Läraren 16 2021

ledaren Många kommuner har fått erfara att psykologer söker sig till privata arbetsgivare med högre lönenivå och bättre arbetsvillkor. Ю r sidan 2

21.10.2021 • Nr 16 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Fackligt engagerad till 100 procent

FSL:s nya utmärkelse En fjäder i hatten delades på Världslärardagen i oktober ut till lärare som idogt jobbar för sina kollegers bästa. Ю r läs mera på sidan 8

Tove Söderman, Väståbolands lärarförening, tilldelades utmärkelsen En fjäder i hatten och fick en luva – eller helt enkelt en pipo – som bevis på detta. foto: mattias fagerholm

ÅA öppnar upp i Uppsala Planerna på att inrätta en ÅA-klasslärarutbildning vid Uppsala universitet går vidare. Både dekanus Fritjof Sahlström vid ÅA och Esbjörn Larsson vid UU betonar fördelen med en akademisk kontakt universiteten emellan.

En nyhet är de exklusiva brödsorterna där det bakats in nötter, bitar av torkade frukter och bär och annat smått och gott i limporna. Ett sådant bröd kan nuförtiden kosta bortåt 11 euro per kg. En limpa kan alltså kosta över fem euro, trots att ingredienserna i stort sett är desamma i alla bröd.

Mjöl, jäst och vatten.

Nu finns övningsskolor också för blivande lärare inom småbarnspedagogik

TOM AHLFORS Kolumnen

Ю r sidorna 4–5

Ю r sidan 10

Ю r sidan 3

2

21.10.2021 • Nr 16

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Ambitionslös elevvårdsdimensionering Regeringen med undervisningsminister Li Andersson i spetsen vill stärka elevvården genom att skriva in en bindande personaldimensionering för kuratorer och skolpsykologer i lagen. Statsrådet lämnade nyligen en proposition till riskdagen om detta.

För att anställa elevvårdspersonal reserverar regeringen 29 miljoner euro i statsbudgeten från och med 2023. Tidigare avsatte regeringen 10 miljoner att användas för ändamålen åren 2021–2022.

Både inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet ska det i fortsättningen finnas minst en kurator per 670 elever och en psykolog per 780 elever.

Dimensioneringen stärker stödet till barn och unga i skolor och läroanstalter, stöder utvidgningen av läroplikten, förbättrar möjligheterna att ingripa i mobbning och bidrar också till att avhjälpa de luckor i lärandet och välbefinnandet som orsakats av pandemin, framhåller Li Andersson.

Satsningen är givetvis välkommen i coronans efterdyningar.

Många unga har prövats hårt under pandemin och elevvården har fått jobba för högtryck. Därför hade man hoppats på en lite mer ambitiös dimensionering. Visserligen talar vi om en satsning i miljonklassen, men då bör man komma ihåg att kommunerna årligen arrangerar

utbildning för 13,5 miljarder euro. Satsningens omfattning bör ses i det perspektivet.

De dimensioneringar som regeringen vill se är rätt blygsamma.

780 elever per skolpsykolog är hur man än svänger på saken en otillfredsställande siffra, också om Utbildningsstyrelsen vittnar om att det finns kommuner med över 2000 elever per psykolog.

Vid Undervisnings- och kulturministeriet motiverar man den anspråkslösa dimensioneringen med att man måste anpassa sig de till de medel som står till förfogande och den personal som finns att tillgå.

Det är sant att skolpsykologer är en bristvara. Många kommuner har fått erfara att psykologer söker sig till privata arbetsgivare med högre lönenivå och bättre arbetsvillkor. Men med färre elever och skolenheter på sitt ansvar skapar man drägligare arbetsförhållanden vilket säkert kan innebära att det också blir lättare att rekrytera personal.

Social- och hälsovårdsreformen för ytterligare ett orosmoment med sig då elevvårdstjänsterna ser ut att överföras till de nya välfärdsområdena. I kommunerna befarar man att det kommer att innebära att kontaktytan till bildningssidan därmed minskar. Det hade regeringen kunnat gardera sig emot genom en ambitiösare dimensionering av elevvårdspersonalen.

De dimensioneringar som regeringen vill se är rätt blygsamma. 780 elever per skolpsykolog är hur man än svänger på saken en otillfredsställande siffra.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2021.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

När har du senast kollat dina medlemsuppgifter?

Så här i höstlovstider kanske du har en stund över och hinner kontrollera att dina medlemsuppgifter är korrekta. På vår medlemsintra gör du enkelt ändringar nuförtiden. Logga in gör du antingen med bankkoder eller mobilcertifikat: www.fsl.fi/medlemsintra.

Förutom kontaktuppgifter så som e-postadress och telefonnummer, är det viktigt att vi har rätt uppgifter om ditt arbetsförhållande, din arbetsgivare och dina eventuella avbrott för till exempel moderskapsledighet eller tjänstledighet. Information om dylikt når inte oss på annat sätt än via dig. Med rätt medlemsuppgifter kan vi betjäna dig på bästa sätt och når dig med vår information.

Samtidigt som du är inloggad till medlemsintran kan du passa på att bokmärka ditt elektroniska medlemskort och bekanta dig med aktuella medlemsförmåner. Nu får du till exempel 20 procents rabatt på normalprissatta varor i Vallilas nätbutik under hela år 2021.

Vi vill också påminna om att du som medlem bör kontrollera att medlemsavgiften till FSL dras av lönen som den ska. Vanligtvis sköts det automatiskt med en fullmakt du har gett din arbetsgivare men det är skäl att dubbelkolla det här på din lönespecifikation. Avgiften på 1,1 procent räknas på den beskattningsbara inkomsten.

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

21.10.2021 • Nr 16

Övis också för blivande lärare inom småbarnspedagogik

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Vacklande välbefinnande går inte att avtala bort

Mia Heikkilä ansvarar för utbildningslinjen för lärarutbildning inom småbarnspedagogik. Hon är biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi. arkivfoto: mattias fagerholm

Projektet”Övningsdaghem – utveckla övningsdaghemsverksamhet inom småbarnspedagogik” som avslutades i somras har etablerat ett nätverk med 95 övningsdaghem för blivande lärare inom småbarnspedagogik i Svenskfinland. Nätverket stärker de blivande småbarnspedagogernas möjligheter till praktik och gör det lättare att utbilda handledare för studerande.

Nätverket sträcker sig över hela Svenskfinland samt språköarna Björneborg, Lahtis och Kouvola och utgörs av 25 arbetsgivare såväl inom den kommunala som inom den privata sektorn. I dag omfattar nätverket 95 övningsdaghem som är beredda att ta emot och handleda studerande.

– Projektets mål har varit att stärka praktiken vid lärarutbildningen inom småbarnspedagogik vid Åbo Akademi, men också att stärka den småbarnspedagogiska

verksamheten i Svenskfinland och finlandssvenskan som minoritetsspråk inom småbarnspedagogiken, säger Anna Buss, projektledare vid Åbo Akademi.

