Läraren 1 2022

ledaren Det blev många märkliga svängar i långdansen kring distansundervisningens vara eller inte vara. Ю r sidan 2

13.1.2022 • Nr 1 • Årgång 48 (129) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Unga mår sämre, samsyn behövs Många elevers välbefinnande minskar framför allt i högstadieåldern och detta tar sig uttryck på olika sätt. Projektet SAMSYN vill undersöka vad som påverkar den negativa utvecklingen. Ю r läs mera på sidan 8

Universitetslärarna Johanna Nordmyr (till vänster) och Anna Widlund är båda engagerade i projektet SAMSYN vid ÅA i Vasa. foto: christoffer thomasfolk

Det blev ingen undervisning på distans Frågan om distansundervisning stöttes och blöttes både länge och väl i ministergruppen som till slut inte kom med någon nationell rekommendation om distansundervisning. Ю r sidan 4

Då videon kom till skolan Jag vet inte hur snacket gick i lärarrummet, men det skulle inte förvåna mig om det fanns de som trodde att videobandspelaren skulle revolutionera undervisningen.

JAN ALIN Kolumnen

Ю r sidan 10

Skolnätverk för socioemotionell färdighet Tove Janssons sommarparadis Klovharun har fått ge namn åt skolnätverket Haru som skall förbättra elevernas socioemotionella färdigheter genom läsning av Janssons litteratur. Ю r sidan 5

2

13.1.2022 • Nr 1

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Farsartad distansdans Det blev många märkliga svängar i långdansen kring distansundervisningens vara eller inte vara. Den som bjöd upp var social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Kirsi Varhila och familje- och omsorgsminister Krista Kiuru tackade glatt ja. Varhila kom strax före jullovets slut med förslaget att skolorna skulle inleda vårterminen med distansundervisning och Kuiru spädde på med att det inte är tryggt att gå till skolan. I bakgrunden finns en oro för hälsovårdens bärkraft då smittspridningen i och med omikron-varianten har tagit helt nya dimensioner.

På många punkter haltade ändå förslaget. Landets ledande infektionsläkare och THL är överens om att effekten av att stänga skolorna är liten med tanke på att begränsa pandemin. Dessutom drabbas de unga ofta lindrigt av viruset och belastar därmed i liten utsträckning sjukvården.

Regeringen förde strax före jul, då omikron dök upp som ett reellt hot, en grundlig diskussion om distansundervisning och kom till slutsatsen att nackdelarna är större än fördelarna. Märkligt är då att Kiuru beger sig ut på en soloräd. Utåt sett blir intrycket en dragkamp mellan Social- och hälsovårdsministeriet och Undervisnings- och kulturministeriet. Enligt uppgifter i media är relationen mellan ministrarna Kiuru och Andersson frostig. Luddig kommunikation och rivalitet ministerier-

na emellan är det sista som behövs i detta läge.

Lägg ännu till att ministergruppen vevade en fråga som ligger utanför deras befogenheter. Regeringen fattar inte beslut om distansundervisning. Frågan ligger på undervisningsanordnarnas bord, dvs i praktiken kommunernas. De kan, om smittläget så kräver, stänga läroinrättningar och därmed gå in för exceptionella undervisningsarrangemang, dvs distansundervisning. Även Regionförvaltningsverken har den befogenheten på sitt verksamhetsområde, men inte regeringen.

Som sista krydda kan man ytterligare förundra sig över att distansundervisningskortet drogs fram under jullovets sista dagar. Det resulterade i en enorm yrsel. Och de rekommendationer som ministergruppen slutligen kunde enas om rätade inte ut några frågetecken, snarare tvärtom. Hur skall två självtest per elev i veckan genomföras i praktiken?

Vilka direktiv för karantän gäller? Skall hela klassen förpassas i karantän om ett fall uppdagas? Skall lärare åläggas uppgifter som strängt taget ligger på hälsovårdsmyndigheternas bord?

Resultatet av den senaste veckans distansdans är att man valsade tillbaka till ruta ett. I två år har vi levt med pandemin. Man kunde vid det här laget förvänta sig en tydligare kommunikation och klarare direktiv från myndighetshåll. Det är det minsta en yrkeskår som går på knäna kan förvänta sig.

Hur skall två självtest per elev i veckan genomföras i praktiken?

Vilka direktiv för karantän gäller?

Skall hela klassen förpassas i karantän om ett fall uppdagas?

FSL inFormerar ÅRGÅNG 48 (129). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2022.

Det här är vår agenda år 2022 Ett nytt verksamhetsår är i full gång och trots ett utmanande pandemiläge finns det en hel del vi kan, vill och tänker göra. Kom ihåg, en plan kan alltid justeras, hör av dig till din förening eller till FSL-kansliet med dina idéer!

För dig som medlem Under våren sätter vi extra mycket krut på förhandlingarna om nya kollektivavtal. På vår webbplats och via mejl informerar vi om hur förhandlingarna framskrider. Följ avtalsrundan också på sociala medier och diskutera gärna med oss och andra! #avtal2022 Intressebevakningen med särskilt fokus på coronapandemin fortsätter naturligtvis. Din lokala förtroendeman och lärarförening är expert på ditt område, tveka inte att ta kontakt!

För våra föreningar I år delar vi ut mer pengar än någonsin i form av föreningsbidrag, framför allt för verksamhet som stärker medlemmarnas arbetsvälbefinnande.

Vi uppmanar alla föreningar att tänka nytt och kreativt!

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

För förbundet Vi ska bli ett hållbarare förbund och det ska synas i allt vi gör och alla beslut vi tar. Vi utvecklar en hållbarhetspolicy under 2022. Vill du ta del av en detaljerad plan för vår verksamhet i år, kolla in vår verksamhetsplan för 2022 som du hittar på vår webbplats.

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

13.1.2022 • Nr 1

Åland går in för distansundervisning

ordförord inger damlin Förbundsordförande

I stormens öga

 Karsten Steiner, ordförande för Ålands lärarförening, förespråkar distansundervisning under de rådande omständigheterna. arkivfoto: mattias fagerholm

På Åland var man ursprungligen inställd på närundervisning efter jullovet men då incidensen sköt i höjden tänkte landskapsregeringen om och man fattade den 5.1 beslut om att gå in för distansundervisning fram till den 23.1.2022 för eleverna i årskurs sju och uppåt.

K

arsten Steiner, ordförande för Ålands lärarförening, hade gärna sett att man gått in för distansundervisning i hela lågstadiet, åtminstone från årskurs 4.

Varför distans hela vägen?

– Vi måste se på de lokala för-

hållandena. På Åland gick incidensen från ingenting till 4000. Vi befinner oss plötsligt i ett skarpt läge, säger Steiner.

– Distans är den absolut sista utvägen. När jag ser på frågan med arbetarskyddsglasögon är det rött hela vägen på riskbedömningen. Riskerna för att öppna skolan för närundervisning är alldeles för stora.

Så det finns inga andra alternativ?

– Nej, det finns det inte. Tidigare föll bomberna utanför Ålands gränser, men nu faller de också här. Inte skickar du ut folk i det läget, man går in i skyddsrummen. Just nu är hemmet ett skyddsrum. Det finns ingen orsak att skicka ut någon, varken lärare eller elever.

– Vi måste se vår roll i att hjälpa till att vi får slut på spridningen. Smittspridningen bara ökar.

Enligt landskapsläkaren kommer smittorna inte att minska de närmaste veckorna.

Till exempel THL rekommenderar närundervisning. Hur ser du på det?

