Läraren 20 2020

ord för ord Ni lärare och rektorer har gjort ett fantastiskt jobb som sent ska glömmas. Ю r sidan 3

17.12.2020 • Nr 20 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

God jul!

Tidningen Lärarens redaktion och FSL:s kansli önskar alla läsare och medlemmar en fridfull julhelg och en god start på det nya året. I stället för att skicka julkort uppmärksammar FSL som vanligt UNICEF.

Lärarna har ansvar för pedagogiken

Aino Saarinens forskningsresultat i relation till implementeringen av läroplanen i skolorna tas upp i en debattartikel skriven av personalen vid Sannäs skola i Borgå. De aspekter Saarinen lyfter fram ser skribenterna inte som ”läroplanskritiska”.

– Läroplanen som styrdokument bestämmer mål och innehåll för samtliga läroämnen i grundskolan och lärarna ansvarar för att metoderna är pedagogiskt riktiga, noteras i debattartikeln. Ю r sidan 10

Att stöda på rätt sätt Vad händer när eleverna vi har stöttat föredömligt genom skolan beger sig ut i en värld där inget känns igen? Har de beredskap för att möta oförutsägbarhet då? Äger de strategierna som har fungerat för dem under skoltiden, och vet de varför de har fungerat? pia pehn bergander Kolumnen

Ю r sidan 10

Stort behov av behöriga studiehandledare En FSL-kartläggning över läget gällande studie- och elevhandledare i grundskolan och gymnasierna visar att bara en fjärdedel av dem är behöriga. foto: tom ahlfors

Ю r mittuppslaget

2

17.12.2020 • Nr 20

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Snöpligt slut Slutet på höstterminen blev på många håll inte riktigt som man hade tänkt sig. På söndag eftermiddag fattade man i Vasa beslutet att eleverna i årskurserna 7–9 övergår till distansundervisning från och med måndag. Distansundervisningen sträcker sig till terminens slut.

Beslutet motiverades med att coronasituationen förvärrats avsevärt och att man vill stoppa smittkedjorna.

Det är lätt att sitta och ropa från läktaren, men beslutet känns aningen besynnerligt. Det är inte i linje med de direktiv som Institutet för hälsa och välfärd THL har utarbetat. I epidemins samhällsspridningsfas kan alla läroanstalter med undantag av grundskolorna övergå till distansundervisning, står det i rekommendationerna. Entydigt rekommenderas närundervisning inom den grundläggande utbildningen. Även i Helsingforsregionen övervägdes nyligen distansundervisning i högstadierna. Planerna skrinlades, låt vara efter en viss oenighet inom coronakoordineringsgruppen. Man beslutade, i linje med THL:s rekommendation, att hålla eleverna så länge som möjligt i skolan. Det är värt att notera att smittläget i huvudstadsregionen skiljer sig avsevärt från läget i Vasa. Inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ligger incidenstalet på 185,8 medan det är 35,9 i Vasa sjukvårdsdistrikt (13.12.2020).

Också på Kimitoön var det snabba ryck. På måndagen fattade kommunstyrelsen beslutet att från och med tisdag är det distansundervis-

ning som gäller i årskurserna 4–9. Beslutet fattades utgående från rekommendationer på landskapsnivå. Enligt Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt bör nämligen distansundervisning övervägas inom den grundläggande utbildningen. I sjukvårdsdistriktet ligger incidensen på 153,4. Onekligen ett högt tal, men tittar man enbart på Kimitoön är siffrorna rätt odramatiska. Totalt 25 bekräftade fall, varav tre nya fall de senaste två veckorna. Knappast siffror som kräver att man drar i nödbromsen.

Under vårens landsomfattande lock down kändes säkert distansundervisning som en onödigt drastisk åtgärd på de orter som inte hade några coronafall att tala om. I den meningen är det berättigat med regionala lösningar utgående från smittläget. Men i slutändan är det en jämlikhetsfråga. I vissa regioner stänger man skolor på ganska lösa grunder medan de hålls öppna på annat håll med betydligt svårare epidemiläge. Vårens distansundervisning försatte eleverna i en ojämlik situation, slår Nationella centret för utbildningsutvärdering fast i en färsk rapport.

När det gäller Vasa finns en detalj som ytterligare lägger sordin på stämningen. Efter avklarad distansvecka har lärarna i Vasa en fortbildningsdag i kalendern. Men då är lärarna permitterade. Det är tacken för ett väl utfört arbete under coronaåret. På alla sätt och vis ett snöpligt slut.

Efter avklarad distansvecka har lärarna i Vasa en fortbildningsdag i kalendern. Men då är lärarna permitterade. Det är tacken för ett väl utfört arbete under coronaåret.

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

När unnade du dig senast lite tid för refl∆ktion, inspiration och utveckling?

I Hörnan 2021 står en jämlik utbildning i fokus när gäster från hela det finlandssvenska utbildningsfältet möter programledaren Sonja Kailassaari för diskussioner både på bredden och på djupet.

Under livesändningen onsdagen den 27 januari 2021 med start klockan 15.00 diskuterar vi frågor som berör dig, ditt yrke och hela fältets framtid. Unna dig den här stunden! Delta i diskussionerna eller luta dig tillbaka och bara lyssna - du väljer.

Välkommen!

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

17.12.2020 • Nr 20

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Ni är samhällets ryggrad!

 Nationella centret för utbildningsutvärdering identifierar ett ökat behov av stöd inom alla skolstadier under coronatidens distansundervisning.

Elevstödet var otillräckligt under coronatidens digiskutt Effekterna av undantagsarrangemangen gällande undervisningen sedan våren har varit mångfasetterade. Mycket inom undervisning och handledning har utvecklats inom alla stadier. Men en del av eleverna och studerandena har dock inte haft de förutsättningar som krävs för distansstudier, noterar Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU i en pinfärsk rapport.

De största effekterna har undantagssituationen haft på de studerandes välbefinnande och deras behov av stöd för lärandet. Främst gäller detta de studerande som möter utmaningar då det gäller studiernas framskridande och lärande.

I framtiden gäller det att utveckla digipedagogiken på alla utbildningsstadier så att också behoven hos specialgrupper och studerande med olika bakgrunder beaktas.

Utvärderingen har utförts inom grundutbildningen, andra stadiets utbildning och högskolor bland såväl upprätthållare, rektorer, undervisningspersonal som studerande och elever under våren och hösten 2020.

Eleverna har upplevt stor belastning En påfallande stor andel av elever och studerande inom alla stadier har upplevt studiebelastning och sämre studieförutsättningar under undantagstillståndet. Under distansstudierna ökar betydelsen av stödet eleven får i hemmet både inom grundutbildningen och

andra stadiet. Enligt resultaten av utvärderingen ledde det varierande stödet till ojämlikhet mellan eleverna. Bland högskolestuderandena har hemmets inverkan synats främst som varierande möjligheter att använda hemmet som studiemiljö.

Bristen på närundervisning ökar behovet av stöd framför allt för de elever som har större problem med sina studier än andra.

Framför allt bör behovet av stöd för dem som har ett annat modersmål än finska eller svenska och elever i behov av stöd att effektivare identifieras inom alla stadier av utbildning.

Också om ett ökat behov av stöd kunde identifieras inom alla stadier varierar formerna av stödbehov mellan de olika utbildningsstadierna. Inom grundutbildningen är samarbetet mellan hem och skola viktigt för att identifiera behovet av stöd.

För distansstudier krävs goda studieförutsättningar Resultaten för elever inom grundutbildningen och studerande inom andra stadiet och högskolor visade att det förekom utmaningar gällande självstyrda studier och studietalang under tiden av distansundervisning. Det svåraste för eleverna inom grundutbildningen var att motivera sig själv.

Emellertid har distansstudierna passat en del bra och de har dragit nytta av att kunna studera oberoende av tid eller rum och de har också aktivt sökt stöd och handledning. Det är dock förmå-

gan till självstyrda studier som försätter de studerande i olika positioner sinsemellan. Under ett undantagstillstånd förekommer bekymmer med livshantering, lärande och svårigheter med studierna hemma som förstärker skillnaden mellan studerande.

