Läraren 19 2019

kolumnen Vår kritik av reformen av B1-svenskan är att det man vann med tidigareläggningen förlorade man i avbruten språkstig. Ю r sidan 10

5.12.2019 • Nr 19 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Tillträde förbjudet Enligt biträdande JO skall skolorna inte ordna sina julfester i kyrkan längre. Inte ens om de bara hyr in sig för att utrymmet är lämpligt. I Lojo får man nu arrangera julfest på annat sätt än det traditionella. Ю r läs mera på sidan 8

Holmlund lämnar FSL

FSL:s ordförande Christer Holmlund blir generalsekreterare för Nordiska lärarorganisationers samråd NLS. Ю r sidan 3

Behörig eller kompetent?

Ingen skugga skall falla på dem som jobbar utan den formella behörigheten. I södra Finland skulle skolan rasa ihop som ett korthus utan dem. Många är säkert också hur kompetenta som helst.

MATTIAS FAGERHOLM Ledaren

Ю r sidan 2

Lärare skall inte vara skolcoach Skolor får inte längre ordna julfest i kyrkan.

På bilden Borgå domkyrka.

Utbildade skolcoacher kan vara till stor nytta i skolan. Men det är viktigt att de är en extra resurs. De skall inte samtidigt fungera som elevassistenter, lärare eller vaktmästare.

foto: mattias fagerholm

Ю r sidan 7

2

5.12.2019 • Nr 19

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Är du behörig eller kompetent?

Jag är behörig klasslärare. Om jag är kompetent för uppdraget är sedan en annan fråga som man med fog kan ställa. Det är länge sedan jag senast stod framför en klass. Den formella behörigheten finns, men har kompetensen rostat?

Största delen av mitt yrkesverksamma liv har jag jobbat som journalist. Men en journalistexamen har jag inte. Enligt den logik som man tyr sig till när det gäller lärare är jag långt ifrån behörig, men med tanke på yrkeserfarenheten säkerligen rätt kompetent.

Då jag i tiderna började jobba som nyhetsjournalist rekryterades jag uttryckligen för att jag hade en annan bakgrund. Man gjorde bedömningen att jag hade en kompetens som man kunde dra nytta av på redaktionen.

Kompetens och behörighet är med andra ord inte synonymer. Inom skolvärlden är ändå den formella lärarbehörigheten tydligt definierad.

Fullt logiskt att en institution som sysslar med utbildning också har stor tillit till arbetskraft med adekvat utbildning. Vår lärarutbildning är ju också internationellt ansedd.

Det är ändå inte någon större hemlighet att skolan på många håll

långt drivs av krafter som saknar formell behörighet. Det visar den kartläggning över lärarsituationen i Svenskfinland som FSL nyligen publicerade. De regionala skillnaderna är enorma. Vid tidpunkten för undersökningen fanns exempelvis 12 speciallärarvikarier i Österbotten.

Samtliga var behöriga. I Nyland är 70 procent av speciallärarna obehöriga.

Ingen skugga skall falla på dem som jobbar utan den formella behörigheten. I södra Finland skulle skolan rasa ihop som ett korthus utan dem. Många är säkert också hur kompetenta som helst. Frågan är hur väl lärarutbildningarna lyckas fånga upp dem? Är flexibiliteten när det gäller att skapa studievägar till den formella kompetensen tillräckligt stor? Ger utbildningsanordnarna de praktiska möjligheterna?

Att skilja på behörighet och kompetens är vanskligt. Vi skall eftersträva en så hög formell behörighetsgrad som möjligt i skolorna i alla regioner i Svenskfinland. Behörigheten skall rimligtvis fungera som en garanti, en sorts kvalitetsstämpel.

Att slå vakt om en hög behörighetsgrad, men också en hög kompetens i de finlandssvenska skolorna, bör ha högsta prioritet.

Fullt logiskt att en institution som sysslar med utbildning också har stor tillit till arbetskraft med adekvat utbildning.

Vår lärarutbildning är ju också internationellt ansedd.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,35 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

Ansök om Kiilarehabilitering för 2020!

Nu finns möjlighet till yrkesinriktad rehabilitering för dig som är FSLmedlem. Om du har en sjukdom eller skada som har försämrat eller kan försämra din arbetsförmåga kan det vara skäl att söka.

Kursen är till för dig som är under 67 år gammal. Du bör ha fast anställning, flera upprepade visstidsanställningar eller vara företagare. Ett annat kriterium är att du har en sjukdom eller skada som under de senaste åren väsentligt har försämrat din arbetsförmåga eller som i den nära framtiden kan försämra din arbetsförmåga.

Hålls kvar i arbetslivet!

Målet med kursen är att förbättra och stödja deltagarnas arbetsförmåga och på så sätt

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

få dem att hållas kvar i arbetslivet. Hela rehabiliteringsprocessen tar ett till ett och ett halvt år och fem till åtta personer kan delta.

Blev du intresserad?

Besök först din företagsläkare eller vårdande läkare för att få en bedömning.

Läkaren kan sedan skriva ut ett B-utlåtande.

Fyll även i blanketten KU200r tillsammans med din chef. Mer info finns på www. harmanrehab.fi. Ansök senast den 10 januari 2020 för att få en plats på kursen!

3

5.12.2019 • Nr 19

Christer Holmlund ny generalsekreterare för de nordiska lärarna FSL får leta efter en ny ordförande.

FSL:s ordförande Christer Holmlund har valts till generalsekreterare för Nordiska Lärarorganisationers Samråd NLS. – Jag är glad, lycklig och ödmjukt tacksam över att ha fått förtroendet att jobba för de nordiska lärarorganisationerna! Målsättningen är att skapa goda förutsättningar för lärare att verka i och för en kvalitativt god utbildning i hela Norden, säger Holmlund.

Holmlund kommer därmed att lämna ordförandeskapet vid Finlands svenska lärarförbund. FSL väljer sannolikt en ny ordförande vid sitt fullmäktigemöte den 22– 23.4.2020.

– FSL står på en stabil grund och kommer också i fortsättningen att vara ett livskraftigt svenskspråkigt lärarförbund och en stark aktör inom utbildningssektorn i Svenskfinland.

Christer Holmlund har varit ordförande för FSL sedan år 2014.

– Det känns vemodigt att lämna en organisation som gett mig mycket och varit en stor del av mitt yrkesverksamma liv.

Lärarförbundet i Sverige är med sina 230 000 medlemmar det största medlemsförbundet inom NLS. Därför har man också haft

Vid ett extra möte har styrelsen för FSL beslutat godkänna en medlemsansökan som inkommit från Ålands barnträdgårdslärare r.f. vars medlemskap i Småbarnspedagogikens lärarförbund SLF (tidigare Barnträdgårdslärarförbundet, BTLF) tar slut den 9 februari. Efter detta kommer föreningen med sina 115 medlemmar att ingå i FSL:s sold.

I FSL:s stadgar nämns att som

Christer Holmlund Förbundsordförande

Arbetet fortsätter

 Sixten Frixon är kanslichef vid Lärarförbundet, som med sina 230 000 medlemmar är det största förbundet inom NLS.

ansvaret för rekryteringen av den nya generalsekreteraren.

– Vi behövde en person med lärarbakgrund, en längre facklig förankring och också en bra inblick i NLS:s nuläge. Det tycker jag att Christer svarar väl upp emot. Jag är nöjd, säger Sixten Frixon, kanslichef vid Lärarförbundet.

