar med i team 3–4 vid Sannäs skola i Borgå heter ”Jag och du mår bra”. Idag är det fyra olika stationer som gäller. Susanne skickar i väg eleverna till olika håll i skolan. Vid den första stationen sätter man stopp för bacillerna. För eleverna innebär det mer konkret en läsförståelse. I den andra gruppen är uppgiften mer handgriplig. Vad skall man göra om någon har stukat en fot? Kyla och bandage föreslås. Och mycket riktigt får alla vrister ett stadigt förband omkring sig. Vid station tre får eleverna se en filmsnutt som handlar om hur sjukdomar smittar och de skall därefter svara på ett quiz. Gruppen kan enas om att den viktigaste orsaken till god handhygien knappast är att maten smakar bättre om man tvättar händerna före man tillreder

den. Skolhälsovårdaren är lägligt inkopplad vid den sista stationen. Hon berättar hur man sköter om ett sår och vill veta vad man skall göra för att må bra.

– Jag är ute och så har jag skärmtid, avslöjar en elev.

Undervisningen uppbyggd kring ämneshelheter Det här är en rätt typisk förmiddag vid Sannäs skola. Man samlas kring ett tema som man har jobbat med redan i några veckor.

För eleverna i årskurs 3 och 4 är det aktuella må bra-temat på slutrakan. ”Känslor” är det avslutande blocket för helheten. Målsättningarna är definierade och hänger på tavlan. Arbetsuppgifter som är obligatoriska är uppradade och markerade med en färg. Til�läggsuppgifter är markerade med en annan.

Ute på skolgården råder det full aktivitet. Årskurserna 5 och 6 jobbar med ett tema som går under namnet ”Det gröna guldet”, d.v.s. skogen. Och de yngsta eleverna har temat ”Skördefest”. Det innebär bland annat att bygga en kompost samt att titta på småkryp i luppar. Det är lite mödosamt, för det krävs ofta att man vänder på stenar för att hitta dem. Det är alltså olika teman i olika åldrar, men metodiken är den samma. För de yngre eleverna blir det 7–8 teman under ett läsår, för de äldre något färre i och med

att lärostoffet är mer omfattande.

– Det här är vår vardag, säger rektor Jessica Gillberg.

Vardagen innebär ämnesövergripande undervisning. Jessica vill inte egentligen använda ordet fenomenbaserad undervisning, utan hon talar om ämnesövergripande arbete. Arbetet baserar sig på en lång läroplansprocess. Om man i korthet skall beskriva pedagogiken kan man säga att lärarna har kombinerat ämnesinnehåll från olika läroämnen till ämnesövergripande helheter. I första hand är det fråga om läsämnena. Man pressar inte med våld in till exempel språken och matematiken i mallen.

Men ibland faller det sig naturligt, som till exempel när skogen är temat så passar det bra med orientering på gymnastiken.

– Vi vill undvika ytskrap och hitta mångsidighet. Vi vill ha en vardag som inte kretsar kring 45 minuter, utan eleverna vet att de följande veckorna kommer fokus att ligga på de här sakerna. Då kan vi ge grunden, repetera, och differentiera. När metoderna är mångsidiga får alla elever lysa. Det här är ett sätt att ge alla en chans. Det här är vårt pedagogiska svar på vår elevsyn och på vår värdegrund säger Jessica.

Helheter ingen nyhet Garvade lärare kan kanske tycka att hel-

hetsundervisning inte är någonting nytt.

Det sysslade man med redan på 80-talet.

Hur skiljer sig det som man gjorde på 80-talet från Sannäs idag?

– Den största skillnaden ligger i hur vi försöker öppna hela lärprocessen och göra eleverna delaktiga i arbetet. Hur man med en röd tråd leder eleven och försöker visa vad vi kommer att behandla. Hur processen ser ut, var vi befinner oss nu och vilka de specifika målen som måste uppnås är och hur vi kommer att utvärdera dem. Det är läroplansbaserat, och vi har en tydlighet och en struktur i hur det genomförs, förklarar Jessica.

– Det är egentligen inte en arbetsmetod, utan en syn på lärande och eleven.

Var är maskarna?

Mitt under samtalet sticker en kollega in huvudet i lärarrummet och frågar: Har du lagt alla maskar i glasburken? De behövs nämligen i komposten som tillverkas på gården.

– Vi kunde också ha läst om komposten, svarat på lite uppgifter arbetsboken och sagt ”check”, nu har vi klarat av komposten.

Men för någon av eleverna kommer just det där att vara det som de kommer ihåg, säger Jessica.

– Eleverna skall läsa, skriva, tala, lyssna, skapa och uppleva kring det aktuella temat.

Vi vill ge dem verktyg att ta sig fram i en

7

7.10.2021 • Nr 15

 Läraren Susanne Holmberg lägger ett förband om en stukad vrist.

Det var ett detektivarbete när vi började. Vi gick igenom allt vi hade i materialväg och funderade vad som passade in var. Och vi tog inte med något bara för att det var ”kiva”, det skulle också överensstämma med läroplanen.

SUSANNE HOLMBERG Lärare i Sannäs skola

 Temat för undervisningen kan vara ”Skördefest”

 Vardagen i Sannäs skola innebär ämnesövergripande undervisning, säger rektor Jessica Gillberg.

g som inte går att stoppa” värld som hela tiden förändras.

Start med tomt bord Det är nu det femte läsåret som man jobbar utgående från stora helheter. Under årens lopp har en temabok vuxit fram. Där fyller man på med detaljplanering, arbetsuppgifter, spel osv i anslutning till temat. Man kunde kalla det ett slags lärarhandledning. Vid det här laget är temaboken rätt välfylld, men vid starten var den mer eller mindre tom.

