Läraren 1 2021

ledaren Men den riktigt intressanta diskussionen har ändå lyst med sin frånvaro. Hur väl har läroplanen från 2016 landat i våra skolor? Ю r sidan 2

14.1.2021 • Nr 1 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Tillsammans både på jobbet och hemma Sandra Lind och Nico Mäkinen är båda nyutexaminerade klasslärare. De lever tillsammans och jobbar i samma skola.

Ю r läs mera på sidan 5

I augusti i fjol började Sandra Lind och Nico Mäkinen bägge jobba i samma skola, och det var deras första lärarjobb! foto: tom ahlfors

Hörnan sänds från G18 i år En intressant helhet om jämlikhet i utbildningen serveras den som väljer att ta del av den virtuella Hörnan, alltså det svenskspråkiga Educainnehållet som är digitalt eftersom mässan inhiberats.

Sonja Kailassaari är studiovärd och bland diskussionsdeltagarna märks Fritjof Sahlström, Linda Mannila och Annette Kronholm-Cederberg. Ю r sidan 9

Läraryrkets attraktionskraft Vi bär alla på upplevelser, erfarenheter eller minnen som påminner oss om det genuina i att få vara lärare. Det fantastiska i att få följa underbara barn och ungdomar en bit på vägen.

INGER DAMLIN Ord för ord-kolumnen

Ю r sidan 3

Tvåårig förskola och utvidgad läroplikt Tidningen Läraren listar de största förändringarna som det nya året för med sig inom utbildningssektorn. Direktören för svensk verksamhet vid Ubs, Kurt Torsell kommenterar. Ю r sidan 6

2

14.1.2021 • Nr 1

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Är kejsaren utan kläder?

Kontinuitet och långsiktighet, där två orsaker till att Finland har gjort sig gällande som en utbildningsnation. Skolan har fått jobba relativt ostört utan att påverkas nämnvärt av exempelvis regeringsskiften. Låt vara att vissa regeringskoalitioner kanske haft en lite njuggare inställning vilket har synts i finansieringsbasen, men i själva innehållsbiten har man mer sällan gjort ingrepp. Därmed har man kunnat undvika att utbildningspolitiken slinker än hit, än dit. Tåget har tuffat på i den utstakade riktningen. Lägg till ett förhållningssätt som tar avstamp i forskning. Bra så. Ett framgångsrikt utbildningsväsende kan inte bygga på allmänt tyckande.

Det är självklart att läroplansgrunderna bör grunda sig på forskningen. Men lika självklart borde det vara att den rådande normen kontinuerligt ifrågasätts och kritiskt granskas. Är vägen den rätta? Uppfylls de mål som ställts upp? Har implementeringen lyckats? Vilka bitar fungerar tillfredsställande, vilka kräver justeringar?

Aino Saarinen rörde med sin omdiskuterade doktorsavhandling nyligen om i den grytan. Avhandlingen har inte direkt läroplanen under luppen, men den ger en indikation om att självstyrt lärande ger sämre läranderesultat. Och i den meningen borstar den inte till alla delar den

ÅRGÅNG 47 (128). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

rådande läroplanen medhårs.

Saarinen har tidvis kritiserats hårt. Många i den pedagogiska akademiska världen, och all världens självutnämnda docenter, har skjutit ner hennes forskning som bristfällig. Tidningen Läraren har bekantat sig med förhandsgranskningen av avhandlingen och också beskrivit de påtalade bristerna.

Från lärarhåll har kritiken varit mer hovsam. På många håll har avhandlingen applåderats. Saarinen har visat att kejsaren är utan kläder, löd en kommentar. Klart är att Saarinen inte kan avfärdas med en axelryckning.

Tills vidare har diskussionen långt handlat om huruvida avhandlingen håller måttet eller inte. Givetvis en relevant fråga inte minst för Helsingfors universitets pedagogiska fakultet, där Saarinen disputerat.

Men den riktigt intressanta diskussionen har ändå lyst med sin frånvaro. Hur väl har läroplanen från 2016 landat i våra skolor? Hur har lärarna tagit den till sig och hur har den anpassats till verkstadsgolvet? Ger den utstakade linjen de resultat vi hade hoppats på? Den diskussionen har få velat föra, vilket är synd.

Tänk om kejsaren verkligen är utan kläder.

’

Det är självklart att läroplansgrunderna bör grunda sig på forskningen.

Men lika självklart borde det vara att den rådande normen kontinuerligt ifrågasätts och kritiskt granskas.

Missa inte vår stora livesändning den 27 januari klockan 15.00! www.fsl.fi/hornan

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2021.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Läs mer om Hörnan och programmet på sidan 9

3

14.1.2021 • Nr 1

Här är vårens kolumnister Kvartetten som bidrar med kolumner i tidningen Läraren våren 2021 är Anders Adlercreutz, Åse Fagerlund, Johanna Berlin och Pia Rehn Bergander.

Först ut bland kolumnisterna är forskare och psykoterapeut Åse Fagerlund. Hon leder en forskargrupp vid Folkhälsan som jobbar med att stärka välbefinnandet bland barn och unga.

– Vi använder oss av metoder som går under benämningen positiv psykologi. Det handlar inte om att sopa det svåra under mattan eller om något ytligt positivt tänkande.

Det är fråga om att se resurserna, att utgå från styrkorna och att med att med mycket konkreta metoder stärka det psykiska välbefinnandet, säger Fagerlund.

– Det här är saker man redan jobbar med i skolorna och många lärare gör ett fint jobb. Det här kompletterar och ger systematik i deras arbete.

Hur jobbar ni konkret?

– Vi går till exempel ut till skolor och i samarbete med klassläraren håller vi lektioner i välbefinnande. Det sker i samarbete med skolan och det är viktigt att det är något som lärarna upplever som ändamålsenligt. Under ett år får eleverna en lektion välbefinnande i veckan. Så analyserar vi hur barnen mådde före och hur de mår efteråt.

Motsvarande arbete har gjorts

Mitt område är barns välbefinnande. Hur kan vi stärka välbefinnandet bland barn och unga? Jag har alltid tyckt om att skriva så det skall bli jätteroligt. ÅSE FAGERLUND Kolumnist i Läraren

med skolpersonal och föräldrar och just nu pågår ett projekt i nio finlandssvenska gymnasier där en kurs i välbefinnande och stresshantering har utarbetats.

– Inom forskargruppen har vi utbildat lärarna och de drar en kurs i sina gymnasier. Och så kartlägger vi studerandes mående före och efter. Vi tittar exempelvis på stresshormoner och andra fysiologiska mått för att se vilken effekten är.

Vilka teman kommer du att ta dig an i dina kolumner?

– Mitt område är barns välbefinnande. Hur kan vi stärka välbefinnandet bland barn och unga?

