Läraren 4 2020

kolumnen En skola där många elever får höga betyg tjänar mycket på det, för ju bättre resultat en skola uppvisar, desto fler nya elever söker sig dit. Ю r sidan 10

27.2.2020 • Nr 4 Årgång 46 (127) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Språklekar förbättrar läsandet och skrivandet Systematiska och regelbundna språklekar i förskolan minskar risken för läs- och skrivsvårigheter senare under skoltiden, noterar Ann-Christina Kjeldsen i sin doktorsavhandling. Ю r läs mera på sidan 6

Från SLF till FSL

Ålands barnträdgårdslärare har övergått från Småbarnspedagogikens lärarförbund till Finlands svenska lärarförbund.

På bilden FSL:s ordförande Christer Holmlund och Ålands barnträdgårdslärares ordförande Annett Jansson. Ю r sidan 5

Garanterat på svenska De åländska barnträdgårdslärarna upplever att de inte har fått tillräcklig information på svenska. Det är dock något som FSL, inte minst tack vare tidningen Läraren, kan garantera.

MATTIAS FAGERHOLM Ledaren

Ю r sidan 2

Läraren tar kandidaterna på pulsen I detta och de tre följande numren av tidningen Läraren ingår intervjuer med de fyra personer som tills vidare ställt sig till förfogande för jobbet som ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

Först ut är Jeanette Lindroos.

Ю r sidan 4

2

27.2.2020 • Nr 4

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Den betydelsefulla bokstaven s Ibland är det hälsosamt att stanna upp och fundera över den bas som fungerar som grund för verksamheten. Den basen kan sammanfattas med en bokstav, ett s. S som i svenska.

För Finlands svenska lärarförbund blev s:ets betydelse och värde nyligen högst påtagligt. När Ålands barnträdgårdslärare anslöt sig till FSL var det tyngst vägande argumentet för rockaden från Småbarnspedagogikens Lärarförbund uttryckligen svenskan. De åländska barnträdgårdslärarna upplever att de inte har fått tillräcklig information på svenska. Det är dock något som FSL, inte minst tack vare tidningen Läraren, kan garantera.

Svenskan, fundamentet i verksamheten, blev alltså utslagsgivande vid val av intressebevakare. Ett val som vid sidan av de språkliga argumenten ter sig rimligt då gränserna mellan olika skolstadier allt mer suddas ut. På en enhetlig finlandssvensk studiestig, från småbanspedagogik till andra stadiets utbildningar och högskola, ter sig FSL som en naturlig hemvist för samtliga lärarkategorier.

Att i denna tidning höja en lans för svenskan är att slå in öppna dörrar. Lärare, oberoende av stadium, jobbar i den absoluta kärnan av det vi kallar finlandssvenskhet. Och det är lätt att vara finlandssvensk

bland likasinnade.

Tar man steget ut ur ankdammen blir det genast mer komplicerat.

En finlandssvensk minoritet kan som bekant inte ensam sätta agendan, utan är obönhörligt beroende av sin finska omgivning. Oberoende av om det handlar om politik, samhällsfrågor eller lärarfacklig intressebevakning tenderar de finlandssvenska frågorna ofta att hamna i marginalen.

Då gäller det för de finlandssvenska förtroendevalda att ha integritet och våga sticka ut hakan. Många gånger är det betydligt bekvämare att flyta med den finska strömmen. Att simma motströms är ansträngande, ensamt och ses inte nödvändigtvis heller med blida ögon.

Men finlandssvensk intressebevakning handlar om att inte låta sig uppslukas av den finska majoriteten. Glider man för lång in i den stora famnen kan det hända att man kramas ihjäl. Det gäller att vara tillräckligt nära för att kunna påverka, men tillräckligt distanserad för att kunna säga ifrån. En balansgång som inte nödvändigtvis är helt lätt. När du känner dig frestad att bara glida med den finska majoriteten kan det vara värt att påminna sig själv om vad som är det väsentliga – nämligen bokstaven s.

När du känner dig frestad att bara glida med den finska majoriteten kan det vara värt att påminna sig själv om vad som är det väsentliga – nämligen bokstaven s.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,45 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

Har du koll på din medlemsavgift?

Visst minns du att du själv är ansvarig för att medlemsavgiften dras från din lön? Det är även viktigt att du kollar ditt skatteförslag.

Du borde snart få hem ditt skatteförslag för år 2019 per post. Du kan även granska uppgifterna via Min Skatt. Sedan inkomstregistret infördes är det extra viktigt att se till att alla avdrag finns med. Kontrollera därför att avdraget för fackföreningsavgiften finns noterat i skatteförslaget.

Granska din lönespecifikation Det är viktigt att du själv granskar din lönespecifikation för att få bekräftat att

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

medlemsavgiften till FSL finns med. Om du till exempel börjar jobba i en ny kommun måste du se till att den nya arbetsgivaren får den fullmakt som behövs för att kunna uppbära medlemsavgiften. Arbetsgivaren uppbär sedan medlemsavgiften direkt från lönen varje månad.

Har du frågor om medlemsavgifter kan du ställa dem till avdelningssekreterare Anita Stark tfn 020 749 5464 eller anita.stark@fsl. fi.

3

27.2.2020 • Nr 4

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Välkomna till FSL!

 Under år 2020 kommer Utbildningsstyrelsen att utarbeta kunskapskrav som definierar vad en elev ska kunna för att i slutbedömningen få vitsorden 5, 7 och 9 i de olika läroämnena.

Bedömningen förändras – sifferbetyg från årskurs 4 FSL: Bra att dokumentationen minskar De nya kriterierna leder till en tydlighet och ökad jämlikhet. Finlands svenska lärarförbund välkomnar den preciserade bedömningen.

Utbildningsstyrelsen har preciserat kapitlet om bedömning i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. En av förändringarna är att användningen av siffervitsord inleds tidigare. I fortsättningen ska alla skolor i Finland ge siffervitsord från och med årskurs fyra.

Tidigare har man enligt utbildningsanordnarens beslut kunnat använda siffervitsord i årskurserna 1–7, men senast från och med årskurs åtta.

