Läraren 4 2018

kolumnen Det är med en stor respekt för lärarna som jag skriver. Ni gör ett jävla bra jobb! ЮЮ r sidan 10

1.3.2018 • Nr 4 Årgång 44 (125) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Avtalstider

Inom kommunsektorn har nåtts förhandlingsresultat, vilka nivåmässigt motsvarar den allmänna linjen i avtalsrörelsen. Men inom den privata undervisningssektorn ser det sämre ut. OAJ och FOSU har varslat om strejker. ЮЮ r läs mera om avtalsläget på sidorna 4–5

Förtroendemännen Anna WahrenCederberg och Anna-Lena Juslin deltog i FSL:s FM-kurs och fick aktuell information om avtalsläget. foto: carl-erik rusk

Ny lag för gymnasiet

En ny gymnasielag är under arbete. Bland annat föreslås gymnasierna enligt propositionen samarbeta mera med högskolor och universitet. Hur ser rektor Maria Ekman-Ekebom (bilden) i Kyrkslätts gymnasium på detta? ЮЮ r sidorna 7

Sipiläs får och getter Sipilä & co uppdelade krasst arbetstagarna i får och getter. Den svartvita bild som målades upp angav att anställda inom industrin utgör ett bärande element inom samhällsekonomin, medan de offentligt anställda snarast kan ses som ett nödvändigt ont som helst ska ligga lågt i lönehänseende. Udden var direkt riktad mot de ofta väldigt lågavlönade kvinnorna.

Intervjuer om vägen till yrket I en serie intervjuer kommer tidningen Läraren under terminen att presentera några lärares väg in i sitt yrke. En del har en brokig bakgrund och andra har gått mer eller mindre spikrakt in i läraryrket. Serien kallas Vägen till yrket och intervjuerna publiceras på sista sidan, ovanför Bakbrädet. Det är Lena Törnqvist som i detta nummer inleder serien.

CARL-ERIK RUSK Ledaren

ЮЮ r sidan 2

ЮЮ r sidan 12

2

1.3.2018 • Nr 4

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Sår vind och skördar storm Island har tagit i bruk en lag för jämställda löner. Lagen syftar till att löneklyftan mellan könen i bästa fall upphör på Island senast 2020.

Företag och myndigheter måste bevisa att de betalar kvinnor och män lika mycket för samma arbete. Därmed går Island har i bräschen i den globala kampen för jämställda löner.

Det isländska exemplet är välkommet, men speglar inte hela verkligheten. Det är för all del rätt och riktigt att människor behandlas likvärdigt, speciellt om de utför samma eller likartade arbetsuppgifter, men det finns ett annat minst lika stort problem. Då talar vi om den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Länge nog har man också i vårt land försökt bryta uppdelningen i mans- och kvinnoyrken bl.a. genom satsningar inom utbildningen. Resultaten är blandade. En del satsningar har fallit i god jord och gett frukt, men somt föll bland törnen och somt föll på hälleberget.

Vissa branscher, såsom vården, omsorgen och utbildningen, är alltjämt starkt kvinnodominerade, medan exempelvis teknikens områden domineras av män.

Löner är svåra att jämföra. En möjlig utgångspunkt för en jämförelse är den utbildningsnivå, som krävs för arbetsuppgifterna. När man ser till de offentligt anställda ligger de kvinnodominerade yrkesgrupperna i lä när man jämför med grupper med manlig dominans.

Obalansen är ännu större när de offentligt anställda jämförs med de anställda inom privata sektorn.

Det talas för all del en hel del om problemen också hos oss, men snacket varvas med åtgärder som tvärtom bidrar till att cementera ojämlikheten.

ÅRGÅNG 44 (125). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,25 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 64 euro, 1/2 år 33 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2018.

Regeringen Sipilä har inte utmärkt sig som en föregångare, när det handlar om att komma åt den könssegregerade arbetsmarknaden. Meriterna är snarare av negativ art. Ett exempel är regeringens planerade familjereform, som punkterades nyligen.

Det mest omtalade bottennappet, som också kan ses som en verklig björntjänst vad gäller likvärdigheten mellan könen, är emellertid avtalet om stärkt konkurrenskraft, som speciellt drabbade de offentligt anställda. I praktiken är det fråga om en kvinnofientlig manöver.

Sipilä & co uppdelade krasst arbetstagarna i får och getter. Den svartvita bild som målades upp angav att anställda inom industrin utgör ett bärande element inom samhällsekonomin, medan de offentligt anställda snarast kan ses som ett nödvändigt ont som helst ska ligga lågt i lönehänseende. Udden var direkt riktad mot de ofta väldigt lågavlönade kvinnorna.

Bildningsarbetsgivarnas aggressiva offensiv mot anställda inom den privata social- och undervisningssektorn, som har resulterat i flera strejkvarsel, bör ses mot bakgrunden av regeringen Sipiläs politik.

Kvinnodominerade grupper inom utbildningen och vården har utsatts för en bisarr och orättfärdig behandling av Bildningsarbetsgivarna som har dragit ut på avtalsförhandlingarna genom att vägra ge ett seriöst löneanbud.

Resonemanget i sann Sipilä-anda är att vård, omsorg och utbildning utgör mindre viktiga angelägenheter.

Strejkvarslen har följaktligen duggat tätt inom Bildningsarbetsarbetsgivarnas avtalsområden. En rejäl konflikt är under uppsegling ifall inte arbetsgivarna byter spår. När man sår vind kan man få skörda storm.

Fullmäktige samlas till vårmöte

FSL

inFormerar

Fullmäktige kallas till ordinarie vårmöte onsdagen och torsdagen den 25-26 april 2018 på hotell Scandic City i Förbundskansliet har bokat rum Tammerfors. (dubbelrum) för samtliga ledamöter på Mötet börjar klockan 10.30 på onsdagen och avslutas senast klockan 14.30 på torsdagen.

- Möteshandlingarna laddas upp på intran senast den 11 april.

- Motioner till vårfullmäktige ska sändas in senast inom mars.

- Deadline för frågor är den 20 april.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Resonemanget i sann Sipilä-anda är att vård, omsorg och utbildning utgör mindre viktiga angelägenheter.

l! i r p a i Vi ses

hotellet. Den som inte övernattar på hotellet och den som sänder sin suppleant i stället, bör kontakta Anita Stark senast fredagen den 6 april 2018, tfn 020 749 54 64, e-post: anita.stark@fsl.fi och meddela om detta.

Mötesdeltagarna arrangerar sina resor själva, information om hur man bokar tågbiljett i FSL:s namn hittar du på vår intra.

3

1.3.2018 • Nr 4

Ingen åländsk studentexamen Åland behöver inte en egen studentexamen, anser lagtingets lagoch kulturutskott. Den finländska studentexamen behövs för alla åländska studerande som söker sig till studier i riket. Återkommande språkfel i studentexamensproven, som har uppdagats under de senaste åren, förargade lagtingsledamoten Axel Jonsson (Ålands framtid) till den grad att han initierade en motion som syftade till att utreda möjligheterna till en egen åländsk examen. Nya Åland uppmärksammar frågan den 20 februari.

Men lag- och kulturutskottet är inte med på noterna, utan vill att motionen förkastas. Utskottet fastslår att studentexamen är nödvändig för den andel (ca 30 procent) av de åländska studerandena som söker sig till högskolestudier i riket. Majoriteten av studeranden åker till Sverige, medan ca 5 procent söker sig till andra länder.

Antagningen till läroanstalter i Sverige baserar sig på gym-

nasiebetyget och inte på studentbetyget.

Utskottet konstaterar vidare att det är olyckligt att det förekommer språkfel i de finländska studentskrivningarna, men resonerar samtidigt att digitaliseringen av studentproven rimligen möjliggör en snabbare korrigering av språkfel under skrivningarna.

Vidare räknar utskottet med att engelskan kommer att ta över.

– På sikt kan internationaliseringen leda till att språkproblematiken förenklas genom att engelska förmodligen kommer att an-

ordförord vändas i stället för svenska och finska, anser utskottet.

Utskottet är inte ut och cyklar, men går kanske för långt. Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen har nämligen tillsatt en utredning för att utreda möjligheterna att avlägga studentexamen på engelska.

Införandet av engelskan som ett möjligt språk för att avlägga studentexamen förverkligas eventuellt i anslutning till gymnasiereformen som är på gång . Åtgärden stöder regeringens mål att öka internationalismen inom utbildning och forskning.

Rektor Harri Rinta-aho från Södra Hagalunds gymnasium i Esbo och docent Kati Mikkola från Helsingfors universitet utreder hur man kunde förverkliga en engelskspråkig studentexamen vid sidan av examen på finska och svenska.

Utredningen torde stå klart inom kort. c-e rusk

Luukkainen kandiderar OAJ:s ordförande Olli Luukkainen meddelade i mitten av februari styrelsen för OAJ att han ställer sig till förfogande i valet av ordförande för OAJ år 2018–2022.

Förhandsröstningen i valet av fullmäktige för OAJ är redan i gång och i FSL:s valkrets har uppställts 10 kandidater. Det är fullmäktige, som väljer ordförande för organisationen, vid sitt sammanträde i slutet av maj. Sammanlagt sitter i

fullmäktige 150 ledamöter.

OAJ meddelar om Luukkainens besked i organisationens twitterflöde.

PeD Olli Luukkainen, 60, valdes till ordförande för år 2010. Han omvaldes år 2014.

Starkt skydd för förtroendemän Uppsägningsskyddet för förtroendemän är starkt.

Detta befästes av Högsta domstolen, som har förkastat Tuula Teeris ansökan om att domstolen måtte ta till behandling ett ärende, som berör kränkandet av en personalrepresentants rättigheter.

Tuula Teeri, som idag är verkställande direktör för Kungliga Ingenjörsakademien i Stockholm, var tidigare rektor för Aalto-universitetet.