Jämlik tillgång på digital apparatur önskas Coronaepidemin har också försvårat utförandet av obligatoriska praktikavsnitt inom yrkesutbildningen, vilket har lett till nya, mångsidigare sätt att påvisa kunskap på andra sätt än inom arbetslivet. Också utförandet av obligatorisk praktik under undantagstillstånd inom högskolorna bör säkerställas.

Nationella centret för utbildningsutvärdering rekommenderar i sin rapport bland annat att identifieringen av stödbehov och det individuella stödet förstärks inom alla utbildningsstadier, att de digitala och pedagogiska kunskaperna hos personalen i skolorna skall stärkas och att en jämlik tillgång på program och apparatur garanteras. Dessutom rekommenderar NCU att man starkare betonar behoven hos olika specialgrupper i den pedagogiska utvecklingen.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) ansvarar för utvärderingen av småbarnspedagogik, undervisning och utbildning i Finland. Verksamheten gäller hela utbildningssystemet, allt från småbarnspedagogik till högskoleutbildning. tom ahlfors

Julen står för dörren, vilken underbar tanke! Hösten har varit en aldrig tidigare skådad berg- och dalbana kantad med ovisshet och förändring. Kurvorna har varit snäva, men yrkesskickligheten och det stödjande ledarskapet har g jort att skolvardagen rullat.

Det är tärande att hålla ett så högt tempo och konstant tänja på gränserna. Lärarnas oro över den egen hälsan och elevernas mående har tilltagit i takt med att epidemin dragit fram och terminen gått mot sitt slut.

Ni lärare och rektorer har g jort ett fantastiskt jobb som sent ska glömmas. Ni har visat att skola är mer än skola. Er insats har tydligg jort att läraryrket är ett av samhällets ryggradsyrken. Det har tacknämligt nog uppmärksammats i samhället, lärarna har tilldelats pris för det dagliga arbetet för barns och ungas bästa.

Lärarnas yrkesstatus är ytterst viktig. Det är sällan vi lyfter fram det faktum att lärare och rektorer står stadigt på en forskningsbaserad magisterutbildning, vilket inte är alla länder förunnat. Att höja den egna yrkesstatusen innebär inte att förminska andra i det yrkesövergripande samarbetet inom skolans väggar. Att vara stolt över det yrke vi har och också lyfta det goda i vardagen är viktigt, också för läraryrkets attraktionskraft.

Långt senare förstod jag att det Doris gjort för oss var mera än läsa, skriva och räkna. Lärarinnan var den som oberoende om hon visste det eller inte, formade oss.

Alla kommer vi ihåg de goda lärare som varit våra egna förebilder och som hjälpt oss i livet.

Själv tänker jag ofta på min klasslärare i en liten byskola som med vänlig men fast hand gav oss livslånga värderingar. ”Allt du vill att någon ska göra för dig, ska du göra för dem”. En klyscha, men samtidigt någonting som jag som vuxen bär djupt inom mig.

Just då och där uppskattade jag föga mängdlärans virvelvindar eller Palinplattor eller kakelugn med vedfamn. Långt senare förstod jag att det Doris gjort för oss var mera än läsa, skriva och räkna. Lärarinnan var den som oberoende om hon visste det eller inte, formade oss.

Jag hoppas att ni lärare och rektorer nu släpper terminen som gått och njuter av julledigheten. Umgås med era närmaste, ät gott och gör saker som får er att må bra! Jag tänker unna mig rikligt med choklad, tända ljus, stillhet och familjetid.

Förhoppningsvis kan vi utvilade efter ledigheten se en ljusning i coronatillvaron. För vi vill tro på vaccinet som vi ser kika fram bakom knuten likt en spejande tomte.

God jul och gott nytt år!

4

Mest läst på Lärarens webb år 2020 1. Skolorna stängs i en månad på grund av coronaviruset 2. Självständigt lärande ger sämre läranderesultat 3. Distansundervisning vårterminen till slut allt troligare 4. Nu är det klart – skolorna öppnar igen 5. Skolorna stängda till 13.5 6. Alla elever i åk 1–3 kan vid behov få närundervisning 7. Finlands lärare prisas för sina insatser under coronavåren 8. Insändare: Spelar lärarutbildningen någon roll?

9. Vasa permitterar – även lärarna 10. Det kan bli aktuellt att växla mellan näroch distansundervisning i höst

17.12.2020 • Nr 20 Ökat en Ökat mycket.

aning.

58,81%

33,71%

ord för ord Ett stort ödmjukt tack för det arbete ni gör! Ю r sidan 3

26.3.2020 • Nr 6 • Årgång 46 (127) • Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Undervisningsministern:

Hur har undervisnings­ arrangemangen påverkat den tid du använder för ditt arbete?

Minskat mycket.

0,1%

”Jag ber, håll era barn hemma”

Ingen Minskat

förändring.

en aning.

5,43%

Stängt vare här!

Det är tomt i korridorerna i Karis svenska högstadium. Rektor Aje Hollsten är lugn trots den nya situationen. Ю r sidan 6 Ю r sidan 3

Det fysiska mötet Lärarens viktigaste arbetsredskap är hens personlighet och i den digitala världen slipas kanterna i lärarprofilen ner en aning.

Ingenting kan ersätta det fysiska mötet mellan elev och lärare.

1,95%

MATTIAS FAGERHOLM Ledaren

 Coronaviruset dominerade läsarnas intresse år 2020. I en enkät frågade FSL sina medlemmar bland annat hur coronaepidemin påverkat deras arbetsmängd, och i nr 6 vädjade undervisningsminister Li Andersson till föräldrarna att inte föra sina barn till skolan.

Coronapandemin överskuggar alla övriga händelser utbildningsåret 2020. Till följd av viruset försämrades den kommunala ekonomin drastiskt och en permitteringsvåg sköljde över Finland. Året präglades även av en intensiv avtalsrörelse, den största utbildningsreformen på många årtionden och i Svenskfinland tog FSL ny fart i och med ett ordförandebyte.

Ю r sidan 2

Diger debatt i detta blad

Det är för tillfället möjligt för elever i åk 1–3 att få närundervisning, men undervisningsminister

Aldrig tidigare torde tidningen Läraren ha innehållit så många insändare som detta nummer gör. Hela sju stycken insändare får rum i denna tidning. De tar upp relationen mellan FSL och OAJ, behörighet och anställning samt distansundervisning digitalt.

Li Andersson ser helst att barnen hålls hemma. arkivfoto: jakke nikkarinen

Ю r sidorna 9–11

Utbildningsåret 2020 kan sammanfattas med tre ord: corona, corona och corona Den 16 mars fattade regeringen ett drastiskt beslut: skolorna i hela landet övergår till distansundervisning för att förhindra spridningen av coronaviruset. Beslutet var historiskt. För lärarkåren innebar det att man hade en dag på sig att sadla om från närundervisning till distansundervisning.

Det första budet var att hela den grundläggande utbildningen är på distans men korrigerades kort därefter till att eleverna i årskurs 1–3 vid behov kunde få närundervisning.

Undervisningsminister Li Andersson vädjade ändå.

– Håll era barn hemma.

Lärarkåren gav prov på en enorm professionalitet då man utan startsträcka skiftade till distansundervisning. I motsats till många andra länder tappade eleverna inte en enda skoldag. Det torde vara någon form av världsrekord.

– Coronaviruset visade på lärarnas styrka, slog tidningen Läraren fast på ledarplats.

– Lärarna har hanterat situationen föredömligt, konstaterade Charlotta Hilli, som har forskat i distansundervisning.

Bygg en fågelholk – på distans Man kan säga att skiftet till distansundervisning gick överraskande bra. Men lärarnas innovationsförmåga och kreativitet sattes på prov. Hur undervisar man till exempel konst- och färdighetsämnen på distans?