Enligt Utbildningsstyrelsens utredning ger man för närvarande i de flesta kommuner siffervitsord från och med årskurs fyra. I en del kommuner ges siffervitsord ändå först från och med årskurs sju. I synnerhet vårdnadshavarna har gett respons om att detta är för sent.

– Det här är en förnyelse som FSL har eftersträvat och varit med om att genomföra. Omskrivningen av bedömningen leder till tydlighet, jämlikhet och minskad dokumentation. Nu finns det inga krav på att dokumentera den for-

Omskrivningen av bedömningen leder till tydlighet, jämlikhet och minskad dokumentation. Nu finns det inga krav på att dokumentera den formativa bedömningen.

CHRISTER HOLMLUND FSL:s ordförande

mativa bedömningen. Samtidigt är det tydligt definierat vad som bör finnas dokumenterat. Det här är första gången på länge som vi kan se att dokumentationskraven minskar, säger förbundsordförande Christer Holmlund.

Preciseringarna ska jämna ut skillnaderna mellan kommunerna och skolorna Bedömningens syfte är att handleda och uppmuntra eleven i hens studier samt att bedöma elevens kunnande i relation till de mål som ställts upp för läroämnena.

De nuvarande riktlinjerna har visat sig vara svåra att tolka till

vissa delar, vilket har lett till att skolorna har olika förfaranden.

Slutbedömningen har också förtydligats. Tidpunkten för slutbedömningen och principerna för bildandet av slutvitsord fastställs i fortsättningen på nationell nivå, vilket ska minska skillnaderna mellan kommunerna och skolorna.

De nya bedömningsprinciperna ska tillämpas i skolorna från läsårets början 1.8.2020.

Kriterier för kunskapskrav definieras Under år 2020 kommer Utbildningsstyrelsen att utarbeta kunskapskrav som definierar vad en elev ska kunna för att i slutbedömningen få vitsorden 5, 7 och 9 i de olika läroämnena. Tidigare har kunskapskrav endast utarbetats för vitsordet 8. Målet för arbetet med kunskapskraven är att se till att elevernas vitsord är jämförbara med varandra till exempel då eleverna söker till studier på andra stadiet.

Utbildningsstyrelsen kommer senare att utarbeta motsvarande kunskapskrav för bedömningen i slutet av årskurs sex.

– Nu formuleras nedskrivna krav som utgör ett bra stöd för lärarna, säger Holmlund.

Vi har alla läst eller hört om att fackförbundens attraktionskraft minskat under den senaste tiden och att allt färre unga ansluter sig till fackförbund. Detta ska tas på största allvar. Även vi har funderat över hur vi kan bibehålla vår höga anslutningsgrad. Vi har i vår verksamhetsplan för året 2020 lyft fram detta. I planen strävar förbundet efter att öka medlemsantalet och vi vill värna om dem som redan är medlemmar. Dessa frågor diskuterade FSL:s styrelse på ett seminarium i januari och konstaterade bland annat att medlemsfördelar och -förmåner lätt hamnar i skymundan.

Med tanke på utmaningarna gällande rekrytering av medlemmar kan vi stolt meddela och välkomna en ny förening till vårt förbund. Vår 32: a förening Ålands Barnträdgårdslärare r.f. anslöt sig till vårt förbund 10.2.2020. Detta inne bär att vi nu får drygt 100 barnträdgårdslärare (på Åland heter de ännu så) till i förbundet.

Det betyder också att vi nu har tre föreningar på Åland då också Ålands lärarförening r.f. och Ålands gymnasielärare r.f. är medlemsföreningar. FSL täcker alltså allt från småbarnspedagogik till andra stadiet på Åland.

Med tanke på utmaningarna gällande rekrytering av medlemmar kan vi stolt meddela och välkomna en ny förening till vårt förbund.

I och med att Ålands barnträdgårdslärare bli FSL-förening innebär det också att vi har över hälften av de offentligt anställda som hör till Akava-Åland som är Akava:s förhandlingsorganisation på Åland. Det kan också vara bra att belysa och informera om är att de på Åland sluter avtal som inte är identiska med de avtal vi följer på fastlandet. Åland har också delvis en egen lagstiftning, där bland annat den nya lagen om grundläggande utbildning och lagen om småbarnspedagogik kommer att heta lag om barnomsorg och grundskola.

Styrelsen och förbundskansliet ser utvidgandet av intressebevakningen som en positiv sak. Vi breddar vårt kunnande så att vi kan leverera den intressebevakning som de åländska barnträdgårdslärarna förväntar sig. Här är vi heller inte allena utan vi samarbetar självfallet med Akava-Åland och de kunniga intressebevakarna som är anställda på kansliet.

Det känns bra att denna process som för FSL:s del inleddes i juni 2019 har kommit så här långt. Vi är glada över att Ålands Barnträdgårdslärare tog initiativet och ville komma över till oss. Vi ska inte förbise det faktum att vi är väldigt bra på att erbjuda kvalitativt god intressebevakning på svenska i Finland.

Vi önskar vår nya medlemsförening hjärtligt välkommen till FSL!

4

27.2.2020 • Nr 4

 Jeanette Lindroos vid Tummelstenen som ligger ett stenkast från hennes bostad i Pargas.

FSL bör synas ute i skolorna Vad gör dig till en bra ordförande för FSL, Jeanette Lindroos?

– Frågan är komplex och bör ses från olika håll. För det första gäller det ledaregenskaper. Mina styrkor är att jag är optimistiskt lagd och har lätt för att organisera, se samband och helheter och leda verksamhet. Jag analyserar olika situationer snabbt och kan dra snabba slutsatser och vågar stå för dem. Jag ställer också upp för andra och stöttar dem, som inte får sin röst hörd.

Vad gör dig till en ordförande för alla medlemmar?

– Jag har ett brett perspektiv och har jobbat inom olika stadier i skolan. Jag har lätt för att lära mig nya saker och lär mig mycket av varje möte med nya människor. För mig är det viktigt att alla medlemmar har det bra och känner att FSL är deras förbund.

Vilka språkkunskaper har du?