Ett nätverk av övningsdaghem – Den modell vi arbetat enligt bygger på att etablera ett daghemsnätverk som tar emot våra studerande och utvecklar innehållet inom utbildningen i praktiken. Modellen etablerar dessutom en handledarutbildning för personal inom småbarnspedagogik och ett nätverk mellan alla deltagande daghem. Här har vi kunnat hämta en del idéer från exempelvis försöksverksamhet med övningsförskolor i Sverige, Nätverket av övningsdaghem kommer att fortsätta som en naturlig del inom utbildningslinjens verksamhet också efter att projektet avslutats.

– Ytterligare ett resultat av projektet är att praktiken inom

utbildningen har fått en kvalitetsmässig höjning då vi kunnat använda resurser på att tänkta igenom hur man bäst organiserar praktiken som helhet och därigenom gjort det möjligt att förankra nya processer, säger Mia Heikkilä, biträdande professor inom småbarnspedagogik och utbildningslinjeansvarig för lärarutbildningen inom småbarnspedagogik.

– Särskilt glädjande är att fältet visat på ett starkt intresse för samverkan med utbildningslinjen för lärare inom småbarnspedagogik, Handledarutbildningen har fått en fortsättning inom det Öppna universitet och kommer att erbjudas under de närmaste åren.

– Kursen har ett fäste i magisterutbildningen inom småbarnspedagogik, vilket på lång sikt stärker kunnande om handledning av lärarstuderande inom småbarnspedagogik, säger Heikkilä.

 Det finns nu 95 övningsdaghem fördelade på 25 arbetsgivare på olika håll i Svenskfinland. foto: adobe stock

Vi är ett förbund nära medlemmarna, sade en styrelsemedlem under vårt styrelseseminarium i september. FSL:s litenhet är en styrka då det kommer till kontakten med medlemmarna, min förhoppning är att varje medlem också ska känna så. Vi kommer att aktivt leva enligt devisen ”nära medlemmen” fram till dess att FSL:s föreningskarta är målad i våra färger på varje ort där vi finns.

Tillsammans med lokalt aktiva har vi på kansliet under den senaste månaden besökt skolor och träffat lärare under raster och håltimmar, i lärarrummet och i korridorerna, för att just vara nära medlemmen och känna pulsen i vardagen. För oss har det varit oerhört värdefulla samtal, möten och stunder.

Det är otvivelaktigt så att lärares och rektorers ork i vardagen är den “snackis” som dominerar. Bristen på ork oroar och följdfrågan lyder: Hur länge ska det här hålla i sig, hur länge kommer vi att stå ut och vad kan vi göra åt saken?

Som förbund måste vi våga lyfta upp lärares och rektorers arbetsbörda, men vi måste göra det nyanserat och lösningsfokuserat för att inte skada yrkets attraktionskraft. Lärare och rektorer tycker om sina jobb och samhället värdesätter och uppskattar vår yrkesinsats. Detta ska vi föra fram i diskussionerna kring hur vi förbättrar medlemmarnas arbetsvillkor så att de kan göra det de är utbildade för, det som de brinner för.

Det är otvivelaktigt så att lärares och rektorers ork i vardagen är den “snackis” som dominerar.

Bristen på ork oroar och följdfrågan lyder: Hur länge ska det här hålla i sig, hur länge kommer vi att stå ut och vad kan vi göra åt saken?

Just nu lever vi mitt i formandet av förhandlingsmål, en ack så viktig process för oss som fackförbund. Avtal som gynnar lärare och rektorer, avtal där alla parter enas är en grundförutsättning i det påverkningsarbete vi gör. Lönen måste vara konkurrenskraftig, inget annat går för sig.

Men ibland nås vi också av åsikten att vi som förbund pratar för mycket om utbildningspolitik.

Utbildningspolitiken utgör ofta den långsiktiga ramen och bildar en viktig grundsten för det dagliga arbetet i våra skolor. Därför pratar vi ofta utbildningspolitik. Lärares och rektorers vacklande välbefinnande avtalar vi inte bort.

Välbefinnande skapas av beslut som ligger i politikernas händer. Vi måste därför få andra att prata samma språk som vi gör, vi måste få politiker och beslutsfattare att förstå hur skolan mår, vilka konsekvenser reformer och beslut får samt också inse vilka förändringar som måste fås till stånd med tanke på framtiden.

Jag hoppas att samhället tar vårt budskap på allvar.

Många må bra-hälsningar till dig, hoppas du har ett skönt höstlov!

4

21.10.2021 • Nr 16

Åbo Akademi + Uppsala universitet = sant!

När Åbo Akademis lärarutbildning söker ett samarbete med Uppsala universitet är det inte fråga om ett förhållande där man delar allt. Det är snarare en relation där båda parterna kör sitt eget race, men i nära samarbete med varandra. Vi blir ”kämppisar” men vi blir inte ihop, beskriver Fritjof Sahlström förhållandet. Tidningen Läraren har tittat närmare på byggklossarna i universitetssamarbetet.

Hörnsten nummer ett: Uppsala universitet Åbo Akademi vill starta en klasslärarutbildning i Uppsala. Tanken är att 40 studerande skall kunna inleda sina studier 2023. Trots att man både från ÅA:s och Uppsala universitets sida betonar att ingenting ännu är definitivt är det uppenbart att projektet har tagit ett kliv framåt i och med att universiteten funnit varandra.

– En viktig pusselbit, en hörnbit, fick vi på plats i och med universitetssamarbetsparten, säger Fritjof Sahlström, dekanus vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA. – Det känns jättefint att ett svenskt universitet tycker att lärarutbildning på svenska från Finland är så intressant att ha på plats på sitt eget campus att man välkomnar oss dit.

Vilken blir Uppsala universitets roll i samarbetet?

– Det är kvar att utmejsla. Både ÅA och UU vill göra det här tillsammans men ändå var för sig. Vi ska samarbeta, framför allt kring forskning och utvecklingssamarbete. Men hela idén med ÅA:s satsning är att ta den finländska lärarutbildningen till Sverige. Det kommer att vara en självständig finländsk lärarutbildning som ÅA ansvarar för helt och hållet.

– Det är två kompisar som är välvilligt inställda till varandra och som ska vara ”kämppisar” men vi ska inte bli ihop, säger Sahlström – Samarbetet kommer att ske inom ramen för parallella lärarutbildningar. Planen är inte att Åbo Akademi och Uppsala universitet skall ha en gemensam lärarutbildning. Det är inte möjligt i och med den svenska examensordningen. Vi är väldig styrda av Ut-

bildningsdepartementet och även om det skulle vara roligt att skapa ett slags hybrid mellan den svenska och finska lärarutbildningen, så skulle vi inte få göra det, säger Esbjörn Larsson, dekanus vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet.

