Läraren 16 2018

kolumnen Allting förändras i en rasande takt – det står klart. Är det frågan om möjligheter eller hot? ЮЮ r sidan 10

11.10.2018 • Nr 16 Årgång 44 (125) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Hopp för barnen Biståndsorganisationen Hoppets stjärna fokuserar på barn och utbildning. Bland annat förser man barn med ryggsäckar. Ett barn, som får en ryggsäck och kanske litet skolmaterial, förvandlas plötsligt till en stolt skolelev. ЮЮ r läs mera på sidan 6

Skolavtal18 klart

Det nya avtalet för lärarna i Sverige blev sifferlöst utan procentsatser, men innehåller så kallade löneöversyner som genomförs en gång per år. I avtalet beto Lärarförbundets nas arbetsgivarens ordförande Johanna ansvar för att arbeta Jaara Åstrand är nöjd strategiskt med löne- med Skolavtal18. strukturen och värdera erfarenheten hos yrkesskickliga lärare.

Avtalet sträcker sig till slutet av mars år 2021. ЮЮ r sidan 3

Avgiftsfritt andra stadium i Helsingfors Varifrån tas pengarna för satsningen?

Gymnasierna, också i Helsingfors, har åderlåtits på resurser under de senaste åren och många gymnasier tampas med överstora grupper och ett snävare kursutbud än tidigare.

Också inom utbildningens andra områden rapporteras om brister.

Kommer Helsingfors att skjuta till extra och öronmärkta pengar för studiematerialet?

CARL-ERIK RUSK Ledaren

ЮЮ r sidan 2

Ta hand om de högpresterande – Vi har anpassat undervisningen och tar i Finland mycket väl hand om elever som behöver stöd. Detsamma kan inte sägas om de på andra sidan skalan – trots att det borde vara självklart, säger Ann-Christine Loo-Örn, rektor för Haga skola och syftar på elever med stor inlärningspotential. ЮЮ r sidan 5

2

11.10.2018 • Nr 16

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Visar H:fors vägen?

Helsingfors satsar på avgiftsfria läromedel och arbetsredskap för alla studerande, oavsett hemort, på andra stadiet.

Stadsfullmäktige tog i slutet av september ställning till en motion om avgiftsfritt läromaterial i gymnasier och yrkesläroanstalter. Det blev grönt ljus för en reform, dock efter omröstning.

De första åtgärderna för att nå målet vidtas under läsåret 2019/2020.

Varifrån tas pengarna för satsningen? Gymnasierna, också i Helsingfors, har åderlåtits på resurser under de senaste åren och många gymnasier tampas med överstora grupper och ett snävare kursutbud än tidigare. Också inom utbildningens andra områden rapporteras om brister. Kommer Helsingfors att skjuta till extra och öronmärkta pengar för studiematerialet?

Det finns också andra relevanta invändningar. Helsingfors beslut torde nämligen få återverkningar i de omkringliggande kommunerna.

Beslutet om avgiftsfrihet gäller uttryckligen alla studerande, alltså också de många studerandena som är bosatta i andra kommuner.

Många läroanstalter i Helsingfors upplevs som attraktiva, vilket också gäller de svenskspråkiga skolorna. Beslutet om avgiftsfrihet torde ytterligare öka attraktionskraften, vilket påverkar studerandeströmmarna.

Vad gör alltså Esbo, Grankulla, Vanda m.fl. kommuner? Följer de Helsingfors exempel? Utgör beslutet i Helsingfors en början på en nationell trend?

Diskussionerna om kostnaderna, som är förknippade med studier på

andra stadiet, fick ny fart för ett par år sedan när organisationen Rädda Barnen slog larm om att alla inte har råd med studierna. Själva studierna är för all del avgiftsfria, men såväl inom gymnasie- som yrkesutbildningen kostar nödvändigt material skjortan.

Rädda Barnen hade räknat ut att slutnotan blir omkring 2 600 euro.

Det är mycket pengar för många familjer och i en del fall leder kostnaderna till att studierna avbryts.

Studerandeorganisationerna nappade på kroken och genomförde en namninsamling, som syftade till att föra frågan om avgiftsfritt material till behandling i riksdagen.

Initiativet ledde inte till önskat resultat, men bidrog sannolikt till att undervisnings- och kulturministeriet vill genomdriva ett läromedelstillägg till studiestödet. Stödet, som uppgår till 46 euro i månaden, är behovsprövat och kan betalas till studerande i familjer med låga inkomster.

Beslutet i Helsingfors är inte unikt. En del kommuner, som i de flesta fallen värnar om ortens enda gymnasium, har skjutit till pengar för studiematerial. Många kommuner erbjuder studerandena datorer och åtminstone ett finskt gymnasium har valt att satsa pengar ur skolans fonder på studiematerial, som är tillgängligt för alla.

Det bärande och glasklara resonemanget är att stärka livskraften hos det egna gymnasiet.

Däremot är det aningen oklart vilka resonemang som låg bakom Helsingfors beslut.

Beslutet om avgiftsfrihet torde ytterligare öka attraktionskraften, vilket påverkar studerandeströmmarna.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 44 (125). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,25 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 64 euro, 1/2 år 33 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2018.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Skriv en motion ta ett initiativ I FSL är det medlemmarna som bestämmer vad som skall stå på programmet, vilka frågor vi arbetar för och vad din medlemsavgift används till. Vill du vara med och bestämma?

Nu är det hög tid att skriva motioner till höstens fullmäktigemöte, deadline är den 17 oktober. En motion kan handla om nästan vad som helst som berör FSL:s verksamhet eller angelägenheter, till exempel löner, arbetsvillkor eller skolpolitik.

Efter att förbundet antog nya stadgar i somras välkomnar vi nu också så kallade initiativ som är en modell enklare motion.

Initiativ riktas till fullmäktige eller styrelsen.

En motion bör vara välstrukturerad och kortfattad, en A4 räcker väl.

Tröskeln för att väcka ett initiativ är låg och den enskilda medlemmen eller lärarföreningen behöver inte presentera förslag på beslut.

En motion måste innehålla ett beslutsförslag och det är därför viktigt att du avslutar med att tydligt formulera vad du vill att FSL skall göra. Datera, underteckna och posta eller mejla motionen till förbundskansliet.

Ett initiativ kan vara mycket kortfattat, ett stycke eller två räcker. Texten bör dock vara välformulerad och tydlig. Initiativ ska lämnas in senast två veckor före styrelsemötet och en vecka före fullmäktigemötet.

Mer detaljer hittar du på www.fsl.fi: Medlem - påverka i FSL

3

11.10.2018 • Nr 16

Sifferlöst avtal i Sverige

ordförord

Lärarna i Sverige har efter sega förhandlingar fått ett avtal som gäller till 31 mars 2021. Avtalet är sifferlöst och innehåller inga centralt angivna nivåer för löneutfall.

Avtalet innehåller tre löneöversyner i april 2018, april 2019 och april 2020. Löneöversynen för 2018 kan nu genomföras och slutföras så att nya löner betalas ut med full retroaktivitet per den 1 april 2018.

Löneavtalet anger ingen procentsats för utfallet vare sig för kollektivet eller individen.

Detta skiljer sig avsevärt från avtalsuppgörelser i vårt land. Hos oss sluts avtal på central nivå och avtalen innehåller tydliga skrivningar om bl.a. allmänna löneförhöjningar. Plus bl.a. lokala potter, som också är definierade i procenttal.

Varför sifferlöst?

Hur kommer det sig att man i Sverige kör med sifferlösa avtal? Svaret är att lärarfacken också tidigare har undertecknat sifferlösa avtal, som har gett skäligen goda resultat. Logiken har varit att den stora lärarbristen driver upp lärarnas löner i större grad än det s.k. märket, som utgör den allmänna linjen på arbetsmarknaden överlag.

Märket fastställs utgående från de avtal, som nås inom den konkurrensutsatta exportindustrin.

I avtalsrörelsen i fjol fastställdes kostnadseffekten till 6,5 procent under tre år. Inom de olika avtalsområdena fastställs hur pengarna används.

Lärarförbunden band sig inte till denna nivå, men de kommer att följa upp avtalet i varje kommun och även hålla koll på den nationella nivån.

Satsningarna på lärarnas löner har hittills inte gett önskat resul-

Christer Holmlund Förbundsordförande

Vi är på en farlig väg Ordföranden för Lärarnas riksförbund Åsa Fahlén är nöjd med det nya avtalet. foto: rikard westman

tat, utan bristen på behöriga lärare är alltjämt stor i Sverige.

I det nya avtalet betonas arbetsgivarnas ansvar för att arbeta strategiskt med lönestrukturen betonas och erfarenheten hos yrkesskickliga lärare ska värderas.

Arbetsgivarna och arbetstagarna förbinder sig att fortsätta arbeta med individuell och differentierad lön för att uppnå en önskvärd lönestruktur.

Balans i belastningen Parterna pekar på vikten av ett arbetsmiljöarbete på varje arbetsplats utifrån med mål för minskning av sjuktal och förbättring av arbetsmiljön. Parterna pekar också på vikten av att på varje arbetsplats finna metoder för att åskådliggöra arbetsinnehåll och balans i den enskilde medarbetarens uppdrag.