Esbo tingsrätt dömde i november 2015 rektor Tuula Teeri till dagsböter på 3 120 euro, men hovrätten ansåg i sin behandling i maj 2017 att Teeris agerande kan förstås eftersom hon sade upp förtroendemannen för att skydda de anställda, vilket också kan ses som hennes skyldighet.

Teeri fick inget straff, men hovrätten klandrade henne för kränkning av arbetstagarrepresentants

rättigheter.

Den uppsagda förtroendemannen uppgavs av Teeri ha förorsakat ett infekterat arbetsklimat.

Den uppsagda kvinnan var förtroendeman för Aalto-universitetets lektorer och hade jobbat på universitetet sedan 1989. Hon jobbade vid universitetets språkcenter vid tiden för uppsägningen.

Arbetsklimatet vid språkcentret var infekterat och kvinnan ansågs vara orsaken till det. Hon flyttades därför till andra uppgifter. Arbetshälsoinstitutet gjorde också en utredning och slutsatsen i den var att arbetsgemenskapen och personalens hälsa lider om kvinnan återvänder till sitt gamla jobb.

Rektor Tuula Teeri använde Arbetshälsoinstitutets utredning som grund för att kvinnan sades upp sommaren 2013. Teeri motiverade uppsägningen med att hon annars gör sig skyldig till arbetar-

skyddsbrott.

Majoriteten av dem som kvinnan har representerat som förtroendeman hade ändå inte gett sitt samtycke till att hon sades upp.

Detta anges såväl i lagstiftningen som i gällande avtal som en förutsättning för att en förtroendeman kan få sparken.

Fallet behandlades i arbetsdomstolen i mars 2015 , som konstaterade att det inte fanns fog för att kvinnan sades upp. Arbetsdomstolen dömde arbetsgivaren till över 100 000 euro i skadestånd.

Fallet har också behandlats i arbetsdomstolen som i mars 2015 dömde arbetsgivaren till över 100 000 euro i skadestånd.

Erkki Mustonen, ledande jurist vid OAJ, säger att huvudpoängen i denna komplicerade process är slutsatsen om att förtroendemän har ett starkt uppsägningsskydd. c-e rusk

Christer Holmlund Förbundsordförande

Världens bästa grundskola!

För en dryg vecka sedan lanserades grundskolforumets riktlinjer kring ”Framtiden för den jämlika grundskolan”. Det är ett dokument med många goda tankar och förslag som vi säkert kan understöda. I riktlinjerna sägs att vi ska bort från kortsiktiga projekt, vi ska få forskningsbaserad fortbildning och välbefinnande ska främjas inom hela skolgemenskapen.

Utbildningsstyrelsens generaldirektör beskriver i sin blogg väl den situation vi står inför just nu: ”Å ena sidan är vår grundskola bäst i världen, å andra sidan håller den på att rasa samman och är full av utmattade elever och lärare.”

Det han säger är sant och ett givet argument för planer och strategier för hur vi kan bibehålla den kvalitativt goda skola vi byggt under många årtionden.

Han säger också att debattklimatet hårdnat, vilket jag anser att inte nödvändigtvis är av ondo. Jag ser det mera som en äkta oro för följderna av hur vår grundskola utvecklats under de senaste tio åren.

Grundskolforumets riktlinjer kring världens bästa och jämlika skola är som dokument välgjort och där förs fram idéer som, om de genomförs, säkert garanterar framgång för den finländska skolan. Samtidigt finns det väldigt många saker som ska träffa rätt för att målen ska nås.

Att man bryter ner utvecklingsarbetet från ett nationellt perspektiv via utbildningsanordnare till skolan och eleven för att sedan landa i uppväxtgemenskapen, ger en helhetsbild över vad som borde göras på de olika nivåerna. I riktlinjerna finns även tankar krig hur detta ska genomföras, vilket är nödvändigt ur ett teoretiskt perspektiv. Jag undrar dock om tillvägagångssätten är tillräckligt tydliga.

Individuella lärstigar och trygg lärmiljö är självklart målsättningar som vårt förbund undertecknar. Vi har poängterat att en större lärartäthet är en självklar åtgärd för att kunna verkställa detta.

Jag vill lyfta några enligt mig centrala saker för att tankarna ska kunna genomföras.

Skolans grundfinansiering bör ligga på en sådan nivå att jämlikhet kan garanteras. Vi måste bort från spetsprojekt samtidigt som vi bör granska om den grundfinansieringsmodell vi nu tillämpar garanterar jämlikhet. Här kunde man granska bland annat finansieringen av trestegsstödet.

Ledarskapet lyfts också som en framgångsfaktor. Här är det viktigaste enligt mig att vi ger våra ledare tid att leda och att vi administrerar ledarskapet i skolan så att arbetsbördan och arbetsuppgifterna ligger på en rimlig nivå (den kommunala avtalsuppgörelsen gav lite, men det räcker inte).

Individuella lärstigar och trygg lärmiljö är självklart målsättningar som vårt förbund undertecknar. Vi har poängterat att en större lärartäthet är en självklar åtgärd för att kunna verkställa detta. Dessutom behöver vi se över strukturerna mellan skolan och social- och hälsovården för att garantera elevernas välmåga genom ett effektivare förebyggande elevvårdsarbete.

Grundskolforumet har gjort en bra karta över hur vi ska få världens bästa skola. Nu gäller det att ge utbildningsanordnarna, skolledarna och lärarna de verktygs som behövs för att bygga världens bästa jämlika skola.

4

1.3.2018 • Nr 4

Snabbvinster okända i avtalsvärlden

– Konfliktberedskapen höjdes för att visa att vi menar allvar. Ett annat syfte var att säkerställa att kommunikationskanalerna är i skick om vi hamnar i en arbetskonflikt.

FSL:s ordförande Christer Holmlund benade ut olika ting, som ansluter sig till den pågående avtalsrörelsen, inför kursen för FSL-anslutna förtroendemän och huvudförtroendemän den 14–15 februari i Tammerfors.

Med i bagaget hade han kommunsektorns förhandlingsresultat som tidigare samma vecka hade godkänts av styrelsen för OAJ. Styrelsen för förhandlingsorganisationen FOSU valde dock att bordlägga förhandlingsresultaten den 16 februari i avvaktan på att privata undervisningssektorns förhandlingar bär frukt.

Tongångarna i diskussionen i Tammerfors var till övervägande del hovsamma och försiktigt positiva.

– Som helhet tycker jag att kommunsektorns avtal utgör en bra helhet. Det är värdefullt att man inom kommunsektorn nådde resultat, som väl ligger i linje med den s.k. allmänna linjen på arbetsmarknaden.

Det var ingalunda en självklarhet på förhand, noterade Holmlund.

Kommunsektorn satte fart på förhandlingarna med hjälp av övertidsförbud och förbud att byta arbetspass. Detta gällde i ringa mån OAJ:s och FSL:s medlemmar, som ju har ålägganden av helt annan typ än t.ex. inom hälsovården. Åtgärderna bet snabbt, vilket enligt Holmlund visar med all önskvärd tydlighet att högutbildade men lågavlönade kvinnodominerade grupper inom kommunsektorn bär upp centrala samhällsfunktioner.

Kompensationen för de nedskurna semesterpenningarna blev en central fråga i denna runda. Här nåddes ett resultat, som kan tolkas som en kompensation.

– Också här nåddes ett tillfredsställande resultat. Vi visste på förhand att möjligheterna att bryta upp konkurrenskraftsavtalet var mer eller mindre noll. Jag är självfallet besviken för att regeringen Sipilä inte kom parterna till mötes. Mot den bakgrunden anser jag att kompromissen som nåddes är bra.

Det finns vissa skillnader mellan förhandlingsresultaten gällandet det allmänna kommunala avtalet AKTA och undervisningssektorns avtal UKTA. – Kostnadseffekten är den samma, men profilen litet annorlunda. Det ser jag som acceptabelt, speciellt eftersom man nu fick loss extra pengar för skolledarna. FSL har i flera års tid jobbat inom OAJ just med denna detalj, säger Holmlund.

 – Som helhet tycker jag att kommunsektorns avtal utgör en bra helhet., säger FSL:s ordförande Christer Holmlund.

Detaljen med den delvisa kompensationen av semesterpenningen har föranlett en viss diskussion i lärarkretsar. I vissa fall handlar det om en känsla av besvikelse.

– Vi måste hålla i minnet att utfallet av de senaste avtalsrörelserna har varit synnerligen magra. Arbetstagarnas förväntningar har skruvats upp, när ekonomin har vänt, resonerade Christer Johansson, huvudförtroendeman i Sibbo.

Holmlund betonade att avtalsprocesser är långvariga.

– Här finns inget utrymme för snabbvinster! Allt handlar om segt och mångårigt ar-

bete. FSL:s representanter i OAJ:s styrelse och fullmäktige har jobbat bra och långsiktigt, säger Holmlund.

Till sist lyfter Holmlund fram en kommunal avtalsdetalj som han ser som särskilt välkommen.

– Utfästelsen om en utredning över löneskillnaderna mellan kommunala och privata sektorn är bra. Det är något som speciellt OAJ har drivit på. Jag är övertygad om att den framtida och opartiska utredningen gagnar lärarna, säger Holmlund. c-e rusk

Duglig kommunal helhet – Processen har varit lärorik och intressant, säger Inger Damlin på tal om den pågående avtalsrörelsen. Damlin har säte i styrelsen för OAJ.

 Inger Damlin är rektor i Korsholm och ledamot i OAJ:s styrelse. Beslutsfattarna är måna om en kontinuerlig kommunikation med fältet, alltså medlemmarna, säger hon. arkivfoto: carl-erik rusk

För henne och de flesta andra i OAJ-styrelsen har det varit fråga om en tämligen ny process. Styrelsen har för all del följt med och behandlat avtalsförhandlingar tidigare, men de senaste avtalsrörelserna har förts på central nivå.

Det betyder att löntagarcentralerna tidigare har haft centrala roller.

Så icke denna gång. Nu handlar det om förhandlingar på förbunds- och branschnivå, vilket innebär att det uttryckligen är OAJ-styrelsen som har byggt upp en helt egen strategi för förhandlingarna. Extra krydda har arbetet fått av att OAJ organiserar lärargrupper av olika karaktär.