Läraren beskrev hur Jim Östman i Purmo skola löst fågelholksbygget.

– Först sågade jag ut alla delar i skolan, och så körde jag hem delarna till eleverna, sade Östman.

”Datorn plingar hela kvällen” Lärarna i Svenskfinland upplevde den två månader långa distansundervisningsperioden som tung. Den kartläggning som FSL gjorde visade på utmaningar i kommunikationen med eleverna och en svårighet i att sätta gränser för sitt arbete.

– De dagar som jag har jobbat hemma har datorn stått på och plingat hela kvällen, sade Maria Udd, rektor för Norra Paipis skola i Sibbo.

Rektorerna på knä Om det lades sten på lärarnas börda kan man säga det samma om rektorerna. Årets

rektorsbarometer gav alarmerande resultat.

64 procent av rektorerna löper risk för att drabbas av arbetsutmattning eller är redan utbrända. Pandemin har kraftigt naggat på rektorernas entusiasm på jobbet.

Andra vågen förvandlade Vasa till coronahuvudstad Li Andersson aviserade redan på våren att det kan bli aktuellt att växla mellan distansoch närundervisning om smittläget så kräver. Förhoppningen om en lindrig andra virusvåg kom på skam. I oktober fick Vasa stad det föga smickrande epitetet ”Finlands coronahuvudstad” då pandemin höll Vasa med omnejd i ett fast grepp. Det resulterade i, precis som Andersson förutspådde, att man återigen tvingades gå in för distansundervisning.

Också i landets egentliga huvudstad fick man bita i det sura äpplet. I november härjade pandemin i huvudstadsregionen i sådan omfattning att andra stadiet tillbringade adventstiden på distans.

Tacken: Två veckors permittering Pandemin resulterade i en kräftgång för den

kommunala ekonomin. Över 70 kommuner har permitterat sin undervisningspersonal, eller vidtagit andra sparåtgärder. Bland de tvåspråkiga kommunerna sticker Vasa ut, på ett föga smickrade sätt. Tacken för ett väl utfört arbete blev för rektorernas vidkommande två veckors permittering.

– Hur skall det gå med permitteringar i kombination med coronan? Nog känns det som om man lämnar skolan, personalen och eleverna vind för våg, sade Inger Nabb, rektor vid Vikinga skola.

I december fattade även Karleby beslut om att personalen permitteras i två veckor.

Andersson:”Det är sorgligt” Undervisningsminister Li Andersson aviserade på våren att coronakrisen inte får skapa en lucka i bildningen. 70 miljoner euro avsattes därför för att lappa de kunskapshål som uppstod under perioden av distansundervisning. Kommunerna tackade och tog emot. Läraren besökte Sirkkala skola i Åbo, som har kunnat anställa en speciallärare med så kallade coronapengar.

– Jag trodde knappt mina ögon. Det var en nyhet jag läste två gånger, kommentera-

5

17.12.2020 • Nr 20

 Avtalsförhandlingarna enligt illustratör Sebastian Dahlströms tolkning, KT:s Markku Jalonen bryter arm med OAJ:s Olli Luukkainen.

 Jim Östman i Purmo skola visar upp fågelholken som eleverna fick bygga hemma.

de rektor Elisé Kurtén glädjebeskedet.

Men vissa kommuner försökte sig på konststycket att både äta kakan och ha den kvar, dvs lyfta statsstöd med ena handen, men permittera undervisningspersonal med den andra. Sorgligt, konstaterade Li Andersson.

– Om hela idén med tilläggsresurserna är att vi ska råda bot på problem som har uppstått under vårens distansundervisning, så är det helt galet om staten ger finansiella medel till kommunerna som sedan permitterar de människor som i praktiken utför det här arbetet, sade undervisningsministern.

Armbrytning om lönerna I början av året möttes OAJ:s ordförande Olli Luukkainen och Kommunarbetsgivaren KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen i en debatt på Educa-mässan. Herrarna hade svårt att hitta en gemensam melodi inför de stundande löneförhandlingarna. Lärarnas tjänstekollektivavtal löpte ut den sista mars.

– Kommunernas kassa är tom, sade Jalonen.

– Det är bara att gräva fram pengarna, svarade Luukkainen.

Det blev många svängar i långdansen innan man nådde ett avtal. Förhandlingarna strandade, riksförlikningsmannen kallades in, vårdfacket Tehy körde sitt eget race och sköt ett medlingsbud i sank innan man nådde ett avtal som följde den allmänna lönelinjen. De omtalade så kallade kiky-timmarna förpassades till historien, också om den förlängda arbetstiden nog lämnade sina spår även i det nya avtalet.

Utvidgad läroplikt – största utbildningsreformen på årtionden Under hösten förde regeringen en av sina största utbildningspolitiska reformer till riksdagen. I och med den utvidgade läroplikten skall alla unga få en avgiftsfri andra stadiets utbildning. Bakgrunden till reformen är att de som endast har grundskoleutbildning i bagaget har en hopplöst låg sysselsättningsgrad. Reformen skall träda i kraft den 1.8.2021 och när väl alla årskullar är inne i systemet beräknas slutnotan landa på 129 miljoner euro årligen. Kommunerna har fått ett löfte om att fullt ut kompen-

 Maria Udds dator plingade hela kvällen.

 Inger Damlin valdes till FSL:s ordförande i juni 2020.

seras för de utgifter som reformen för med sig.

Den utvidgade läroplikten har också kritiserats. I stället får att satsa på hela årskullar borde man göra punktinsatser för de unga som riskerar trilla emellan stolarna, hävdade kritikerna.

– Jag har gång på gång frågat: Vilka punktinsatser? Vilka punktinsatser för 129 miljoner skall man göra där man tror att man med större sannolikhet kan nå de målsättningar vi nu har ställt upp. Det har de inte svarat på. Ingenting av det som de har sagt konkretiserar vilken enskild reform eller punktinsats som skulle fungera som ett alternativ till en förlängd läroplikt, försvarade Li Andersson reformen i en intervju för tidningen Läraren.

Ordförandekamp i FSL – Damlin tar över Efter att Christer Holmlund valts till generalsekreterare för Nordiska Lärarorganisationers Samråd NLS var det bäddat för ordförandekamp inom Finlands svenska lärarförbund. Fyra kandidater kände sig manande: Jeanette Lindroos, Pamela Leka, Jens Mattfolk och Inger Damlin. I juni valdes

Damlin till ordförande men rätt klara siffror.

– Jag lovar göra mitt yttersta, sade hon i sitt tacktal.

Inger Damlins mandatperiod sträcker sig till slutet av år 2022.

Saarinen ruskade om skolvärlden I november publicerades Aino Saarinens omtalade doktorsavhandling där hon bland annat konstaterade att självständigt lärande ger sämre läranderesultat. Avhandlingen var rena rama dynamiten i utbildningsdebatten. Saarinen kritiserades, inte minst i den akademiska världen. Men från lärarhåll fick hon flankstöd: Saarinen har visat att kejsaren är utan kläder, löd omdömet från fältet.

Själv tog Aino Saarinen uppståndelsen med ro.

– Det handlar inte om mig mot någon annan. Det är fråga om forskning mot magkänsla, sade hon i tidningen Lärarens intervju. mattias fagerholm

6

17.12.2020 • Nr 20

Andelen behöriga elev- och studiehandledare (totalt 76) HÖGSTADIER

72% behöriga

28% obehöriga

GYMNASIER

73% behöriga

27% obehöriga

 FSL:s kartläggning över studie- och elevhandledarläget ger vid handen att det råder brist på behöriga handledare. grafik: chribbe aarnio. illustration: sebastian dahlström

En av fyra studiehandledare saknar behörighet 72 procent av elev- och studiehandledarna i Svenskfinland är behöriga. Det visar FSL:s färska kartläggning. 35 procent av respondenterna uppger att man har haft svårt att rekrytera behörig personal. 27 procent menar att de nuvarande handledarresurserna inte kommer att räcka till när den utvidgade läroplikten träder ikraft.