Lärarfacken har arbetat med att prioritera lärarnas stora arbetsbelastning, så att detta problem också avspeglas i avtalstexterna.

– Det arbete som nu ska ske på varje arbetsplats för att komma åt den höga arbetsbelastningen och skapa bättre balans mellan arbetsuppgifter inom arbetsti-

den är helt avgörande för lärares möjlighet att få göra ett bra jobb och för att minska sjuktalen. Det är också viktigt att avtalet är tydligt när det gäller att skapa en lönestruktur som premierar kompetens, kontinuitet och erfarenhet.

Lärare ska inte behöva byta jobb för att få upp sin lön. Nu kommer vi sätta gemensamt tryck på varje kommun, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet.

– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

I avtalet åläggs lokala parter ett särskilt uppdrag att stärka sitt arbete med kompetensförsörjningen inom skolan på kort och lång sikt. Viktiga frågor blir då att uppmärksamma hur arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstid och lönebildning påverkar kompetensförsörjningen.

Avtalet innehåller flera partsgemensamma arbeten, bland annat om arbetsmiljön och behovet att ta fram dialogmaterial om arbetsbelastning och arbetstider. c-e rusk

Otrivsel och stress i yrkeshögskolor Yrkeshögskolornas beslutsprocesser blivit flexiblare och effektivare. Övergången till aktiebolagsformen har ökat yrkeshögskolornas ansvar för sin ekonomi och strategi. Samtidigt har verksamhetskulturen blivit mer resultatinriktad, omtalar i en utvärdering som har beställts av undervisnings- och kulturministeriet av Owal Group oy.

Men det finns smolk i bägaren.

Personalen anser att reformen påverkat deras arbetstrivsel i negativ riktning. Orsaken är nedskärningarna i finansieringen. Utvärderingen grundar sig på intervjuer med och enkäter till högskolornas ledning, studerande och intressegrupper Yrkeshögskolereformen genomfördes 2014–2015. Syftet var

att skapa rättsliga ramar och bättre verksamhetsförutsättningar för yrkeshögskolorna att nå ett internationellt värde och att fungera som självständiga och ansvarstagande utbildare av kunniga medborgare, som uppbyggare av regional konkurrenskraft, som förnyare i arbetslivet samt som utvecklare av innovationer.

Yrkeshögskolornas finansiering reformerades i syfte att förbättra stödjandet av utbildningsmålen, som t.ex. att höja undervisningens och forskningens kvalitet, anges i ministeriets retorik.

Vad är det? Det innebär att omkring 20 procent av grundfinansieringen har försvunnit under åren 2011–18. Undervisningspersonalen har minskat med ca 2 300 personer, medan antalet studerande har

i stora drag förblivit det samma som tidigare.

– Yrkeshögskolreformen är ett gott exempel på vad som sker när en reform och nedskärningar genomdrivs samtidigt, säger Hannele Louhelainen, specialsakkunnig i yrkeshögskolfrågor vid OAJ. Den nya lagstiftningen öppnade möjligheter för yrkeshögskolorna, men en del av personalen fick gå. De som blev kvar har fått lov att jobba mera än tidigare.

I höstas offentliggjorde OAJ en arbetslivsbarometer, som gav en tydlig fingervisning om stress och otrivsel bland yrkeshögskollärarna. Över hälften av lärarna uppgav att de upplevde stress i stor eller rätt stor utsträckning. c-e rusk

På Världslärardagen fick jag ett samtal från Yle. Tänkte först att det säkert handlar om läraskap eller hur det är att vara lärare i dagen skola, men det handlade om privatisering av undervisningstjänster.

Stannar inledningsvis upp för att reflektera lite kring hur det är att vara lärare. Vår senaste medlemsundersökning visar att 91 procent av våra lärare tycker om sitt jobb samtidigt som 87 procent anser att arbetsmängden ökat under de senaste åren. Dessa siffror kan te sig motstridiga, men jag tror att de har en förklaring.

Jag tror att lärarna anser att den profession eller yrke som de valt fortfarande känns som rätt val. Det stimulerar dem mycket att få vara en del av barnens utvecklings- och lärprocess, där barnen småningom blir mer kunniga och mera självständigt tänkande unga individer som kan stå på egna ben och föra vårt samhälle framåt.

Det motstridiga som siffrorna ovan visar tolkar jag som att många lärare inte känner sig bekväma med hur själva jobbet har förändrats. Detta återspeglas säkert i en frustration där samhället via olika beslut förändrat vardagen i en riktning som lärarna inte önskat. Det handlar om en förändrad arbetsbild där utvecklingen lett till merarbete som ökar arbetsbelastningen och utmanar grunden i vårt utbildningssystem. Nu måste vi få bort någon eller några arbetsuppgifter.

Lärarna vet nog att skolan måste ändras men de känner sig ofta, som de professionella yrkesutövare som de är, överkörda av det samhället våra utvecklingsbeslut formar skolan till.

Då Yle kontaktar mig gällande företag som säljer undervisningstjänster till barn och unga i grundskolan och i gymnasiet, tänker jag att detta ytterligare är en förändring som berör skolan.

En global trend som landstigit även i vårt land – landet där ledstjärnan är och har varit en jämlik skola.

Fenomenet är inte oväntat. Det är ett resultat av alla nedskärningar som gjorts under de senaste åren. Men det är definitivt inget jag ser som positivt för det finländska utbildningssamhället.

Om vi får ett parallellsystem med stödtjänster i grundskolan som bygger på föräldrarnas ekonomiska situation är vi på en farlig väg.

Idag för vi en debatt om segregering inom samhället som ett resultat av inkomstklyftor där de rika kan köpa tjänster från privata tjänsteförmedlare. Lägger vi detta i förhållande till det vi vet om skillnader i inlärningsresultat med tanke på föräldrarnas socioekonomiska ställning kommer kunskapsklyftan i samhället att ytterligare öka.

Jag anser att vi nu måste ta itu med problemet kring trestegstödet för att garantera alla barns rätt till en kvalitativt jämlik och god utbildning. Om vi får ett parallellsystem med stödtjänster i grundskolan som bygger på föräldrarnas ekonomiska situation är vi på en farlig väg.

Samma risk finns nu också i gymnasiet, där nedskärningar lett till bland annat större grupper, distansundervisning och mindre lärarledd undervisning. Här är det uppenbart att de som har råd gärna köper tjänster från den privata marknaden i synnerhet då studentexamen fått en allt större betydelse för att söka in till högskolor och universitet.

Att få slut på detta handlar om prioritering och att göra beslut som garanterar kvalitativt god och likvärdig utbildning för alla.

Min vilja är att våra lärare ska ha förutsättningar att utan extra insatser av kommersiella företag ge våra unga det de behöver!

4

11.10.2018 • Nr 16

Mikaela Nylander (SFP) tror på stärkt grundfinansiering och långsiktighet för utbildningen.

OAJ-ordföranden Olli Luukkainen tror att utbildningen blir ett ledande tema inför vårens riksdagsval.

Partierna med på noterna Det finns många hål och skavanker i det finländska utbildningssystemet efter många år av nedskärningar. Lärarfacket OAJ har uppgjort en diger förteckning över nödvändiga åtgärder, som krävs under de följande åren.

OAJ jobbar hårt för att lyfta fram utbildningen som en central fråga i vårens riksdagsval. OAJ presenterade sina åtgärder på den internationella världslärardagen den 5 oktober.

De politiska partierna verkar, åtminstone tillsvidare, vara med på noterna. Signalerna var otvetydigt positiva i en paneldebatt, som ordnades i Helsingfors i anslutning till att OAJ offentliggjorde sina strävanden.

Inställningen är positiv, men partiernas syn på hur problemen kan lösas är av varierande slag.

Grunden i skick Där som Svenska folkpartiet vill stärka grundfinansieringen, vill Sannfinländarna komma åt mobbningen genom att inrätta kommunala ”skolfredsombudsmän”.

– Vi har en väldigt principiell stånd-

punkt. SFP talar för en långsiktighet och vårt perspektiv sträcker sig över flera år. Viktigast i detta skede är att se till att grundfinansieringen är i skick inom hela fältet, sade riksdagsledamot Mikaela Nylander, som direkt fick medhåll av OAJ-ordföranden Olli Luukkainen.

Men Luukkainen var inte lika benägen att svälja det bete, som sannfinländska riksdagsledamoten Ritva Elomaa kastade fram.

– De grundläggande sakerna måste fixas innan man lanserar pedagogiskt högtflygande planer. Mobbningen är alltjämt ett stort problem och det behövs kommunala ombudsmän, som jobbar med skolfreden och som stöder lärarnas arbete, sade Elomaa.

Riksdagsledamot Krista Kiuru (SDP) har tidigare varit utbildningsminister. Hon presenterade ett konkret belopp för få bukt

med problemen.

– Socialdemokraterna är beredda att årligen satsa ytterligare 250 miljoner euro på utbildningen, så att utbildningsnivån åter kan höjas. Vi har pläderat för en förlängd läroplikt, men inte ens försök har kommit igång inom område, sade Kiuru.

