Läraren 15 2022

Ledaren

Vem ersätter läraren?

Kan lärarna ersättas och bytas ut mot någonting annat eller någon annan yrkesgrupp? Den teoretiska och även smått provoceran de frågan kastade professor emeritus Jón Torfi Jónasson ut bland del tagarna i Nordiska lärarorganisationers samråds förbundsseminari um nyligen. Svaret är uppenbart, ingenting kan ersätta en lärare i in teraktion med sina elever.

Det är ändå värt att stanna kvar vid frågan en stund. Genom att la borera med frågeställningen hittar man essensen i vad som är en bra undervisning och vad som karakteriserar en god skola. Då synen på kunskap och inlärning har förändrats, den artificiella intelligensen och digitaliseringen har gått framåt med stormsteg och skolan i allt stör re utsträckning agerar tillsammans med andra yrkesgrupper är frågan också värd att ställa, även om svaret känns givet.

Jón Torfi Jónasson svarar på sin egen retoriska fråga genom att stäl la ytterligare tre frågor. Vill vi att skolan skall göra samma sak som den gjorde för hundra år sedan? Om svaret är ja, kan exempelvis digitala undervisningsplattformar säkert göra en stor del av jobbet, slår Jónas son fast. Vill vi att skolan skall korrigera de problem som har uppstått i samhället? Då kan endast en del av arbetsuppgifterna ligga inom lärar nas arbetsfält. Eller vill vi att skolan skall bidra till att forma tänkande, intellektuella och välmående elever? Då är lärarna den yrkesgrupp som är väl rustad för att ta sig an utmaningen. Läraryrkets betydelse i sam

hället är med andra ord knuten till vad vi vill att skolan skall göra och åstadkomma.

Skolan av idag handlar om så mycket mer än undervisning och att inhämta kunskap. Sociala aspekter så som delaktighet och samman hang samt hälsa och välbefinnande har blivit en allt större del av sko lans verksamhetsområde. Jón Torfi Jónasson ställer därför frågan om skolan och lärarna borde ta ett större ansvar utanför själva undervis ningen, som hittills har setts som deras huvudsakliga uppgift.

På den punkten opponerar sig troligen en stor del av lärarkåren. Många vittnar om att det uttryckligen är undervisning som de vill syss la med, inte med alla de övriga uppgifterna som har fallit på skolans lott. I detta nr av tidningen Läraren vittnar två unga lärare om att de lämnat branschen delvis på grund av det merarbete som belastat dem vid sidan av undervisningen. Värt att notera är att de båda trivdes bra med själva undervisningssituationen.

Skolan opererar inte i ett vakuum. Ett samhälle som förändras stäl ler förändringskrav vilket också innebär en förändrad lärarroll. Vilket är behovet att se över lärarnas arbetsbild och yrkesroll? Hur kommer läraryrket att se ut i framtiden och vilken är lärarutbildningarnas be redskap att förse fältet med lärare som har relevant yrkeskunskap? Lä rarna kommer inte att kunna ersättas, det är rätt entydigt. Men deras yrkesroll kan komma att genomgå stora förändringar.

Ett samhälle som förändras ställer förändringskrav vilket också inne bär en förändrad lärarroll. Vilket är behovet att se över lärarnas arbetsbild och yrkesroll?

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020

54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark,

e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09)

e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser

euro/spaltmm

PRENUMERATION

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL

Förbundsordförande

Ombudsman

Kallelse till fullmäktigemöte

FSL:s högsta beslutande organ, fullmäktige, kallas till ordinarie höstmöte 10–11.11.2022 i Mässcentrum, Helsingfors. Mötet inleds klockan 12.00 den 10 november och avslutas senast klockan 14.30 den 11 november Möteshandlingarna laddas upp i förtroendevaldas intra senast i slutet av vecka 42. Vår förbundssekreterare Pocke Wikström, jan-mikael.wikstrom@fsl.fi, svarar på eventuella frågor kring mötet och arrangemangen.

Var med och påverka genom motioner och initiativ!

Medlemsföreningar, medlemsgrupper och enskilda medlemmar kan skicka in motioner till fullmäktige fram till 13.10. Fullmäktige välkomnar även initiativ, som är enklare än motioner och inte kräver att den som väcker initiativet presenterar ett förslag på beslut. Initiativ till höstens fullmäktige ska lämnas in senast 3.11.

Enklast sänder man in motioner och initiativ elektroniskt via medlemsintran: fsl.fi/medlemsintra. Där finns också mera instruktioner för motioner och initiativ. Frågor fullmäktige vill ställa styrelsen ska inlämnas senast fyra dagar före mötet.

Som FSL-medlem kan du följa med mötet på sociala medier: #fslfullmäktige

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

ord för ord

Norska regeringen satte punkt för lärarstrejken

Utdanningsforbundet: ”Vi är fly förbannade”

Den längsta lärarstrejken i Nor ges historia är slut. Arbetsmi nister Marte Mjøs Persen med delade den 27 september att re geringen har beslutat att avslu ta strejken genom att ta i bruk en så kallad tvångslönenämnd.

– Vi är kritiska till beslutet. Ett tvång löser inte de problem som vi har i skolan idag och de utma ningar som vi har lyft fram i och med strejken. Regeringen har inte heller presenterat någon lös ning på problemen, säger Thom Jambak, styrelseledamot i Utdan ningsforbundet till tidningen Lä raren.

Strejk i 100 dagar

Det var i juni som lärarfack et inledde sin strejk som steg vis har trappats upp och på gått i över 100 dagar. I slutske det var omkring 8100 norska lä rare ute i strejk. Strejken handlar långt om lön, enligt Utdannings forbundet har lärarna nedprio riterats i kommunerna de senas te sex åren.

Men regeringen blåste av det hela med hänvisning till bland annat det hårda trycket på elev ernas psykiska hälsa. Vardagen har varit ostabil för många ef ter coronapandemin och jämlik heten svajar då vissa elever får undervisning medan andra inte får det.

Den tillsatta tvångslönenämn

den ska nu fatta ett beslut om hur lärarnas avtal kommer att se ut och lösningen tvingas både ar betstagarna och -givarna accep tera. Lärarfacket har alltså inte möjlighet att påverka uppgörel sen.

– Om man ser historiskt på det så brukar resultatet bli det sam ma som det var innan vi inled de strejken. Det betyder i så fall att lärarna kommer att tappa i löneutveckling också i år, säger Jambak.

Hur vanligt är det att man an vänder sig av en tvångslöne nämnd?

– Det är ovanligt, men den an vändes också under den senaste strejken. Lärarna har två år i rad stoppats av tvångslönenämnden.

Strejkrätten naggad i kanterna Enligt Thom Jambak är Utdan ningsforbundets medlemmar fly förbannade på regeringens be slut att avbryta strejken. Lärar na är provocerade och anser att statsmakten begränsar strejk rätten

– Jag ser väldigt allvarligt på det. Hur skall lärarna kunna strej ka sig till ett bättre resultat när regeringen kan ta till maktmedel för att avbryta en laglig strejk.