Jag har alltid tyckt om att skriva så det skall bli jätteroligt.

Du har också ett bokprojekt på gång. Vad handlar det om?

– Det är lektionsplaner för lärare i grundskolan i hur man kan stärka välbefinnandet. Jag vill dokumentera vårt forskningsprojekt så att vi kan sprida det till många fler. Många lärare har efterlyst konkreta tips. Det här är en väg för lärarna att börja jobba med det här frågorna.

Boken ges ut av Natur & Kultur under detta år.

Adlercreutz, Berlin och Rehn Bergander kompletterar

Anders Adlercreutz är riksdagsledamot (SFP) och ordförande för

Svenska riksdagsgruppen. Han är också ordförande för kommunfullmäktige i Kyrkslätt. Adlercreutz har en kontaktyta till skolvärlden i och med att han verkar som ordförande för förbundet Hem och skola.

Johanna Berlin är klasslärare vid Drumsö lågstadieskola i Helsingfors. Berlin är aktiv inom projektet Skolan i rörelse.

Pia Rehn Bergander är sedan tidigare bekant för Lärarens läsekrets. Rehn Bergander har varit verksam som rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), en aktör i Sverige som arbetar för alla elevers rätt till en framgångsrik skolgång, oavsett funktionsförmåga.

Hon är aktuell med en bok om så kallade dubbelt exceptionella elever. Med det avses elever som trots hög begåvning ofta befinner sig i svårigheter i skolan på grund av parallella funktionsnedsättningar.

I varje nummer av tidningen Läraren ingår en kolumn av en utomstående skribent. Den gemensamma nämnaren är att kolumnisterna på sätt eller annat tangerar Lärarens bevakningsområde, det vill säga skola och utbildning.

mattias fagerholm

 Åse Fagerlund (t.v.) och Anders Adlercreutz är två av vårens kolumnister i detta blad. De två andra är Johanna Berlin och Pia Rehn Bergander.

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Över 5000 medlemmar är en stark röst 2020-talet inleddes med en pandemi. Hur ser fortsättningen ut? Hur påverkas läraryrket? Hur påverkar vi läraryrkets framtid? Frågorna är många då vi inleder ett nytt år, ett 2021 med nya möjligheter.

Orosmolnen för den närmaste framtiden är ännu närvarande. Kommunernas allt svårare ekonomiska situation, spår av pandemin, en supersnabb digitalisering och en brist på behöriga lärare kommer med säkerhet att påverka den finlandssvenska skolan 2021.

Under våren är det kommunalval. FSL ser fram emot debatten och valet. Vi vet att mycket framöver i kommunerna kommer att handla om utbildning i och med att social- och hälsovården övergår till landskapen. Därför vet vi också hur viktigt det är med kunniga och modiga beslutsfattare i kommunerna som förstår att skolan är mera än undervisning, att utbildningen är ett fundament för ett demokratiskt samhälle.

Läraryrkets attraktionskraft handlar om lön men också om om lärarskap, drivkraften för varje lärare. Den kraft som får oss att välja yrket om och om igen. Vi bär alla på upplevelser, erfarenheter eller minnen som påminner oss om det genuina i att få vara lärare. Det fantastiska i att få följa underbara barn och ungdomar en bit på vägen. Den goda kraften vill vi inom FSL ta vara på under 2021 och synliggöra alldeles speciellt då prövningar knackar på.

Framtiden för läraryrket är inte ödesbestämt. Vi lärare kan själva staka ut kursen men för att nå framgång måste vi vara starka och organiserade. Lärarkåren måste själv kunna komma med konstruktiva lösningar. För att få genomslagskraft måste vi stå enade. En ensam kvist kan brytas, men ett knippe med många kvistar håller emot.

Under en allt för lång tid har vi diskuterat lärarbrist i Svenskfinland. Vi inom FSL ser en ljusning då minister Saarikko börjar prata om att ”utreda möjligheten till ett lärarregister”. Vi behöver fakta i argumentationen för varje elevs och studerandes rätt till en behörig lärare. Vi finlandssvenskar är en minoritet som har rätt till statsfinansierad lärarutbildning på svenska och som bör garanteras kvalitativt god utbildning på sitt modersmål.

Framtiden för läraryrket är inte ödesbestämt. Vi lärare kan själva staka ut kursen men för att nå framgång måste vi vara starka och organiserade. Lärarkåren måste själv kunna komma med konstruktiva lösningar. För att få genomslagskraft måste vi stå enade. En ensam kvist kan brytas, men ett knippe med många kvistar håller emot. Ju fler medlemmar, desto mera kraft - lärarkraft. FSL kan i nuläget stoltsera med ett medlemsantal som överstiger 5000. Vi är därför oerhört starka då vi tillsammans säger: Lyssna på oss, vi kan skola!

4

14.1.2021 • Nr 1

”Utan kritik utvecklas inte skolan” Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen välkomnar den diskussion som har uppstått i kölvattnet av Aino Saarinens omdiskuterade doktorsavhandling. I den här typen av diskussioner görs kalibreringar och den vägen utvecklas skolan, säger Heinonen.

A

ino Saarinen ruskade i slutet av november om den finländska skolvärlden. I sin doktorsavhandling slog hon fast att självständigt lärande ger sämre läranderesultat och att de digitala inlärningsmiljöerna inte heller är gynnsamma. Det gäller i synnerhet för elever som befinner sig i en riskgrupp av något slag.

Debattstorm Sällan har en doktorsavhandling i pedagogik fått så mycket uppmärksamhet. Saarinens teser resulterade i en omfattande diskussion och slutsatserna har också varit föremål för en massiv kritik.

– Reaktionen var intressant. Avhandlingen tangerade uppenbarligen några smärtpunkter. Och jag hävdar att det inte enbart handlar om skolan utan samhället i stort, säger Olli-Pekka Heinonen.

Vad är den starka reaktionen ett tecken på?

– Skolan är en institution där vill man vill projicera de goda modellerna. Om det finns en oro för att idealen inte följs så väcker det starka känslor. Digitaliseringen är en bredare samhällsfråga. Tanken att man i för stor utsträckning går i teknologins ledband är ett bekant tema. På samma sätt är självstudierna en samhällsfråga: Går vi mot en utveckling där alla är sin egen lyckas smed? När de här frågorna behandlas i kontexten av en ”idealskola” så är det klart att det väcker reaktioner.

Akademisk maktkamp?

 – Tanken att förmågan till självlärande skulle vara en grundläggande egenskap hos eleven eller att det skulle vara någon form av utgångspunkt hittar man nog inte i läroplansgrunderna, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen då han kommenterar Aino Saarinens doktorsavhandling som kritiserar läroplanens syn på elevens självständiga lärande. arkivfoto: jakke nikkarinen

Har vi pedagogiska metoder eller ett pedagogiskt tankesätt som sett ur utvecklingspsykologins perspektiv inte gynnar de barn som behöver mera stöd?