Individuellt stöd Samlingspartiet innehar för tillfället posten som undervisningsminister genom Sanni Grahn-Laasonen. Partiet har alltså stora möjligheter att påverka de politiska besluten. Men vad finns på partiets önskelista inför framtiden?

– Rätten till stöd förverkligas inte på ett tillfredsställande sätt. Den förverkligas inte i småbarnspedagogiken eller i grundskolan. Lagens anda uppfylls inte. Det är dags att komma loss från de kortsiktiga nedskärningarna och stärka barnens rätt till individuellt anpassat stöd, sade riksdagsledamot Sari Sarkomaa.

Rätten till stöd finns självfallet med i OAJ:s åtgärdslista tillsammans med tiotals andra konkreta åtgärder. Samlingspartiet har också drivit frågan om förlänga såväl läroplikten som förskolan.

Lönerna höjs i universiteten men öppet för övningsskolor Årets avtalsrörelse är äntligen i hamn för universitetens personal. Löneförhöjningar är på kommande i universiteten. Ett förhandlingsresultat som gäller utvecklandet av universitetens lönesystem nåddes i slutet av september.

Styrelsen för OAJ behandlade och godkände förhandlingsresultatet fredagen den 28 september och förhandlingsorganisationen FOSU godkände slutligen förhandlingsresultatet samma dag. I universitetsförhandlingarna representeras arbetsgivaren av Bildningsarbetsgivarna, som också godkände

uppgörelsen.

Förhandlingarna fortsätter ännu för övningsskolornas del.

Enligt resultatet ska hela lönejusteringsmånen, som parterna kom överens om tidigare i år, användas till att höja personalens löner. Två justeringspotter finns till förfogande för att utveckla lönesystemet; från 1.1.2019 en pott om 0,5 procent och från 1.6.2019 en pott om 0,85 procent av lönesumman.

Förhandlingsresultatet gäller alla OAJ-medlemmar som hör till universitetens undervisningspersonal.

Under vårens kollektivavtalsförhandlingar var lönesystemet

– Det är dags att låta förskoleundervisningen bli tvåårig, så att redan femåringar kan erbjudas avgiftsfri förskola, sade Oili Luukkainen, då han presenterade OAJ-teserna.

Marjukka Liiten, journalist vid Helsingin Sanomat, deltog i debatten och förmedlade sin syn på OAJ:s strävanden. Liiten har i årtionden speglat utbildnings- och arbetsmarknadspolitik.

– Under årens lopp har otaliga försök gjorts att lyfta fram utbildningen i anslutning till nationella val. I regel har försöken misslyckats. Varför? En orsak är att skolsystemet trots allt fungerar rätt väl. Men det är uppenbart att skillnaderna mellan kommunerna och skolorna har ökat under de senaste åren, sade Liiten. text och foto: c-e rusk

Fotnot: Mera om OAJ:s teser på oaj.fi. FSL kommer i sedvanlig ordning också att utarbeta eget material och egna mål inför riksdagsvalet. Styrelsen för FSL torde de 11 oktober fördjupa sig i och finslipa förbundets budskap.

Övertidsförbud trädde i kraft

en svår nöt att knäcka och det resulterade i att arbetet lades ner i en del universitet och övningsskolor.

Frågan om ändring av lönesystemet överfördes till en arbetsgrupp som fick en stram tidtabell. Om en lösning inte kunde nås inom utsatt tid skulle 0,3 procent av kostnadseffekten dras bort, vilket alltså inte skedde nu.

Tillsättandet av en arbetsgrupp ingick i riksförlikningsmannens förlikningsförslag, som godtogs av arbetsgivarna och arbetstagarna i mars.

Regeringen planerar att försämra arbetstagarnas uppsägningsskydd i företag med färre än 20 anställa. OAJ motsätter sig regeringens planer genom att införa övertidsförbud och förbud mot att byta arbetsskift i privata daghem.

Flera förbund utlyste förbud mot övertidsarbete och skiftesbyte för sina medlemmar 26–28.9. Det var frågan om politiska manifestationer mot ett svagare uppsägningsskydd. De politiska manifestationerna har fortsatt och spritt sig.

OAJ har infört övertidsförbud och förbud mot skiftesbyte i alla privata daghem som antingen följer kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen eller kollektivavtalet för AVAINTA Arbetsgivarna. Övertidsförbudet och förbud mot byte av arbetsskift började 8.10.2018 kl. 00.00 och gäller OAJ-medlemmar som arbetar i privata daghem. Förbudet gäller tillsvidare.

OAJ:s förbud mot övertidsarbete och byte av arbetsskift gäller inte i det här skedet lärare inom småbarnspedagogik och daghemsföreståndare som arbetar inom den kommunala sektorn.

Mera på oaj.fi.

c-e rusk

c-e rusk

5

11.10.2018 • Nr 16

Lågan får inte slockna för elever med stor potential Grundskolan är bra på att stöda elever med inlärningssvårigheter. Men det finns en del utmaningar gällande elever med stor inlärningspotential.

Det behövs mer differentiering och samarbete samt förändrade attityder.

I Norge och Danmark går den politiska diskussionen het. I Danmark har regeringen redan fattat beslut om att kommuner måste tillgodose elever med stor inlärningspotential. I Finland har det däremot varit relativt tyst om hur grundskolan bättre ska bemöta de här eleverna.

– Men nu verkar det börja hända saker – och det är mycket välkommet, säger Camilla Svens-Liavåg.

Svens-Liavåg är speciallärare i Vikinga skola i Vasa och samarbetar med Ann-Christine Loo-Örn, rektor för Haga skola. Frågan om elever med stor inlärningspotential blev aktuell för fyra år sedan när de båda deltog i ett seminarium i Tyskland. Där väcktes tankar kring bemötandet av just de här eleverna – Enligt normalfördelningen finns sannolikt lika många elever med inlärningssvårigheter som det finns elever med stor inlärningspotential. Vi har anpassat undervisningen och tar i Finland mycket väl hand om elever som behöver stöd. Detsamma kan inte sägas om de på andra sidan skalan – trots att det borde vara självklart, säger Loo-Örn.

Enligt normalfördelningen finns det 1–2 procent elever med mycket stor inlärningspotential och cirka tio procent har hög potential. Över tio procent av eleverna i varje skola i Finland är därmed elever med stor inlärningspotential.

– Det blir en enorm mängd med elever som därmed inte får sina behov tillgodosedda till skillnad från den lika stora mängd elever på andra sidan av skalan som behöver stöd, konstaterar hon.

Kan få konsekvenser Konsekvenserna kan vara betyndande, om man ska tro Loo-Örn.

– Det finns många elever vars låga slocknar, eftersom de inte får tillräckligt med utmaningar. De gör andra kreativa saker men börjar prestera sämre i skolan. Andra elever kan på grund av att de är understimulerade bli oroliga och stökiga. I några fall kan det till och med leda till psykisk ohälsa när de blir äldre. De här eleverna blir åsidosatta, konstaterar hon.

Haga skola är en skola med stort upptagningsområde och ordnar omfattande specialundervisning för elever från flera kommuner. Det finns med andra ord en tradition att tillgodose alla elevers behov. Sedan seminariet i Tyskland har skolan också strävat efter att hitta lösningar för att skapa bättre förutsättningar för elever med stor inlärningspotential.

Det handlar i grunden om relativt enkla saker.

– I en grupp hade vi flera elever som kunde rättstavning. De fick i stället skrivuppgifter som utgick från det egna intresset. De övriga eleverna fortsatte med rättstavning, förklarar Loo-Örn.

Differentiering I matematik gjorde man ett så kallat veckans program där elever som snabbare gjorde sina uppgifter fick arbeta med andra former av problemlösningar medan de långsammare fick mer tid på sig.

– Varje fredag hade vi ett uppsamlingsheat så att alla höll jämn takt. I den gruppen hade vi också elever inom trestegsstödet som behövde mer hjälp.

För förstaklassare som hade kommit olika långt i läsning genomfördes också en liknande metod.

– Vi hade tjugo elever i gruppen och en del behövde mycket hjälp medan andra hade utvecklat mycket goda läskunskaper. De som hade hunnit längst fick arbeta med andra, mera krävande uppgifter. Är det inte en utmaning att få ett fungerande schema?

– För mig, som brinner för det här, är det en fördel att jag är rektor och lägger scheman. Jag vet var behoven finns och har en helhetsbild av var det finns samarbetsmöjligheter och utrymme för att sy ihop lämpliga grupper.

En annan fördel för att hitta elever med stor inlärningspotential i Vasa är att alla grundskolor inom staden måste genomföra standardiserade tester. Utifrån den information kan man lätt få en överblick över vilka elever som hör till den gruppen och vilka som behöver mera hjälp och stöd.

– Vi pratar med eleverna och

 Speciallärare Camilla Svens-Liavåg (till vänster), och Ann-Christine Loo-Örn, rektor för Haga skola, brinner för att hjälpa elever med stor inlärningspotential. I Finland lyser den politiska diskussionen om den här utmaningen med sin frånvaro. Men det börjar röra på sig, säger de.