Den utvidgade läroplikten för med sig ett utökat handledaransvar både inom den grundläggande utbildningen och på gymnasienivå.

I Svenskfinland har en oro över bristen på behöriga elev- och studiehandledare uttalats.

Finlands svenska lärarförbund har för att få en bild av den faktiska situationen kartlagt läget i de tvåspråkiga kommunerna.

Av kartläggningen framgår att 72 procent av elev- och studiehandledarna i Svenskfinland är behöriga. I högstadierna ligger behörighetsgraden på 72 procent och i gymnasierna på 73 procent.

Stora rekryteringsproblem En stor del av respondenterna vittnar om rekryteringsproblem.

35 procent uppger att de har haft svårt att hitta formellt behöriga elev-och studiehandledare.

– En väldigt stor del av de som har rekryterat de senaste åren har

haft svårigheter, säger ombudsman Jens Mattfolk, som har hållit i kartläggningen från FSL:s sida.

Lediganslagna tjänster lockar få sökande eller inga behöriga sökande alls.

Intresse för behörighetsgivande studier Kartläggningen ger vid handen att det på fältet finns ett intresse för behörighetsgivande studier för de som jobbar som elev- och studiehandledare, men också inom andra lärarkategorier. Den möjligheten ges inte på svenska för tillfället. ”Om studierna skulle kunna skötas vid sidan av arbetet, så tror jag att intresset finns för att studera”, konstateras i de öppna svarsalternativen. ”Har konstant letat efter behörighetsgivande studier men det finns inte”, uppger en annan respondent. ”Det finns ett enormt behov av studiehandledarutbildning på svenska, situationen

är katastrofal i gymnasierna”, beskriver en rektor situationen.

– Undersökningen visar på ett uppenbart behov av en studiehandledarutbildning. I Svenskfinland kan man i nuläget enbart bli behörig genom biämnesstudier. Så kan vi inte ha det! Vägledning och studiehandledning är en profession och skall inte reduceras till ett biämne, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.

Utmaningar med utvidgad läroplikt I vilken mån de nuvarande elevoch studiehandledarresurserna kommer att vara tillräckliga när den utvidgade läroplikten träder ikraft kan vara aningen utmanande att svara på idag. Och 35 procent av respondenterna uppger att de inte kan säga. Men 27 procent slår fast att resurserna inte kommer att räcka till.

– Vid läropliktsreformen bör de språkliga rättigheterna beaktas. I det här fallet innebär det att flexibla studiemöjligheter måste garanteras så att Svenskfinland kan svara på de krav som reformen ställer, säger Inger Damlin.

Behov av dimensionering Det finns en rekommendation om maximalt 200 studerande per

Kartläggningen i korthet ○ 72 procent av elev- och studiehandledarna är behöriga. ○ I snitt 236 elever per handledare. ○ 35 procent uppger rekryteringsproblem. ○ Det finns en efterfrågan på behörighetsgivande kompletteringsstudier. ○ 27 procent uppger att handledarresurserna är för knappa med tanke på den utvidgade läroplikten.

handledare. Kartläggningen visar att man inte lever upp till den målsättningen i Svenskfinland. Snittet ligger på 236 elever per handledare. Det högsta antalet studerande för en handledare uppgår till 430. ”Med utvidgad handledning i gymnasiet, utvidgad läroplikt och plikt att handleda f.d. studerande utan studieplats är långt över 300 studerande för mycket! Med andra ord kommer det många nya uppgifter utan att resursen ändras och det är ohållbart i längden”, lyder en röst från fältet.

Heltäckande kartläggning FSL:s kartläggning är snudd på

heltäckande. Endast en handfull skolor står utanför undersökningen. 65 skolor (högstadier och gymnasier) medverkade i kartläggningen och berör totalt 76 elevoch studiehandledare. Åland står utanför undersökningen då man ännu inte fattat beslut om utvidgad läroplikt.

Bland respondenterna finns huvudförtroendemän, rektorer och elev-och studiehandledare.

mattias fagerholm

7

17.12.2020 • Nr 20

Omkring 5–10 studerande skaffar sig årligen behörighet som elev- och studiehandledare, uppskattar dekanus Fritjof Sahlström. Om medel beviljas kör ÅA igång med en kompletterande tilläggsutbildning hösten 2021. arkivfoto: mattias fagerholm

”100 procentig behörighet är målet” Har konstant letat efter behörighetsgivande studier men det finns inte.

RESPONDENT I KARTLÄGGNINGEN

Om studierna skulle kunna skötas vid sidan av arbetet, så tror jag att intresset finns för att studera.

RESPONDENT I KARTLÄGGNINGEN

Undersökningen visar på ett uppenbart behov av en studiehandledarutbildning. I Svenskfinland kan man i nuläget enbart bli behörig genom biämnesstudier. Så kan vi inte ha det!

INGER DAMLIN FSL:s ordförande

De behörighetssiffror för elev- och studiehandledarna som FSL presenterar är man inte tillfreds med vid Åbo Akademis lärarutbildning. En behörighetsprocent som är 100 bör vara målsättningen, säger dekanus Fritjof Sahlström. ÅA har planer på en elev- och studiehandledarutbildning hösten 2021.

– 72 procent är inte en bra siffra, det skall vi vara jättetydliga med. Allt som inte är 100 procent är inte bra, säger Sahlström.

Det är Åbo Akademi som ansvarar för den svenska elev- och studiehandledarutbildning. I dagsläget kan man endast få behörighet genom att läsa ämnet som ett långt biämne (60 studiepoäng) vid Fakulteteten för pedagogik och välfärdsstudier (FPV).

– Det finns en kursbricka, en samling av kurser, som vi har identifierat som sådana som ger studiehandledarbehörighet. De här kurserna, plus praktik, måsta man ha avlagt. Men det är inte en skild helhet som man söker till, förtydligar Sahlström.

Kan också studerande utanför FPV, till exempel ämneslärarstuderande, ta del av den här kursbrickan?

– De har också den möjligheten om de får in det i sin examen. Det finns inga principiella hinder. Men om det är praktiskt möjligt med tanke på hur utbildningarna utanför fakulteten ser ut är en annan sak.

Vi ger gärna den möjligheten men de andra fakulteterna måste säkerställa att det ryms inom 300 studiepoäng.

Men det här gäller de som är inne inskriva vid ÅA. Hur skall yrkesverksamma lärare få behörigheten?

– Vi jobbar med den här frågan, men vi behöver extra pengar. Vi har ansökt om medel, och vi har goda förhoppningar om att vi på vårvintern skall kunna ge besked om att vi på hösten 2021 kan erbjuda behörighetsgivande studier också för de som är yrkesverksamma. Jag vill inte lova det innan det är klart, men jag är en realistisk optimist.

Så frågan ligger på Undervisnings- och kulturministeriets bord?

– Nej, den ligger på en annan finansiärs bord.

Om medel beviljas står alltså ÅA i beråd att starta en tillfällig utbildning på hösten.

Det skedde senast år 2012.

– Anledningen till att den senaste var 2012 är inte att vi är lata, att vi har glömt bort vårt uppdrag eller att vi är ointresserade av frågan. Men ur ett hållbarhetsperspektiv och ur ett långsiktigt kvalitetsperspektiv är det viktigt att vi gör sådant som vi får betalt för och att det är en kontinuerlig del av vår forskningsvardag. De är resur-

skrävande att ordna tillfälliga lösningar. Eftersom vi får våra pengar via examina, så innebär det att om vi gör studiehandledare av färdiga magistrar så måste vi finansiera det med intäkter från andra utbildningar.