OLLI-PEKKA HEINONEN Utbildningsstyrelsens generaldirektör

Diskussionen tyder också på spänningar mellan olika vetenskapsområden. Det har sagts att pedagogiken och utvecklingspsykologin nu tar mått av varandra.

Vad beror spänningen på?

– Skolans uppgift är att i praktiken sammanjämka många olika vetenskapsområden på bästa möjliga sätt. Det finns ett pedagogiskt, ett utvecklingspsykologiskt, ett kognitivt och ett medicinskt perspektiv.

Och så har vi alla läroämnen med sina vetenskapsområden. Läraren måste i sin egen verksamhet skapa en sorts syntes, en mix av allt detta. De olika vetenskapsområdena kan ses som olika infallsvinklar på samma verklighet. Och då är förstås frågan om något betonas för mycket på bekostnad av något annat.

– Har vi pedagogiska metoder eller ett pedagogiskt tankesätt som sett ur utvecklingspsykologins perspektiv inte gynnar de barn som behöver mera stöd? Det är kärnfrågan här som jag ser det. Och det är en värdefull fråga.

Läroplanens roll i dramat De nuvarande läroplansgrunderna har också blivit föremål för en viss kritik. Det individuella lärandet betonas i läroplanen

från 2016. Trenden med självständigt lärande fick visserligen fotfäste före läroplanen togs i bruk, men det har accelererat med den nya läroplanen, menade Aino Saarinen i en intervju för Läraren.

Enligt läroplansgrunderna skall eleverna i allt större utsträckning staka ut sina egna mål, definiera sina tidtabeller och platsen för inlärning. Olli-Pekka Heinonen menar ändå att det inte går att skuldbelägga läroplanen i det här fallet.

– Tanken att förmågan till självlärande skulle vara en grundläggande egenskap hos eleven eller att det skulle vara någon form av utgångspunkt hittar du nog inte i läroplansgrunderna. Men det finns en tanke om att eleverna skall stödas så att de så småningom själv kan skapa en bild av sin egen lärandeprocess.

– Frågan är om det har kommunicerats tillräckligt tydligt. Har det på vägen skett tolkningar som har resulterat i pedagogiska metoder som vissa elever inte har förutsättningar för? I den meningen är kritiken befogad och vi måste vara noga med att peka på vad som är tanken. Är den nuvarande riktningen rätt i läroplanen eller bör den korrigeras?

– Man kan säga att riktningen korrigeras hela tiden. Skolan är en del av samhället och när samhället förändras så stiger de värderingarna in i skolan varje morgon. I den meningen är skolan aldrig färdig, utan den söker sin väg hela tiden.

– Vi har bitarna på rätt plats, skolan är inte sönder. Vårt system fungerar. Det finns utmaningar men ingen orsak till tvära kast.

I den här typen av diskussioner görs kalibreringar, och på den vägen utvecklas skolan.

Tätare uppdateringar?

Den nuvarande läroplanen utarbetades 2014 och togs i bruk 2016. Med den snabba samhällsutvecklingen kan man kanske ändå tycka att den borde uppdateras med snabbare mellanrum.

– Vi har en tradition av att med ca 10 års mellanrum förnya läroplanen. Nu uppdaterade vi ett kapitel, det vill säga utvärderingen, så att säga mitt i perioden. Det visade sig nämligen att det fanns brister i hur man lokalt uppfattat utvärderingskapitlet.

– Ser man till den grundläggande utbildningen måste vi få alla lärare i våra ca 2300 skolor att förstå, ta in och bli motiverade att jobba i enlighet med de riktlinjer som vi stakat ut i läroplanen. Det är en långsam process. Vi borde ha medel att reagera också med kortare cykler än med 10 års mellanrum.

– Läroplanen har i allt större utsträckning utvecklats från en norm till ett gemensamt utvecklingsverktyg. Det är lägerelden som man samlas runt. mattias fagerholm

5

14.1.2021 • Nr 1

Jordgloben är en fin inredningsdetalj i Sandra Linds och Nico Mäkinens nya lägenhet. Dessutom har Nico studerat geografi.

”Första terminen har gått ut på att överleva!”

I augusti i fjol började Sandra, 24, och Nico, 27, båda jobba som klasslärare i Kottby lågstadieskola i Helsingfors. Samtidigt flyttade de ihop.

Nico Mäkinen är uppvuxen i Helsingfors medan Sandra Lind kommer från Vasa. De träffades redan under studietiden i Vasa, men började sällskapa först för ett par år sedan.

– Det var en bra grej, säger Nico.

– Det var våra första lärarjobb, mycket nytt att ta till sig och bra att få stöd av varandra.

I augusti började sedan jobbet. Då hade Sandra och Nico nyligen flyttat in i sin lägenhet med utsikt över havet.

– Det har egentligen inte varit några problem alls, säger Sandra.

Nico jobbar som kompanjonlärare i en åk 3 och kan bolla tankar och idéer med sin kollega, medan hon själv har en åk 1 som enda klasslärare.

– Jag är den av oss som behöver den andras stöd, säger hon.

I januari 2020 lediganslogs de nyländska lärartjänsterna i ett elektroniskt rekryteringssystem. Då befann sig både Nico och Sandra i Vasa för att skriva sina respektive pro gradu-avhandlingar.

– Vi sökte tjänster fast vi var obehöriga, men vi blev kallade på intervju och fick senare varsitt vikariat på ett år, berättar Nico.

Det finns i kråksången var att vikariaten var i samma skola, Kottby lågstadieskola. I dessa dagar lediganslås tjänsterna på nytt och nu skall de båda söka sina jobb, denna gång som behöriga klasslärare.

Stöd både hemma och i skolan

Flytt till Helsingfors Att flytta till Helsingfors var ett gemensamt beslut.

– Det kändes spännande och helt rätt, säger Sandra.

– Jag har aldrig bott någon annanstans än i Vasa och jag visste ju också att det är i Helsingfors som klasslärarjobben finns.

Hur kändes det att börja jobb i samma skola?

Er situation är unik. Ni är ett lärarpar som dessutom jobbar på samma skola med sina första jobb. Hur stöder ni varandra?

– Vi jobbar dessutom bokstavligen i klassrummen bredvid varandra i skolan, säger Nico.

– Om Sandra behöver någon hjälp med sin klass är det jag och min kollega som är närmast. De situationer som uppstår har vi kunnat prata om hemma efteråt.

Pratar ni om någonting annat än jobb?

Frågan får både Nico och Sandra att gapskratta.

– Absolut, utbrister de med en mun.

Men visst blir det också mycket jobbprat.