Det finns många elever vars låga slocknar, eftersom de inte får tillräckligt med utmaningar. De gör andra kreativa saker men börjar prestera sämre i skolan.

Andra elever kan på grund av att de är understimulerade bli oroliga och stökiga.

ANN-CHRISTINE LOO-ÖRN Rektor för Haga skola

kollar upp vilken typ av undervisning eller utmaning de behöver.

Föräldrarna kontaktas också så de är väl informerade.

Våga försvåra Nyckeln till att åstadkomma en förändring är differentiering. I styrdokumenten betonas differentiering och det är via den arbetsmetoden som undervisningen kan förbättras också för elever med stor inlärningspotential.

– Men det handlar också om att våga differentiera åt det andra hållet. Vi är vana att förenkla, men vi måste också börja våga ”försvåra”. Jag tror att det handlar mycket ovana från lärarnas sida, säger Svens-Liavåg.

Syftet med att utveckla undervisningen i Finland är inte att hitta underbarn och bereda väg för dem, vilket kan vara fallet i exempelvis forna öststater, enligt Svens-Liavåg. Men hon påpekar att det inte är bra att andelen högpresterande i Finland minskar, enligt senaste PISA-undersökningen.

– Har vi verkligen råd med det?

Det är verkligen ingen bra investering att inte ta tillvara de elever som har stor inlärningspotential.

Alla barn har rätt att lära sig utifrån sina förutsättningar. Så är fallet inte nu, säger hon.

Särskolor behövs inte Att bilda enskilda skolor för de här eleverna är också en utopi, åt-

minstone i Svenskfinland. Men lärarduon önskar att den politiska diskussionen om elever med stor inlärningspotential skulle lyftas i Finland. Här ligger vårt land flera steg efter de nordiska grannländerna.

– Men vi är glada över att temat nu verkar börja uppmärksammas för det bidrar samtidigt till en avdramatisering. Det här är egentligen inga svåra eller konstiga saker att ta itu med, säger de.

Loo-Örn och Svens-Liavåg betonar behovet av en plattform för lärare som vill satsa mera på differentiering åt det andra hållet.

De vill också se mera fortbildning samt att lärarutbildningen betonar det i högre grad.

– Det behövs mera forskning och teori medan lärarna också behöver nätverk där de kan stöda varandra. Det praktiska måste också stödas bättre.

– Det finns mycket att göra men som bäst sker en hel del inom området. Vi tror att det kommer att ske stora förbättringar i framtiden också i Finland, säger de. text och foto: christoffer thomasfolk

6

11.10.2018 • Nr 16

Ryggsäck full med hopp är också bra att ha – Vi tror på långsiktig hjälp och på att utbildning är nyckeln till en positiv utveckling, säger Karolina Wägar, verksamhetsledare för Hoppets stjärna.

Barn och utbildning utgör kärnan i verksamheten för Hoppets stjärna, som är en politiskt och religiöst obunden organisation som bedriver internationellt biståndsarbete och humanitär hjälpverksamhet främst bland barn och barnfamiljer.

Vårt samtal äger rum i organisationens kontor, som finns i Närpes. Det var i Närpes som tanken föddes om humanitära insatser till förmån för barn, som drabbades av Tjernobyl-katastrofen år 1986.

En kärnkraftsreaktor i Tjernobyl i Ukraina, som då var en del av Sovjetunionen, förstördes genom en explosion. Radioaktiva partiklar spreds över ett stort område, bl.a. i Ukraina och Vitryssland.

Tjernobyl-läger Många barn drabbades och så föddes hos bl.a. eldsjälen och kulturprofilen Trygve Erikson i Närpes tankar om konkreta hjälpinsatser. Erikson var länge rektor för Svenska Österbottens folkakademi SÖFF, som på den tiden var en betydande aktör inom den fria

bildningen.

Under några somrar ordnades i anslutning till SÖFF så kallade Tjernobyl-läger för drabbade barn och unga och samtidigt inleddes humanitär verksamhet i barnhem i S:t Petersburg.

Föreningen Hoppets stjärna såg dagens ljus år 1989. Redan från början stod verksamhetens inriktning klar.

– Vi sysslar inte med lobbying, utan vi jobbar väldigt praktiskt.

Vi fokuserar på barn. Alla barn har unika gåvor och alla har något att ge. Men många barn ges inte möjligheter att förverkliga sig själv och sina drömmar, säger Karolina Wägar, som blev verksamhetsledare för Hoppets stjärna år 2012.

Otaliga är de projekt, som organisationen har bedrivit under årens lopp. Organisationen har inte lagt alla ägg i samma korg, utan regelmässigt har det handlat om förhållandevis små projekt med begränsade budgeter.

Skyddsnät saknas Varje projekt är unikt, vilket belyses av Karolina Wägar. Hon lyfter

fram exempel Lettland, som är ett land som tappar invånare i snabb takt. Internt pågår samtidigt en urbanisering.

– Vad blir kvar, då många söker sig bort? Det handlar om fattiga barnfamiljer, som ofta brottas med sociala problem. Dessutom har många barn funktionsnedsättningar, samtidigt som samhället saknar det skyddsnät som finns t.ex. i vårt land.

Hoppets stjärna stöder dessa familjer. Bl.a. handlar det om ekonomiskt stöd för skolmaterial, andra kostnader som hänför sig till barnens skolgång.

– Vi förutsätter att stödet redovisas så att vi kan kontrollera att pengarna verkligen går till de avsedda ändamålen, säger Wägar.

Hoppets stjärna står också till tjänst med materiellt stöd form av bl.a. kläder, skor och tillbehör.

– Det kan också handla om möbler såsom sängar, säger Wägar.

I Litauen har man en annan strategi. Också här samarbetar man med lokala socialarbetare och lärare. Hoppets stjärna driver ett familjecenter, där två anställda socialarbetare får sin lön betald av

 Ryggsäckar kan vara fyllda med glädje. foto: hoppets stjärna

organisationen.

Skollunchen dragplåster Hjälpverksamhet i närområdena har präglat verksamheten, men organisationen genomför också satsningar längre bort. Haiti får stå som ett exempel på detta.

– I Haiti har vi en lokal samarbetspartner, som fungerar som ögon, öron och röst för oss. I Haiti verkar också andra välgörenhetsorganisationer och vi har koordinerat verksamheten. Organisationerna stöder olika skolor, vilkas verksamhet följs upp 4–5 gånger per år, säger Wägar.

Hoppets stjärna har i flera års tid drivit en skola i byn Bois Negresse. Här får ca 400 elever som erbjuds undervisning, skolmaterial och, sist men inte minst, skollunch.

– Just skolmaten är väldigt viktig för såväl eleverna som personal. Många familjer lever i extrem fattigdom och skolmaten är ett viktigt motiv för att sätta barnen i skola, säger Wägar.

Det är inte värt att räkna upp alla projekt, som Hoppets stjärna är involverade i.

Ett projekt, som har väckt en hel del uppmärksamhet, belyser verksamheten väl. Då talar vi om ryggsäcksinsamlingen.

Ryggsäckar är ju faktiskt en rätt duglig symbol för skolgång och tillväxt. Ett barn, som får en ryggsäck och gärna också litet skolmaterial, förvandlas plötsligt till en stolt skolelev.

Små omkostnader

 – I det här jobbet förstärks man i tron på det goda, säger Karolina Wägar vid Hoppets stjärna. foto: carl-erik rusk

– Det har faktiskt varit en väldigt uppskattad insats. Ryggsäckar, både begagnade och nya, samlas in i Svenskfinland och sedan sköter vi om att barn får dessa. Du kan

föreställa dig barnens miner när de får sina ryggsäckar, säger Karolina Wägar.

Som mor till tre barn känner hon väl till symbolvärdet i ryggsäckar. Men kommer du ihåg din första ryggsäck?

– Den var mörkgrön och hade en bild av Musse Pigg, berättar Karolina Wägar om sina skolminnen från Kristinestad.

Kommer pengarna verkligen fram, brukar en fråga lyda när det handlar om hjälpverksamhet.

– Hjälpen kommer fram, försäkrar Karolina Wägar.

De administrativa kostnadernas andel varierar mellan olika projekt. Regelmässigt ligger dock kostnadernas andel av totalbudgeten under 10 procent.

Logistiken, alltså transporten av förnödenheter, är självfallet en stor kostnadspost.

– Vi satsar alltid på effektiva och billiga lösningar. Vi bedriver samarbete med transportföretag, som har trafik i t.ex. Lettland och Litauen. Bilarna kör varor till vårt land och vi passar på och fyller på bilarna, när de återvänder till Baltien, säger Karolina Wägar.

Nätverk av frivilliga Hoppets stjärnas personal är liten, men i gengäld har organisationen ett nätverk av frivilliga. De hjälper bl.a. till med insamlingar och fixar konserter, vilkas avkastning går till hjälpverksamhet.

– Många lärare är involverade, vilket vi självfallet är väldigt tacksamma för. I det här jobbet förstärks man i tron på det goda, säger Karolina Wägar. c-e rusk

7

11.10.2018 • Nr 16

Speciellt fynd gällande pojkar i Sverige:

Ju mera Internet per dag, desto bättre PISA-resultat

Maria Rasmusson och Ulf Fredriksson har undersökt hur läskunnighetsresultaten i PISA förändrats mellan åren 2012 och 2015. En del av resultaten tarvar vidare forskning, säger de.