Handledningens uppdrag i en bredare kontext Fritjof Sahlström betonar att frågan om behöriga elev- och studiehandledare har hög prioritet inom fakulteten. Samtidigt menar han att frågan på sikt kan komma att få en betydligt större omfattning. Handledningen har en framträdande roll exempelvis inom den utvidgade läroplikten, men betonas allt tydligare även i andra sammanhang i skolvärlden. Hur kommer exempelvis lärarprofessionen att förändras i och med en starkare betoning på handledningen? Man kan urskilja två spår i handledningsdebatten: Dels den lite mer kortsiktiga diskussionen om utbildningens tillgänglighet, dels en lite mer långtgående diskussion om handledningens betydelse i ett bredare perspektiv.

– Vi kommer att tänka ännu större än det som bara har att göra med de här 60 studiepoängen. På sikt vill vi kanske utveckla inriktningar inom magistersprogram där det finns ett tydligt handledande fokus. Där är vi inte ännu, men vi för de diskussionerna. mattias fagerholm

8 Skolcoachen ser individen 17.12.2020 • Nr 20

En minskad oro bland eleverna. Det är resultatet av att Korsholms högstadium för tre år sedan anställde Sarah Qvist som skolcoach. Och intresset för dylika tjänster ökar kontinuerligt i Österbotten.

– Det ska vara låg tröskel för att ta kontakt med mig. Inget problem är för litet eller för stort och det har jag strävat efter att förmedla till eleverna sedan jag började arbeta som skolcoach.

Sarah Qvist anställdes som skolcoach i Korsholms högstadium för tre år sedan. Hon beskriver sitt arbetsuppdrag som att fungera som ett bollplank eller extra skyddsnät för eleverna.

– Jag finns här som en extra vuxen, rör mig i korridorerna, stöder, peppar och motiverar, och vi pratar mycket om tankar och känslor. Det handlar mer om personen, att se eleven som en helhet som är mer än bara skolan. Det händer mycket i en ungdoms liv och skolan är bara en liten del av det, säger hon.

Och fortsätter: – Det är också det som är styrkan hos en skolcoach, att inte vara delaktig i bedömningen av skolprestationerna. Den biten sköts av lärarna medan coachen ska fokusera enbart på att möta eleven.

kompis.

– Det är mycket positivt för vi har nästan 600 elever i den här skolan och det är omöjligt att fånga upp alla. Men jag ser det som ett bevis för att tröskeln för att ta kontakt har blivit lägre och att många ser det som naturligt att vända sig till mig.

Lättare att få hjälp

Samarbete är viktigt

Enligt Sarah kan det för många unga vara ett stort steg att boka tid till skolpsykologen eller kuratorn. Det ska det däremot inte vara att komma på ett samtal med henne i egenskap av skolcoach och som då kan hjälpa vidare till de övriga om så behövs.

– Mina kontakter med eleverna behöver inte ens utgå från att det finns ett problem utan de ska känna att vi kan diskutera om vad som helst om de vill. Det är just det som definierar låg tröskel, säger hon.

Vad vill eleverna ha hjälp med?

– Det vanligaste är strul med kompisar, förhållanden som tagit slut, hjärtesorg och stress över skolarbeten. Elever med ångest eller panikångest kan komma hit vid akuta situationer om det behövs. De flesta skickar meddelade via Wilma eller ringer mig om de vill komma och tala. Andra knycker i mig i korridoren, svarar hon.

De flesta elever är i dag medvetna om att skolan har en skolcoach. Ett tecken på det är att elever som har vänner som mår dåligt uppmuntrar sina kompisar att ta kontakt eller så kommer de och berättar att de är oroliga för en

Skolcoachen i Korsholm har tystnadsplikt och är inte dokumentationsskyldig. Vid behov tar skolcoachen med elevens samtycke kontakt med skolpsykolog eller kurator. Skolcoachen är med i skolans elevvårdsteam som innefattar rektor, biträdande rektor, speciallärare, studiehandledare, kurator, psykolog och hälsovårdare. Gruppen träffas regelbundet.

– Men jag för också en daglig kommunikation med hela kollegiet om så krävs, samarbetet är viktigt. I likhet med att det ska vara låg tröskel för eleverna att ta kontakt ska det också vara det för resten av personalen.

Att mäta måendet i en skola är svårt. Men enligt skolans rektor Pia Blomqvist har mycket förbättrats sedan tjänsten som skolcoach inrättades.

– Tidigare fanns en oro bland eleverna, varav många inte kunde fokusera på undervisningen. Så det behövdes någon form av ventil för att underlätta situationen.

I dag kommer färre svåra fall till mig, alltså elever som mår så dåligt att de inte orkar närvara på lektioner.

– Det är färre disciplinsamtal och jag är övertygad om att vi ge-

Mina kontakter med eleverna behöver inte utgå från att det finns ett problem utan de ska känna att vi kan diskutera om vad som helst.

SARAH QVIST

 Allt fler skolor anställer skolcoacher. Det gjorde Korsholms högstadium för tre år sedan när Sarah Qvist blev en del av personalen. Hon vill vara en till vuxen i skolvardagen och fungera som ett extra stöd till de som behöver. Enligt rektorn i skolan har elevernas oro minskat efter att skolcoachen anställdes.

nom att ha en skolcoach kan jobba mera förebyggande, säger hon.

Och situationen har inte förbättrats enbart för eleverna.

– En del av uppdraget som lärare är att se till elevernas välmående. Men huvuduppdraget är ändå att undervisa och jag vågar påstå att våra lärare bättre kan fokusera på undervisning efter att vi fick en skolcoach, säger Blomqvist.

Högstadiet i Petalax får skolcoach Intresset för skolcoacher har ökat i Österbotten och i dag har flera

kommuner inrättat dylika tjänster. Näst i tur är Malax där Högstadiet i Petalax får en skolcoach efter årsskiftet.

– Vi har tidigare haft en rörelsecoach men på grund av rådande pandemi är det svårt att genomföra den verksamheten. Men den coachen har varit en extra vuxen i gemenskapen och det vill vi nu få genom skolcoachen som kontinuerligt rör sig bland eleverna, som hinner se, kommunicera och bolla tankar med dem, säger skolans rektor Mona Enlund.

Enligt henne finns det på grund

av pandemin en osäkerhet bland eleverna och alla har inte förmågan att uttrycka detta. Därför har alla vuxna i en skola nu en mycket viktig roll.

– Speciellt nu är allt vuxenstöd hemma och i skolan av stor vikt.

En skolcoach som finns där enbart för att lyssna och prata med eleverna ger dem en signal om att vi ser dem. Det är en signal om att de är viktiga, säger Enlund. text och foto: christoffer thomasfolk

9

17.12.2020 • Nr 20

 Forskarprofessor Juhani Rautopuro förhandsgranskade Aino Saarinens omstridda avhandling och framförde en viss kritik.

Aino Saarinens omdiskuterade doktorsavhandling har förorsakat en storm i den akademiska världen. Vissa ser det tvärvetenskapliga greppet som fräscht medan andra menar att avhandlingen inte håller måttet och inte borde ha godkänts överhuvudtaget.

Saarinen i stormens öga

A

ino Saarinens doktorsavhandling har tre teman och bygger på tre olika artiklar. I korthet, och något förenklat, kan avhandlingen sammanfattas i tre teser: Självständigt lärande ger sämre läranderesultat, det samma gäller för digitala lärmiljöer och småbarnspedagogikens betydelse har överskattats när det gäller läranderesultatet.

Rubriker innan trycksvärtan torkat Doktorsavhandlingen skapade rubriker redan innan den kommit ur tryckpressarna.

Helsingin Sanomat tog strax innan disputationen på ledarplats bland annat fasta på att Saarinen lyfter fram de öppna skolmiljöerna som en ökad risk för mobbning.

Avhandlingens förhandsgranskare gick dagen före disputationen i en insändare i Helsingin Sanomat i polemik med tidningens ledare. Att förhandsgranskarna uttalar sig i media före disputationen är att betrakta som ovanligt. Förhandsgranskarna är utsedda av Helsingfors universitets pedagogiska fakultet med uppdraget att som utomstående sakkunniga ge ett sorts expertutlåtande. I detta fall är det fråga om forskarprofessor Juhani Rautopuro och professor emeritus Jouni Välijärvi vid Jyväskylä universitet.

