Kan utländska studerande rädda små gymnasier?

För små gymnasier kan utländska studerande bli räddningen. Det är vad Finest Future hoppas på. På sikt vill företaget locka tusentals studerande per år till Finland och Kristinestads gymnasium är det första i Svenskfinland som visar intresse.

På många mindre orter finns det gymnasier som lider av brist på studerande. Låg nativitet med små årskullar som följd och minskad gymnasiebenägenhet kan snabbt ställa till det. En sådan ort är Kristinestad. Endast två elever från grundskolan inledde gymnasiestudier i höstas.

– I fjol hade högstadiet endast 79 elever, varav 24 niondeklassare. Normalt brukar vi ha en gymnasiebenägenhet på femtio procent men endast två valde det egna gymnasiet. Är det en slump att det blev så? Vi vet inte exakt men flera små årskullar i rad kan påverka ungdomar att välja andra alternativ som till exempel en yrkesutbildning, säger Peter Grannas, rektor för Kristinestads gymnasium, som nu har endast 23 studerande.

I höstas rapporterade medierna om den akuta elevbristen i Kristinestad. Den nyheten fångades upp av Peter Vesterbacka som leder företaget Finest Future som arbetar med att rekrytera utländska studerande till Finland.

– Efter att jag läste om elevbristen i Kristinestad tog jag kontakt med gymnasiet och sa att vi kan lösa problemet. På den vägen har vi nu startat ett samarbete, säger Vesterbacka, som var på besök i den lilla trästaden i mitten av januari.

Tusen kom i år

Finest Future inledde sin verksamhet för tre år sedan. Första året lyckades man få 15 utländska studerande till Finland, andra året kom 150 och i år 1000. På sikt vill företaget årligen förmedla 15 000 utländska studerande till gymnasieutbildningen och lika många till yrkesutbildningen på andra stadiet i Finland.

Är det verkligen möjligt?

– Jag är helt övertygad om att det är möjligt, svarar Vesterbacka, som är entreprenör med bakgrund inom bland annat Rovio, som är känt för mobilspelet Angry Birds.

Vesterbacka poängterar att Finland på sikt måste ha många nya medborgare på grund av den redan nu låga nativiteten.

– Vår egen befolkning minskar och vill vi bevara välfärden behövs cirka 60 000 nya personer till Finland varje år. Det här är fakta som ingen vågar ta upp, men enligt mig måste vi börja göra något åt den här enorma utmaningen, säger han.

Som en följd av låg nativitet har antalet studerande på andra stadiet halverats på tjugo år. Enligt Vesterbacka finns totalt 20 000 lediga platser inom gymnasiet och yrkesutbildningen.

– Vi har därmed en outnyttjad kapacitet inom vår utbildning på andra stadiet och de här platserna vill vi hjälpa till att fylla genom att rekrytera utländska unga studerande till Finland.

Det viktigaste rekryteringsområdet hittills har varit Asien men nu finns verksamhet också i flera afrikanska länder och intresset från Sydamerika är också stort.

Vad är det som ska locka hor- der av unga studerande hit?

– Finlands styrkor är världens bästa skolsystem som är vida känt. Utöver det har Finland världens lyckligaste befolkning och är ett mycket säkert land. Det här är trumfkort som vi lyfter fram mycket starkt, säger han.

Måste ha språkkunskaper

Det finns redan många utländska studerande inom tredje stadiets utbildningar. De utbildar sig främst på engelska medan Vesterbackas koncept grundar sig på att de som kommer hit ska ha grundläggande kunskaper i finska eller svenska.

– Vårt utbildningsprogram är effektivt och grundar sig på att de har rätt till 75 minuters språkutbildning dagligen. Vi har fyrtio lärare i finska som utbildar våra sökande på distans och vår approach är en annan än den traditionella språkundervisningen.

– Vi har egna metoder och material för lärande som fungerar mycket bra som gör att våra utländska studerande på ett år lär sig finska på en nivå så att de kan genomföra gymnasiestudier, menar Vesterbacka.

För att antas till programmet testas alla sökande för B1.1-nivå och inom ett år ska de klara kraven för B2.1-nivå, enligt den allmäneuropeiska referensramen för spårkkunskaper. I och med att de lär sig finska ökar chansen att det stannar i Finland efter utbildningen.

– Undersökningar visar att upp till 75 procent stannar och blir kvar om de lär sig det inhemska språket. Integreringen sker betydligt sämre om de inte gör det. Just nu har vi 50 000 ukrainare i Finland men eftersom de inte lär sig språket har de stora svårigheter att hitta jobb, säger han.

Kristinestads gymnasium är det första i Svenskfinland som samarbetar med Finest Future. Det innebär att studerandena ska lära sig svenska.

– Vi har också andra finlandssvenska skolor som visar intresse och det gör att vi också kommer att erbjuda språkutbildning i svenska.

Tidigare beslöt svenska utbildningsnämnden i Kristinestad en kvot på tio utländska studerande för gymnasiet för nästa läsår.

–De potentiella nya studerandena ansöker sedan till vårt gymnasium och det återstår att se hur många som kommer. Jag ser det här som en positiv sak om vi genom samarbetet får fler studerande, säger Peter Grannas.

Finlands styrkor är världens bästa skolsystem som är vida känt. Utöver det har Finland världens lyckligaste befolkning och är ett mycket säkert land.

Lärarna är positiva text och foto: christoffer thomasfolk

Enligt Grannas är responsen från lärarna positiv.

– Vi har haft flera möten med personalen och ingen har motsatt sig försöket. Faktum är att vi har för få studerande och vi vet också att internationella studerande som är motiverade kan innebära en frisk fläkt för våra inhemska studerande, säger han.

Frågor som diskuterats är om de utländska studerandena har rätt språkliga kunskaper.

– Eftersom Finest Future ordnar språkliga test borde de ha grundläggande färdigheter när de kommer hit. Så vi utgår ifrån att de som saknar tillräckliga kunskaper i svenska inte kan komma vidare i ansökningsprocessen. Men vi erbjuder så klart stödundervisning i svenska om det behövs.

Peter Grannas understryker att elevantalet i grundskolan igen är på ökande. Redan om några år ser det bättre ut och om gymnasiebenägenheten ökar kommer också antalet studerande i gymnasiet att öka.

– Men trots det ser vi detta samarbete som en möjlighet. Konsekvenser av elevbrist är att gymnasiet erbjuder studieavsnitt gemensamt för ettorna och tvåorna där det går för att få ned kostnaderna. Ett exempel på det är historia.

– Vi har ett bra kursutbud som kompletteras med samarbeten med andra. Några permitteringar har inte heller blivit aktuella eftersom de flesta lärare har delad tjänst med högstadiet, säger Grannas.

Det är stort söktryck till Optimas yrkesutbildning i Jakobstad, som de senaste åren haft cirka 1500 studerande. Samarbetet med näringslivet är gott och alternativen till hur utbildningen genomförs är många, berättar Ann-May Pitkäkangas, rektor för utbildningstjänster vid Optima.

Det är svårt att förklara varför en utbildning lockar. Trots att det nu finns många jobb inom servicebranschen är intresset för kock, bagare och konditor litet. Det är många orsaker som styr studerandenas val.

ANN-MAY PITKÄKANGAS

Rektor för utbildningstjänster vid Otpima