– Då det är positivt prat tycker ingen av oss att det är jobbigt, men om någon av oss haft en dålig dag och mal på om jobbet har vi kommit överens om att den andra får säga att den inte orkar höra mera, säger Sandra.

När det gäller att föra pedagogiska dis-

kussioner påpekar Nico att lärarkollegiet i skolan också är mycket bra för det ändamålet.

Men det som sitter litet djupare och som gör att man känner sig sårbar, tar man hellre hemma.

Tar ni hem övrigt lärararbete? Har ni till exempel dragit gränser för ert bruk av Wilma?

– Vi jobbar i skolbyggnaden från morgon till eftermiddag, tills arbetet är gjort, vilket betyder ungefär 8 till 16.30.

– Vi har inte gett ut våra privata telefonnummer, utan all kontakt sköts via Wilma.

Det är praxis i skolan.

När det gäller Wilma (en webbaserad kommunikationskanal för skolan, lärare, studerande och föräldrar) har Sandra och Nico litet olika tillvägagångssätt.

När tittar ni sista gången på Wilma på kvällen?

– Jag får aviseringar på Wilma och kan då kolla om det är något akut. Men det händer nog att jag kopplar bort dem. Ett Wilma-meddelande kan alltid vänta till morgonen, säger Nico.

Sandra säger inte vara lika bra som Nico på att kolla ett Wilma-meddelande och sedan lämna det till följande morgon.

– Jag måste låta bli att kolla, för om jag ser det så svarar jag på det. Jag har därför stängt av alla aviseringar.

– Däremot är jag duktigare på att inte ta något jobb med mig hem, inklusive rättande av prov.

Nico tar ibland med sig prov hem, som han inte hunnit korrigera i skolan.

Både Nico och Sandra har hobbyer som är mer eller mindre tidskrävande. Nico sysslar med bouldering, som är en sorts klätt-

ring och Sandra spelar futsal, en variant av fotboll, i laget GFT, Golden futsal team, från Esbo, som spelar i ligan.

Det betyder träningar två gånger i veckan och matcher på veckosluten.

– Det har varit bra att ha sin gamla hobby kvar då jag började med ett nytt jobb, säger Sandra, som medan hon bodde i Vasa spelade i det lokala laget FC Sport.

– Båda mina föräldrar härstammar från Närpes, där man inte hör så mycket finska.

All finska jag lärde mig i Vasa kom via futsalen. Men jag hade och har nog stämpeln finlandssvensk i bägge lagen, beroende på att lagen är väldigt finska.

Nico är i sin tur tvåspråkig och har haft svenska som skolspråk, men spelat fotboll på finska.

– Också mina kompisar på gården var finskspråkiga.

Nu är det den tvåspråkiga miljön i Helsingfors som gäller. Sandra har läst gymnastik som långt biämne och är alltså behörig också för åk 7–9 i gymnastik. Nico har för sin del läst geografi som kort biämne, men inte läst vidare eftersom coronapandemin g jorde att studierna, 60 studiepoäng, skulle ha skett på distans, och det kändes inte genomförbart.

Har du planer för en fortsättning?

– Nej, inte än! Den här första terminen som lärare har gått ut på att överleva, skrattar Nico.

– Jag har haft många utmanande jobb, men detta är utmanande på ett helt annat sätt. Men det har jag sett fram emot och har nu fokuserat på att göra ett bra jobb. text och foto: tom ahlfors

6

14.1.2021 • Nr 1

 Kurt Torsell, direktör för svensk verksamhet vid Utbildningsstyrelsen, tror att Svenskfinland anpassar sig väl till den utvidgade läroplikten som träder i kraft i höst.

Vad händer i utbildningsvärlden 2021?

Den utvidgade läroplikten träder i kraft. Gymnasiet får en ny läroplan. En utbildningspolitisk redogörelse presenteras.

Och lärarkåren får ett litet lönelyft. Tidningen Läraren listar de största förändringarna som det nya året för med sig inom utbildningssektorn.

Utvidgad läroplikt

Skyldighet att söka sig till utbildning

Regeringens stora utbildningspolitiska satsning, den utvidgade läroplikten, träder i kraft den 1.8.2021. Det innebär att andra stadiets utbildning blir avgiftsfri och i fortsättningen upphör läroplikten när eleven fyller 18 år eller avlägger en examen på andra stadiet.

Kurt Torsell, svensk direktör vid Utbildningsstyrelsen, tror att vi är rätt väl rustade för reformen.

– Styrkan i Svenskfinland är att vi är ganska bra på att hitta studieplatser åt våra ungdomar. Vi har också en ganska liten procent som avbryter studierna. Vi har färre avhopp än på finska sidan. Genomströmningen är bra och det samma gäller också placering efter andra stadiet. De som har gått ur gymnasiet kommer vidare och de som gått på yrkesutbildning kommer bra ut på arbetsmarknaden.

Kommunförbundet har framfört farhågor att reformen kan resultera i en gymnasiedöd på landsbygden i och med att eleverna får subventionerad skolskjuts in till centralorterna. Det är en utveckling som Torsell inte riktigt tror på.

– Men det är en bra väckarklocka. Vi kan inte förutspå ungdomarnas beteende när det klarnar för dem vad det här innebär.

Utvidgningen av läroplikten träder ikraft för en årskurs i sänder. Tanken med reformen är att alla skall få en andra stadiets utbildning.

Bestämmelserna om skyldigheten att söka sig till en utbildning trädde i kraft redan den 1.1.2021. Skyldigheten påverkar de ungdomar som våren 2021 går på årskurs nio.

De är huvudsakligen födda 2005.

– Det innebär i praktiken att när den gemensamma elevantagningen öppnar för årskurs 9 så har de en skyldighet att söka en studieplats. Och elevhandledarna har en skyldighet att följa upp att de också ansöker.

– Det har bollats av och an när grundskolans ansvar tar slut. I lagen står det: Det datum som UKM fastslår årligen. Men vi talar om augusti här. Om eleven inte då har en andra stadiets studieplats så faller ansvaret på boningskommunen.

Utbildningspolitisk redogörelse I början av året kommer regeringen ut med sin utbildningspolitiska redogörelse. Där skall man staka ut långsiktiga politiska målsättningar. Senast gjordes en redogörelse år 2006, det är med andra ord ingen vardagsmat. Anmärkningsvärt är att det under Gun Oker-Bloms ledning också görs en kartläggning av det finlandssvenska utbildningsfältet.

Redogörelsen är för tillfället på remissrunda.

Temporära förändringen i lagen om grundläggande utbildning förlängs Till följd av coronapandemin gjordes en

Styrkan i Svenskfinland är att vi är ganska bra på att hitta studieplatser åt våra ungdomar. Vi har också en ganska liten procent som avbryter studierna. Vi har färre avhopp än på finska sidan.

Genomströmningen är bra och det samma gäller också placering efter andra stadiet.