Den grupp pojkar i Sverige som använder Internet mest förbättrade också sitt PISA-resultat mest vid en resultatjämförelse mellan åren 2015 och 2012. I Finland försämrades resultaten för motsvarande grupp, både bland pojkar och flickor.

I PISA-undersökningen år 2015 mättes resultaten i naturvetenskaper, läskunnighet och matematik.

Detta var första gången testet utfördes digitalt i de allra flesta deltagande länder. Man gick alltså på forskarspråk från PBA (paper-based assessment) till CBA (computer-based assessment). PISA är en förkortning av det engelska Programme for International Student Assessment.

I PISA 2015 förbättrade fyra länder sitt resultat visavi undersökningen tre år tidigare. Tre av dessa länder var nordiska; Danmark, Norge och Sverige. I de nordiska länderna är skolungdomar vana vid digitala apparater, vilket kan vara en delförklaring till de förbättrade resultaten. I linje med detta försämrade bl.a. Sydkorea och Turkiet sina resultat. I

dessa länder används datorer och Internet i medeltal i liten utsträckning. Hela 16 länder av totalt 35 försämrade sina resultat år 2015 jämfört med år 2012.

Från papper till dator Forskarna Ulf Fredriksson från Stockholms universitet och Maria Rasmusson från Mittuniversitetet med campus i Sundsvall och i Östersund har undersökt hur en övergång från PBA till CBA i PISA kan kopplas till resultaten i Norden när det gäller läskunnighet av olika slag. Fredriksson och Rasmusson tog fasta på faktorer som till exempel kön och erfarenhet av datorer, samt också hur lång tid som används på Internet.

Resultaten ger vid handen att inga dramatiska förändringar i resultat skett. Det var bara Sverige

som uppvisade en stor förändring till det bättre. I jämförelse med elever i de övriga nordiska länderna verkar Sverige ha en större grupp elever som använder Internet i stor utsträckning, mätt i antal timmar per dygn. Noteras bör att frågan om hur lång tid var och en använder Internet per dag saknades i det norska frågebatteriet, varför Norge inte är med i jämförelsen.

– Resultatet var signifikant bättre för de pojkar i Sverige som använder Internet mer än 6 timmar per dag, säger Maria Rasmusson.

Den här gruppen uppvisade alltså den största förbättringen i resultatet av läskunnighetstestet från år 2012 till 2015.

Detta kan betyda att den här gruppen drog nytta av sina datorvanor och erfarenhet av Internet då PISA övergick från PBA till CBA. Kanske också den här gruppen var mera motiverad då testet skulle utföras på dator i stället för till pappers.

I de andra nordiska länderna hade resultatet förbättrats nå-

got för de elever som använde Internet mer än sex timmar per dag.

Detta gällde dock inte de finländska eleverna. I Finland försämrades resultat år 2015 jämfört med resultat år 2012 för de elever som sade sig använda Internet mera än sex timmar per dag. Detta gällde såväl pojkar som flickor.

– Gruppen som använde Internet mera än sex timmar per dag var i Finland mindre än i de övriga nordiska länderna.

Viss försiktighet påkallad Som brukligt är vill forskarna inte dra alltför höga växlar på dessa resultat. Vid en jämförelse mellan flickors och pojkars resultat var det enda statistiskt hållbara fyndet att de svenska pojkarnas resultat förbättrades. Det fanns inget mönster då de jämförde ungdomars erfarenhet av datorer i de nordiska länderna.

– Antagandet att de som använder mest tid på Internet skulle ha förbättrat sitt resultat mest verkar gälla bara för pojkar i Sverige, säger Ulf Fredriksson.

– I Danmark gällde nästan raka

motsatsen.

En närmare studie av vilken aktivitet som försiggår på Internet är således påkallad.

Gällande övergången från pappersbaserat test till digitalt test visar undersökningen inte att den skulle ha haft någon avgörande inverkan på elevernas resultat. De hoppar över färre frågor och hinner med flera frågor i de digitala proven.

En viss försiktighet kan iakttas vid övergången från PBA till CBA. – När vi mäter läskunnighet digitalt kanske vi inte mäter samma sak som då vi testar läsning traditionellt, säger Ulf Fredriksson.

Fredriksson och Rasmusson framträdde vid konferensen Northern lights on Timss and Pisa 2018 som arrangerades på Hanaholmen av Nordiska ministerrådet och Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU. text och foto: tom ahlfors Rapporten Northern Lights on TIMSS and PISA 2018 finns som pdf på adressen karvi.fi/sv/ under Publikationer.

8

11.10.2018 • Nr 16

Avgiftsfri lägerskola för alla i Norge Norge är en friluftsnation.

Följaktligen satsar många skolor, men dock inte alla, på lägerskola som en del av grundskolan. Omkring 20 procent av eleverna erbjuds inte lägerskola.

Det är fel, säger kulturminister Trine Skei Grande, som också är ordförande för partiet Venstre. Hon har tagit initiativ till att alla elever i grundskolan ska erbjudas lägerskola.

Regeringen vill ålägga kommunerna att erbjuda avgiftsfri lägerskolvistelse eller en annan skolutflykt med övernattning under grundskolan.

– Lägerskolan är en viktig upplevelse, som bidrar till att dana självständiga individer med social kompetens, säger Trine Skei Grande, som citeras av norska utdanningsnytt.no.

I dag kan utbildningsanordnarna avgöra om eleverna erbjuds lägerskolvistelse eller en annan skolutflykt med övernattning.

Omkring 20 procent av eleverna går miste om detta.

En del kommuner säger nej till finansiering av lägerskola och låter föräldrarna ta hand om det hela med stöd av försäljning, frivilligarbete och gåvor.

– Det önskar vi inte. Det handlar om den avgiftsfria grundskolan, säger kunskapsoch integrationsminister Jan Tore Sanner (H).

Lägerskolorna finansieras genom de medel, som kommunerna får av staten. Staten har skjutit till öronmärkta pengar för lägerskolor, men en del kommuner har använt pengarna för andra ändamål.

Nu ska kommunerna alltså åläggas att ordna lägerskolor. Regeringen vill att skolorna själva avgöra hur man lägger upp lägerskolan eller utflykten. Dock krävs minst tre övernattningar och att en del av aktiviteterna ska handla om lärande.

Elever och föräldrar ska medverka i planeringen som bör beakta elevernas olika behov. c-e rusk

 I Norge vill regeringen ålägga kommunerna att ordna lägerskolor. arkivfoto: tom ahlfors

Självutnämnda experter stör diskussion om digitalisering Digitalisering av undervisningen har en del fördelar, resonerar Leif Ekrem, lektor i fysik vid Brändö gymnasium i Helsingfors, i sin blogg. Ekrem har onekligen ett visst perspektiv på detta med undervisning, eftersom han har jobbat som lärare i ca 40 års tid.

Han irriteras av vissa drag i diskussionen om digitaliseringen av undervisningen, speciellt när det handlar om tvärsäkra påstående

av folk som inte har tillräckliga insikter. De självutnämnda experterna är för många, om man ska tro Ekrem. ”Om två kirurger diskuterar bästa metoden att transplantera något organ, hoppar jag inte in och berättar min åsikt! Låt de riktiga experterna sköta sitt! För det mesta fungerar sådant bra, men när det gäller skolan, har väldigt många en ’åsikt’ = ’ett faktum’. Som nu det här med att digitalisering-

en skulle ta tid av det övriga lärandet. Min direkta erfarenhet är att det här är fel!” , antecknar Ekrem. Åtminstone när det gäller fysik, förtydligar han.

Han förargar sig också över att digitaliseringen av studentexamen och digitaliseringen av undervisningen klumpas ihop i diskussionerna.

Ekrem har noterat kritiken som har förts fram bl.a. från studerandehåll rörande digitalise-

ringen av examen. Studerande har bl.a. fört fram att digitaliseringen har haft en för snäv tidtabell. ”Om vi ska kritisera någonting här, är det alltså att Studentexamensnämnden kanske marscherat för snabbt. Matematikerna borde kanske fått tillgång till bra digitala verktyg tidigare (och använt sig av dem). Ok. Det kan jag gå med på”, antecknar Ekrem.

Digitaliseringen av undervisningen överlag ser Ekrem som ett

framsteg. ”Digitala verktyg ger den som studerar en möjlighet att jobba snabbare med invecklade situationer, se större helheter, kontrollera detaljer och annat. Sådant inspirerar många”, skriver Ekrem.

Han anser också att digitaliseringen gör det möjligt att följa med de ungas arbete på nya sätt och åtgärda saker i tid.

– Det här är ett enormt plus, anser Leif Ekrem.

9

11.10.2018 • Nr 16

Lägerskola och utfärder På den här sidan tipsar företag och andra organisationer i annonsform om lägerskolor, utfärder, museibesök med mera.

Lägerskola i naturen Gemenskap, upplevelser, äventyr

Läger vid hav och sandstrand!

