Läraren 20 2018

ledaren En demokratisk organisation värnar om den fria pressen. ЮЮ r sidan 2

13.12.2018 • Nr 20 Årgång 44 (125) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Hvad är det för en skråpuk?

God jul!

Vem är det som iklär sig julgubbsmasken den här gången?

Personen bakom skråpuken är bekant för tidningen Lärarens läsare sedan många år. Dock är detta sista gången personen framträder i sin nuvarande roll i detta blad. ЮЮ r läs mera på sidan 5

Tidningen Läraren och Finlands svenska lärarförbund FSL tillönskar alla sina medlemmar och samarbetspartner en god jul och ett gott nytt år. I stället för att sända julhälsningar stöder FSL som vanligt UNICEF med en inbetalning.

Förbundskansliet håller stängt 21.12.2018–1.1.2019. Uppgifter om rådgivning i brådskande fall finns på förbundets webbsida, www.fsl.fi.

Det första numret av tidningen Läraren år 2019 utkommer den 17 januari.

Vi träffas inte längre Betydelsen av läs- och skrivfärdigheterna blir allt viktigare. I en globaliserad värld mister fysiska avstånd sin betydelse. Vi kommunicerar genom digitala medier, leder och medverkar i virtuella nätverk. Vårt jobb flyttar kanske upp i molnet och vi träffar inte våra kolleger längre fysiskt.

SIGGE SANDSTRÖM Kolumnen

ЮЮ r sidan 10

Ömsesidigt språklärande Då två människor med olika modersmål lär sig varandras språk av varandra kallas det tandem, berättar professor Michaela Pörn (t.v.) och forskare Katri Hansell. ЮЮ r sidan 8

foto: tom ahlfors

2

13.12.2018 • Nr 20

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Medlemmarnas tidning Jag har som chefredaktör för Läraren haft förmånen att på nära håll kunna följa, och delvis i viss mån påverka, Finlands svenska lärarförbund FSL:s tillväxt under tre decennier. Åren 1986–1998 jobbade jag tillsammans med förbundsordförande Lilly Hollstén. Det var en tid av uppbyggnad för förbundet och också för mig.

Jag bedrev idoga fenomenbaserade studier speciellt inom lönepolitikens område. De syftade till att förstå hur saker och ting egentligen hörde ihop.

Förbundskansliet hade färre anställda än idag och jag fungerade som chefredaktör, men även informatör vid sidan om. En icke helt oproblematisk kombination, men nöden hade ingen lag. Länge nog utkom Läraren dessutom med 30 nummer i året, så redaktionen som även då bestod av två personer hade händerna fulla.

Hollstén visste hur en slipsten ska dras och tillsammans drev vi en aktiv facklig linje. FSL fick en stark profil och synlighet i medierna. Det är inte fy skam, då man tänker att utbildningen och lärarna utgör centrala pusselbitar då man ser till den finlandssvenska identiteten och självbilden.

Dan Johanssons ordförandeperiod (1998–2014) kan ses som en period av professionalisering för förbundet. För mig innebar det en period av ömsesidig respekt och en samsyn om hur förbundet skulle ”sälja” sitt budskap. Vi var på samma våglängd.

Förbundet anställde i början av 2000-talet en kommunikatör, vilket onekligen hjälpte till att renodla mitt journalistiska uppdrag.

Läraren är nämligen språkrör för förbundet, men tidningen har samtidigt en självständig position. Det är uttryckligen chefredaktören som i sin egenskap av ansvarig redaktör definierar tidningens linje så att denna också vid behov omfattar en kritisk granskning av förbundet.

Sagt på annat sätt: Läraren är i första hand FSL-medlemmarnas tidning. Inte ett språkrör för ledningen.

Journalistik och kommunikation är två skilda ting och FSL företräder en modell, som säkerställer att det finns en skiljevägg mellan de tu. Det här är för all del rätt naturligt för en organisation, som företräder lärare. Fostran till demokratiskt tänkande bör rimligen vara en del av varje lärares DNA. En demokratisk organisation värnar om den fria pressen.

De sista fyra åren har jag samarbetat med Christer Holmlund, som har lett förbundet sedan år 2014. Han har profilerat sig som en aktiv aktör ute på fältet och har delaktighet som honnörsord.

Det har varit givande, och stundom onekligen även arbetsdrygt, att jobba med och för de finlandssvenska lärarna.

Innerst inne vet jag förstås att jag har varit lyckligt lottad. För en skrivande och läsande människa har det känts bra att ha en mer eller mindre obegränsad tillgång till offentligheten. När jag har fått en idé om en text har det varit en kort väg från tanke till handling.

Jag tillönskar min efterträdare Mattias Fagerholm och redaktör Tom Ahlfors, som också är en trotjänare som har hunnit jobba drygt 18 år vid Läraren, lycka och framgång i det fortsatta värvet.

Jag innesluter mig i värderade läsares ynnest!

Läraren är i första hand FSLmedlemmarnas tidning. Inte ett språkrör för ledningen.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 44 (125). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR, Carl-Erik Rusk, tfn 050-5160675, e-post carl-erik.rusk[at] fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

TILLTRÄDANDE CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, e-post mattias.fagerholm@fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,25 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 64 euro, 1/2 år 33 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2018.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

En julhälsning från förbundet Julen kommer sent denna gång för i januari 2019 justeras lärarlönerna i kommunerna med en lokal justeringspott. En engångspott betalas också ut!

De senaste avtalsförhandlingarna förde med sig en del löneförhöjningar som träder i kraft inom kort. Bland annat betalas en engångspott på 9,2 procent av novemberlönen ut i samband med januarilönen 2019.

Från och med januari 2019 finns också en lokal justeringspott på 0,9 procent av lönesumman för UKTA att tillgå i kommunerna. Det här är en löneförhöjning som man på lokalnivå bestämmer hur man fördelar. Det kan handla om att justera lokala löneorättvisor eller belöna vissa kompetenser eller ansvarsuppdrag.

Läs mer om villkoren för lönejusteringarna på www.fsl.fi.

Spana in årets julkalender Lucka för lucka fram till julafton presenterar vi 24 av våra förtroendevalda inom förbundet.

Du kan följa med julkalender på vår webbsida eller på våra sociala medier med hashtaggen #fsljulkalender.

God jul!

Vi håller stängt på förbundskansliet 21.12.2018-1.1.2019. Vi tackar för det gångna året och önskar god jul och gott nytt år!

3

13.12.2018 • Nr 20

Examen på engelska åsamkar nationalspråken stor skada Regeringen vill se över gymnasielagstiftningen bl.a. så att studentexamen kan avläggas också på engelska.

– Onödigt! Konsekvensen blir att de två nationalspråkens ställning urholkas, säger Finlands svenska lärarförbund FSL och många andra förbund och samfund. Uttalandet har undertecknats bl.a. att Äidinkielen opettajain liitto och Engelsklärarna i Finland.