Vad har Uppsala universitet vinna på ett samarbete?

– Vi får en tydligare kontaktyta mot Åbo Akademi. Det är den största fördelen, säger Larsson.

Vad kan Uppsala ge Åbo Akademi?

– Det viktigaste är universitetssammanhanget. Alla finska lärarutbildningar är en del av ett universitet. Vetenskaplig kvalitet är helt centralt, säger Fritjof Sahlström.

– Vad som uppstår i de här mötena och vad vi får med oss hem återstår att se, men jag tror att det finns en ganska stor potential för något bra. Det är ett win-win samarbete. Det förutsätter inte att UU eller ÅA skall göra något annorlunda, utan vi skall vara oss själva men på samma ställe.

Hur kommer det sig att det blev Uppsala?

– Uppsala universitet är ett av Sveriges bästa universitet. ÅA och UU har ett samarbetsavtal sedan några år tillbaka där man har som mål att utveckla den här typen av samarbete, säger Sahlström.

Varför behövs en utbildning?

Samarbete kan ni väl ha i vilket fall som helst?

– Det kan vi. Samarbete kan ha många olika former. Min erfarenhet är att när man gör något konkret tillsammans så händer någonting. Vi tror att vi kan nå ett större djup genom att vara på plats och ha vardagskontakt mellan studerande och personal. Jag är ganska säker på att det kommer

handfull lärarutbildningar och man kan fråga sig varför man vill ha en konkurrerande utbildning på sin bakgård, rent av i det egna huset. För konkret kan samarbetet handla om att hysa in ÅA i Uppsala universitets utrymmen och exempelvis ge tillgång till universitetsbiblioteket.

Esbjörn Larsson är ändå inte orolig för en konkurrenssituation.

Han påminner om att den svenska utbildningen är ett år kortare och menar att det i lärarbristens Sverige inte är någon större konkurrensfördel med en finsk utbildning när man söker jobb.

Enligt Fritjof Sahlström ger en finländsk lärarutbildning enligt nuvarande nordiska överenskommelser behörighet i Sverige, vilket också öppnar vägen för ÅA:s etablering.

– Jag är inte rädd för att Åbo Akademi kommer och tar våra studenter. De attraherar möjligtvis en annan typ av sökande. Kanske personer bosatta på Åland?

Den finska lärarutbildningen har många sökande och jag kan tänka mig att de som inte kommer in i Finland överväger att läsa samma utbildning i Sverige, säger Esbjörn Larsson.

– Vi siktar inte på att bli en volymverksamhet. Det handlar om 40 studerande. Det är i en svensk lärarutbildningskontext inte så mycket, säger Fritjof Sahlström.

Hörnsten nummer tre: Finansieringen

 Ibland behöver man som finlandssvensk en puff för självförtroendet.

Ett sätt är att fara till Sverige och berätta att man vill starta en finländsk lärarutbildning. Det finns ett otroligt intresse, säger Fritjof Sahlström. foto: johan hagström

att ske saker som man annars inte hade kunnat uppnå, säger Sahlström.

Vad hoppas du att det skall utmynna i för ÅA:s lärarutbildning?

– Det här är ett av många sätt att göra lärarutbildningen ännu bättre. På lång sikt kan vi göra

mycket gott för pedagogiken i Finland. Det långsiktiga värdet finns i att vi på olika sätt kommer att kunna stärka den svenskspråkiga pedagogiken.

Hörnsten nummer två: Inte rivaler Uppsala universitet driver en

En helt avgörande hörnsten för att projektet skall kunna ros i land är finansieringen. Den biten är ännu inte på plats. Finansieringsbehovet ligger på 10 miljoner euro. Det skall täcka uppstarten och räcka för att driva verksamheten i tio år.

När verksamheten är utbyggd beräknas ÅA ha tio anställda i Uppsala.

Finansieringen bygger på en 50/50 modell, dvs hälften av medlen skall komma från Sverige och andra halvan från Finland. I den första fasen skall man hitta de ca 50 miljoner svenska kronorna, sedan vänds blicken mot Finland.

– Det här är ingenting som kommer att belasta vår ekonomi, säger Esbjörn Larsson.

Ni går inte in med finansiering?

– Nej, det gör vi inte.

– Finska statsmedel som är av-

5

21.10.2021 • Nr 16

 Åbo Akademi har starka nordiska ambitioner. Nu ligger fokus på Sverige, men visionen är att etablera sig också i övriga Norden. illustration: sebastian dahlström

Det är knepigt om det finns lärarstudenter från olika lärarutbildningar på samma skola, det är förvirrande. ÅA måste hitta andra skolor att samarbeta med, men det skall säkert fungera.

ESBJÖRN LARSSON Dekanus vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper, om hur praktiken skall lösas.

Det här är ett av många sätt att göra lärarutbildningen ännu bättre. På lång sikt kan vi göra mycket gott för pedagogiken i Finland.

 Professor Esbjörn Larsson vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper välkomnar ett samarbete med Åbo Akademi.

Men någon finansiering är Uppsala universitet inte berett att skjuta till. foto: mikael wallerstedt

sedda för finansiering av finska pedagogie kandidater och magistrar är det inte rimlig att använda för det här projektet. I vår överenskommelse med Undervisnings- och kulturministeriet är de utanför finansieringsmodellen.

Det är ett sätt att garantera att det nya projektet inte tär på vår kärnuppgift, som förstås är lärar-

utbildning i Finland, säger Fritjof Sahlström.

– När man tar bort kandidaterna och magistrarna försvinner 39 procent av intäkterna. Men den återstående 61 procenten av finansieringen är inte ”regionkodad” så de medlen kan användas till den finska halvan. Vi har skapat en modell där vi inte i så stor

utsträckning är beroende av extern finsk eller finlandssvensk finansiering utöver de medel som vi själva bidrar med.

Hörnsten nummer fyra: Praktiken En pusselbit som också är olöst är hur praktiken skall lösas. Klart verkar det vara att ÅA får köra sitt

FRITJOF SAHLSTRÖM Dekanus vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA

eget race här. Att utnyttja samma praktikskolor som Uppsala universitets lärarutbildningar är inte aktuellt.

– Det är knepigt om det finns lärarstudenter från olika lärarutbildningar på samma skola, det är förvirrande. ÅA måste hitta andra skolor att samarbeta med, men det skall säkert fungera, säger Esbjörn

Larsson.

– Vi har fört konstruktiva och långt gångna diskussioner med olika aktörer, men för att komma i mål på ett bra sätt vill jag vänta med att konkret säga hur det skall bli, säger Sahlström.

mattias fagerholm

6

21.10.2021 • Nr 16

Förra veckan drabbade partiledarna i Sverige samman i en SVT-diskussion om utbildning. Om en del frågor rådde större enighet medan åsikterna gick i sär gällande andra.