– Det var ett detektivarbete när vi började. Vi gick igenom allt vi hade i materialväg och funderade vad som passade in var. Och vi tog inte med något bara för att det var ”kiva”, det skulle också överensstämma med läroplanen, säger Susanne Holmberg.

Lärarteam för att minska belastningen Att starten var arbetsdryg sticker lärarkollegiet inte under stol med. Och trots att materialbanken numera är rätt välfylld är det fortfarande mycket jobb. Lärarna är alla gånger inte nöjda med materialet, trots att de kanske själva har producerat det, och det måste dessutom anpassas till gruppen.

– Det funkar jättebra, men vi jobbar hårt.

Vi gör mängder av material själva, säger Jessica.

– Man måste sätta gränser för sig själv, säger Susanne.

Visst använder lärarna också traditionella läroböcker, då när det passar in i temat. Men arbetsböckerna lyser med sin frånvaro.

För att hålla arbetsbördan på en rimlig nivå har man gått in för att temaarbetet sker tillsammans med en annan klass, till exempel så att både åk 3 och 4 jobbar med samma tema. Då kan lärarna jobba som ett team och få draghjälp av varandra. I Sannäs skola har man alltså inte sammansatta klasser, utan det är enkla klasser från åk 1 till 6.

Nyckelord: tillsammans Om man i någon skola fattar tycke för den pedagogik som man har renodlat vid Sannäs skola lyder rådet unison från kollegiet: Gör det tillsammans. En förutsättning är att alla är med.

– Jag kan erkänna att jag i början tänkte: Vad ska det bli av det här? Jag fick inte grepp om pusslet. Men man kan inte stänga av och säga det här är inte för mig, innan man provat jobba med det, säger klasslärare Minna Sahlberg Vad säger du nu?

– Det blev jättebra. Jag skulle aldrig gå tillbaka. Vi har gemensamma riktlinjer, en ram. Men jag får fortfarande vara mig själv och undervisa på mitt sätt.

Diamanter i läroplanen Lärarna vid Sannäs skola betonar upprepade gånger att deras pedagogik tar avstamp i läroplanen. En läroplan som också har stött på en del kritik. Svallvågorna gick höga i diskussionen som följde efter Aino Saarinens uppmärksammade doktorsavhandling. Då ifrågasattes den fenomenbaserade undervisningen, de digitala lärmiljöerna och det självstyrda lärandet.

– Vi undervisar nog, eleverna stökar inte på egen hand. Ibland är det mer lärarstyrt, ibland mindre, det beror på gruppen. Men eleven lämnas inte ensam, säger Jessica och vidhåller att läroplanen innehåller många guldkorn.

– Läroplanenens syn på eleven och lärandet – det är en diamant!

Hur tänker du då?

– Att hitta glädjen i sitt lärande, att lära sig att vara delaktig i sin lärprocess, att får en möjlighet att jobba så att man inte bara får kunskap, utan även olika kompetenser.

Att man inte lär sig ensam, utan märker vilken rikedom det är att lära sig tillsammans.

Lärarna vid Sannäs skola har ett ganska enkelt knep när det kommer till läroplanen: Läs den tillsammans. Det var också så processen vid skolan fick sin start.

– Jag kan se mig i backspegeln, och jag är den första att räcka upp handen. Jag hade

läst läroplanen men innehållet fick en helt annan betydelse nar vi gjorde läroplansprocessen tillsammans, säger Minna Sahlberg.

– Vi har växlat från att ha varit individernas skola till en gemenskapens skola. Från det att jag tidigare har tagit min grupp och stängt min dörr, kört mitt race och gått hem, till att vi talar om våra elever och vår skola. Det här är en snöboll som inte går att stoppa, säger Jessica Gillberg.

Ju mera vi vågar utmana oss själva och vår undervisning desto fler utvecklingsmöjligheter hittar vi.

Ditt fantastiska virus Skoldagen i Sannäs lider mot sitt slut och Susanne Holmberg knyter ihop säcken i årskurs 4. Det är visserligen slut för idag, men temat är ingalunda slutbehandlat. Morgondagens uppgift är att skriva om en sjukdom som man själv har hittat på, ditt fantastiska virus.

Fantasin flödar och Covid-19 ter sig som rena rama barnleken i skuggan av ”växarsjukan”, ”flodfebern” och det kanske mest skrämmande av alla, nämligen ”föräldraviruset”. text och foto: mattias fagerholm På sidan 11 kommenterar forskaren Nina Mård Sannäs skolas pedagogik. Hon intervjuas själv på sidan 8.

8

7.10.2021 • Nr 15

Klasslärare positivt inställda till mångvetenskaplig undervisning Mångvetenskaplig undervisning blev ett krav i och med läroplanen 2016. Och inställningen till att kombinera flera olika ämnen verkar positiv bland klasslärare.

Det visar resultaten i Nina Mårds färska doktorsavhandling, som också presenterar en ny didaktisk modell.

– Min nyfikenhet för det mångvetenskapliga området väcktes när jag själv arbetade som klasslärare och var med i en arbetsgrupp som planerade inför den nya läroplanen. Vad innebär det i praktiken och det faktum att det har saknats en teoretisk förståelse fick mig att undersöka hur den mångvetenskapliga undervisningen genomförs i praktiken, säger Nina Mård.

Det var för fyra år sedan. Förra veckan disputerade hon vid Åbo Akademi med doktorsavhandlingen ”Mångvetenskaplig undervisning i klassläraruppdraget - Mellan autonomi och normativitet”.