KURT TORSELL Direktör för svenskspråkig verksamhet vid Utbildningsstyrelsen

temporär förändring i lagen om grundläggande utbildning. Tanken var att kunna övergå till exceptionella undervisningsarrangemang, i klartext distansundervisning, om smittläget så kräver. Giltighetstiden för lagen har förlängts till att gälla till slutet av vårterminen 2021. Utgångspunkten är ändå att undervisningen under vårterminen ordnas som närundervisning.

– Det skall alltid vara en medicinsk bedömning och beslut att övergå till distansundervisning bör fattas i samråd med utbildningsanordnaren, påminner Torsell.

Ny läroplan för gymnasiet Gymnasiets nya läroplan tas i bruk 1.8. Reformen för bland annat med sig att gymnasieutbildningen omfattar 150 studiepoäng, istället för nuvarande 75 kurser.

Försök med tvåårig förskola Undervisnings- och kulturministeriet genomför ett försök med tvåårig förskola. Syftet med försöket är att stärka jämlikheten i utbildningen, utveckla förskoleundervisningens kvalitet och att få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lä-

rande.

Ministeriet utser försökskommuner och försöket inleds i augusti 2021.

Fler nybörjarplatser i högskolorna Yrkeshögskolorna får sammanlagt 1 723 fler nybörjarplatser och universiteten sammanlagt 4 231 fler nybörjarplatser för utbildningar som inleds 2021 och 2022.

Löneförhöjningar 1.4.2021 stiger de kommunalt anställda lärarnas (grundskola, gymnasium och fri bildning) löner med 0,72 procent. Inom yrkesutbildningen är den allmänna löneförhöjningen 0,99 procent.

Inom de privata utbildningsanordnarna, universiteteten och övningsskolorna är den allmänna förhöjningen 1,1 procent. Den gäller från den 1.6.2021.

På Åland har man en allmän löneförhöjning på 1 procent från och med första februari.

mattias fagerholm

7

14.1.2021 • Nr 1

Digital dramaundervisning fungerar utmärkt Att erbjuda dramaundervisning på distans kan inte vara möjligt. Det trodde dramapedagogerna Lotta Ventus och Anna Moberg när alla deras uppdrag avbokades på grund av coronaviruset.

Men de tänkte om – och har varit fullbokade hela hösten.

– Vi är väldigt överraskade över hur bra det har fungerat att erbjuda dramapedagogik på skärm.

Och vi är också tagna på sängen av att skolornas intresse har varit så stort trots att vi inte fysiskt har kunnat komma ut. Det trodde vi verkligen inte i våras när alla bokningar försvann över en natt, säger Lotta Ventus.

Lotta Ventus och kollegan Anna Moberg jobbar inom Dialog som är ett dramapedagogiskt resurscenter som erbjuder ett brett spektrum av dramapedagogik till bland annat skolor och daghem.

I likhet med många andra yrkesgrupper drabbades deras verksamhet av nedstängningen i våras och restriktionerna på grund av coronapandemin.

– Drama skapas genom möten mellan människor och min första tanke var att det inte är möjligt att erbjuda vår undervisning på distans. Men vi är båda lösningsinriktade och började fundera på hur vi kan göra och i dag kan vi konstatera att det fungerar, säger Anna Moberg.

– Det optimala är förstås att vara fysiskt närvarande men vi har ändå lyckats skapa helheter som fungerat bra. Vi provade oss fram och testade först på våra familjer för att se om konceptet fungerade, tillägger Ventus.

Positiv respons De flesta av Dialogs workshoppar innehåller övningar som tränar samarbete, kommunikation och gruppdynamik. De undervisar helst via co-teaching och är glada att det också har fungerat digitalt. Det har fungerat bra att stiga upp framför kameran och tillsammans visualisera och demonstrera, precis som i klassrummet.

– När vi genomfört lektionen digitalt har vi samlat eleverna i en halvcirkel och haft dem att utföra olika improvisations- och samarbetsövningar. Ibland krånglar tekniken, ansikten blir suddiga emellanåt, men ändå har det gått bra att genomföra helt vanliga lektioner. Och responsen från lärarna har varit positiv, säger

Moberg.

De workshoppar som utvecklar samarbete och kommunikation är särskilt uppskattade i de lägre åldersklasserna. En annan kurs som vanligtvis har stor efterfrågan är skapandet av olika typer av föreställningar. Även denna höst har de varit populära.

– Inför julen är det vanligt att eleverna i årskurs 5–6 skapar föreställningar. Tidigare har vi kommit till klassen och gjort en föreställning som är baserad på barnens idéer. Men nu har vi i stället skapat en digital bildberättelse som består av bilder eller korta filmklipp, förklarar Moberg.

– Utgående från elevernas idéer skapar vi ett manus för bildberättelsen. Sedan övar vi berättelsens handling, uttryck och repliker tillsammans med eleverna.

Eleverna fotar och filmar varandra och lägger ihop bildberättelsen under vår handledning. Slutprodukten kan därefter visas i klasserna.

– Många skolor ville ordna julfesten i en annorlunda form i fjol och det här är ett exempel på hur man kan göra, fortsätter Ventus.

Förbättrar lärandet Under hösten har Dialog sålt totalt elva paket till olika skolor i Svenskfinland. Men varför är intresset stort för dramapedagogik?

En orsak är att drama som metod är inskrivet i läroplanen och kan förbättra lärandet. Lotta Ventus och Anna Moberg beskriver drama som en konstnärlig och pedagogisk form som bygger på ett lustfyllt lärande.

– Det är enkelt att integrera med olika ämnen och genom att ta del av en dramapedagogisk verksamhet utvecklas indivi-

 Dramapedagogerna Lotta Ventus (till vänster) och Anna Moberg var tvungna att tänka om på grund av coronaviruset.

Nu har de utvecklat ett koncept på distans som har fungerat bra under hösten. Vi är överraskade över att intresset bland skolorna har varit stort och att undervisningen har funkat bra, säger de.

dens sociala och emotionella intelligens, kommunikativa förmåga, kognitiva funktioner och estetiska kompetens, förklarar Lotta Ventus.

En annan fördel med dramapedagogik är att det går att integrera i olika ämnen. Nya koncept för det hade planerats till hösten men de är nu lagda på is.

– Till exempel fungerar det bra att kombinera bildkonst och teater. Andra ämnen där vi tror det går bra att integrera dramapedagogik är exempelvis historia och religion. Där kan man tillämpa olika värderingsövningar för att få ökad förståelse. Det är inte bara genom att läsa och lyssna som vi lär oss, säger de.

Kultur i skolan Föreningens workshoppar är utformade att passa inom ramen för Svenska kulturfondens fortlöpande stipendium Kultur i skolan. Skolorna kan söka om stipendium för att kunna finansie-

Det fungerar bra att kombinera bildkonst och teater.