Lärarförbundet i Sverige hade inför debatten listan några punkter som man önskade att partiledartna diskuterade.

I denna intervju får Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand bland annat kommentera en del av det som kom fram i diskussionen.

Hon får också frågan om Sverige nu behöver Finlands hjälp med att utbilda lärare.

Utredning på gång i Sverige

Lärarförbundet efterlyser statl

F

riskolorna, som i Finland kal�las privatskolor, förekommer ytterst sparsamt. Det finns sjuttio privatskolor i Finland, och de får inte vara vinstbringande.

I Sverige har friskolorna sedan länge etablerat sig. Under läsåret 2020–21 gick drygt var fjärde gymnasieelev i friskola, noteras i färska siffror från Ekonomifakta.se (som innehas av Svenskt Näringsliv, en arbetsgivarorganisation). För grundskolan var andelen 15,7 procent. Andelen elever som går i friskolor har vuxit sedan 90-talet. Skolverket presenterar liknande siffror, 29 procent i gymnasiet, 16 procent i grundskolan, totalt 280 000 elever.

Hur förhåller du dig till friskolor, Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand?

– Lärarförbundet har inget emot fristående skolor i sig och tycker att det är bra att elever får välja skola. Samtidigt är det mycket problematiskt hur finansiering och urval av elever går till. Systemet med skolpeng är uppbyggt genom att varje elev genererar en peng vilket inte tar hänsyn till

att stora delar av skolans utgifter är fasta och oberoende av elevantal. Dessutom måste kommunen alltid stå med tomma platser för att kunna erbjuda nya elever skolplats, det behöver inte de fristående. Det innebär att friskolorna blir överkompenserade på de kommunala skolornas bekostnad. Det vill vi ändra på.

– Vi vill också att det ska införas ett gemensamt skolval, nära inpå skolstart. Dagens system där man kan sätta barn i kö många år tidigare medför segregation och att alla inte får samma möjlighet att önska den skola som man vill.

– De här två sakerna måste åtgärdas innan Lärarförbundet fullt ut kan se positivt på systemet med friskolor.

Friskolornas vinster i fel fickor Friskolornas vinster och huruvida dessa tillfaller anonyma ägare i skatteparadis debatterades inledningsvis i SVT:s partiledardiskussion i söndags.

Alla partier verkade dock vara överens om att friskolor är fullt acceptabla i den utsträckning de finns idag.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson betonade att 26 av de 28 sämsta skolorna är kommunala. Staten skall vara i förarsätet för skolan, inte kommunen som har svårt att finansiera skolorna, menar Lärarförbundet.

På vilket sätt passar friskolorna in i en statlig skoladministration?

– Ulf Kristerssons påstående om de sämsta skolorna visar på en okunskap om vad som förklarar resultaten i skolan. Ser man till hur väl dessa skolor presterar i förhållande till elevernas förutsättningar är de långt ifrån Sveriges sämsta skolor. Några av dem tillhör tvärtom de allra bästa.

– En utredning tittar just nu på vad en statlig skola skulle kunna innebära, inklusive hur systemet med fristående skolor skulle kunna fungera i ett sådant system. När vi säger att staten ska ta ett större ansvar så menar vi så klart att den ska ta ett större ansvar för hela systemet, inklusive de fristående skolorna. Men exakt hur vi ser på den frågan kommer vi att återkomma till när vi ser utredningens förslag.

Tolka OECD rätt!

OECD:s nyligen publicerade rapport Education at a Glance visar att Sverige satsar en större del av BNP på utbildning än vad Finland gör. Sverige är nästan i tio i topp bland OECD-länderna. Rapporten visar också att andelen svenska 25–34-åringar som avlägger högskoleexamen är hög i jämförelse med Finland.

I TV-diskussionen framkom emellertid att 40 procent av eleverna som går ut grundskolan i vissa utsatta områden saknar gymnasiebehörighet och har alltså inte fått ett godkänt slutbetyg från grundskolan.

Hur kan man råda bot på detta? Har satsningarna slagit fel?

– Måttet på hur mycket man lägger på utbildning relativt BNP har ett uppenbart problem.

– Det är beroende av hur många som befinner sig i de åldrar där utbildning ges och hur stor andel som tar del av utbildningen, vilket ju syns i skillnaden på hur många som tar högskoleexamen. Har ett land många unga blir andelen klart högre än om det har få. Om vi i stället ser till hur mycket

7

21.10.2021 • Nr 16

 Friskolorna är legio i Sverige, men Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand hävdar att man måste åtgärda hur finansiering och urval av elever går till. foto: izabelle nordfjell

När vi säger att staten ska ta ett större ansvar så menar vi så klart att den ska ta ett större ansvar för hela systemet, inklusive friskolorna.

JOHANNA JAARA ÅSTRAND Ordförande för Lärarförbundet i Sverige

ligt styrd skola Finland respektive Sverige lägger per elev relativt BNP per capita över grundskola och gymnasieskola är skillnaden mellan länderna lägre. En del av skillnaden mellan måt� ten förklaras av att vi för närvarande har en större andel unga i utbildning i Sverige än i Finland. Till exempel är andelen av befolkningen som är 0-14 år 16 procent i Finland och 18 procent i Sverige.

– Vi vet att den viktigaste förklaringen till elevernas resultat är vilken bakgrund de har. Och just i utsatta områden är en stor andel elever nyanlända och har föräldrar med svag skolbakgrund. Den kombinationen gör att det är svårt att nå goda resultat, samtidigt som skolorna kan göra en otrolig prestation vad gäller hur mycket de lär eleverna på kort tid. Men trots en bra progression är det kanske omöjligt att nå målen med de resurser som ges nu.

– Vi lärare vet ju vad det är som gör att elever klarar sig bättre: mindre klasser och mer tid med utbildade och erfarna lärare. Så svaret är nog så enkelt som att det behövs mer resurser. Och då stör systemet med skolpeng än mer, eftersom det i praktiken

innebär att pengar lyfts från en del av skolsystemet där de behövs mer till en annan där de behövs mindre. Vi måste tänka om helt kring skolfinansieringen i Sverige för att dessa elever ska få en reell chans.

Lärarnas välbefinnande viktigt Fokus i den finländska skoldiskussionen just nu ligger ofta på lärarnas och elevernas välbefinnande.

Hur ser den diskussionen ut i Sverige?

– Den är självfallet jätteviktig. Vi ser redan i dag att det är många lärare som valt att lämna yrket för att göra något annat.

Om villkoren är sådana att det är omöjligt att må bra som lärare kommer allt fler välja att göra något annat än att vara lärare. Det vore olyckligt för svensk skola och resultaten i den. När det gäller eleverna vet vi att stressen har ökat och det finns en diskussion om hur stressen och pressen på eleverna skulle kunna minska.

Behöver Sverige Finlands hjälp?