Tanken med insändaren var inte att diskutera Saarinens avhandling, utan ledaren i HS, uppger Juhani Rautopuro till tidningen Läraren.

– Helsingin Sanomat hade dragit till med att självstyrt lärande kan bidra till ökad

mobbning. Avsikten var att svara tidningen, inte Aino Saarinen. Tidningen drog nämligen kurvorna raka och frågan hade heller inget större roll i avhandlingen, säger Rautopuro.

Håller teserna om småbarnspedagogiken?

En närmare titt på själva förhandsgranskningen ger vid handen att Rautopuro och Välijärvi för fram en del kritik visavi avhandlingen. Till största delen handlar kritiken om den del som tar fasta på småbarnspedagogikens betydelse för lärandet. Saarinen slår till exempel fast att den har betydelse endast i de lägsta årskurserna.

– Man kan inte på basis av Pisa-materialet säga något om i vilken ålder småbarnspedagogiken är till nytta för lärandet. Det frågas nog av eleverna, men inte av föräldrarna. Allt beror på vad de har upplevt eller minns.

– Jag får känslan av att missionen är att man inte skall föra barn som är under tre år till dagis. Och det är lite märkligt, säger Rautopuro.

Nivån kunde ha varit högre – Helsingfors universitet duckade Rautopuro menar att man i granskningen har pekat på en rad punkter som man genom att åtgärda avsevärt skulle ha höjt den vetenskapliga nivån.

– Vi skickade bollen till den pedagogiska fakulteten, säger Rautopuro.

Varför tog man inte fasta på kritiken?

– I den här frågan för jag nog över ansvaret till fakulteten.

I förhandsgranskningen riktar Rautopuro och Välijärvi en viss kritik mot nivån på de tidskrifter som avhandlingens artiklar har publicerats i. ”Artiklarna har publicerats i akademiska tidningar vars vetenskapliga nivå inte till alla delar kan ses som speciellt hög”, slås det fast i granskningen.

I Finland har vi ett Publikationsforum (JUFO) som är en slags nivåindelning för publikationskanaler. Det finns tre nivåer: 1) basnivå, 2) ledande nivå och 3) högsta nivå. Två av artiklarna var i nivå ett och en i nivå noll. Noll innebär att artikeln inte anses vara kvalificerad för någon av de tre kategorierna.

– Man lät förstå att vi inte skall blanda oss i ursprungsartiklarna. Om man vid Helsingfors universitet har den linjen att man kan disputera med tre sådana artiklar så är det ingenting som förhandsgranskarna kan göra åt saken. Men vi påtalade det ändå.

Självstyrt lärande kan vara rena rama giftet för svaga elever I fråga om självständigt lärande är kritiken ändå rätt sparsam i förhandsgranskningen. ”När det gäller resultaten att det självstyrda lärandet leder till sämre läranderesultat, kan man tänka att en elev som klarar sig sämre än genomsnittet upplever studiemiljön som sådan att den kräver mera egna satsningar och självstyrning” står det i granskningen.

– Skillnaden mellan våra skolor är internationellt sett väldigt liten. Men skillnaderna mellan eleverna växer hela tiden. Och för dem med de svagaste läranderesultaten kan självstyrt lärande vara rena rama giftet.

Granskarna lyfter också fram goda saker med avhandlingen. Och Saarinen får också flankstöd av andra namnstarka forskare.

– Jag förnekar inte alls den kritik som Liisa Keltikangas-Järvinen har fört fram beträffande öppna skolmiljöers inverkan på elever med exempelvis koncentrationssvårigheter. Hon kan inte förbises för att hon är psykolog, inte pedagog. Det är ett felaktigt argument, säger Rautopuro.

Sviktande kvalitetskontroll Tidvis har kritiken mot avhandlingen ändå varit frän, till och med har det kastats fram att den inte borde ha godkänts. I sitt utlåtande ger ändå granskarna grönt ljus.

– Ribban darrade kanske, men tröskeln att trycka på den röda knappen är hög.

Diskussionen i avhandlingens kölvatten har aktualiserat frågan om kvalitetskontrollen är tillräcklig vad gäller processen för doktorsavhandlingar. Tuomas Aivelo, forskare vid Helsingfors universitet, konstaterar i sin blogg att frågan ändå inte är aktuell i Saarinens fall. Den omfattande offentliga diskussionen hade garanterat förorsakat mothugg om avhandlingen hade varit undermålig.

Men med nuvarande processer kan en avhandling som inte håller måttet passera nålsögat, förutsatt att den inte får stor publicitet, menar Aivelo.

Kritiken och de stora rubrikerna som avhandlingen skapade redan för två år sedan blev med andra ord paradoxalt nog något av en kvalitetsstämpel för Aino Saarinen. text och foto: mattias fagerholm

10

17.12.2020 • Nr 20

kolumnen Pia Rehn Bergander Verksamhetsstödjare i specialpedagogiska frågor, Botkyrka utbildningsförvaltning.

Utgå från elevernas individuella förutsättningar Vi har i Sverige konstaterat att funktionsnedsättningar bara blir problematiska i otillgängliga miljöer. Elever kan således inte sägas ha svårigheter per se, men de kan befinna sig i svårigheter när krav inte matchar förmåga. Det är alltså i sådana krockar en funktionsnedsättning blir ett funktionshinder. Enligt den tanken är det inte ett bekymmer att leva utan ben i en värld där alla är benlösa. Eller att ha en hörselnedsättning i en miljö där alla använder teckenspråk. Eller att vara bokstavstrogen i en skola där alla är det. Ändå vet vi att alla elever inte har samma grundförutsättningar. Barnen vet det och vi vuxna vet det, men det är inte alltid lätt för oss, det där med olikhet. Särskilt tysta är vi när det som avviker är lite svårt att ta på, som vid osynliga, kognitiva olikheter. Istället snitslar vi gärna om banan för dem som har svårare än andra att lära det vi har tänkt oss, som vi har tänkt oss. Några elever får specialkost i skolan för att äta alls. Andra har hörselkåpor för att minska sina ljudintryck. En del sitter i enskildhet eller bakom skärmar för att det känns lugnare så för någon. Ett fåtal elever har en alldeles egen resursperson som bistår i skolarbetet och förebygger svåra sociala situationer.

Ändå vet vi att alla elever inte har samma grundförutsättningar. Barnen vet det och vi vuxna vet det, men det är inte alltid lätt för oss, det där med olikhet. Särskilt tysta är vi när det som avviker är lite svårt att ta på, som vid osynliga, kognitiva olikheter.

Stressreducerande insatser som träffar rätt gynnar skoldagen och möjliggör den närvaro som råder. Så långt allt väl, för att inte säga det enda rätta i den tidsrymd vi överblickar.

Och sen då? Vad händer när eleverna vi har stöttat föredömligt genom skolan beger sig ut i en värld där inget känns igen?

Har de beredskap för att möta oförutsägbarhet då? Äger de strategierna som har fungerat för dem under skoltiden, och vet de varför de har fungerat? Har de erövrat den kunskap som under ett liv kan visa sig vara den allra viktigaste kunskapen, nämligen kunskapen om sig själva? ”Jag är bra på … och behöver hjälp med … Jag kommer bäst till min rätt när ... Det är viktigt för mig att …”

Vi behöver utgå från individuella förutsättningar för att göra det möjligt för alla att lyckas i skolan. Parallellt med det ser jag att vi mer aktivt än idag behöver öka elevernas medvetenhet om det egna fungerandet innan de lämnar de obligatoriska skolformerna för att underlätta skarven mot resten av livet. Fler vuxna med funktionsnedsättningar skulle sannolikt hitta rätt på arbetsmarknaden, liksom det psykiska välbefinnandet skulle öka i den grupp som idag tyvärr är oroväckande överrepresenterad för motsatsen.