Då missnöjet pyr har det re dan spekulerats i om de norska lä rarna går ut i strejk igen i vår. I maj är det nämligen dags för en så kallad mellanuppgörelse. Då finns

en möjlighet att justera nämn dens beslut och Utdanningsfor bundet är tillbaka vid förhand lingsbordet.

Ansvaret flyttat från staten till kommunen År 2004 fattade det norska Stortinget beslut om att överföra förhandlingsrätten från staten till kommunerna. Enligt Utdannings forbundet är det en orsak till den segslitna konflikten.

– Det vi har sett är att lärarna har tappat i lön och status. Vi har fått uppleva en lärarflykt, 40 000 utbildade lärare jobbar inte längre i skolan. Nästan 20 procent av un dervisningen utförs av personer som inte har lärarutbildning, sä ger Thom Jambak.

– Arbetsgivaren är inte intres serad av att ta ansvar för att lä rarlönen släpar efter. Det är en av grund mellan de politiska sko lambitionerna och viljan att ge nomföra dessa ambitioner ute i kommunerna.

Vad gör Utdanningsforbun det nu?

– Vi har ännu ingen plan för fortsättningen. Men det som är uppenbart för mig är att vi inte kan fortsätta som tidigare. Ansva ret för lärarnas löner måste tillba ka till staten.

text och foto: mattias fagerholm

Val i en ny tid

Det närmar sig val inom förbundet FSL, ett val då styrelse, presidium och ordförande ska utses. Senast förbundet valde ordförande skedde det mitt i en ordförandeperiod och under minst sagt extrema förhållande, med en del av ledamöterna närvarande och en del på distans. Höstens fullmäktigemö te är således historiskt; det är första gången som förbundets fullmäktige enligt de nya stadgarna väljer ordförande för en fyraårsperiod.

Som en följd av stadgeförändringar avskaffades förbun dets högsta beslutande organ kongressen efter 2018. I sam band med det beslutet bestämdes det också att förbundet i verksamheten garanterar en träff vart fjärde år som samlar flera medlemmar än ett ordinärt fullmäktigemöte.

FSL:s styrelse har trots det beslutat hålla höstfullmäkti ge 10–11.11 där valen hålls utan inbjudna gäster. Yttre faktorer som pandemi, kriget i Ukraina och framför allt strejken i vå ras har påverkat förbundets ekonomi. Som en följd av detta har styrelsen varit tvungen att göra prioriteringar. Styrelsen är dock fullt medveten om att det här beslutet inte är i linje med det som utlovades då kongressen avskaffades. Jag kan inte annat än beklaga det här, och har samtidigt full förståel se för dem som känner sig svikna.

Ärendet har väckt diskussion och kommer därför att ännu tas till behandling av FSL:s styrelse. Varje beslut som inte känns rätt för den enskilda medlemmen har vi som sty relse all orsak att granska. Med en lösningsfokuserad inställ ning hoppas jag att vi ska kunna hitta en väg framåt även i den här frågan.

Vid nästa ordförandeval, hösten 2026, är styrelsens starka inten tion att följa det som bestämdes i samband med avskaffandet av kongressen. Vi är beredda att till det tillfället garantera en träff som samlar flera medlemmar än ett ordinärt möte.

Demokrati i kombination med lyhördhet för kritik ska par trivsel. För varje medlem måste det vara en självklarhet att just de värderingarna är synliga i allt det vi gör inom för bundet

Vid nästa ordförandeval, hösten 2026, är styrelsens star ka intention att följa det som bestämdes i samband med av skaffandet av kongressen. Vi är beredda att till det tillfället garantera en träff som samlar flera medlemmar än ett ordi närt möte.

Jag kommer därför att föra det som lovades under kon gressen till beslut i organisationen, där mitt förslag är att vi i samband med höstfullmäktige fattar ett beslut som garan terar att det som utlovades 2018 inte kan glömmas eller för bises.

Min ärliga tro är att transparens i det krisdrabbade sam hälle vi just nu lever i ökar förståelsen för den starka vi-an dra som kännetecknar vårt förbund. Styrelsen kommer där för att informera medlemmarna om ärendet efter att diskus sion förts.

Thom Jambak är styrelseledamot i det norska lärarfacket Utdanningsforbundet. Han är kritisk till den statliga inbland ningen i lärarstrejken och tycker att tvång inte löser de problem som finns i skolan idag.

29 procent av de finlandssvenska lärarna planerar byta bransch. Det visar Finlands svenska lärarför bunds kartläggning med ca 1500 respondenter Det är främst klasslärarna som överväger branschbyte och trenden är tydligast i Nyland. I kartlägg ningen framgår också att 63 procent av lärarna är missnöjda med sin lön. Tidningen Läraren har träffat två unga lärare som har lämnat branschen.

Veronica följde sin passion och lämnade lärarbanan för att bli företagare

Veronica Lönnqvist

sade upp sig från sin fasta lärartjänst och kastade sig in i en osäker framtid som privatföretagare. En orsak till branschbytet är den anspråkslösa lärarlönen.

Veronica Lönnqvist är utbildad slöjdlärare. Hon fick ut sina pap per från Åbo Akademi 2019 och in ledde sin lärarbana som klasslära re. Men så blev textilslöjdslärar tjänsten vid Åshöjdens grundsko la i Helsingfors ledig. Hon sökte den fasta tjänsten, fick den, men sade sedan upp sig.

– Jag trivdes jättebra som lära re. Inte med alla arbetsuppgifter dock. Undervisningen och att pla nera den tyckte jag jättemycket om. Men det är så mycket annat skit, rent ut sagt, som är en del av jobbet och som jag inte tycker om. Du förutsätts jobba med sådant som du inte får betalt för.

Vad var jobbigt i det ”övriga arbetet”?

– Det som jag tyckte var tyngst var konflikthanteringen. Att reda ut bråk.

Löpte garnnystanet ut Veronica valde i stället att sat sa fullt ut på sin passion och på sitt företag Garnknuten som hon grundade redan 2015. Passionen är virkning och företagsidén är att sälja virkmönster för leksaker, eller amigurumi som branschfol ket skulle uttrycka det.

Inom ramen för företaget ska par hon också innehåll i socia la medier, drar kurser både i egen regi och på Arbis samt säljer garn och tillbehör. Jobbet sköter Vero nica till största delen digitalt och hon har kunder över hela värl den. Sedan augusti jobbar hon till 100 procent med sitt enmans företag.

– Jag har märkt en skillnad då jag nu jobbar med eget före

tag. Jag har social energi kvar ef ter arbetsdagen som jag absolut inte hade då jag jobbade som lära re. Jag ville bra sitta hemma efter skolan. Min sambo säger: Nuförti den vill du umgås på kvällarna.

Hur går ditt företag?

– Det går bra. Då jag får läg ga mera tid på företaget så växer det snabbare. Min passion ligger nu i att utveckla företagsidén. Att starta från noll och se hur långt man kommer, den processen fas cinerar mig.

Vad är bäst med att vara egen företagare?