– Vi får acceptera att skador kommer att uppstå. Jag är fullt medveten om det. Men skador uppstår också om hela samhället rasar. När vi går in för distansundervisning kommer mer resurser för att reparera skadorna att behövas.

Hur eniga är de åländska lärarna i den här frågan?

– Jag är medveten om att det finns lärare som inte gillar distansundervisning. Det är ett arbete vi inte är utbildade i att göra.

– Men de som hör av sig hejar på det här. mattias fagerholm

Tidigare föll bomberna utanför Ålands gränser, men nu faller de också här.

Inte skickar du ut folk i det läget, man går in i skyddsrummen. Just nu är hemmet ett skyddsrum. Det finns ingen orsak att skicka ut någon, varken lärare eller elever.

KARSTEN STEINER Ordförande för Ålands lärarförening

Vi genomlider en pandemi. Det är omöjligt att planera längre än för dagen, om ens för dagen. Omställningar duggar tätt och ovissheten svävar runt som ett spöke i allt vi gör.

I coronasoppan blir termer som ”rätt beslut” eller ”fel beslut” svårgripbara. Det finns enbart beslut som tas i tron att de är mest hanterbara eller mest rätt för stunden. Då och då kokar soppan över, till exempel då ministrar varken kommunicerar eller analyserar ur helhetsperspektiv. Diskussionen kring närundervisning kontra distansundervisning runt trettondagen skapade en stor ovisshet bland lärare, rektorer, vårdnadshavare och i hela samhället. Att gå den diskussionen precis före skolstart är under all kritik, en samlad regering hade ju redan tagit beslut om närundervisning före juluppehållet. Detta velande in i det sista gör inget annat än skada.

Pandemin har böljat fram och tillbaka under snart två år nu.

Vi har upplevt lugnare perioder medan vi nu än en gång står mitt i stormens öga. Kämpaglöden och samarbetsviljan har falnat, förväntningarna på lärare och rektorer är skyhöga. Nu finns starka krav på individuella, skräddarsydda lösningar och de flesta drar hemåt.

Hybridundervisning är en nödlösning i extrema tider. Att lärare förväntas leverera på topp i flera kanaler parallellt är utopistiskt, det måste alla förstå. De olika undervisningsformerna kräver olika planering och utvärdering. Känner man inte till våra styrdokument kan hybridundervisning uppfattas som det minsta problemet i världen, medan det i själva verket utmanar lärarnas arbetssätt i en redan utsatt situation. Det finns arbetsgivare som förstår och gör sitt yttersta för att förhandla fram ersättning till lärare som levererar i flera kanaler samtidigt, det skulle vi vilja se mera av.

Vi har upplevt lugnare perioder medan vi nu än en gång står mitt i stormens öga. Kämpaglöden och samarbetsviljan har falnat, förväntningarna på lärare och rektorer är skyhöga. Nu finns starka krav på individuella, skräddarsydda lösningar och de flesta drar hemåt.

En rekommendation om effektiverad munskyddsanvändning i våra skolor låter kanske enkelt och självklart men genomförandet är inte enkelt och tar mycket tid. Personalen har inte kapacitet att agera “munskyddspoliser” mer än de redan gör. Det är viktigt att alla ser myndigheternas uppmaningar som viktiga för att bromsa pandemins framfart. En trygg skola och arbetsmiljö - det skapar vi tillsammans.

Som förbund kommer FSL att vara tydligare än någonsin kring vikten av trygghet på arbetsplatsen. Vi kommer att ständigt påminna om att gällande arbetarskyddslagstiftning också är i kraft under pandemier. Undervisningspersonalens hälsa och välmående kan absolut inte förbises. I ett utsatt läge uppmanar vi arbetsgivare att måna lite extra om arbetstagares ork. Arbetsgivaransvaret för en välmående skola är stort.

Lärare och rektorer får fortsättningsvis axla rollen som samhällets superhjältar. Det är ni som vandrar bredvid på lärstigen, handleder och stöder. Det jobb som undervisningspersonalen gör är guld värt för morgondagens kunskap, men platina för framtiden.

4

13.1.2022 • Nr 1

Krista Kiuru fick böja sig

Ingen nationell rekommendation om distansundervisning

Regeringens coronaministergrupp ger ingen nationell distansundervisningsrekommendation. Beslut om distansundervisning fattas, precis som tidigare, lokalt om smittläget så kräver. THL har hela tiden förespråkat närundervisning, och det hörsammade ministergruppen.

M

inistergruppen samlades till ett maratonmöte i fredags (7.1) för att dryfta det allt svårare coronaläget. Någon nationell distansundervisningsrekommendation blev det alltså inte, däremot kom ministergruppen med en rad andra rekommendationer som skall förhindra smittspridningen. Bland annat föreslår man att alla elever skall erbjudas två hemtest i veckan. Hur detta skall ske i praktiken är i skrivande stund oklart.

– Hemstestningen kan inte vara lärarnas ansvar, slår FSL:s ordförande Inger Damlin fast.

Vidare föreslås att hela klassen skall försättas i karantän om ett coranafall uppdagas. Det är skäl att poängtera att detta är en rekommendation, beslut om karantän fattas av de lokala hälsovårdsmyndigheterna.

I Nyland har 11 kommuner med Helsingfors i spetsen gått in för att slopa karantänen. Smittspårningen är så överbelastad att den har mist sin funktion. Den som exponeras av viruset skall undvika fysiska kontakter, uppmanar Helsingfors stad.

Undervisningsminister Li Andersson (VF) vill också att man så snart som möjligt skall försäkra sig om att undervisningspersonalen får den tredje vaccindosen.

– Det allra viktigaste är ändå att vi beslöt att det inte görs en nationell rekommendation om distansundervisning. Närundervisningen är mycket viktig för barnen, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP).

Det har varit många svängar kring distansundervisningens vara eller icke vara. Strax före jul slog regeringen fast att det varken blir förlängt jullov eller distansundervisning.

– Restriktioner som drabbar barn och unga skall vara den sista åtgärden, sade Li Andersson då.

Statsminister Sanna Marin (SDP) konstaterade att frågan grundligt diskuterats före jul och hon uttryckte en viss förvåning över att distansundervisningen dök upp på agendan igen.

Social- och hälsovårdsministeriet öppnade för distans Diskussionen om distansundervisning tog fart när Social- och hälso-

 Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru fann inget stöd bland sina regeringskolleger för sin tanke om att det säkraste nu vore att övergå till distansundervisning. foto: stina virkamäki/statsrådets kansli

dervisning, sade överläkare Otto Helve, vid THL.

Jag är rädd för att det inte är tryggt att återvända till skolan.

KRISTA KIURU Familje- och omsorgsminister

vårdsministeriets kanslichef Kirsi Varhila i en intervju för Yle uppgav att ministeriet föreslår att vårterminen inleds med en distansundervisningsperiod.

– Våra verktyg börjar ta slut i verktygsbacken, motiverade Varhila förslaget. Det är tjänstemännens ansvar att försöka förhindra sprittspridningen.

Kiuru: Inte tryggt att återvända till skolan Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) hakade på och konstaterade att omikronvarianten av coronaviruset drar fram som en tsunami.

– Jag är rädd för att det inte är tryggt att återvända till skolan, sade Kiuru på en presskonferens om fenomenet postcovid, strax innan ministergruppens möte.

– Det här är inte längre någon lek, vi har förlorat bärkraften inom sjukvården. Är det bara jag som får kalla kårar, sade hon och hänvisa-

de till veckans 40 000 coronafall.