De kommunalt anställda utgör den största gruppen och här är OAJ, delvis via förhandlingsorganisationen FOSU, en viktig aktör.

Inom kommunsektorn har nåtts förhandlingsresultat, medan förhandlingarna har gått betydligt trögare inom den privata sektorn.

Inom den privata sektorn har förhandlingarna präglas av synnerligen stora svårigheter till den

grad att FOSU och OAJ har tvingats varsla om strejk.

Om vi ser till den stora kommunsektorn, som bl.a. inkluderar undervisningsavtalet UKTA, nåddes ett förhandlingsresultat i början av februari.

– Målen för avtalsrörelsen spikades i november i fjol. Besluten om målen hade i sin tur föregåtts av en lång beredningsprocess, där olika och varierande mål hade manglats i olika OAJ-organ.

Vi som tar besluten är dessutom måna om en kontinuerlig kommunikation med fältet, alltså medlemmarna, säger Inger Damlin, som till vardags fungerar som rektor för Korsholms högstadium.

Inger Damlin har regelbundet kontakt med styrelsen för FSL. Kommunikationen går förstås åt bägge hållen.

Vad hände alltså i november 2017?

– Då komprimerade och prioriterade vi de slutliga avtalsmålen, säger Damlin, som är tämligen nöjd med det förhandlingsresultat som nåddes inom kommunala sektorn.

Damlin är också ledamot i OAJ:s fullmäktige samtidigt som hon bestrider en plats som enda FSL-representant i styrelsen för OAJ. – Om man ser till förhandlingsresultatet i UKTA tycker jag att här finns element som har lyfts

fram i FSL och som vi OAJ-representanter sedan har fört vidare, säger Damlin.

Då handlar det bl.a. om det ledarpaket som ingår i förhandlingsresultat. Ledarnas situation har under de senaste åren regelbundet dryftats i FSL:s förbundsfullmäktige.

FSL har emellertid inget förhandlingsmandat, utan aktuella frågor och prioriteringar förs vidare till OAJ, som förhandlar fram lärarnas och skolledarnas avtal. OAJ har också tongivande roll i förhandlingsorganisationen FOSU. I den kommunala avtalsprocessen kom den nedskurna semesterpenningen att spela en huvudroll.

– Inom OAJ har vi konsekvent talat om ett kompensera bortfallet på något sätt. OAJ har aldrig talat om att ersätta bortfallet, eftersom detta sågs som orealistiskt. Mot den bakgrunden nåddes en kompromiss. Det är viktigt att komma ihåg att den produktivitetspott, som förhandlades fram, utbetalas uttryckligen utöver kostnadseffekten i förhandlingsresultatet, säger Damlin.

Det finns inget utrymme för hurrarop, men Inger Damlin ger kommunsektorns förhandlingsresultat ett rätt gott vitsord.

– Jag tycker att helheten är rätt bra. c-e rusk

5

1.3.2018 • Nr 4

Strejkvarsel inom privata sektorn Lärarfacket OAJ:s medlemmar arbetar inom flera områden.

Inom en del branscher har resultat nåtts, men avtalen är inte signerade eftersom FOSU inte har godkänt dessa.

Inom andra områden har strejkvarsel getts och riksförlikningsmannens byrå har inlett medlingen i konflikterna.

Kommunsektorn Majoriteten av OAJ:s medlemmar är kommunalt anställda. Inom kommunsektorn har nåtts förhandlingsresultat. Avtalsperioden är 2 år och 2 månader. Kostnadseffekten är 3,46 procent, vilket ligger i linje med den allmänna linjen i denna avtalsrörelse.

Dessutom utbetalas ett engångsbelopp i januari 2019. Beloppet motsvarar 9,2 procent av lönen i november 2018.

Alla parter förutom FOSU har godkänt resultaten. Eftersom FOSU har bordlagt dessa, handlar det än så länge om förhandlingsresultat och inte avtal.

Statliga sektorn OAJ har en del medlemmar, som arbetar i läroanstalter i statlig regi. Förhandlingsresultatet följer i grova drag den kommunala uppgörelsen.

Privata sektorn, universiteten Högskolesektorn har varit inne i ett avtalslöst tillstånd sedan början av februari.

Förhandlingarna med Bildningsarbetsgivarna har förlöpt synnerligen trögt. Arbetsgivarnas löneanbud ligger långt under den allmänna linjen på arbetsmarknaden. Arbetsgivaren vill dessutom bl.a. ändra på lönestrukturer och har även lyft fram andra ändringar i avtalet.

I syfte att få fart på förhandlingarna varslade arbetstagarorganisationerna om en endagsstrejk vid Helsingfors universitet onsdagen den 28 februari.

FOSU, JHL och Pardia har vidare varslat om en arbetsnedläggelse, som verkställs som strejk vid sammanlagt sex universitet och deras övningsskolor 7.3.2018 klockan 0.00–24.00, om det inte nås ett förhandlingsresultat senast 6.3.

Strejken berör bl.a. Hanken, Aalto-universitetet och Vasa universitet.

Medling i konflikten pågår.

Privata undervisningssektorn Avtalslöst tillstånd sedan början av februari 2018.

Förhandlingarna med Bildningsarbetsgivarna har förlöpt synnerligen trögt. Arbetsgivarnas löneanbud ligger långt under den allmänna linjen på arbetsmarknaden. Arbetsgivaren vill dessutom bl.a. ändra på lönestrukturer och har även lyft fram andra ändringar i avtalet. OAJ har lyft fram bl.a. behovet av att se till att lärarna inte ersätts med handledare inom yrkesutbildningen.

OAJ, Jyty och JHL gav ett första strejkvarsel 18.2. Denna arbetsinställelse gäller fem yrkesläroanstalter och fyra yrkesinriktade vuxenutbildningscenter i södra Finland.

Arbetstagarorganisationerna har varslat om strejk, som berör personalen vid yrkesinriktade läroanstalter och vuxenutbildningscentraler i södra Finland 5–9.3.2018 om parterna inte lyckas förhandla fram ett avtal före det.

Strejkvarslet berör ca 900 OAJ-medlemmar, vilket även inkluderar en del FSL-medlemmar. Strejken berör bl.a. personalen vid Axxell.

Ett nytt strejkvarsel följde den 25 februari. Arbetet läggs ned i 15 privata allmänbildande läroanstalter i Helsingfors den 12–16 mars, om parterna i medlingen inte lyckas nå en lösning före det.

Fackorganisationerna har haft som mål att få till stånd en löneuppgörelse som följer den allmänna linjen, men tills vidare har arbetsgivaren erbjudit avsevärt mindre förhöjningar.

Medlingen är i gång. c-e rusk

Fotnot: Sammanställningen speglar läget måndagen den 26 februari. Följ med läget på arbetsmarknaden på adressen www.lararen.fi. Nyheterna uppdateras frekvent.

FSL är i kontakt med samtliga medlemmar, som berörs av en eventuell strejk.

UKTA-resultat i korthet Styrelsen för OAJ godkände förhandlingsresultatet inom kommunala undervisningssektorn (UKTA) den 14 februari. Styrelsen för huvudförhandlingsorganisationen FOSU, där OAJ utgör den största organisationen, behandlade resultatet fredagen den 16 februari och beslöt dock att tillsvidare bordlägga ärendet.

Styrelsen för FOSU sammanträdde den 23 februari och beslöt ånyo att bordlägga frågan.

De kommunala avtalen är därmed inte godkända. FOSU:s agerande syftar till att sätta press på privata Bildningsarbetsgivarna, som har visat sig vara synnerligen ovilliga att framlägga ett sakligt löneanbud.

Tidigare har Kommunarbetsgivarna KT:s delegation godkänt förhandlingsresultatet gällande UKTA, som alltså väntar på FOSU:s godkännande. Tills dess handlar det om ett förhandlingsresultat.

Centrala drag i UKTA, som alltså gäller de kommunalt anställda lärarna

9,2 procent baserad på produktionsfrämjande faktorer. Summan är beräknad på lönen i november 2018. Engångsbeloppet utbetalas i samband med januari månads lön 2019.

Engångsbeloppet är baserat på ett separat arbets- och tjänstekollektivavtal. Betalas till hela personalen. En förutsättning är att anställningsförhållandet fortsatt oavbrutet under tiden 2.9.2018–18.11.2018 och att arbetstagaren under denna tidsperiod fått lön för minst en dag.

Detta belopp kan tolkas som en slags kompensation för nedskärningen (30 procent) av semesterpenningen under år 2017–19.

○ ○ Avtalet är i kraft 1.2.2018– 31.3.2020 ○ ○ Kostnadseffekten är 3,46 procent av lönesumman Allmänna förhöjningar ○ ○ 1.5.2018 allmän förhöjning 1,17 % ○ ○ 1.4.2019 allmän förhöjning 0,99 %

Lokal pott ○ ○ 1.1.2019 lokal justeringspott 0,9 % ○ ○ För utveckling av det lokala lönesystemet, ○ ○ Korrigerar lokala löneorättvisor ○ ○ Främja produktivitetsfrämjande faktorer

Engångsbelopp ○ ○ 1.1.2019 en lokal engångspott om

Ska ge verkliga möjligheter för personalen att påverka och båda

 Förtroendemännen Madeleine Karlsson, Patrik Bengtfolks och Jan-Erik Till analyserade avtalsläget på FSL:s förtroendemannakurs i februari. foto: carl-erik rusk

parter ska höras jämbördigt. Målet är samsyn i de lokala förhandlingarna mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det uppgörs lokala protokoll där åsikter och grunder för dessa antecknas .

Stupstocken anger att om enighet inte nås beslutar arbetsgivaren om den lokala potten.

Ledarpaket Avtalet omfattar också ett ledarpaket, som är en del av en central regleringspott.

I ledarpaketet uppgraderas grundskolrektorernas löner. Också i fråga om skolledarnas arbetstider nåddes en del framsteg.