I vilken riktning vill du att NLS utvecklas?

– En riktning blir att fördjupa erfarenhetsutbytet och kanske utöka det.

– Specialpedagogiken är till exempel ett sådant område.

Frixon betonar vikten av det nordiska samarbetet också om NLS är en organisation som präglas av konsensus. Hur lika de nordiska länderna än är så är de såpass olika att det är många frågor som alla länder inte kan ställa sig bakom.

– Vi delar många gemensam-

ma utmaningar. Sen får man ha respekt för att vi har olika lagar och regelverk och olika skolsystem. Men det finns mycket vi kan lära av varandra. Jag tycker att det finns en slagkraft i det nordiska samarbetet.

OAJ:s ordförande Olli Luukkainen är glad över att en finländare igen valdes till uppgiften.

– Christer har utmärkta förutsättningar att klara uppdraget inte minst tack vare sin breda erfarenhet från undervisningssektorn, säger Luukkainen.

Holmlund tillträder i maj 2020.

Han efterträder Anders Rusk som avgår med pension.

NLS är ett samarbetsorgan för de nordiska lärarorganisationerna och representerar närmare 600 000 lärare och skolledare. text och foto: mattias fagerholm

FSL får ny åländsk förening Ett nytt tillskott bland FSL:s medlemsföreningar är Ålands barnträdgårdslärare r.f.

ordförord

medlem i förbundet antas i Finland registrerade svenskspråkiga lokala fackföreningar för lärare samt för lärarstuderande och att medlemsföreningens stadgar bör överensstämma med förbundets syfte.

FSL:s styrelse har bedömt att Ålands barnträdgårdslärares stadgar är i linje med förbundets syfte. I stadgarna nämns visserligen ännu BTLF, men i diskussioner med ordförande Annett Jansson har överenskommits att även Ålands barnträdgårdslärares stadgar förnyas i samband med den revidering av modellstadgar för föreningarna som pågår inom FSL. I den åländska föreningens

medlemsansökan sägs att medlemmarna är pedagoger, liksom lärarna i skolan.

– Det känns naturligt för oss att söka oss till en svenskspråkig pedagogförening i det fackliga arbetet, säger ordföranden för Ålands barnträdgårdslärare Annett Jansson, som är föreståndare på daghemmet Klaralund i Hammarland. Ålands barnträdgårdslärare blir den tredje åländska föreningen som är medlem i FSL. De andra är Ålands lärarförening och Ålands gymnasielärare. tom ahlfors

Förra veckan blev jag vald till ny generalsekreterare för Nordiska Lärarorganisationerna samråd NLS. Jag efterträder Ander Rusk som gjort ett förtjänstfullt jobb.

NLS är ett samarbetsorgan för de nordiska lärarorganisationerna och generalsekreteraren har som uppgift att koordinera verksamheten och bland annat förbereda möten samt kurser som ordnas.

När någon meddelar att den går eller ämnar sluta är det lätt att börja spekulera i orsaker. För min del vill jag vara tydlig med att det inte finns någon dold bakomliggande orsak till att jag går vidare mot nya utmaningar. Det handlar om att uppgiften som NLS:s generalsekreterare lockade och att det gällde att våga ta ett steg vidare på den fackliga stigen för att fortsättningsvis få jobba med småbarnspedagogernas, lärarnas, lektorernas och skolledarnas intressebevakning.

Rent praktiskt finns det säkert en del som FSL bör ta ställning till, men jag är övertygad om att vi har klara riktlinjer för hur ordförandebytet kommer att ske redan i början medlet av januari. I styrelsen kommer vi redan under mötet i december (9.12) att ta en första diskussion för att sedan i januari komma ut med noggrannare information om riktlinjerna för valet.

I de preliminära diskussionerna med NLS har vi kommit fram till att jag tillträder senast 1.5.2020, vilket ger oss hela fem månader för processen med att välja en ny ordförande. Mitt förslag är att vi väljer ordförande i samband med vårens fullmäktigesammanträde i Vasa 22–23.4.2020, men som sagt kommer styrelsen i samarbete med fullmäktigepresidiet att ta detta till behandling och för beslut.

För min del vill jag vara tydlig med att det inte finns någon dold bakomliggande orsak till att jag går vidare mot nya utmaningar.

Arbetet för förbundets del kommer att fortsätta som förr. Vi har många ärenden på vår lista som vi ska jobba vidare med. Det finns säkert orsak att återkomma till dem i flera kolumner under våren.

En glädjande nyhet för förbundets del är att vi kommer att få en ny medlemsförening från och med februari 2020. I måndags har nämligen förbundets styrelse godkänt Ålands barnträdgårdslärares medlemsansökan. I praktiken innebär detta att vi som förbund blir ännu större på Åland. Föreningens 115 medlemmar gör att FSL nu har över hälften av medlemmarna i AKAVA-Åland, som vår förhandlingsorganisation heter där.

Också i övrigt upplever jag att FSL är en organisation med ”go”. Höstens fullmäktigesammanträde var det bästa jag upplevt på mycket länge, där fanns en vilja att inte enbart lyfta fram utmaningar utan också att arbeta för att göra något åt saker, ge riktlinjer och se framåt.

Jag ser fram emot att få jobba vidare tillsammans med er för förbundets bästa ända tills det är dags för mig att dra mig tillbaka för den kommande ordföranden. Ett livskraftigt förbund bygger på ett vi-tänk där styrkan alltid ligger i att jobba tillsammans.

4

5.12.2019 • Nr 19

ÅA hörsammar behovet – fler speciallärare kommer troligen att utbildas Fritjof Sahlström: ”Så här kan vi inte ha det” Vid Åbo Akademi har behovet av speciallärare och specialklasslärare i södra Finland identifierats. Vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier hoppas man framöver kunna utbilda fler speciallärare än tidigare. Förhandlingarna med undervisnings- och kulturministeriet inger hopp.

– Det är en rättvisefråga. Alla barn i alla delar av Finland, Svenskfinland inkluderat, har lika stor rätt att möta behöriga och kunniga lärare. Just nu är det inte så. Så här kan vi inte ha det, säger Fritjof Sahlström, dekanus vid FPV.

Fler studieplatser inom specialpedagogiken troligt – I de diskussioner som vi har fört med ministeriet lutar det mot att det kommer att ske en höjning av antalet speciallärare. Och det är vi glada för, säger Sahlström.

Vad gäller klasslärarna säger Sahlström att det ser ut som om antalet svenska studieplatser till klasslärarutbildningarna skulle hållas intakt. På den finskspråkiga sidan kommer dessa troligen att reduceras. Är antalet som tas in till lärarutbildningarna på rätt nivå?

– Ja och nej. När det gäller klasslärarna är examensmålet för ÅA och HU sammantaget 108 klasslärare. Mot bakgrunden av kartläggningen verkar den dimensioneringen vara ganska rimlig. Behörighetsgraden kommer som helhet att gå upp i Svenskfinland och det är positivt.

– Men när det gäller speciallärarna är alltså vår tolkning att det skulle vara på plats med en ökning av studieplatserna.

Skolorna minskar hela tiden i antal och nativiteten är rekordlåg. Finns det en risk för att vi på sikt utbildar för många lärare?

– Det tror jag absolut inte. Det finns ett behov som ganska väl motsvarar utbildningsläget. Så finns det en enorm efterfrågan på svenskspråkiga lärare i Norden. Det finns ingenting som tyder på att det kommer att avta.