– Flexibiliteten. Jag kan välja varifrån jag jobbar, hemma eller på ett café. Jag kan ta två timmars lunchpaus om jag känner för det. Friheten är stor. Och jag ser direkt en ökning i omsättning och in komst ju mer jag jobbar.

Hur viktig är lönen?

– Den är jätteviktig som morot, åtminstone för mig. Det jag gillar med att vara företagare är att jag kan växa hur mycket som helst. Och ju mer företaget växer desto större inkomst får jag. Men som lärare finns det ett tak. Lärarna borde få en sådan lön som de för tjänar. Om lönen hade varit på en annan nivå finns en chans att jag hade varit kvar i skolan.

Tror du att du någonsin åter vänder till skolvärlden?

– Just nu tror jag det inte. Inte så som det kommunala skolsyste met ser ut idag.

Många vill lämna lärarjobbet Veronica Lönnqvist är inte ensam om att gå i branschbytartankar. I FSL:s medlemsundersökning från 2021 uppger 29 procent av res pondenterna att de planerar byta bransch.

– Jag är inte förvånad. Jag har bara jobbat som lärare i tre år, men äldre kollegor säger att deras arbetsbild har förändrats totalt.

Var du beredd på hur arbets bilden skulle se ut?

– Inte alls. Den bilden hade man inte fått via studierna. Studi erna gav en förskönad bild av hur

arbetet skulle se ut. Det är helt snedvridet.

Vad gör du om 15 år?

– Då har jag mitt miljonföre tag, skrattar Veronica. Jag tror att jag är företagare men inte är det säkert att mitt företag ser ut som det gör idag.

Studierna gav en förskönad bild av hur arbetet skulle se ut. Det är helt snedvridet.

VERONICA LÖNNQVIST slöjdlärare som bytt bransch

Slöjdlärare Veronica Lönnqvist lämnade lärarjobbet och har ett företag som bland annat säljer virkmönster för leksaker och bedriver kursverksamhet.

”Jag jobbade för mycket, men kände att jag inte uppnådde någonting”

Tidningen Läraren har träffat en ung klasslärare som har valt att lämna läraryrket långt på grund av ett utmanande elevunderlag. Att inkludera elever med särskilda behov har blivit en övermäk tig uppgift på många håll.

– Jag lyckades inte göra ett så bra jobb som jag hade önskat. Det kändes som ett misslyckande, säger läraren.

Läraren i fråga är verksam på en liten ort i Svenskfinland och har önskat uppträda anonymt i tid ningen Lärarens artikel.

– Jag vill inte hänga ut kolleger eller elever och vill inte att någon annan skall få skuldkänslor, säger läraren och betonar att både sko lans speciallärare och övriga kol legium erbjöd stöd och hjälp.

Hen är utbildad klasslärare och har jobbat som lärare i fem år och har också behörighet att un dervisa i ett av grundskolans läro ämnen på högstadiet. Det senaste läsåret var tungt och då fattades beslutet att byta bransch.

– Jag hade en utmanande klass med många elever med speciel la behov och det var ganska stö kigt. Det blev en ond cirkel. Jag lyckades inte göra ett så bra jobb som jag skulle ha önskat och fick en känsla av att jag misslyckades trots att jag gjorde så gott jag kun de. Det blev för mycket helt en kelt.

– När jag kom hem från skolan var jag helt slut. Och då skulle jag ännu orka med mina egna barn som ville ha min uppmärksamhet.

På kvällen måste jag ännu planera inför följande dag. Jobbet sög all min energi.

Från klasslärare till ingenjör Nu jobbar läraren som projektin genjör. Till arbetsuppgifterna hör att koordinera processerna mel lan företagets kunder och den egna försäljnings- och produk tionspersonalen. Jobbet kräver en god organisationsförmåga och att man klarar av att hålla många bollar i luften samtidigt. I den be märkelsen är det inte helt olikt lä rarjobbet.

– Jag trivs väldigt bra. Det är mycket lugnare att jobba med vuxna. Jag behöver inte hela ti den fundera på vem som beter sig illa mot någon annan eller reda ut bråk. Såklart finns missnöj da kunder, men det är en helt an nan sak.

– När jag kommer hem nu har jag mycket mera energi, ock så om jag har jobbat övertid. På varje arbetsplats finns stressmo ment, men nu är jag inte på hel spänn hela tiden. Det är så otro ligt mycket som händer i en skola

som du bör vara medveten om. Du måste ha ögon i nacken och hin ner aldrig med en kort vilopaus som skulle behövas för att man ska orka.

Orimlig inklusion

Helsingfors biträdande borgmäs tare Nasima Razmyar skapade ny ligen rubriker då hon lyfte katten på bordet och konstaterade att in klusionen har drivit många klas ser till kaos.

Tanken är att elever med sär skilda behov skall integreras i skolgemenskapen. Men när det så kallade trestegsstödet hal tar faller det ofta på klasslära rens lott att försöka arrangera så att eleven får de stödfunktioner som den har rätt till. Det vittnar också den lärare som vi tar talet med om.

– Det skulle behövas specialklas ser. Sparåtgärderna som gjordes i inklusionens namn har ställt till det. Jag hade elever som inte alls klarade av att vara i en stor klass. De gynnas inte själva av det och det gör ingen annan heller.

Tror du att du kommer tillba ka till skolvärlden?

– Jag har svårt att tänka mig att alls skulle vilja jobba som lä rare igen, så känns det nu. Mitt nuvarande jobb är intressant och bättre betalt. Flera hundra euro mer i månaden får jag nu. Och jag är inte lika belastad som då jag jobbade som lärare.

Det skulle behövas specialklasser. Sparåtgärderna som gjordes i inklusionens namn har ställt till det. Jag hade elever som inte alls klarade av att vara i en stor klass. De gynnas inte själva av det och det gör ingen annan heller.

De flesta lärare planerar inte ett byte av bransch, men i vissa lärarkategorier funderar rentav en tredjedel på att lämna lärarjobbet, visar

kartläggning

illustration: sebastian dahlström

I

Askers talas det både svenska

Askers heter det nya skolcentret i Svartå där både svensk språkiga Svartå skola och finskspråkiga Mustion koulu sedan början av läsåret jobbar sida vid sida. Matsalen är gemensam, gården är gemensam, till och med lärarrummet är gemensamt. För att inte tala om lärarmötena.

– Här kommer man in och svenska skolans 34 elever har sina knaggar till vänster och finska skolans 57 elever har sina till höger, säger Svartå skolas rektor Hanna Rönn blom då vi går in i skolhuset Askers genom huvudingången. Rakt framför oss ligger matsalen, som också nyttjas av dagisbar nen, som finns i samma byggnad.

– Camilla som jobbar i köket har nog fullt upp hela dagen.

Har ni skilda matturer för de svenska och de finska eleverna?

– Nej, vi äter alla tillsammans, i tre turer beroende på årskurs.

Eleverna har också alltid rast samtidigt, berättar Hanna.

Hanna själv undervisar i år förskole barn, ettor och tvåor samtidigt, i Svartå

skolas utrymme. Det finns inga mellan väggar i hela Svartå skolas (alltså den svenska skolans) utrymme, endast skär mar som är på sin höjd två meter höga.