Resultaten visar tydligt att mångvetenskaplig undervisning har tagits emot väl bland klasslärarna.

– De lärare som jag följde med var väldigt positiva. Undervisningen blir meningsfullare och både lärare och elever kan bättre se kopplingar mellan olika ämnen och bättre relatera till sin omgivning med mångvetenskaplig undervisning, säger hon.

Mård gjorde fallstudier och följde med fem klasslärare som genomförde ett företagsamhetsprojekt och en annan klasslärare som bedrev ett renässansprojekt. Förutom att följa med undervisningen fysiskt intervjuades också lärarna.

– Lärarna som jag följde med upplevde att de har utvecklats professionellt genom att arbeta mångvetenskapligt. Den ena tyckte också att motivationen har ökat genom att få undervisa flera olika ämnen under en koncentrerad tidsperiod i stället för att ha fokus på ett en lektion per vecka.

Olika metoder användes Hon kunde också notera två helt olika metoder för hur mångvetenskaplig undervisning genomförs i praktiken. I projektet kring företagsamhet – med samhällslära som grund – arbetade man mera utifrån temat företagsamhet. Fokus var med andra ord inte på en-

 Inställningen till mångvetenskaplig undervisning verkar vara positivt bland klasslärare. Det säger Nina Mård som disputerade i fredags med en avhandling där hon undersöker arbetssättet. I avhandlingen har hon också utformad en teoretisk modell utifrån vilken lärare kan utforma sin undervisning

skilda ämnen.

– Det viktiga där var inte enskilda ämnen utan kompetenserna. Vilka skolämnen som skulle inkluderas i projektet kom sist i planeringen. I stället sågs företagsamhet som ett brett område som naturligt inbegriper flera ämnen.

Men fokus var på de sju kompetenserna medan ämnena som togs med var verktyg och medel, förklarar Mård.

I projektet om renässansen och fokus på historia var det helt tvärtom. Där byggdes undervisningen upp kring historia och enkannerligen renässansen utifrån tydliga ämnesmål.

– Ämnen som bildkonst, religion, modersmål och litteratur var tydliga mål som sattes upp för projektet utifrån ämnet historia. Vad är ämnet historias roll och koppling till de övriga ämnena? Det är att jämföra med företagsamhetsprojektet där det inte var relevant att specifikt plocka ut samhällslära som ämne, säger hon.

Och fortsätter: – Jag kunde därmed notera helt två olika teoretiska sätt att genomföra mångvetenskaplig undervisning.

Resultaten visar också entydigt att lärarens betydelse framhålls.

Det finns inget läroplansinnehåll för mångvetenskapliga lärområ-

den, utan läraren bör själv reflektera över vilka teman, innehåll, målsättningar och metoder som arbetas med.

– Lärarna i båda fallen styrde undervisningsprocessen med fast hand, medan deras arbete tog tydlig utgångspunkt i elevens behov, förutsättningar och intressen.

Naturligt röra sig mellan ämnen I det här numret av Läraren ingår en artikel om Sannäs skola som satsat stort på ämneshelheter. Att kombinera flera ämnen välkomnas i den skolan överraskar inte Nina Mård. Hon poängterar likt lärarna i den artikeln att det för många klasslärare inte är något nytt att tänka helhetsmässigt.

– När jag jobbade som klasslärare innan den nya läroplanen trädde i kraft hade vi lösningar som involverade flera ämnen. Så det är ingen ny grej utan många klasslärare har en ämnesbredd och rör sig mellan olika ämnen.

För många kommer det naturligt – men skillnaden nu är att det finns krav att alla ska bedriva mångvetenskaplig undervisning oavsett om man är övertygad eller inte, säger hon.

I ett tidigare nummer av deta blad uppmärksammades också forskaren Aino Saarinens avhandling som visar att självständigt lä-

rande, som också betonas i läroplanen, ger sämre läranderesultat.

Mård konstaterar att det är ett annat spår än hennes egen avhandling där hon inte undersökt läranderesultat – utan lärarnas inställning till mångvetenskaplig undervisning.

– Det är relevant att också se på läranderesultaten av nya inslag i läroplanen men det var inte syftet med min avhandling. Det som jag tycker är intressant är att lärarna i mina fall är väldigt positiva till det mångvetenskapliga arbetssättet, konstaterar hon.

Därmed finns det med mångvetenskaplig undervisning potential för lärarutveckling. Men hon konstaterar samtidigt att arbetssättet inte är allena saliggörande.

– Det behövs en balans mellan ämnesfördjupning vid sidan av mångvetenskaplig undervisning. Och det finns också risk för att nya inslag i undervisningen skapar stress för en del lärare som upplever tidsbrist. Alla kanske inte är övertygade om potentialen med mångvetenskaplig undervisning, säger Mård.

En modell som kan tillämpas Ett syfte med avhandlingen var också att ta fram en konkret teoretisk modell, en didaktisk modell för mångvetenskaplig undervis-

ning. Det finns kontextuella faktorer som läroplan, skolkultur och samverkan som påverkar hur undervisningen utformas.

– I modellen identifieras också mellanfaktorer som lärarna bygger upp undervisningen kring.

Här har jag tagit med exempelvis skolämnen, kompetenserna och elevernas förutsättningar. Den här modellen hoppas jag kan användas som reflektionsunderlag eller verktyg när mångvetenskaplig undervisning planeras.

Mård tror att mångvetenskaplig undervisning kommer att betonas också i framtiden. Hon poängterar att finländsk utbildning påverkas av riktlinjer som dras upp inom överstatliga organ.