Lärarfacket OAJ har en annan syn. OAJ förordar regeringens förslag med de därtill anslutna motiveringarna. Dock vill OAJ samtidigt betona att studentexamen primärt är en nationell examen och att man bör värna om nationalspråken.

Regeringen vill att studentexamen ska kunna avläggas på engelska av studerande som har genomfört lärokursen för gymna-

sieutbildningen eller en yrkesexamen huvudsakligen på engelska.

I den engelskspråkiga studentexamen avläggs samma prov som i den finsk- eller svenskspråkiga examen. I reformen har man beaktat nationalspråkens ställning som en obligatorisk del av examen så att det även i den engelskspråkiga examen ingår ett prov i finska eller svenska.

– En engelskspråkig studentexamen skulle öka andelen engelskspråkig undervisning som riktas till finsk- och svenskspråkiga unga i de finländska gymnasierna. Det finns orsak att allvarligt värdera behovet av, motiven för och konsekvenserna av en sådan examen, säger FSL m.fl. organisationer och samfund i ett gemensamt uttalande, som har riktats till riksdagens kulturutskott.

I uttalandet uttrycks en misstanke om att avsikten är att få till en tolvårig studiestig för helt

finsk- och svenskspråkiga elever.

Detta skulle få vådliga effekter på kvaliteten i undervisningen, modersmålskunskaperna, nationalspråkens ställning och likvärdigheten i utbildningen.

I uttalandet anses att denna lagproposition skulle rubba på nationalspråkens ställning som undervisningsspråk i gymnasiet och strida mot grundlagens stadganden rörande tryggandet av nationalspråkens ställning. Därför bör propositionen behandlas också i grundlagsutskottet.

Riksdagens kulturutskott hade kallat förbundsordförande Christer Holmlund till utskottets sammanträde fredagen den 30 november. Holmlund hördes som sakkunnig rörande regeringens proposition, som bl.a. gäller introduktionen av studentexamen i engelsk version. c-e rusk

Tandlös övervakning retar lärare, elever och föräldrar Regionförvaltningen måste få större befogenheter att på eget initiativ granska kvaliteten och jämlikheten i skolan.

– Vårt nuvarande övervakningssystem är tandlöst, långsamt och byråkratiskt, anser Finlands Svenska Lärarförbund, Hem och Skola och Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Ansvaret kan inte ligga på föräldrarna, eleverna eller studerandena.

Undersökningar visar att elevernas och de studerandes socioekonomiska bakgrund fortsättningsvis har en stor inverkan på studieframgången. Vikten av en

jämlik utbildning och behovet av en myndighet som självmant övervakar och ingriper när lagar och styrdokument i skolan inte följs är uppenbart.

Utöver lagen och läroplanen är det Utbildningsstyrelsens kvalitetsrekommendationer som ska styra verksamheten i skolan. I dagsläget kan Regionförvaltningsverket endast skrida till åtgärder när en klagan i ett enskilt fall väckts.

FSL, HoS och FSS anser att det behövs en myndighet som har ansvaret för att bevara kvaliteten och jämlikheten i skolan och vid behov ställa utbildningsanordna-

Vem ska få Finska VetenskapsSocietetens lärarpris 2019?

FSL har äran att ge förslag på mottagare av det svenska priset, därför ber vi er om förslag på goda kandidater som uppfyller prisutdelarens kvalifikationer. År 2019 står matematik och de naturvetenskapliga ämnena i turen. ”Stimulerande lärare som lyckats få många av sina studenter att framgångsrikt fortsätta med högskolestudier inom området borde speciellt beaktas.”

Prissumman är 5 000 euro, skolan erhåller dessutom en summa på 2 000 euro att använda för att utveckla undervisningen i lärarens ämne.

Ditt/Dina förslag bör vi få senast fredagen den 1 mars 2019. Skriv en motivering som tar fasta på VetenskapsSocietetens önskemål. Sänd förslagen i elektronisk form till christer.holmlund@fsl.fi.

ren till svars när man inte har satsat tillräckligt med resurser.

– En förälder måste kunna lita på att lagen och läroplanen följs.

Detta ansvar skall inte vila på föräldrarna, säger Hem och Skolas ordförande Anders Adlercreutz.

FSL, HoS och FSS värnar alla om barnens och de ungas rätt till en jämlik skola och utbildning.

Det är en rättskyddsfråga som borde ha högsta prioritet.

– Alla elever och studerande får inte det lagstadgade stöd och den jämlika behandling de har rätt till i skolan. Det behövs en myndighet som har ett särskilt ansvar för att skolan och skolvardagen är trygg och hälsosam för alla som kan ingripa med låg tröskel när det inte uppfylls, säger Bicca Olin, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS. Utbildningsanordnarna ansvarar själva för att lagen och läroplanen följs. Problem uppstår då ekonomin på många håll är ansträngd och man inte kan leva upp till det som lagen och styrdokumenten förutsätter.

– Vi hyser ingen misstro till rektorerna eller lärarna, tvärtom, de gör så gott de kan. Däremot behöver vi en myndighet som på eget initiativ granskar att lagen och styrdokumenten följs och som ansvarar för förebyggandet och bevarandet av kvaliteten och jämlikheten i vår skola, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för Finlands Svenska Lärarförbund.

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Livsverk För ett par år sedan firade vi Kalle Rusks 30-åriga yrkeskarriär som chefredaktör för Läraren och nu då han går i pension vid årsskiftet har ytterligare två år gått. Idag skulle det lätt gå att fylla kolumnen med all möjlig statistik över det Kalle gjort under sin yrkesverksamma karriär, men jag väljer här att lämna detta till historieskrivarna.

I stället vill jag dela med mig av mina personliga reflektioner kring den Kalle jag lärt känna och fått dela min fackliga karriär med.

Kalle lyfter ofta sin journalistiska bakgrund som den faktor som gjort honom till en vetgirig och frågvis människa, och det har han mycket rätt i – han är en fullfjädrad journalist. Men han har samtidigt också med sin personlighet, med stor iver, entusiasm och humor, varit med om att forma det FSL vi har idag. År 1994 träffade jag Kalle för första gången, då var han redan chefredaktör för tidningen Läraren. Vi möttes under förbundets ordförande- och sekreterarkurs där han självfallet var med. För mig som ny i fackliga sammanhang kändes Kalles sakkunskap, i synnerhet inom lönepolitik, helt enastående! Glädjande nog var han redan då välvilligt inställd till att dela med av sitt kunnande samtidigt som han lyssnade in och analyserade vad en ny i gamet hade att ge.

Han utmanar oss så gott som alla dagar med frågor gällande namn på låtar och/eller band som kan associeras till stundens samtalsämne.

År 2008 kom vi in i följande fas av vårt samarbete då vi blev kolleger och delade en arbetsvardag. Våra lönepolitiska diskussioner fortsatte men med större intensitet och jag var lika fascinerad över Kalles kunnande och brinnande intresse. Då fick jag även se en annan dimension av Kalle. Det handlade om den outtömliga kunskapskälla han är gällande musik. Han utmanar oss så gott som alla dagar med frågor gällande namn på låtar och/eller band som kan associeras till stundens samtalsämne.