Andra ämnen där vi tror det går bra att integrera dramapedagogik är exempelvis historia och religion. Där kan man tillämpa olika värderingsövningar för att få ökad förståelse. Det är inte bara genom att läsa och lyssna som vi lär oss.

LOTTA VENTUS OCH ANNA MOBERG Dramapedagoger

ra delar av undervisningen som möjliggörs av Kultur i skolan-paketen.

– Trots att coronaviruset har påverkat undervisningen vill jag påminna skolorna om att de fortsättningsvis kan söka Kultur i skolan-stöd som nu öppnar för digitala lösningar. Våra bidragsredovisningar visar att det går att ordna kurser också digitalt och vi är gla-

da över det stora intresse som skolorna visat för Dialogs nyutvecklade koncept, säger Martin Enroth, ombudsman vid Svenska kulturfonden.

text och foto: christoffer thomasfolk

8

14.1.2021 • Nr 1

Språkbadet har vind i seglen Det har hunnit gå över 30 år sedan språkbadet kom till Finland. Vid Åbo Akademi i Vasa utbildas nu språkbadslärare både för grundskolan och för småbarnspedagogiken. Utbildningarna är unika i hela Norden.

Mette Lassila och Evelina Franzén hör till dem som ska bli klasslärare med inriktning på språkbad. De pratar med värme om sitt yrkesval.

– Det roligaste är när man ser att eleverna lär sig. De kan nästan ingen svenska i början, men sen lär de sig hela tiden. Förhoppningsvis blir de helt tvåspråkiga, säger Evelina Franzén från Närpes.

– Det bästa är att kunna inspirera eleverna att inte bara lära sig svenska, utan ännu flera språk. För mig har det nästan varit självklart att jag kan två språk, men när jag kom hit förstod jag att det inte är så för alla, utan att det är en rikedom, säger Mette Lassila, som kommer från Karleby.

De studerar nu för tredje respektive andra året. Själva kommer de från tvåspråkiga familjer.

Lassila hade länge siktat på att bli lärare, och gärna med språkbadskompetens, medan Franzén sökte in till utbildningen mer av en slump.

– Men när jag kom in märkte jag att detta passade perfekt för mig, säger hon.

Franzén har redan hunnit vara ute på praktik. De första intrycken var lärorika.

– I början var det skrämmande att hålla lektioner, eftersom jag inte har svenska som modersmål. Och det kändes lite konstigt att själv hela tiden svara på svenska om barnen sa något på finska.

Men det gick ändå bra, summerar hon.

Unik i sitt slag Utbildningen vid ÅA kom till i kölvattnet av att ämnesstudier i språk upphörde vid Vasa universitet, där man tidigare kunnat bli språkbadslärare. För närvarande är ÅA ensam om att erbjuda något liknande.

– Det finns ingen annan klasslärarutbildning eller småbarnspedagogisk utbildning över huvud taget, vare sig i Finland eller i Norden, som har inriktning på språkbad.

– Vi ligger i framkant även globalt sett, säger Siv Björklund, professor i språkbad och flerspråkighet vid ÅA. Linjerna riktar sig främst till studerande med finska som modersmål. Som bäst vill man nu nå ut till de finska gymnasierna för att locka fler sökande, i synnerhet

till linjen för småbarnspedagoger.

– Det är en utmaning att nå över språkmuren, och det finns säkert en viss rädsla för att våga börja studera helt på svenska, säger Björklund.

På språkbadslinjen läser man svenska som ett omfattande biämne, vilket man inte gör inom den traditionella klasslärarutbildningen.

– Tanken är att man ska bli trygg i att undervisa på svenska i alla läroämnen. Därtill ingår det bland annat kurser och kurshelheter som betonar flerspråkighet och tvåspråkig undervisning, samt hur man jobbar språkmedvetet samtidigt som man lär ut till exempel matematik.

 Evelina Franzén (t.v.) och Mette Lassila tycker det känns fint att eleverna blir tvåspråkiga, och kanske intresserade av att lära sig ännu fler språk.

I början var det skrämmande att hålla lektioner, eftersom jag inte har svenska som modersmål. Och det kändes lite konstigt att själv hela tiden svara på svenska om barnen sa något på finska.

Start redan på dagis Keskuskoulu är en av de två skolor i Vasa där man har möjlighet till språkbad. På varje årskurs finns två språkbadsklasser och en klass där undervisningsspråket är finska. Här hittar vi Salla Pensar, som är lärare för en andraklass.

– Det viktiga är att barnen lär sig att inte vara rädda för språket.

Visst har vi också grammatik, och det händer att jag korrigerar om det är något fel som barnen upprepar många gånger. Men jag säger aldrig att ”det där är fel”, utan jag har ett mjukare sätt att korrigera, säger Pensar.

Programmet börjar redan på dagis och fortsätter genom hela grundskolan. Barnen lär sig språket genom att använda det praktiskt, samtidigt som man lär sig ett nytt ämne.

Lärande enligt teman Speciellt för språkbadet är temaundervisningen. Det innebär att man lär ut ord som relaterar till ett visst tema, som kan pågå tre till sex veckor.

Tanken är att orden återkommer inom olika läroämnen under samma tid, så att barnen får använda sitt nya ordförråd samtidigt som man lär sig till exempel matematik.

– På hösten kan vi ha trafiktema eller hösttema, och då övar vi speciellt på ord och fraser kring det. Som lärare väljer jag i ettan– tvåan ut kanske tio ord och fraser

 Salla Pensar jobbar som språkbadslärare i Keskuskoulu i Vasa. Där var hon själv elev i språkbad under sin skoltid.

för ett tema, säger Pensar.

På nästa årskurs återkommer temat, och då repeteras ordförrådet samtidigt som man lägger till nya ord.

– Vi koncentrerar oss på muntliga färdigheter. Det är inte så viktigt på lägre årskurser att de skriver rätt eller att grammatiken är helt rätt, utan det är viktigast att man vågar använda språket så mycket som möjligt.

Pensar tror på en ljus framtid för språkbadet. Det enda hon önskar sig är mer material som lämpar sig för undervisningen. Det är bara i matematik hennes tvåor använder en färdig bok.

– Vi lärare tillverkar mycket material själva, och dit går en hel del arbetstid. Man kan såklart använda det på nytt senare, men man vill ju förnya sig lite, och världen ändras, så färdigt undervisningsmaterial vore bra, säger hon. text och foto: sofie furu

EVELINA FRANZÉN

Språkbad ○ Språkbad i svenska har funnits i Finland sedan slutet av 1980-talet. ○ Det erbjuds på ett tjugotal orter, främst i Österbotten, Egentliga Finland och Helsingforsområdet. ○ Olika typer av språkbad finns även exempelvis i Kanada, Wales, Irland, Katalonien och Baskien.