Den finska skolan har betydligt större ut rymmen till sitt förfogande, men efter som skolans musiksal ligger i anslutning till svenska skolans rum kan den använ das den svenska skolans elever.

Och musiklektionerna är tvåspråkiga och är gemensamma för eleverna i bägge skolorna.

– Vi har en gemensam musiklärare som är här bara på torsdagar, så Svartå skolas åk 5–6 kunde flytta in i det rummet. Vi fick alltså två olika utrymmen för oss medan finska skolan bara har ett enda stort.

Rektor Hanna Rönnblom

timmar i veckan, med några övertimmar.

– Jag får två timmar nedsatt för rektors uppgifterna och en för förskolebarnen och en för sammansatt klass.

Det är inte mycket med tanke på att skolhuset är nytt, pedagogiken ny, förskole eleverna har kommit in i skolundervisning en, samarbetet med den finska skolan är in tensivt… Det bör nämnas att de två skolor na tidigare hade varsitt hus.

Gemensamt lärarrum

Vi går in i den finska skolans, Mustion kou lu, utrymme. Salen är större men också här finns bara skärmar som delar upp salen i flera utrymmen.

Vad är tanken bakom att föra in alla elever i ett och samma utrymme, med bara låga mellanväggar?

– Det är en pedagogik som kom redan för en tid sedan. Jag har två elever i för skolan, fem i ettan och åtta i tvåan, så att ha en massa klassrum uppradade efter varandra känns inte ändamålsenligt hel ler.

– Det kräver mycket samarbete mellan

de vuxna i skolan. Vi träffas varje morgon och funderar på var vi är och hur vi gör, vil ket har gjort att vi har svetsats ihop, säger Hanna.

Samarbetet med den finska Mustion koulu är som sagt nära och regelbundet. Både lärarrummet och kafferummet är ge mensamt för bägge skolornas lärare.

– Vartannat personalmöte har vi tillsam mans, liksom också planeringsdagarna, be rättar Hanna.

– Under planeringsdagarna jobbade vi i grupper över skolgränserna.

Flitig kommunikation mellan rektorerna Vi träffar Mustion koulus rektor Marjo Laitinen och slår oss ner för att diskutera hur det tvåspråkiga fungerar i praktiken. Kommunikationen är i gång mellan rekto rernas rum från morgon till eftermiddag. De frågar om råd, planerar och hjälper var andra.

– Samarbetet mellan skolorna har gått förvånansvärt bra. Det jobb vi satt på att planera den här nya verksamheten var nog värt det. Bland annat är läsårsplanerna lika

Marjo Laitinen (t.v.) är rektor för Mustion koulu. Hon och Hanna Rönnblom har dagliga möten och jobbar som ett par. Utan den andra skulle det inte gå, säger de med en mun.

Det nybyggda skolcentret inrymmer både svenskspråkiga Svartå skola och finskspråkiga Mustion koulu. Tidigare låg skolorna en bit ifrån varandra, men nu är samarbetet intensivt över språkgränserna.

Hanna Rönnblom är rektor för Svartå skola i Raseborg som nu finns i det nyöppnade Askers skolcentrum som också fungerar som allaktivi tetshus i Svartå och inrymmer byns bibliotek.

finska i lärarrummet

Men jo, eftersom alla förstår finska är det lätt hänt att det går över till mera finska.

Ettorna har blivit litet bekanta med varandra, också om de inte har ett gemensamt språk. En av de finska flickorna sade att hon inte förstår alls vad en av de svenska eleverna säger, men att de talar engelska tillsammans.

– Men vi är medvetna om det och vill nog att det skall kännas så att man i alla lä gen får använda sitt modersmål, säger Han na.

Marjo Laitinen har märkt att eleverna i Svartå skola är mera tvåspråkiga än elever na i Mustion koulu.

– I min skola är nästan ingen av eleverna tvåspråkig, berättar hon.

sammans.

Inga språkstrider har ägt rum i As kers tills vidare, men Marjo och Hanna sä ger att smekmånaden kanske börjar vara över nu.

för båda skolorna, dem gjorde vi tillsam mans, säger de.

Tidigare var det ju rektor för varsin sko la och det kändes ibland ensamt.

Alla skall få tala sitt modersmål

Marjo Laitinen är tvåspråkig och intervjun görs på svenska. Rektorernas gemensamma språk är ändå finska.

Alla lärarna i Svartå skola förstår finska

och kan uttrycka sig, men i Mustion koulu förstår inte alla lärare svenska.

Hur går det då skolornas bägge kolle gier har gemensamma möten?

– Strävan är att alla skall få tala sitt mo dersmål, säger Marjo Laitinen.

– Ibland översätter vi över gränserna. Flera har nu också börjat uttrycka sig mera på det andra språket, säger Hanna Rönn blom.

Visst finns elever också i Svartå sko la som inte är så bra på finska, men många av dem har nu snappat upp litet och vågar prata litet finska, vilket är bra, tycker Han na.

Inga språkstrider – till vidare Gränsen mellan språkgrupperna i Svartå har varit tydliga och det ville rektorerna få bort.

– Det skulle bara ha lett till konflikter, säger de.

Därför har eleverna gemensamma mu siklektioner och raster och äter också till

För att undvika konflikter också i fort sättningen arrangeras temadagar – Vårt Askers – då eleverna umgås sinsemellan i språkligt och åldersmässigt blandade grup per. De spelar brädspel och ägnar sig åt ute aktiviteter, bildkonst och gymnastik till sammans.

Till Mustion koulus eftermiddagsklubb kommer också svenska elever ibland.

– Ettorna har blivit litet bekanta med varandra, också om de inte har ett gemen samt språk, berättar Marjo Laitinen.

– En av de finska flickorna sade att hon inte förstår alls vad en av de svenska elev erna säger, men att de talar engelska till sammans.

MARJO

Dramapedagogiskt material skall vara lättillgängligt

Elevernas egna svåra upplevelser skall inte förminskas även om de flesta inte varit med om objektivt sett farliga saker, säger Ida-Lina Nyholm som sammanställer teater Taimines dramapeda gogiska material för lärare.

Ida-Lina är utbildad klasslärare, ämneslärare i bildkonst och me dianom (YH) och började vika riera som lärare redan under sin tid som abiturient och fortsat te med det under sin studietid, men har inte haft en lärartjänst. År 2009 blev hon nämligen ge nast efter sina studier anställd på Schildts & Söderströms som re daktör, för främst digitala läro medel, men också för de tryckta, samt för barn- och ungdomslitte ratur. Hon har också varit tjänst ledig och jobbat som konstpeda gog på stiftelsen Pro Artibus en tid. Nu är hon anställd vid Nordis ka ministerrådet och jobbar med forskningsrapporter.

Förutom sina egentliga arbets uppgifter har Ida-Lina redan i tio år stått för teater Taimines dra mapedagogiska material, alltså material som lärare kan använ da sig av i det fortsatta pedagogis ka arbetet efter att eleverna sett en pjäs

– Taimines grej är att de rik tar in sig på barn och unga i sko lan och då är det logiskt att inte bara spela en trevlig pjäs utan ha en poäng med det man vill berät ta, säger Ida-Lina.