Ingen rekommendation Men Krista Kiuru fick alltså böja sig. Beslutandemakten när det kommer till distansundervisning ligger så som tidigare på utbildningsanordnarnas, i praktiken kommunernas, bord. Kommunala organ kan om smittläget så kräver fatta beslut om att stänga läroinrättningar och därmed gå in för exceptionella undervisningsarrangemang, dvs distansundervisning. Även Regionförvaltningsverken kan stänga läroinrättningar inom sitt verksamhetsområde.

THL: Ingen grund för distansundervisning Ett tungt vägande skäl till att distansrekommendationen gick upp i rök är att THL inte fann det motiverat.

– Det är inte epidemiologiskt motiverat att gå in för distansun-

De stora städerna gick sin egen väg Många kommuner struntade i att invänta regeringens riktlinjer. I till exempel Helsingfors meddelade biträdande borgmästare Nasima Razmyar medan ministergruppens möte pågick att läsåret inleds normalt med närundervisning.

– Beslutet om distansundervisning är kommunernas, skrev Razmyar på Twitter. Barnen och de unga skall inte vara de som löser den försämrade coronasituationen. Lösningarna måste hittas på annat håll.

Razmyar, som ansvar för utbildningssektorn, kritiserar också ministergruppens riktlinjer om karantän. Om varje coronafall resulterar i att hela klassen försätts i karantän landar man ändå i distansundervisning och skolgången blir splittrad, menar Razmyar.

OAJ flaggade för distans Undervisningssektorns fackorganisation OAJ har under hela coronapandemin slagit ett slag för att hålla i gång närundervisningen.

Omikron-varianten fick ändå lärarfacket att revidera sin åsikt och man var beredd att stöda förslaget att gå in för distansundervisning.

– Omikron har helt förändrat situationen, eftersom den nu spri-

der sig även bland barn och de sprider corona precis som vuxna.

Vi ser inte att alternativen är distansundervisning eller ”normal” närundervisning i en situation där en stor del av eleverna, studerandena och lärarna är i karantän eller sjuka och borta från närundervisningen. I vilket fall som helst kräver situationen massiva undantagsarrangemang, sade Olli Luukkainen, ordförande för OAJ inför mötet.

Efter att regeringen kommit med sina riktlinjer konstaterade Luukkainen att beslutsfattarna måste skrida till åtgärder för att förstärka coronasäkerheten.

– Annars befinner vi oss i en situation där sjukdomsläget tvingar fram ett beslut om övergång till distansundervisning. Nu får ingen tid gå till spillo. Utbildningsanordnarna ansvarar för en frisk och trygg arbetsmiljö i daghem, skolor och läroanstalter, konstaterade Olli Luukkainen.

FSL:”Usel kommunikation” Vid Finlands svenska lärarförbund FSL förvånar man sig över Social- och hälsovårdsministeriets utspel.

– Att säga en sak före jullovet och en annan direkt efter är dålig kommunikation som vi inte behöver nu, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

Hon är nöjd över att regeringen sköt ner ministeriets förslag och att den lokala beslutanderätten om distansundervisning kvarstår.

– Det är olyckligt att man bollar av och an med skolan som en slags politisk spelbricka. Vi har levt med pandemin ett bra tag nu och man skulle förvänta sig mindre maktkamp mellan olika ministerier och myndigheter och mer framförhållning och samsyn, säger Damlin.

– Vi vet att epidemiläget är svårt men vi vet också att närundervisning är den bästa pedagogiska lösningen för våra barn och unga och därför understöder FSL fortsättningsvis att beslut om distansundervisning fattas lokalt och endast då det är absolut nödvändigt.

– Arbetsgivarna måste nu ta sitt ansvar på allvar och måna om sina arbetstagare som befinner sig i en pressad sits. mattias fagerholm

5

13.1.2022 • Nr 1

Modersmålslärare Annette Jansson jobbar vid Svenska folkskolans vänner och koordinerar skolnätverket Haru, som betyder kobbe. foto: rabbe sandelin

Läsning som motverkar skoltrötthet och depression När Annette Jansson och jag senast träffades var hon planeringsansvarig lärare i nordiska språk vid Helsingfors Arbis. Hon intervjuades då om sina aktiverande metoder för språkundervisningen och artikeln publicerades i nr 5 2020, med utgivningsdatum den 13 mars. En vecka senare var coronakaoset ett faktum och skolorna slogs igen och övergick till distansundervisning.

Nu, nästan två år senare, träffas vi igen, den här gången tryggt på distans i ett videosamtal. Coronaviruset grasserar fortfarande, värre än någonsin.

Men Annette Jansson har nya saker på gång. Sedan augusti i fjol jobbar hon vid Svenska folkskolans vänner och koordinerar skolnätverket Haru, som vill fördjupa skolelevernas socioemotionella färdigheter genom läsning, och som nu ligger i startgroparna. Nätverket upprätthålls och finansieras av Svenska folkskolans vänner och Moomin Characters och samarbetar med flera välkända ideella organisationer.

– Harus uppdrag är att stärka barns och ungas utveckling till goda, harmoniska individer som vill bära gemensamt ansvar för ett hållbart samhälle.

– Jag hoppas vi trots pandemi och utmattning kan nå ut, finnas till och stöda skolorna i deras uppdrag och bidra i stället för att belasta, säger Annette.

Haru erbjuder en materialbank med pe-

dagogiska materialpaket, idéer och tips för läsfrämjande arbete och en årsklocka.

Haru erbjuder också workshopar med elever och skolpersonal, seminarier och pedagogiska kaféer, onlineträffar för att utbyta tankar kring skolvardagen, pedagogisk bokcirkel och studiecirkel för skolans ledning. Det pedagogiska materialet består av texter, i huvudsak av Tove Jansson och pedagogiskt material som bygger på mångsidiga, kreativa och funktionella arbetsmetoder med utgångspunkt i läsning och de mångsidiga kompetenserna.

Detta material är uppbyggt på basis av de behov som finns i samhället idag och vilket tomrum som behöver fyllas, berättar Annette.

– Den senaste forskningen visar att socioemotionella färdigheter, såsom samarbetsförmåga, empati, nyfikenhet och uthållighet är personliga energikällor som motverkar skoltrötthet, depression och utanförskap. Arbete med dessa färdigheter bidrar till ett öppet, inkluderande och välmående klassrum.

Tankesmedjan Magmas ungdomsbarometer visar att skoltrötthet och depression och ångest för framtiden förekommer i hög utsträckning bland ungdomarna i dag.

– Genom att jobba med samverkan, dialog och växelverkan i klassrummet skapar man ett inkluderande i klassen.

Detta vill Haru göra med hjälp av läsningen som verktyg.

– Eftersom Haru har tillgång till Tove Janssons texter och material har jag arbetat med textutdrag ur Muminböckerna och skapat materialpaket som ger skolorna möjlighet att jobba med språk, kommunikation, samarbetsförmåga och känslor berättar Annette.

På basis av texterna som skolorna fritt får kopiera består det pedagogiska materialet av till exempel närläsningsfrågor, skrivuppgifter, spel och aktiviteter. Eleverna kan diskutera till exempel varför någon känner som den gör i texten utan att det finns några rätta svar. De får också möjlighet att berätta om sina egna erfarenheter och ta del av andras.

– I denna dialog och växelverkan har eleverna en möjlighet att höra vad andra tycker och inse att alla inte tycker på samma sätt. Läsningen blir en språngbräda till olika teman som till exempel vänskap, relationer och mångfald och ger också möjligheter att jobba ämnesöverskridande.

För att kunna samarbeta, kunna uttrycka sina tankar och funderingar och för att förstå andras och kunna gå in i en fruktbar dialog med andra behöver eleverna ett språk.