Ny nedre lönegräns för rektorer är 4,3 % högre än tidigare, även arbetsvärderingstilläggen höjs i motsvarande grad

8-årstillägget En del av regleringspotten används för att föra över 8-årstillägget till grundlönen.

Arbetsgrupper Parterna har avtalat om att tillsätta en arbetsgrupp för försök med årsarbetstid. Gruppen utreder eventuella behov av att förnya lärarnas arbetstidssystem i enlighet med den planerade gymnasiereformen.

Vidare följer och värderar arbetsgruppen eventuella försök med årsarbetstid i grundskolan.

Yrkesutbildningen Inom UKTA gick man framåt i flera centrala frågor, bland annat om att stegvis införa en ny arbetstidsmodell inom yrkesutbildningen.

Förtroendemän Avtalet omfattar preciseringar gällande speciellt huvudförtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige som är helt befriade från undervisning.

Löneskillnader utreds För hela kommunsektorn gäller att parterna har enats om att tillsätta en utredning, som syftar till att granska löneskillnader mellan privata och kommunala sektorn.

Här handlar det bl.a. om att granska relevanta yrkesgrupper, så att t.ex. lärare som har högre högskolexamen jämförs med motsvarande akademiskt utbildade grupper inom privata sektorn. c-e rusk

6

1.3.2018 • Nr 4

 Siv Hartikainen och Ante Brännbacka handhar verksamheten i Mattelandet i Esbo och sitter här vid duken som åskådliggör hur den vita rektangeln av storleken A4 förhåller sig till andra rektanglar med samma proportioner. Materialet lämpar sig för beräkning av till exempel areor och procent.

4 av 3 kämpar med matten Mattelandet satsar på fortbildning av lärare Ska man tro Siv Hartikainens t-tröja är det långt över 100 procent av alla människor som har svårigheter med matematiken. ”4 out of 3 people struggle with math”, står det. Logiken i utsagan kan diskuteras ur ett matematiskt, och kanske också metafysiskt, perspektiv.

Men nu handlar det inte om metafysik utan om Mattelandet i Esbo, beläget i Lagstads skola, som främst sysslar med fortbildning för lärare och övrig skolpersonal samt personal inom småbarnspedagogiken. En hel del material tillverkas av Ante Brännbacka och Siv Hartikainen som förestår Mattelandet och som jobbar som matematiklektorer i Lagstads högklasser 7–10.

Ledstjärnan i deras arbete är att konkretisera matematiken för både lärare och elever. Detta utan att ge avkall på det matematiska symboltänkandet.

– Snarare vill vi hjälpa till att sänka tröskeln till det symboliska tänkandet. Mattelandets grundidé är att göra matematiken synlig och tipsa lärarna om konkret material som finns tillgängligt så att eleverna kan göra annat på lektionerna än att sitta och räkna, säger Siv Hartikainen.

Läroplanen viktig – De senaste åren har vi jobbat mycket med läroplansarbetet, säger Ante Brännbacka.

Både han och Siv satt med i arbetsgruppen för Esbo stads svenskspråkiga läroplan.

Siv hade säte också i den nationella läroplansgruppen för området matematik.

– Den nationella läroplanen är tydlig när det gäller matematik, så det är inte det ämnet man sätter mest lokal prägel på i de kommunala planerna, tror hon.

Av sin undervisningsskyldighet som lektor jobbar Siv tio timmar i veckan på Mattelandet och Ante fem timmar. Mattelandet får alltså en resurs på femton timmar i veckan.

Ibland räcker den resursen inte till för att möta efterfrågan.

– I slutet av läsåret får vi ibland lov att skjuta upp någon fortbildning till hösten, säger Ante.

Problemlösningen populär Att delta i Mattelandets fortbildning bygger långt på frivillighet och intresse. Det händer också ibland att någon skola har ett lärarmöte i form av fortbildning.

Under ett år deltar ungefär ett par hundra lärare i Mattelandets fortbildning.

Siv och Ante räknar också med att de når flera än dem som deltar.

– Om två lärare från ett kollegium deltar i vår fortbildning når vi ju indirekt också deras kolleger som kan se det de som deltagit gör i sitt arbete, säger Siv. – Vi vill ju inte tvinga oss på någon, utan vi utgår från våra läroplaner och det är på lärarens ansvar att se till att arbeta så att läroplanen uppfylls. Om vi kan hjälpa till är det ju bra.

Aktuellt nu är fortbildning inom programmeringen som dykt upp i läroplanstexten.

– Många av tankeformerna som stöder programmeringen har vi hållit på med tidigare inom undervisningen i matematik. Exempel-

vis att söka orsak och verkan eller mönster som innehåller upprepningar, såsom talföljder, säger Siv. – Också fortbildning inom problemlösningen är populär. Problemlösningen skall ju enligt läroplanen också undervisas. Mycket av vårt arbete handlar om att utveckla materialpaket för att hjälpa lärarna, säger Siv. – En klasslärare skall ju vara insatt i många ämnen och har många bollar i luften samtidigt.

Då är det bra att ha ett färdigt paket med material eller anvisningar för lektionerna, säger Ante.

Siv går efter en hink full med papper, påsar och annat smått och gott. Här finns färdigt material för utelektioner i matematik för årskurserna 1–7. Hinken lånas ut till intresserade lärare, som får hålla hinken så länge materialet är i bruk. Mattespårningen kallas detta material.

Bakgrunden är att utematematiken blev populär i Sverige och den vägen kom till Finland, men tipsen som inflöt bland annat på internet blev litet väl enkla och osystematiska.

– Det mötte inte heller läroplanen då en elev som är tio år går

ut och räknar kottar. Vi ville göra uppgifter som är lämpliga och krävande på rätt nivå.

Ante och Siv har också utvecklat en stor duk som är indelad i rektanglar i olika färger och storlekar som alla har det gemensamt att de har samma proportioner mellan sidorna som storleken A4. Till duken hör också övrigt material.

– Materialet är tänkt för åk 7 och läraren får in beräkning av bland annat areor och procent.

Den som inte vill sy ett täcke med rutor kan använda olikfärgade papper av olika storlekar inom A-formatet.

Mattelandet erbjuder också i någon utsträckning verksamhet för elever och i viss utsträckning föräldrar under de så kallade familjekvällarna. Mest aktuellt just nu är mattetävlingen Känguru för åk 3–9 i mitten och slutet av mars, en stor internationell tävling som ordnats i trettio år. I Esbo arrangerar de svenska skolorna uttagningar och skickar sina mest framgångsrika elever till Mattelandet där det individuella tävlingsmomentet ordnas. text och foto: tom ahlfors

1.3.2018 • Nr 4

Skräddarsytt redan nu

7

Samarbetet med högskolorna kan bli ett problem för många gymnasier. Högskolorna är få och gymnasierna många. Propositionen om en ny gymnasielag kan leda till problem med likvärdigheten.

– Gymnasierna är ju utspridda över hela landet.

Jag kan väl föreställa mig att högskolorna är i knipa då landets alla gymnasier tar kontakt och vill samarbeta, säger Maria Ekman-Ekebom, rektor för Kyrkslätts gymnasium.

I

propositionen är inskrivet att gymnasierna blir skyldiga att ordna en del av studierna i samarbete med högskolorna. Alla studerande borde ges en möjlighet att bekanta sig med högskolestudier redan under gymnasietiden.

Smakat på samarbete Det här blir knappast ett stort problem för gymnasierna i Vasa, Åbo och Helsingfors, som utgör ankaren i den finlandssvenska högskolemodellen. Men hur blir det t.ex. i Hangö, Kristinestad och Lojo, där avstånden till svenskspråkiga högskolor är avsevärt längre?

Kyrkslätt finns någonstans mittemellan. Kyrkslätts gymnasium är på sätt och vis ett landsbygdsgymnasium, men Maria Ekman-Ekebom inskärper att gymnasiet är en jämbördig partner i gymnasiesamarbetet i huvudstadsregionen.

– Åbo Akademi i Åbo är störst, då man ser på vart våra studerande söker sig efter slutförda gymnasiestudier. Men många söker sig också till Helsingfors universitet, Hanken och Aalto-universitetet, säger Maria Ekman-Ekebom.

Kyrkslätts gymnasium har varit ute i god tid och har redan samarbetat med högskolorna. Gymnasiet har t.ex. en företagarlinje och då är det naturligt att rikta blickarna mot Hanken och yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors. Företagsamheten lyfts för övrigt fram också i förslaget till ny gymnasielag. Åläggandet om samarbete med högskolorna ger en fingervisning om ett centralt syfte i sammanhanget. Gymnasiets profil som en teoretisk och högskoleförberedande skolform stärks.

Tjänar kommunen Profilen har emellertid under tidens lopp urvattnats en del i takt med att gymnasiets popularitet har ökat. En del studerande har inte nödvändigtvis siktet inställt på högskolestudier.

– Det ser jag som rätt naturligt.

För det är ju svårt att i en ålder om 15–16 år veta vad man egentligen vill, säger Ekman-Ekebom.

Detta ses i Kyrkslätts gymnasium och säkerligen också i många andra gymnasier. En stor del av studerandena är intresserade av högre studier, medan en del av studerandena överväger andra alternativ under gymnasietiden. Yrkesstudier blir ett möjligt alternativ efter gymnasietiden.

Hur definierar du Kyrkslätts gymnasiums mest centrala uppgift?

– Gymnasiets huvudsyfte är att tjäna kommunen och dess ungdomar.

Det fria skolvalet på andra stadiet präglar studerandeströmmarna i huvudstadsregionen. finskt och svenskt håll går strömmarna över kommunerna gränser. Om man tar Kyrkslätt som exempel är det enkelt för studerandena att söka sig till gymnasierna i grannkommunerna i öst. I H:fors finns t.ex. gymnasiet Lärkan som finns intill tågbanan. Trafiken fungerar förstås också i andra riktningen.

– Omkring 70 procent av våra studerande är bosatta i Kyrkslätt, nämner Ekman-Ekebom.