Hur ser din arbetsprocess ut då du gör det dramapedagogiska materialet för en pjäs?

– Att koppla konst och kultur till pedagogik ligger starkt för mig. Först får jag en briefing av teatern och en så gott som slut giltig version av manuskriptet. Knock Out var ”lätt” så till vida att det genast gick att förstå vad pjäsen handlar om. Ibland kan det vara svårare att komma på vad man vill fokusera på i det pedago giska materialet.

Efter att ha jobbat mycket med lärare, och för all del också själv job bat som lärare, vet Ida-Lina att lära re har alldeles för mycket att göra.

– Lärare vill att det pedagogis ka materialet är lätt, kort och kon cist. Det är viktigt att lärarna ge

nast tycker att det här materialet kommer att hjälpa dem. Få lärare vill ta sig an ett material som i och för sig är fint, men som kan be stå av ett femton sidor långt kom pendium.

– Det finns inget pedagogiskt material där allt passar alla lärare eller alla klasser.

– Mitt material skall vara lät tillgängligt, kännas trevligt och hjälpa läraren i undervisningen och som inte gör det jobbigare för de lärare som egentligen hellre skulle göra något annat.

– För mig är idealet att materi alet är 4–6 sidor långt och går lätt att printa ut och ta med till klas sen. Uppgifterna skall inte hel ler kräva långa förklaringar för lä rarna.

Ida-Lina Nyholm har inte hel ler för vana att ge anvisningar om hur länge uppgifterna beräknas ta eller vilket övrigt material som kan tänkas behövas.

– Jag hoppas att alla lärare hit tar åtminstone någon sak de kan använda sig av. Lärare är olika och klasser och elever är olika.

När det gäller pjäser som riktar sig till elever i högstadiet kan det vara vilken lärare som helst som ser pjäsen med sina elever och an

vänder sig av det pedagogiska materialet, det behöver inte auto matiskt vara modersmålsläraren.

Får du någon återkoppling om ditt material? Använder lära re det?

– Det finns ingen statistik på hur många som laddat ner materi alet eller använt det. Men jag får ibland höra att lärare tyckt om materialet jag har gjort.

Också om tematiken i någon pjäs kan tangera en tidigare pjäs vill Ida-Lina gärna att det pedago giska materialet förnyas.

– Också en lärare som jobbat i tjugo år och sett alla Taimines pjä ser skall känna att materialet är fräscht och har en ny infallsvinkel.

Värdefulla egna erfarenheter Taimines nya pjäs Knock Out handlar om två unga killar som vacklar mellan barndom och vux et ansvar. De har dålig självkänsla och tvivlar på sig själva.

På vilket sett vill du i det pe dagogiska materialet nå eleverna som ser pjäsen?

– Dels handlar pjäsen om själv förtroende och vem man är i den här världen, dels om krav, för väntningar och stress som hela tiden är rådande. En utmaning

var att hitta en nivå där man kan prata om marginalisering så att alla elever känner igen sig och kan förhålla sig till det och ha en åsikt.

– Det är ganska få som sist och slutligen blir marginalisera de. Också de elever som mår bra skall kunna förhålla sig till inne hållet i pjäsen utan att den känns irrelevant för dem, säger Ida-Li na.

– Då man föreställer sig hur det är att vara marginaliserad har man ingen annan känsla att gå till än det värsta man varit med om själv. Det är svårt att föreställa sig att något kan kännas jävliga re än det jävligaste du varit med om själv.

– Skall jag själv föreställa mig hur det känns att vara flykting kan jag ju förstå att det är hemskt, men jag har ändå ingen känsla i mig som är på den nivån.

– Jag tror att det går att nå ungdomarna, men man skall inte förminska deras värsta käns la, den är värdefull. Det är fort farande det värsta de har varit med om!

I det pedagogiska material et för Knock Out vill Ida-Lina lyf ta fram marginaliseringen så att

Ida-Lina Nyholm har länge sammanställt teater Taimines pedagogiska material.

En utmaning var att hitta en nivå där man kan prata om margina lisering så att alla elever känner igen sig och kan förhålla sig till det och ha en åsikt.

Vad är ditt problem??

det känns relevant också för dem som inte ens är i närheten av att marginaliseras och aldrig träffat någon som hotats av marginali sering.

– Man får gå på andra käns lor, och försöka ta sig ur sig själv. En fördel med teater och konst över lag är att man kan ställa frå gor som inte handlar om eleverna själva. Hur tror du det kändes för Ali? Har någon du känner varit med om något liknande?

I pjäsen levereras två slut, ett där det inte går så bra och ett som är gott. Tonåringar har sto ra känslor och kan se tillvaron i svartvitt och uppleva att ock så något som är bra kan sluta på ett dåligt sätt. En ung männ iska relaterar svåra saker till det värsta hon varit med om själv och har svårt att sätta sig in i an dra människors svårigheter. För många är inte de svåraste upple velserna sådana som rent objek tivt är farliga saker.

Också i det pedagogiska materialet vill Ida-Lina lyfta fram att saker och ting oftast trots allt slutar förhållandevis bra.

1974 blev Muhammad Ali tungviktsmästare i boxning då han knockade George Foreman i åttonde ronden i en match som går under namnet”The Rumble in the Jungle” och som ägde rum i dåvarande Zaire.

Fyra år senare träffade jag Paul Olin första gång en i Munksnäs svenska samskola där jag var elev och han var på besök.

Det kan synas långsökt att få in både Zaire, mig själv och Pale Olin i en ingress, men det har sin förklaring.

Munksnäs svenska samsko la, som nu heter Hoplaxskolan, ligger vid Solnavägen 18–20 och där hade också teater Taimine för en dryg vecka sedan premiär på sin nya pjäs Knock Out, som skrivits och regisserats av Paul Olin. Pjäsen handlar om två ton åriga pojkars smärtsamma möte med de krav som omgivningen ställer på dem då de förväntas ta ansvar för sin tillvaro.

En av huvudpersonerna är hängiven hobbypugilist och har Muhammad Ali som sin sto ra idol.

Dyrkan är så stor att han,

som egentligen heter Alvar, vill bli kallad Ali. Hans kompis, den andra av de två huvudrollerna, ägnar sig åt gitarrspel och har Jimi Hendrix som sin idol, och trots att han heter Juha-Mat ti vill han för sin del bli kall lad Jimi.

De har alltså hobbyer och in tressen, men det räcker inte, li vet tär. Alis föräldrar är från skilda och han bollas hit och dit mellan dem och Jimis mamma har nyligen dött och hans pappa är förtvivlad och systern Janna har tagits in på mentalsjukhus. Själv tampas Jimi med ett djupt självförakt och vill ta avstånd från sin sörjande pappa och flyt tar därför mer eller mindre ut i ett tält på balkongen. Han går i terapi, men de samtalen leder ingenvart och man förstår att han börjat missbruka cannabis.