– Övergripande ämnesundervisning är något som också betonas internationellt i många andra länder. Det uppmuntras till kompetenser där flera ämnen samverkar så därför tror jag att mångvetenskaplig undervisning också finns med i framtiden.

– Så vi behöver mer forskning kring det här arbetssättet och själv ska jag fortsätta forska och utveckla min didaktiska modell.

Den är inte färdig, säger hon. text och foto: christoffer thomasfolk

9

7.10.2021 • Nr 15

Nytt ämne på Åland: religions- och livsåskådningskunskap

Stor utmaning för klasslärare som inte har lämpliga läromedel Höstterminen på Åland har startat med ett nytt ämne på schemat – religion- och livsåskådningskunskap. Många är positiva till förändringen men den innebär en extra arbetsbörda för lärarna på låg- och mellanstadiet där man saknar lämpliga läromedel.

– Åland går sin egen väg i religionsundervisningen. Från fastländskt håll har intresse visats för vår modell, säger Katarina Halme-Wiklund, specialsakkunnig vid utbildningsbyrån vid Ålands landskapsregering.

4

klasslärare i Strandnäs skola har samlats för att ge sin syn på det nya ämnet i åländska skolor, religions- och livsåskådningskunskap. Josefine Eriksson är klasslärare i ettan, Maria Fredrikson och Johanna Eriksson i fyran och Anna Jonsson i sexan.

Det är bra att det nya ämnet införs, säger tre av dem. Åland har blivit allt mer multikulturellt och grupperna som valt livsåskådning istället för religion har med åren blivit så stora att man haft egna grupper årskursvis istället för att som tidigare ha en gemensam grupp för flera årskurser.

– Jag har känt en sorg över uppdelningen. Oberoende av vad man valt har man gått miste om en del. Nu får alla elever samma kunskap, säger Maria Fredrikson.

– Jag vet inte vad jag tycker efter bara några veckor med nya ämnet. Jag avvaktar med min åsikt tills jag ser hur ämnet blir, säger Johanna Eriksson.

Stor utmaning En del av skolans lärare har hittills undervisat i både religion och livsåskådning medan andra haft antingen det ena eller det andra ämnet.

– Det nya ämnet innebär en stor utmaning för oss och det kommer att gå åt en hel del arbetstid till att hitta lämpligt material, säger Johanna Eriksson.

– Det finns inget läromedel som vi kan använda rakt av utan vi får plocka härifrån och därifrån, både ur finlandssvenska och svenska läromedel. Vi tillverkar också en hel del material själva som passar det nya ämnet och det vi ska ta upp, säger Josefine Eriksson.

I Strandnäs skola, en 1-9 skola, berörs cirka 20 klasslärare av det nya ämnet. I högstadiet finns en ämneslärare.

– Det är bra att vi är så pass många. Vi planerar och strukturerar upp undervisningen tillsammans och delar med oss av material som vi tar fram. Vi ska också ha en intern fortbildning inom skolan utöver den som utbildningsbyrån arrangerar. Ämnesläraren på högstadiet ska ge oss en djupare kunskap om de olika världsreligionerna. Det känner vi att vi behöver för att kunna ge bra svar på elevernas frågor, säger de fyra.

Välkomnar förändringen Jonas Ekblom är ämneslärare i religion, historia och samhällslära vid högstadiet vid Övernäs skola i Mariehamn. Han välkomnar förändringen av flera skäl, inte bara för att Åland blivit mer mångkulturellt (nästan en tredjedel står utanför den evangelisk-lutherska kyrkan) utan för att alla elever nu

○ På Åland har en ny landskapslag om barnomsorg och grundskola antagits och i samband med det har undervisningen i religionskunskap förändrats. ○ Tidigare utgick ämnet från den evangelisk-lutherska tron och vårdnadshavarna kunde välja om eleverna skulle läsa religion eller livsåskådning.

 Det är bra att vi är många klasslärare i vår skola som kan samarbeta och hjälpa och stötta varandra när vi ska ta oss an det nya ämnet. Dessutom får vi fortbildning av skolans ämneslärare på högstadiet, säger fyra lärare i Strandnäs skola i Mariehamn, fr.v. Anna Jonsson, Johanna Eriksson, Josefine Eriksson och Maria Fredrikson.

○ Från och med höstterminen har alla elever samma nya ämne – religions- och livsåskådningskunskap – som är ett samhällsorienterat ämne. ○ Läroplansarbetet har pågått sedan 2018 i en arbetsgrupp med medlemmar från många olika områden. Även sakkunniga från Sverige har hörts.

Mer detaljerat Anna Jonsson säger att det blir en del kollisioner mellan den gamla och den nya läroplanen. Exempelvis ska frågor, som förr behandlades på en lägre årskurs, nu tas upp på en högre.

– Vi måste alltså ha koll på både den gamla och den nya läroplanen för att eleverna inte ska få en dubbel dos av något eller eventuellt gå miste om något, säger hon.

Lärarna efterlyser också en tydligare och mer detaljerad läroplan för det nya ämnet. Vad exakt för varje årskurs menas med exempelvis ”seder och traditioner”?

– Stora begrepp öppnar för tolkningsmöjligheter och det kan leda till olika undervisning till och med i skolorna inom Mariehamn, säger lärarkvartetten. Än så länge har reaktionerna från hemmen varit få angående det nya ämnet.

– Och eleverna har mest reagerat på att gruppindelningen, som de blivit vana vid, är borta – att alla nu har samma ämne, säger Anna Jonsson.