Hösten 2014 skedde följande förändring i vår arbetsrelation.

Kalle var fortfarande chefredaktör och fick uppleva sin tredje förbundsordförande, som jag nyss hade blivit vald till. Även i denna relation fanns lönepolitik med som ett centralt diskussionstema, men nu kom även alla möjliga andra teman med på listan. Det handlade om att få råd och insikt i tidigare praxis inom förbundet, organisationspolitiska frågor kring OAJ och mycket annat.

Den hjälp jag fått på vägen är jag mycket tacksam över. Glädjande nog har vi för det mesta tyckt lika, men ibland har vi även tänkt olika, vilket jag sett som en styrka då vi båda haft en brinnande vilja att föra förbundet framåt.

Jag kan på inget sätt via denna kolumn rättfärdiga det stora livsverk Kalle gjort för Finlands Svenska Lärarförbund. För min egen del och på förbundet vägnar vill jag ödmjukt och med stor respekt tacka dig Kalle för allt du gjort under dina år som redaktör och chefredaktör på förbundet. Samtidigt önskar jag dig allt gott i fortsättningen och lyckliga dagar i din nya vardag.

Tack Kalle!

PS. Jag vill också rikta ett tack till er där ute på fältet för det ni gjort under 2018 för bildningen i vårt land och önskar er en god jul och ett gott nytt år!

4

13.12.2018 • Nr 20

Ny strategi för ansökningar

Fokus ger resultat, tror SFV Svenska folkskolans vänner SFV vill få mer för pengarna.

– Det finns alltid pengar för goda projekt, säger Sixten Sandström, sektorsansvarig för utbildning vid SFV.

Svenska folkskolans vänner rf har till ändamål att främja bildningsarbetet bland Finlands svenska befolkning genom att understöda skolor, barnträdgårdar och bibliotek, utge studieunderstöd ävensom stödja andra former av finlandssvenska bildnings- och kultursträvanden.

SFV har sett över sin strategi, eller snarare sagt har man förädlat strategin som bygger på förmålsparagrafen i den anrika organisationens stadgar. Bl.a. har man byggt om hela ansökningssystemet. Den nya strategin tas i bruk fullt ut vid årsskiftet.

Organisationen har definierat fyra områden med egna kontaktpersoner. Områdena är utbildning, kultur och bibliotek, fri bildning och Svenska studiecentralen.

Dialog före beslut Introduktionen av kontaktpersoner syftar till att stärka dialogen med bidragsmottagaren redan innan besluten om bidragen tas.

Därmed uppstår en viss framförhållning och rimligen också kvalitet.

– Bättre fokus ger bättre resultat, sammanfattar kanslichef Johan Aura tankarna bakom strategin.

Utbildning och bildning är också framgent bärande element i SFV:s verksamhet. SFV eftersträvar också ökad genomskin-

UR SVENSKA FOLKSKOLANS VÄNNERS STADGAR SFV grundades år 1882

av att de bägge i grunden är lärare.

De har också bägge verkligen jobbat som lärare.

– Finns det för många måsten i skolan, frågar Sandström retoriskt.  – SFV gillar och stöder gärna goda projekt, försäkrar kanslichef Johan Aura (t.h.) och Sixten Sandström, sektoransvarig för utbildning vid SFV.

lighet.

– Vi vill bli bättre på att berätta vad vi gör, varför vi gör det och vad resultatet blev av satsningarna, säger Johan Aura.

Utbildning i fokus Utbildningen står i fokus och då förstås också lärarna.

– Med utbildning avser vi allt från småbarnspedagogik upp till universiteten, säger Sixten Sandström.

Men finns det intresse bland lä-

rarna och skolledarna för det som SFV har att erbjuda? Sandström har i höst varit ut på en turné i Svenskfinland, där de har berättat om och förankrat SFV:s nya linjedragningar.

– Jag är bekymrad! Våra träffar har för all del lockat folk, men påfallande få rektorer och lärare har deltagit, säger Sandström.

Aura och Sandström följer noggrant med det som är på gång i skolvärlden, inte minst på grund

Tema: Undervisning – kommunikation och växelverkan

Finlands ledande utbildningsevenemang

25–26.1.2019 Messukeskus, Mässcentrum Helsingfors Lördagens programtips!

Kl. 10.30 Skolans roll i digitaliseringen Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete och lärarutbildare och forskare vid Umeå universitet

g a n dne g dläegr v i s n i i t t n u r Grstund dFningsarbete l i n b ko

Registrera dig som besökare och läs mer om programmet: educamessut.fi Öppettider: fredag 25.1 kl. 10–18, lördag 26.1 kl. 10–17

Gymnas och yrke ieutbildn sutbild ing nin g

#educa2019

Trötta lärare Otaliga undersökningar har visat att lärarna i såväl grundskolan som gymnasiet är trötta; trötta på de ständigt återkommande reformerna och trötta på att resurserna inte förslår.

– Är det så att lärarna vilja att utvecklas har hämmats av argumentet om att det inte finns pengar, frågar Sandström.

Strategin har alltså setts över, men SFV har också tänkt om i ett annan avseende. Nästa år frångår SFV det nuvarande systemet med två ansökningsperioder och istället införs en löpande ansök-

dläggande Grunutbildning ik Småbarnspedagog

Högs Universikteoleutbild to n Yrkeshö ch ing gsko lor

la rsko Vuxe ö F n ut

bildn ing

ningstid.

Vad innebär den nya strategin?

Vi tar ett exempel.

Utbildningsmässan Bett i London, som är fokuserad på ny undervisningsteknologi, brukar locka också finlandssvenska lärare och skolledare. Ofta så att besöket sker med benäget stöd från de finlandssvenska fonderna och stiftelserna. Också SFV har utbetalat bidrag för liknande.

– I princip ska det inte vara möjligt att i framtiden få bidrag endast för ett Bett-besök. Bidrag kan beviljas förutsatt att besöket uttryckligen är en del av en större projekt som t.ex. fokuserar på ett vettig användning av ny teknologi i undervisningen, säger Aura och Sandström. text och foto: c-e rusk

Tolv fester Med den nyutgivna festboken Jadekaninens gryta får pedagoger och familjer en bok som låter barn med förundran och glädje lära sig om olika kulturer och traditioner.

Boken stöder den nya läroplanen för småbarnspedagogik och är en unik satsning baserad på föreningen Ad Astras tio år av erfarenhet av arbete för dialog och mångkulturella fester på skolor och daghem. Jadekaninens gryta av Milena Parland innehåller tolv sagor om fester, såsom Nouruz och månfesten. Läsaren får också bekanta sig med Befana med kvasten och ramadanlyktan.

Boken som kostar 25 euro + porto kan beställas via info@adastra.fi.

5

13.12.2018 • Nr 20

 Varje årgång av tidningen Läraren och dess föreångare finns inbunden i tidningssamlingenpå lärarförbundets kansli. På bilden bläddrar avgående chefredaktör Carl-Erik Rusk i tidningslägget från 1987, det år han tillträdde som chefredaktör.