Både Alis två kompisar som han brukade supa med, hans nuvarande boxningstränare Keinonen samt Jimi kritiserar honom och frågar Vad är ditt problem? Den enda som ver kar förstå honom är Jimis sys ter Janna, som lyssnar då Ali sä ger att han tror att han har ”nå got syndrom liksom”.

Läget är alltså eländigt och

jobbigt värre för alla parter. Då och då får publiken höra inspel ningar där ”riktiga” ungdomar berättar om sina hopplösa situ ationer. Ord som ”kronisk smär ta”, ”hopplöshet”, ”mentala pro blem” känns tunga då man vet att det är på riktigt.

I en fin boxningsscen möter Ali en motståndare som knock

ar honom och tränaren Keino nen utbrister ”Tää on ihan taka puolesta!” (ungefär ”Det här är helt från röven!”). Ali blir ned slagen i dubbel bemärkelse och söker sig till sina gamla sup kompisar Tinto och Jallu för en backanal.

Här stannar pjäsen upp. Se dan går det snabbt. Ett möjligt slut målas upp; Ali marginali seras och börjar supa igen och Jimi blir deppigare och deppiga re tills han slutligen…

Men. Det finns en annan möjlighet, det finns ett annat slut som inte alls är långsökt utan bara bättre. Publiken får lämna salongen vid gott mod, övertygad om att Ali och Jimi fixade det till slut. Det kan gå bra!

Igen en tankeväckande pjäs av Teater Taimine med de fina, samspelta skådespelarna Oskar Silén (Jimi) och Mikael Ström berg (Ali) på scenen. Alla de an dra medverkande är röster, dockor, fotografier eller annan rekvisita. Till pjäsen hör ett dra mapedagogiskt material, utfor mat av Ida-Lina Nyholm som in tervjuas här invid.

Oskar Silén (till vänster) och Mikael Strömberg spelar Jimi och Ali i teater Taimines nya turnépjäs Knock Out. foto: ville vappula

IDA-LINA NYHOLM

kolumnen jan alin Klass- och matematiklärare i Vasa övningsskola

De ovärderliga medarbetarna

Det här med att bedriva skola är en lagsport. Finns det spe lare på varje position som alla har förutsättningar att utfö ra sin uppgift så fungerar det som på Strömsö. Strular en kug ge i lagmaskineriet kan det börja knacka och gå ojämnt i hela verksamheten. Planer kan rubbas av skolskjutsar som inte kommer i tid och hela lektioner kan gå till spillo av wifi som inte fungerar.

En viktig kugge i skolans lagbygge är skolgångshand ledarna. Det märker man med all önskvärd tydlighet när de inte är på plats. Riktigt tydligt blir det när de inte finns överhuvudtaget. Det här påmindes jag om när jag fick ta del av en skrivelse som initierats av Helene Westman, tim lärare, sekreterare i Vasa Svenska Lärarförening och sko lombud i Haga skola.

I skrivelsen konstateras att det är svårt att hitta skol gångshandledare till alla klasser och elever som behöver. Skolgångshandledaren är viktig för alla i arbetsgemenska pen i klassen och saknas hen får läraren sköta också den uppgiften, vilket gör att det blir mindre tid för varje elev i klassen. Skolgångshandledarna är alltså viktiga också för de elever som vanligtvis inte behöver deras stöd.

Det lönar sig alltid att sätta in resurser så tidigt som möjligt, att arbeta förebyggande och se till att alla hålls med på tåget. Hela maskineriet behöver hållas i skick, och därför behöver vi ta väl hand om våra skolgångs handledare.

͸

͸

͸

͸

͸

Möten och kurser

Väståbolands lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till höstmöte måndag 24.10.2022 kl. 17.00 i Kyrkbackens skola i Nagu. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden och FSL:s förbundssekreterare Pocke Wikström infor merar oss om det nya avtalet. Efter mötet bjuds medlemmarna på paj. Anmälan senast den 16.10.2022 via län ken i din e-postinbjudan.

Kyrkslätts lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte onsdag 25.10 klockan 17.30. Mötet ordnas på Långvik. Den som anmäler sig får länk och handlingar till mötet via sin e-post. Anmäl dig senast den 13.10 till lotta.back@edu.kirkkonummi.fi.

͸

Helsingfors svenska lärarförening kallar till höstmöte 26.10.2022 på Svenska klubben kl. 17.30. Vi behandlar stadgeenliga ärenden. Ordförande, förtroendemän och arbetarskyddet på plats från och med kl. 17.

Raseborgs lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till höstmöte den 26 oktober 2022 i Askers skolcentrum i Svartå, kl. 18.00. Stadgeenliga ärenden behandlas och i samband med mötet bjuds vi på en rundtur i det nya skolcentret. Vi bjuder också våra medlemmar på en lätt matbit. Anmälning senast den 19 oktober till marie-he lene.gabrielsson@raseborg.fi. Välkomna!

Malax-Korsnäs lärarförening rf kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte torsdagen den 27 oktober 2022 kl. 17.30 i Restaurang Loftet. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Deltagarna bjuds på middag och vi har även med oss personal från FSL:s kansli som berättar om aktuella fackliga ärenden och besvarar med lemmars frågor. Anmälan via skolombuden senast den 17 oktober. Välkomna!

͸

Lovisanejdens lärarförening r.f kallar sina medlemmar till stadgenligt höstmöte fredag 28.10.2022 kl. 18.30 på Degerby Gille. Oktoberfest-inspirerad meny, pris 10€. Anmälning senast 14.10 till nina.hilden-silvennoinen@edu. loviisa.fi. Kom ihåg att meddela dieter. Varmt välkomna!

Pedersöre lärarförening håller höstmöte vid Sursik skola måndag 31.10! Höstmötet hålls i samband med en fö reläsning av Christoph Treier. Temat för föreläsningen är ”återhämtning”! Exakta tider meddelas i inbjudan! Kaf feservering! Varmt välkommen!

͸

͸

FSL akademi del 3 fredag–lördag 28–29.10 i Vasa.

FSL:s fullmäktige sammanträder torsdag–fredag 10–11.11 Helsingfors.

Formuleringar i studentuppgifterna kan styra examinanders texter

Hur skriver språkbadselever studentprovet i A-svenska? Styr formuleringar i upgifterna deras skrivprocesser?

En elev i behov av skolgångshandledare behöver ofta fortlöpande hjälp, och det är önskvärt att samma person jobbar med eleven flera år i rad. Det skapar kontinuitet och trygghet. ”Vi skulle inte få vardagen att rulla utan dem”, skriver Helene. Skolgångshandledarna är helt enkelt ovär derliga medarbetare.

Varför är det då svårt att fylla alla platser? Orättvisa och knappa arbetsavtal nämns som en orsak till situationen. ”Hur kan någon vilja arbeta vidare med samma sak om man blir sparkad varje lov och med så låg lön att du måste vara rik själv och filantrop för att kunna fortsätta arbeta som skolgångshandledare?” frågas i skrivelsen.

I förlängningen kan bristen på skolgångshandledare göra att lärare som skulle behöva dem i sin klass inte or kar längre, skriver Helene. Det betyder att om vi arbetar för bättre villkor för skolgångshandledarna gynnar det i för längningen såväl lärare som elever. Högre löner och bättre anställningsvillkor efterlyses.