Utmanande att vara specialklasslärare Att FSL: kartläggning visar att klasslärarbristen fortfarande envist gör sig påmind i södra Finland är föga överraskande. Något mer överraskande är kanske bristen på spe-

 Alla barn i alla delar av Finland har lika stor rätt att möta behöriga och kunniga lärare. Just nu är det inte så, säger Fritjof Sahlström, dekanus för FPV vid ÅA i Vasa. arkivfoto: mattias fagerholm

cialklasslärare.

– De barn som undervisas i de här grupperna är kanske i allra störst behov av att få så bra pedagogik som möjligt. Men den här gruppen har tyvärr lägst andel behöriga lärare.

Vad beror det på?

– En bidragande orsak är att det är ganska krävande grupper att arbeta i och de som är utbildade specialklasslärare har i praktiken också klasslärarbehörighet och möjlighet att välja vad de vill jobba med.

– Som utbildningsanordnare kan vi inte bestämma var de utexaminerade söker jobb

och vilka arbetsuppgifter de åtar sig.

Ämneslärarsituationen – åtgärder har vidtagits När det gäller ämneslärarna gläder sig Fritjof Sahlström åt att man vid ÅA redan har förstärkande projekt på gång inom problemområdena.

– Vi har till exempel nya slöjdsatsningar och vi har startat en ny studiehandledarutbildning. Det känns bra att vi kan matcha de behov som har identifierats.

Och bristen på matematiklärare?

– Vi har utökat samarbetet med ämnet

matematik i Åbo. Vi försöker öka intresset för matematik bland våra studerande och göra det så lätt som möjligt att samtidigt som man studerar matematik också få ämneslärarbehörighet.

Avslutningsvis tusendollarsfrågan: När blir vi kvitt diskussionen om lärarbrist i södra Finland?

– Den frågan har fått sitt tusendollarssvar. 2016 inleddes en lärarutbildning i Helsingfors. På sikt kommer betydelsen av den att vara stor. mattias fagerholm

Inga planer på att utbilda speciallärare vid HU Det finns inga planer på att börja utbilda speciallärare på svenska vid Helsingfors universitet.

Idag kan de som studerar till klasslärare på svenska vid HU läsa specialpedagogik inom ramen för de valbara studierna. Det sker dock på finska.

Men signalerna från fältet om behovet har registrerats. Det säger professor Erika Löfström, som ansvar för den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet.

– Nu när vi har klasslärarutbildningen, ämneslärarlärarutbildningen och småbarnspedagogiken etablerade bör vi säkert fundera på hur vi kunde svara på fältets behov av specialpedagogisk kompetens, säger Löfström.

När det gäller klasslärarsituationen konstaterar Löfström att läget i södra Finland och huvudstadsregionen är utmanande.

– Vi får vänta ett tag ännu på att vi börjar se effekterna av HU:s utbildningen ute på fältet.

De första studenterna som stud-

erat i snabb takt utexamineras under våren 2020. Det är ca ett tiotal. Den första egentliga kohorten utexamineras våren 2021. På sikt kommer läget att förändras och vi kommer att se högre behörighetsprocenter, det är jag säker på.

Till den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet antas årligen 40 studerande.

Läs om FSL:s kartläggning över lärarsituationen i Svenskfinland på tidningen Lärarens webbplats www.lararen.fi.

 – På sikt kommer läget att förändras och vi kommer att se högre behörighetsprocenter, det är jag säker på, säger professor Erica Löfström, som basar för den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet. arkivfoto: mattias fagerholm

5

5.12.2019 • Nr 19

Vi lärare har kontroll på undervisningen, men vi har ingen kontroll alls över den bit som ytterligare ingår, det vill säga samplaneringen, säger Karsten Steiner.

20 sekunder per dag för att svara på mail Efterlyses: En realistisk användning av samplaneringstiden Hur mycket tid lägger du varje dag på att besvara jobbrelaterade mail? Mer än 20 sekunder? Frågeställningen ter sig kanske absurd?

Karsten Steiner vill med frågan få upp skolledarnas ögon vad gäller lärarnas samplaneringstid. Han efterlyser en realistisk planering.

– I samplaneringen ingår att man svarar på e-post. Det tar sin tid.

Uppskatta hur mycket tid som går åt till det. Det bad jag skolorna på Åland att göra, säger Steiner.

– Det visade sig att några skolföreståndare hade reserverat 4 timmar för e-postbehandling per år. Det är 20 sekunder per dag. Då är det en fars! Då har man inte tänkt. Jag vill att alla tänker igenom det här en gång.

Samplaneringstiden skenar iväg Karsten Steiner är ordförande för Ålands lärarförening och huvudförtroendeman på Åland, Mariehamn undantaget. Samplaneringstiden har blivit något av en nagel i ögat för honom sedan man

gick från 3h/vecka till en årsplanering på 112h. I och med konkurrenskraftsavtalet och de så kal�lade kiky-timmarna är samplaneringstiden nu högst 126 timmar per läsår för en lärare inom den grundläggande utbildningen.

I samplaneringen ingår till exempel lärarmöten, utvecklingssamtal, samarbete mellan hemmet och skolan, elevvårdsarbete och projekt av olika slag.

Karsten Steiner ville veta hur de åländska skolorna använder sin samplaneringstid. Med skolombudens hjälp kartlade han situationen. Resultatet var i många fall häpnadsväckande.

– Det finns skolor på Åland som har en samplanering som är 140 timmar för mycket.

Hur är det möjligt?

– Ja, hur är det möjligt? Det undrar jag också.

Var det något annat du reagerade på?

– I flera kolumner stod det noll timmar på sådana arbetsuppgifter som måste göras. Ingen tid är avsatt, men jobbet skall ändå skötas.

Nollor är oacceptabla.

Resultat: Lärarmötena halverades Karsten Steiner är till vardags musiklärare vid Godby högstadieskola. Där överskreds samplanerings-

tiden med 87 timmar. Skolans rektor konstaterade att det inte är hållbart och strukturerade om arbetet på skolan, med resultatet att antalet lärarmöten mer än halverades.

– Vi gick från 51 h gemensamma möten till 19 h.

Hur tog din rektor emot kartläggningen? Upplevdes du som ”a pain in the ass”?

– Jag är vanligtvis a pain in the ass. Men i det här fallet var jag en ögonöppnare. Reaktionen var: Det här går ju inte ihop.

Gör upp samplaneringen som en budget Enligt Karsten Steiner borde samplaneringen göras som en budget där slutsumman landar på maximalt 126 timmar. Han tycker att man först skall lägga man in alla saker som måste skötas. Det finns nämligen en massa ”måste-arbetstimmar” som inte kan förbises.

– Resten av timmarna kan sedan förvaltas av skolledningen. Så här mycket finns det kvar för gemensamma möten. Då måste de kanske effektiveras. Ska till exempel alla lärare vara på plats på alla möten?

– I en budget finns det alltid också en buffert. Det bör det också finnas i samplaneringen. Det

händer alltid oförutsedda saker och man måste budgetera några timmar för det också.

Skoldirektörerna ville inte öppna ögonen Kartläggningen över hur skolorna använder sin samplaneringstid har också presenterats för de åländska skoldirektörerna.

– De var försiktigt positiva. Det är en tillitsfråga. Man litar inte riktigt på att lärarkåren utnyttjar tiden rätt. Man de insåg att man inte kan ha det så här. Gick de från mötet med den insikten så är vi på väg. Men jag hade nog förväntat mig mera.