Läsning är nyckeln till ett rikt och nyanserat språk. Den öppnar dörrar till nya världar, ökar förståelsen för andra människor och deras förhållanden och stärker förmågan att se olikheter som en rikedom.

Tove Janssons texter och värderingar passar utmärkt för detta ändamål, enligt Annette Jansson. Utmärkande för Tove Jansson författarskap och hennes sätt att se på människan är mångfald, öppenhet, acceptans och empati, ord som ju väl tangerar läroplanen.

socioemotionella färdigheter, läsning och välmående i skolan.

En viktig del av skolnätverket är också samarbetet mellan skolor så att goda modeller som förekommer delas sinsemellan och skolorna inspirerar varandra.

– Det är ingen vits att vi hela tiden uppfinner hjulet på nytt, säger Annette, som eftersträvar att samla goda modeller och på lång sikt få i gång en delakultur så att skolorna själva börjar dela sina erfarenheter med varandra. Då kan också eleverna samverka med varandra, över skol-, klass- och landskapsgränser.

Skolnätverket Haru riktar sig inledningsvis till årskurserna 1–6 i svenska skolor. Skolorna ansöker om att bli en Haruskola. Det enda kriteriet är att skolan har någon form av läsfrämjande verksamhet.

Det var tänkt att skolnätverket Haru skulle lanseras och presenteras under Educamässan i slutet av denna månad, men därav blev intet på grund av att mässan skjuts upp med ett år.

När får skolorna börja anmäla sitt intresse?

– Eftersom våra planer grusades får vi fundera på hur och när vi lanserar Haru, säger Jansson.

Som så många andra hoppas hon kunna återgå till en normal vardag och ha möjlighet att komma till skolorna och hålla workshopar med elever, träffa lärarna och komma igång med nätverket på riktigt.

Skolnätverk med delakultur

tom ahlfors

Rikt och nyanserat språk

Verksamheten i Haru bygger på holistisk människosyn och en delakultur där nätverket i samarbete med skolorna tar fram och delar goda modeller för hur man jobbar med frågor kring värdegrund och samsyn,

Mera information om skolnätverket Haru finns på www.haruschoolnetwork.com/start

6

13.1.2022 • Nr 1

Från Ekenäs seminarium till Peff

 Pensionerade professorn i pedagogik Sven-Erik Hansén är fortfarande aktiv i ett antal nordiska forskningsprojekt.

Från ett starkt normerande tyskt bildningsideal vid lärarseminarierna i Ekenäs och Nykarleby till ett fokus på pedagogisk forskning vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet.

På 150 år har den finlandssvenska lärarutbildningen genomgått en stor förändring.

O

m det är någon som känner till utvecklingen är det Sven-Erik Hansén, pensionerad professor i pedagogik vid ÅA. Hansén imponeras av de stora satsningar som görs i våra grannländer och tycker att vi har slumrat in i en slags pedagogisk Törnrosasömn.

Tidningen Läraren träffar Sven-Erik Hansén på hans arbetsrum på Academill i Vasa. Han kan med fog kallas pedagogikens grand old man i Svenskfinland.

För trots att han närmar sig 80 år

och det är ett antal år sedan han formellt avgick med pension från professuren i pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa är han fortfarande aktiv i flera forskningsprojekt.

Om man vill blicka tillbaka på den finlandssvenska lärarutbildningens historia och dess utveckling har Hansén ett långt perspektiv. Han har själv fått sin lärarutbildning vid Ekenäs seminarium åren 1963–65. De kvinnliga lärarna utbildades i Ekenäs, medan männen fick sin lärarutbildning i Nykarleby. Men orsaken till att Hansén landade i Ekenäs, och att utbildningen var kortare än normalt, har att göra med att han gick på en tvåårig studentklass.

– På många sätt fick vi en bra utbildning, det vi gjorde på övningsskolan var mycket värdefullt. Utbildningen var fungerande för sin tid, beskriver Hansén studietiden i Ekenäs.

Seminariet för 150 år sedan – ett tyskt bildningsideal Ekenäs seminarium invigdes hösten 1871. En blick i den historiska backspegeln ger oss en inblick i varför dagens lärarutbildning ser ut som den gör.

Seminarieinstitutionen var en tysk företeelse. Den tysktalande världen låg som grund och Uno Cygneaus reste till Tyskland på 1850-talet för att samla idéer. Cygneaus är närmast känd som det finländska folkskoleväsendets fader men ledde också landets första lärarseminarium i Jyväskylä.

Den tyska bildningstanken var starkt framträdande och lärarna sågs som ett slags modellmedborgare.

– Seminarieinstitutionen var ett slutet system. Man var inkvarterad på ort och ställe och skulle på höst och vår jobba med bland annat jordbruks- och trädgårdsarbete, säger Hansén.

Uno Cygnaeus tanke var att bilda folket och därför skulle seminarierna placeras utanför de stora orterna så som Nyslott, Kajana, Torneå, samt Nykarleby och Ekenäs på svenska.

Cygnaeus tänkte sig inte först separata svenska och finska seminarier utan räknade med att de svenskspråkiga nog skulle klara av att gå en finskspråkig utbildning och sedan konvertera kunskapen till den svenska skolan. Men på den punkten fick han ge efter för

det kulturella trycket.

Seminarierna genererade inte kunskap, utan förmedlade den Seminarieinstitutionen var på sin tid en stor nationell reform men med tiden blev det problematiskt.

– Det var en humanistisk och ganska religiöst färgad utbildning som var starkt normerande. Man fick inte avvika från de principer som fanns i innehållet och strukturerna. Det överlevde i något skede sin tid, säger Hansén.

– Mycket av den kunskap man sysslande med byggde på tradition, det var inte primärt forskning. Den var spekulativ och höll inte alltid riktigt måttet. Den filosofiska och historiska andelen var ganska stor, men i den utbildning som gavs såg man inte problemen i samhället.

Flytten in i den akademiska världen Kritiken mot seminariernas kunskapssyn växte sig stark på 1960-talet och följande årtionde blev skolreformernas årtionde. Den nioåriga grundskolan infördes successivt, lärarutbildningen flyttade in i universiteten och

lärarkvalificeringen blev på mastersnivå.

– Det gick inte längre att bygga en lärarutbildning på traditionsbunden kunskapsförmedling.

Med facit på hand kan man kalla beslutet framsynt och det fick mycket uppmärksamhet internationellt. På 1960-talet slog man fast att de länder som går in för att vetenskapligt generera den kunskap som man arbetar med inom lärarutbildningen, de länderna går framåt rent materiellt och välfärdsmässigt.

– Finlands välfärd idag bygger på en rätt väsentlig del på de skolreformer som genomfördes under 1970-talet, säger Hansén.

Pisa tystnade kritikerna Också om grundskolans införande och akademiseringen av lärarutbildningen ofta lyfts fram som två framgångsfaktorer inom den finländska utbildningen så var det en mödosam process. Långt in i grundskolans historia var det många som kritiserade den.

– I början av 2000-talet gick det så långt att man hade planer på att differentiera på ett sätt som skulle skapa tydligare rutter inom

7

13.1.2022 • Nr 1

ffan – 150 år av lärarutbildning

 Lärarseminariets huvudbyggnad började resas 1872 och stod färdig följande år. Byggnaden ägs numera av den lokala pingstkyrkan. foto: niclas erlin

utbildningssystemet. Men då kom Pisa och Finland placerade sig i toppen. Sedan dess har kritiken av grundskolereformen och lärarutbildningen tystnat.

Men det finns ett dilemma i tystanden. När allt är bra behöver man inte göra så mycket, konstaterar Hansén.

– Det finns en mängd saker som man gör i de andra nordiska

länderna som jag ser och som jag är imponerad av.