– Svenska som är mitt modersmål, finska och engelska. Jag skall undervisa på engelska en vecka i Italien i sommar, och leda en fortbildningskurs för europeiska lärare och lärarstuderande om att införa programmering och robotik i undervisningen.

Känner alla medlemmar att FSL är deras förbund?

– Jag vet inte, men jag vill ta reda på det.

Vad är det medlemmarna behöver? Jag har tänkt på rektorernas position mellan facket och arbetsgivaren. Får de det de behöver av facket? Inte kan jag heller påstå att till exempel universitetslärarna får det de behöver av FSL. – En annan grupp är de lärare som inte är behöriga men nog är medlemmar i FSL.

Vad gör vi för dem, för att de skall kunna bli behöriga?

– Min vision är att alla medlemmar skall få någonting av facket På vilket sätt vill du utveckla förbundet?

– Det går ju inte att förändra saker utan att ha satt sig in i dem först. Men jag skulle vilja att FSL och kansliet syns ute i skolorna och möter medlemmar eller presumtiva medlemmar ansikte mot ansikte.

Har lärare tid att ta emot besök på dagarna?

– Har vi tid med något alls? Nog finns det tid för en kaffepaus för att prata med någon som är på besök i skolan.

– Det är svårt för föreningarna att hitta folk som vill sitta i styrelsen eller delta i föreningens program. Om inte skolombuden kommer på föreningarnas kurser kanske föreningarnas ordförande eller förbundskansliet borde komma till skolorna och göra förbundet bekant för medlemmarna.

FSL i OAJ OAJ har A-föreningar (som består av enbart personmedlemmar), B-föreningar (blandning av personmedlemmar och lokala föreningar som medlemmar) och C-föreningar (består enbart av lokala föreningar).

FSL-föreningarna hör för tillfället till C-föreningarna där dessa finns.

Hur skall FSL bibehålla sin integritet inom OAJ? – Ifall C-föreningarna försvinner är alternativet för FSL:s del B-föreningar, där vi bör ha eget avtal som FSL:s ordförande är med

om att ta fram som handlar om det svenska språket, eget medlemsregister, medlemsintäkter och egen fortbildning och så vidare.

Att FSL:s medlemmar blir medlemmar i A-föreningarna är enligt Jeanette uteslutet, på grund av att FSL:s medlemmar då blir OAJ-medlemmar primärt.

– Vi har ett gott samarbete med OAJ nu, men jag tycker att vi borde visa oss mera utåt och knyta kontakter så vi inte blir bortglömda. Jag har gått många fortbildningar på finska och upplever att de finskspråkiga inte vet så mycket om oss.

Hur ser du på din roll som chef på FSL:s kansli?

– Som ledare och chef är det jag som skall serva personalen och se till att de som jobbar på kansliet mår bra har förutsättningar att göra det de skall göra. För mig är det viktigt att lyfta fram personalens positiva sidor och fundera på hur uppgifterna skall fördelas. Om kansliet skall synas mera ute i skolorna måste jag som chef kunna motivera det. Jag ser mig som en coach för ett lag som tar ansvaret då det behövs och stå bakom och backa upp personalen. Jag vill inte heller ha ett lag med bara ja-sägare.

Hur uppfattar du tidningen Lärarens självständiga position i förbundets hierarki?

– Jag tycker det är en självklarhet att tidningen är självständig, det har med trovärdigheten att göra. Ordföranden skall inte blanda sig i tidningens innehåll, men naturligtvis samarbeta med redaktionen. text och foto: tom ahlfors

Den franska journalisten och programledaren Bernard Pivot har utvecklat följande frågor, som Läraren nu ställer kandidaterna i ordförandevalet i samband med en längre intervju.

Först ut är Jeanette Lindroos, lärare i Pargas, styrelsemedlem i Väståbolands lärarförening samt förtroendeman.

Vilket är ditt favoritord?

– Tacksamhet.

Vilket ord tycker du sämst om?

– Avundsjuka.

Vilken är din favoritsvordom?

– Fan också eller sjutton ändå.

Vilket ljud älskar du?

– Havsvågor.

Vilket ljud avskyr du?

– Ljudet från en skolklocka som tickar en gång i minuten. (Jeanette har i sin ungdom vid olika idrottsevenemang övernattat i skolsalar där klockorna stört hennes behövliga nattsömn.)

Vilket annat yrke än ditt eget skulle du vilja prova?

– Astronaut.

Vilket yrke skulle du inte vilja ha?

– Kirurg.

Om himmelriket existerar, vad skulle du vilja höra Gud säga när du kommer till pärleporten?

– Välkommen, stig ombord och visa vägen för oss.

5

27.2.2020 • Nr 4

Språket förde Ålands barnträdgårdslärare till FSL Bristfällig information på svenska fick bägaren att rinna över Från och med den första mars har FSL en ny medlemsförening i Ålands barnträdgårdslärare.

Därmed ökar FSL:s medlemsantal med 105 medlemmar.

Orsaken till att de åländska barnträdgårdslärarna ansökte om medlemskap i Finlands svenska lärarförbund kan sammanfattas med ett ord: språket.

”Vi kan ge den intressebevakning de behöver” Förbundsordförande Christer Holmlund är glad över att Ålands barnträdgårdslärare har en tilltro till att FSL kan sköta deras intressebevakning.

– Vi är bra på intressebevakning inom vårt område. Och vi är som bäst när det gäller intressebevakning på svenska, säger Holmlund.

Vad betyder det här för FSL? – Vi växer och får ett bredare ansvar.

Ett ansvar som vi på förbundskansliet är beredda att axla. Vi har redan nu ett gott samarbete med Akava-Åland och tillsammans med den personalen kan vi skapa en god intressebevakning för de åländska barnträdgårdslärarna.

– Vi har både kunnandet och beredskapen att ge information på svenska.

Det är första gången som lärare inom småbarnspedagogik i större utsträckning ansluter sig till FSL. – FSL:s stora linjedragningar förändras inte och med det här. Men klart är att Åland kommer att få en större betydelse inom FSL då vi nu har över 500 medlemmar där.

Tror du att fler lärare inom småbarnspedagogik kommer att ansluta sig till FSL? – Vi kommer inte att fiska i andras vatten. Det är en gentlemannaöverenskommelse som vi respekterar. På samma sätt som OAJ respekterar FSL:s roll.