Pörkenäs lägergård, Pörkenäsvägen 565, 68620 JAKOBSTAD tel. 0500 369 690, info@porkenas.net • www.porkenas.net

KLASSRESA TILL ÅLAND! Från 65 €/person I priset ingår båtresor Åbo–Mariehamn t/r, hotell, frukost & middag. Kontakta oss så hjälper vi er med allt; båtresorna, måltiderna och ett minnesvärt program.

TAG KONTAKT: Naturskollärare Naturskolan Uttern erbjuder lärorik uteundervisning för er Nordling, lägerskola.

Emilia 045 880 4480, Färdiga lägerskolpaket eller program för enskilda dagar. lagerskola@naturochmiljo.fi

BOKNING +358 1815 555 • info@alandhotels.fi • ålandhotels.fi

Ta kontakt och hör mer! 045 880 4480, lagerskola@naturochmiljo.fi www.naturochmiljo.fi

En spännande utflykt i pengarnas värld!

FINLANDS BANKS MYNTMUSEUM presenterar centralbankens och penningekonomins nutid och historia på ett mångsidigt sätt. Fyra multimedier skildrar interaktivt ekonomins historia och fenomen. Du kan pröva på att vara centralbankir, testa dina kunskaper i penningpolitik eller följa hur pengarnas köpkraft varierat under årtionden.

Boka gratis studiebesök för din klass!

Finlands Banks myntmuseum Snellmansgatan 2, 00170 Helsingfors ti–fr 11–17, lö–sö 11–16, må stängt guidade visningar, tfn 010-831 29 81 fritt inträde, kafé, www.rahamuseo.fi

Lägerskola i Västerbottens skärgård

Teambuilding för skolklasser Höghöjdsbana • Klättring • Paddling • Samarbete och Äventyr på Norrbyskär

www.kfum.nu

10

11.10.2018 • Nr 16

kolumnen sigge sandström PeM, MBA och ansvarig för skola och utbildning vid SFV.

Mitt i osäkerheten Jag hörde nyligen en filosof som doktorerat inom teknologins område. Han påstod att inom loppet av tio år behöver över en miljon finländare omskola sig eller få en grundlig och målinriktad fortbildning enbart för att hållas kvar på arbetsmarknaden. Detta ser vi redan i skolan där t.ex. digitaliseringen möjliggör nya lärmiljöer, möjligheter och metoder.

Det är alltid bättre att vara den som leder förändringen än den som tvingas ändra sig. Samtidigt som man står inför en förändring är det mänskligt att fråga sig om man har jobbat på fel sätt i alla år. Svaret är givetvis ett nej! Inget fel med det, men allting har sin tid. Nya vindar blåser där en traditionell och strukturerad undervisning förväntas ge vika för kreativa, inkluderande och demokratiska lärmiljöer. Det blir allt mera svårt att studera till ett visst yrke om 90 procent av dem som påbörjar sina studier idag utexamineras till yrken som inte ännu finns.

Vi förväntas hålla fler bollar i luften hela tiden.

Vi lever med en osäkerhet, eftersom vi inte vet hur många bollar som är i luften och hur stora eller tunga de är. Frenetiskt jonglerar vi på under helt andra premisser än tidigare.

Detta leder till att arbetskarriärerna också ändras grundligt. För egen del har den varit tredelad: studier – arbete – pension. För dagens ungdomar förväntas detta inte gälla utan avsnittet i mitten blir ett flertal olika positioner, projekt eller uppdrag som man åtar sig. Pensioneringen är också ett stort frågetecken för dagens ungdomar. Finns det längre någon pension när det är deras tur?

Vi förväntas hålla fler bollar i luften hela tiden. Vi lever med en osäkerhet, eftersom vi inte vet hur många bollar som är i luften och hur stora eller tunga de är. Frenetiskt jonglerar vi på under helt andra premisser än tidigare.

Detta låter lätt väldigt problematiskt och negativt. Men det är egentligen en fråga om vad det är vi vill se? Problem och hotbilder eller möjligheter och innovationer? Det är inte hur vi har det utan hur vi tar det som räknas.

Många blir stressade över denna osäkerhet. Men jag lärde mig nyss att det är omöjligt att bli stressad över det som man VILL göra. Det är när våra egna förväntningar inte längre motsvaras av verkligheten som stressen tar ett stryptag på oss.

Hela vårt upplägg för utbildning måste vara loket på detta tåg. Det är vi som fungerar som garant för att kompetenserna framöver är på plats.

Allting förändras i en rasande takt – det står klart. Är det frågan om möjligheter eller hot? Måste jag ändra mig eller är jag den som vill leda en förändring? Valet är högst personligt och ingen annan kan fatta beslutet.

Hur jag förhåller mig, är det största ansvaret jag har, inför de förändringar som vi alla står inför.

Kronholm-Cederberg leder modersmålslärarna Annette Kronholm-Cederberg (Jakobstad) har valts till ny ordförande för Svenska modersmålslärarföreningen i Finland rf (SMLF).

Hon efterträder Petra Bredenberg (Helsingfors).

På valmötet i september valdes Heidi Höglund (Vasa) till vice ordförande, Ellinor Lindroos (Helsingfors) till sekreterare och Ma-

Heureka erbjuder hjärndos Vetenskapscentret Heureka i Vanda fokuserar på hjärnan. Utställningen Använd hjärnan! Synar hjärnan på flera sätt.

All slags användning av hjärnan påverkar hjärnan. Bland annat rask motion, musik, dans och handarbete är bevisligen bra för hjärnan. Utställningen ger tips om en hälsosam vardag för hjärnan och uppmuntrar till mångsidig aktivitet. Var och en kan hitta lämpliga sätt att ta hand om sin hjärna på utställningen.

Huvudbudskapet på utställningen Använd hjärnan! är att vi med våra egna handlingar kan påverka hur vår hjärna utvecklas. Utställningen består av olika spel och uppgifter som utmanar hjärnan, som besökarna löser i grupper på 2–5 personer.

Samarbete och interaktion med andra människor är speciellt viktigt för hjärnans utveckling.

På utställningen får besökarna röra på sig, koppla av, handarbeta, spela i ett band eller dansa alla tiders mest populära danser. Tankenötter, känslor, sinnen och sömnens betydelse för hjärnan är viktiga komponenter i utställningen. Precis som skrattet! Utställningen ger också information om blodcirkulationen, som är absolut nödvändig för hjärnans funktion, om hjärnans uppbyggnad och funktion samt om hjärnans fantastiska utveckling, som pågår hela livet från vaggan till graven.

Utställningen är producerad i samarbete med Hjärnförbundet.

Utställningen öppnas 13.10.2018.

lin Borgström (Helsingfors) till kassör. Lotta Dammert (Pargas), Nina Granberg (Nykarleby), Harriet Lassus-Utriainen (Helsingfors), Diana Lundqvist (Kökar), Anu-Katja Nurmi (Åbo), Katrina Åkerholm (Vasa) valdes till styrelsemedlemmar.

Amanda Audas-Kass (Helsingfors) och Maria Dahlin (Jakobstad) är redaktörer för föreningens tid-

skrift Arena.

60-åriga SMLF är med sina 370 medlemmar en av de största svenska ämneslärarföreningarna i Finland. Till föreningens uppdrag hör att bevaka och utveckla den svenska modersmålsundervisningen och på samtliga skolstadier: grundläggande utbildning, gymnasium och yrkesutbildning.

Kolla in den uppdaterade Världen 2030-webbplatsen!

● Teman: Agenda 2030, Finlands utvecklingssamarbete, klimatförändringen, jämställdhet, fungerande samhällen och olika sätt att påverka. ● Basfakta, länkar till vidare läsning och uppgifter för lektionerna. ● Kan användas i undervisningen i lågstadiet, högstadiet och gymnasiet.

Världen 2030 på webben: maailma2030.fi/sv

RENT VATTEN OCH SANITET

HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION

INGEN FATTIGDOM

INGEN HUNGER

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

GOD UTBILDNING FÖR ALLA

BILLIG OCH REN ENERGI

ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR

MINSKAD OJÄMLIKHET

BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGEN

LIVET I HAVEN

LIVET PÅ LAND

FRED, RÄTTVISA OCH GOD FÖRVALTNING

JÄMSTÄLLDHET

HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN

GLOBALT PARTNERSKAP FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

11

11.10.2018 • Nr 16

Forum söker de vises sten Hur kan vi tillsammans göra vår grundskola till den bästa? Kampanjen #denbästaskolan uppmuntrar till att dela med sig av små och stora idéer och insatser, som bidrar till att skapa världens bästa jämlika grundskola.

På sajten denbastaskolan.fi kan var och en dela med sig av en idé eller insats samt få inspiration av andra.

Kampanjen #denbästaskolan har startats av Grundskoleforumet. Utbildningsstyrelsens generaldirek Olli-Pekka Heinonen. arkivfoto: tör Olli-Pekka Heinonen som leder Grundskoleforumets arbete, vill ut- tom ahlfors mana alla att återgå till grundfrågorna, så att varje skola skulle vara den bästa skolan i framtiden.