Kyrkslätts gymnasium har drygt 190 studerande. Förhållandevis litet när man ser till huvudstadsregionen, men i en finlandssvensk jämförelse är gymnasiet rätt stort.

Alla tas omhand Litenheten är en trumf, betonar Ekman-Ekebom som försäkrar att målet är att varje studerande i gymnasiet ses och tas omhand.

Därför skärras hon inte av många tankar, som genomsyrar förslaget till ny gymnasielag. Här talas bl.a. om ett resolut nej till mobbning, individuell handledning och en egen studieplan för alla.

– Vi har redan länge jobbat med dessa frågor, så här behövs knappast någon större kursändring. Vi försöker identifiera problem i tid och se till att studerandena blir färdiga med sina studier, säger Ekman-Ekebom.

Lagförslaget innehåller ock-

 – Den senaste läroplansreformen var en halvmesyr, som ledde till mycket arbete, resonerar Maria Ekman-Ekebom, som är rektor för Kyrkslätts gymnasium.

Jag upplever att den senaste läroplansreformen var en halvmesyr. Ändringarna var sist och slutligen rätt små, men de ledde till mycket extra arbete i gymnasierna. Så egentligen var den bara ett halvt steg framåt.

MARIA EKMAN-EKEBOM Rektor för Kyrkslätts gymnasium

så en rätt till specialundervisning och stöd för lärandet enligt individuella behov.

– Det är välkommet! Idag har vi en speciallärare, som vi delar med grundskolan Winellska skolan. Det här hör förstås ihop med resurser, men vi drömmer om en speciallärare som kunde jobba på heltid här, säger Ekman-Ekebom.

Hon säger att man genomför en undersökning av studerandena när de inleder sina studier.

– Det finns ett uttalat behov av specialundervisning. Många studerande har läs- och skrivsvårigheter.

Knappast rusning Ett omdebatterat förslag gäller rätten att förnya studentprov obegränsat. Ekman-Ekebom ser ingen

större dramatik i förslag. Hon har svårt att tro att tidigare studerande springer benen av sig och anmäler sig till studentprov på nytt och på nytt.

– Det kommer också i framtiden att finnas studerande som tar om sina prov i hopp om bättre vitsord. Men det är ju faktiskt så att livet för studerandena vidare, så jag tror inte på någon större anstormning. Sedan har vi förstås detaljen med avgifter, som bidrar till att stävja ett allt för stort intresse, säger Ekman-Ekebom.

Från gymnasielärarhåll har framförts kritik mot den föreslagna gymnasiereformen. Kritikens spets har handlat om lärarnas stora arbetsbelastning. Reformerna har följt på varandra och gymnasielärarna är helt enkelt trötta.

Hur ser du på den problematiken? Är gymnasiet sönder p.g.a. reformivern?

– Gymnasiets styrka finns i engagerade lärare, som verkligen vill utveckla undervisningen. Det finns inget akut behov att grundligt reformera gymnasiet, men jag ser en del gott i lagförslaget, säger Ekman-Ekebom.

Hon säger att det finns en viss reformtrötthet.

– Jag upplever att den senaste läroplansreformen var en halvmesyr. Ändringarna var sist och slutligen rätt små, men de ledde till mycket extra arbete i gymnasierna. Så egentligen var den bara ett halvt steg framåt, säger Ekman-Ekebom. text och foto: c-e rusk

FSL yttrar sig om nya lagen Regeringens proposition med förslag till ny gymnasielag avlåts till riksdagen våren 2018.

Också FSL har beretts möjlighet att yttra sig om propositionen.

Styrelsen för FSL rannsakade propositionens innehåll på sitt sammanträde den 6 februari och gav vägkost till ordförande Christer Holmlund, som sammanställer förbundets utlåtande.

Lärarfacket OAJ sammanställer också ett yttrande. OAJ har i en första kommentar ställt sig huvudsakligen positiv till reformen.

Som en problematisk detalj har nämnts den obegränsade rätten att ta om studentprov.

– Sunt förnuft säger att systemet är ineffektivt och motiverar inte studerandena att förbereda sig för proven ordentligt, sade Heljä Misukka, direktör för utbildningsärenden vid OAJ, då ministeriet offentliggjorde propositionen.

Deadline för yttrandena är den 7 mars 2018.

8

1.3.2018 • Nr 4

Han simmade i språk Anna Lena Bengelsdorff är en folkbildare av rang. Med sin nya bok om Gustaf John Ramstedt tecknar hon ett fascinerande porträtt av en stor personlighet.

G. J. Ramstedts liv och gärning framträder som relief mot det som sker i Finland och världen.

Intressanta människomöten löper parallellt med en grundlig tidsskildring.

Medan jag läste boken tänkte jag upprepade gånger: det här är en bok som känns som ett personligt inslag i vårt 100-årsjubileum.

Ramstedt är förvisso ingen vanlig finländare men hans liv speglar mycket av finländsk historia.

Samtidigt tar berättelsen om hans liv läsaren ut på resor fjärran från vanlig allfartsväg.

G. J. Ramstedt föddes 1873 i Ekenäs och växte upp i ett enkelt torp i Raunistula i Åbo. Faderns alkoholmissbruk tvingade familjen att leva i armod, men modern strävade envist för att de nio barnen skulle få en utbildning. Gustaf John som var nästäldst visade tidigt att han var exceptionellt begåvad. Han blev frielev vid Åbo klassiska gymnasium och avlade en lysande studentexamen.

Skolan hade gett honom utomordentliga kunskaper i franska, tyska och ryska. Latin och grekiska hade han också läst. När det gäller språkundervisning var ambitionsnivån betydligt högre än i dagens Finland.

Raunistula var en mångkulturell miljö med folk från hela det

Han framstår som pionjär och visionär på många områden.

Genom sin personliga charm och sina enorma språkkunskaper har han byggt upp ett enastående nätverk.

ryska riket. Genom en polsk trädgårdsmästargranne lärde gossen sig polska. Engelska lärde han sig av sin fars sjömanskumpaner. Finska talade han med barnen i hemknutarna. Själv konstaterade han att den absolut bästa utgångspunkten för den som ville lära sig språk var att tidigt behärska både svenska och finska.

Den som behärskar skillnaden i uppbyggnad och ljudskiftning

mellan just de här två språken har nyckeln till språkforskningen som i en liten ask.

Den sällsynt språkbegåvade Ramstedt studerar med stor framgång bland annat sanskrit vid Alexanderuniversitetet i Helsingfors. Han sänds iväg för att forska i tjeremissernas språk och fortsätter därefter till Mongoliet.

På den första resan har han hustrun Ida och dottern Sedkil med sig. Senare forskningsresor för honom till kalmuckerna vid Volga, till Afganistan, Östturkestan och på nytt till Mongoliet. Överallt lär han sig de olika språkvarianterna inom områden han besöker. Skildringen av resorna är oerhört fascinerande.

Speciellt i Mongoliet förundras man över att han så snabbt kommer tillrätta utan tolk. Förklaringen måste vara att han varit mongol i ett tidigare liv, han har en mongolsjäl. Ramstedt vinner med sina publikationer snabbt världsrykte som språkforskare.

Efter forskningsresorna önskar Ramstedt ingenting högre än att få leva tillsammans med hustrun och den växande barnaskaran, sammanställa sina forskningsrön och undervisa i altaiska språk. Men den unga republiken Finland ställer andra krav på honom. På grund av sina utomordentliga språkkunskaper utses han 1919 till chargé d’affaires i Japan, Kina och Siam.

Japanska kan han visserligen inte, men båtresan till Japan tog tre månader, vilket gav språksnil-

let tid att lära sig språket. Att han kunde tala japanska blir en utomordentlig tillgång. Hans älskvärda och okonventionella personlighet gör honom till en legendarisk diplomat i Japan. Han lyckas med en lång rad föreläsningar skapa kunskap om Finland och en enorm goodwill. Tack vare Ramstedt röstar japanerna för Finlands sak i Nationernas förbund när Ålandsfrågan avgörs 1921.

Efter tio år som diplomat får Ramstedt äntligen ägna sig åt sin professur i altaiska språk. Han kan också ägna sig åt familjen och åt trädgårdsodling på Kila gård i Bromarv (förvärvad 1926). Under åren fram till sin död 1950 verkar han som lärare, forskare och folkupplysare. Kila gård öppnar sina dörrar för både forskare, fältlingvister och flyktingar.

Han framstår som pionjär och visionär på många områden. Genom sin personliga charm och sina enorma språkkunskaper har han byggt upp ett enastående nätverk. Livet ut bevarar han tron på att personlig mellanmänsklig kontakt är vital när problem och konflikter ska lösas.

Anna Lena Bengelsdorff har gjort en kulturbragd då hon lyft fram Gustaf Johan Ramstedts extraordinära livsresa. tove fagerholm GUSTAF JOHN RAMSTEDT En mongolsjäl i professorsrock Anna Lena Bengelsdorff Kilabok Proclio 2017

Lärare i USA vill inte beväpna sig President Donald Trump har reagerat med anledning av den senaste skolskjutningen i Florida i Förenta staterna, som krävde minst 17 dödsoffer, genom att föreslå att lärare borde beväpna sig. Dock inte alla lärare, men nog dugliga pedagoger som kunde få en dusör för besväret.

Men lärarna är kallsinniga.

Randi Weingarten, ordförande för den största lärarorganisationen American Federation of Teachers AFT, anser att förslaget är förryckt.

– Jag talade inför 60 000 pedagoger nyligen. Deras svar unisont och gällde också pedagoger som äger vapen: Lärarna vill inte beväpna sig utan de vill undervisa.

Vi vill inte bli skarpskyttar. Och dessutom: ingen utbildning i världen kan förbereda lärare för en attack med AR-15, sade Weingarten i

en kommentar till Trumps förslag.