– Jag är inte ute efter pengar genom det här. Jag är ute efter tid. Tid är ork. Ork är hälsa. Orken tryter, det ser jag som förtroendeman. Den psykiska ohälsan tilltar så in i helsike. Kurvan för hur företagshälsovårdens tjänster utnyttjas går spikrakt uppåt.

Men på en punkt var skoldirektörerna inte med på noterna. Låt oss återvända till hur den här historien började, till e-posten.

– Jag bad dem uppskatta hur mycket de tror att en lärare måste jobba med e-post. De vägrade göra det. De ville inte öppna sina ögon. text: mattias fagerholm foto: tom ahlfors

Jag är inte ute efter pengar genom det här.

Jag är ute efter tid. Tid är ork. Ork är hälsa. Orken tryter, det ser jag som förtroendeman.

Det visade sig att några skolföreståndare hade reserverat 4 timmar för e-postbehandling per år. Det är 20 sekunder per dag. Då är det en fars!

6

5.12.2019 • Nr 19

Unga händer formade hus och planeter Kreativiteten flödade då skolungdomarna samlades till Kulturkarneval, den här gången i Ekenäs. Deltagarna jobbade i 30 olika verkstäder.

P

Det här är vår woman cave!

NAZWA BÖRMAN Kimitoön

laneter, solar, stjärnor och andra himlakroppar har sammanförts till vackra formationer. Färdiga målningar med motiv från rymden ligger i rad på en bänk, medan nya tar form vid ett stort arbetsbord.

Måla galaxer heter den här verkstaden, där deltagarna med hjälp av vattenfärg och akrylfärg skapar vyer från olika håll i universum.

Laboratoriet eller labbet, som verkstäderna här kallas, var ett av totalt 30 på årets finlandssvenska kulturkarneval, som den här gången hölls i Ekenäs den 14–17 november.

Inger Isaksen som går i Vasa övningsskola är en av de 17 deltagarna i det här labbet. Hon ritar och målar ganska ofta, vilket också den fina teckningen som tar form framför henne avslöjar.

– Men den här tekniken hade jag inte använt förut.

Det var nu för andra gången som Inger Isaksen deltog i Kulturkarnevalen. Hon var också med i fjol då evenemanget hölls på Åland.

I en sal som heter Kraftwerket i yrkeshögskolan Novia arbetar tio ungdomar med att forma små byggnader i lera. Det här labbet som kretsar kring design och hållfasthet leds av Towe Andersson, till vardags lektor i byggnads- och samhällsteknik, som just nu talar om betong som byggmaterial.

– Betongen är tacksam att använda, för den är hållbar. Men betong behöver inte vara något grått och slätt. I stället kan man låta ytan få mera liv.

Får fördjupa sig

Många parter

Annika Haarela som till vardags går i Pasilan peruskoulu i Helsingfors är med för första gången. Hon inledde dagens konstnärliga jobb genom att teckna stjärnbilden Lejonet mot en färggrann bakgrund och nu växer två planeter fram på en ny målning.

Konstnären och bildkonstläraren Lisa Nyman som leder verkstaden ser nöjd ut.

– De jobbar väldigt koncentrerat, säger hon om sina elever som i två dagars tid får fördjupa sig i målning.

Årets Kulturkarneval var den 17:de i ordningen. Evenemanget ordnas av Föreningen Kulturkarnevalen och Finlands Svenska Skolungdomsförbund tillsammans med en stor mängd andra parter. I år hörde bland annat Novia, Raseborgs stad och Mikaelskolan till arrangörerna.

Producenten Eva-Helén Ahlberg berättar att allt förlöpt fint.

Till sin hjälp har hon drygt 30 volontärer, vid sidan av konstnärliga ledaren Mikael Andersson och produktionsassistenten Adriana Knispel.

Ahlberg tycker att skolorna har en positiv inställning till karnevalen och hon berättar att eleverna i flera gymnasier numera kan räkna sitt deltagande till godo som en del av en kurs. Hon uppmanar fler gymnasier att ta efter.

Nästa år hålls Kulturkarnevalen i Österbotten.

Musik, dans, design Årets Kulturkarneval samlade 450 skolungdomar i åldern 13–19. Programmet och inkvarteringen hölls på tio olika platser i Ekenäs.

Verkstäderna som ordnades i bland annat formgivning, multimedia, musik och andra konstformer bjöd på allt från afrodans och taekwondo till graffitimålning, trolleri och naturkosmetik.

 Fanny Krogars, Nazwa Börman och Emelie Jungner bygger en modell av ett litet hus, lämpligt att chilla i.

Fann varandra Fanny Krogars, Nazwa Börman och Emelie Jungner har format ett litet hus av den lera som här fått träda in i betongens ställe.

– Det här är vår woman cave, säger Nazwa Börman som bor på Kimitoön.

– I den kan man chilla med sina flickkompisar, förklarar Ingåbon Emelie Jungner.

De tre ungdomarna som representerar Lovisa gymnasium, Kimitoöns gymnasium och Karis-Billnäs gymnasium känner inte varandra sedan tidigare, men de jobbar väldigt sammansvetsat och verkar vara på samma våglängd. De tycker att evenemanget är bra och intygar också att de lär sig nytt.

text och foto: niclas erlin

 Eva-Helén Ahlberg säger att skolorna har en positiv inställning till Kulturkarnevalen.

 Så här kan en woman cave se ut. Notera fönstret nere på fasaden.

 Stjärnbilden Lejonet har tagit form på Annika Haarelas målning.

7

5.12.2019 • Nr 19

 Anna Nordström är inte lärare, utan jobbar som skolcoach i Gymnasiet Grankulla Samskola.

 Christine Suvanto utbildar bland annat skolcoachar.

Skolcoachen är en extra resurs i skolan För inte så länge sedan publicerade en lärare en bild på Instagram som visade hennes kursintyg över deltagande i skolcoachfortbildningen för ICF-diplomerade och certifierade coacher. Det framkom att kursinnehållet bestod av ämnen som etik, professionalism, positiv självbild och dylikt.

Min nyfikenhet väcktes. Tidningen Läraren har detta år skrivit om både tutorlärare och mentorskap, men inte om coacher. Vad gör en skolcoach?

Jag tog mig in på företaget Coachcompanions webbplats och fick fram en text som beskrev vad en skolcoach är.”Skolcoachen är en professionell coach som gått en internationellt ackrediterad coachutbildning.

Skolcoachen är en extra resurs i skolan, en neutral person, som ser hjälten i varje individ. Till en skolcoach kommer klienten, som ett blankt papper, inte som ett vitsord, en diagnos. Skolcoachen coachar elever i allt från motivation, framtidsplaner, prestationskrav till självförtroende, självkänsla med mera”.

– Många pedagoger, både rektorer, lärare och elevvårdspersonal har valt att gå en coachutbildning för att få verktyg i arbetet med elever, föräldrar och kolleger. Ett coachande förhållningssätt stöder också arbetet i skolan i enlighet med den nya läroplanen, berättar Christine Suvanto som driver företaget.

Höga krav ställs på lärarna Suvanto har själv jobbat som klasslärare och som t.f. rektor i Hangö.

– Redan då såg jag hur nya läroplaner ställde nya krav på lärarna. Skolcoachningen passar både elever och lärare. Jag har också individuell coaching med lärare och annan skolpersonal.