Det råder stor brist på behöriga lärare i Sverige.

Vad önskar du att man gör för att förbättra läget?

– Det handlar primärt om två saker, att yrket ska vara tillräckligt attraktivt och det ska utbildas tillräckligt många. I dag är inte yrket tillräckligt attraktivt och det utbildas för få. Så det viktigaste är att höja lärarlönerna, minska arbetsbelastningen och styra med mer tillit till professionen. Det kommer att göra yrket mer attraktivt, locka flera till utbildningen och få fler att slutföra den.

Det är det enda sättet. ”Det är inte en slump att lärarfacken är så oerhört kritiska till det skolsystem vi har.

Vi kan inte rekrytera lärare till den svenska skola vi har idag”, sade Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar i TV-diskussionen, och kallade läget för ”elefanten i rummet”. Är ni så oerhört kritiska till det svenska skolsystemet?

– Vi är kritiska till en hel del, men tycker samtidigt att det är mycket som fungerar väl. Det finns uppenbara systemfel – finansiering och skolvalet är exempel på det – som måste åtgärdas. Likvärdigheten i systemet brister, där måste staten ta ett myck-

et större ansvar än vad den gör idag. Läraryrket måste bli mer attraktivt och locka de mest lämpade studenterna. Samtidigt kan vi ju se att resultaten har vänt upp från bottennivån runt 2012, även om vi har en bit kvar till när svensk skola var som bäst för 20–30 år sedan. Så vi har en hel del jobb att göra innan lärarfacken kommer att vara nöjda. Åbo Akademi har för avsikt att om några år inleda en klasslärarutbildning i Sverige i samråd med Uppsala universitet. Förhandlingar om ett intentionsavtal förs som bäst.

Behöver Sverige nu Finlands hjälp i sin lärarutbildning?

– Vi behöver fler utbildade lärare. Om det kan ske på det sättet är det intressant. Det är väldigt nyttigt att vi lär av varandra. Det finns en del i det finländska skolsystemet som det vore bra om Sverige tar efter, till exempel att stöd ges tidigare snarare än senare i grundskolan. För ett sådant utbyte av kunskaper är en gemensam lärarutbildning jättespännande. tom ahlfors

8 En fjäder i hatten för Tove

21.10.2021 • Nr 16

Överraskningen var total för Tove Söderman när FSL:s ordförande Inger Damlin och viceordförande Pamela Leka stegade in i lärarrummet på Pargas svenska gymnasium med en chokladkaka i famnen. Tove var en av de lärare som premierades på Värdslärardagen med FSL:s nya utmärkelse, En fjäder i hatten.

– Jag är överväldigad och tacksam. Det här är verkligen en överraskning, säger Tove Söderman.

Vad betyder den här utmärkelsen för dig?

– Det betyder väldigt mycket.

Det är många som jobbar aktivt för föreningen och det känns som en belöning för allt arbete. Man inser att man har gjort något betydelsefullt för lärarna.

I prismotiveringen betonas att Tove Söderman ”är en person med ett otroligt sinne för rättvisa” och att när hon engagerar sig i en fråga gör hon det ”helhjärtat till 100 procent och hon ger inte upp när det gäller att kämpa för frågor som är viktiga”.

– Tove är engagerad, kunnig, noggrann och insatt. Hon leder vår förening på ett fint sätt, säger Åsa Hermansson, vice ordförande i Väståbolands lärarförening.

Hur är det att jobba fackligt i Pargas?

– Klimatet är gott. Vi har ett bra och regelbundet samarbete med arbetsgivaren, säger Tove.

– Dialogen med arbetsgivaren är viktig. Där är Tove duktig, säger Åsa.

Skolbygge över språkgränsen En aktuell fråga i Pargas de närmaste åren är bygget av ett nytt skolcentrum. Där skall båda språkgruppernas högstadieskolor och gymnasier samsas. Tanken är att lärcentret skall stå klart 2024 men redan nu, innan man ens kommit i gång, har budgeten överskridits med närmare 2 miljoner och tidtabellen kan komma att ruckas.

– De ekonomiska realiteterna kommer emot och vi oroar oss till exempel för att vi inte kommer att ha egna arbetsutrymmen och det talas till och med om ett gemensamt lärarrum för alla, säger Tove.

– Det är ytterst viktigt att det

nya skolcentret i slutändan verkligen fyller alla fyra skolors behov.

Det betyder tillräckligt med utrymmen där lärarna kan pusta ut i lugn miljö under de korta rasterna och vid tillfälle kunna dra sig tillbaka för att koncentrera sig på för- och efterarbete.

Gamla rävar, men också nya förmågor I Väståbolands lärarförening har man inte haft några större problem med att rekrytera lärare som är beredda att ta ett större ansvar och kanske sitta i styrelsen. Tove beskriver VÅL som ett stabilt gäng där många har varit med länge.

– Det är många eldsjälar i styrelsen. En del har kommit och gått. Man har kanske tagit en liten paus, men så kommit tillbaka till styrelsen efter några år.

– Men vi har också fått nya lärare med. Jag tror att det har med arbetsklimatet att göra, det har blivit tufft att jobba. Frågor som välmående och arbetsbelastning engagerar. Det har varit allt för många reformer samtidigt och man upplever att det är viktigt att försöka påverka saker i rätt riktning. Vi kommer under hösten fortsätta jobba för lärarnas välmående och poängtera att arbetsbelastningen inte får bli för stor.

Vissa lärarföreningar har problem att hitta aktiva till styrelsen. Vilka är dina tips?

– Sätt det i system, vi har ett rullande schema. Man sitter sin period och sedan är det någon annans tur. Inte tvingar vi direkt någon, men det ha fungerat bra. Ofta är det sedan så att när man kommer med så märker man att det är intressant och givande. Folk som kanske har kommit med i styrelsen lite motvilligt för att det är

 FSL:s nya utmärkelse En fjäder i hatten handlar inte bara om ära och berömmelse. Den som får utmärkelsen får också en luva med ett häftigt emblem. Tove Söderman i Pargas firade sin fjäder med tårta.

”din tur” han blivit positivt överraskade.

Vad ger det fackliga arbetet dig?

– Information. Jag får en helhetsbild av läget, hur lärarna har det lokalt men också nationellt. Jag har fått ett stort kontaktnät till lärare i hela Svenskfinland. Och det finns alltid frågor man behöver bevaka. Jag upplever att man kan påverka och göra sig hörd.

Erfarenhet ger pondus Tove Söderman har varit ordförande för Väståbolands lärarförening sedan år 2015. Till vardags är hon lektor i engelska vid Pargas svenska gymnasium. Det har hon varit sedan hösten 1996. Men lärarbanan inleddes redan 1988 som vikarierande språklärare vid Åbolands yrkesskola, som det hette på den tiden. Erfarenheten är ett trumfkort i det fackliga arbetet.