Språkbadsstudier vid ÅA i Vasa ○ Två linjer: en för småbarnspedagoger och en för klasslärare. ○ Småbarnspedagogerna startade 2017 och klasslärarna 2018. ○ Kan ta emot 20 studerande på vardera linjen. ○ Riktar sig främst till studerande med finska som modersmål. ○ Klasslärarna får även behörighet att jobba som svenskalärare i finska högstadier.

9

14.1.2021 • Nr 1

Virtuella Hörnan erbjuder mässprogram i direktsändning Nu har det blivit klart att Educamässan inte arrangeras som vanligt detta år, utan mässbesökarna får i stället ta del av mässinnehållet på sina respektive skärmar.

För den finlandssvenska mässcenen Hörnans del betyder detta en specialsändning onsdagen den 27 januari med start klockan 15, berättar FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström som har säte i styrgruppen för Hörnan, där också representanter för Svenska folkskolans vänner, Centret för livslångt lärande vid ÅA, Svenska kulturfonden och Utbildningsstyrelsen.

Vanligtvis arrangeras Educa under ett veckoslut i januari. På grund av viruspandemin blir hela mässan digital, men den digitala Hörnan sänds inte under mässveckoslutet, till skillnad från det finska programmet.

– Hörnan i det virtuella mässprogrammet skulle inte få samma uppmärksamhet som på en fysisk mässa där folk går omkring på området. Ett virtuellt mässkoncept kräver aktiva beslut och medvetna val av besökarna, säger Heir-Lindström.

 FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström (t.v.) lovar att den virtuella Hörnan erbjuder ett digert och intressant program. Sonja Kailassaari är studiovärd under sändingen som startar onsdagen den 27 januari klockan 15.

Av dessa orsaker beslöt styrgruppen att de svenskspråkiga utbildningsdiskussionerna i Hörnan ordnas onsdagen före det egentliga mässveckoslutet och blir fristående.

Programmet i den virtuella Hörnan startar alltså klockan 15 onsdagen den 27 januari, beräknas ta slut vid 18-tiden och sänds från en studio som byggts upp i G18-huset vid Georgsgatan 18 i Helsingfors. Där kommer Sonja Kailassaari, som är programleda-

re för teveprogrammet Efter Nio, att fungera som studiovärd och hålla i trådarna för de tre olika block som bildar en helhet med temat Jämlik utbildning. Kailassaaari utför också intervjuer och plockar in nätkommentarer i sändningen.

Det första blocket är en debatt om vad jämlikhet i utbildningen är med professor Fritjof Sahlström, stadsdirektör och före detta forskare i didaktik Mikaela Björklund och Laila Andersson, rektor och VD

för Prakticum. Debatten modereras av Niklas Wahlström från SFV. Det andra blocket har rubriken ”Från digiskutt till digisprång – hur redo är vi för nästa steg?” och modereras av Jens Berg som leder en debatt med Borgå stads utbildningsdirektör Rikard Lindström och Linda Felixson, FOSU:s huvudförtroendeman i Korsholm och FSL:s representant i OAJ:s styrelse.

Det tredje blocket för den virtuella Hörnan har rubriken ”Skriv för livet” där undervisningsrådet Pamela Granskog, som har en bakgrund som modersmålslärare i gymnasiet, diskuterar med Annette Kronholm-Cederberg, projektledare för Skrivande skola.

Förutom dessa diskussioner får mässbesökaren vid sin skärm också se videosnuttar och ta del av musikinslag. Det blir ”a mixed bag” och ett digert innehåll, utlovar kommunikatör Mirjam Heir-Lindström.

– Virtuella Hörnan är en stor satsning, minst lika stor som Hörnan under en vanlig Educamässa. tom ahlfors Länken till sändingen hittar du på www.fsl.fi/ hornan.

Nästan allt ial vårt mater finns både tryckt och digitalt!

Inspirerande läromedel från förskolan till gymnasiet

Matematik åk 1–6

Modersmål åk 1–6

Historia/Samhällslära åk 7–9

LÄS MER om våra nya läromedelsserier och digitala

Geografi gymnasiet

uppdateringar på vår hemsida, www.otava.fi/otavautbildning!

Engelska gymnasiet Otso är en applikation som ger eleven möjlighet att lyssna på ljudfiler till en tryckt bok, titta på videor och mycket annat. Läs mer på otava.fi/otso_sv

10

14.1.2021 • Nr 1

Det finns en stig jag skulle vilja arbeta på i min egen hjärna i år. Den handlar om att visa mer uppskattning och omtanke om andra. Jag tänker ta det som min utmaning att allt mer försöka stanna upp, finnas där och se människorna omkring mig. Om jag ärligt uppskattar något ska jag försöka säga det högt, gärna så att andra hör.

Det finns en stig jag skulle vilja arbeta på i min egen hjärna i år. Den handlar om att visa mer uppskattning och omtanke om andra. Jag tänker ta det som min utmaning att allt mer försöka stanna upp, finnas där och se människorna omkring mig.

Om jag ärligt uppskattar något ska jag försöka säga det högt, gärna så att andra hör. Det är inte så farligt att märka att motorvägen av stress tagit över nu igen. Så länge man stannar upp går det alltid att ta ny fart in i ovan urskog. Snart är den inte så ovan längre.

Jag skriver det här för att jag tycker stigen ”Stanna upp, se varandra och visa uppskattning” i vårt samhälle ofta är för mycket urskog. Och jag inser att om jag skall börja någonstans måste jag börja med mig själv. Som lärare har du en meningsfull och viktig uppgift i att hjälpa dina elever med livets urskog. Jag hoppas att vi alla kunde lyfta blicken från skärmen, högen med orättade prov eller dagens stressprojekt och i stället bygga allt starkare stigar av uppskattning, att göra något för någon annan, finnas där för varandra. För varje gång jag, du eller en elev går den stigen stärker vi den och gör det lättare att vandra den nästa gång. Kanske har vi en landsväg där till sommaren, vem vet.

VÄRLDENS BÄSTA SKOLA

t

Annika Agélii Genlott har i sin doktorsavhandling i informatik vid Örebro universitet studerat digitaliseringen i skolan och betydelsen av ledarskap på olika nivåer för att tekniken ska medföra en bättre undervisning – med slutmålet att eleverna ska lära sig mer.

Hon har undersökt hur en kommun har använt en särskild modell för att fortbilda lärare i att använda digital teknik i undervisningen. Modellen, Skriva sig till lärande, är hennes egen och bygger på forskning.

– Jag visar att en kommun kan lyckas med att använda digital teknik för att öka elevernas resultat. Men det kräver ett systematiskt arbete och fortbildning av lärarna, säger Annika Agélii Genlott.