– Skolcoachen kan också avlasta skolkurator, elevhandledare och skolpsykolog, utan att på något sätt ersätta deras funktion. Skolcoachen är ett komplement, säger Christine Suvanto.

Allt flera kommuner och skolor har också gått in för att anställa extra resurser i form av skolcoacher. Anna Nordström är en av dem. Hon kommer ur-

sprungligen från näringslivet men fortbildade sig till skolcoach och övertygade för några år sedan rektorn för gymnasiet i Grankulla att anställa henne på prov. Skolans stiftelse stod för kostnaderna och sedan dess har Anna jobbat som skolcoach där. Nu jobbar hon också i Mattlidens gymnasium i Esbo.

Helsingfors stad har anställt tio skolcoacher, varav Christine Suvanto utbildat en. De andra har ingen coachutbildning och varken de eller arbetsgivaren har en klar bild av vad en coach gör. Suvanto betonar vikten av att de som kallas skolcoacher också är utbildade till det, för att kunna utnyttja denna resurs maximalt.

En lärare eller rektor kan inte vara skolcoach Enligt principerna för vad en utbildad skolcoach gör kan man inte jobba som skolcoach i den skola man är lärare eller rektor i. En skolcoach är inte heller exempelvis vaktmästare eller elevassistent i skolan.

– Man skall inte ha andra roller i skolan då man är skolcoach, säger läraren med Instagrambilden..

Hon har gått sin skolcoachutbildning med tanke på framtida behov. Hon blev först diplomerad coach innan hon nu fyllde på med skolcoachfortbildningen.

– Jag har haft stor nytta av att vara diplomerad coach i mitt arbete.

Christine Suvanto ser fördelar med att en lärare eller rektor är utbildad skolcoach.

– Om skolan i något skede skall anställa en skolcoach så vet t.ex. rektorn ju exakt vad han eller hon skall söka efter. Och rektorn kan ju ha ett coachande förhållnings-

Coachens uppdrag ○ Tar fram det bästa hos klienten. ○ Frigör klientens potential. ○ Får klienten att finna sin egen drivkraft och sina egna lösningar.

eleven.

Möter oskrivna blad

Skolcoachen kan också avlasta skolkurator, elevhandledare och skolpsykolog, utan att på något sätt ersätta deras funktion. Skolcoachen är ett komplement.

CHRISTINE SUVANTO Coachutbildare

sätt till både kolleger och elever också om hon inte kan fungera som coach för eleverna eller övriga anställda i skolan.

Läraren berättar att man i hennes hemkommun använder begreppet coachande ledarskap, som innebär att människor i allmänhet själva har svaret och lösningen på sina frågor och funderingar, och en chef kan locka fram dessa.

I de nya läroplansgrunderna framträder inte eleverna klassvis utan som individer, med unika gåvor och talanger, men även unika utmaningar.

– Läraren är då i en besvärlig situation.

Det gäller att ha tid att se varje elev i klassen, tycker Christine Suvanto.

– Här kommer det coachande förhållningssättet väl till pass. I stället för att mata eleverna med kunskap, så kollar man i stället elevernas styrkor och individuella mål, konstaterar läraren som utbildat sig till skolcoach.

– Eleverna får själva ta ansvar för sitt lärande och läraren handleder mera än styr

Anna Nordström har jobbat som skolcoach sedan 2014. Hon är uttryckligen skolcoach och har inte lärarbakgrund. När hon möter någon av eleverna vet hon ingenting om till exempel hans eller hennes vitsord, de är oskrivna blad. Det här beror på att hon inte sitter med på några lärarmöten, vilket inte heller är nödvändigt med tanke på neutraliteten. Skolcoachen samarbetar däremot också med skolans egna handledare och studerandevården, men på villkor som den studerande själv ställer upp.

– Idag när samhället är så prestationsfixerat för att inte tala om de sociala mediernas, föräldrarnas och vännernas påverkan, är trycket på eleverna stort. Vem är då jag och vad vill jag är frågor vi behandlar.

– Jag tar emot elever individuellt, en timme per gång, 1–10 gånger. Vissa elever kan jag följa med under hela gymnasietiden.

– De vill berätta om sitt nuläge och vi pratar om deras styrkor och egenskaper som för dem framåt mot de uppställda mål vi har kommit fram till. Vart vill du komma och hur tar du dig dit?

Anna betonar kraftfullt att hon varken är kurator eller terapeut. I vissa situationer kan hon styra eleven vidare till dessa yrkesgrupper, men det är ovanligt.

– Många brukar tacka mig för tipsen efter att vi har träffats och jag brukar fråga om jag har gett dem tips. Då märker de att det var de själva som hade svaren och kom fram till vad de skall göra för att nå sina mål. text och foto: tom ahlfors

8

5.12.2019 • Nr 19

Ingen julfest i kyrkan Mångårig tradition tar slut i Lojo Skolans julfest skall inte ordnas i kyrkan. Det slog biträdande justitieombudsman (JO) Pasi Pölönen fast i början av november. Det innebär att en mångårig tradition vid Solbrinkens skola i Lojo bryts. Nu gäller det att hitta en ny plats för julfesten och en viss frustration över JO:s beslut är tydlig då Läraren besöker skolan.

– Lärarna är ledsna, säger Charlotta Allamo som är biträdande rektor för de svenska skolorna i Lojo.

Trots att julfesten har hållits i kyrkan har de varit mycket noggranna med att utforma programmet så att det inte är konfessionellt.

Det har varit en åsiktsneutral julfest.

– Jag har tvärtom varit lite spänd på att får vi kritik för att vi tar in tomtar och troll i kyrkan, säger Birgitta Lönn som är platschef vid Solbrinkens skola.

– Jag har haft en oro för att vi stöter oss med församlingen.

Julfest i duggregn Vid de båda lågstadieskolorna i Lojo, Solbrinkens skola och Virkby skola, har man i många år arrangerat julfesten i kyrkan.

– Det har varit en uppskattad tradition, säger rektor Monica Lemberg.

Under årens lopp har man vid Solbrinkens skola testat på lite olika julfestkoncept. Rektorerna drar sig till minnes att man ett år firade under bar himmel. Men det gick inte helt som på Strömsö.

– Det duggregnade, så det var en katastrof, skrattar Birgitta Lönn.

En bidragande orsak till att man stannat för kyrkan som julfestlokal är också att skolan vuxit under årens lopp och det finns inget utrymme där hela skolan kan samlas. Då har S:t Lars kyrka, bara ett stenkast från skolan, framstått som ett bra alternativ.

JO: Kyrkan som festlokal är problematisk Men det alternativet sätter alltså JO tummen ner för. Pasi Pölönen konstaterar att julfesten är en del av undervisningen och att den därmed skall vara religiöst obunden. Pölönen vidhåller att kyrkan som festlokal är problematisk i och med att den har religiösa förtecken och den religiösa symboliken är stark.

Riksdagens grundlagsutskott slog år 2014 fast att det med tanke på religionsfrihet inte är problematiskt att arrangera skolgudstjänster, till exempel julkyrka.

Men det förutsätter att skolan informera om detta i förväg och att

det är frivilligt att delta.

Pölönen poängterar att skolans julfest skiljer sig från en gudstjänst då julfesten är en del av undervisningen och därmed inte kan väljas bort. Och då är kyrkan, som uttryckligen är ett rum för en gudstjänst, inte rätt plats.