– Erfarenhet ger perspektiv.

Man måste våga lyfta fram saker,

 Lena Sahakoski, lektor i finska (t.v.) och Åsa Hermansson, vice ordförande i Väståbolands lärarförening utdelade utmärkelsen En fjäder i hatten till Tove Söderman.

uttala sig och stå för sin åsikt.

Hur skall du fira din utmärkelse?

– Det blir nog i arbetets tecken, skrattar Tove. text och foto: mattias fagerholm

En fjäder i hatten är en utmärkelse som delades ut på Världslärardagen till ett 30-tal lokalt aktiva FSL:are.

Du hittar samtliga pristagare på Lärarens webbplats.

9

21.10.2021 • Nr 16

Vardagshjälte belönades för fin insats Föräldrarna uppskattar det arbete som läraren Mikaela Kokko gör för Nummela skola. Skolan betyder väldigt mycket för de svensk- och tvåspråkiga i Vichtis.

En lärare som alltid gör sitt bästa och som alltid sätter barnens och deras välmående i fokus.

En lärare i lejonmammaskrud som bidragit till att skapa en trygg och fungerande skola, och som trivs bäst i klassen trots att hon också med framgång sköter alla administrativa uppgifter.

En verklig vardagshjälte, som vi alla kunde ta exempel av.

Här är några av de saker som föräldrarna hade sammanfattat och skickat in för att motivera varför klassläraren och biträdande rektorn för Nummela skola, Mikaela Kokko, är rätt person att hedras med Förbundet Hem och skolas utmärkelse Du är guld värd.

De många och tunga grunderna föll i god jord och förra veckan fick Mikaela Kokko ta emot den här hedersbetygelsen, som riktas till personer som på ett positivt sätt bidragit till vardagen under den pågående pandemin.

– Du är verkligen guld värd. Du bidrar på många sätt till en förändring och en god atmosfär här i vår skola, sade föräldern Eva Roos i samband med uppvaktningen.

– Dig har man alltid kunnat vända sig till. Det känns tryggt att skicka sina barn till skolan, sade föräldern Heidi Seppälä då hon läste upp motiveringarna som hade skickats in av henne och Eva Roos.

Heidi Seppälä har två barn i skolan, precis som Eva Roos.

Uppvaktningen som skedde mitt under skoldagen kom som en total överraskning för Mikaela Kokko, som är en av totalt tio personer som hedras med Hem och skolas utmärkelse. Inför skolans elever, sina kolleger samt lokaltidningens och Lärarens utsända fick hon en blombukett, ett paraply med texten Du är guld värd, samt ett diplom som överräcktes av skolans rektor Jyrki Kaarila.

Viktigt nätverk Mikaela Kokko har arbetat som lärare sedan 1997 och kom till Nummela skola år 2008. I fyra år har hon hunnit fungera som biträdande rektor, vid sidan av Jyrki Kaarila som också leder Nummelan koulu som delar skolgård och delvis byggnad med svenska Nummela skola.

Nummela utgör en del av enspråkigt finska Vichtis kommun i mellersta Nyland.

Skolans funktion som en språ-

 Läraren Mikaela Kokko belönades för sin gedigna insats för Nummela skola och dess elever.

På en så här finskspråkig ort är skolan och daghemmet det viktigaste om man vill att barnen ska få en god svenska och bli tvåspråkiga.

EVA ROOS Förälder till barn i Nummela skola

köskola nämns i motiveringarna som skickades in. Av lärarna krävs det extra insatser för att få skolvardagen att fungera på svenska i en miljö som domineras av finskan.

Nummela skola deltar i skolornas språkönätverk, vilket Mikaela Kokko uppskattar stort.

– Vi har samma problem och utmaningar, säger hon och förklarar att kollegerna i de andra skolorna är ett viktigt stöd i vardagen och arbetet.

Även svenskt daghem Heidi Seppälä säger att Nummela skola är en god miljö för barnen.

– Gemenskapen är stark. Här blir alla sedda och hörda.

I Nummela finns också ett svenskt daghem, Aleksandra.

– På en så här finskspråkig ort är skolan och daghemmet det viktigaste om man vill att barnen ska få en god svenska och bli tvåspråkiga, säger Eva Roos.

Ett nytt skolcentrum tar form i en annan del av tätorten Nummela och där kommer även den svenska

skolan att finnas i framtiden.

– Det blir inflyttning i januari 2024, säger Heidi Seppälä som är medlem i bildningsnämnden och likaså ledamot i kommunfullmäktige på ett SFP-mandat.

Också daghemmet flyttar till nybygget och fungerar i framtiden nära skolan.

– Vi kommer att kunna samarbeta mycket mera än vi gör nu, säger Mikaela Kokko och berättar att det är flera kilometer mellan skolan och daghemmet i dag.

Kräver motivation De flesta elever i Nummela skola börjar i Källhagens skola i Virkby då de gått ut sexan. För många av eleverna från vidsträckta Vichtis innebär det väldigt långa skolresor med ibland flera byten av buss under färdens gång.

– Motivationen för det svenska skall vara stark då skolvägen blir så lång, säger Eva Roos. text och foto: niclas erlin

De äldre eleverna vill hjälpa de yngre Ella Joensuu och Alexander Johansson tycker om sin skola och säger att den är lämpligt stor.

– Det är roligt att gå i skola. Alla mina kompisar går här.

Det säger Alexander Johansson som går i årskurs fyra i Nummela skola och som därmed är en av Mikaela Kokkos elever.

Klasskompisen Ella Joensuu gillar också sin skola.

– Jag tycker om att gå här, för skolan är så liten, säger hon och förklarar att hon känner nästan alla andra elever i skolan.

Hur förhåller sig de äldre eleverna till de yngre?

– Om de frågar efter hjälp så försöker vi hjälpa dem, sä Alexander Johansson och Ella Joger Ella.

Alexander och Ella har var- ensuu som går i årskurs fyra känner så gott som alla elever i skolan. sin lillebror i årskurs ett.

Tre klasser Nummela skola startade år 1994 och har i dag 56 elever. Skolan har tre sammansatta klasser.

Annika Gustafsson och Robert Työlahti arbetar som lärare för årskurserna 1–2 respektive 5–6, medan Mikaela Kokko

undervisar årskurserna 3–4. Työlahti är även speciallärare.

Linda Ljungberg och Kerstin Holmlund fungerar som skolgångshandledare. Holmlund jobbar också som eftisledare.

10

21.10.2021 • Nr 16

kolumnen tom ahlfors Redaktör på tidningen Läraren

Guldkanten som aldrig blir av

” Smart, finurlig, rolig, verklighetsnära, berörande, tankeväckande, visuellt läcker...”