Kalle Rusk sätter punkt Att få Kalle Rusk att för bilden på paradsidan klä sig i julgubbsmask, en skråpuk, som han säger, var inte svårt.

Han har varit chefredaktör för tidningen Läraren i över trettio år, men nu kastar han in handuken och avgår med pension.

Ofta använder du dig av mindre kända synonymer till olika ord.

Då vi pratade om julgubbsmasken kallade du den ”skråpuk”.

Också i dina texter kan man hitta en del obekanta ord.

– Jag har en stor förkärlek för språket och läsningen, som är en viktig del av min tillvaro. Jag är också intresserad av etymologi.

Ett lärarförbund skall hålla sig till en levande och korrekt svenska.

Innan förbundet anställde en informatör skrev jag uttalanden och pressmeddelanden och hade ett visst svängrum med metaforer.

– Men syftet har aldrig varit att briljera. Språket får inte vara svårtillgängligt. Det handlar om att utsmycka språket och undvika torftigheter i texterna.

Kring kaffebordet på förbundets kansli lyssnar vi inte sällan till dråpliga historier från dina hemtrakter i Kristinestad. Ett veritabelt persongalleri har under årens lopp vuxit fram för vårt inre.

– Barndomen och uppväxten präglar oss alla starkt och på en liten ort som Kristinestad känner man ju folk, som får sticka ut på ett annat sätt än i något större sammanhang. Min identitet är av Kristinestadssnitt och staden har en stor roll i mitt liv. Jag är lyckligt lottad; jag har mina rötter djupt i den sydösterbottniska myllan.

Men några konkreta planer på att flytta tillbaka har jag inte.

Tidningen Läraren har en homogen läsarkrets. Har detta va-

rit besvärligt i värvet som journalist?

– Homogen läsarkrets, ja, men förväntningar och intressen kan ändå vara olika.

– Som chefredaktör har jag kunnat göra en analys av vad som rimligtvis kan intressera våra läsare och rätt långt kunnat definiera uppdraget. Innehållet i tidningen kan karaktäriseras som ”a mixed bag”.

– Lönepolitiken har varit synlig i tidningen eftersom jag har upplevt att en facktidning skall skriva om det.

Inom mediefältet sker stora digitaliseringsprocesser för tillfället. Var befinner sig tidningen Läraren i detta avseende?

– Det finns en övertro på digi-

taliseringsprocessen, såsom med digitaliseringen av undervisningen. Erfarenheter har visat att man i många fall förhastar sig. Trots återkommande profetior om papperstidningarnas undergång så lever de ju kvar. Den allmänna trenden är att lokaltidningarna reder sig och Läraren är en finlandssvensk lokaltidning inom undervisningssektorn. Vi fungerar som en sammanbindande länk.

Dessutom är vi det finländska lärarfackets språkrör i Norden.

– Jag ser inget hot mot Läraren som papperstidning som är FSL:s synligaste medlemsförmån. En handfast påminnelse om att mottagaren är med i facket!

– Lägger man ner Läraren som papperstidning tappar FSL greppet om sina medlemmar. En digital utveckling för Lärarens del kommer emellertid förstås att ske.

FSL:s senaste medlemsenkät visar att medlemmarna just nu är förhållandevis nöjda med sin tidning. Upplever du att läsarnas intressesfärer förändrats under årens lopp?

– Läsarkretsens intressen och tidningens innehåll har förändrats i takt med att förutsättningarna har förändrats. På 1980-talet var skolväsendet väldigt reglerat och normerat av dåvarande skolstyrelsen. Det fanns inte utrymme i skolorna för egna projekt. Då var tidningens möjligheter att bedri-

va journalistik också begränsade, skolorna var kopior av varandra.

Detta förändrades på 1990-talet då man började uppmuntra skolor till profilering och lärare till olika pedagogiska lösningar.

Varför har du arbetat 32 år på tidningen Läraren?

– Dan Johansson.

Du får gärna utveckla ditt svar.

– Mitt arbete har haft olika perioder, trots att jag inte är dipsoman. Tolv år jobbade jag med Lilly Hollstén som ordförande. Det var en tid av tillväxt för mig och jag lärde mig mycket. När hon gick i pension 1998 var jag 40 år gammal.

Då hade det varit optimalt för mig att söka mig vidare.

– Efter Lilly var Dan Johansson ordförande i sexton år. Det var lätt att samarbeta med honom.

Vi hade samma syn på bildning, ömsesidig respekt och blev vänner. Därför säger jag att det var på grund av honom jag fortsatte på tidningen Läraren.

– När Dan slutade var jag 56 år gammal och då har man inte samma iver att söka sig nya vägar i livet. text och foto: tom ahlfors Fotnot: Rubriken på paradsidan ”Hvad är det för en skråpuk” kommer från ”Bjälbo-jarlen”, en pjäs av August Strindberg från 1909.

6

13.12.2018 • Nr 20

Ämneslärare har sina traditioner och klasslärare sina traditioner. Det är spännande att jobba in ett lärarsamarbete både inom och över stadiegränserna, säger Zachariasskolans rektor Mikael Fröjdö.

Hur tre skolor blev en i Nyka –Vi kommer från tre olika organisationer, med tre olika kulturer och tre olika rektorer. Vår största utmaning just nu är att skapa en samsyn på verksamhetskultur och rutiner. Där får andra satsningar och projekt vänta, säger Mikael Fröjdö och Camilla Fellman.

Zachariasskolan står det i röda bokstäver på det nyinvigda skolhuset på seminarieområdet i Nykarleby. Det är namnet på den sammanhållna grundskolan som sedan augusti samlar 540 elever från tre centrumskolor i Topelius födelsestad.

– Administrativt är vi nu en sammanhållen skola från förskola till nian. Vi väntar ännu på att det

ska förverkligas fysiskt. För tillfället är skolan utspridd i tre huvudbyggnader och i 14 barackutrymmen, berättar nya rektorn Mikael Fröjdö.

Fröjdö får ta till papper och penna för att förklara hur helheten vid Nykarleby skolcentrum hänger ihop. Området är stort, med skolbyggnader från flera årtionden, och de äldsta från

1800-talet, och byggnads- och renoveringsarbetena är långt ifrån klara.

– Här ligger det som tidigare hette Skogsparkens skola, som hyser förskola, specialundervisning, och första och andra årskursen, förklarar Fröjdö och skissar. Och intill har vi nybyggnaden med auditorium och nya öppna lärmiljöer där årskurserna fyra, fem och sex från tidigare Normens skola flyttade in i höst.

– Nu är vi inne i skede två i byggnadsprocessen, där nybygget utvidgas ytterligare och sammanfogas med det intilliggande högstadiet, tidigare Carleborgsskolan.

Det ska stå klart nästa sommar.

Då får vi fler undervisningsutrymmen, centralkök, matsal och ett ef-

terlängtat gemensamt lärarrum, berättar han.