Ett samhälle styrka kan mätas i hur väl det tar hand om sina svagaste. I det här fallet de elever som behöver skol gångshandledare för att klara av sin skolvardag. Det lönar sig alltid att sätta in resurser så tidigt som möjligt, att arbe ta förebyggande och se till att alla hålls med på tåget. Hela maskineriet behöver hållas i skick, och därför behöver vi ta väl hand om våra skolgångshandledare.

Camilla Rosvalls doktorsavhand ling i pedagogik heter ”Tänk före du skriver” Uppgiftsmiljö som ut maning och möjlighet för exami nander med språkbadsbakgrund i studentexamensprovet i A-svens ka.

I avhandlingen undersöks skri vande i en nationell examen på ett språk som inte är examinan dens förstaspråk. Skribenterna vars texter analyseras är tidigare språkbadselever som avslutat sin grundläggande utbildning på två språk och sina gymnasiala studier i A-svenska. Syftet med studien är att undersöka hur uppgiftsformu leringar i språkprovet i studentex amen styr examinandernas skrift liga textdeltagande och hur ex aminanderna uttrycker sig på svenska som ett andraspråk i sina examenstexter.

Resultaten visar att uppgifts formuleringar styr examinander nas skrivprocesser på flera sätt. Exempelvis under de examenstill fällen då en personlig genre er bjuds inom språkprovets sista del väljer examinanderna att skri va inom denna genre, trots att en mer utmanande analytisk genre ser ut att vara mest framträdande

under de aktuella examinations åren. Textvärldar har skapats för att fånga de tankeverktyg som ex aminanderna valt att synliggö ra i sina examenstexter. Exami nandernas tankeverktyg koncen treras trots detta till ett berättan de inom en jagcentrerad personlig textvärld. Ur examenstexterna framträder förutom en personlig textvärld med ett starkt skribent jag, också en faktabaserad och analytisk textvärld som dels lyfter

fram ett fenomen, dels diskuterar en företeelse.

Avhandlingen klargör att det behövs stödstrukturer för skri vande på ett andraspråk för att bredda examinandernas skrivre pertoar. Avhandlingen argumen terar för att det är viktigt att for mulera skrivuppdrag på ett sätt som stödjer examinandernas tan keverktyg och guidar skrivandet vidare på ett andraspråk.

insändare

jeanette lindroos Ledamot av FSL:s styrelse

Ett hurudant samarbete vill vi ha?

På Island ordnades nyligen Nordisk kommit té-konferensen där förbundet Hem och Sko la deltog. Efter konferensen skrev HoS styrel semedlemmen Anders Vahtola i HoS:s blog gen: “Vi klarar inte målen vi ställde före pande min”, där han tar bland annat upp att Finland har Nordens blickar på sig. Det förväntas att vi har svaret på frågan hur man ska göra för att få nöjda elever, engagerade föräldrar och moti verade lärare inom skolvärlden. Han ställer den mycket relevanta frågan om vi har svaret?

Ska vi hitta svaret så behöver vi framför allt bättre samarbete mellan skolan och föräldrar. Eleverna behöver sina föräldrars och lärares stöd och uppmuntran. Vi vill alla barnens bästa, tillsam mans kan vi hitta vägen för en lyckad skolgång.

Detta kan vara utmanande om inte det finns tillräckliga resur ser eller om vi har svårt att lyssna in och förstå varandra. Vårdnads havare är vårt största stöd men samtidigt kan de också vara en av våra största kritiker. Ett öppet diskussionsklimat är viktigt där alla parter respekterar varandra. Inte endast barn behöver omtanke och känslan att blivit sedda utan även vuxna. Tyvärr glöm mer vi ibland bort detta i vårt höga arbetstem po som vi har i samhället.

och är ett hjälpmedel i undervisningen, men kanske det skulle vara dags att våga satsa på te lefonfria skolor?

Det finns också en oro över hur samarbetet med välfärdsområdena kommer att bli. Redan nu råder det brist på skolkuratorer och skolpsykologer. Barn upplevs mera utage rande och många ungdomar mår dåligt. Vi har hem som stöder sina barn väl på alla sätt, men det finns även hem som behöver handledning och hjälp för att klara av vardagen.

lediganslår en

JOMALA KOMMUN

Rektorstjänst vid Vikingaåsens och Södersunda skolor

Jomala kommun är en växande åländsk kommun med ung befolkning, aktivt näringsliv och mycket framtidstro. Kommunen har god ekonomi under ständig tillväxt. Åland är enspråkigt svenskt med ca 30 000 in vånare där tryggheten är stor. Närheten till havet och den vackra natu ren gör det till en fantastisk plats att bo på. Kommunen kan hjälpa till med kontakter och praktisk vägledning för den som flyttar till Åland.

Under innevarande läsår går det 273 nyfikna och vetgiriga elever i Vi kingaåsens skola och 99 lika entusiastiska elever i Södersunda sko la i årskurserna 1-6. Skolorna ligger centralt på Åland, belägna ca 5 km från varandra och består av stabila kollegier med ambitiösa lära re. Den åländska skolan är fristående från den finska och påverkad av influenser från både Sverige och Finland. Själva tycker vi att vi har det bästa från två världar.

Vi behöver öppna upp tystnads plikten och öka ett mera konkret samarbete med socialen.

Samarbetet mellan skolan och den sociala sektorn behöver i flera fall bli bättre om vi ska kunna hjälpa våra elever. Sko lans personal har stor förståel se för barns svåra livssituation, den anpassar undervisningen och gör vid behov barnskydds anmälningar, men ändå upp lever flera att inget blir bättre. Det är svårt för en människa att se en annan lida, känslan av otillräcklighet och maktlöshet skapar stress och oro. Då vi inte vet eller konkret ser att barn och deras familjer får hjälp minskar tilltron till sociala sek torns hjälpande förmåga. Skolans personal kan uppleva att de blivit helt lämnade ensamma med alla problem, deras välmående påverkas.

Samarbetet med olika parter är viktigt och kan se ut på olika sätt, men hur ska det se ut i framtiden? Jag tror inte det är tillräckligt att vi informerar hemmen via Wilma, har allmän na föräldramöten och för utvecklingssamtal. Vi behöver föra diskussioner på en djupare nivå om hurdan utbildningen ska vara och vilka värderingar ska råda. I dessa diskussioner har Hem och Skola-föreningarna en mycket vik tig roll. Vi behöver bli bättre på att tydligt för medla för våra elever och vårdnadshavare vad vi önskar av dem. Ingen kan läsa andras tankar eller förstå vad andra behöver utan kommuni kation.