– Hurdan är en bra skola? Vilken är skolans roll? Hur vet man att skolan och lärandet är av hög kvalitet? Vad vill du att ditt barn lär sig i sin närskola? I en hurdan skola lär du dig bra? Att söka svar och agera tillsammans är vad som behövs i den finländska utbildningsdiskussionen just nu, säger Heinonen (Saml).

Friskolorna frodas i Danmark Friskolorna mår bra i Danmark.

Omkring var femte grundskolelev går i en statligt finansierad friskola i Danmark.

Folkeskolen, organ för Danmarks laererforening DLF, berättar om friskolorna i nr 14/18. Om man ser på statistiken från år 2007 framåt har det tillkommit 101 friskolor, alltså skolor som drivs i privat regi.

64,3 procent av friskolorna har uppstått till följd av att kommuner har beslutat stänga skolor.

Peter Bendix, ordförande för intresseorganisationen Dansk friskoleforening, säger att friskolorna i många fall backas upp av en hel by eller kommun.

– Utan en lokal skola faller folks hus i värde. Pensionärer backar upp och slår vakt om friskolor, säger Bendix.

Föräldrar vill ha lokala skolor Mette With Hagensen, ordförande för föräldraorganisationen Skole og Foraeldre, ser det ökade antalet friskolor som ett uttryck för att föräldrarna vill ha lokala skolor, medan lokalpolitikerna har en blind tro på att de kan spara pengar genom att lägga ner skolor.

– Politikerna kan för all del har rätt, men för föräldrarna är det av avgörande betydelse att deras barn får gå i en lokal skola. När denna skola stänger och alla känner varandra är det lätt att mötas i församlingens utrymmen och ta beslut om att starta en friskola, säger Mette With Hagensen.

Motivet för grundandet av en friskola är alltså inte att fungera som ett pedagogiskt alternativ till de kommunala folkskolorna. I många fall är friskolorna helt vanliga folkskolor.

– Tanken med friskolelagen är att friskolorna ska vara alter-

nativ till folkskolorna och inte kopior. Men två av tre friskolor uppstår inte för att föräldrarna önskar friskolor. De uppstår för att vägen till den närmaste folkskolan upplevs som alltför lång, säger Mette With Hagensen.

Danska friskolor inte vinstdrivande Friskolesystemet i Danmark har långa och djupa rötter och de kan inte jämföras med friskolorna i Sverige. Den avgörande skillnaden är att danska skolor inte kan vara vinstdrivande. Det finns alltså inga skolkonglomerat, utan i Danmark drivs de flesta friskolorna av föräldraföreningar.

Eventuella vinster bör återinvesteras i verksamheten.

Finansieringen är ordnad så att friskolorna erhåller statliga pengar.

Statsbidraget uträknas så att det tar hänsyn till eleverna ålder, skolans storlek och var skolan är belägen.

Friskolorna uppbär avgifter av föräldrarna. Avgiftens storlek varierar mellan skolorna. Folkeskolen har kollat tre friskolor och anger att avgifternas storlek är mellan 1 000 danska kronor (135 euro) danska kronor och 1 600 danska kronor (215 euro) i månaden.

I Finland kan privata skolor inte vara vinstdrivande. Regeringens linje rörande beviljandet av tillstånd att driva privata skolor med offentlig finansiering har länge varit synnerligen återhållsam. c-e rusk Fotnot: I texten nämns folkskolor.

Därmed avses det som i vårt land kallas grundskolor.

möten och kurser ○ ○ Raseborgs lärarförening rf kallar sina medlemmar till höstmöte måndagen den 22 oktober 2018 kl 18.30 i Billnäs skola, Bruksvägen 14, Billnäs. Stadgeenliga ärenden behandlas. Ordförande för SchoolKids Light, Reidar Wilkman, berättar om vårt understödsprojekt. För serveringens skull ber vi skolombuden meddela antalet anmälda senast 17.10 till christoffer.wiik@raseborg.fi. ○ ○ Sibbo Lärarförening rf. håller sitt höstmöte onsdag 24.10 klockan 16.00 på restaurang Tila i Hindsby. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden och efter mötet får vi smaka på restaurang Tilas goda mat. Deltagarna betalar 5€.

Pengen samlas in på plats. Deltagande och eventuella matbegränsningar anmäls till sekreteraren Irene (irene.raphanel@sipoo.fi) senast 16.10. ○ ○ Borgå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till höstmöte 24.10 kl. 16.45 i Konstfabrikens andra våning, utrymme Haikka. Stadgeenliga ärenden. Efter mötet bjuder föreningen sina medlemmar på teaterföreställningen ”Bekännelsernas natt” med start kl. 18.00 i Fabrikssalen i Konstfabriken. Obs! Begränsat antal platser, anmäl dig senast 19.10 till ordförande Pernilla Granlund (pernilla.granlund@edu.porvoo.fi). ○ ○ Åbo lärarförening r.f håller höstmöte torsdagen den 25 oktober kl. 17.00 i Katedralskolan i Åbo, Gamla Stortorget 1.

Stadgeenliga ärenden. Före mötet kl. 15 ordnas en diskussion kring gymnasielärarnas situation. Efter mötet ordnas en träff med förbundsordförande Christer Holmlund kring temat arbetsbelastning och trötta lärare. Matservering fr.o.m kl. 16.30. Välkomna! ○ ○ Lovisanejdens lärarförening rf håller stadgeenligt höstmöte fredag 26.10.2018 kl. 18.30 på restaurang Bella. Under kvällen serveras middag till subventionerat pris (15 €) och Leif Holmberg berättar om aktuella ärenden gällande läraryrket. Anmälningar tas emot av skolombuden senast 16.10. Välkommen! ○ ○ Närpes-Kaskö lärarförening r.f. håller höstmöte måndagen den 29 oktober 2018 kl. 16.00. Föreningen bjuder först på en hamburgermåltid på Oneil´s kitchen, Simhallsvägen 1 64230 Närpes st. Höstmötet fortsätter i Närpes gymnasium med stadgeenliga ärenden. Isabella Guldén från lönekontoret samt representant från försäkringsbolaget Turva medverkar. Anmäl om deltagande samt om du väljer kött- eller grönsaksburgare till johanna.berlin@narpes.fi senast den 23 oktober 2018. ○ ○ Vörå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte tisdag 30.10 kl. 16.00 på Fjärdens kaffestuga i Oravais. Efter mötet bjuder föreningen på mat, dryck och efterrätt samt trevlig samvaro. Förhandsanmälning (för serveringens skull) till skolombuden senast 25.10. Välkomna! ○ ○ Pedersöre lärarförening r.f håller höstmöte tisdag 30.10 kl. 18.30 i Purmo skola. Efter mötet bjuds det på god mat (Uffes Mat & Café) och personalsekreterare Birgitta Kåll informerar om aktuella lönefrågor. Anmälningar tas emot av eva-maria.with@pedersore.fi, senast 23.10. ○ ○ Tammerfors svenska lärarförening håller stadgeenligt höstmöte onsdag 31.10 på Getaway Room escape (Tullintori), 17.30–19.00. Anmäl ditt deltagande senast 22.10. ○ ○ Ålands lärarförening kallar till höstmöte fredag 9.11.18 kl. 18.00 i Ålands hotel- och restaurangskolas auditorium. Efter mötet middag på samma ställe. Skolombuden sammanställer anmälningarna och sänder dessa senast 30.10 till kansliet. ○ ○ Väståbolands lärarförening r.f. håller höstmöte måndag 19.11.2018 kl. 18.00 i Axxell i Pargas. Stadgeenliga ärenden behandlas. Anmälan sker elektroniskt via inbjudan. Välkomna!

Oenigt om Move-mätningar Klasslärarna vill inte veta av Move-mätningarna, medan lärarna i idrott och hälsokunskap försvarar mätningarna.

Klasslärarföreningen Suomen Luokanopettajat vill avskaffa de omdebatterade Move-testerna. Testerna genomförs i åk 5 och 8. Testerna blev ett allmänt diskussionsämne, när en elev i åk 8 i Esbo avled i samband med ett test.

Utbildningsstyrelsen har livligt försvarat testerna, men klasslärarföreningen, som är en pedagogisk sammanslutning, för fram en mycket kritisk syn i ett pressmeddelande.

Testarrangemangen beskrivs som förvirrande. Lärarna genomför mätningar så att de möjligen inte förfogar över tillräckliga kunskaper om elevernas hälsotillstånd. Klasslärarföreningen anser att mätningarna bör i sin helhet överföras till skolhälsovårdens uppgiftsområde. I annat fall bör mätningarna övervakas och bokföras av en professionell yrkesutövare inom hälsovården.

Klasslärarna finner också att Move-testen inte är förenliga med ideologin i läroplanen.

Förbundet för lärare i idrott och hälsokunskap,

som är en s.k. pedagogisk lärarorganisation, försvarar livfullt de omdebatterade Move-mätningarna..

Move-mätningarna är ett pedagogiskt redskap, som förmedlar värdefull information om elevernas funktionsförmåga till eleverna själva, lärarna, föräldrarna och hela skolsamfundet. Det är viktigt att hålla i minnet att det inte handlar om ett batteri, som mäter elevernas prestationsförmåga, utan avsikten är att spegla eleverna funktionsförmåga i vardagen. I ökad bemärkelse handlar det om eleverna förutsättningar att orka i vardagen, anges i ett pressmeddelande.