Den bensin jag tankar i min bil kostar i skrivande stund omkring 1,84 euro per liter i min hemstad. Vid en kort granskning visar sig priset vara detsamma i stora delar av landet. För ett år sedan kostade samma bensin ungefär 1,45 euro per liter.

Prisökningen har under ett år alltså varit drygt 25 procent.

I min närbutik säljs bröd av olika slag. Billigt ”rågbröd” med stora mängder vetemjöl kan man få billigt, likaså knäckebröd.

Gott bröd för 4 euro per kg. En nyhet är de exklusiva brödsorterna där det bakats in nötter, bitar av torkade frukter och bär och annat smått och gott i limporna. Ett sådant bröd kan nuförtiden kosta bortåt 11 euro per kg. En limpa kan alltså kosta över fem euro, trots att ingredienserna i stort sett är desamma i alla bröd. Mjöl, jäst och vatten.

En lägenhet på 50–60 kvadratmeter i Helsingfors, som inte alls ligger i de mest fashionabla kvarteren i absoluta centrum, kan ha en månadshyra på 1500 euro. En lägenhet som till sin storlek är lämplig för en liten familj med två vuxna och ett litet barn. Lägenheten kan inte heller anses vara överdimensionerad för en person.

Den vars nettoinkomst är omkring 2000 euro och som valt att arbeta och bo i Helsingfors kan alltså bli av med 75 procent av sin nettoinkomst i hyreskostnader. Summan som återstår är 500 euro. Om personen har en egen bil till sitt förfogande och tankar bara en tank på drygt 50 liter per månad försvinner ca 100 euro. Summan som återstår är 400 euro.

Det betyder att personen har knappt 15 euro per dag till sitt förfogande.

Detta tankeexperiment kan självfallet kritiseras för dels svagheter i det matematiska utförandet, dels orimliga antaganden om konsumtion och kostnader.

Ett bröd med nötter och torkad frukt slukar då en tredjedel av dagens kassa. Litet mjölk och rentav sovel på brödet och vips är pengarna slut.

Under det senaste året har också priset för byggnadsmaterial stigit kraftigt. Den som permitterats eller blivit uppsagd till exempel på grund av coronapandemin och tänkt sig att själv utföra en nödvändig reparation hemma har – som det heter – fått tji.

Vi är alla emellertid värda en guldkant då och då, oberoende av vad vi förtjänar.

Om löneförhöjningen efter denna avtalsrunda kommer att landa på 4,7 procent fördelat på ca 2,5 år (såsom det nyligen slutna företagsspecifika avtalet mellan Stora Enso och Pappersförbundet) och inflationen är drygt 2 procent per år märker vi att guldkanten lär utebli också i fortsättningen för låginkomsttagarna.

Detta tankeexperiment kan självfallet kritiseras för dels svagheter i det matematiska utförandet, dels orimliga antaganden om konsumtion och kostnader. Dock hävdar jag att omständigheterna som beskrivs ovan är vardag för många människor, också inom utbildningssektorn; en ständig kamp för att få pengarna att räcka till.

Upp till kamp för högre löner och goda levnadsvillkor!

Svenska YLE/Vuori 21.9.2021

Föreställningar under hösten 2021 och våren 2022. Åldersrekommendation 7+ För skolgrupper finns tillhörande publikmaterial.

PÅ LILLAN JUST NU!

ONCE

AV ENDA WALSH / GLEN HANSARD & MARKÉ TA IRGLOVÁ REGI JA KOB HÖGLUND

DEN BESYNNERLIGA HÄNDELSEN MED

HUNDEN OM NATTEN AV M A RK H A DDON / SIMON S T E PHE NS REGI PA AVO W E S T E RBE RG

★★★★★

★★★★★

—HS 4.10.2021

—HS 29.10.2020

P J Ä S E N U P P F Ö R S M E D T I L L S TÅ N D AV WA R N E R B R O S . E N T E R TA I N M E N T

BILJETTER LIPPU.FI | LILLATEATERN.FI | HKT.FI | GEORGSGATAN 30, HELSINGFORS

11

21.10.2021 • Nr 16

L Ä G E R S K O L A

KLASSRESA TILL ÅLAND! Från 65 €/person I priset ingår båtresor Åbo–Mariehamn t/r, hotell, frukost & middag.

Kontakta oss så hjälper vi er med allt; båtresorna, måltiderna och ett minnesvärt program.

+358 1815 555 • info@alandhotels.fi • ålandhotels.fi

Läger vid hav och sandstrand!

Pörkenäs lägergård, Pörkenäsvägen 565, 68620 JAKOBSTAD tel. 0500 369 690, info@porkenas.net • www.porkenas.net

 Påverkas lärandet av att skolan förlägger delar av sin verksamhet exempelvis till utomhusmiljöer frågar sig Folkhälsan i en studie som inleds med en enkät till intresserade skolor om en dryg vecka. arkivfoto: tom ahlfors

Hur används lärmiljöer utanför skolan?

Det råder oklarhet om hur lärare använder sig av varierande lärmiljöer och samarbete med utomstående aktörer. En studie vid Folkhälsan vill nu kartlägga bruket av lärmiljöer utanför skolhusen och effekterna av att använda dessa. År 2016 trädde nya läroplansgrunder för grundskolan i Finland i kraft. I och med förnyandet av den nationella läroplanen ställdes det även nya krav på lärarna. Läroplansgrunderna betonar vikten av varierande lärmiljöer och samarbete med utomstående aktörer.

– Det är nu fem år sedan läroplansgrunderna trädde i kraft, men det finns fortfarande knapphändig information i Finland om hur lärarna utnyttjar olika lärmiljöer utanför klassrummets och skolhusets väggar, säger Nina Simonsen, filosofie doktor och projektledare vid Folkhälsans forskningscentrum.

I LärMiljö-studien kartläggs det vilka olika lärmiljöer utanför skolbyggnaden lärare i de finlandssvenska skolorna runt om i landet utnyttjar samt vilka positiva effekter av och hinder för utnyttjandet lärarna upplever. Vidare söker LärMiljö-studien svar på vilka effekter undervisningen utanför det traditionella klassrummet och utomhus kan ha på elevernas lärande, deras fysiska aktivitet, hälsa och välbefinnande samt naturrelation.

Studiens resultat ger insikt i hur användningen av olika lärmiljöer har implementerats i de svenskspråkiga skolorna i Finland och om utnyttjandet av olika lärmiljöer har effekter förutom på lärandet, även elevernas och lärarnas välbefinnande. Eftersom välmående bland elever och personal på skolan är en förutsättning för lärandet, bidrar studien med viktig kunskap om hur man kan stöda skolorna och lärarna i deras arbete och välmående på arbetsplatsen.

Data i LärMiljö-studien samlas in i två omgångar, med början i månadsskiftet oktober–november 2021, då kartläggningen av utnyttjandet av olika lärmiljöer kör igång.

Rektorer och föreståndare för grundskolans lägre klasser samt lärare kommer att kontaktas i syfte att fråga om intresse att delta.

– Kartläggningen genomförs i form av en elektronisk enkät som innehåller frågor om i vilken mån lärmiljöer utanför skolbyggnaden utnyttjas samt vilka faktorer som är relaterade till användningen, till exempel faktorer som stöder eller begränsar användningen. Vidare frågas det om lärarnas upplevelser av och välmående på arbetet, säger Nanna Wackström, projektkoordinator vid Folkhälsans forskningscentrum.

Under våren 2022 kommer den andra delen av data att samlas in bland elever i årskurs 3–6 i svenskspråkiga skolor i Åbonejden. Eleverna kommer då att bära en aktivi-

tetsmätare under en veckas tid samt svara på ett frågeformulär och utföra akademiska tester. Utöver eleverna kommer även vårdnadshavarna och lärarna att svara på en kort enkät. Datainsamlingsmetoderna kommer att prövas i en pilotstudie under oktober månad 2021.

Resultaten från studien kommer att rapporteras på gruppnivå och ingens svar kommer att kunna identifieras eller föras vidare till arbetskamrater eller arbetsgivare. De analyserade resultatet kommer att presenteras på ett seminarium under hösten 2022, i vetenskapliga artiklar och examensarbeten.

Resultaten kan även komma att utnyttjas inom kommande utbildningar för lärare.

Vilket slag av utbildningar kan du tänka dig att detta kan vara, projektledare Nina Simonsen?

– Jag tänker mig att resultaten från studien som helhet kan användas både inom lärarutbildningen och -fortbildningen. Vi har samarbete med representanter från pedagogiska fakulteterna vid Helsingfors universitet och Åbo Akademi samt Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi (CLL) och Yrkeshögskolan Novia i och med att de deltar som medlemmar i LärMiljö-studiens referensgrupp. Resultaten från studien kan på det sättet nå skolorna och lärarna på bredaste möjliga sätt. tom ahlfors

 I LärMiljö-studien kartläggs det vilka olika lärmiljöer utanför skolbyggnaden lärare i de finlandssvenska skolorna runt om i landet utnyttjar samt vilka positiva effekter av och hinder för utnyttjandet lärarna upplever.

Projektledare är fil.dr Nina Simonsen vid Folkhälsan. foto: folkhälsan

12

21.10.2021 • Nr 16

Över 100 evenemang för framtidens kunskaper!

Anmäl dig med: helsinkieducationweek.com

möten och kurser ○ Raseborgs lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till höstmöte den 2 november 2021 kl. 18 på Fyren. Stadgeenliga ärenden behandlas och efter mötet berättar en representant från FSL:s kansli vad som är på gång inom FSL och vad man kan tänka på för att minska på arbetsbelastningen. Anmälning senast den 25 oktober till marie-helene.gabrielsson@raseborg.fi. Välkomna! ○ HSL kallar till höstmöte 3.11. Vi behandlar stadgeenliga ärenden. Plats och klockslag meddelas senare via HSLnytt och våra somekanaler. ○ Vörå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte onsdag 3.11.2021 kl. 16.00. Mötet hålls via Teams. Om du inte har möjlighet att delta via Teams så är den alternativa mötesplatsen Koskeby skola. Förhandsanmälning till david.nordgren@edu.vora.fi senast 27.10.2021. Länk till mötet sänds per e-post efter anmälningstidens slut. Välkomna! ○ Åbo Lärarförening rf kallar sina medlemmar till höstmöte 4.11.2020 kl. 17.30 i Sirkkalas nya utrymmen i Kärsämäki, Kärsämäkivägen 11 (ingång från gården/parkeringsplatsen på Tengströmsgatan). Stadgeenliga ärenden. Efter mötet bjuder föreningen på mat och mingel. Välkomna med och träffa varandra! ○ Tammerfors svenska lärarförening håller sitt höstmöte torsdag 11.11 klockan 16.30 på Il Siciliano. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Efter mötet bjuder föreningen på middag! Anmäl dig senast 8.11! Välkommen! ○ Esbo Grankulla lärarförening r.f. ordinarie höstmöte går av stapeln onsdag 17.11.2021 klockan 18.00 på BowlCirkus Sello. Adress Ryttargatan 3, 02600 Esbo. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. En ny styrelse och ordförande väljs och skolombuden fastställs. På mötet bjuds på något smått och gott och efter mötet blir det bowling för höstmötesdeltagarna. Bindande anmälan görs till esbogrankullalararforening@gmail.com före 10.11.2021. ○ Medlemmarna i Ålands Lärarförening r.f. inbjuds härmed till höstmöte fredag 26.11.2021, kl.18 i Sjöfartsmuseets auditorium. Stadgeenliga ärenden. Efter mötet bjuder föreningen på middag på restaurang Nautical. Bindande anmälning på ÅLF:s webbsida senast 16.11.

Helsinki Education Week 1.–5.11.2021 Metoder mot mobbning utvärderas för första gången Mobbningen har minskat under hela 2000-talet, men fortfarande upplever cirka 6–8 procent av eleverna i den grundläggande utbildningen mobbning varje vecka.

För första gången utvärderas nu olika metoder som skall förebygga mobbning av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU). Någon motsvarande utvärdering har inte genomförts tidigare i Finland.

Meningen är dock inte att utvärderingen ska ställa olika metoder mot mobbning mot varandra eller jämföra dem sinsemellan.

Tanken är att den ska sprida information om god praxis för olika metoder och att lyfta fram metodernas utvecklingsbehov.

Information om effektivitet Syftet med NCU:s utvärdering är att tillhandahålla skolorna information om olika metoder mot mobbning och om metodernas effektivitet.

– Med hjälp av utvärderingen får utbildningsanordnarna och skolorna information om hur användbara olika metoder är, så att

de kan välja de lämpligaste metoderna, säger utvärderingsexpert Niina Rumpu.

Studier visar att man verkligen kan skapa en positiv atmosfär och förebygga mobbning med hjälp av metoder som grundar sig på forskningsdata. Enligt forskning har mobbningen minskat under hela 2000-talet. Fortfarande upplever dock cirka 6–8 % av eleverna i den grundläggande utbildningen mobbning varje vecka.

Mobbning har också mer långtgående följder, eftersom den kan påverka individens förmåga att senare i livet studera, skapa sociala kontakter eller upprätthålla mental hälsa. Det är således viktigt att vi fortgående fäster vikt vid arbete mot mobbning.

Metoder som förebygger mobbning kan anmälas till utvärderingen fram till den 5 december 2021.

Närmare ansökningsanvisningar finns på NCU:s webbplats www.karvi.fi/sv.

Resultaten av utvärderingen offentliggörs i maj 2022.

Utvärderingen ingår i undervisnings- och kulturministeriets åtgärdsprogram för att förebygga mobbning, våld och trakasserier.