Upptakten till JO:s utlåtande var en klagan från en icke-religiös förening över att en skola i Kouvola på grund av utrymmesskäl arrangerat sin julfest i kyrkan.

Nya tider – nya traditioner Rektorstrion i Lojo kan inte dra sig till minnes att någon vårdnadshavare skulle ha haft invändningar mot att julfesten har firats i kyrkan. Önskemål om en så kal�lad traditionell julfest med skådespel, julgubbe och ringlekar har ibland kastats fram. Men det har snarare handlat om en smula nostalgiskt dra sig till minnes sina egna julfester, inte som en invändning mot eventuella religiösa inslag.

– Vi är inte ett julfestmuseum.

Vi måste också leva i tiden. Nu lever vi i den tiden då vi inte längre är i kyrkan. Det här är ett brytningsskede, konstaterar Birgitta Lönn.

När Läraren besöker Solbrinkens skola är det ännu oklart var man skall fira sin julfest. Sedermera klarnar det att julfesten kan firas i Laurentiussalen.

– Det var olyckligt att det här kom så sent. Hade det t.ex. kommit på sommaren hade vi haft mer tid att planera, säger Birgitta Lönn.

 En bidragande orsak till att man stannat för kyrkan som julfestlokal är också att skolan vuxit under årens lopp och det finns inget utrymme där hela skolan kan samlas. Då har S:t Lars kyrka, bara ett stenkast från skolan, framstått som ett bra alternativ. Charlotta Allamo (t.v.) och Monica Lemberg har varit noggranna med att utforma programmet så att det inte är konfessionellt.

Vi är inte ett julfestmuseum. Vi måste också leva i tiden. Nu lever vi i den tiden då vi inte längre är i kyrkan. Det här är ett brytningsskede.

BIRGITTA LÖNN Platschef vid Solbrinkens skola

Vårfesten då?

Om ett drygt år torde ändå problemet vara ur världen. Ett tvåspråkigt skolbygge är nämligen under arbete och då kan man hålla sina julfester där. Men innan det står klart skall man också exempelvis orda en vårfest. Och då står man igen inför samma utrymmesproblem.

– Senast var vi i församlingshemmets matsal. Vi får väl ta en funderare kring det också, säger Charlotta Allamo. text och foto: mattias fagerholm

 Biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen säger att kyrkan som festlokal är problematisk i och med att den har religiösa förtecken och den religiösa symboliken är stark. På bilden S:t Lars kyrka i Lojo.

9

3.12.2015 • Nr 25

SKOLIDROTTEN INFORMERAR

ARRANGÖRER SÖKES

SKOLMÄSTERSKAP I INNEBANDY

Arrangörer sökes för mästerskap i volleyboll i Österbotten och för basket i södra Finland. Anmäl ert intresse till bjorn.almark@idrott.fi.

Skolorna tävlar om bästa åk 5-6, flickor och pojkar skillt. Skolan ordnar egna uttagningstävlingar inom sig för att få fram det bästa klasslaget. Om skolan är liten kan man även anmäla gymnastikgrupp. Regionfinaler spelas sedan i VNSID, ÖNSID, HSID och NÖSID inom februari-april.

WWW.SKOLIDROTT.FI

SKOLMÄSTERSKAP I SLALOM 2.3.2020 ÄR NI ÅRETS SKOLA I RÖRELSE?

Mästerskapstävlingarna ordnas i Swinghill i Noux, Esbo. Mera information på vår hemsida kommer inom kort.

Nu tar vi emot nomineringar för utmärkelsen Årets skola i rörelse.

Priset delas ut på den finlandssvenska Idrottsgalan som arrangeras på Finlandiahuset 25.1.2020.

Du kan nominera er egen skola, gärna med bilder eller film som visar hur skolan jobbat för att öka den aktiva rörelsen under skoldagen.

Nomineringen är öppen fram till 19.12.2019 på IDROTTSGALAN.FI

BESTÄLL “LUGNA BARN” TILL ER SKOLA

LÄRARFORTBILDNING PÅ VARALA 10-11.1.2020 Välkommen på lärarfortbildning till Tammerfors. På programmet bl.a. brännboll, cricket, HIT-träning och meditation. Dagarna startar på fredag med lunch kl.12 och avslutas med lunch på lördag. Priset på 105 €/person inkluderar kost och logi samt alla aktiviteter. Anmäl dig senast 20.12.2019.

WWW.SKOLIDROTT.FI

idrott.fi

skolidrotten_lararen_november2019.indd 1

skolidrott.fi

facebook.com/idrottfi

Lugna barn-konceptet, kan beställas av skolorna i södra Finland till januari-mars.

Lugna barn förverkligas inomhus och kunde också kallas barnyoga. Vi strävar efter att minimera mängden stress och försöker utveckla koppling mellan kropp och själ. Mindfulness hjälper eleverna att komma i kontakt med sina känslor och skapar utrymme för fantasi och rörelse. Vi andas, tränar balans, styrka, flexibilitet och vilar. Vi håller 4-5 grupper/ dag, á 45 min, max 20 elever per grupp.

Beställ Idrott i skolan genom att skicka e-post till kite@idrott.fi

SKOLAN I RÖRELSE - STUDIER I RÖRELSE SEMINARIUM Det nationella Skolan- och Studier i rörelse-seminariet arrangeras i Seinäjoki 28-29 april 2020. Mera info på liikkuvakoulu.fi/seminaarit

instagram.com/idrottfi

twitter.com/idrottfi

27.11.2019 16.55

10

5.12.2019 • Nr 19

kolumnen gunvor kronman Styrgruppsordförande Nätverket Svenska nu VD för Hanaholmen

Momentum för svenskundervisningen I samhällslivet öppnas ibland ett möjligheternas fönster som gör det möjligt att driva igenom politiska reformer. Nu har vi ett momentum att utveckla svenskundervisningen. I regeringen Rinnes program står det att regeringen så snabbt som möjligt utarbetar ett program som främjar inlärningen av det andra inhemska språket i skolan.

Undervisningsminister Li Andersson redogjorde för beredningen av programmet under Svenska nu:s seminarium den 25 oktober 2019 i riksdagens medborgarinfo. Ministern informerade om att beredningen av regeringens program inleds i början av år 2020 och hon välkomnade Nätverket Svenska nu att delta i arbetet. Hon berömde Svenska nu:s insatser för att främja samarbetet mellan läroämnen och förmedla kulturimpulser från Sverige.

Svenska nu har stött svenskundervisningen i finskspråkiga skolor i hela landet sedan år 2007, och vi är glada över att de läroplansanpassade arbetsmetoder vi utvecklat för att motivera eleverna kan utnyttjas i den nationella beredningen. Den grundläggande filosofin i Svenska nu:s verksamhet är att kulturen är en ingång till svenska språket. Vi erbjuder allt från svenskspråkiga teater- och musikföreställningar till föreläsningar och workshops avgiftsfritt direkt till klassrummen.

Vissa kommuner som Helsingfors, Esbo och Vanda, har kompenserat årskurserna 7–9 med mera svenskundervisning, men så är inte fallet i alla kommuner. I värsta fall kan de fyra återstående årsveckotimmarna i årskurserna 7–9 fördela sig så att det inte alls undervisas B1-svenska i nionde klass.

Ministeriets planer på att bredda undervisningsmetoderna och se till att best practice tas i bruk nationellt förtjänar en eloge, men vi måste också granska svenskundervisningens timresurser i grundskolan. Det medellånga B1-språket tidigarelades till årskurs 6 hösten 2016. Det är pedagogiskt motiverat att eleverna kommer i kontakt med språk i tidig ålder, t.ex. genom lek, spel och sång.