– Tanken har funnit i flera år, säger Annett Jansson, ordförande för Ålands barnträdgårdslärare.

– När vi sedan sjösatte det på riktigt gick det väldigt smidigt, konstaterar Alexandra Andersson, som är sekreterare i föreningen.

Information på svenska Att Ålands barnträdgårdslärare, som föreningen tills vidare heter, nu lämnar Småbarnspedagogikens Lärarförbund SLF till förmån för FSL hänger långt ihop med språket.

– Vi har inte fått information på svenska. Vi har inte känt oss likvärdiga, säger Annett Jansson.

– De som har varit med länge säger att man redan på 80-talet kämpade för att få information på svenska, utan att lyckas. Vi har frågat efter samma sak i 35 år men ingenting har hänt, säger Alexandra Andersson.

Hur viktigt är språket i det här sammanhanget?

– Jätteviktigt, säger Annett Jansson.

– Extremt viktigt för våra medlemmar.

Vi är i princip 100 procent svenskspråkiga, vilket till exempel betyder att den finska medlemstidning som nu kommer kan ingen läsa, säger Alexandra Andersson.

Lärarna inom barnomsorgen en del av skolväsendet En annan orsak till att de åländska barnträdgårdslärarna söker sig till FSL är att Åland får en ny grundskolelag. Den torde träda ikraft den 1.1.2021. Då lämnar lärarna inom småbarnspedagogiken, eller barnomsorgen som man valt att kalla det på

Åland, socialväsendet och blir i stället en del av undervisningssektorn.

– Vi tyckte att då vi ändrar våra titlar till lärare kan vi också höra till ett lärarförbund, säger Alexandra Andersson.

Var det ett svårt beslut?

– Vi hade ett extra medlemsmöte och beslutet var enhälligt, säger Annett Jansson.

– Jag tror att det här stärker vår yrkesidentitet.

Vad har ni för förhoppningar gentemot FSL? – Vi vet att vi kommer in som den enda föreningen för lärare inom småbarnspedagogiken. Så inte har vi krav på FSL på att få exakt samma uppbackning som från Småbarnspedagogikens Lärarförbund. Men vi får tala vårt språk, säger Alexandra Andersson.

– Vi har inte haft så mycket samarbete med lärarföreningen här på Åland. Det blir en ny kompis till oss.

Välkommen till FSL Sune Alén, aktiv i Ålands lärarförening, ordförande för Akava-Åland och även ledamot i FSL:s styrelse välkomnar de nya medlemmarna till Finlands svenska lärarförbund.

– Det känns otroligt bra. Barnträdgårdslärare är lärare, pedagogiskt arbetande personal. De ska tillhöra en lärarorganisation, säger Alén.

Ni bryter lite ny mark i FSL. Hur känns det?

– Det är lite spännande. Vi är glada att vi har kunnat genomföra det som våra medlemmar har önskat, säger Annett Jansson. text och foto: mattias fagerholm

Alexandra Andersson (t.v.) och Annett Jansson är sekreterare respektive ordförande för Ålands barnträdgårdslärare, som nu trätt in i FSL:s sold.

6

27.2.2020 • Nr 4

Resultat i doktorsavhandling

Språklekar minskar risken för läs- och skrivsvårigheter Systematiska språklekar i förskolan förbättrar barns läsförståelse och minskar risken för läs- och skrivsvårigheter. Det är kort sagt glädjebudskapet i den doktorsavhandling som specialläraren Ann-Christina Kjeldsen lagt fram.

– Alla kan använda sig av språklekarna och man gör det tidigt i lekens form. Eftersom alla barn involveras behöver ingen känna sig utpekad vilket i sig är ett stort plus, säger hon.

Ann-Christina Kjeldsen älskade själv att gå i skola och som lärare – först som klasslärare och senare som specialklasslärare – blev hennes stora utmaning att få elever, som hade särskilda svårigheter, att hänga med och tillgodogöra sig undervisningen.

– Det är oerhört viktigt för en ung människa att klara sig så bra genom högstadiet att hen kan få en plats på en utbildning efteråt. Det kan vara helt livsavgörande att man inte ramlar av lasset i unga år. Jag insåg ganska snart att svårigheterna som många elever brottades med i skolarbetet – även på högstadiet – bottnade i att de inte kunde läsa och skriva på en genomsnittsnivå.

Hon läste på om läsförståelse och -inlärning och fann den så kallade Bornholmsmodellen som från början utvecklades vid universitet i Umeå. Den går kort sagt ut på att genom systematiska språklekar, där svårighetsgraden stiger efterhand, träna barns fonologiska medvetenhet; det vill säga att bland annat kunna skilja på stavelser och enskilda ljud i ord.

En kvart om dagen Hon tog kontakt med daghem i sitt skoldistrikt – det här var i mitten av 1990-talet – och föreslog att man skulle börja med språklekar för förskolebarnen. I praktiken 15–20 minuter varje dag och daghemspersonalen följde färdiga mallar som var utarbetade enligt Bornholmsmo-

Utbildningsseminariet Dialog 2020 på Åland Arrangerades i januari för 9:e gången.

Ca 260 deltagare.

Ett 40-tal programpunkter.

Torkel Klingenberg och Ann-Christina Kjeldsen föreläste under Dialog 2020.

○ ○ ○ ○

dellen men som hade modifierats för att passa åländska barn. Sedan skulle språklekarna repeteras under de två första månaderna när barnen börjat ettan.

Daghemspersonal, föräldrar och lärare var positiva. Språklekar i sig var inget nytt; det nya var att insatserna blev mer systematiserade och genomförda varje dag.

Innan språklekarna inleddes testades barnens fonologiska medvetenhet och samma testprocedur upprepades i slutet av förskoleåret.

Hälften så många För doktorsavhandlingen har stora mängder data från de tester, som gjorts under studiens gång, analyserats. Resultaten visar att språklekarna haft effekt. Andelen barn med läs- och skrivsvårigheter från årskurs 1 till 9 var ungefär hälften så många bland dem som tränats enligt Bornholmsmodellen jämfört med kontrollgruppen.