Fakta om det nya ämnet

 – Kristendomen glöms inte bort i den nya läroplanen som en del kritiker påstått. Undervisningen ska enligt läroplanen behandla religionskunskap som en del av den kulturella allmänbildningen och det betyder att vi ska gräva där vi står och jämföra omvärlden utifrån den kunskapen, säger Jonas Ekblom, ämneslärare i Övernäs skola i Mariehamn.

får ”betrakta världen och religioner med ett mer objektivt synsätt”.

– Alla elever får en gemensam och likvärdig kunskapsbas att stå på och det nya ämnet är likställt med övriga samhällsorienterade ämnen. Inte kan vårdnadshavare välja och vraka i innehållet i andra ämnen heller utgående från tycke och smak, säger han.

Enligt honom blir skillnaderna i praktiken mindre på högstadiet än på låg- och mellanstadiet.

– Vår undervisning har länge varit konfessionslös. Men nu kommer den att präglas mer av etik och moral och mer om de stora världsreligionerna, säger han.

Läromedelsläget ser också bra ut på högstadiet. Här använder man den svenska boken ”Religion och liv 7–9” av Leif Berg och Gunilla Rundholm.

Jonas Ekblom vill i sin undervisning lyfta fram de likheter som finns mellan religionerna istället

för att betona skillnaderna.

– Det brukar uppstå många aha-upplevelser i klassrummet när eleverna förstår hur lika vi människor är. Denna förståelse är en bra grund för att skapa ett mer öppet och tolerant samhälle där vi lär oss att respektera varandra, säger han.

Förändringar kräver sitt Katarina Halme-Wiklund på utbildningsbyrån säger att man inte kan skjuta upp starten för det nya ämnet i väntan på lämpliga läromedel.

– När passar det i så fall? När finns det bra läromedel som uppfyller alla krav? Lärarna måste skapa material tillsammans och dela med sig. Det kommer givetvis att ta tid och resurser innan allt sitter som det ska. I alla förändringar blir en del försökskaniner, det är oundvikligt. Klasslärarna behöver få mest stöd och där-

○ Läroplanen fastställdes i våras efter att ha varit på remiss. Eftersom ämnet är nytt står utbildningsbyrån vid Ålands landskapsregering bakom ett fortbildningspaket för lärarna. Det drogs i gång i våras och ska pågå hela det här läsåret.

för har vi dragit igång den gemensamma fortbildningen, säger hon och fortsätter: – Jag ser förändringen som ett stort steg framåt. Vi skapar förståelse för varandra istället för att segregering. Det är spännande att Åland går i bräschen och från fastländskt håll visas intresse för vår modell, säger hon.

Gränsdragningen mellan religionsutövning och traditioner är inte alltid given. Får man sjunga psalmen ”Den blomstertid nu kommer?” på avslutningen är en fråga som många nu ställer.

– Det får man. En enskild psalm i skolhuset är inte religionsutövning. Det är däremot julkyrka med en präst, som predikar, och böner som hålls. Det kan skolan ordna även i fortsättningen men det ska i så fall inte vara obligatoriskt, säger Katarina Halme-Wiklund. text och foto: helena forsgård

10

7.10.2021 • Nr 15

kolumnen Pia Rehn Bergander Verksamhetsstödjare i specialpedagogiska frågor, Botkyrka utbildningsförvaltning.

Bara hon själv vet vad en lyckad dag kostar Vardag igen. För ändamålet lämpliga kläder ligger utlagda och strategier för alla kända kritiska punkter gör sig redo.

Gå snabbt till lunchen så det finns sittplats bland de andra, men gå inte så snabbt att du är först. Placera maten på tallriken på ett sätt som inte avslöjar att du har tagit ett minimum av det mesta. Titta lagom mycket på den som pratar och skratta när de andra gör det, men inte så högt som igår. Skratta även om det inte är roligt. Eller nicka. Undvik att prata om det du helst vill prata om, för det blir lätt för mycket. Fråga hellre.

Fråga, nicka. Nicka, le. Ta inte upp för personliga saker.

Laptoppen är laddad för det viktiga tittandet in i den som ska ske under rasterna. Den är redo för skrivandet av ett dokument som verkar viktigt och ser ut som andras, men är bara hennes egen hemlighet. Silverringen med den lösa kulan är på. Det känns skönt när kulan med tummens hjälp snurrar varv efter varv på långfingrets undersida medan ingen ser.

Idag äntligen prov. Äntligen tystnad. Äntligen inget annat än ett enda tydligt fokus, om det inte var för fläkten.

Om självklarheter är obegripligheter eller om det förhåller sig tvärtom beror till stor del på om vi som individer tillhör den majoritet som anger normen eller inte. Önskan om att vara norm(al) verkar särskilt stark hos flickor och kvinnor, enligt vad vi vet om bland annat maskering av autistiska drag.

För varje flicka som får diagnosen autism får fyra pojkar densamma, och bland dem som har en högre begåvning än genomsnittet går det nio diagnostiserade pojkar på varje diagnostiserad flicka. Det är många.

Bara hon själv lever med den utmattning en lyckad dag kostar.

Bara hon vet vad som skrivs i ett parallellfönster på laptoppen när hon kraftsamlar inför nästa akt. ”Läraren som var en bluff.”

Sedan avklär hon sig dagens normkostym innan hon kryper ner i sängen som en boll och ligger där tills det mörknar även utanför.

En individ med autism och starka intellektuella resurser kan ha god förmåga att veta vad som förväntas av henne och på många sätt lyckas väl i livet. För varje framgång är förväntningarna minst lika höga inför nästa etapp som de var inför den föregående, från både hennes själv och från omgivningen.

