i vår värld! Enig politikerkör i utbildningsdebatt

under Educamässan.

Grundfrågan som moderatorn, journalisten Jan Andersson formulerade inledningsvis var: Hurudan utbildningspolitik kommer den kommande riksdagen att bedriva?

Han började emellertid med att be deltagarna i debatten att vifta med ett grönt eller ett rött kort och därigenom svara ja (grönt) eller nej (rött) på frågan om de som eventuella medlemmar av den kommande regeringen vill ha undervisningsministerportföljen.

Alla tackade ja, det var bara Sannfinländarnas representant Sakari Puisto som lyfte både det gröna och det röda kortet och hänvisade till att också posten som forsknings- och kulturminister intresserar honom.

Av förståeliga skäl, han har faktiskt disputerat vid universitetet i Cambridge.

Av deltagarna i debatten var det bara fyra partier som hade sänt sina ordförande. Anna-Maja Henriksson från Svenska folkpartiet, Harry Harkimo, Rörelse Nu, Li Andersson, Vänsterförbundet och Maria Ohisalo, Gröna förbundet. De övriga var Antton Rönnholm, Social -

En oproportionerligt stor del av lärarens arbetsdag går till annat än undervisning.

ANNA-MAJA HENRIKSSON

Ordförande, Svenska folkpartiet demokraterna, Antti Häkkänen, Samlingspartiet, Petri Honkonen, Centern och Mila Lehtonen, Kristdemokraterna.

Låt lärarna vara lärare Vilken är då den kommande undervisningsministerns viktigaste uppgift?

– Att polera de grundläggande sakerna. Men regeringsprogrammet avgör ministerns svängrum, sade Antti Häkkänen och tillade att det inte bara är en resursfråga att förbättra läranderesultaten.

Också Hjallis Harkimo ville få grunden i skick i grundskolan.

– Vi har för stora klasser och för få anställda.

Anna-Maja Henriksson rev ner ovationer då hon slog fast att lärare skall få vara lärare.

– En oproportionerligt stor del av lärarens arbetsdag går till annat än undervisning.

Lovar ni att ge lärarna arbetsro under nästa riksdagsperiod, undrade Jan Andersson.

Och hör och häpna, alla representanter för alla deltagande partier lyfter den gröna lappen.

Stanna på klassen text och foto: tom ahlfors faktor i sammanhanget.

Var fjärde elev i grundskolan får idag intensifierat eller särskilt stöd.

– Just därför är grundfinansieringen viktigare än olika projekt, sade Antti Häkkänen, som efterlyser en reform av trestegsstödet.

Centerns Petri Honkonen påtalade att inklusion inte får användas av kommunerna som en sparåtgärd.

– Om en elev inte uppnår målen i läroplanen är det elevens rätt att gå om den klassen, sade han, men tillade att detta inte skall betyda att man skär ner på mängden stöd.

Också detta uttalande belönades med applåder.

Problemen med trestegsstödet kan åtgärdas för 200 miljoner euro, sade nuvarande undervisningsminister Li Andersson.

– Men en sådan summa kan ingen minister mitt under regeringsperioden komma över, utan om detta måste beslutas i regeringsprogrammet.

– Då är det inte nödvändigtvis så att de svagare elever inte syns utan att den generella nivån på undervisningen sjunker. Det är svårt att ha en fördjupning och använda korrekta begrepp men samtidigt uttrycka sig enkelt och begränsa lärostoffet och hålla sig till basfärdigheter. Det är en ekvation som inte går ihop, sade Malin Höglund-Snellman. tom ahlfors