Eller med andra ord: Fler av dem som språktränats hamnade på en bättre startposition än de annars skulle ha haft.

– Det i sig kan vara helt avgörande för deras fortsatta skolgång. Det är alltid svårare att reparera eventuella brister i efterhand. Det var också intressant att se att det blev en tydlig skillnad mellan grupperna trots att kontrollgruppen också fick språklig stimulans enligt de pedagogiska insatser som tillämpades vid deras daghem, säger Ann-Christina Kjeldsen.

Flera fördelar Hon ser flera fördelar med Bornholmsmodellen. Den är kostnadseffektiv, enkel för personalen att följa och använda, ingen extra resurs eller kompetens krävs.

– Dessutom – och det tycker jag att är helt underbart – gör man det tidigt i lekens form och alla barn involveras. Ingen behöver känna sig utpekad, ingen plockas ur sin grupp. Däremot är det viktigt att personalen är motiverad, disciplinerad och uthållig, säger hon.

Frågan borde ha högsta prioritet.

– Undersökningar visar att andelen som inte klarar nivån för

 – Jag ser så många fördelar med tillämpningen av Bornholmsmodellen och kommer gärna till förskolor och daghem och berättar mer, säger Ann-Christina Kjeldsen.

funktionell läsförmåga ökar, även i Finland och speciellt bland pojkar. Det här är viktigt att ta tag i så tidigt som möjligt!

Mer att undersöka Kjeldsens avhandling visar dock att metoden inte är hundraprocentig. Alla blir inte hjälpta utan det dök upp barn i ettan, sexan och nian som hamnade i den lägsta gruppen även om de fått del av språklekarna.

– Där har vi frågor att arbeta vidare med. Det kan till exempel handla om barn som även har andra inlärningssvårigheter och som behöver mer stöd. text och foto: helena forsgård

Ann-Christina Kjeldsen ○ Inledde sin karriär inom skolvärlden som klasslärare i slutet av 1970-talet. ○ Blev speciallärare 1985. ○ Arbetade 25 år som specialklasslärare innan hon gick i pension 2015. ○ Disputerade för doktorsgraden vid Åbo Akademi 2019. ○ För doktorsavhandlingen har hon följt drygt 200 barn från förskolan till och med årskurs 9. ○ Hälften av barnen deltog i språklekar enligt den så kallade Bornholmsmodellen. ○ Resultaten visar att den systematiska språkträningen haft effekt både på ordavkodning och läsförståelse.

7

27.2.2020 • Nr 4

Pengar höjer inte studiemotivationen Hjärnforskare: ”Skolan fokuserar för mycket på att det skall vara roligt” Får jag 1000 kronor för varje A som jag får på betyget? Den frågan fick Torkel Klingenberg av sin dotter när hon gick i gymnasiet.

E

ftersom Klingenberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och expert på hjärnan och inlärning var det för honom naturligt att i det läget gå till forskningen vad gäller pengar som motivationshöjare.

Torkel Klingenberg hänvisar till en studie som gjordes i Chicago med 36 000 studerande. Incitamenten var betydande, man kunde få upp emot 1000 dollar. Men när det gällde både ökad motivation och prestation, var resultaten minst sagt blygsamma.

– Resultatet blev en stor fet nolla. Det är svårt att öka lärandet med hjälp av pengar, säger Klingenberg.

Att öka motivationen för att lära sig är något mer komplicerat. Klingenberg jämför med ambitionen att gå på gym tre gånger i veckan. Klarar man det så belönar man sig kanske exempelvis med en tidningsprenumeration åt sig själv.

– Det gör det kanske lite lättare, men om du hatar att gå på gymmet kommer du aldrig att göra det för en tidnings skull. Det krävs att du ser det meningsfulla i tränandet. Den lilla belöningen har bara en effekt i en större kontext.

Skoj = motiverande?

De yttre motivationsfaktorerna som pengar är alltså inte särdeles effektiva. I stället är det den inre motivationen som är avgörande.

Då är alltså meningsfullhet och kontext nyckelord. Att något är kul betyder per automatik inte att det är motiverande.

– Man har fokuserat för mycket på att det skall vara skojigt, att motivation handlar om att göra det roligt. Så är inte nödvändigtvis fallet. Det kan vara viktigt och meningsfullt också om det inte är kul.

– Det är bra om det är roligt, men det är inte tillräckligt. Skall

 Att det är roligt i skolan räcker inte. Det måste vara något mer för att man skall prestera bättre, säger Torkel Klingenberg som är professor i kognitiv neurovetenskap.

Träning kräver tid. Alla kan bli bättre. Det går lite långsammare för vissa, det måste man erkänna.

TORKEL KLINGENBERG

man lägga av då när det inte är roligt längre?

Om eleverna har problem med motivationen i till exempel matematik, är det då tillräckligt om vi gör matematikundervisningen lite roligare, frågar Klingenberg. Han konstaterar, något förenklat, att i Indonesien är matematikundervisningen som roligast men där presterar man sämre än i Finland där undervisningen inte är särdeles lustbetonad. I Sverige är undervisningen kanske snäppet roligare, men man presterar ändå sämre än i Finland.

– Att det är roligt räcker inte.

Det måste vara något mer för att

man skall prestera bättre.

Det handlar om att göra verksamheten meningsfull, eller åtminstone att den upplevs som meningsfull.

– Hur man gör det handlar sedan om lärarnas kompetens. Jag kan inte säga vad lärarna skall göra, jag kan säga vad forskningen pekar på och så kan lärarna översätta det i praktiken.

Sisu, grit eller inre glöd Torkel Klingenberg gör paralleller till idrottsvärlden. Där är upprepning av central betydelse och alla gånger är det inte fullt så roligt heller.

– Det är inte så roligt att träna fotboll en novemberkväll i snöblandat regn, men man gör det ändå.

I snöslasket på fotbollsplanen kommer något som Klingenberg beskriver med det engelska ordet ”grit” in i bilden. I Finland skulle vi kanske tala om sisu, men det kan också beskriva som en inre glöd, ett jävlar anamma. Det är en viktig del av inlärningen och motivationen.