– Man har satsat på en forskning som är så praktiknära att den inte bara belyser praktiken utan den kan vara praxisförändrande.

Forskningen har konkret betydelse i klassrummen. Vi har inom vår pedagogiska forskning arbetat på samma sätt som inom andra discipliner, vilket gör att man inte all-

tid går tillräckligt nära. Vi betonar inte den praxisnära forskningen inom lärarutbildningen i samma höga utsträckning som man gör i Sverige och Norge.

Sven-Erik Hansén är och har varit aktiv i ett antal nordiska forskningsprojekt. Han tycker att vi inte har samma ambitionsnivå som han möter i Sverige och Norge.

– Det har blivit lite av en Törnrosasömn över utvecklingen i Finland, kanske som en följd av att det har gått bra.

Vad borde man göra?

– Det finns inga lätta svar på den frågan. Man skall komma ihåg att Pisa mäter någonting väldigt begränsat. Man får inte tillmäta Pisa för stor betydelse. Det mäter bara en bråkdel av vad en skola är och vad den kan prestera.

– Om lärarutbildningen framöver skall kunna hävda sig vid universiteten måste vi förstärka den forskningsmässiga grunden. Man säger fortfarande att den är fragmenterad och svajig och genom att vi har lärarutbildare som representerar alla läroämnen så är

det svårt att etablera samma typ av fundament som man har inom en ämnesverksamhet. Förutsättningarna är annorlunda.

Lärarutbildningens nästa steg?

Efter att ha blickat tillbaka på seminariernas tillkomst och lärarutbildningens inträde i universitetsvärlden kan man fråga sig vilket följande utvecklingskliv är för lärarutbildningen i Finland?

Sven-Erik Hansén närmar sig frågan utgående från hur utbildningen organiseras. Man kan urskilja tre sätt: 1. Man placerar ett ”seminarium” i ett universitet, det kan kallas för en pedagogisk fakultet. Så mycket som möjligt är samlat och delarna hänger ihop.

Helhetstänkandet är viktigt. 2. En matrismodell. Där tenderar lärarutbildningen att bli ett slags kontor där man beställer kurser från olika institutioner. Då blir den samlande punkten, det pedagogiska kittet tunt. 3. En asymmetrisk matrismodell som ligger någonstans mitt emellan ettan och tvåan. Mycket av utbildningen är samlat men en del är placerad nå-

gon annan stans. Åbo Akademis ämneslärarutbildning är ett exempel på denna modell.

Nyckeln är hur man kan utveckla den asymmetriska matrismodellen, menar Hansén.

- Man kan inte ha hela kompetensen i ett paket, man kan inte hålla så hög vetenskaplig nivå i alla ämnen. Någonstans måste man göra kompromisser.

– En stark tanke hos mig är också att lärarutbildarna skall vara akademisk välkvalificerade och ha möjlighet att bedriva forskning.

Vilka spänningsmönster finns inom lärarutbildningen?

– Det som sker på campus och det som sker i praktiken, det är ganska långt skilda kretslopp. Det är viktigt att få kretsloppen att samspela.

Hur ska man göra det?

– Praktiknära forskning är ett exempel. Och att det finns ett kommunikationsmönster mellan lärarutbildarna, en tätare dialog, säger Sven-Erik Hansén. text och foto: mattias fagerholm

En ständig dragkamp ”Regionalpolitiken dikterade villkoren för skolpolitiken redan på 1870-talet.”

Så beskriver miljörådet och lokalhistorikern Magnus Cederlöv dragkampen om var de finlandssvenska lärarseminarierna skulle placeras. Uno Cygneaus flaggade för ett gemensamt seminarium för både män och kvinnor men böjde sig sedan för de regionala strävandena och slutresultatet blev Ekenäs och Nykarleby. Enligt Cederlöv höll han ändå fast vid att ”det var ett stort misstag att spjälka upp seminariet för att ta hänsyn till regionala intressen”.

En ständig regional dragkamp har präglat den finlandssvenska lärarutbildningens historia. När seminarierna lades ner var det dags för följande armbrytning.

Vasa drog det längsta strået och 1974 flyttade lärarutbildningen dit.

Också då var det många om budet. I Ekenäs hoppades man att lärarutbildningen skulle få fortsätta där. Pargas var aktuellt i och med att där fanns ett tillräckligt stort svenskt elevunderlag för att grunda en övningsskola.

Det sägs att det var den kontroversielle och viljestarke österbottniske riksdagsledamoten Torsten Nordström som avgjorde drag-

kampen till Österbottens fördel.

I en budgetproposition där man drog upp linjerna för den svenskspråkiga lärarutbildningen, lyckades han peta in en bisats som lydde “som placeras i Vasa.” Det kom att bli avgörande.

– Det fanns många motstånds-

män, i huvudsak i i Helsingfors men också i Åbo. Starka krafter ville dra hela lärarutbildningen till Åbo för att geografiskt komma nära akademin. Det var starka spänningar som jag har känt av hela min tid, säger Sven-Erik Hansén.

På 2000-talet eskalerade motsättningarna och resulterade efter många om och men i att Helsingfors universitet startade en svensk klasslärarutbildning 2016.

Därmed har Svenskfinland med sitt befolkningsunderlag på ca 290 000 personer två lärarutbildning-

ar. Det kan jämföras med att det går ca 700 000–800 000 personer per finskspråkig lärarutbildning. text: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström

8

13.1.2022 • Nr 1

Det finns elever som trots att de presterar bra och är motiverade mår ganska dåligt.

ANNA WIDLUND Universitetslärare i specialpedagogik, ÅA i Vasa

 I januari inleder projektet SAMSYN vid ÅA i Vasa undersökningen av elevers välbefinnande i skolor i Vasa och Korsholm. Inom ramen för projektet vill man också ta fram förebyggande åtgärder, berättar universitetslärarna Johanna Nordmyr (till vänster) och Anna Widlund.

SAMSYN vill undersöka yngre elevers välbefinnande Forskning har visat att elevers välbefinnande minskar i högstadiet. Nu ska projektet SAMSYN gå ännu lägre ner i åldersklasserna och se närmare på vad som händer i årskurserna 4–6 samt vid övergången till årskurserna 7–8. Syftet är också att ta fram nya redskap för att stödja välbefinnandet i skolan.

Många undersökningar har visat att skolelevers psykiska hälsa har försämrats under senare år. Välbefinnandet minskar framför allt i högstadieåldern och tar sig i uttryck på många olika sätt.

– Vi vet från tidigare att stadieövergångarna är kritiska skeden då det för många elever sker stora förändringar. Välbefinnandet börjar gå i negativ riktning i synnerhet under årskurserna 7–9 men tidigare undersökningar visar att många mår sämre redan när de inleder årskurs 7.

– Det visar att vi behöver gå ännu lägre ner i åldersklasserna för att se närmare på vad som påverkar den här negativa utvecklingen, säger Anna Widlund, universitetslärare i specialpedagogik vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa.

Widlund är involverad i det nya projektet SAMSYN (med tillägget ”Tidiga mångprofessionella insatser för att systematiskt stödja barns och ungas välbefinnande i skolkontexten: Från forskningsdata till evidensbaserad samverkan”). Projektet inleddes i höstas och avslutas 2025.

– Det här är ett tvärvetenskapligt projekt som samlar ämnen som specialpedagogik, hälsovetenskaper och utvecklingspsykologi. Vi vill ta till vara den breda kompetens som finns här för att verkligen gå på djupet av vad som påverkar elevernas välbefinnan-

de, förklarar hon.