Byggs i flera år till – Allt fick sin början med inomhusluftproblemen i Normen, berättar Camilla Fellman, biträdande rektor under höstterminen.

Det gamla stenhuset vid torget i Nykarleby visade sig vara svårt fuktskadat och måste stängas. Eftersom det fanns plats på seminarieområdet flyttade eleverna från Normen in i baracker på området.

– Det var då man började se möjligheten att bygga ihop alltsammans, säger Fellman.

Normens skola stängdes 2014, och fyra år senare är Zachariasskolan alltså ett faktum. Renoverings- och byggnadsarbetena vän-

tas pågå i flera år till.

– Det tredje och sista skedet i processen är den 40 år gamla högstadiebyggnaden, som antingen renoveras eller rivs, beroende på vad Nykarlebypolitikerna bestämmer, säger Fröjdö.

– År 2022 beräknas skolans elevantal vara uppe i 600 och då hoppas vi att de sista grupperna får lämna barackerna, säger Fellman.

Samarbete över stadier Enligt Mikael Fröjdö finns det förväntningar att den nya storskolan ska ge upphov till pedagogiska synergieffekter och samarbete över stadiegränserna.

– Jag har läst på en del om sammanhållna grundskolor och

7

13.12.2018 • Nr 20

 Skogsparkens skola, Normens skola och Carleborgsskolan gick i höst ihop till en sammanhållen grundskola under namnet Zachariasskolan.

 Det finns möjligheter till pedagogiska samarbetslösningar över stadiegränserna, men mycket hänger på schemat och på lärarlagens engagemang, säger Mikael Fröjdö och Camilla Fellman.

arleby kan konstatera att det förekommer förvånansvärt lite samarbete mellan stadierna, säger Fröjdö.

Det är förståeligt, det handlar om tre olika typer av skolformer med olika sätt arbeta. Samtidigt ser jag ju möjligheterna med att dra nytta av den enorma samlade kompetensen. Men det är saker som tar tid.

– Den största behållningen vi har av varandra i dag är att vi kan mötas och diskutera pedagogik både inom lärarlagen och över stadiegränserna. Dessutom har vi möjligheter att inom organisationen skapa kontinuitet gällande pedagogiken, elevvården och specialpedagogiken, säger han.

I Zachariasskolan samlas hela lärarkollegiet, 63 lärare, till det

som kallas diskussion och planering två eller tre gånger per termin.

– Det är tillfällen jag på sikt hoppas leder till att vi blir bättre på att utnyttja varandras kunskaper och inspirerar varandra till att samplanera över stadiegränserna. I en stor enhet finns det dessutom större flexibilitet att skapa behovsprövade undervisningsgrupper och årskursöverskridande studier. Men där behövs utrymme och tid för lärarna att tala sig samman.

Fröjdö framhåller att schemat långt sätter ramen för samarbetet.

– Här ser jag en klar fördel med gemensam förvaltning. När vi nästa år bygger upp vårt första sche-

ma kan vi tänka in samarbetsmöjligheter. Det kan till exempel handla om att vissa ämnen läggs parallellt i schemat. Det finns möjligheter till samarbetslösningar över stadiegränserna, men mycket hänger på schemat och på lärarlagens engagemang, säger han.

Lärarlag i fokus I Zachariasskolans nybyggnad finns inga traditionella klassrum, inga korridorer, utan öppna lärmiljöer i två våningar. Det handlar om öppna plan, från yttervägg till yttervägg, möblerade med flyttbara mellanväggar, hyllor, bord, skåp, soffor, stolar och pallar. Intrycket är ljust, rofyllt och rymligt.

– På den här våningen jobbar ett lärarlag på fyra lärare och 60

elever, säger Fröjdö. På följande våning fem lärare och 89 elever.

Lärarlaget har hela våningen till förfogande, förklarar han. De planerar allt tillsammans, men var och en kan jobba på sitt sätt med sin grupp. Och vill de, kan de samla alla elever till en gemensam genomgång och sedan låta eleverna söka sig till ro på olika ställen i landskapet, eller så kan kan lärarna skapa behovsprövade grupper i till exempel matte.

– En öppen lärmiljö kräver en medvetenhet om vad man sysslar med. Men i den här inramningen tycker jag att det fungerar.

Just lärarlagens betydelse är något som den nya skolans ledning särskilt betonar.

– Vår viktigaste uppgift just nu

är att skapa sammanhållning och att få organisationen att fungera, säger Fröjdö. Det handlar bland annat om att hitta rutiner för kommunikation mellan kollegor, det handlar om en lång rad praktiska rutiner och det handlar om pedagogiska rutiner.

– Många lärare är vana vid att jobba nära en rektor, medan en större organisation kräver att de olika teamen har mandat att sköta sin verksamhet. Därför är det viktigt att ledningsgruppen, lärarlagen, ämneslagen, elevvården och så vidare ser sin plats i organisationen, litar på sin yrkeskunskap, och litar på sin rätt att ta beslut och agera, säger han. text och foto: pamela friström

8

13.12.2018 • Nr 20

Tandem också i virtuell version

Två människor med olika modersmål lär sig varandras språk.

De fungerar turvis som lärande part och turvis som språkligt stöd och modell.

Det här ömsesidiga språklärandet kallas tandem – en metod som tillämpats i olika former i Finland i snart tjugo år.

I snart tjugo år har tandem tillämpats i Finland som en rolig och effektiv metod för att lära sig språk. Nu har forskare vid Åbo Akademi tillsammans med lärare i svenska och finska skolor utvecklat eklasstandem som modell för läroplansenlig undervisning i det andra inhemska språket.

Under de senaste åren har det vid Åbo Akademi bedrivits mycket forskning och utveckling för att tillämpa tandemundervisning i skolkontext, först i fysiska och sedan i virtuella lärmiljöer.

– I tre år har vi arbetat med att tillämpa tandem i virtuella lärmiljöer, det vill säga eklasstandem. Vi har samarbetat med skolor som i kontakt med varandra utvecklat och tillämpat eklasstandem i undervisningen, berättar projektledare Michaela Pörn, professor i finska språkets didaktik vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa.

Tidigare i år publicerades en tvåspråkig digital lärarhandledning i eklasstandemmodellen som finns fritt tillgänglig på webben.

– Orsaken till att vi har velat utveckla denna modell är att det finns många finsk- och svenskspråkiga skolor som befinner sig geografiskt så långt ifrån varandra att de inte regelbundet kan träffas fysiskt. Då är eklasstandem en användbar modell, konstaterar Katri Hansell, forskare vid FPV i Vasa.

Gemensamma lektioner Flera skolor har samarbetat med ÅA de senaste tre åren för att testa konceptet utveckla pedagogiska metoder för eklasstandem. Två av dem är svenskspråkiga Gymnasiet i Petalax och finskspråkiga Leppävirran lukio i Savolax.

– Modellen används i finskundervisningen i den svenska skolan och i svenskundervisningen i den finska skolan. I praktiken har de haft en del av sina lektioner samtidigt och tillsammans, förklarar Hansell.