AR-15 är ett halvautomatiskt gevär, som har använts i fem av de sex dödligaste masskjutningarna i USA under de senaste sex åren Weingarten säger att Trump snarare går vapenlobbyns ärenden än skolornas, elevernas och lärarnas ärenden. Med lobbyn avses här bl.a. inflytelserika National Rifle Association NRA. – Trump vill alltså avsätta extra pengar till beväpnade lärare samtidigt som han skär ner på sommarskole- och eftermiddagsverksamhet för eleverna. Han säger att det inte finns pengar för skolsäkerhetsprogram, skolhälsovårdare och handledare, säger Randi Weingarten.

Hon säger att vapen i skolorna kan skapa en illusion av säkerhet, men i verkligheten skulle klassrummen bli mindre säkra. c-e rusk

Pro Juventute Nostra är en stiftelse för den svenska skolan.

Stiftelsen lediganslår stipendier att sökas av: – lärare och lärargrupper, verksamma i skolor eller barnträdgårdar belägna i huvudstadsregionen, för deltagande i kompetenshöjande kurser eller seminarier eller för anskaffning av litteratur.

(Bidrag ges inte årligen till samma grupp eller person) – för projekt och anskaffningar som syftar till att höja utbildningsnivån och trivseln i svenska grundskolor och gymnasier i huvudstadsregionen.

Ansökan görs elektroniskt via vår hemsida www.projuventute. com under perioden 1 – 31.3.2018.

Stiftelsen lediganslår Carl-Erik Bengelsdorffs litteraturstipendium att sökas av en modersmålslärare i ett finlandssvenskt gymnasium i Nyland för en kurs i litteratur (M09 Litteratur som glädje och kunskap).

Mera information finns på www.projuventute.com. Ansökan görs elektroniskt via vår hemsida under perioden 2.4–8.4.2018.

Lärarstuderande och -auskultanter kan söka stipendier i september. Ansökningar som gäller projekt i daghem görs i september.

Kurser om normer och hbtiq Ungdomsakademin Luckan ordnar i samarbete med Unga teatern tre likadana fortbildningsdagar 4-6.4.2018 som gäller normer och normmedvetenhet.

Programmet är detsamma under alla fortbildningsdagar och utgår från Unga teaterns föreställning Mördarens apa. En fortbildningsdag kostar 90 euro.

Arrangörerna påtalar att det gäller för alla vuxna som jobbar med barn och unga att vara lyhörda och inte exkludera dem som bryter mot rådande normer, utan i stället skapa en positiv normmedvetenhet inom gruppen för att skapa goda grunder för allas delaktighet.

I programmet ingår både workshoppar med Ungdomsakademin Luckan och presentation av dramaverktyg förarbetet kring normmedvetenhet som utvecklats av Unga teaterns publikarbetare.

Publikarbetare Marica Fagerholm-Åsten besöker också skolor som sett föreställningen Mördarens apa och håller workshoppar kring temat.

Hon ger också mera information om fortbildningsdagarna per telefon 040-5618454.

Finlandssvenska hbtiqpersoner Regnbågsankan, föreningen för hbtiq-personer i det svenskspråkiga Finland, har sedan 2007 besökt skolklasser, läger, lärarrum, skolor på andra stadiet samt högskolor för att sprida information om mångfalden av kön och sexuell läggning. Man erbjuder utbildningsbesök som riktar sig såväl till studerande som till lärare och skolans övriga personal. Regnbågsankan vill bidra till ökad medvetenheten om identitetsrelaterade frågor och jämlikhet både i skolan samt i samhället överlag.

Regnbågsankans utbildning för personalen är en möjlighet att få konkreta idéer och tips på hbtiq-relevanta frågeställningar som behöver beaktas när skolan utarbetar sin jämställdhets- och likabehandlingsplan. Föreningen erbjuder också idéer på hur det går att integrera mångfaldsperspektivet i den ordinarie undervisningen.

Mera information på regnbagsankan.fi eller per e-post till verksamhetskoordinator Fredrika Biström, regnbagsankan@regnbagsankan.fi.

9

1.3.2018 • Nr 4

Platt fall för språkförsök Endast sex kommuner har ansökt om tillstånd för nio skolor att delta i försöket där skolorna erbjuder studier i ett främmande språk istället för det andra inhemska språket.

Försöket gäller elever i årskurs 5 eller 6 som det läsår som inleds 1.8.2018 skulle ha inlett sina studier i det andra inhemska språket.

Kommunerna som ansökt om tillstånd är Jämsä, Kaustby, Nyslott, Pieksämäki, Rovaniemi och Ylöjärvi.

Inga svensk- eller tvåspråkiga utbildningsanordnare har ansökt om att delta i försöket.

Enligt ansökningarna skulle möjligheten erbjudas sammanlagt till 486 elever. I de flesta ansökningarna erbjuds ryskan som valbart språk, men också tyska, franska och spanska erbjuds. Språken som erbjuds varierar mellan kom-

munerna.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar försökstillstånden på basis av Utbildningsstyrelsens förslag under våren.

Såväl FSL som OAJ har motsatt sig försöket.

Som motiv för försöket har nämnts att slopandet av det andra inhemska språkets ställning som obligatoriskt läroämne gör språkurvalet mera mångsidigt.

– Det stämmer inte, säger OAJ och hänvisar till att slopandet av svenska som obligatoriskt prov i studentexamen tvärtom ledde till att språkstudierna minskade överlag.

Det handlar ju faktiskt inte om elevernas fria val, påminner OAJ, som värnar om tvåspråkigheten.

– Det är med tanke på likvärdigheten oroande ifall föräldrarna till elever i grundskolans lägre klasser gör val som påverkar barnens framtida studie- och karriärmöjligheter, anser OAJ. Också Svenska folkpartiet SFP

har kritiserat initiativet häftigt.

Ordförande Anna-Maja Henriksson känner glädje med anledning av att endast få kommuner har nappat på försöket.

– Det är nu klart att det upphaussade försöket med frivillig skolsvenska torkade in – vi kan till och med säga att det blev en flopp.

Det är ett stort bakslag för kulturminister Sampo Terho (Blå) som har varit den obligatoriska skolsvenskans främsta motståndare.

Han verkar ha levat i en bubbla som nu sprack, säger Henriksson.

Henriksson uppmuntrar dock kommunerna till aktivitet i fråga om språkundervisningen. − I stället för att nagga Finlands tvåspråkighet i kanterna, behövs nu åtgärder som förnyar språkundervisningen. Det behövs också fler språkbadslärare i vårt land så att tillgången till språkbad och språkduschar såväl i dagvården som i skolan blir bättre, säger Henriksson.

Individuella vägar Alla centrala intressentgrupper inom undervisning har deltagit i Grundskoleforumets arbete.

– I framtidens samhälle är kompetens på hög nivå oundviklig för alla. Grundskolan måste kunna garantera alla en tillräcklig kunskapsnivå som skapar en solid grund för livslångt lärande och för självständigt utvecklande av kunnandet. Kunskap på lika villkor förutsätter mer individuella studievägar, men också att man ombesörjer elevernas välmående och studieiver, säger ordföranden för forumets forskar- och sakkunniggrupp, professor Jouni Välijärvi vid Jyväskylä universitet.

I forumets mål lyfter man fram ett flertal konkreta utvecklingsförslag i anslutning till såväl strukturella som operativa frågor. Forumet föreslår bl.a. att närskoleprincipen ses över och att man ökar stödet till grundskolor som verkar i utmanande områden. Man föreslår att olika former av utvecklingsfinansiering slås samman.

Den sistnämnda detaljen har under de senaste åren ofta lyfts fram av FSL och OAJ, som efterlyser en helhetssyn på finansieringen. Olika sorters projektfinansiering har inte fungerat tillfredsställande.

Gott ledarskap Forumet betonar betydelsen av kontinuerligt utvecklande av kunnandet, gott ledarskap samt branschöverskridande samarbete.

Forumet föreslår att man utveck-

Är du intresserad av att utveckla specialundervisningen, arbeta med flexibla gruppindelningar och utnyttja lärplattan i undervisningen?

S:t Karins svenska skola söker en

Speciallärare fast anställning from 1.8.2018.

Läs mera på www.kaarina.fi > Avoimet työpaikat Tilläggsinformation ges av rektor Maria Engblom maria.engblom@kaarina.fi 050 314 6098

c-e rusk

Sikte på världstoppen Är det möjligt att utveckla skoldagens struktur så att den på ett bättre sätt stöder elevernas välmående? Hur involverar man föräldrar och vårdnadshavare i högre grad i skolans verksamhet?

Grundskoleforumet, som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet, har ställt upp gemensamma mål och åtgärder för en jämställd grundskola.

Vår förment jämlika grundskola har kallats kronjuvelen i det finländska utbildningssystemet. Ett starkt brand säger måhända någon, men kurvan har under den senaste tiden har pekat neråt.

Jämlikheten har urholkats samtidigt som resultaten blir sämre i internationella jämförelser.

Dags att sätta stopp för utvecklingen, resonerar undervisningsoch kulturministeriet som anser att målet är världens bästa och mest jämlika grundskola.

Ordförandena för grundskoleforumets arbetsgrupper professor Jouni Välijärvi och Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen överräckte forumets förslag till undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml) i mitten av februari.

lediga jobb

lar skoldagens struktur så att den på ett bättre sätt stöder elevernas välmående. Föräldrar och vårdnadshavare ska i högre grad involveras i skolans verksamhet.

Därutöver framhåller forumet småbarnspedagogikens betydelse för den grundläggande utbildningen och för hela åldersgruppens förutsättningar för lärande.

Dra åt samma håll!