Det riskfyllda är att ingen förmår göra rätt beräkning av helhetens ökande last, för varje känslo- och tankeprocess som föregår varje avvägt vardagsbeslut är dold för omvärlden och en del av normen för den enskilde, som aldrig har gått i någon annans skor.

Bara hon själv lever med den utmattning en lyckad dag kostar. Bara hon vet vad som skrivs i ett parallellfönster på laptoppen när hon kraftsamlar inför nästa akt. ”Läraren som var en bluff.”

Sedan avklär hon sig dagens normkostym innan hon kryper ner i sängen som en boll och ligger där tills det mörknar även utanför. Det var ingen som genomskådade henne idag heller.

Trestegsstöd också inom småbarnspedagogiken Barnets rätt att få stöd inom småbarnspedagogiken stärks.

I en regeringsproposition föreslås att stödet stärks så att det har tre steg på samma sätt som i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

I lagen om småbarnspedagogik finns för närvarande inga bestämmelser om strukturen på det stöd som ges eller om ordnandet av stödet. Riksdagen förutsatte 2018 när den antog lagen om småbarnspedagogik att statsrådet bereder en proposition om det stöd som erbjuds inom småbarnspedagogiken som en täckande helhet.

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering utvecklas en modell för stöd i tre steg för småbarnspedagogiken.

Viktig startpunkt för lärandet – Småbarnspedagogiken är en viktig startpunkt för barnets lärande.

Vi stärker nu varje barns rätt till stöd så att problem i barnets färdigheter och lärande kan åtgärdas genast i början av lärandevägen.

Stöd som ges vid rätt tidpunkt och är tillräckligt starkt i alla utvecklingsskeden är en förutsättning för ett jämlikt och lyckligt samhälle, säger Li Andersson.

I lagen föreskrivs det om barnets rätt till stöd inom småbarnspedagogiken, om det stöd som ges, om genomförande av stödet, om

 Också barnen inom småbarnspedagogiken skall omfattas av trestegsstödet. foto: adobe stock

bedömning av stödbehovet och om meddelande av beslut om särskilt stöd.

Det stöd som ges inom småbarnspedagogiken ska förstärkas i enlighet med barnets individuella behov. Det föreslås att stödet stärks så att det har tre steg (allmänt – intensifierat – särskilt stöd) på samma sätt som i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Stödet ska genomföras på ett inkluderande sätt.

Alltid individuellt stöd Stödåtgärderna ska alltid inledas genast när stödbehovet har framkommit. Stödet ska alltid vara in-

dividuellt, men stödnivån ska öka när man övergår till intensifierat och särskilt stöd.

På den starkaste stödnivån ska ett förvaltningsbeslut fattas. Det föreslagna stödet ska tillämpas på alla anordnare och producenter av småbarnspedagogik som är verksamma med stöd av lagen om småbarnspedagogik.

Enligt förslaget gäller stödet alla barn som omfattas av lagen om småbarnspedagogik oberoende av hur småbarnspedagogiken ordnas.

I lagförslaget föreslås inga nya stödformer utan att de förfaringssätt som redan nu är i bruk ska användas mer systematiskt.

Ny handbok för mofi-lärare Handboken Mofi-stigen syftar till att stödja och inspirera arbetet med den kontinuerliga utvecklingen av undervisningen i modersmålsinriktad finska.

Mofi-stigen utkommer den 5 november och lanseras vid ett boksläpp på Zoom. Handboken är primärt riktad till lärare som undervisar mofi i åk 1–9, men riktar sig med tanke på behovet av stöd i utvecklingsuppdraget också till utbildningsanordnare. Den svarar

mot de förväntningar och krav på utveckling av mofi-undervisningen som med jämna mellanrum lyfts fram i samhällsdiskussionen, i nationella utvärderingar av lärresultat i finska samt i Gun OkerBloms utredning från 2021 om den svenskspråkiga utbildningen i Finland. Med utgångspunkt i de nationella läroplansgrunderna och aktuell forskning bidrar den till att förtydliga mofi-undervisningens uppdrag och särdrag.

Handboken är ett resultat av

forsknings- och utvecklingsprojektet Mofi 2.0, ett samarbete mellan Åbo Akademi, Vasa övningsskola och Enheten för svenskspråkig verksamhet vid Utbildningsstyrelsen. Projektet har genomförts i nära samarbete med ca 40 aktiva lärare i svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen runtom i Svenskfinland.

Länken till Zoommötet som sker den 5 november kl. 13.30-15 finns på adressen https://aboakademi.zoom.us/j/61714215688.

Bokmässa på riktigt Helsingfors Bokmässa 2021 arrangeras den 28-31 oktober 2021 i Helsingfors Mässcentrum.

I fjol arrangerades bokmässan enbart som ett digitalt evenemang på grund av coronaläget. I år är mässan en vanlig besöksmässa med digert program under fyra dagar. Programmen från två scener kommer att strömmas och ett ovanligt stort antal internationel-

la författarbesök kommer att vara möjliga online.

Programscenerna Fiskehamnen och Blåbärslandet på Helsingfors Bokmässa erbjuder fyra dagar av svenskspråkigt program.

Dessutom är en del av barnområdets program på scenerna Kumpula och Toukola på svenska.