Eklasstandem behöver inte ingå i varje lektion under en hel kurs utan lärarna har tillsammans planerat när det sker. Eleverna har haft kontakt genom Skype och gjort olika uppgifter i delade dokument som kan

 Michaela Pörn, professor i finska språkets didaktik vid FPV vid Åbo Akademi i Vasa (till vänster) och forskare Katri Hansell har aktivt arbetat för att utveckla tandemundervisningen. Det senaste som gjorts är att tillämpa tandem i virtuella lärmiljöer, det vill säga eklasstandem.

inkludera exempelvis gemensamt skrivande.

– Det kan handla om att skriva en arbetsansökan på det andra inhemska språket. Om den svenskspråkiga eleven skriver på finska får han eller hon stöd av den finska kompisen, och de planerar tillsammans vad de ska skriva, berättar Pörn.

Blir intensivt Att lära sig språk på det här viset har fördelar, enligt de båda.

– För det första lär de sig kommunicera med varandra – på det andra inhemska. Det handlar därmed om intensiv språkträning under en hel lektion och de lär sig gradvis att våga börja kommunicera med varandra.

Det kan jämföras med vanlig språkundervisning med 20–25 studerande där tiden för att öva på att uttrycka sig inte är lika omfattande.

– I eklasstandem arbetar de tillsammans i par och träningen i att använda det andra inhemska blir mycket intensivare, säger de.

Lärarens roll förändras Lärarens roll förändras när eklasstandem tillämpas.

– Tandempedagogiken är elevcentrerad och eleverna jobbar främst i par med sin tandempartner. Lärarens roll är speciellt viktig i planeringsskedet för att lektionerna ska bli så elevaktiverande som möjligt och läraren behövs främst som stöttande part om studerandena stöter på problem, säger Pörn.

Tröskeln sänks Samarbetet mellan Gymnasiet i Petalax och Leppävirran lukio har också haft andra positiva effekter. Förutom att tröskeln för att våga använda det andra inhemska språket har sänkts så har också attityderna mot den

Det som vi gör nu är att utveckla modeller som bygger på att yngre elever jobbar mera i små grupper och under mer lärarledda former.

KATRI HANSELL Forskare vid FPV i Vasa

andra språkgruppen blivit positivare.

– De har också fått lära känna en annan kultur. På svenskt håll har vi exempelvis Lucia som inte firas lika stort på finskt håll.

Musiken som de lyssnar på kan också vara olika, ja till och med kosten. En annan kedjereaktion är att de börjar ha kontakt utanför språklektionerna, berättar Hansell.

Arbetet med att utveckla tandemundervisningen i skolkontext började på allvar 2012 i Vasa. Då samarbetade Pörn och Hansell med Vasa gymnasium och Vaasan lyseon lukio som fysiskt finns i samma byggnad.

– Då utvecklade vi klasstandem med fysiska träffar och erfarenheterna var mycket goda. Men den här typen av tandem förutsätter att skolorna är lokaliserade nära varandra. Det är svårt att sprida en sådan modell i hela landet och därför fokuserade vi på eklasstandem i det efterföljande projektet, förklarar Pörn.

För yngre elever De båda projekten som genomförts hittills har gällt gymnasier. Följande steg är att utveckla metoder som lämpar sig för yngre elever i årskurs 1–6.

– Den modell som vi utvecklat nu går inte rakt av att tillämpa för yngre elever.

Den bottnar långt i elevernas självständig-

het, att de tar ansvar för eget lärande och delar tiden jämnt mellan språken. Det fungerar exempelvis inte med 8-åringar, säger Pörn.

Hansell fortsätter: – Det som vi gör nu är att utveckla modeller som bygger på att yngre elever jobbar mera i små grupper och under mer lärarledda former. För de yngre klasserna kan tandemundervisningen också vara mera ämnesövergripande.

Enligt Pörn och Hansell är arbetssättet inom projekten unikt. Dels är det forskningsbaserat men metoderna utvecklas tillsammans med lärarna.

– Teori och praktik möts och vårt koncept har väckt internationellt intresse.

Målet med de olika tandemprojekten har varit att skolorna som samarbetar inte ska sluta göra det när projektet slutat, vilket de inte heller gjort. Intresset för tandempedagogik är brett, vilket syns bl.a. i att Svenska kulturfonden gett ekonomiskt stöd till flera skolor som vill samarbeta över språkgränserna inom det strategiska programmet Hallå!

– Tandemundervisning har utan tvekan medvind just nu. Det är bra att fler skolor börjar arbeta på det här viset, säger de. text och foto: christoffer thomasfolk

9

13.12.2018 • Nr 20

SKOLIDROTTEN INFORMERAR

SAVE THE DATE! Årets nationella Skolan i rörelse-dagar kommer 2019 att arrangeras den 1-2 april 2019 i Tammerfors. Mera information om program och anmälan kommer senare på vår hemsida.

WWW.SKOLIDROTT.FI

LÄRARFORTBILDNING PÅ VARALA 11-12.1.2019 Välkommen på fortbildning den 11-12 januari 2019 till Varala Idrottsinstitut i Tammerfors. På programmet har vi bl.a. Pickleball, racketspel, tchoukball, e-sport och lek. Dagen inleds på fredag kl. 12.00 med lunch och avslutas på lördag med lunch kl. 12.00.

För fortbildningen uppbärs en avgift på 105 €. I priset ingår förutom övernattning i delat dubbelrum, lunch båda dagarna samt frukost.

Anmälan tas emot på lyyti.in/Varala2019 fram till 5.1.2019.

Välkommen med och njut av två oförglömliga dagar i Alberga, Esbo!

Det kommer att vara spring i benen veckoslutet 17.-18.5.2019.

ÅRETS SKOLA I RÖRELSE På Idrottsgalan 2018 delades det första Idrott i Skolan-priset ut.

Priset gick 2017 till Övermark skola. Nu har nomineringstiden öppnat för Årets Skola i rörelse 2018. På www.idrott.fi/idrottspriser2018 har alla möjlighet att nominera sin skola till årets pris. Nomineringstiden pågår fram till 13.1.2019.

Vi är med!

25–26.1.2019 Mässcentrum Helsingfors

Gymnas och yrke ieutbildn sutbild ing nin g

g a n dne g dlä g i s n i un e r v r i t t Grstund dFningsarbete n bil ko

Anmälningstiden för laganmälningar börjar på tisdag 2.4.2019. Anmälningen av lag och beställningen av mat och logi bör ske senast på torsdag 18.4.2019.

www.stafettkarnevalen.fi

Högs dläggande Grunutbildning Universikteotleutbildn ing ik Yrkeshöoch gsko Småbarnspedagog l or

a skolVux en u För t

bildn ing

Finlands ledande utbildningsevenemang

EDUCA 25-26.1.2019 Finlands Svenska Idrott och Skolidrottsförbundet deltar även i år på Educamässan som arrangeras i Mässcentret i Helsingfors den 25-26 januari 2019.