Många elever vill genomgå mätningar och få insikter om sig själv. Vuxna anser att elever upplever mätningar som ångestfyllda men det stämmer inte, anser lärarna i idrott och hälsokunskap.

Just därför att det viktigt att lyssna till elevernas åsikter. Den senaste tidens diskussion har förts mellan vuxna. Många vuxna har synnerligen negativa minnen rörande Cooper-tester under gångna årtionden, anser lärarna i idrott och hälsokunskap som underkänner detta resonemang. c-e rusk

12

11.10.2018 • Nr 16

debatt

I skolan skall alla må bra Mobbning och elevers illamående är en ständigt återkommande diskussion i media. Elever mobbas, mår dåligt och blir utsatta för trakasserier av olika slag i större utsträckning än förr. Varför? Vi alla är ense om att det inte får ske. Inte ett enda barn skall behöva utsättas för mobbning.

Ett barn får inte uteslutas ur gemenskapen.

Alla skall kunna känna sig trygga i skolan och på fritiden.

Visst! Och skolan skall se till att det förverkligas!

I skolan, som ingenting gör, ser vardagen väldigt brokig ut. I skolan går barn från familjer med olika värderingar från olika kulturer och från olika utgångspunkter. I skolan, som ingenting gör, finns det barn som är utagerande, barn som behöver stöd i sina kompisrelationer, barn som är känsliga, barn som mår bra och barn som inte mår så bra. Precis som i hela vårt samhälle i dag.

En vanlig dag kan börja med en konflikt som reds upp av en eller flera lärare i skolan, som ingenting gör. Skolkuratorn träffar ett barn som har det jobbigt hemma för tillfället och har bett om att få tala med någon vuxen. Läraren kramar om ett barn som känner sig ängsligt och som kommer fram för att få stöd under dagen. Elever utesluts ur gemenskapen och mobbas också i skolan, som ingenting gör. Läraren vidtar åtgärder, diskuterar med elever, gör klart att så-

dant inte får ske, kontaktar föräldrar till de inblandade, diskuterar, bollar och förmedlar och tar in elevvårdspersonal som stöd i arbetet. Ibland lyckas man bättre, ibland sämre, men man ger inte upp. Dags att undervisa några timmar i skolan som ingenting gör.

Läraren har tystnadsplikt i elevärenden och talar naturligtvis inte om ett enskilt barn med andra barns föräldrar som ringer och undrar. Läraren svarar, dokumenterar samtal, ringer kanske upp andra föräldrar, reder ut, tröstar och lyssnar för att sedan planera sin undervisning och rätta proven i skolan, som ingenting gör.

I skolan, som ingenting gör, blir barnen bjudna på varandras kalas. Inbjudningarna till kalasen har skolan inget att göra med och man vill inte att dessa inbjudningar skall delas ut i skolan. Alla barn blir inte inbjudna. Någon eller några blir lämnade utanför. Lärarna i skolan, som ingenting gör, uppmanar alla föräldrar och familjen att antingen bjuda in alla, eller ingen. Läraren ser situationer där barn i klassen blir lämnade utanför. Läraren lyssnar, diskuterar och medlar. Läraren skriver ett meddelande till föräldrarna och uppmana dem att med sitt goda exempel visa för barnen hur man gör.

Inkludera, inte exkludera.

I skolan, som ingenting gör, tar man in extern hjälp och specialister från olika organisationer som kommer in i klassen och jobbar kring teman som stödjer socialt um-

I skolan går barn från familjer med olika värderingar från olika kulturer och från olika utgångspunkter. I skolan, som ingenting gör, finns det barn som är utagerande, barn som behöver stöd i sina kompisrelationer, barn som är känsliga, barn som mår bra och barn som inte mår så bra. gänge och medmänsklighet och gruppsammanhållning. Allt detta görs för att stödja sammanhållningen i klassen och för att alla skall kunna må bra och utvecklas och ha resurs att lära sig nytt i skolan. Läraren tar upp teman kring nätetikett, vad man kan skriva på nätet och vad man inte kan skriva. Eleverna jobbar kring teman som mobbning på nätet och om hur man agerar ute på nätet.

Under tiden som allt det här görs, i skolan som ingenting gör, pågår de vuxnas diskussioner på nätet i olika media. Där diskuterar man, som det i dagens samhälle tycks vara, om hur dåligt skolan skött hur ens

barn mår, att man i skolan inte tar tag i problem och att läraren inte bryr sig. Man skriver inlägg och kommenterar och spyr ut sitt illamående mot skolan, som ingenting gör!

Allt är tillåtet att kommenteras i ett land med yttrandefrihet. Man får hacka ned, skriva osakliga kommentarer, gå med och hetsa, trycka på arga emojier och varva det med hjärtan och tröstande fraser som uppmuntrar dem som har det dåligt i skolan, som ingenting gör, och som slår ner istället för att bygga upp. Man kritiserar vilt lärare och systemet. Allt tycks plötsligt vara tillåtet. Och skolan, som ingenting gör, står tyst och ser på utan att kunna göra något…

Skolan gör ingenting!

Vi borde kanske alla ta en funderare. Vårt agerande och våra attityder återspeglas hos barnen. Det vi gör och säger får vi serverat av våra barn. Barnen har oss vuxna som stora förebilder och skolan, som ingenting gör, kan inte klara av hela baletten ensam.

Föräldrarna och hemmen bär ansvaret i allra största grad.

I skolan som ingenting gör sitter läraren och funderar på hur nästa dag skall förlöpa och hur stödja, uppmuntra och göra för att följande dag skall vara trygg och lärorik dag för alla. michaela lindholm Lärare

bakbrädet Kännspak skillnad. Adjektivet kännspak är en allmänt accepterad finlandism, som är sällsynt i Sverige. Ordet har rötter i fornsvenskan, omtalas i tidskriften Språkbruk nr 3/18.

Kännspak i betydelsen lätt igenkännlig eller karakteristisk förekommer allmänt i Svenskfinland, men mindre bekant är att ordet också förekommer i en del dialekter i Sverige. Men då handlar det i första hand om människor (eller djur) som har lätt att känna igen och minnas. En kännspak hund kommer alltså ihåg husse eller matte också efter en längre paus.

Nya benämningar. Flera kommuner har tagit i bruk de nya yrkesbeteckningarna i enligt med lagen om småbarnspedagogik. Lag-

stiftningen, som trädde i kraft i september, känner inte längre till barnträdgårdslärare, utan nu är benämningen lärare inom småbarnspedagogik.

Enligt den nya lagen är yrkesbeteckningarna: daghemsföreståndare, lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik, socionom inom småbarnspedagogik och barnskötare inom småbarnspedagogik.

Den nya lagen ska stärka kvaliteten på småbarnspedagogiken bland annat genom att höja personalens utbildningsnivå. År 2030 ska minst två tredjedelar av daghemspersonalen ha behörighet som lärare inom småbarnspedagogik eller socionomer, varav minst hälften bör vara be-

höriga lärare inom småbarnspedagogik.

Kronoby utreder resurscenter.

Antalet elever med särskilda behov har ökat i Kronoby till den grad att kommunen nu utreder möjligheter att starta ett resurscenter för barn med stort behov av stöd. Österbottens tidning omtalar den 21 september att kommunens speciallärare, skolkuratorer, specialbarnträdgårdslärare och skolpsykolog har sammanställt en skrivelse rörande detta.

Bildnings- och fritidsnämnden har bekantat sig med skrivelsen och beslutat utreda behovet att ett resurscenter. Bildningschef Tony Widjeskog fick i uppdrag att utse en arbetsgrupp som i snabb ordning utreder frågan.

Lovisa siktar högt. Lovisa har inlett ett projekt, som stöder barn och ungdomar som har en särskild begåvning, omtalar Nya Östis den 20 september.

Projektet Sikta mot stjärnorna beräknas kosta ca 168 000 euro, varav Utbildningsstyrelsen står för 150 000 euro.

Anna Palasmaa och Tuula Åminne är anställda inom det tvåspråkiga projektet, som syftar till att finna och stöda elever med en begåvning inom ett skolämne, idrott eller ett praktiskt ämne.

Projektet avslutas hösten 2019. Då torde Lovisa förfoga över en genomtänkt struktur för hur elever med särskild begåvning kan stödas och motiveras.

Slut på skolfoton? Skolfotograferingen kan snart vara ett min-

ne blott. Flera kommuner i Sverige har i alla fall beslutat slopa den, omtalar Expressen den 1 oktober.

– Jag förstår att många tycker det är roligt med klassfoton, men samtidigt måste vi följa den lagstiftning som finns, säger Carina Johannesson, grundskolechef i Arvika.

Det finns föräldrar som inte vill ha sina barn på klassfoton och det måste skolan respektera.

– Vi kan inte ha företag som lagrar bilder utan vår kontroll, säger Johannesson.

Hon hänvisar till dataskyddsförordningen (GDPR, The General Data Protection Regulation) som gäller i hela EU och har till syfte att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter .