En arbetsgrupp vid Undervisnings- och kulturministeriet presen terade nyligen 66 åtgärdsförslag på hur man framöver skall stärka in klusionen i våra skolor. Enligt rapporten är en orsak till att trestegs stödet haltar betänkligt att resurserna är bristfälliga. Undervisnings minister Li Andersson föreslår därför att följande regering skall avsät ta 200 miljoner för en reform av trestegsstödet. Enligt Andersson skall det vara en permanent satsning som bland annat kan innebära min dre gruppstorlekar och en bindande dimensionering av speciallärare. Initiativet är välkommet. Lärare på fältet har i många år vittnat om problem med trestegsstödet och lärarorganisationerna har påtalat att de elever som är i behov av stöd inte erhåller den hjälp som de har rätt till. Nyligen slog också riksdagens biträdande justitieombudsman fast att lagstiftningen kring trestegsstödet är luddig och att Utbildningssty relsens direktiv inte till alla delar har varit korrekta.
Det återstår att se om de övriga partierna tar lyra på Anderssons in spel. För att en så omfattande utbildningspolitisk reform skall gå i mål bör frågan rimligtvis bli en fråga för de kommande regeringsförhand lingarna. Med mindre än ett halvt år till riksdagsvalet skulle väljarna vara betjänta av att veta vilka partier och vilka riksdagskandidater som är beredda att ställa sig bakom förslaget att reformera trestegsstödet och också trygga den nödvändiga finansieringen. Nu är det upp till be
vis för alla politiker som gärna framhåller utbildningens betydelse för Finland.
Följande regering kan inte blunda för de svårigheter som utbild ningsfältet brottas med just nu. Var femte elev inom förskolan eller den grundläggande utbildningen är i behov av någon form av stöd. De här eleverna kan inte lämnas vind för våg. 14 procent av eleverna i åk 9 lä ser så dåligt att det försämrar deras möjligheter att klara sig i samhäl let. De här nedslående siffrorna finns att utläsa i Finlands Pisa-resul tat. De ungdomar som genomförde testet 2006, när Finlands glansdagar i Pisa-sammanhang inföll, var på en niondeklassares nivå medan kun skapsnivån år 2018 låg på en åttondeklassares nivå. På tolv år har Fin land alltså tappat en hel årskurs. Och det är uttryckligen de svaga elev erna, de som är i behov av stöd, som gör att Finland tappar terräng. De lågpresterande ökar hela tiden. Pisa- undersökningen är ett trubbigt instrument när det gäller att mäta ett lands utbildningsframgångar. Men det är en måttstock som be slutsfattarna ofta tar till sig och den politiska ambitionen är att vända den nedåtgående Pisa-trenden. Om ett drygt år får vi färska siffror. Ing enting tyder dock på att trenden skulle ha förändrats, säger Pisa-fors karen Arto Ahonen. Om trestegsstödet inte fås i skick kommer utförs backen bara att fortsätta.
Följande regering kan inte blunda för de svårigheter som utbildningsfältet brottas med just nu. Var femte elev inom förskolan eller den grundläggande utbildningen är i behov av någon form av stöd.
ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.
CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi
REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi
PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.
ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spaltmm
PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.
FSL inFormerar
KIILA-rehabiliteringen är yrkesinriktad rehabilitering som ska bevara och förbättra arbetsförmågan hos personer i arbetslivet. Kursen bekostas av FPA och är kostnadsfri för deltagaren.
Målet med KIILA-rehabiliteringen vid Härmä Rehab&Spa är att förbättra och stödja din arbetsförmåga och att hålla dig kvar i arbetslivet. Kursen riktar sig till dig som av olika orsaker har ett behov av stöd för att orka fortsätta arbeta.
Tidtabellen för nästa svenskspråkiga KIILA-kurs för FSL:are: Öppenvårdsdygn 11.4.2023 (1 dygn)
Grupperioden 12-14.4.2023 (3 dygn)
Grupperioden 11-15.9.2023 (5 dygn)
Grupperioden 18-22.3.2024 (5 dygn)
För att ansöka om KIILA-rehabilitering ska du ta kontakt med egen företagshälsovård som bedömer din situation och kan skriva ut ett B-utlåtande. Ansökan inlämnas till FPA.
Mer information hittar du på fsl.fi. Vid frågor kan du kontakta FSL:s ombudsman Jens Mattfolk, jens.mattfolk@fsl.fi eller 040 551 0023.
Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vik.) Susanna Elenius, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64
Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!
Ett lärarregister är ett steg när mare att bli verklighet. Undervisnings- och kulturministe riet har inlett beredningen av ärendet. Vid UKM gör man nu en närmare precisering av må len för lärarregistret och ett ut kast till arkitektur. Beredning en av lärarregistret görs i samar bete med Utbildningsstyrelsen.
I den utredning om inrättandet av ett lärarregister som Undervis nings- och kulturministeriet be ställde 2021 föreslogs att lärarre gistret ska inrättas stegvis.
– Lärarna spelar en myck et viktig roll i vårt samhälle och i arbetet med att uppnå målen
för fostran och utbildning. Som grund för prognostiseringsarbe tet och beslutsfattandet inom un dervisningssektorn behöver vi ett bättre kunskapsunderlag om lära re och allt effektivare sätt att sam la in uppgifter, säger forskningsoch kulturminister Petri Honko nen i ett pressmeddelande
Under denna regeringsperiod främjar ministeriet beredningen av lärarregistret, men det slutliga beslutet om att inrätta ett lärarre gister fattas av nästa regering.
Läraruppgifter har tidigare samlats in tidigare bland annat med hjälp av Statistikcentralens nationella insamling, som genom förs med cirka tre års mellanrum.
Läraruppgifter samlades senast in 2019. Svarsprocenten för datain samlingen har dock minskat klart under de senaste åren, vilket har gjort det svårt att förutse lärar behoven.
Både Undervisningssektorns fackorganisation OAJ och Fin lands svenska lärarförbund stö der grundandet av ett lärarregis ter.
– Vi har famlat i blindo allt för länge när det gäller att prognos tisera det framtida behovet av lä rarkrafter. Äntligen ser det ut som om vi skulle få tillförlitlig statis tik. Alla vinner på att vi utbildar rätt mängd lärare, säger FSL:s ord förande Inger Damlin.
Varje dag under två års tid har jag haft äran att möta engagerade lärare och rektorer, vara medlemmarnas röst på fältet och jobba i en organisation som har stor betydelse för landets framtid.
Med ödmjukhet, förväntan och stor iver tar jag mig an de kommande fyra åren som ordförande för en organisation som ligger mig nära hjärtat. En organisation som har stor betydel se för lärare och rektorer, men som också är en stabil aktör i den finlandssvenska utbildningspolitiken.
FSL:s tidigare förbundsordförande Dan Johansson pratade ofta om att FSL är vi. Det är ett arv som är gott att ta med då vi blickar framåt.
Dagens FSL står på en stabil grund. Min ambition är att un der de kommande åren tillsammans med aktiva fortsätta arbe tet med att föra FSL framåt, skapa en känsla bland medlemmar av att kunna påverka och framför allt stärka vi:et. Känslan av att FSL är vårt förbund är viktigare än någonsin.
Det är solidariteten som är grunden för vår existens och för en trovärdig politik i enlighet med den strategi vi antagit för de följande fyra åren.
Vårens strejk synliggjorde solidariteten som finns i FSL. Vi såg en enighet bland lärare och rektorer gällande att något mås te göras åt lönesättningen. Det här innebar att vi gav avkall på det mest centrala i vår vardag och gick ut i strejk. Vi valde bort att vara i skolan och vara lärare och rektorer för Finlands fram tid.
Med ödmjukhet, förväntan och stor iver tar jag mig an de kommande fyra åren som ordförande för en organisation som ligger mig nära hjärtat. En organisation som har stor betydelse för lärare och rektorer, men som också är en stabil aktör i den finlandssvenska utbildningspolitiken.
Men trots strejk och uppnått avtal med löneutvecklingspro gram, så är vi är nog inte i mål ännu. Arbetsbelastningsfrågor, frågor som berör lön och arbetstid och hur dessa påverkas av den utbildningspolitik vi har idag är centrala med tanke på yr kets attraktionskraft.
Ett förbund som interagerar med sina medlemmar för att lyssna in lärare, rektorer och studerande når lite längre. Sam hället utvecklas vilket kräver att FSL är i ständig utveckling. Det här behövs för att vi ska vara attraktiva för våra medlem mar idag och men också med tanke på att vara attraktivt för nya medlemmar i framtiden.
För att FSL ska vara trovärdigt ska vi vara pålästa och alltid sträva efter att vara några steg före i de frågor som är på agen dan. Löneutvecklingsprogram, lärarregister och förändringar i trestegsstödet är exempel på frågor som FSL långsiktigt och målmedvetet jobbat med i nästan tio år och där vi nu börjar se resultat av påverkningsarbetet.
Vi ska modigt, antigen själva eller i våra nätverk, lyfta fram frågor på den finlandssvenska utbildningsagendan. För att kun na göra detta behöver vi vara aktiva i vår omvärldsanalys och också utnyttja både vår egen kunskap och andras erfarenhet er. En enad stämma från samtliga aktörer är en superpower för framtidens skola på svenska i Finland.
Stolta lärare tar sig an framtiden – och tryggar framtiden.
Med sloganen ”Lärare tryggar framtiden” tar sig Finlands svenska lärarförbund sig an de fyra kommande verksamhetsåren. På fullmäktiges höstmöte i Helsingfors spikades också förbundets strategi samt budget och verksamhetsplan för år 2023. Inger Damlin återvaldes som förbundsordfö rande.
Det låg kanske en viss spänning i luften då FSL:s fullmäktigemöte öppnades. En lång rad personval stod nämligen på agendan. Men valen skedde utan någon drama tik.
Inger Damlin fick förnyat för troende som ordförande för FSL och inleder i januari en fyraårspe riod på posten. Inga motkandida ter fanns.
– Jag ser fram emot att fortsät ta jobba för att FSL framöver ska vara ett dynamiskt förbund och en stabil samarbetspart som bi drar till att hela Svenskfinland blir lite starkare. Nu siktar vi på
att lyfta upp utbildningsfrågor på agendan inför riksdagsvalet 2023, sade Inger Damlin.
– Vill vi att den finländska sko lan ska svara på framtidens behov måste det satsas på utbildning. Systemet för hur man tillgodo ser elevers stödbehov, trestegsmo dellen, måste revideras och lära res arbetsbelastning granskas. För det är ju så att vi lärare, vi tryggar framtiden, sade Damlin.
tag för Malin Höglund-Snellman, Jakobstad-Larsmo lärare, åter valdes styrelsen i sin helhet. Lin da Molander-Finell, Pedersöre lä rarförening, kommer in som ny i styrelsen efter Malin, som avböjt återval. Ny och ny, Linda har i ti digare repriser suttit i FSL:s sty relse.
FSL:s fullmäktige leds även framöver av Christoffer Souran der, Kimitobygdens lärare.
– Jag vill se en starkare roll för FSL:s fullmäktige. De planerna blev lite vingklippta under coro nan, sade Sourander.
Christoffers parhäst som fullmäktiges viceordförande blev Joakim Granqvist, Jakob stad-Larsmo lärare. Han tar över efter Ann-Britt Romar, Kyrkslätts lf.
För det är ju så att vi lärare, vi tryggar framti den.
INGER DAMLIN
FSL:s ordförande
närmaste fyra åren. Trygghet och stabilitet i en föränderlig värld skall vara ledorden i förbundets verksamhet.
Helt oemotsagd blev styrel sens förslag till strategi dock inte. Camilla Hellström, Ålands lf, tyckte att strategin var en aning luddig.
vägen men terrängen kan föränd ras och gör vi en allt för detalje rad strategi kan riktningen inte förändras i tillräckligt snabb takt, svarade Damlin.
Även förbundets budget för 2023 fastslogs. Förbundets ekonomi står på en solid grund också om det senaste året har satt sina spår. Strejken kostade FSL över en mil jon euro och det skakiga mark nadsläget har fått investeringar na att tappa i värde. Strejkkassan skall fyllas på de närmaste åren och därför drar man åt svångrem men där det går. Till exempel det lärarevent som ursprungligen var planerat till hösten 2022 genom förs inte heller 2023.
Linda
Fullmäktige valde också en styrel se för åren 2023–2024. Med undan
”Stolta lärare – ett framgångsrikt Finland”
Fullmäktige klubbade även ige nom förbundets strategi för de
– En strategi skall väl vara tyd lig, framhöll Hellström.
– Tidigare var strategin tjock som en bok. Strategin skall visa
Däremot utlovas lite större festligheter då FSL fyller jämna 50 år 2024.
text: mattias fagerholm foto: tom ahlfors
Från vänster Jennifer Jern och Patrik Bengtfolks från Raseborgs lärarförening, till höger Ann-Britt Romar från Kyrkslätts lärarförening. Mellan Patrik och Jennifer sitter Ville Arponen från Esbo-Grankulla lärarförening och på bakersta raden skymtar tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm.– Framtidens skola ligger i tiden och har en personal som är mo tiverad och behöriga lärare som lockar elever. Skolan skall vara trygg på alla sätt, sade riksdagsle damot Mikko Ollikainen (SFP).
FSL:s ordförande Inger Damlin betonade också tryggheten.
– Det skall också kännas belö nande att lära sig saker och elever och lärare trivs bra i framtidens skola, som är kommunikativ och interaktiv.
Kurt Torsell är direktör för svenska ärenden vid Utbildnings styrelsen. Han vill att skolan skall förbereda de unga för jobb som vi ännu inte ens vet att kommer att finnas.
– Barn och unga behöver fram tidstro.
Litet bättre människor
– Skolans uppgift är att göra oss till litet bättre människor. Skolan blir mer och mer teknisk, och då måste den också bli mera human. Vi skall satsa på det som gör oss
till människor, sade Micaela Ro mantschuk, verksamhetsledare för Hem och skola.
Hilda Jungar som studerar till klasslärare vid Helsingfors uni versitet, och är ordförande för ämnesföreningen Didacta, vill se en skola som skapar nyfikenhet hos eleverna.
– Eleverna behöver lärare som är en trygg, vuxen person och som är en riktig människa. Tekno login kan aldrig ersätta en männ iska, sade hon.
Mattias Fagerholm som modere rade diskussionen är till vardags chefredaktör för tidningen Lära ren. Han undrade om korten bor de blandas om rejält.
– Kanske kunde vi ha en års kurslös grundskola, där en del elever går 6 år och andra 12?
Hilda Jungar trodde inte på den idén.
– Barn behöver struktur och rutiner och få umgås med jämnår
iga, sade Jungar och fick medhåll av Micaela Romantschuk.
– Vi ska inte skrota vårt jämli ka skolsystem med en stor diver sitet, vilket är bra.
Är då den finlandssvenska sko lan för feg för att ta risker?
– Nja, sade Kurt Torsell.
– På något sätt måste ju elev ernas framsteg mätas, men visst finns det faktorer som dämpar skolornas mod, sade han och hän visade till att saker och ting som händer i skolan kan få oanade
följder exempelvis på sociala me dier.
Inger Damlin förde fram att läskunnigheten blivit allt säm re, 14 procent av dem som går i åk 9 läser så dåligt att de inte kom mer att klara sig i samhället efter grundskolan.
– Det löser man inte med nå got tillfälligt projekt i skolan, sade Damlin.
– Och utvärderingarna har gått för långt, tyckte Romantschuk.
– Det vi mäter i dem är inte
värdefull kunskap i framtiden. Det som är värdefullt är hur man är människa, sade hon och fick applåder av fullmäktigemötet.
Viktigt i framtiden är också att försöka locka folk att stanna kvar i läraryrket, konstaterade pane len, av vilka alla, förutom stude randen Hilda Jungar, har lärarut bildning, men jobbar med något helt annat.
Till höstens fullmäktigesam manträde hade inkommit bara en motion. Motionsställar na yrkade på att FSL bör ar beta för att OAJ i komman de avtalsförhandlingar beak tar timlärare i bisyssla så att även denna lärarkategori omfattas av rätten till semeste rersättning och ålderstillägg.
FSL:s styrelse 2023-24
Vid fullmäktigesammanträdet valdes en ny styrelse för FSL för de kommande två åren.
FSL:s styrelse 2023–24, suppleanter inom parentes.
Pamela Leka (Tomas Jaakkola)
Anna Wahren (Pernilla Granlund)
Jeanette Lindroos (Petra Örn)
Linda Molander-Finell (Malin Höglund-Snellman)
Jenny Teir (Anna Nylund)
Marina Räfsbäck (Camilla Willberg)
Karsten Steiner (Camilla Hellström)
Sabina Lindholm-Järvinen (Monika Malm-Strandberg)
Styrelsens ordförande är förbundets ordförande Inger Damlin, som omvaldes vid fullmäktigesammanträdet.
”Behöriga lärare som är anställ da i bisyssla arbetar precis lika mycket som den lärare som ar betar i huvudsyssla, all förbere delse tar lika lång tid, eleverna är berättigade till god undervis ning också av timlärare i bisyss la”, noterade Jenny Teir och Anna Nylund, ordförande för Vasa svenska lärarförening respekti ve Korsholms svenska lärarför ening.
Timlärare i bisyssla har inte rätt till semesterersättning, och kan inte heller räkna ihop tim mar på olika skolor för att kom ma upp till huvudsyssla, konsta terade motionsställarna.
Timlärare i bisyssla får inte heller ålderstillägg. Timlära
Det är också viktigt att notera att arvodet för en hållen timme för en timlärare i bisyssla inom den allmänbil dande undervisningen är högre än om timarv odet betalades ut som årsveckotimmar.
tivavtalets anställningsvillkor för timlärare skiljer sig en hel del från varandra beroende på om en lärare är anställd i bisyssla el ler huvudsyssla inom till exem pel den allmänbildande under visningen. Till saken hör också att en del bilagor i avtalet har en dast timlärare där det inte finns huvudsyssla eller bisyssla.
– Exempelvis den fria bild ningen såsom folkhögskolor, medborgarinstitut, konstskolor gör ingen skillnad mellan tim lärare i bisyssla och huvudsyss la, sade FSL:s ombudsman Jens Mattfolk som föredrog ärendet.
re i medborgarinstitut får däre mot semesterpeng, men i samma kommun får alltså timläraren i bisyssla i högstadium och gym nasium ingen semesterersätt ning, noterades i motionen.
Frågan äger stor dignitet, konsta terade fullmäktige, men valde att besvara motionen, i stället för att godkänna den. Det är nämligen så att kollek
– Det är också viktigt att note ra att arvodet för en hållen tim me för en timlärare i bisyssla inom den allmänbildande under visningen är högre än om timar vodet betalades ut som årsveck otimmar. Det högre arvodet per hållen timme för en timlärare i bisyssla är en ersättning för som maravbrottet.
Christoffer Sourander (t.v.) greppar ordförandeklubban under fullmäktige sammanträdena också de följande två åren. Joakim Granqvist valdes till vice ordförande. foto: tom ahlfors Mikko Ollikainen, Hilda Jungar och Micaela Romantschuk deltog i en paneldebatt i samband med fullmäktiges sam manträde. Övriga deltagare var Kurt Torsell och Inger Damlin. text och foto: tom ahlfors Hur skall framtidens skola se ut, var frågan som deltagarna i en pa neldebatt vid FSL:s fullmäktigesammanträde fick ta ställning till.Över hälften av svenskspråkiga 15–19-åriga unga känner ångest inför framtiden och deras psykiska hälsa försämras, i synnerhet bland flickorna. De svenskspråkiga unga uppvisar en brant nedgång i upplevelsen av att det egna livet har ett mål och en mening: andelen som helt håller med om påståendet har halverats på fyra år, från 63 till 30 procent. Försämringen är mer drastisk än natio nella studier visar.
– Jag blev inte glad då jag såg re sultaten, medger Kristian Wahl beck, ledande sakkunnig på fören ingen Mieli Psykisk hälsa Finland och forskningsprofessor vid Insti tutet för hälsa och välfärd THL. – Det ser inte alls bra ut. Obe roende av vilket mått vi använder
har det psykiska välbefinnandet bland ungdomar försämrats.
Flickornas välbefinnande har försämrats mera än pojkarnas un der pandemin.
– Just nu verkar det som om svenskspråkiga mår sämre än ungdomar i Finland över lag, äs
ger Wahlbeck.
Detta kan enligt Wahlbeck bero på sämre tillgång till svensk språkig vård och tjänster inom tredje sektorn.
– Det råder stor brist på svenskspråkiga psykoterapeuter, skolkuratorer och psykologer. Det är mycket möjligt att detta ger ut slag i barometern.
Vi kan nog nu tala om en men talvårdskris, säger Kristian Wahl beck, då han kommenterar stu dien vid lanseringen.
– Vi behöver ge de unga fram tidshopp och få dem att känna sig betydelsefulla. Att de nu mår mentalt dåligt är en prediktor för hur de mår senare, också fysiskt, säger han.
Han efterlyser bättre konse
kvensbedömningar av politiska be slut och nämner till exempel refor men av ansökningsförfarandet till högskolor som ökat stressen på an dra stadiet och klasslösa och rentav klassrumslösa skolor som minskar samhörigheten i skolan, vilket kan öka de neuropsykiatriska syndro men eftersom det blir svårare att koncentrera sig på skolarbetet.
– Vi borde få en skola som stö der det psykiska välbefinnandet, bättre gruppsamhörighet, min dre krav på skolprestationer och mera mediekritik. Ungdomarna behöver det, tycker Wahlbeck.
– Nödvändigt vore också en fri tidsgaranti som ge alla unga möj ligheter till fritidssysselsättning oberoende av resurser. Ett skydd mot överskuldsättning borde ock
så utvecklas.
Också en terapigaranti behövs, säger Wahlbeck. Alla skall kunna få stöd utan att de blir medikalise rade och alltså uppfattas och be handlas som sjuka.
Inte normalt att så många känner ångest inför framtiden Matilda Wrede-Jäntti, ungdoms forskare och lektor vid Helsing fors universitet, är först och främst överraskad över att coro napandemin och Rysslands krig verkar ha överraskande få effek ter på de ungas mående.
– Men vi ser en del andra resul tat som är alarmerande. Hälften känner ångest inför framtiden! Så skall det inte vara, det är inte nor malt. Vi måste nu stanna upp och
Starkt nedåtgående kurvor visar också ungdomarnas uppfattning om livet i stort, deras familjesituation, den upplevda psykiska hälsan och realtionerna till andra människor.
ta detta på allvar och fråga oss vad det här handlar om.
Matilda Wrede-Jäntti betonar att fokuset som nu förtiden lig ger på individen inte alls behöver vara en bra sak.
– Vi måste förstås stöda ungdo marna och ta deras ångest på all var, men samhällsklimatet nu tillå ter att unga skall få känna efter och så fort något inte känns bra behö ver man inte göra det utan lösning ar skräddarsys för var och en.
– De unga får inte träning i att ta vardagliga motgångar, sådant man senare måste klara i arbetsli vet, säger Wrede-Jäntti, som ock så medverkade vid lanseringen av rapporten.
Hon vill inte skuldbelägga nå gon, men gärna ställa frågan om
det är klokt att uppfostra och dril la ungdomar att tänka att de är väldigt unika och att fokus skall ligga på deras behov.
– Tänk på lärarna om varje elevs behov skall tillmötesgå och varje elev skall ha en egen läro plan!
Sociala medierna är närvaran de hela tiden, påpekar hon.
– De ungas mediekunskap är bra, men det förhindrar inte att de ständigt och jämt kommer att jämföra sitt liv och sin var dag med den input de får på so ciala medier och som inte är re presentativ för någon människas vardag, utan visar enskilda höjd punkter.
– De ungas referensramar är inte sunda idag. Då är det svårt
att leva i en individcentrerad värld, det blir en kollision som de unga kommer att förlora.
Det som tidigare var betydel sefullt i en ung människas liv kan nu te sig som ingenting.
Könsdysforin är intressant
– De ungas ångest inför framtiden ökar. Högsta siffrorna uppvisar gruppen som definierar sitt kön som annat än flicka eller pojke, sä ger Lia Markelin, som är forsk ningskoordinator vid Magma.
Gruppen är liten, men köns dysforin är intressant, säger Ma tilda Wrede-Jäntti.
– Både nationella och interna tionella studier visar att den här gruppen mår klart sämst. Vi ser också att en överväldigande ma
joritet av dem som känner att de är födda i fel kropp är födda i en kvinnokropp, säger Wrede-Jäntti.
Siffrorna har ökat mycket den senaste tiden, så Matilda Wre de-Jäntti upplever det som själv klart att det handlar om ett kultu rellt fenomen.
– Jag hoppas verkligen på att kunna göra fördjupade kvalita tiva studier kring detta för att se hur ungdomarna närmar sig den här frågeställningen om könsi dentitet.
En annan trend är att allt fle ra ungdomar uppger att de inte är heterosexuella.
– Min generation kunde väl ja mellan två poler. Nu är vi uppe i höga procenttal av unga som sä ger att de inte är heterosexuella.
Vi måste förstås stöda ungdomarna och ta deras ångest på allvar, men samhällsklimatet nu tillåter att unga skall få känna efter och så fort något inte känns bra behöver man inte göra det utan lösningar skräddarsys för var och en.
MATILDA WREDE-JÄNTTI Ungdomsforskare
Men det betyder inte att de inte kunde tänka sig en heterosexuell relation utan att de unga är rörli gare och skalan är bredare. Kan ske det inte är problematiskt alls. – Även om barometern inte kan ge förklaringar till varför svensk språkiga ungas psykiska välbefin nande tar stryk, kan man speku lera hur bristerna i tillgången till olika former av stöd påverkar de unga. Det brister i både svensk språkig elevvård och i hälso- och sjukvård. Bristen på svenskkun niga barn- och ungdomsterapeu ter är närmast katastrofal, säger Kristian Wahlbeck. text: tom ahlfors illustration: sebastian dahlström
En elev som har överförts till det särskilda stödet och är integrerad i en vanlig undervisningsgrupp har rätt till special undervisning av en specialklasslärare eller en ämneslärare med speciallärarbehörighet. Skolor som har elever med beslut om särskilt stöd bör med andra ord också ha en specialklasslärarre surs.
Det är kontentan av biträdande JO:s avgörande kring trestegs stödet.
Bakgrund – tvist om lagtolkningen Undervisningssektorns fackorganisation
OAJ har i många år varit oense med Utbild ningsstyrelsen om hur lagstiftningen skall tolkas beträffande trestegsstödet. År 2021 tog OAJ till en exceptionell åtgärd då man anförde besvär till riksdagens justitieom budsman över Utbildningsstyrelsens age rande. Enligt OAJ var Ubs direktiv bristfäl liga och direkt felaktiga.
Avgörande – JO ger OAJ rätt
Riksdagens justitieombudsman har som uppgift att granska att myndigheterna föl jer lagstiftningen. Den 27.10.2022 kom bi trädande justitieombudsman Pasi Pölönen med sitt avgörande i frågan.
Oberoende av var undervisningen sker och oberoende av undervisningsgrupp har eleven enligt lagen om grundläggande ut bildning 17 § rätt att få specialundervisning i enlighet med det särskilda stödet i de läro
ämnen som man har kunnat konstatera att det finns ett behov av specialundervisning. Specialundervisningen skall meddelas obe roende av var undervisningen arrangeras av en lärare som uppfyller behörighetskra ven. Jag ser inte att Utbildningsstyrelsens direktiv till alla delar är korrekta, skriver Pölönen.
Beslutet i praktiken – möjligast starkt stöd före individualisering Vad innebär JO:s avgörande i praktiken? En central del av beslutet handlar om vil ka åtgärder som bör vidtas innan ett indi vidualiseringsbeslut fattas. Enligt JO skall en elev få möjligast starka stöd innan man går in för individualisering. Individualise ring innebär exempelvis att man sänker målsättningarna för en viss elev. Problemet är att om kraven sänks ökar risken för att eleven inte klarar sig i de fortsatta studier na efter den grundläggande utbildningen.
Individualisering skall inte ses som en stöd form. Innan man individualiserar, borda man se om eleven skulle klara sig om hen fick undervisning av en specialklasslärare.
En elev skall alltså få största möjliga stöd innan ett beslut om individualisering fattas. Och den starkaste stödformen inne bär specialundervisning som ges av en spe cialklasslärare. Det bör enligt OAJ helst ske i liten grupp men den frågan tar JO inte ställning till.
I klartext innebär biträdande JO:s beslut att en elev som har överförts till det särskil da stödet och är integrerad i en vanlig un dervisningsgrupp har rätt till specialun dervisning av en specialklasslärare eller en ämneslärare med speciallärarbehörighet. En skola som har elever med beslut om sär skilt stöd bör med andra ord ha en special klasslärarresurs.
Konsekvenser – större behov av specialklasslärare
Vilka konsekvenser får JO:s avgörande? Det klarnar 28.2.2023. Senast då bör näm ligen Utbildningsstyrelsen och Undervis nings- och kulturministeriet meddela JO vilka åtgärder man vidtar. Rimligt är att lä roplanen bör uppdateras och att Ubs måste se över sina direktiv.
Sett till JO:s riktlinjer skall det framgå att en elev som är överförd till särskilt stöd har rätt till specialundervisningen inom ra men för det särskilda stödet innan man går in för en individualisering med till exempel
Jag ser inte att Utbildningssty relsens direktiv till alla delar är korrekta.
PASI PÖLÖNEN Biträdande justitieombudsman
personliga målsättningar.
En elev som är överförd till det särskil da stödet har alltid rätt till specialundervis ning och då det endast är specialklasslära re som har behörighet att meddela special undervisning inom ramen för det särskilda stödet kommer detta att leda till utmaning ar i kommunerna.
Biträdande JO Pasi Pölönen påminner om att det ligger på utbildningsanordna rens ansvar att elevernas rättigheter för verkligas. Tillräckligt stort antal speciallä rare och specialklasslärare bör anställas för att garantera att eleverna får det stöd de har rätt till.
text: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström
Undervisningsminister Li An dersson (VF) vill att man un der följande regeringsperi od gör en permanent sats ning på trestegsstödet på 200 miljoner euro. Trestegs stödet fungerar inte som det skall och problemet går inte att åtgärda om beslutsfattar na inte är beredda att anslå till räckliga resurser, säger hon.
Resurserna är det fundamenta la problemet med trestegsstödet. Det konstaterar Li Andersson men också den arbetsgrupp vid Under visnings- och kulturministeriets som har berett förslag till åtgärder för att främja stödet för lärande samt inkludering inom småbarns pedagogiken, förskoleundervis ningen och den grundläggande ut bildningen. Utredningen är ett led i regeringens utvecklingsprogram Utbildning för alla och arbetsgrup pens överlämnade sin slutrapport till undervisningsministern i bör jan av månaden.
– Mycket har gjorts under den här regeringsperioden men den här rapporten visar att mycket jobb återstår, säger Li Andersson.
Rapporten skall ge vägkost för följande regering och pekar på en rad åtgärdsförslag. Enligt arbets gruppen bör bland annat begrep pet inkludering förtydligas. I en lighet med principen om inklude ring genomförs stödet för lärande i första hand så att varje elev får tillräckligt med stöd i rätt tid i sin egen närmiljö. I rapporten finns
totalt 66 åtgärdsförslag.
– Barnets rätt att till det stöd det behövs är det centrala, sä ger arbetsgruppens ordförande, överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen när tidningen Läraren ber henne sammanfatta kärnbudskapet rap porten.
– Den viktigaste utbildnings politiska åtgärden under nästa re geringsperiod bör vara en reform av trestegsstödet, säger Li Anders son.
Undervisningsministern före slår därför att 200 miljoner euro permanent skall avsättas för än damålet.
– Det finns ett behov att för tydliga lagstiftningen. Barnets rätt till stöd får inte vara beroen de av i vilken kommun eleven bor, säger Andersson.
När det kommer till lagstift ningen kring trestegsstödet slog nyligen riksdagens biträdande justitieombudsman fast att lagen är luddig och direktiven är otyd liga. Både arbetsgruppen och un dervisningsministern är inne på samma linje.
– Vi har identifierat samma problem som biträdande JO lyfte fram, säger Eeva-Riitta Pirhonen.
– Grunderna för läroplanen måste förtydligas, vilket arbets gruppen också föreslår i sin rap port, säger Li Andersson.
Att förtydliga lagstiftningen kan till exempel innebära en bin dande dimensionering av speciall ärare, vilket är något som Li An dersson söder. Hon vill också se mindre gruppstorlekar.
– I klasser med för många elev er har läraren svårt att uppmärk samma de elever som har behov av stöd, men också de andra elev erna. Om det finns elever med stödbehov i klassen bör det också beaktas i klasstorlekarna.
Hur skall man vid en reform av trestegsstödet garantera att kommunerna verkligen använ der pengarna så att de kommer eleverna till godo?
– Utgångspunkten måste vara att lagen starkare betonar elev
ens rätt till stöd för inlärning. Jag skulle som beslutsfattare gå in för att tydligare specificera den rätt en, säger Andersson.
– Det kan inte vara så att reger ingen ger resurser men kommu nerna besluter att använda peng arna till något annat.
Efter att trestegsstödet inför des 2010 har det på många håll inneburit att specialklasserna slo pats. Också om man i rapporten slår fast att inklusionen framöver skall stärkas så påminner Anders
son om att det inte betyder att man förbjuder smågruppsunder visning eller specialklasser.
– Men jag ser det inte som än damålsenligt eller vettigt att åter gå till en tid där alla elever som är i behov av stöd isoleras. Var fem te elev inom förskolan eller den grundläggande utbildningen har beslut om någon form av stöd. Så det skulle inte ens vara realistiskt.
och foto: mattias fagerholmTrestegsstödet behöver tryggade re surser och systemet måste följa lagen i alla kommuner, sade FSL:s fullmäktige vid sitt sammanträde förra veckan.
Varje elev har en lagstadgad rätt att få stöd i rätt tid, men resurserna räcker idag inte till för att tillgodose elevernas stödbehov. FSL kräver att systemet för hur man tillgo doser stödbehov, den så kallade trestegs modellen, revideras.
– Trestegsstödets finansiering måste öka, så att utbildningsanordnaren garan teras mera resurser för varje elev inom det
allmänna, intensifierade eller särskilda stö det. När resurserna inte räcker till drabbas hela klassen, inte bara de elever som är i be hov av stöd. Lärarkraften räcker inte till för hela gruppen, lärarnas arbetsbelastning blir ohållbar och vi upplever själva att vi inte kan tillgodose alla elevers behov, säger Christoffer Sourander, fullmäktiges ordfö rande.
– Vi ser på fältet att elevens lagstadga de rätt till stöd så tidigt som möjligt under lärstigen lider, och vi är måna om att lagen ska följas. Vi lärare behöver förutsättningar för att kunna sköta vårt jobb, säger Joakim
Granqvist, fullmäktiges vice ordförande.
Det är viktigt att precisera lagstiftning en gällande stödet och att uppdatera läro plansgrunderna så att de motsvarar lag stiftningen. FSL efterfrågar också en lag stiftad speciallärardimensionering och mindre undervisningsgrupper.
– Vi ser att i de kommuner där det fak tiskt satsas så fungerar det. Vi behöver fler speciallärare och specialklasslärare för att kunna tillgodose varje elevs behov i alla kommuner. Klasslärare och ämneslära re kan inte åläggas att ge specialundervis ning, säger FSL:s förbundsordförande Ing
er Damlin.
Inför riksdagsvalet 2023 vill FSL lyfta upp frågor om inklusion i samhällsdebat ten.
– Om vi vill att den finländska skolan ska svara på framtidens behov är en omfat tande satsning på utbildningen, från små barnspedagogiken till högskolenivå, en nödvändighet. För att kunna trygga varje elevs skolgång, och samtidigt säkra ett håll bart samhällsbygge genom en skola som håller hög kvalitet behöver skolan tryggade resurser, säger Damlin.
text Eeva-Riitta Pirhonen, ordförande för arbetsgruppen som har dryftat på hur trestegsstödet skall utvecklas, överlämnar sin rapport till undervisningsminister Li Andersson. Eleven har rätt att få stöd i sin egen närskola, säger Andersson.
Ibland känns det som om elevadministrationsprogrammet Wilma (eller andra dylika program) är ett nödvändigt ont. Trots det tror jag inte att det finns så många som vill gå till baka till tiden före Wilma, eftersom verktyget ändå tjänar många syften. Frågan jag funderat över är om man kan skapa en positiv kommunikation via Wilma? Är det möjligt att Wil ma blir ett verktyg för trevlig(are) kommunikation? Eller åt minstone neutral? Det är ju i grund och botten upp till oss som använder Wilma att fundera hur vi vill ha det.
Under de senaste veckorna har jag glatt mig åt några fina möten via Wilma. Häromdagen fick jag ett meddelan de av dotterns klasslärare. Det var riktat till alla vårdnads havare i klassen och gällde skolans oro för barnens använd ning av mobiltelefoner och sociala medier. Som förälder känns det fint att man från skolans sida gjorde alla föräld rar uppmärksamma på ett fenomen som egentligen mest förekommer utanför skoltid. Klassläraren visade att skolan bryr sig om barnens välmående och kamratrelationer och ville stödja oss föräldrar i vårt föräldraskap – tillsammans är vi starka!
Ibland känns det som om elevadministrationsprogram met Wilma (eller andra dylika program) är ett nödvändigt ont. Trots det tror jag inte att det finns så många som vill gå tillbaka till tiden före Wilma, eftersom verktyget ändå tjänar många syften.
Utöver det har jag varit tacksam för meddelanden som några av min sons ämneslärare skickat. Tillsammans har vi funderat kring skolgång och lärande och även i denna kom munikation har det kommit fram att lärarna verkligen vill lära känna eleverna och hjälpa och stödja dem utifrån de resurser som finns samt att samarbetet mellan hemmet och skolan uppskattas. En annan trevlig grej var när jag i början av hösten deltog i föräldramötet i sonens nya hög stadieskola. Personalen informerade att lärarna har som vana att i början av årskurs sju vara snabba på att skriva in positiva anteckningar i Wilma, för att uppmuntra och stöd ja ett gott uppförande och arbete. Den bakomliggande tan ken är förmodligen att det man fäster uppmärksamhet vid kommer att öka. Det är fint att denna gemensamma över enskommelse fungerar och syns i praktiken även till hem men.
Jag föreslår att alla kollegier gemensamt kunde komma överens om hur Wilma ska användas i den egna skolan, till exempel genom att skapa en checklista för hur kommuni kationen på Wilma sker. När och hur skriver vi meddelan den på Wilma, i vilka fall kontaktar vi per telefon? Hurdana anteckningar skriver vi på Wilma och när? Hur ofta? En så dan checklista kunde vara ett fint stöd för alla i personalen, men framför allt för nya lärare. Varför inte skicka samma lista till vårdnadshavarna?
Jag önskar dig trevliga möten på Wilma under resten av terminen!
Distanslektionen som arrangeras under ledning av en RuokaTutka-ambassadör är interaktiv och skapar insikter hos eleverna. Välj det mest lämpliga alternativet för din åldersgrupp mellan tre givna alternativ och ta del av en fascinerande matvärld.
www.ruokatutka.fi/sv
I RuokaTutka hittar du allt material även på svenska. Titta tillsammans på videor, spela spel, gör uppgifter och fördjupa er i den mångsidiga lärmiljön - kom med på ett äkta matäventyr!
Genom förändringar i fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön kan barn i åldern 1-5 år få större möjligheter att utöva och lära sig alla grundläggande motoriska färdigheter, visar en färsk doktorsavhandling från ÅA.
Mikaela Svanbäck-Laaksonens doktors avhandling i pedagogik (”Lärmiljöns be tydelse för barns utövande och läran de av grundläggande motoriska färdighe ter i småbarnspedagogik”) visar att lärmil jöns utformning har en betydelsefull roll då det gäller barns utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter.
En rörelsevänlig lärmiljö inomhus kan tillrättaläggas av personal förutsatt att de är medvetna om vikten av barns grundläg gande motoriska färdigheter. Att studera lärmiljöns betydelse för barns möjligheter till utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter visar hur viktig och mångfacetterad lärmiljön är.
Studien tar sin utgångspunkt i 1–5-åring ars vardag inom småbarnspedagogiken.
Barns möjligheter att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter stu deras utifrån barnperspektiv, lärarperspek tiv och förändringsperspektiv på lärmiljö.
Grundläggande motoriska färdigheter inbegriper balansfärdigheter (ex. svänga, stiga upp) rörelsefärdigheter (ex. springa, klättra) och hanteringsfärdigheter (ex. kas ta, dribbla). Lärmiljön i avhandlingen inbe griper den fysiska, sociala och pedagogis ka lärmiljön.
Resultaten i studien visar att när den fy
siska, sociala och pedagogiska lärmiljön samspelar kan lärmiljön ses som ett didak tiskt verktyg.
Den fysiska lärmiljön inomhus stödjer barns utövande av balansfärdigheter och rörelsefärdigheter i större utsträckning än hanteringsfärdigheter. I de gemensamma lekarna får barn stöd, hjälp och uppmunt ran av varandra och av personalen. Perso nalens förhållnings- och arbetssätt påver kar i hög grad barns möjligheter till utö vande och lärande av grundläggande mo toriska färdigheter. Lärarnas planering och genomförandet av rörelsepedagogik skapar den pedagogiska lärmiljön.
Resultaten visar att genom förändring ar i lärmiljön kan barn få större möjlighe ter att utöva och lära sig alla grundläggan de motoriska färdigheter.
Utifrån resultaten ses lärarnas utbildning och fortbildning som viktiga inslag när det gäller barns utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter. Resultaten i denna studie påvisar vikten av att studera lärmiljön utifrån flera per spektiv och kan även appliceras inom an dra ämnesområden inom småbarnspeda gogik. Resultaten kan bidra till en mer kva litativ småbarnspedagogik där barn ges möjligheter till utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter dag ligen under olika tillfällen både inomhus och utomhus. Avhandlingens resultat kan även användas som underlag vid olika till fällen för personal i fortbildningssamman hang och förändrings- och utvecklingsarbe te. Medveten personal kan med små medel öka barns fysiska aktivitet i daghemsvar dagen.
Känslan av skoltillhörighet är viktig för de ungas välmående – men lyckas skolorna i Finland skapa en socialt jäm lik miljö för alla, frågar sig doktoran den Isik Ulubas vid Åbo Akademi.
Skolor i Finland hanterar i allmänhet mobbning bättre än skolor i många andra europeiska länder – men gäller detta alla studerandegrupper? Siffror visar att unga med invandrarbakgrund i Finland ofta re utsätts för mobbning och etnisk diskri minering än ungdomar av finländsk här komst.
En studie från forskare vid Åbo Akade mi granskar den sociala ojämlikhetsklyf tan mellan ungdomar av finländsk här komst och invandrarungdomar i Österbot ten. Forskarna tittade på mobbning och etnisk diskriminering och hur det här på verkade ungdomarnas känsla av skoltill hörighet.
– Hela 8,5 procent av Finlands befolk ning består av invandrare, och siffran väx
er hela tiden. Så gott som alla finländska unga har klasskamrater med invandrarbak grund. Men fördomar mot invandrare finns ändå kvar. Det finns överhuvudtaget väl digt lite forskning kring unga invandrare och mobbning. Vi ville därför granska hu ruvida alla unga behandlas rättvist av skol kamrater och lärare, säger Isik Ulubas, dok torand i utvecklingspsykologi vid Åbo Aka demi.
Studien visar att invandrarunga löper tre gånger större risk att bli mobbade och dis kriminerade av kamrater och lärare än ung domar av finländsk härkomst. Det leder till att de inte känner sig hemma i skolan, och själva uppvisar tre gånger mer våldsamt be teende än finländska unga.
Att känna så kallade skoltillhörighet är mycket viktigt i tonåren, framhåller fors karna. Med skoltillhörighet avses alltså i vilken utsträckning elever känner sig per sonligen accepterade, respekterade, inklu
Isik Ulubas.
derade och stöttade av andra i skolans soci ala miljö.
Tidigare forskning har visat att när ung domar känner sig accepterade av skolkam rater och lärare ökar deras känsla av skol tillhörighet. De är mindre benägna att hop pa av skolan och är framför allt mindre våldsamma. Unga som däremot ständigt utsätts för mobbning och diskriminering riskerar att som vuxen ha lägre utbildning, lägre inkomster och fler hälsoproblem än den övriga befolkningen.
– Detta är ett allvarligt problem ur ett jämlikhetsperspektiv. Vi efterlyser mer forskning och bättre samarbete mellan forskare, lärare och beslutsfattare för att vi ska kunna förbättra den nuvarande situa tionen.
– Varje barn, oberoende av härkomst, har rätt till en socialt jämlik och rättvis skolmiljö, säger Isik Ulubas.
I studien som utfördes 2019 deltog 1 827 elever på högstadiet och gymnasiet i både finsk- och svenskspråkiga skolor i Österbot ten.
Läropliktiga ungas deltagan de i undervisning fungerar bra och för tillfället är det bara en knapp procent av de unga som inte fått en studieplats.
Lagstiftningen och verksamhets sätten i anslutning till reformen med den utvidgade läroplikten har varit i användning sedan bör jan av 2021. Placeringen av unga i utbildning på andra stadiet eller utbildning i övergångsskedet har lyckats väl och som helhet har an talet unga som inte deltar i utbild ning förblivit lågt, meddelar Ut bildningsstyrelsen.
Tanken med reformen med den utvidgade läroplikten som togs i bruk 2021 var bland annat att öka jämlikhet och likabehand ling inom utbildningen, minska skillnader i lärandet och skapa be redskap för de ökande kompeten skraven i arbetslivet.
För att möjliggöra detta har man önskat säkerställa att alla unga avlägger en examen på an dra stadiet. Sedan genomföran det av reformen har unga haft en skyldighet att söka en studieplats på andra stadiet eller inom utbild ning i övergångsskedet efter slut förandet av den grundläggande utbildningen.
I och med reformen har place ringen av läropliktiga i utbild
ning efter den grundläggande ut bildningen lyckats mycket väl och som helhet har antalet unga utan studieplats förblivit lågt.
Enligt statistik från Utbild ningsstyrelsens informations resurs KOSKI saknade cirka 360 unga, det vill säga 0,6 procent, av cirka 60 100 läropliktiga som av slutat den grundläggande utbild ningen våren 2022 en studieplats i början av oktober. I oktober förra året saknade cirka 500 unga, det vill säga 0,9 procent, av drygt 59 100 läropliktiga som avslutat den grundläggande utbildningen en studieplats.
För närvarande saknas infor mation om studieplats för totalt cirka 750 unga som avslutat den grundläggande utbildningen an tingen förra våren eller våren inn an och som omfattas av den ut vidgade läroplikten. Att informa tion om studieplats saknas inne bär inte nödvändigtvis att den unga inte deltar i utbildning: hen kan till exempel studera utom lands eller på Åland, eller ha en studieplats inom utbildning som ännu inte har inletts. Det är möj ligt att en del av de unga som nu saknar studieplats tidigare har deltagit i utbildning efter den
grundläggande utbildningen.
Kommunens ansvar Utbildningsanordnarnas handled nings- och tillsynsansvar för unga som avslutat den grundläggande utbildningen under våren upphör i slutet av augusti vid en tidpunkt som fastställs varje år.
Anordnarna av grundläggan de utbildning kan meddela bo endekommunen om läropliktiga som saknar studieplats ända fram till slutet av september: efter det ta övergår handlednings- och till synsansvaret till boendekommu nen.
Kommunernas uppgift är att stödja unga som saknar en studie plats i att hitta en lämplig plats el ler hänvisa dem till andra tjänster. Som sista lösning anvisar kom munen den läropliktiga en plats inom utbildning.
Nu är det bara att vänja sig Lagstiftningen och verksam hetssätten i anslutning till refor
men med den utvidgade läroplik ten har varit i användning sedan början av 2021. Utbildning som handleder för examensutbild ning (HUX), som ersätter de tidi gare utbildningarna i övergångs skedet, inleddes hösten 2022. Även de första ändringarna i lä ropliktslagstiftningen har be retts våren 2022 och trätt i kraft 1.8.2022.
I och med att de nya verksam hetssätten har tagits i bruk har förändringsprocessen i samband med reformen av läroplikten av slutats. Förändringarna i och med reformen kan ännu kräva vis sa finslipningar, men framför allt att man vänjer sig vid allt det nya som reformen innebär.
Genomförandet av den utvid gade läroplikten följs upp 2021–2024 i enlighet med en uppfölj ningsplan som utarbetats av Un dervisnings- och kulturministe riet.
Kronoby lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höst möte fredagen den 18 november kl. 18.00 vid Torgare Prästgård. Efter mötet serveras middag. Välkommen!
BakbrädetÅrets finlandssvenska bokhandel Förlaget Schildts & Söderströms har utsett Jakobstads bokhandel till Årets finlands svenska bokhandel. Prisjuryns motivation är kort och koncis: ”För rekordlångt och gediget arbete för den finlandssvenska litteraturen.”
Butiken på Storgatan 11 har långa anor. Den grundades på 1880-talet av tre syst rar Sandström. År 1921 köptes bokhandeln av Karl Teodor Granholm, farfar till Chris tel Granholm-Hagen (bilden) som nu dri ver affären. Bokhandeln har funnits på sam ma adress sedan början av 1900-talet, då var byggnaden en liten träkåk som revs. På dess ställe byggdes ett flervåningshus år 1946. Bokhandeln återkom till ”sitt hörn” så fort huset var färdigt.
Det bästa med att vara bokhandlare är trevliga kunder som uppskattar att det finns bokaffärer och vill ha personlig servi ce, säger Granholm-Hagen, som redan är en veteran i branschen. Hon har jobbat i butiken sedan 1978. Under årtiondena har har verksamheten förändrats markant.
– Då jag började som 15 år gammal jobba de det tio till tolv ”tanter” i butiken och den
var på två våningar.
– Idag är vi tre till fyra i personalen och näthandeln har tagit en hel del av våra kun der. I bottenvåningen säljer vi båttillbehör som en del av vår verksamhet, berättar hon.
Jakobstad är en riktig litterär källa, därifrån kommer bland annat författarna Philip Teir, Eva-Stina Byggmästar, Malin Klingenberg, Ellen Ström berg och Johan Ludvig Runeberg.
Facktermer på svenska Arbetsmarknadens svenska språknämnd Fackterm har uppda terat sin finsk-svenska arbetsmarknads ordlista på webben. Ordlistan innehåller nu 1647 finskspråkiga arbetsmarknadstermer och deras motsvarigheter på svenska.
I samband med den senaste uppdate ringen publicerades 68 nya termer som på finska börjar på bokstäverna Y och Ä. Dess utom har bokstäverna A–V kompletterats med nästan 50 termer.
Fackterms arbetsmarknadsordlista
publiceras av Institutet för de inhemska språken på adressen https://kaino.kotus.fi/ www/ordlistor/fackterm.html.
Ordlistan fungerar som ett hjälpmedel för bland annat journalister, översättare och kommunikatörer som arbetar med arbetsmarknadsfrågor i Finland, men också arbetsgi var- och arbetstagarrepre sentanter på arbetsplat serna kan ha nytta av den.
Arbetsmarknadens svenska språknämnd Fack term består av personer som jobbar med arbetsmarknadster minologi eller myndighetsspråk på svenska i Finland, bland annat som över sättare och kommunikatörer. I gruppen finns representanter för olika löntagaror ganisationer, Kommunförbundet, svenska språkenheten vid statsrådets kansli och In stitutet för de inhemska språken. Finlands svenska lärarförbund representeras i fack term av tidningen Lärarens redaktör Tom Ahlfors.
På svenska dagen belönarde Svenska kul turfonden personer som gjort insatser för kultur eller utbildning på svenska i sin regi on. I år får lektorn i historia och samhälls lära Jan-Erik Till det nyländska Svenska da gen-priset, skådespelaren Riko Eklundh det åboländska priset och illustratören, spelde signern och bildkonstläraren Ludwig Sand backa det österbottniska priset.
I över trettio år har Jan-Erik Till varit lä rare i historia och samhällslära i Karis hög stadium och Karis-Billnäs gymnasium. Han arbetar elevcentrerat och aktiverande och inspirerar sina studerande till kritiskt tänk ande. Genom det lokalhistoriska projektet Karis förr visar han sina elever att man mås te känna sin historia för att förstå nutiden och behärska framtiden. Genom de böck er om Karis under 1900-talet som getts ut inom projektet blir lokalhistorien bekant och intressant för Karisbor i alla åldrar, no terar kulturfonden i sin prismotivering.