– Om du vill lära dig något måste du också göra något svårt.

I skolan går det att utveckla denna ”grit”, menar Klingenberg.

Exempelvis genom lite mer krävande feedback.

Träna, träna, träna Enligt Torkel Klingenberg finns det också studier som påvisar att det går att träna motivationen.

– Lärarna för fram ett budskap om att kompetens bygger på träning. Man får inte ge upp, du mås-

te vara beredd på att bli frustrerad, du måste vara beredd på att misslyckas men ändå inte ge upp.

– Det här är lärarnas budskap vecka efter vecka, månad efter månad.

Gör man det här ”nötandet” i tillräckligt stor utsträckning?

– I Sverige har det varit ett bortglömt begrepp i skolan under en längre tid. Vi har lite av ett återuppfödande nu.

– Träning kräver tid. Alla kan bli bättre. Det går lite långsammare för vissa, det måste man erkänna. Men alla kan ta sig framåt, och träning är den enda vägen dit.

Så till ursprungsfrågan. Fick Torkels dotter 1000 kronor för varje A på betyget? Svaret är nej. Torkel Klingenberg hittade ingen forskning som kunde styrka att pengar skulle öka på motivationen eller ge bättre prestationer.

text och foto: mattias fagerholm

8

27.2.2020 • Nr 4

Vietnam importerar den finländska skolan Finland förknippas inte längre med formel 1-förare i första hand. I stället har skolan blivit Finlands visitkort nummer ett. Nu försöker Ton Duc Thang-universitetet ta den finländska skolmodellen till Vietnam.

Temperaturen närmar sig 30 grader och avgaserna från Ho Chi Minh-stadens kaotiska trafik lägger sig som en dimma över staden. Inne i Vietnam Finland International Schools (VFIS) nybyggda och påkostade byggnad är det lugnt och behagligt. Det känns mer internationellt än just finländskt. Skolbarnen har precis kommit igång med dagens första lektion och rektorn Seija Nyholm sköter administrationen på sitt kontor.

– I skolvärlden i Finland står rektorns dörr alltid öppen. I Vietnam och på många internationella skolor finns det minst en, ofta två dörrar att passera innan man kommer fram till rektorn. Här i vår skola försöker vi ha en öppen och jämlik atmosfär som i Finland, berättar Nyholm.

Den tydliga hierarkin i det vietnamesiska samhället är en av de många kulturskillnader som de åtta lärarna från Finland stött på under de första månaderna.

– Byggnaden och hela personalen är ny, vilket naturligtvis kräver mycket anpassning, men visst märks det också att det finns utmaningar i att införa en finländsk skolmodell i ett samhälle som har en helt annan tradition.

Rekrytering pågår Seija Nyholm har lång erfarenhet av internationella skolor och är nu tjänstledig från The English School i Helsingfors för att köra igång VFIS. Under första året omfattar VFIS verksamhet ettan till femman, men från hösten 2020 ska skolan utökas med klasser upp till gymnasiet. Nu pågår rekrytering av både elever och lärare, samtidigt som lokala lärare utbildas i hur den finländska skolan fungerar.

– Universitetet som äger VFIS vill förnya lärarutbildningen i Vietnam och specialiserar sig på finländsk pedagogik. Skolan kommer att användas som en modell för undervisningen. Vi finländare som arbetar här är anlitade som experter för att dela med oss av våra kunskaper, säger Seija Nyholm.

Den finländska skolmodellen har präglats starkt av det finländska samhället och dess värderingar. Nyholm konstaterar att det

också fungerar tvärtom, så att den som gått igenom ett visst utbildningssystem har det med sig djupt inne i ryggraden. Det gäller också VFIS stab av lokala lärare.

– Alla som arbetar på skolan drivs av ambitionen att utveckla sig själva och lära sig mer, men det skulle vara naivt att tro att en kurs på en vecka kan förändra år av inlärda mönster. Det är en lång process och vi ser många framsteg.

Inga bruna kuvert I Vietnam har läraren traditionellt haft en stark ställning i samhället. För VFIS gäller det nu att visa hur man ersätter en strikt läroplan, en auktoritär lärarroll och katederundervisning med en autonom lärarroll och inlärning genom dialog.

– Till min glädje märker jag att de lokala lärarna som började i februari nu ifrågasätter friskt och uttrycker sina åsikter. Det som de funderar över mest är lärarens autonoma ställning och att läroplanen kan modifieras av enskilda lärare. Här har undervisningen varit bunden vid en plan, men vi som har erfarenhet av den finländska skolan vet att de bästa lärarna är de som kan improvisera och gå utanför planen, säger Annina Autio, som sedan februari 2019 utbildat de lokala lärarna och lärarassistenterna om hur Finlands läroplan ser ut och hur den finländska skolmodellen fungerar.

I Finland är transparens ett honnörsord, medan Vietnam ligger långt nere på det internationella korruptionsindexet. Skolans ledning har varit tydlig med att betyg bygger enbart på elevens prestationer och kan inte påverkas av någon form av finansiella transaktioner.

– En orsak till att den finländska skolans framgång är att betygsättningen är transparent. Vitsord ska förtjänas, konstaterar Annina Autio.

Skog av händer En rundvandring i klassrummen visar att eleverna är mycket aktiva på lektionerna. Efter varje fråga från läraren växer det en skog av ivriga händer.

– Eleverna här är gladlynta, nöjda och ivriga att lära sig nya saker.

 De praktiska ämnena är något av ett trumfkort för Vietnam Finland International School.

En orsak till att den finländska skolans framgång är att betygsättningen är transparent.

Vitsord ska förtjänas.

ANNINA AUTIO Lärarutbildare i Vietnam

Jag har inte hört någon klaga över att lektioner är tråkiga eller att de inte har någon nytta av att kunna det här, vilket man som lärare dagligen möter i Finland, säger Saila Purho, medan hennes elever tar ut de konstnärliga svängarna med vattenfärger.

Bildkonst och andra praktiska ämnen är något av skolans trumfkort. Det finns rejäla utrymmen för huslig ekonomi, träslöjd, musik och idrott som tilltalar många av de föräldrar som valt VFIS för sina barn.