Bygger på tidigare projekt I praktiken innebär det här projektet en påbyggnad av både tidigare och pågående projekt vid ÅA i Vasa. Det som skiljer SAMSYN är att man inom ramen för det ska fokusera på skolkontexten och personalgrupper samt också på hemmen och vårdnadshavarna.

– Vi är intresserade av psykisk hälsa och välbefinnande men fokuserar inte bara på eleverna. Vi ska också se närmare på personalen och vårdnadshavarna för att få en bredare bild av faktorer som samspelar och som påverkar elevernas välmående, säger projektkoordinator Johanna Nordmyr, universitetslärare i vårdvetenskap.

Pilotundersökningen inleds i januari och den första datainsamlingsomgången riktar sig till frivilliga skolor i Vasa och Korsholm under våren.

– Det är frivilligt att vara med men intresset har varit stort och vi har flera skolor som uttryckt intresse för att vara med i projektet, berättar hon.

I början av nästa år kommer mätinstrumenten att testas innan undersökningen genomförs på allvar under våren. Genom en digital enkät ska data om elevernas psykiska välmående insamlas. Också aspekter kring skolmotivation och -prestationer ska

mätas.

– Vi kommer att följa upp eleverna i årskurs 4–6 totalt fem gånger varje vår och höst och det pågår i tre år tills eleverna slutligen går i årskurs 6–8. Forskningsassistenter kommer att utföra testen så själva datainsamlingen innebär inget extra arbete för lärarna. Däremot hoppas vi att lärarna kan hjälpa oss med de praktiska arrangemangen, säger Widlund.

när välbefinnandet försämras och följaktligen effektivare kunna sätta in åtgärder för att stöda välbefinnandet, säger hon.

Nordmyr tillägger att projektresultaten också ska integreras i lärarutbildningen.

– Resultaten kommer att synas i fakultetens lärarutbildningar på olika sätt. Också inom fortbildningen kommer vi att dela med oss av våra rön för lärare på fältet.

Får ta del av resultaten

Enligt Widlund, som tidigare har varit involverad i liknande forskningsprojekt, har majoriteten elever ett positivt välmående. Men det som oroar henne är att gruppen elever som mår sämre har vuxit och börjar också vara ganska stor.

– I alla mätningar som gjorts och som jag varit delaktig i från 2008 fram till nu ser vi att andelen skoltrötta elever ökar för varje gång. Vi ser också stora könsskillnader och i dag är det betydligt fler flickor som mår sämre i skolan.

Projektet SAMSYN, som finansieras av Vasa stad, har en budget på 380 000 euro. De är båda glada för att projektet sträcker sig över flera år, men har förhoppningar att det i framtiden kommer nya projekt som bygger vidare på resultaten.

– Vi hoppas att arbetet kan fortsätta efter att det här projektet avslutas så att vi kan arbeta vidare för att på bredare bas kunna implementera en god modell för hur man systematiskt kan främja elevers välbefinnande. För lärande har vi systematiska test och förebyggande åtgärder. Men det gäller inte i lika hög grad för välmående, säger de.

Tanken är att skolorna som medverkar kontinuerligt ska få ta del av resultaten av datainsamlingen. Syftet är inte heller bara att identifiera faktorer som påverkar välbefinnandet utan också att ta fram nya redskap som kan stödja elevernas välbefinnande.

– Vi kommer att satsa på att ha en gemensam dialog med alla i gruppen och fundera på hur vi kan stödja välbefinnandet utifrån skydds- och riskfaktorerna som identifieras. Vårt nyckelfokus är därmed på kommunikation och samarbetet mellan hem och skola, förklarar Nordmyr.

Widlund fortsätter: – Vilka förändringar påverkar en viss grupp elever till den grad att de börjar må sämre. De faktorerna hoppas vi kunna identifiera.

Målet är framför allt att identifiera elever som mår dåligt. En riskgrupp är elever som presterar sämre, men vi vet också att prestation och välmående inte alltid går hand i hand, understryker Widlund.

– Det finns elever som trots att de presterar bra och är motiverade mår ganska dåligt. Den gruppen är svårare att identifiera och tanken är att vi med intensivare och systematisk mätning bättre kan följa med

De som mår sämre ökar i antal

text och foto: christoffer thomasfolk

9

13.1.2022 • Nr 1

Bilden fint verktyg för lärandet Amanda Östermans illustrationer gör undervisningen tydligare och även piggare. Pedagoger kan beställa bilder av henne och plocka illustrationer ur hennes bildbank på nätet – gratis.

 Amanda Österman tecknar bilder för många olika ändamål.

Illustrationerna tar snabbt form på hennes ritplatta. Här intervjuas hon för Läraren på ett kafé i Pargas.

B

ildassistenten heter den bildbank som Amanda Österman skapat på nätet och där lärare och andra fritt kan ladda ner illustrationer för användning i undervisningen eller annan verksamhet i skola eller daghem.

Amanda Österman arbetar som skolassistent i Sarlinska skolan i Pargas och använder själv ofta bilder under lektionerna, i huvudsak illustrationer som hon själv producerat för ändamålet.

Bilderna ska stöda lärandet, underlätta förståelsen och skapa ett intresse för ämnet som lärs ut. Illustrationerna fungerar både som stöd för minnet och för att förklara ett samband, ett begrepp eller till exempel ett ord, säger hon.

– Har man en bild till stöd kan det hjälpa att följa med en text eller föreläsning. Det märkte jag redan när jag själv gick i skola och så fungerar jag ännu i dag. En bild bredvid en text hjälper mig att komma ihåg texten.

Fler och fler Bildassistenten började ta form för ungefär ett och ett halvt år sedan, då Amanda Österman började lägga upp bilder hon skapat i samband med undervisningen.

De blev fler och fler, då också kollegerna i skolan i allt högre grad hade börjat beställa illustrationer av henne för sina egna lektioner.

Till saken hör att Amanda Österman tecknar både snabbt och med nöje. Därför hjälper hon gärna andra pedagoger i deras arbete.

Det är också förklaringen till att

bilderna är gratis så länge de används i undervisningssyfte i daghem och skolor.

Snabb leverans Bildbanken växer hela tiden och illustrationerna där är upplagda enligt ämneskategori. Det går också att beställa helt nya bilder för specifika önskemål. Det sker smidigt via en annan funktion i bildbanken, nämligen Önskeassistenten.

Leveransen ska vara snabb. Det är en av idéerna, säger Amanda Österman.

– Önskeassistenten är den del som används mest, säger hon och berättar att beställningarna också kan handla om större helheter och mer omfattande teckningar.

Som exempel kan nämnas att hon för ett tag sedan för undervisning i biologi och ekologi gjorde il-

lustrationer som användarna bygger upp efterhand då de undervisar, som en scen. Mot en skogsbakgrund går det att lägga till nya delar såsom djur och växter.

– Det är sådant man kan göra med digitala bilder, säger Amanda Österman och poängterar att hugade beställare inte ska låta sig bromsas när det gäller idéer till nya bilder.

Digitalt Bilderna för skolbruk tecknar Amanda Österman digitalt, vilket gör jobbet både snabbt och smidigt.

– Det går fort att färga områden, och linjerna blir snabbt rena, säger hon och visar hur en illustration tar form på ritplattan.

Olika lager kan med några klick läggas till eller tas bort, och det-

samma gäller för andra element såsom bakgrund och skuggor.

Trivs i skolmiljön Bilder och konstutövning är Amanda Östermans stora passion.

Hon arbetar även som fotograf och målar tavlor.

– Det jag illustrerar privat tar jag betalt för.