Inträdet till Educamässan är gratis men besökarna behöver registrera sig på förhand via nätet eller vid entrén till Mässcentret. Temat för årets mässa är Välbefinnande. I år bidrar även vi med program på Svenska Hörnans scen.

Vad kan skolan göra för en sund spelvardag?

En inspirerande och praktisk föreläsning med de bästa tipsen om hur du som pedagog kan möta barn och unga i deras spelvärld. Vi berättar också vad skolan kan göra för att öka den fysiska aktiviteten och skapa en sund vardag.

Föreläsningen arrangeras i samarbete mellan Finlands Svenska Idrott, Svenska Finlands Skolidrottsförbund, Yrkesinstitutet Prakticum och Utbildningsstyrelsen

idrott.fi

skolidrott.fi

facebook.com/idrottfi

instagram.com/idrottfi

twitter.com/idrottfi

10

13.12.2018 • Nr 20

kolumnen sigge sandström PeM, MBA och ansvarig för skola och utbildning vid SFV.

Allt var bättre förr?

Världen och marknaden förändras i ett rasande tempo av många orsaker. Förändring är spännande, men utmanande.

Hur vet vi vilka egenskaper som krävs för att lyckas i ett arbetsliv som aldrig är sig likt?

Framtidens arbetsliv kommer inte att se ut som det gör idag. Enligt World Economic Forum kommer 65 procent av dagens lågstadiebarn ha yrken som ännu inte finns, inom cirka 60 procent av dagens yrken beräknas 30 procent av arbetsuppgifterna att automatiseras. Upp till 47 procent av dagens yrken är utrotningshotade inom loppet av några år. Ändringen sker här och nu. Den är oåterkallelig. Historien lär oss att det aldrig har varit lyckat att kämpa mot en industriell revolution. Nu går vi in i den fjärde revolutionen med nya möjligheter och krav. Det är viktigt att vi som individer, arbetstagare /-givare och utbildningsinstitutioner kan svara mot utmaningarna och anpassa oss i det nya.

Exakt vad som krävs av oss som medarbetare och ledare i framtidens arbetsliv återstår förstås att se. Klart är i alla fall att näringslivet, utbildningssektorn och hela samhället måste vara redo att ompröva gamla sanningar som håller utvecklingen tillbaka.

Utbildningsexperten Tony Wagner menar att - alla som vill överleva på framtidens arbetsmarknad – behöver lära sig kritiskt tänkande och problemlösning. Dessa två är nära relaterade till varandra och till kreativitet. Att kunna besvara frågor är grunden för all kunskap, men vi måste också ställa de rätta frågorna. För att lösa ett problem måste man analysera det kritiskt och ifrågasätta vad som orsakar problemet.

Wagner menar att problemlösning blir en av de viktigare framtisdfärdigheterna i takt med att förändringarna blir allt snabbare. Betydelsen av läs- och skrivfärdigheterna blir allt viktigare. I en globaliserad värld mister fysiska avstånd sin betydelse. Vi kommunicerar genom digitala medier, leder och medverkar i virtuella nätverk. Vårt jobb flyttar kanske upp i molnet och vi träffar inte våra kolleger längre fysiskt.

Muntlig- och skriftlig kommunikation liksom även förmågan att analysera och bedöma fakta blir framgångsfaktorer.

Energin som allt detta kräver kommer från den nyfikenhet och fantasi som vi har.

Exakt vad som krävs av oss som medarbetare och ledare i framtidens arbetsliv återstår förstås att se. Klart är i alla fall att näringslivet, utbildningssektorn och hela samhället måste vara redo att ompröva gamla sanningar som håller utvecklingen tillbaka.

I läroplanen finns mycket av detta redan nerskrivet med klara riktlinjer och mål. Det är på denna okända nya värld som vi behöver fokusera. Med början i småbarnspedagogiken, grundläggande utbildningen och andra stadiet behöver vi förbereda eleverna för den arbetsmarknad där de skall prestera och lyckas.

Frågan kvarstår: var allting bättre förr?

Liewendahl leder FSLF

Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF valde vid sitt höstmöte ny styrelse för 2019. Ordförande för FSLF är Julia Liewendahl och övriga styrelseledamöter är Willy Öhman, Jesper Kivikoski, Alex Rautanen, Felicia Snygg, Mikael Johansson, Ronja Mannström, Julina Lillandt som alla studerar i Vasa och Henrietta Lindgren och Axel Sandell som studerar i Åbo.

Sök SFV:s vistelsestipendium!

SFV ger varje år möjlighet till en två månader lång sommarvistelse på Beijarholmen i Barösund, Ingå, för undervisande personal inom utbildning och småbarnspedagogik.

Sök i december på www.sfv.fi/stipendier

rättelse

Tidningen Läraren utkommer med tjugo nummer år 2019.

Malm-Strandberg heter hon Sabina Lindholm-Järvinens suppleant i styrelsen heter Monika Malm-Strandberg och inget annat. Hon representerar Björneborgs lärarförening.

Redaktionen beklagar att Monikas efternamn blev fel i nr 19 av Läraren.

Hela utgivningen finns att läsa i tidningens annonsinformationsblad som hittas på adressen https:// www.fsl.fi/lararen.

TING –

en digital värld av kunskap!

S&S Läromedel på Educa 2019!

S&S Läromedel inbjuder dig lärare att ta del av vårt program på Educa-mässan.

Vi finns i monter 6n38.

Montern Under Educa lanserar vi det nya digitala läromedlet TING för åk 1–6. Kom och bekanta dig med TING och få en gratis gåva!

I vår monter har vi också våra nyaste läromedel till påseende och personalen finns på plats för att träffa dig.

Workshoppar

Vi erbjuder många intressanta 20 min workshoppar under hela mässan. Alla som deltar får ett gratis läromedel.

För att försäkra dig om en plats ska du anmäla dig på förhand.

Bekanta dig med programmet och anmäl dig via laromedel.sets.fi

FREDAG 25.1 kl.10–18 LÖRDAG 26.1 kl. 10–17 Helsingfors Mässcentrum Mässplatsen 1

11

13.12.2018 • Nr 20

VI ERBJUDER STÖD I SKOLVARDAGEN

Skilla är den svenskspråkiga enheten inom det statliga Valteri center för lärande och kompetens.

Valteri center för lärande och kompetens stöder närskolprincipen genom att erbjuda mångsidiga tjänster för behoven inom allmänt, intensifierat och särskilt stöd.

Valteriskolan Skilla erbjuder elevplats till barn och unga i behov av särskilt stöd samt möjligheten till att studera och erhålla habilitering som stöd för lärande under skoldagen.

Besök oss på valteri.fi/sv

En era tar slut Vår mångåriga chefredaktör ska bli pensionär! Jag kommer att sakna dig, Kalle.

Det ordnas en mottagning för dig den 12 december i Akavahuset. Först hade jag tänkt att jag ska sticka mig in. Men sådana tillfällen tenderar att bli de ”höga herrarnas” och en vanlig, gammal knegare som jag kanske skulle känna mig lite udda.