Likt våra egna gränser har också skolan gränser vilka vi för att trygga vårt välmående inte kan förhandla om. Gränser och överens komna åtgärder vid överträdelse bör respekter as för en trygg arbetsmiljö. Frågan är dock om vi har tillräckliga förutsättningar för att byg ga upp en trygg skolmiljö med de medel vi idag har att ty oss till. Till exempel är vi många som tycker att telefonanvändning bland äldre elev er har gått till överdrift. Detta påverkar elever nas skolgång och vår arbetsbild negativt. Te lefonen ger visserligen också en viss trygghet

Vi behöver öppna upp tystnadsplikten och öka ett mera konkret samarbete med socialen så att vi kan bättre stöda barnet. Troligtvis skulle vi alla må bättre av det.

Därtill behöver vi fortsättningsvis diskutera med beslutfattare för att komma fram till hur dan skola vi ska ha i framtiden.

I nuläget råder en ganska negativ syn och uppfattning om hur dagens skola är. Vi ska inte sticka under stol med sanningen att lärare är överarbetade, det är lärarbrist och en del lära re vill byta bransch, eller det faktum att skol frånvaron bland elever ökat, men ska vi få tren den att vända behöver vi också bli bättre på att berätta vad som är bra inom utbildningen. Våra solskenshistorier behöver också få utrymme i massmedierna.

Vi kan välja hur vi reagerar på det som sker inom skolvärlden. Vi kan bestämma våra grän ser för vad vi går med på. Vi kan påverka hur framtidens skola ska se ut. Allt börjar från oss själva, men vi behöver hjälp på vägen för att lyckas.

En jämlik, allmänbildande skola där elev er och personal mår bra kräver resurser av oli ka slag. Allt kostar, är vi beredda på att satsa på utbildningen i Finland?

Vi söker nu en ambitiös och drivande rektor för tillsvidare anställning från 1.1.2023 som tillsammans med de biträdande rektorerna på res pektive skola är beredd att ta ansvaret för att skolorna fortsätter att utvecklas i enlighet med samhällets förväntningar. Är du kanske den vi söker? Vill du prova att bo på en fantastisk plats mitt i Östersjön och samtidigt arbeta i en inspirerande skolmiljö med duktiga kollegor? I din roll som rektor bör du vara tydlig, lyhörd och stabil. Ditt intresse och entusiasm för pedagogisk utveckling är av stor vikt. Du förväntas använda de tilldelade resurserna på ett effektivt sätt och vara skolor nas ansikte utåt.

Tjänsten är tillsvidare fr.o.m. 1.1.2023 och tillsätts med 6 månaders prövotid. För tjänsten utgår helhetslön. Den som blir vald skall uppvi sa föreskrivet friskhetsintyg och straffregisterutdrag.

Ansökan med löneanspråk, behörighetsintyg och CV sänds till info@ saud.ax eller SÅUD k.f., Skolvägen 5, 22150 Jomala senast måndagen den 31.10.2022.

Närmare information om behörighetskrav hittar du i 23 § i LF om barn omsorg och grundskola: Landskapsförordning (2020:99) om barnom sorg och grundskola | Ålands landskapsregering

Mer information fås av: T.f. skolföreståndare vid Vikingaåsens

Pernilla Blomqvist tel. +358 18 329 711

T.f. skolföreståndare vid Södersunda skola

Carina Jansson tel. +358 18 329 740

Kommundirektör Christian Dreyer tel. +358 18 329 126

Utbildningschef Mathias Eriksson tel. +358 18 328 717

Tidningen Läraren

Under resten av höstterminen 2022 utkommer tidningen Läraren enligt följande:

Lärarnas gemensamma Turva

Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva. Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

Inspirerande berättelser om svenska Nätverket Svenska nu inleder ett nytt sam arbete med NordicSom rf hösten 2022 för att tillsammans genomföra projektet Svenska för invandrare. I projektet erbjuder arrangörerna fysiska skolbesök där någon av de fem invandrarambassadörerna besö ker finskspråkiga grundskolor och gymna sier i huvudstadsregionen, berättar Mikael Hiltunen, projektchef för Svenska nu.

Invandrarambassadörerna Suleka Abdi, Tavga Zahir, Sundus Ali, Abdirahman Sugul le och Merveille Habiyakare har alla en unik och inspirerande berättelse att dela med eleverna. De berättar om sina språkresor och vilka positiva erfarenheter de haft av att det svenska språket. Lektionen är inter aktiv och syftet är att öka intresset för lä rande och användning av det svenska språ ket bland målgruppen.

Prakticum + Huawei

Yrkesinstitutet Prakticum har anslutit sig till elektronikjätten Huaweis internationella ICT Academy-partnerskapsprogram. Prak

ticums lärare utbildades för pro gramhelheten i augusti och den första utbildningen för studerande startade i sep tember 2022.

Målsättningen med samarbetet är att förbätt ra ICT-studerandes kunska per, minska kompetensbristen inom branschen och förbättra de finländska företagens möjligheter att hitta kunniga experter.

Kursprogrammet, som är skräddarsytt för studerande som är intresserade av ICT, bygger en bro mellan studierna och arbets livet. Samtidigt får även utbildningsperso nalen en möjlighet att utveckla sina egna färdigheter gällande det senaste inom ICT.

– Jag tror på att företag kommer in i sko lan och ger stöd för lärandet. Skolan kan ju alltid jobba ensam, men då har man kanske inte tillgång till den allra nyaste kunskapen och teknologin att lära ut. Den klart störs ta enskilda fördelen med detta specifika samarbete är certifieringarna som stude randena får i samband med utbildningen. Det gynnar studerandena när de söker jobb

i framtiden och jag vill att mina studerande ska få jobb, säger teamledare Peter Waltonen på Prakticum.

Partnerskapsprogram met som drivs utan vinst syfte ger läroanstalterna möjligheten att erbjuda certi fierade ICT-kurser till sina stu derande. Kursinnehållet har ut vecklats för att svara på teknologifö retagens praktiska utmaningar och kom petensbehov. Programmet omfattar även studieresor och intensivkurser som ger stu derande möjlighet att exempelvis besöka Huaweis enheter runtom i världen.

Start! startar igen

Innovationstävlingen SFV Start! arrange ras också detta år. Syftet med årets tävling är att hitta nyskapande och verkningsfulla lösningar som motverkar utanförskap och ofrivillig ensamhet bland barn och unga i åldern 6–16. Målet är att barn och unga har god mental hälsa, känner sig trygga, hörda

och sedda samt ser sin betydelse i ett sam manhang. Tävlingen ordnas av Folkhälsan och SFV.

– SFV har med SFV Start!-tävlingen ta git fram ett intressant koncept för att få fram nya lösningar på relevanta frågor. Må let med årets innovationstävling, att minska utanförskap bland barn och unga, är något som både Folkhälsan och SFV ser strate giskt viktigt för en bra framtid för det svens ka Finland, säger Georg Henrik Wrede, vd på Samfundet Folkhälsan.

– Att motverka ensamhet och utanför skap är ett sätt att stärka barns och ung as välbefinnande och jämlika möjligheter till en god framtid. Genom årets tävling vill vi hitta lösningar som säkerställer att barn och unga har minst en gemenskap där de känner sig sedda, accepterade och värde fulla. Dessutom finns det en stark koppling mellan välbefinnande och framsteg i läran de, säger Niklas Wahlström (bilden), sek torsansvarig för utbildning på SFV.