– Jag och min fru tycker att det är viktigt att vår son trivs i skolan och får lära sig att uttrycka sin konstnärlighet genom musik och konst. Vi valde VFIS för att programmet inte är lika stressat som i andra internationella skolor, säger Trong Nguyen när han hämtar sin son klockan 16. text och foto: johan svenlin

 Trong Nguyen tycker att det är viktigt att hans son trivs i skolan och får lära sig att utveckla sin konstnärlighet.

 I ett års tid har Annina Autio nu utbildat lärare i Vietnam.

9

27.2.2020 • Nr 4

 Christoph Treier säger att han själv misslyckades i studentskrivningarna. Nu delar han med sig av sina erfarenheter för att göra livet lättare för en ny generation abiturienter.

Treier coachar abiturienter Han hjälper allt från företagsledare till formel 1-förare att prestera på topp. Som en sista peppning inför vårens studentskrivningar bjöd Karis-Billnäs gymnasium in mentaltränaren och coachen Christoph Treier.

– Jag hade en mardrömsupplevelse när jag själv skrev studenten, berättar Treier.

– Då skulle jag ha velat få tips på förhand.

Vad ska man göra om man får en blackout?

Vad kan man göra när man sitter där och allting plötsligt är borta? Hur nollställa?

Hur hantera stressen? Hur motivera sig?

När Treier besöker skolan återstår knappt två månader innan de studerande ska skriva vårens första studentprov.

Han har flera tips på hur man kan lära sig så mycket som möjligt under den korta tid som är kvar.

Han börjar med att smälla upp en bild på en taxiskylt.

– Det är viktigt att ha tydliga mål. Inte saker man vill undvika, som ”jag vill inte råka i gräl med min flickvän eller pojkvän” eller ”jag vill inte göra någon besviken”. Om du sätter dig i en taxi och vill åka till Ingå säger du adressen du vill till. Du säger inte ”jag vill inte åka till Ekenäs”.

Ligg och läs För att öka inlärningen ska du ligga på mage och läsa. Det är i den position som hjärnan bäst absorberar kunskap. Men du ska inte bara ligga och läsa, utan även stanna upp ibland och fundera över vad du precis lärde dig, förklarar Treier.

– Repetition är kunskapens moder, bru-

kar man säga. Det är en myt. Istället ska du återge det du precis har läst. Till dig själva eller, ännu bättre, någon annan.

Sömnen är en annan viktig faktor för att maximera sin inlärning. Endast två promille av världens befolkning klarar av att jobba för full effekt med mindre än 7,5 timmar sömn per natt.

– Sömnbrist inverkar direkt på minnet, säger Treier.

Studentexamen med jetlag Viktigt är också att inte flytta dygnsrytmen. Om du studerar flitigt nattetid lär sig hjärnan att arbeta bäst då, poängterar Treier.

– Då blir det omöjligt att prestera på topp. Ni kommer och skriver studentexamen med jetlag. Om ni förskjuter dygnsrytmen efter bänkskuddardagen gäller det att börja justera tillbaka den senast en vecka innan studentskrivningarna.

Stress och konsten att hantera stress är en annan viktig grej. I arbetet som mental coach har Treier arbetat med en varierande uppsättning klienter. En av dem var Felix Baumgartner, som 2012 slog världsrekord i fallskärmshopp då han hoppade till jorden från en heliumballong i strato-

sfären.

– Felix hade alltid på sig en klocka som mätte puls, blodtryck och en massa saker. Jag trodde först den var trasig, för alla värden var så låga. Men sedan frågade jag hur det stod till med hans flickvän, och då sköt värdena genast i höjden. Hon var orolig inför hans hopp och det väckte alla stresskänslorna i honom.

Treier framhåller att orsaken till att Baumgartner kunde ha så låga värden var att han rörde sig långsamt.

Treier demonstrerar några andningsövningar för de studerande. Djupa andetag.

Fyra sekunder in, fyra sekunder ut.

Men, poängterar han, om man är en extremt lugn person gäller det att göra det omvända för att få fokus: hoppa upp och ned, flaxa med armarna, kanske ta en kort språngmarsch.

Den (o)farliga stressen Den 10 mars, dagen då studentskrivningarna inleds, är ett datum som kan ge abiturienter stresskänslor. Stress är ändå ingen dålig sak i små doser, framhåller Treier.

– Det viktiga är attityden till stress. Om man förhåller sig positivt till den blir stressen en bra sak, som gör att man både presterar och mår bättre, säger han.

Slutligen delar Treier med sig av några enkla knep för att prestera på topp under själva studentskrivningarna.

Det ena handlar om maten.

– Ta inte med en picknickkorg. Om ni äter er proppmätta åker allt blod ner i magen, fastän det är i hjärnan ni vill ha det.

Hur du sitter och står har en direkt inverkan på självförtroendet. Låsta ben och armar och hukande huvud sänker självförtroendet, medan den som står bredbent, spänner ut bröstet och höjer hakan känner sig starkare. Något som kan vara avgörande i studentskrivningarna.

Det finns tre livsmedel som ger extra bra fokus: röd paprika, ananas och gröna vindruvor.

Det andra tipset handlar, i all sin enkelhet, om att hålla tungan rätt i mun. Det klassiska talesättet rymmer nämligen en sanning som Treier själv kunde ha haft nytta av under sina egna, katastrofala studentskrivningar.

– Placera tungan i övre gommen, alldeles bakom tänderna, och tryck till i tre sekunder, säger Treier.

– Det är ett effektivt sätt att reboota hjärnan. Det kan även användas för att vakna till under ett monotont lopp på en Formel 1-bana – eller varför inte för att hålla sig alert eller ta sig ur en tillfällig blackout under studentskrivningarna. text och foto: benjamin lundin

10

27.2.2020 • Nr 4

kolumnen

lediga jobb

Pia Rehn Bergander Rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten i Sverige

Varför är den finländska skolan bättre än den svenska?

Hur lång tid som än går sedan jag flyttade till Sverige slutar jag aldrig få frågor om den finska skolan. ”Vad är det som gör skolan i Finland så bra?”