Det är fortfarande lite svårt att prata om våra olikheter, nästan som om det handlade om människovärde. Kanske är det därför vi inte vill göra det så mycket. Baksidan av välviljan är att livet inte kommer att bli som det ska vara för alla i nästa generation heller, och det vore ju synd för en värld som bara väntar på oss i all vår olikhet.

debatt

Tillsammans för en ännu bättre skola Redan i en par års tid har Aino Saarinens doktorsavhandling om lärande och läranderesultat diskuterats. Diskussionen har gått het långt innan avhandlingen varit klar och ”experter” inom olika områden har dragit långtgående slutsatser om vartåt den finländska skolan är på väg utgående från detta. Kritiska röster har även höjts mot läroplanen från år 2014.

I det senaste numret av tidningen Läraren fick vi ta del av de centrala slutsatser som Aino Saarinen kommit till i sin forskning.

För att förstå helheten har vi även bekantat oss med forskningsresultaten i sin helhet. Hennes forskning är utan tvekan relevant. Hon lyfter i den fram grundläggande faktorer för lärande och ställer sig skeptisk till de tolkningar vissa skolor gjort av självstyrt lärande och digitala lärmiljöer. Hon för även fram en oro för att skolan blir allt mer ojämlik för eleverna på grund av alltför stora förväntningar på eget ansvar och stöd hemifrån.

Skolans uppgift är, utan tvekan, att ge alla jämlika chanser att lära sig och skapa grunden för ett gott liv. De aspekter Saarinen lyfter fram ser vi inte som ”läroplanskritiska”, utan snarare kan de fungera som stöd för skolorna i implementeringen av läroplanen.

De största omställningarna i läroplanen från år 2014 gäller elevsynen och synen på lärandet. Då världen utvecklas allt snabbare behöver eleverna mycket mer än bara faktakunskap. De behöver få färdigheter att lära sig nytt, förstå betydelsen av olika värderingar samt få stöd i att utveckla sin egen värdegrund. Eleven ska, genom mångsidiga och varierande arbets-

Det är fullt möjligt att kombinera olika arbetssätt i en grupp – både lärarledda och elevaktiverande, digitala och mindre digitala utan att ansvaret för dessa blir för stort för vare sig eleven eller hemmet.

metoder, få hitta sina styrkor och sitt sätt att lära. Lärande sker både enskilt och tillsammans med andra, genom kommunikation och samarbete. Att utveckla färdigheter att lära, att få lyckas och uppleva glädje i lärprocessen är grunden för ett målinriktat och livslångt lärande.

Läraren har fortsättningsvis ansvar för att planera, undervisa, handleda samt utvärdera och bedöma elevens arbete och kunnande. Läroplanen som styrdokument bestämmer mål och innehåll för samtliga läroämnen i grundskolan och lärarna ansvarar för att metoderna är pedagogiskt riktiga. Arbetsmetoder och -material väljs utgående från elevernas behov och förutsättningar samt de mål som ställts upp för undervisningen. Eleven skall, under lärarens handledning, få lära sig att arbeta målmedvetet och vara delaktig i lärprocessen. Läroplanen minskar på inget vis lärarens ansvar, snarare tvärtom.

Saarinen skriver att hon har

Tidningen Läraren utkommer under vårterminen 2021 enligt följande:

1 14.1 2 28.1 3 11.2 4 25.2 5 11.3 6 25.3 7 15.4 8 29.4 9 13.5 10 10.6

förundrats över att man på vissa håll har vänt helt upp och ner på den finländska skolan och ingen talar om det. Hon säger att ingen lyfter fram utmaningarna eller riskerna. Samtidigt nämner hon att flera forskningar visar på samma tendenser.

Vi tycker det är sorgligt att man i diskussionen om skolutveckling tenderar att fastna i ”antingen eller pedagogik”. Vi ser det som vår uppgift att, i samarbete med eleven och hemmet, hitta de pedagogiska lösningar som gagnar den enskilda eleven, men även gruppen, bäst. Det är fullt möjligt att kombinera olika arbetssätt i en grupp – både lärarledda och elevaktiverande, digitala och mindre digitala utan att ansvaret för dessa blir för stort för vare sig eleven eller hemmet. Läraren har det pedagogiska ansvaret och kunskap om de pedagogiska metoder och strukturer som behövs för att omvandla läroplanens tankar till en verksamhet där eleven och elevens bästa står i fokus.

Det finns ännu mycket att göra kring implementeringen av läroplanen i våra skolor. I utvecklandet av skolans verksamhetskultur behöver både barnen och föräldrarna vara delaktiga. Då skapas en gemensam förståelse för vilka värderingar och synsätt som råder i skolan. Samtidigt behöver lärarna få fortbildning inom bland annat elevaktiverande metoder, digitala verktyg, differentiering och bedömning.

Vi har en god grund att stå på men en förbättring kräver alltid en förändring. Vi behöver våga ta steget ut och göra vårt bästa för att förse eleverna med de kunskaper, färdigheter och värderingar de kommer att behöva för att vingarna skall bära dem, i en allt mer föränderlig värld.

Med god läroplanskännedom, stöd av aktuell forskning kring lärande och utveckling, samarbete med hemmen och världens bästa lärare vid rodret har vi alla förutsättningar att skapa en ännu bättre skola, en skola för livslångt lärande.

PERSONALEN I SANNÄS SKOLA: SUSANNE HOLMBERG, NATALIE KARLSSON, SUSANNA BACKMAN, CHARLOTTA ÅKERSTEDT, MINNA STÅHLS, MARICA ENLUND OCH JESSICA GILLBERG

11

17.12.2020 • Nr 20

Forsström ny vd för Brita Maria Renlunds minne Stiftelsen Brita Maria Renlunds minnes styrelse har utnämnt Ekonomie doktor Birgitta Forsström till verkställande direktör från och med 1.5.2021.

Birgitta Forsström är bosatt i Grankulla och född i Hangö. Hon är för närvarande direktör för NIVA, en av Nordiska ministerrådets institutioner i Helsingfors.

Före det verkade hon som prorektor för Yrkeshögskolan Novia.

– Jag är tacksam för förtroendet jag fått och ser fram emot att få jobba med frågor som förbättrar livsvillkoren för barn och unga. Det är svårt att föreställa sig något som kunde vara mera

meningsfullt än det, säger Forsström.

Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr grundades 1918 av affärsmannen K.H. Renlund. Han grundade stiftelsen till minnet av sin mor. Stiftelsen beviljar årligen ca 9 miljoner euro till privat upprätthållen verksamhet för barn och unga så som småbarnspedagogik, morgon- och eftermiddagsverksamt, sommaraktivitet och till organisationer som på olika sätt stöder barns och ungas välmående.

Birgitta Forsström efterträder Gun Sandberg-Wallin som går i pension. Sandberg-Wallin har varit stiftelsens vd sedan 2014.

Nytt anpassat läromedel om samhället Alla vi tillsammans - samhälle är ett läromedel som består av lättlästa förklaringar av begrepp relaterade till vårt samhälle. Materialet är nivåindelat och kan lätt anpassas enligt individuella behov. Läromedlet är tänkt för specialundervisningen i årskurs 4–6, men även ungdomar och vuxna i behov av stöd kan ha stor nytta av dessa begrepp. Med ökad kunskap ökar delaktigheten i samhället.

En del behöver mer för att få lika mycket

Alla vi tillsammans - samhälle består av 57 kort i en trälåda, indelade i 15 teman som förklarar fenomen och strukturer i vårt samhälle och ett arbetshäfte. Det finns också en manual med tips på hur läromedlet kan användas. Den kan laddas ner gratis på www.larum.fi/allavitillsammans.

Den andra delen i läromedlet, Alla vi tillsammans – miljö och klimat, utkommer i början av år 2021.

Beställ på shop.larum.fi

debatt

Ska vi bli vänner?

December är en speciell månad i alla skolor. Vi uppmärksammar vårt lands självständighet och gör förberedelser inför julfesterna, en av läsårets stora tillställningar i skolan. I Niittylahden koulu i Joensuu har också Lucia med följe och sång blivit en tradition som ingår i skolans decemberprogram.