En delstudie i avhandlingen visar konkret skillnaden mellan två grupper av elever. Båda grupperna, elever i årskurs 3, hade tillgång till digital teknik. Eleverna hade betydligt lägre resultat i de nationella proven i den grupp där lärarna inte fått stöd för att utveckla sin undervisning med hjälp av tekniken.

– Eftersom digital teknik ännu är ett relativt nytt verktyg i den pedagogiska verktygslådan så behövs kompetensutveckling för att den ska kunna fungera som hävstång för både undervisning och lärande, säger Annika Agélii Genlott.

Hennes slutsats är alltså att användningen av digital teknik i skolan medför genomgripande förändringar för lärarna.

– För många lärare är den omställningen svårare än själva tekniken. Min slutsats är att det inte går att lämna över ansvaret för digitaliseringen på lärarna personligen.

Istället är det hela skolorganisationen som måste utvecklas och ledas på flera nivåer: skolhu-

på hur den används, i vilka situationer och med vilket mål, säger Annika Agélii Genlott.

Vikten av framgångsrikt använd digital teknik i skolan och betydelsen av ledarskap för framgångsrik digitalisering har blivit än mer uppenbar som en följd av pandemin.

s n it

Just i år skulle jag bli en bättre människa, ha mer tålamod med mina barn, sporta mer, äta hälsosammare och spendera mera tid med vänner. Man blir trött på det här med nyårslöften. De infinner sig ju aldrig. Per den 11 januari lär majoriteten ha gett upp eller glömt bort hela saken.

Vi människor är vanevarelser. Ofta reagerar vi därför ganska reflexmässigt på saker av gammal vana. Varje gång jag valt att bli kvar med chokladen i soffan i stället för att ge mig ut i det regniga, mörka joggingspåret blir det lättare för mig att bli kvar på soffan en gång till. Varje gång du stressar i sista minuten över en orättad hög med prov, ökar du sannolikheten att i sista minuten stressa med nästa trave prov. Därför är det inte heller så lätt att upprätthålla engångsbeslut från den 31 december varje år.

Det går att ändra på vanor, men det är lite som att bygga nya stigar i en urskog. Tänk dig hjärnan med sina biljoner nervceller där signaler skickas runt i oerhört komplexa nätverk varje gång du tänker, känner eller gör något. Då gamla vanor enkelt och behändigt susar fram på snabba motorvägar i hjärnans signalsystem, kräver en ny vana ansträngning och viljekraft. Din hjärna är så ovan att du både hinner snubbla på grenar i urskogen och många gånger märka att du mitt i allt susat iväg på motorvägen i alla fall, innan din nya vana börjar forma en någorlunda framkomlig stig i urskogen.

vudman, skolledning och politiker i nära samarbete med lärare och elever.

– Teknik kan leda till väsentligt förbättrade resultat, ingen skillnad alls eller i värsta fall försämrade resultat. Naturligtvis är det viktigt att ha rätt slags och väl fungerande teknik men bortsett från det beror resultaten främst

d av

Svårt att upprätthålla nyårslöften

Om digital teknik i skolan används på rätt sätt kan den leda till väsentligt bättre resultat för eleverna.

– Digitaliseringen i sig är ingen garanti för ökad kvalitet. Tvärtom, fel utnyttjad kan den i värsta fall försämra för eleverna, säger Annika Agélii Genlott i sin avhandling i informatik.

od

åse fagerlund Forskare och psykoterapeut

ör st ap

kolumnen

Rätt använd digital teknik kan leda till bättre elevresultat

a år iv

f

g

in a dn ern l t i s ä b tg ort Mö /cllf

com loud. c d n sou

Hur bekant är du med skolvardagen?

Den 12:e januari lanserar vi första avsnittet i poddserien Världens bästa skola. Poddserien bygger på samtal mellan elever, experter, och lärare som diskuterar högaktuella skolteman.

Ny matematik för åk 1–6!

siffervarld.fi S&S LÄROMEDEL

11

14.1.2021 • Nr 1

Känns vardagen liten?

Läs tidskrifter när du vill ta del av en större värld.

Tidskrifterna är inget utan sina läsare. Bekanta dig med det stora utbudet finlandssvenska tidskrifter på tidskrift.fi, kanske du hittar en till favorit?

DEN BEKANTA OCH TRYGGA UNICEF-RUNDAN

2020 2021

Ett motionsjippo för barnets rättigheter.

Anmäl din skola senast 3 veckor före evenemangsdagen unicef.fi/unicef-rundan eller 09 584 501 • Lätt att ordna: välj dag, anmäl er och utnyttja kostnadsfria evenemangsmaterial.

• Coronasäkerhet: dela upp genomförandet på flera dagar och rör er i den egna gruppen.

• Ni kan också ordna evenemanget under idrottslektionerna eller vid behov på distans.

• Stilen är fri – temadag, vintersportdag, aktivitetsbana, läsprojekt eller något annat.

• Genom att delta främjar ni kvalitetsutbildning i Myanmar, ett av de fattigaste länderna i Asien.

Vandringsmästartävling.

Den skola som rört på sig mest vinner ett överraskningspris.

BILD: © UNICEF / SUOMI 2019 / MULARI

Under UNICEF-rundan står vi tillsammans på barnens sida.

Välkommen med!

unicef.fi/unicef-rundan #unicefrundan

BILD: © UNICEF / MYANMAR 2020 / MARTTINEN

UNICEF Rundan 2020 La raren 255x170 mm.indd 1

18.12.2020 13.45.15

12

14.1.2021 • Nr 1

Bekanta dig med utrikesministeriets undervisningsmaterial om globala frågor: Agenda 2030 temadag – Lärarens handbok

NYTT: eor Alla vid ideoiv samlade teket! biblio

●

●

● ●

Temaområden: Agenda 2030, Finland och världen, Klimatförändringen, Hur kan jag påverka?

●

Kunskap, uppgifter och videor för alla årskurser Lämpar sig för självständiga studier Bakgrundsinformation och svar till uppgifterna på sidan Till läraren

maailma2030.fi/sv

Temaområden: Agenda 2030, Klimatåtgärder, Ansvarsfull konsumtion, Jämlikhet och de mänskliga rättigheterna, Demokrati och delaktighet

●

Webbplats och tryckt handbok för lärare

●

71 uppgifter för årskurserna 1–3 och 4–9

teemapaivat.maailma2030.fi/sv

Gratis material i UM:s publikationstjänst ●

Agenda 2030 temadag – Lärarens handbok

●

Agenda 2030-affischer

julkaisut.um.fi/sv Svara på enkäten och beställ vårt nyhetsbrev:

maailma2030.fi/till-lararen Alla som svarar på enkäten före den 31 januari 2021 får en praktisk tygkasse.

Vi lottar också ut 20 Agenda 2030-paraplyer och 30 färggranna t-tröjor.