Problemet med tidigareläggningen av den medellånga B1-svenskan var emellertid att man tog två årsveckotimmar från högstadiets timresurs och flyttade dem till årskurs 6. Vissa kommuner som Helsingfors, Esbo och Vanda, har kompenserat årskurserna 7–9 med mera svenskundervisning, men så är inte fallet i alla kommuner. I värsta fall kan de fyra återstående årsveckotimmarna i årskurserna 7–9 fördela sig så att det inte alls undervisas B1-svenska i nionde klass.

Vår kritik av reformen av B1-svenskan är att det man vann med tidigareläggningen förlorade man i avbruten språkstig. Nu när regeringen Rinne ser över undervisningen i det andra inhemska språket, uppmanar vi regeringen att slutföra reformen av B1-svenskan, så att åk 7–9 ges flera årsveckotimmar till svenskundervisningen.

Finland behöver fortsatt vara en djupt integrerad del av Norden. Genom att se till att kommande generationer har tillräckliga kunskaper i svenska garanterar vi detta.

 I fjol demonstrerade också finländska skolungdomar mot klimatförändingen. arkivfoto: mattias fagerholm

Splittrat i Sverige om elever bör ges ledigt för att klimatstrejka En studie vid Jönköping University visar att svenska lärare är splittrade i synen på om elever ska ges ledigt eller ej för”klimatstrejkandet”.

Universitetet i Jönköping passade på att utföra undersökningen inför Förenta nationernas klimatkonferens 2019 som kommer att hållas i Madrid i Spanien den 2–13 december 2019 under chilensk ledning.

Inför konferensen ordnades i slutet av november ”Skolstrejk för klimatet” samt globala manifestationer i regi av klimatrörelsen ”Fridays for future”. Delar av landets skolor ger eleverna ledigt för att kunna delta, medan andra elever har tvingats strejka från skolan, alltså uteblivit utan att få ledigt.

Skolstrejk för klimatet är en internationell rörelse bestående främst av skolelever som väljer att inte delta fullt ut i sina skollektioner utan i stället delta i demonstrationer för att kräva åtgärder för att förhindra mer global uppvärmning och klimatförändring.

Ingen strejk om man har ledigt Resultaten i undersökningen visar på olika uppfattningar, men också osäkerhet bland många lärare om vem som bestämmer om ledighet i den här typen av situationer på deras skola. På frågan om vem de tycker ska bestämma om elever ska få delta i en klimatmanifestation på skoltid svarade flest ”rektor” (40 procent) följt av ”vårdnadshavare” (25 procent).

Spännvidden i synen på frågan bland lärarna var stor visade det sig i studiens öppna svar: ”Om man får ledigt för att

strejka är det per definition ingen strejk. Som lärare kan jag sympatisera med en skolstrejk, men ger jag eleven ledigt för att strejka fråntar jag samtidigt eleven sin möjlighet att strejka.” ”Detta är en icke-fråga. Det är skolplikt.”

Här kan nämnas att Sverige har skolplikt, medan Finland har läroplikt. ”Detta är ett statement denna generation behöver göra för att få

till en förändring.”

På frågan ”Vem bestämmer i praktiken?” var det möjligt att ange flera svar. 21 procent svarade att de inte vet vem som bestämmer om ledighet för en klimatmanifestation. Bland övriga alternativ angav 41 procent att rektor bestämmer. Därefter kom ”enskild lärare” (15 procent) och ”vårdnadshavare” (12 procent). tom ahlfors

Dialog 2020 30 – 31 januari i Mariehamn Välkommen på seminarium och mässa på Åland. Seminariet fokuserar på livslångt lärande och hålls på Alandica kultur och kongress.

Seminariet vänder sig till lärare, skolledare, tjänstemän och politiker Vi bjuder på föreläsningar om bland annat • GRIT •

Källkritik och evidensbaserat lärande

•

Funktionella metoder i undervisningen

•

Språkutvecklande arbetssätt

• Lässtrategier Ett axplock bland våra föreläsare: Torkel Klingberg, Christoph Treier, Patricia Diaz, Thomas Nygren, Ann-Christin Kjeldsen och Anna Lindgren Information om program och anmälan hittar du under länken https://www.utbildning.ax/dialog-2020.

Utbildnings- och kulturavdelningen

5.12.2019 • Nr 19

Fortbildning och gemenskap i 20 år

11

Föreningen Elips vill inspirera lärare att skapa nätverk och att ta ansvar för sin egen fortbildning samt inse att styrkan ligger i gemenskapen. I de orden finns också orsaken till att Elips, en liten intresseförening för pedagogiskt samarbete, grundades år 1999.

A

rbetet som lärare var krävande då som nu, och åtta lärare från huvudstadsregionen började träffas en gång per månad för att diskutera och utveckla arbetet i skolan genom att dela med sig av sin pedagogiska kompetens. Inget pedagogiskt ämne kom lätt undan då det diskuterades och granskades utifrån förskollärares, klasslärares, speciallärares, rektors samt föräldrars - via representant från Hem och skola - synvinkel Konceptet visade sig vara lyckat för idag, 20 år senare, är föreningens verksamhet i full gång. Under åren har många studiebesök ägt rum både i hemlandet och utomlands. Dessutom har föreningens medlemmar tillverkat en hel del pedagogiskt material såväl till matematikundervisningen som till undervisningen i modersmålet. Vidare har föreningen ordnat ett seminarium om ”Framtidens skola”.

I år under höstlovet hade Elips möjlighet att besöka Skandinavis-

ka skolan Costa Blanca i Orihuela i Spanien. Efter att vi kontaktat skolan fick vi en inbjudan av skolans rektor Ingela Björklund. Intresset riktades främst på att se hur en skola fungerar då eleverna pratar olika språk och kommer från olika kulturer.

Skolan grundades för ungefär 20 år sedan och hade då cirka 35 elever. Idag består skolan av omkring 130 elever och erbjuder grundskoleutbildning från förskoleklass till årskurs 6 för svenska, norska och finska elever. Skolan har också elever som går i högstadiet eller i gymnasiet och som har möjlighet till handledning och att läsa på distans.

Deltagarna i studiebesöket fick följa med undervisningen i de olika klasserna. Skoldagen inleddes med en gemensam rörelsestund där både elever och lärare deltog. I skolan rådde en tillåtande och respektfull atmosfär och i klasserna var undervisningsspråket svenska och ibland finska. Elevgrupperna blandades regelbundet både ål-

ders- och nationalitetsmässigt.

Skolans rektor Ingela Björklund berättade om skolans verksamhetsidéer, om administrationen och om ekonomin. Rektorn betonade att skolan ska vara en trygg plats där alla elever får vara sig själva. Hon berättade om sin syn på ledarskap och själv utstrålade hon en otrolig positivitet. Och varför inte, då skolans vision är ”Att bli den bästa nordiska skolan i Spanien” genom att vara en trygg skola där barn och vuxna kan vara sig själva, en skola som inspirerar eleverna att hela tiden lära sig mera samt en skola som uppmuntrar till arbetsro och framtidstro.