Det är en av de konkreta följderna av den vänskolverksamhet som pågått mellan Norra Korsholms skola och Niittylahden koulu sedan 2015.

Skolorna har bland annat uppmärksammat de högtidsdagar som firas inom den finska och den finlandssvenska kulturen och arrangerat gemensam lägerskolverksamhet. Samarbetet mellan skolorna har stadgat sig till att bli en bestående del av båda skolornas verksamhetskultur, vilket har fått tack också från föräldrahåll inom båda språkgrupperna. Enligt rektorn på Niittylahden koulu är tillvalskursen i svenska idag skolans mest populära kurs!

I diskussionen om Finlands tvåspråkighet lyfter man ibland upp vänskolverksamhet som ett beprövat sätt att öka interaktionen och förståelsen över språkgränsen. I praktiken har det ändå visat sig att tröskeln för att inleda ett vänskolsamarbete ofta upplevs för hög. Till utmaningarna har hört att hitta en lämplig partnerskola och att hitta finansiering för förverkligandet av samarbetet.

Vi tycker att det är dags för att gå vidare från festtal till handlingar och startar därför ett projekt i

vilket tio finsk- och svenskspråkiga skolor får sakstöd och handledning i inledandet av vänskolverksamhet med en skola från den andra språkgruppen. Projektet pågår under läsåret 2021 – 2022.

Målet med projektet är att samla goda erfarenheter från fältet och att bygga upp fungerande modeller för vänskolverksamhet som kan återanvändas av andra. Vi tar emot skolornas ansökningar till projektet fram till slutet av februari och väljer skolor till projektet så att deltagarskolornas behov och förväntningar på bästa sätt passar ihop med varandra. Projektet riktar sig till alla skolor inom grundläggande utbildningen och andra stadiet. Mera information om projektet och ansökningsblanketten hittas på https://www.sfv. fi/sv/vad/utbildning/ska_vi_bli_ vanner_/.

Färsk forskning visar på en positivare inställning till den svenskspråkiga minoriteten i vårt land speciellt bland unga finskspråkiga. Men vi behöver erbjuda sätt för dem att få en levande kontakt till vår svenska språkgrupp och vår kultur. Vi hoppas vårt vänskolprojekt skall kunna bli just en sådan öppen port mellan våra språk!

MIKAEL HILTUNEN Nätverket Svenska nu/Hanaholmens kulturcentrum NIKLAS WAHLSTRÖM Sektorsansvarig för utbildning, Svenska folkskolans vänner

FORTBILDNINGSPROGRAM OM MATEMATIKUNDERVISNING

Lärare inom småbarnspedagogik, den grundläggande utbildningen och på andra stadiet Anmäl dig till en gratis nätutbildning nu:

LUMATIKKA.LUMA.FI/SV

@LUMATIKKA #LUMATIKKA

12

17.12.2020 • Nr 20

FSL inför kommunalvalet i april 2021:

Prioritera rätt är lätt Finlands svenska lärarförbund vill se långsiktiga och modiga beslut för en attraktiv finlandssvensk skola. Kommunens starkaste varumärke är en utbildningssektor av hög kvalitet och det finns inga genvägar för att nå det. De kommunala beslutsfattarna måste måna om att varje kugghjul i maskineriet rullar, bara då kan personalen och eleverna nå sin fulla potential och få verksamheten att blomstra.

Kommunens uppdrag stavas i allt högre grad skola och utbildning, inte minst om social- och hälsovården flyttar till landskapen. Den förändrade befolkningsstrukturen i kombination med ekonomiskt svåra tider förutsätter långsiktiga och genomtänkta beslut, framför allt för den finlandssvenska skolan.

Med kunniga beslutsfattare, som känner sig bekväma med de utbildningspolitiska frågorna kan en jämlik utbildning av hög kvalitet garanteras, konstaterar FSL. Den finlandssvenska skolan ska vara attraktiv och ge varje individ lika möjligheter att växa.

FSL kan skola och utbildning och sitter på värdefulla erfarenheter, ett genuint intresse och en stor kunskap om utbildningsfältet. En god dialog mellan beslutsfattare och fältet är avgörande för ett gott samarbete på gräsrotsnivå.

– Lärarna tog ett digitalt jättekliv under pandemin. Nu behöver kommunerna matcha och satsa på utrustning och fortbildning, säger Anna Nylund som är klasslärare i Smedsby-Böle skola i , Korsholm.

En investering i skolan är alltid en bra affär En utbildningssektor av hög kvalitet är det bästa varumärket för kommunen. Att satsa på skola och utbildning är en investering som garanterat betalar sig tillbaka. Genom

tillräckliga medel för tjänster inom utbildning och fostran, sparar man på sikt inom kommunens andra områden.

En kommun som satsar resurser på utbildningen är också en attraktiv arbetsgivare som lockar till sig behöriga och kompetenta lärare och skolledare.

Tillräckliga resurser för utbildningen behövs idag för att morgondagens barn och unga ska må bra, hitta en meningsfull sysselsättning och bli en aktiv del av vårt samhälle.

– Tillräckligt små undervisningsgrupper är en förutsättning för att läraren ska ha tid för alla elever. Alla elever har rätt att få uppmärksamhet, säger Sebastian Lindqvist, lektor och biträdande rektor i Borgå.

Mår lärarna bra, mår skolan bra Skolan är ett maskineri där varje kugghjul är viktigt för att det ska rulla. En kommun med beslutsfattare som inser det här och verkligen månar om alla delar i helheten har goda förutsättningar att skapa en utbildningssektor som mår bra och utvecklas.

Lärare trivs på jobbet då deras chefer har tid för ledarskap såväl för pedagogik som för personalen. En rektor som har tid att leda är a och o för verksamheten i skolan.

En modern arbetsgivare förstår också att om man investerar i undervisningspersona-

lens välbefinnande, kompetensutveckling och yrkesstatus ger det ringar på vattnet som har effekt också på lång sikt. En hög lärarstatus i kommunen gör att skolorna blir lockande arbetsplatser som garanterar högklassig undervisning. Mår lärarna bra, mår skolan bra.

Med tillräcklig tillgång på elevvårdspersonal, till exempel psykologer och kuratorer, blir skolan den plats där varje individ kan vara sig själv och må bra, en skola som inspirerar till lärande.

– En förutsättning för hållbar utveckling av samhället är investering i kunskap, kompetens och välmående. Knappa resurser tär på krafterna, säger Jeanette Lindroos, ämneslärare i Pargas.

Lärarna tog ett digitalt jättekliv under pandemin.

ANNA NYLUND

Kafferast med FSL Under våren 2021 bjuder FSL:s lokala lärarföreningar kommunalvalskandidater på en pratstund över en kopp kaffe på skolans gård. Förbundet vill på ett tryggt sätt beskriva hur vi ser på verkligheten i våra skolor och utbildningsenheter, vad som funkar och vad som krävs av framtidens beslutsfattare.

En del av dessa kaffestunder kommer att sändas live på antingen Instagram eller Facebook. Håll utkik efter hashtaggar som #kaffemedfsl och #samhälletssuperkraft.

Lärarnas vardag på Instagram

Alla elever har rätt att få uppmärksamhet.

SEBASTIAN LINDQVIST

Hur många möten har en rektor på en dag?

Vilken känsla går läraren hem med efter att undervisat 200 studerande? Vilka effekter ser man av de ekonomiska prioriteringar kommunen gjort?

FSL:s traditionella lärarskuggningar får en annan form under det här kommunalvalet. I stället för att bjuda in kandidaterna till skolorna, kommer lärare och rektorer via händelser på FSL:s instagramkonto att presentera sin vardag.

Knappa resurser tär på krafterna.

JEANETTE LINDROOS

Valfågel har tecknats av Sebastian Dahlström enkom för FSL:s valkampanj inför kommunalvalet i april 2021.