Utbildningen är en möjliggörare

– Vilken glädje att få vara tillbaka på en mässa. Människomöten, inspiration och delat kunnande!

Med de orden öppnade FSL:s ordförande Inger

Damlin den svenskspråkiga avdelningen av utbildningsmässan Educa, som i slutet av januari arrangerades för första gången på två år.

Damlin har suttit som ordförande i styrgruppen för Hörnan, som det svenskspråkiga monterklustret på Educa kallas.

Aktörerna och utställarna i Hörnan jobbar alla för samma sak och har den finlandssvenska utbildningen för ögonen, sade Damlin.

– God utbildning på svenska står i fokus.

– Undersökningar visar neråtgående trender för kunskapsresultaten bland elever och studerande i en skolvardag där mental ohälsa ständigt är närvarande. Allt detta medan regering efter regering i sina uttalanden betonar att Finland klarar sig enbart genom kunnande och utbildning, sade Inger Damlin.

Att en god utbildning har en utjämnande funktion i välfärdssamhället är välkänt sedan länge.

– Barn kan inte välja sina föräldrar eller deras utbildningsnivå, inte sin hemort och allra minst sitt kön. Men det är just den här typen av faktorer som är avgörande för barns och ungas lärande, sade Damlin.

– Därför är det av största vikt att alla barn unga har en jämlik tillgång till utbildning. Utbildningen är en möjliggörare i den värld vi nu lever i.

Vad är jämlik utbildning?

Samma ämne tangerades i en paneldebatt i Hörnan som modererades av Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning inom

Svenska folkskolans vänner. Han hade inbjudit Ann-Catherine Henriksson, utbildningsplanerare vid CLL, Centret för livslångt lärande och Malin Höglund-Snellman, biträdande rektor vid Oxhamns skola i Jakobstad och suppleant i FSL:s styrelse för att diskutera under rubriken ”Skolan som garant för lika möjligheter att lära”.

– En lärare inom den finskspråkiga yrkesutbildningen vittnade nyligen om att det inte finns en enda undervisningsgrupp där det inte förekommer psykisk ohälsa, inlärningssvårigheter eller språkliga utmaningar bland de studerande. Tycker ni att detta beskriver av finländska utbildningen över lag, frågade Wahlström.

Ann-Catherine Henriksson höll med.

– Det är nog så. Det är viktigt och efterlängtat att föra en god, konstruktiv diskussion som leder konstaterande av behov och framför allt handlingar.

Malin Höglund-Snellman håller också med, men upplever inte beskrivningen som upprörande.

– Vi hittar nog de här utmaningarna bland vuxna personer också. Vi skall inte fästa oss alltför mycket vid att alla mår så dåligt, utan i stället fokusera på hur vi i skolan hanterar det. Vilka åtgärder har vi för att hjälpa dem? Och – framför allt – vilka resurser har vi för att tackla utmaningarna?

– De språkliga utmaningar som det talas om får vi ju se som en direkt följd av att samhället blivit öppnare och att vi har många elever som har andra hemspråk än finska eller svensk och det är ju något som vi finlandssvenska skall vara glada över, sade Malin.

Definitionen på jämlik utbildning kan variera regionalt, lokalt och till och med inom en och samma skola, konstaterade Niklas Wahlström och hänvisade till en NCU-rapport från 2021. Vad är då en jämlik utbildning? Att man ger kompensation till dem som har svårare att uppnå läroplanens målsättningar eller att man ger samma stöd till alla för att var och en skall uppnå mål enligt egen po- tential, det vill säga de elever som inte har språkliga eller socioekonomiska utmaningar i bagaget?

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag Wahlström för sedan in de engelska begreppen ”equality” och ”equity” i diskussionen, där det första innebär att alla får samma stöd och det senare att alla får stöd efter behov så att de kan uppnå samma nivå.

Malin Höglund-Snellman säger att ”equity” borde vara målsättningen men att det är omöjligt att bortse från alla bakgrundsfaktorer.

– Men jag tycker det är viktigt att erkänna att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Eleverna med utmaningar behöver mera stöd. Det är vanskligt att dela in elever i starkare och svagare, medelmåttorna skall också ses. En jämlik utbildning innebär att alla elever har rätt att vara starka och svaga inom olika områden och får stöd och hjälp då de behöver.

Elever med många specialbehov i en för stor grupp är också en