I Fiskehamnen kommer bland annat Svenska Yles Litteraturpris 2021 att kungöras den 30 oktober

På scenen Kumpula arrangerar Sydkustens ordkonstskola den 29 oktober kl. 12 en quiz, det vill säga en bokfrågesport mellan två skolklasser där den som läser mest vet bäst. Frågorna handlar om aktuella finlandssvenska barn- och ungdomsböcker. Även publiken lär ha chansen att vinna bokpriser.

Hela programmet finns på Bokmässans webbplats kirjamessut. messukeskus.com.

11

7.10.2021 • Nr 15

debatt

Gediget arbete i Sannäs skola Sannäs skola har gjort ett mycket gediget arbete med att skapa ämneshelheter av de olika skolämnenas läroplansinnehåll, skriver forskaren Nina Mård i en kommentar till artikeln på mittuppslaget i denna tidning.

Hon intervjuas själv på sidan 8.

Det är givande att läsa om den gemenskap som skolan utvecklat tack vare arbetssättet, och även om hur lärare och elever är positiva till skolvardagen.

Det är tydligt att skolan med sin pedagogik strävar efter att göra lärandet meningsfullt med alla sinnen och med varierande metoder. I de helheter som nämns i texten framkommer att eleverna är väldigt aktiva. Förankringen i läroplanen ger tyngd och vägledning för arbetet.

Jag blev glad att läsa hur lärarna i Sannäs skola betonar lärarens undervisningsansvar. I min avhandling diskuterar jag ämnesövergripande/mångvetenskapligt arbete som både lärar- och elevcentrerat.

Lärarens och elevens roller

har diskuterats mycket i forskning om bl.a. fenomenbaserad undervisning, och man kan ibland få en känsla att läraren inte längre får undervisa utan allt ska kretsa runt elevens eget arbete (jfr bl.a.

Saarinens avhandling, 2020).

Utifrån de resultat jag fått i avhandlingen visar jag på lärarens undervisningsansvar med att definiera teman, innehåll, målsättningar och metoder för arbetet.

Läraren bör leda undervisningsprocessen med fast och trygg hand, samtidigt som allting görs med utgångspunkt i elevens behov, förutsättningar och intressen. En meningsfull undervisning erbjuder eleverna möjligheter till mångsidigt lärande, men det är inte detsamma som att eleverna lämnas ensamma, som Jessika Gillberg konstaterar.

En annan styrka i Sannäs skolas arbete är förankringen i skolämnen och ämneskunskap.

Frågan om ämnens betydelse och funktion i ämnesövergripande/mångvetenskapligt arbete har diskuterats mycket inom forskningsfältet. Rädsla för ytlighet och tappande av skolans uppdrag att erbjuda eleverna akademiska ämneskunskaper har framförts.

I min avhandling utvecklar jag ett teoretiskt resonemang kring det ämnesövergripande/mångvetenskapliga arbetssättet som en

Som en följd av Folktingets SuomiAreena diskussion i somras om nätmobbning vill vi fortsätta på temat och bjuder på

FULET – en skräckfylld enaktare om mobbning Tonåringarna Kim och Sandra bestämmer sig för att utsätta sin redan utstötta klasskompis Juliette, även kallad Fulet, för ett elakt skämt. De lurar in henne i en falsk trygghet med löfte om vänskap som lockbete och snart har Fulet fastnat i deras fälla.

18.10 kl. 18.30 19.10 kl. 18.30 26.10 kl. 18.30

Wasa Teater, Vasallen Åbo Svenska Teater, Studio-scenen Musikskolan Sandels, Helsingfors

Folktinget välkomnar samhällsaktörer, politiker, lärare och föräldrar att se pjäsen. Direkt efter, möjlighet till diskussion om pjäsen.

Läs mera på och anmäl dig via folktinget.fi/fulet.

Föreställningen är gratis.

undervisningsform som placerar sig mellan skolans ämnen och elevens livsvärld.

Genom ämnesövergripande/ mångvetenskaplig undervisning får eleverna utforska teman och fenomen som är relevanta i deras vardag. Genom att närma sig temat ur olika perspektiv finns goda möjligheter att främja elevernas akademiska kunskap genom ämnesmässiga begrepp och metoder. En sådan målmedveten strävan ser jag i Sannäs skolas arbete.

Jag blir lite nyfiken på hur skolan resonerar kring vilka skolämnen som tas med i helheterna och vilka som undervisas separat.

I texten nämns att matematik, språk och gymnastik tas med om det faller sig naturligt, men det verkar som att så inte alltid är fallet. Studier har visat att samma ämnen verkar ha en tendens att lämna utanför ämnesövergripande/mångvetenskapliga satsningar också i högre årskurser.

Handlar det om att skolämnen har olika karaktär och lämplighet att anknyta till andra ämnen, eller handlar det om att vissa skolämnen anses viktigare och därmed behöver tid för ämnesmässig fördjupning?

Jag anser att det behövs forskning som inriktar sig på att utveckla verktyg för att synliggö-

ra kopplingar mellan ett enskilt ämne och de övriga.

Vilka möjligheter finns exempelvis för matematiken att samverka med andra ämnen?

I min egen forskning har jag fokuserat på hur ämnena historia och samhällslära undervisas i ämnesövergripande/mångvetenskapliga sammanhang. Det är viktigt att sådana resultat kommuniceras till lärare för att ge infallsvinklar på arbetet.

Det framkommer också i reportaget att lärarna i Sannäs skola är engagerade och motiverade.

De sätter ner en hel del tid på att planera och skapa ändamålsenligt material.

Samtidigt som möjligheten att skapa en meningsfull skolvardag kan vara sporrande för lärare att avsätta mycket planeringstid, har studier visat att det också finns en upplevd känsla bland en del lärare att ämnesövergripande/mångvetenskapligt arbete är tidskrävande och arbetsdrygt.