Som skolassisten har hon nu arbetat i åtta års tid, med start i lågstadiet. I Sarlinska skolan, som har årskurserna 7–9, har hon nu arbetat i drygt fem år. Där är hon numera också teknikansvarig.

– Jag tycker om att jobba i skolan. Det här är ett roligt yrke.

Bildbanken hittas på adressen artamandaosterman.com. text och foto: niclas erlin

Illustrationer piffar upp Bilderna kan användas som element också i filmer.

Nina Aspegrén som är lärare i matematik i Sarlinska skolan i Pargas har i flera års tid gjort videoklipp som hon nyttjar i undervisningen för att klargöra förlopp och förklara fenomen.

För att piffa upp filmerna har hon även använt sig av Amanda Öster-

mans illustrationer, som hon beställt enkom för ändamålet.

Som exempel nämner hon en bild på myror som traskar längs alla fyra kanter på en sida av en låda och som därmed illustrerar en omkrets, och likaså en bild på myror som målar en låda och som på det sättet visar en viss area.

– Amanda tecknar otroligt snabbt och hon är duktig på att förstå vad det är man vill få förklarat med bilden, kommenterar Nina Aspegrén sin kollegas verksamhet när det gäller illustrationerna. niclas erlin

 Den här bilden som Amanda Österman gjort illustrerar en omkrets. Myrorna traskar längs kanterna.

10

13.1.2022 • Nr 1

kolumnen jan alin Klass- och mattelärare Vasa övningsskola

Revolutionerade videon undervisningen?

Det var mörkt, det var kallt och det var fruktansvärt orättvist! En regnig höstmorgon 1982 stod vi, några fjärdeklassister, och såg genom fönstret hur lärarkåren vid Ytternäs skola bekantade sig med skolans första videobandspelare. För att strö ytterligare salt i såret var det Kalle Ankas julafton de såg på.

Inte nog med att lärarna fick vara inne i värmen på rasten, de fick se på Kalle Anka också!

Videobandspelarens intåg betydde att vi kunde se tv-program när som helst och inte var bundna av skol-tv:s sändningstider. Jag vet inte hur snacket gick i lärarrummet, men det skulle inte förvåna mig om det fanns de som trodde att videobandspelaren skulle revolutionera undervisningen.

Jag kom att tänka på den där morgonen när jag såg en tråd på Twitter där den svenske läraren Mathias (@Mathiasis) frågade: ”Vilken är er största pedagogiska synd?”. Svaren han fick var ett historiskt smörgåsbord av pedagogiska modenycker: The Big 5, ämnesövergripande projekt, framtidskompetenser, läxfritt, elevledda utvecklingssamtal, SAMR, lärstilar, kamratbedömning, matriser, kollegialt lärande, ”eleven ska själv söka kunskap”, Minecraft i undervisningen, bedömning för lärande, låta elever med lässvårigheter ”lyssneläsa”, inga läroböcker och entreprenöriellt lärande.

Det många av modenyckerna har gemensamt är att de i tiderna presenterats som modeller eller undervisningssätt som skall revolutionera undervisningen. Hittills har ingen gjort det. Det är nog helt enkelt så att det inte finns, och aldrig kommer att finnas, undervisningssätt som passar alla elever.

Det många av modenyckerna har gemensamt är att de i tiderna presenterats som modeller eller undervisningssätt som skall revolutionera undervisningen. Hittills har ingen gjort det. Det är nog helt enkelt så att det inte finns, och aldrig kommer att finnas, undervisningssätt som passar alla elever. Det finns ingen pedagogisk silverkula, helt enkelt.

Av svaren framkom också att det genom åren satsats mycket tid och pengar i skolorna på fortbildning i och implementerandet av diverse modenycker. Tid och pengar som när man ser i backspegeln känns bortkastade. Tid och pengar som kunde ha spenderats bättre.

Det här var alltså vad svenska lärare svarade, och undervisningen i Sverige styrs i högre grad än i Finland av politiska åsikter och hur det gick i senaste val. Även om undervisningen inte ändrar lika vindflöjelaktigt här i Finland är vi inte immuna mot pedagogiska modenycker. Det finns skäl att minnas att våra hjärnor inte förändrats på tio tusen år.

Jag minns inte att videobandspelaren kom särskilt ofta till användning i vårt klassrum i Ytternäs skola på 1980-talet. Det mest bestående minnet av den är från den regniga höstmorgonen, som kanske gjorde att jag blev lärare. För att få vara inne på rast och se på Kalle Anka.

Pandemin präglar även 2021 års nyord Coronapandemin fortsatte att prägla både samhället och språket under 2021. Nästan hälften av orden på Språkrådets och Språktidningens årliga nyordslista har anknytning till pandemin. Flera av orden beskriver hur vi hanterar en ny vardag.

– Pandemin kommer att ge avtryck både i språket och tillvaron även i framtiden. Vi lär få vänja oss vid hybridmöten, alltså möten som är både fysiska och digitala, med efterföljande zoomtrötthet.

Och de som definitivt är här för att stanna är alla de coronahundar vi skaffat det senaste året, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Isofs avdelning Språkrådet.

Flera nyord kan också kopplas till vägen ut ur pandemin. Vac-

cineringen mot coronaviruset har till exempel gett upphov till nyord som vaccinnationalism och vaccinpass. De långvariga konsekvenserna av covid-19 ger även de avtryck i språket.

– Vissa upplever fono, fear of normal, en rädsla för en återgång till ett vanligt liv. Personer som har insjuknat i covid-19 drabbas ibland av postcovid samtidigt som vårdanställda och andra kan få maskne, hudbesvär som finnar, till följd av att de har varit tvungna att använda munskydd eller visir, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

Klimatfrågan fortsätter även den att färga språket. På årets lista märks bland annat svinnlåda, tippningspunkt och nettonollmål. Debatten om gängkriminali-

tet gjorde att det började talas om gangfluencers, personer som glorifierar en kriminell livsstil i sociala medier. Teknikutvecklingen bidrar ständigt till inflödet av nyord. I år finns bland annat metaversum, kryptokonst och ljushare på listan.

Nyordslistan innehåller 36 ord som har myntats eller blivit vanligare under året. Alla ord är inte helt nya. Att de finns med i listan beror på att de har blivit vanligare under 2021. Orden i listan säger något både om det gångna året och om språkliga trender. De visar aktuella ord och mönster för hur nya ord bildas i svenskan.

2021 års nyordslista finns till exempel på adressen www.spraktidningen.se/nyord2021

Ett urval nyord ○ Anosmi frånvaro av luktsinne. ○ Coronahund hund som skaffats som husdjur under coronapandemin. ○ Gaslighta manipulera en person genom att förneka fakta eller att sprida felaktig information i syftet att få personen att tvivla på sitt förstånd. ○ Genombrottsinfektion infektion som drabbar person som är vaccinerad mot det virus som orsakar infektionen. ○ Jobbonär person som fortsätter att arbeta efter att ha nått åldern för pension. ○ Postcovid kvarvarande symptom efter genomgången covid-19-infektion. ○ Spökkök matställe där menyn från en känd restaurang erbjuds enbart för avhämtning eller utkörning. ○ Svinnlåda låda med livsmedel som närmar sig bäst före-datum, är på väg att bli dåliga eller anses ha skönhetsfel och därför säljs till nedsatt pris. ○ Zoomtrötthet mental utmattning som uppstår till följd av många videomöten.

Educamässan skjuts upp till 2023

Ett välmående barn lär sig bäst!

På grund av coronabegränsningarna kommer Educamässan inte att arrangeras i slutet av januari, utan skjuts upp med ett år till den 27–28 januari år 2023.