Jag har förmodligen varit med och anställt dig då för länge sedan. Med åren har jag lärt mycket av dig. Du har serverat en ingående analys av den samhälleli-

ga soppans ingredienser ur facklig synvinkel både i spalten och i de många diskussioner vi fört.

Ofta har vi också varit av samma åsikt men inte alltid. Ofta har du använt en nollställd min och levererat någon ”groda” bara för att få igång debatten. Efter pensioneringen är det något av det jag saknat allra mest! Någon som kan sin sak på djupet. Men jag får tidningen, kramar pappret och läser den med nöje. Bloggar läser jag också ibland men de är ju bara på nätet.

När jag funderat på att upp-

Vi läser och koncentrerar oss t ammans!

Vad vet vi om finlandssvenska elevers läs- och skrivförmåga? Hur koncentrerar sig eleverna? Hur kan vi bättre stöda dem i deras skolvardag? Vilka material finns tillgängliga nu?

ILS-projektet har verkat tillsammans med finlandssvenska skolor och daghem åren 2015–2018.

Nu ordnar vi slutseminarier i Helsingfors 24.1.2019 och i Vasa 14.2.2019. Sista anmälningsdag 11.1.2019 (Helsingfors) och 1.2.2019 (Vasa).

I seminarierna medverkar som sakkunniga experter från Finland och Sverige Ulrika Wolff, Inger Fridolfsson och Vesa Närhi.

Slutseminarierna är gratis. Välkomna!

Läs mera om programmet här: http://inlarningochstod.fi/ils-slutseminarium-program/ Anmäl dig här: http://inlarningochstod.fi/ils-slutseminarier/

debatt

vakta dig hade jag också en gåva i åtanke. Jag ville ge dig en tom skrivbok och en reservoarpenna. Du får den bildligt nu, men må bilden mana dig till gärning!

I boken skulle du dagligen kunna anteckna klurigheter och fyndiga ord att använda i något skede. Det är ju inte bara en gång jag tvingats slå upp något av orden i dina texter! Du brukar passa på om tillfälle finns. Kanske anteckningarna kunde bli till text ibland, i Läraren eller någon annanstans? Det finns risk för abstinens i början av din pensionering, i det här fallet både hos dina läsare och skribenten själv Men jag hoppas ändå att du har många alternativ till sysselsättning när du inleder den bästa tiden av ditt liv.

Jag har mycket att tacka dig för. Du är inte lärare. Men din långa tid i förbundet har gjort dig till en ädel försvarare av detta kvinnodominerade yrke. Det viktigaste av allt – också en lojal FSL:are! Du är ett levande uppslagsverk då det gäller vårt förbund, dess historia och fundament, vikten av att i alla rum försvara det svenska.

Ett varmt tack till dig från mig.

Må vi mötas i marknadsvimlet i ”staadin”! pia berg pensionär

Allt ma ter finns bå ial d tryckt o e ch digitalt !

Inspirerande nya läromedel för grundskolan

EDUCA Kom och bekanta dig med Otavas svenska läromedel på Educa-mässan i Helsingfors 25–26.1.2019.

KATALOG Läs mer i vår läromedelskatalog som skickas till skolorna i januari 2019 eller på otava.fi/otavautbildning.

12

13.12.2018 • Nr 20

Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva.

Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • tel. 01019 5110

bakbrädet Chefredaktör hoppar av. Örjan Björklund, chefredaktör för Lärarnas Tidning har sagt upp sig. Skälet är ”dribblandet med det publicistiska uppdraget” som Lärarförbundet i Sverige ägnat sig åt, omtalar journalisten.se den 28 november.

Björklund, som har varit chefredaktör sedan år 2015, har kritiserat de förändringar vid tidningsavdelningen och i tidningarnas uppdrag som Lärarförbundet genomfört: bland annat har granskningen av förbundet lyfts ur det redaktionella programmet, och tidningsavdelningen har inlemmats i kommunikationsavdelningen, som man också nu flyttar ihop med.

Kvarnudden såldes. Svenska folkskolans vänner (SFV) har sålt lägergården Kvarnudden i Lovisa.

Kvarnudden donerades till SFV år

2003 av Helsingfors folkskolors lärare- och lärarinneförening som då upplöstes. Enligt donationsbrevet skulle SFV upprätthålla sommarkoloniverksamhet för lågstadieelever från mindre bemedlade familjer från Helsingfors fram till 2006, och framöver om det fanns förutsättningar.

Sommarläger för barn arrangerades sista gången på Kvarnudden sommaren 2013. Köparna uppges ha rötter i regionen och vill värna om att fastigheterna sköts på ett traditionsenligt sätt.

Rektor bryter könsnormer. Henrik Theorin spränger könsnormerna och kom till jobbet klädd i klänning, omtalar Sveriges television SVT den 22 november. Henrik Theorin, rektor vid Hagaskolan i Umeå, hoppas att han kan lära genom att visa exempel.

Det var i samband med skolans

pride-vecka som rektorn beslutade sig för att bära klänning på jobbet. Det är inget han gör i vanliga fall men han hoppas ändå att han ska kunna visa elever och lärare att det är okej att bryta klädnormen.

– Jag tycker det är viktigt att visa att man får se ut precis som man vill. Det är ett av skolans viktiga uppdrag att kunna lära eleverna, säger Henrik Theorin.

Bandprotest.

Hundratals lärare, huvudsakligen i mellersta Finland gick fredagen den 30 november till jobbet iklädda de en t-shirt med bandmotiv (bilden).

Det handlade om en demonstration, som riktade sig mot en kolumn i tidningen Keskisuomalainen. Chefredaktör Pekka Mervola tar i kolumnen fasta på den aktuella diskussionen om huruvida det nya läroplanstänkandet leder de finländska barnen i fördärvet.

En utgångspunkt för hans analys var ett pressfoto, där en manlig lärare, som är iklädd en t-shirt med bandmotiv och en svart munkjacka, handledde ett par pojkar. Sagda pojkar sitter raka i ryggen och de var iklädda stilfulla skjortor.

– För några decennier sedan var en svart t-shirt med musikmotiv och en svart munk-

jacka en slags uniform för en pubertetsungdom som ogillar skolan. Situationen är uppenbarligen den bakvända idag, lyder Mervolas analys, som inte föll i god jord i lärarkretsar.

Finland tar över. Finland fungerar som ordförandeland för Nordiska lärarorganisationers samråd NLS nästa. Styrelsen för NLS samlades till Köpenhamn i början av december och då utsågs OAJ-ordföranden Olli Luukkainen till ordförande år 2019. Ordförandeskapet cirkulerar mellan de nordiska länderna. FSL-ordföranden Christer Holmlund bestrider en plats i NLS-styrelsen.

Sektors- och styrelsemötena i NLS är år 2019 huvudsakligen förlagda till Finland.

Som tema för verksamhetsåret har utsetts Framtidens utmaningar – lärarfackets roll?