En pedagogisk satsning likt den i Sannäs kräver att hela kollegiet är med och att skolan är av sådan storlek att det praktiskt är genomförbart.

I en större skola kanske man i stället behöver fokusera på att skapa helheter inom exempelvis olika årskurser. Viktigt är dock att ge strukturella möjligheter

och resurser för lärare, eftersom de alla i nuläget enligt läroplanen förväntas genomföra mångvetenskapliga lärområden och helhetsskapande undervisning. Det får inte bli en tilläggsbörda, utan lärarna bör ges utrymme att hitta gemensam planeringstid innanför sin arbetstid.

Vi behöver också en öppen diskussion om möjligheter och utmaningar med denna undervisningsform så att varje lärare enskilt och tillsammans med sina kolleger kan skapa sig en förståelse av vad det ämnesövergripande/mångvetenskapliga handlar om och vilka syften den kan tjäna i den egna undervisningen i den egna skolan.

Lokala behov och resurser är viktiga utgångspunkter i arbetet.

Den enskilda läraren behöver få vara sig själv och hitta ett bekvämt sätt att undervisa, precis som Sannäs-läraren Minna Sahlberg konstaterar.

En ökad delaktighet och kollegial samverkan är ändå något som kan erbjuda vidgade perspektiv på det egna läraruppdraget. I min avhandling konstaterar jag att ämnesövergripande/mångvetenskaplig undervisning har en potential för lärarutveckling, det vill säga att läraren kan få nya perspektiv på sitt arbete. nina mård

möten och kurser ○ Kyrkslätts lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte torsdag 28.10 klockan 16.00 på Bistro O’mat. Efter mötet bjuder föreningen på middag. Bindande anmälan senast den 20 oktober till lotta. back@edu.kirkkonummi.fi. ○ Sibbo Lärarförening rf. håller sitt höstmöte torsdag 28.10 klockan 16.00 -> på Savijärvi gård. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Vi får besök av FSL:s ordförande Inger Damlin och ombudsman Jens Mattfolk som kommer och berättar om aktuella händelser i förbundet och svarar på frågor om kommande förhandlingar. Preliminär meny är sallad med 2 olika pajer, kaffe med tilltugg. Deltagande och eventuella matbegränsningar anmäls till sekreteraren Irene (irene.raphanel@sipoo.fi) senast 19.10.2021. ○ Alla medlemmar i Pedersöre lärarförening r.f. inbjudes härmed till höstmöte torsdag 28.10 kl 18.30 i Sursik skola. Stadgeenliga ärenden. Efter mötet serveras en kvällsbuffé. Anmälningar sändes per e-post till adressen peter.kotkamaa@pedersore.fi senast 20.10. Välkomna! ○ Nykarleby lärarförening r.f. håller höstmöte onsdag 3.11. 2021, kl. 18.30 vid KREDU. Stadgeenliga ärenden, rundvandring och kaffeservering. Anmälningar görs till skolombuden eller till Monia, monia@ein.fi senast onsdag den 27.10.2021. Styrelsen. ○ 29–30.10 FSL-akademin, del 1, Tammerfors.

12

7.10.2021 • Nr 15

Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva.

Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • 01019 5110

Dags för karneval!

Kulturkarnevalen 2021 ordnas den 12–13 november.

LÄR DIG. UPPLEV. SPELA. UNDERSÖK. RÖR PÅ DIG. GÖR SJÄLV.

Skolan är out! Ute är in!

UTSTÄLLINGAR. NATURSTIGAR. ELDPLATSER.

 Det kan gå livat till på Kulturkarnevalen. foto: frej vuori

Mera information om labben och var de hålls samt anmälningsformulär finns på www.kulturkarnevalen.fi Kulturkarnevalen arrangeras av föreningen Kulturkarnevalen och Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS i samarbete med bland annat Borgå stad, DUNK, UngMartha, Finlands

Svenska Ungdomsförbund FSU, Radio X3M, Känsla rf och Climate Move. Karnevalen finansieras av Svenska Kulturfonden, Undervisnings- och kulturministeriet med flera.

Ytterligare information ges av producenten Eva-Helén Ahlberg, tfn 050 337 0367, e-post: eva-helen@kulturkarnevalen.fi

Bilder: Jari Kostetnen

På Kulturkarnevalen ordnas labb (workshops) i multimedia, dans, rörelse, musik, konst och mycket mer. Labben riktas till unga i åk 7–9 och på andra stadiet i de finlandssvenska skolorna och i språkbadsskolor. I år finns labb i Borgå, Helsingfors, Grankulla, Karis, Åbo, Närpes, Vasa, Jakobstad och online.

Labben hålls lördagen den 13 november med start för samtliga online på Discord på fredagskväll med invigningsprogram och introduktion till labben. Då finns det också olika aktiviteter på Discord, till exempel workshop om miljökrisen, konsten att debattera samt olika sällskapsspel. Det är också möjligt att delta båda dagarna i ett labb online. Anmälningen till Kulturkarnevalen, som i år arrangeras både online och offline, öppnade lördagen den 2 oktober och pågår till den 15 oktober.

I Haltias utställningar upplever man Finlands natur från fjällen till yttersta skärgården. Ute väntar Noux sjöplatås underverk. Ta med din klass på ett av våra inspirerande och lärorika 1-5 timmars program!

Reserveringar: info@haltia.com Tilläggsinfo: www.haltia.com/sv/naturskola Finlands naturcentrum Haltia är porten till Noux nationalpark i Esbo.