– Den finländska grundskolans styrka är att vi konsekvent håller fast vid jämlikheten så att varje grundskola är den bästa grundskolan. Det bör finnas ro att koncentrera sig på det väsentliga i skolvardagen. Därför är det centrala i vårt förslag att alla aktörer drar åt samma håll och att verksamheten är konsekvent, långsiktig och uppbyggande, säger ordföranden för Grundskoleforumets verksamhetsgrupp, Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

Under regeringsperioden har man gjort flera satsningar på att utveckla grundskolan. Grundstenen för utvecklingsarbetet har varit spetsprojektet Den nya grundskolan (90 miljoner euro), som främst har riktats till lärarutbildningen och verkställandet av den nya läroplanen. c-e rusk

LEDIGA TJÄNSTER INOM BILDNINGSSEKTORN Trivs du nära hav och natur? Vill du jobba i en trevlig småstad, som ligger ungefär halvvägs mellan Helsingfors och Åbo? Bildningssektorn i Raseborg lediganslår nu följande tjänster inom stadens svenskspråkiga skolor: Ekenäs högstadieskola • Lektor i engelska och finska; ett tredje undervisningsspråk ses som merit • Timlärare i huvudsyssla i biologi och geografi; undervisning i fysik-kemi eller hälsokunskap ingår • Specialklasslärare; flexibel smågruppsundervisning (jopo) Tilläggsuppgifter: rektor Bob Karlsson, 019 289 3511 eller bob.karlsson@raseborg.fi Karis svenska högstadium • Lektor i matematik och annat ämne Tilläggsuppgifter: rektor Andreas Hollsten, 019 289 3541 eller andreas.hollsten@raseborg.fi Ekenäs gymnasium • Lektor i matematik; undervisning i gymnasiet och grundskolans övre klasser i matematik samt fysik och/eller kemi Tilläggsuppgifter: rektor Mikael Eriksson 019 289 3501 eller mikael.eriksson@raseborg.fi Karis-Billnäs gymnasium • Lektor i matematik; undervisning i gymnasiet och grundskolans övre klasser i matematik samt fysik och/eller kemi Tilläggsuppgifter: rektor Mikael Eriksson, 019 289 3501 eller mikael.eriksson@raseborg.fi Tjänsterna är tillsvidareanställningar fr.o.m. 1.8.2018 och lediganslås att sökas senast 13.3.2018 kl. 16.00.

Lämna din ansökan via careers.raseborg.fi.

Klasslärartjänster inom Raseborgs stad kommer att lediganslås inom mars månad.

10

1.3.2018 • Nr 4

kolumnen sigge sandström PeM, MBA och ansvarig för skola och utbildning vid SFV.

Externa tyckandet ökar För en tid sedan blev jag ombedd att skriva kolumner för tidningen Läraren. Det var oväntat och smickrande. Med ett förflutet som lärare, ledande rektor och medlem i den lokala lärarföreningen har jag ett visst perspektiv om än ett ganska dammigt sådant. Idag ansvarar jag för vårt utvecklingsområde inom dagvård, skola, utbildning och forskning på Svenska folkskolans vänner SFV. En stor skillnad ser jag i innehållet i vardagen och arbetets upplägg. Plötsligt finns det en uppsjö av externt tyckande. Rektorerna och lärarna brottas med alltmer administrativa eller fostrande uppdrag än för 20 år sedan. Det finns mindre tid för det pedagogiska i skolan.

För att vara proffs krävs det mod och tydlighet. Trots att lärarrollen ändras och arbetet med den kan jag inte se någon större positiv utveckling i avlöning för skolans personal. Här kanske det är dags för facket att komma med nya modeller för lärarnas avlöning istället för att värna om det man har kommit överens om för 30–40 år sedan?

Lärarna är proffs och förtjänta av proffsiga ledare för sina enheter. Innovativa och kreativa lösningar är omöjliga att uppnå utan ett strategiskt, visionärt ledarskap. Ett faktum som kanske inte alla gånger respekteras eller förstås. Därav kommer behovet av nya modeller för att hålla yrket attraktivt, inspirerande och motiverande. Är det helhetsarbetstid, årstimmar eller något annat återstår att se.

Trots att lärarrollen ändras och arbetet med den kan jag inte se någon större positiv utveckling i avlöning för skolans personal.

Här kanske det är dags för facket att komma med nya modeller för lärarnas avlöning istället för att värna om det man har kommit överens om för 30–40 år sedan?

Det sägs att ett kalenderår motsvarar åtta år av utveckling på internet. Inom loppet av fem år pratar vi då om 40 år av utveckling. Hur påverkar detta skolan? Hur förberedd är skolvärlden att anta de utmaningar som skolan står inför inom en överskådlig framtid?

Finland har nationalekonomiskt sett inte råd med en svag bildningsnivå. Detta är en stor fråga som sträcker sig längre än löneavtal och arbetsförhållanden. Världen ändras i rasande fart och skolan bör vara med och driva denna förändring för att bibehålla sin relevans.

För att greppa detta sätts massor med krav på ledarskapet.

Från skolnämnder och bildningsdirektörer ner till rektorer och lärare är ett proaktivt ledarskap kritiskt. Att det inte finns pengar i den kommunala ekonomin kan ses som resultatet av att mervärdet ifrågasätts och ledarskapets betydelse inte erkänns. Det är kanske resultatet av att man inte lyckats kommunicera skolans betydelse för Finland. Det är alltid bättre att vara den som leder än förändring än att vara den som måste ändra sig.

Det sker underverk i våra skolor varje dag. Idag är jag kanske behörig men tvivlar på att jag längre har kompetensen att undervisa framför klass. Det är med en stor respekt för lärarna som jag skriver. Ni gör ett jävla bra jobb!

möten och kurser ○ ○ Välkommen på Korsholms svenska lärarförenings vårmöte den 5 mars kl. 17.30 i Academill, Vasa. Stadgeenliga ärenden samt val av kongressombud, val av ombud för valmöte och val av fullmäktigekandidater för perioden 2018–2022. Efter mötet Grej of the day med Micke Hermansson. Anmälningar till ann-charlott.vikstrom@korsholm.fi. ○ ○ Vasa svenska lärarförening r.f. ordnar vårmöte och bjuder på en föreläsning kring temat Grej of the day – Lust för kunskap den 5 mars 2018 på Academill tillsammans med Micke Hermansson. Kvällens program: vårmöte klockan 17.00 i Akademisalen, föreläsning 18.00-19.30 i Akademisalen. ○ ○ 7–8.3.2018 Föreningskurs, Tammerfors, Scandic Tampere Station. ○ ○ Lovisanejdens lärarförening rf håller stadgeenligt vårmöte fredag 9.3.2018 kl. 18.30 på Restaurang Bella. Under kvällen serveras middag till subventionerat pris (15€) och Leif Holmberg berättar om aktuella ärenden gällande läraryrket. Anmälningar tas emot av skolombuden senast 5.3. ○ ○ Ålands lärarförening r.f. kallar medlemmarna till vårmöte som hålls den 13 mars kl. 18.00 i Lagtingets auditorium. Stadgeenliga ärenden och val av ombud med suppleanter till förbundets kongress, valombud för valmötet på kongressen samt val av kandidater och suppleanter för förbundsfullmäktige 2018–2022. Efter mötet info om Grundskolelagen av utbildningsavdelningens personal med diskussion efteråt. Efter det mat på Indigo. Anmälningar till skolombuden. ○ ○ Esbo Grankulla lärarförening r.f. håller ordinarie vårmöte tisdag 13.3.2018 klockan 18.00 på Bowlcirkus i Sello. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 13 i föreningens stadgar. Ärenden som medlem önskar ta upp på mötet bör skriftligen meddelas åt styrelsen 4 dagar före mötet. Under vårmötet skall dessa väljas: 8 delegaterna till FSL kongress 2018 samt deras ersättare, föreningens kandidater till FSL fullmäktige 2018-2022 samt deras 2 ersättare samt ett ombud för valmötet som hålls i samband med kongressen om de nya stadgarna godkänts. ○ ○ Kronoby lärarförening r.f. håller stadgeenligt vårmöte 13.3 2018 kl. 18.30 på Maggies Grillcafé. Föreningen bjuder på mat. ○ ○ 14–15.3.2018 Styrelsen sammanträder, Helsingfors, FSL:s kansli. ○ ○ Kyrkslätts lärarförening kallar sina medlemmar till stadgeenliga vårmöte på Mariefred fredagen 16.3 kl. 16.00. I samband med mötet bjuder föreningen på mat och dryck, samt en snabbkurs i mindfulness. Under mötet utses 3 ombud och personliga suppleanter till FSL:s förbundskongress 6–7.6. I samband med mötet väljs även ombud för valmötet som ordnas i samband med förbundskongressen samt kandidat och suppleant till fullmäktige 2018–2022 och föreningens fullmäktigerepresentant jämte 2 suppleanter för 2018–2022. Anmälningar och eventuella specialdieter tas emot av maria.holmström@kirkkonummi.fi fram till 9.3. ○ ○ Vårmöte för medlemmarna i Kristinestads lärarförening rf tisdag 20.03 kl 15.30 i restaurang Crazy Cat. Stadgeenliga ärenden. Val av föreningens ombud till förbundskongressen 6–7.6.18 samt fullmäktigerepresentant år 2018–2022. Efter mötet bjuds medlemmarna på pizzabuffé. Förbundsordförande Christer Holmlund deltar. Anmälningar till skolombudet senast fredag 16.03, med tanke på maten. ○ ○ Åbo lärarförening r.f håller vårmöte tisdagen den 20 mars kl. 18.00 på Språkbadet, Martin koulu, Silversmedsgatan 2. Ingång från gårdssidan. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Efter mötet informerar kvällens gäster, FSL:s förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström och styrelsemedlem Annika Norrgård, om aktuella frågor.