Barn och ungas välmående tryggas bäst då skolan och vården har ett smidigt och genuint samarbete under samma tak - i skolan!

Mikko Ollikainen

298 Annonsen betald av Enat Österbotten r.f

Österbotten

Regionförvaltningsverket i Södra Finland har förbjudit alla publika tillställningar inomhus i Nyland fram till 17.1. Arrangörerna tar det säkra för det osäkra och inhiberar mässan. Detta betyder att också FSL:s kvällsfest i samband med och som avrundning på den första mässdagen den 28 januari inhiberas, liksom också OAJ:s Educakryssning.

11

13.1.2022 • Nr 1

Ny kolumnistkvartett Vårens kolumnister i tidningen Läraren är Li Andersson, Pernilla Lindroos, Jan Alin, och Minttu Myllynen.

Pernilla Lindroos har varit klasslärare i 20 år men jobbar nu i Ytternäs skola i Mariehamn med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Parallellt med lärarjobbet har hon utvecklat läromedlet Livskunskap, ett utbildningsprogram för att stärka barns självbild i skolmiljö. Pernilla har också skrivit både barnböcker och ett antal skönlitterära romaner.

Också Jan Alin har rötterna på Åland. Han är utbildad restaurangservitör och klasslärare. Jan inledde lärarkarriären på Sirkkala skola i Åbo och är nu klass- och mattelärare på Vasa övningsskola. Jan är fembarnsfar, har hund och två katter, och gillar att läsa och fotografera på fritiden. Jan Alin lyssnar på Bruce Springsteen varje dag och stryker på tisdagar.

Minttu Myllynen är lärare i Winellska skolan i Kyrkslätt. Under de senaste åren har hon jobbat som tutorlärare och med olika projekt kring digital kompetens.

Är intresserad av allt som tangerar lärande och god undervisning.

Denna vår jobbar Minttu bland annat med Digilandet, som är ett projekt med målsättningen att

#HelsingforsLärSig

Li Andersson.

Världens mest storslagna plats att lära sig!

Minttu Myllynen.

Jan Alin.

– En samlad organisering av landets skolledare gör professionens röst starkare, både nationellt och lokalt. Det kommer att märkas genom ökad medlemsnytta och att skolledarna får större inflytande i viktiga skolpolitiska frågor. Jag hoppas många medlemmar tar chansen och röstar i den kommande medlemsomröstningen, säger Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Lärarförbundet Skolledare ser stor nytta för medlemmarna i framtiden.

– Att samla alla Sveriges skolle-

dare i en organisation som har en tät samverkan med lärarna kommer ge större möjligheter att nå framgång i förhandlingar och att lyfta upp skolans frågor – frågor som vi vet är viktiga för hela samhället. Det kommer leda till stor medlemsnytta och facklig styrka.

Nu ser jag fram emot att höra vad alla skolledare tycker och tänker, och hoppas att många väljer att göra sin röst hörd i medlemsomröstningen.

Medlemmarnas röst avgör Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén upplever att fackens roll skulle stärkas av en samgång.

– Det är nu dags för medlemmarna att säga sin mening om en ny organisering. För egen del så bedömer jag att vår roll skulle stärkas av detta. Men i omröstningen väger min röst lika tungt som alla andras och nu är det upp till medlemmarna att påverka framtiden. Om medlemmarna ser fördelarna med en ny organisering kommer ett sådant förslag

Världens mest storslagna plats att lära sig!

Pernilla Lindroos.

Medlemsomröstning om svenska lärarfackens tillhörighet Förbundsstyrelserna i Sveriges Skolledarförbund, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet har beslutat att det ska genomföras medlemsomröstningar bland förbundens yrkesaktiva medlemmar i respektive förbund. De ska handla om huruvida förbunden ska gå vidare med planerna på en ny organisering inom ramen för organisationernas tillhörighet i Saco.

lediga jobb

öka elevernas och lärarnas digitala kompetens.

Li Andersson är undervisningsminister och ordförande för Vänsterförbundet.

att läggas fram på förbundsmötet i maj förutsatt att Lärarförbundet och Sveriges Skolledarförbund fattar motsvarande beslut.

Stärker professionens ställning Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, håller med.

– Sveriges lärare behöver en samlad, facklig kraft som driver lärarkårens intressen. Jag är övertygad om att en gemensam organisering ger oss mycket bättre förutsättningar att stärka professionens ställning än vad vi har i dag.

– Men det är en stor förändring, därför ser jag fram emot att få veta vad alla Lärarförbundets medlemmar tycker genom den medlemsomröstning som står för dörren.

Medlemsomröstningarna kommer att genomföras i alla tre förbunden digitalt under perioden 20 januari till den 15 februari och medlemmarna kan rösta ja, nej eller avstår. Resultaten av omröstningarna presenteras den 18 februari.

Fostrans- och utbildningssektorn vid Helsingfors stad är internationellt uppskattad, Finlands största och mångsidigaste arrangör av småbarnspedagogik, förskole- och grundskoleutbildning, gymnasie- och yrkesutbildning samt fri bildning. Vi betjänar Helsingforsare varje år vid över 700 verksamhetsställen med hjälp av över 14 000 anställdas kunnande. Vi lär oss och utvecklas tillsammans. Kom med och skapa framtiden!

Vi söker till den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen

Lärare till ordinarie tjänster från och med den 1.8.2022. Tjänsterna publiceras och ansökningstiden börjar den 9.1 kl. 8.00 på adressen helsinkirekry.fi. Ansökningstiden går ut den 24.1.2022 kl. 16.00. Bekanta dig med oss på adressen hel.fi/ fostranochutbildning, hel.fi/edurekry/sv och @HelsinkiOppi Vi har lediga jobb också för lärare inom småbarnspedagogik.

Haemme myös suomenkieliseen perus- ja lukiokoulutukseen opettajia vakinaiseen virkasuhteeseen.

Tidningen Läraren utkommer med tio nummer denna termin.

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9 Nr 10

13.1 27.1 10.2 24.2 10.3 24.3 7.4 28.4 12.5 2.6

Efter sommaren utkommer höstens första nummer av Läraren den 11 augusti 2022.

12

13.1.2022 • Nr 1

3 orsaker att delta 1. UNICEF-rundan är lätt att ordna: välj dag, anmäl er och använd det kostnadsfria materialet som skräddarsytts för olika årskurser.

2. Evenemanget är läroplansenlig undervisning i de mänskliga rättigheterna och global fostran.

© UNICEF/UN0406611/Htet

3. Genom att delta hjälper ni barn i Myanmar att få gå i skola och lära sig läsa och skriva.

Läs mer och anmäl din skola: unicef.fi/unicef-rundan/ eller 09 594 501 2021– 2022

UNICEF-RUNDAN Elevernas omtyckta motionsjippo kommer igen!

Med Mumin och fantastiska pris!

Mumin är med i UNICEFrundans material. Uppmuntra dina elever att röra på sig till förmån för läs- och skrivkunskap med hjälp av materialen.

UNICEF rekommenderar inte några varumärken, produkter eller tjänster.

© Moomin Characters™

UNICEF-kävely mainos Läraren-lehti 2021-2022.indd 1

21.6.2021 16.49

ial Välj mater r som passa a dig och din elever!

Flexibel undervisning med Otavas läromedel Med Otavas läromedel och digitala lösningar kan du skräddarsy undervisningen efter dina behov.

Vi besöker gärna din skola, också på distans!

Engelska gymnasiet

otava.fi/otavautbildning

Otso är en applikation som ger eleven möjlighet att lyssna på ljudfiler till en tryckt bok, titta på videor och mycket annat. Läs mer på otava.fi/otso_sv