Rektor Ingela Björklund var intresserad av den finländska skolan och vårt skolsystem. Vi hoppas att vårt studiebesök leder till en fortsatt kontakt så att rektor Björklund med några kolleger besöker någon av våra skolor. anne-marie forsman-pihl ingeborg hermansson

 Sju av Elips åtta medlemmar uppställda för porträttering vid Skandinaviksa skolan Costa Blanca i Spanien. Bakre raden från vänster: Mia Förars-Pöytäniemi, Camilla Charpentier, Anne-Marie Forsman-Pihl och Ann-Sofi Påwals-Amoroso. I den främre raden står från vänster Elisabeth Stierncreutz, Britt-Mari Bärlund och Ingeborg Hermansson.

Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva.

Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • tel. 01019 5110

12

5.12.2019 • Nr 19

Allas rätt att lära sig Undervisnings- och kulturministeriet inleder utvecklingsprogrammet Rätt att lära sig – en jämlik start på studievägen inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Programmet genomförs åren 2020–2022 och är regeringsperiodens viktigaste utvecklingshelhet inom småbarnspedagogik och grundläggande utbildning.

Programmet Rätt att lära sig består av projekt som genomförs för att utveckla kvaliteten och jämlikheten inom den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken. För kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för den grundläggande utbildningen som tagits in i regeringsprogrammet reserveras 180 miljoner euro under tre år och för kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för småbarnspedagogiken 125 miljoner euro.

I utvecklingsprojektet för kvalitet och jämlikhet inom den grundläggande utbildningen minskas och förebyggs skillnader i inlärning som beror på socioekonomisk bakgrund, invandrarbakgrund eller kön. I projektet bereds en modell för att etablera jämlikhetspengen som en genomslag-

dersson.

Ökat deltagande i småbarnspedagogik

dervisningens kvalitet stärks bl.a. genom ett riksomfattande utvecklingsprogram för fortbildningsmöjligheterna för lärare, chefer och övrig personal samt för ledningen.

– Familjebakgrundens inverkan på inlärningsresultaten har ökat snabbt i Finland. Ännu år 2009 var skillnaderna bland de lägsta av OECD-referensländerna. Vi tar nu på allvar tag i situationen för att stoppa den oroväckande ojämlikhetsutvecklingen, säger Li An-

I projektet för utveckling av kvaliteten och jämlikheten inom småbarnspedagogiken vidtas åtgärder som ökar deltagandet i småbarnspedagogiken och stöder likabehandlingen och jämlikheten.

Barnets lärande och välbefinnande främjas, och man satsar på att förebygga mobbning. Samtidigt stärks stödet för barnets språkinlärning.

Som en del av projektet för utveckling av kvaliteten och jämlikheten inom småbarnspedagogiken genomförs ett pilotförsök med tvåårig förskoleundervisning. Den tidiga inlärningen av grundläggande färdigheter förbättras genom att förskoleundervisningen och de två första årskurserna inom den grundläggande utbildningen görs till en mer sammanhängande helhet än för närvarande. Dessutom bereds ett riksomfattande fortbildningsprogram för småbarnspedagogikens ledning.

– I småbarnspedagogiken skapas grunden för barnets senare lärande. En högklassig småbarnspedagogik är ett effektivt sätt att jämna ut skillnader i inlärningen som beror på barnens familjebakgrund. Med programmet Rätt att lära sig vill vi säkerställa att varje barn har rätt till högklassig småbarnspedagogik på lika villkor i hela landet, säger undervisningsminister Andersson.

samband med hur både män och kvinnor motionerar.

En man som är mera lagd åt det negativa hållet och upplever känslor av frustration och obekväma känslor tenderar att röra sig mindre. Genom att lära sig känna igen sina reaktioner kan man finna ett angenämt sätt att motionera och röra på sig.

Kvinnor som i sin omgivning lägger märke till detaljer och hur dessa påverkar det egna sinnestillståndet rör mera på sig på sin fritid. Denna känslighet hör för män ihop med tunga idrottsutövningar och att röra sig regelbundet i naturen, medan upplevelsen av negativa känslor för män hör ihop med regelbundet utövande av bänkidrott.

Jenni Karvonen hoppas att undersökningens resultat kan hjälpa människor att finna en motionsform och -mängd som passar var och en bäst.

Dags för PISA igen. Den 3 december publicerade OECD resultaten av 2018 års PISA-undersökning. Undersökningen mätte denna gång läskunskap samt matematik och naturvetenskap med fokus på läsning. Den förra undersökningen gjordes 2015 och fokuserade på naturvetenskaper. Då hade deltagarnas familjebakgrund fått ökad betydelse för resultaten. Resultaten av PISA 2015 visade att de finländska ungdomarna fortsättningsvis placerade sig bra jämfört med de övriga OECD-länderna, trots en försämring av resultaten.

 Nu skall skillnaderna som beror på till exempel socioekonomisk bakgrund, invandrarbakgrund och kön bort, noterar undervisningsminister Li Andersson och kör igång kvalitetsprogrammet Rätt att lära sig. foto: ukm/katarina koch

skraftig del av finansieringen av den grundläggande utbildningen.

Dessutom stärks stödet för lärande och skolgång samt läskunnigheten. Den regionala ojämlikhetsutvecklingen förebyggs.

Lika rätt att lära sig – Den finländska välfärdsstatens hörnsten är en grundskola som garanterar alla oberoende av bakgrund lika möjligheter att lära sig de färdigheter som behövs i livet.

Målet med kvalitets- och jämlik-

hetsprogrammet inom den grundläggande utbildningen är att säkerställa att den finländska grundskolan även i fortsättningen lyckas med sin viktigaste uppgift, dvs. att garantera alla barn lika rätt att lära sig, säger undervisningsminister Li Andersson.

Minskade gruppstorlekar Med projektet stöds närskoleprincipen. Samtidigt minskas också gruppstorlekarna inom den grundläggande utbildningen. Un-

bakbrädet Högre skattesats för många. Den haltande kommunekonomin märks tydligt när kommunalskattesatsen för 2020 summeras, meddelar kommunförbundets svenska webbplats kommuntorget.fi.

Den genomsnittliga inkomstskattesatsen för 2020 är 19,97 procent – 0,9 procentenheter högre än för i år. Lägst skattesats har som vanligt Grankulla – 17 procent – och högst har Halsua. Där är skattesatsen 23,5 procent, vilket också är ett rekord. Det är nämligen första gången som en

kommun har en skattesats på över 23 procent.

Bland de kommuner som höjer skattesatsen med 0,5 procentenheter finns Lappträsk, Lovisa, Pedersöre, Vasa och Vörå. Pargas och Lemland höjer med 0,25 procentenheter och Saltvik med 0,75 procentenheter.

Sammanlagt 53 kommuner höjer skattesatsen, och höjningarna berör 1,1 miljoner kommuninvånare. Årets skattehöjningar berörde 480 000 invånare.

Att så många fler kommuninvånare tvingas betala en högre kommunalskatt beror främst på att också stora kommuner höjer skattesatserna. För i år höjde 46 kommuner skattesatsen. Nu ökade antalet alltså med 7.

Temperamentet avgör graden av motion. Vårt temperament är avgörande för hur mycket vi rör på oss, konstaterar doktoranden vid Jyväskylä universitet, Jenni Karvonen som gjort sin undersökning för universitetets idrottsvetenskapliga fakultet i samarbete med forskningscentralen för gerontologi, det vill säga vetenskapen om åldrandet.

Temperamentet är ett medfött sätt att reagera på stimulans. Känsligheten för olika sinnes- och känsloupplevelser står i