Välkomna! ○ ○ Raseborgs lärarförening kallar sina medlemmar till vårmöte den 20 mars 2018 kl. 18.30 i Österby skola, Pojoviksgatan 18. Förutom att vi behandlar stadgeenliga ärenden väljer vi sex ombud med personliga suppleanter till sommarens förbundskongress, ett valombud för det eventuella valmötet på kongressen samt två kandidater och två suppleanter för vardera till förbundsfullmäktige 2018–2022. Ombudsman Jens Mattfolk från FSL informerar om aktuella frågor. Anmälning via skolombuden för serveringens skull senast den 16 mars. ○ ○ Välkommen till Borgå Lärarförening r.f.s vårmöte 22 mars kl. 16.00 på Petris Chocolate Room (adress: Ågatan 16 i Gamla stan i Borgå). Vi börjar med After work kl. 15.30 där föreningen bjuder på kaffe/té + valbart tilltugg. Mötet inleds kl. 16.00 och avslutas senast kl. 17. Förutom stadgeenliga ärenden behandlar vi även följande punkter: Val av föreningens ombud till förbundskongressen 6–7.6.2018 (5 ombud + suppleanter), val av föreningens ombud till valmötet som hålls i samband med kongressen, val av föreningens kandidater till fullmäktige (ordinare + suppleanter) för perioden 2018–2022, val av två fullmäktigerepresentanter och två suppleanter för varje fullmäktigeledamot. ○ ○ Närpes-Kaskö lärarförening r.f. håller stadgeenligt vårmöte måndagen den 26 mars 2018 kl 16.00 i Närpes Gymnasium, Skolgränd 9A 64230 Närpes st. Val av ombud till förbundskongressen samt val av föreningens representant i FSL:s fullmäktige. Huvudförtroendemännen medverkar, röstningstillfälle i OAJ-valet, samt beställning av föreningsjackor och -byxor. Föreningen bjuder på något salt och något sött. Anmäl om deltagande samt dieter till johanna.berlin@narpes.fi senast 21 mars 2018. ○ ○ Väståbolands lärarförening håller vårmöte tisdag 27.3.2018 kl. 17.30 på Axxell i Pargas. Stadgeenliga ärenden behandlas. Anmälan sker elektroniskt via inbjudan.

11

1.3.2018 • Nr 4

Offentlig nedgång Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter steg löntagarnas nominella löner med 0,2 procent i genomsnitt under fjärde kvartalet år 2017, då man jämför med motsvarande period året innan.

Inom den privata sektorn steg de nominella lönerna med 0,6 procent under denna period . Inom den offentliga sektorn sjönk de nominella lönerna. Om man ser till de olika sektorerna sjönk de nominella lönerna med 0,8 procent inom staten och 1,0 procent inom kommunsektorn.

Nedskärningen av semesterpenningarna förklarar den ojämna utvecklingen. Nedskärningen berör endast de offentligt anställda.

En klassresa till Heureka!

Gör laboratorieexperiment och bli förtjust i vetenskapsteatern.

Bekanta dig med utställningarna och bli imponerad i planetariet.

Under högsäsongen för klassresor finns det massor att göra på Heureka för barn och ungdomar i alla ålder! Nya utställningar: Sju syskon från framtiden och Smittsamt!

Inträde från 7,50 € / elev. heureka.fi

debatt

Den lilla skillnaden I senaste nummer av tidningen Läraren kunde man läsa om de tio kandidater som aspirerar på en post i OAJ:s fullmäktige.

Det som slår mig är att det är liten minoritet som säger sig vara lärare. De flesta ”jobbar som” lärare, rektor etc. Det verkar som om läraridentiteten och stoltheten över den egna yrkesrollen inte är särskilt stark hos alla kandidater.

Om läraryrkets status skall kunna höjas så måste lärarna våga vara lärare och inte bara jobba som lärare. Vem har man större förtroende för inför en operation, en som är kirurg eller en som jobbar som kirurg? Vem flyger man hellre med, en som är pilot eller en som jobbar som pilot? kjell pensar Pensionerad lektor

12

1.3.2018 • Nr 4

vägen till yrket

Handarbete som röd tråd Vägen till läraryrket var inte spikrak för Lena Törnqvist, lärare i textilslöjd i Näse skola och Kvarnbackens skola i Borgå.

Törnqvist, som också fungerar som förtroendeman för de svenskspråkiga klasslärarna i Borgå, har vid sidan av sin lärarexamen också en yrkesexamen som sömmerska i bagaget.

– Jag är väl som många andra lärare såtillvida att jag som ung inte såg läraryrket som ett potentiellt yrkesval. Men jag blev lärare och jag trivs utmärkt, säger Lena Törnqvist.

Dags att blicka bakåt på gymnasiestiden under 1980-talet. I Borgå gymnasium studerar en viss Lena T, som är intresserad av konst.

– Jag övervägde akademiska studier i konsthistoria, men så fick jag ögonen upp för att dåvarande Östra Nylands yrkesskola hade en studentlinje, som tog sikte på en examen som sömmerska. Det passade bra, för jag var intresserad av handarbete. Min mor drev en tid en handarbetsaffär och min farmor var dessutom faktiskt sömmerska, berättar Törnqvist.

Handarbete går alltså som en röd tråd genom hennes släkthis-

 – Väldigt ofta trivs jag utmärkt, säger Lena Törnqvist. Hon är lärare i textilslöjd i Borgå.

toria.

Yrkesstudierna flöt bra och resulterade i examen.

– Så tog jag sikte på teknikerexamen inom området. Men först krävdes ett års arbetspraktik, säger Lena.

Hon fick en praktikplats, men det blev kärva tider för firman

hon jobbade på. Efter sex månaders praktik tog det slut och hon blev arbetslös. Så fick hon ett tre månader långt vikariat som klasslärare och märkte att det här med att jobba med barn kändes bra.

Den svenska lärarutbildningen i Vasa hade ingen intagning

till utbildningen i textilslöjd just det år, så Lena Törnqvist sökte sig till motsvarande finska utbildning i Helsingfors universitet.

– Jag bläddrade i HU:s studieguide och insåg att just detta kunde vara något för mig. Och det var det! Studierna kändes rätt redan

från början. Jag fick syssla med allt möjligt som jag tyckte om.

Studierna drog sedan ut på tiden, men det berodde inte på bristande entusiasm.

– Jag fick tre barn och varvade studierna med jobb. Men jag hade ständigt examen i sikte.

Så fick hon sin behörighet och i samma veva ledigförklarades våren 2000 ett jobb som textillärare i Borgå.

– Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval! Väldigt ofta trivs jag utmärkt. Det känns som rätt ställe för mig, säger Lena Törnqvist.

Lärarnas jobb har ändrats en hel del under hennes yrkesaktiva år. Dokumentation av olika slag har tillkommit och en del andra uppgifter.

– Men grunden är den samma, alltså undervisningen. Men å andra sidan jobbar jag med ett positivt ämne. Många elever gillar att jobba med händerna som en motvikt till de teoretiska studierna, säger Lena Törnqvist.

Samhället har ändrats, eleverna har ändrats och läroplanerna har ändrats.

– Vardagen ser annorlunda ut än i början av 2000-talet. Det är inte värt att blicka bakåt. Lärarna kan inte fungera som förr, utan vi måste hitta nya sätt att jobba, säger Lena Törnqvist. text och foto: c-e rusk

bakbrädet Färre gymnasier? Över hälften av kommunernas bildningsdirektörer tror att antalet gymnasier minskar i det egna landskapet.

Bl.a. detta framgår ur en enkät, som KAKS – Kunnallisalan kehittämissäätiö har utfört.

Omkring 56 procent av de tillfrågade räknade med att antalet gymnasier minskar, medan 43 procent tror att antalet förblir det samma som nu. Över 62 procent av bildningsdirektörerna tror att antalet yrkesläroanstalter förblir det samma.

Stärkandet av digitaliseringen i undervisningen utgör den största utmaningen, anger bildningsdirektörerna.

Knappt 100 bildningsdirektör i kommuner med under 100 000 invånare besvarade förfrågan.

Få vill bli kock. Restaurangerna

har svårt att rekrytera kockar, och yrket lockar inte dagens ungdomar i någon större utsträckning.

Antalet sökande till kockutbildningarna minskar och de som utbildar sig jobbar hellre dagtid i ett storkök än sena kvällar på en restaurang, omtalar Ålands radio den 19 februari.

Jan-Erik Sundström som är lärare på den treåriga kockutbildningen vid Ålands yrkesgymnasium säger att man nätt och jämnt fyller sina 15 utbildningsplatser.

- År 2008 frågade landskapsregeringen om vi kunde öka antagningen till 55 elever per år och nu är vi nere i femton elever per årskurs på kocklinjen, säger Jan-Erik Sundström.

Snustvivel. Hela 38 procent av eleverna i grundskolan Carleborgsskolan (åk 7–9) använder

snus (bilden) dagligen, visar den nationella skolhälsoundersökningen år 2017.

Men stämmer uppgifterna? Nej, säger flera elever i åk 9 till Österbottens tidning den 18 februari. Eleverna tror att bakom siffrorna finns en pojkstreck, som bygger på att elever medvetet har överdrivit användningen. Skolhälsovårdaren Ghita Wikblom är inne på samma linje.

– Resultaten förvånar, säger Wikblom., För litet lärande. Rapporten ”Förskolans kvalitet och måluppfyllelse” överlämnades till regeringen i Sverige i mitten av februari. Den bygger på tre år av granskningar,

observationer, intervjuer och enkäter. En central slutsats är att kvaliteten varierar alltför mycket när det gäller hur det pedagogiska uppdraget i skollag och läroplan genomförs.

– Förskolan är inte likvärdig eftersom alla barn inte ges möjlighet att utveckla sitt lärande, säger IngBeth Larsson, projektledare för granskningen till Lärarnas tidning.

Finland gillar Erasmus+. Finland vill öka den europeiska mobiliteten och studerandeutbytet avsevärt. Undervisningsminister San-

ni Grahn-Laasonen (saml) uttryckte under EU:s utbildningsråds möte i Bryssel i mitten av februari Finlands stora stöd för utvecklandet av programmet Erasmus+ och för en fortsatt finansiering av programmet.

Finland ser det nuvarande programmet, som sträcker sig fram till 2020, som oerhört lyckat. Under den kommande perioden förväntar man sig nya möjligheter att främja utbildningens internationalisering.

Finland hoppas på större mobilitet bland gymnasister och grundskoleelever under den kommande programperioden. Det är också viktigt för Finland att möjligheterna för klasslärarstuderande att delta i Erasmus+ -programmet förbättras under den kommande programperioden.