“Vilken är den stora skillnaden, egentligen?”

Jag brukar svara att jag ser goda sidor i båda ländernas skolsystem. Däremot finns det några grundläggande fenomen som utmanar skolan i Sverige på sätt som Finland inte behöver förhålla sig till. Ett sådant är det s k fria skolvalet. Kanske finns där några ledtrådar till skillnaderna som uppstått framför allt på senare decennier.

Barn som annars skulle riskera att fastna i segregation får i Sverige – om de har företagsamma föräldrar – chans till utbildning i en annan miljö än den som finns runt knuten. Det kan i rådande helhet göra stor skillnad för individen och är inte att förringa, utan snarare att se som en stor fördel med friheten att välja.

Konkurrens är alltså ett påtagligt drivmedel i skolan i Sverige, och jag vågar påstå att en grundbult i stressen den utstrålar ligger här.

Valvår RASEBORG.FI

Kom och jobba i Raseborg Vi rekryterar klasslärare, ämneslärare och specialklasslärare till grundskolorna och gymnasierna. Du har en modern inlärningssyn och är förtrogen med digitala verktyg i undervisningen. Du är intresserad av att utveckla och utvärdera lärandet. Du har god samarbetsförmåga och vill utveckla din undervisning.

Till våra skolor i Raseborg rekryterar vi: Ekenäs högstadieskola • lektor i huslig ekonomi (fr.o.m. 1.8.2020) • timlärare i bildkonst gemensam med Ekenäs gymnasium (fr.o.m. 1.8.2020) • timlärare i musik gemensam med Ekenäs gymnasium (fr.o.m. 1.8.2020) • lektor i gymnastik med undervisningsskyldighet i Ekenäs gymnasium (fr.o.m. 1.8.2020) • timlärare i finska (1.8.2020-31.7.2021) Höjdens skola • timlärare i biologi och geografi samt annat ämne (fr.o.m. 1.8.2020) Seminarieskolan • 2 specialklasslärare, undervisning per verksamhetsområde (fr.o.m. 1.8.2020) • klasslärarvikarie (1.8.2020-31.7.2021) Karis svenska högstadium • lektor i matematik och annat ämne (fr.o.m. 1.8.2020) • timlärare i musik och annat ämne, gemensam med Karis-Billnäs gymnasium (fr.o.m. 1.8.2020) • timlärare i bildkonst gemensam med Karis-Billnäs gymnasium (fr.o.m. 1.8.2020) Katarinaskolan • specialklasslärare, vikarie (1.8.2020-31.7.2021) Ekparkens skola • specialklasslärare i resursklassen (fr.o.m. 1.8.2020)

Skolrörligheten har däremot också baksidor som präglar den svenska skolan. Exempelvis har elevknutna pengar fått stort inflytande över enskilda skolors ekonomi, eftersom varje elev bär med sig sin s.k. elevpeng till vald verksamhet. Skolor med för få elever, eller med för många resurskrävande sådana, riskerar därmed att inte ha råd att driva god verksamhet. Det i sin tur leder lätt till ännu färre elever, och ännu sämre ekonomi, på orter där det finns skolor att välja mellan. Även om man har infört vissa utjämningsåtgärder fungerar resten av pengaspelet fortfarande så att betygen (åk 6–) är värda olika många meritpoäng när eleverna lämnar grundskolan. Summan av sina meritpoäng använder den enskilda eleven till att söka in på önskade gymnasieskolor. Ju mer populär skola, desto hårdare konkurrens, och ju hårdare konkurrens desto högre meritvärde behövs.

En skola där många elever får höga betyg tjänar mycket på det, för ju bättre resultat en skola uppvisar, desto fler nya elever söker sig dit. De eleverna är ofta barn till resursstarka föräldrar, tillhörande kategorin som aktivt har kollat utbudet och håller liv i den valda skolans positiva spiral, och indirekt de förlorande skolornas negativa. Vem kan klandra någon för att vilja sitt barns bästa.

Att de nationella proven nu tydligare ska knytas till elevernas betyg är ett försök att säkra att varje vitsord speglar faktisk kunskap, men tyvärr stärker det inte samhällskollektivets redan vacklande tillit till lärarkåren. Snarare riskerar det att ses som ännu ett tecken på att lärarnas arbete behöver granskas, vilket är en annan black om den svenska skolfoten.

Konkurrens är alltså ett påtagligt drivmedel i skolan i Sverige, och jag vågar påstå att en grundbult i stressen den utstrålar ligger här. För hårt pressade lärare lockar inte heller i nästa led särskilt många nya stjärnor till yrket hur tacksamt de individuella lönerna än stiger, för man väljer inte läraryrket för pengarna. Inte i Sverige heller.

Österby skola • 2 klasslärare, vikarie (1.8.2020-31.7.2021)

Ansökningstiden pågår till 13.3.2020.

Läs mer och ansök via kuntarekry.fi Behörighet i enlighet med förordning 986/1998.

Vid frågor kontakta undervisningschef Elisabet Ehrstedt tfn 019 289 2144

Nykarleby stad rekryterar TILL TOPELIUSGYMNASIET I NYKARLEBY SÖKES

REKTOR

ANNONSEN I SIN HELHET FINNS PÅ KUNTAREKRY.FI

FSL:s ordförandeval avgörs vid förbundets fullmäktigesammanträde i april. Fyra kandidater har anmält sig tills vidare. De är (fr.v. på bilden ovan) Inger Damlin, Pamela Leka, Jens Mattfolk och Jeanette Lindroos.

För att ta kandidaterna på pulsen arrangeras under vårens lopp flera valdebatter på olika håll.

Först ut är valdebatten i Helsingfors den 10 mars.

Vasa svenska lärarförening ordnar valdebatt torsdagen den 12 mars i Academill kl.18. De fyra kandidaterna i FSL:s ordförandeval deltar.

Lärarföreningarna i Åboland, d.v.s. Kimitobygdens lärarförening, Väståbolands lärarförening och Åbo lärarförening, ordnar en gemensam valdebatt onsdagen den 18 mars kl. 18 på TOAY:s kontor på Auragatan 20F (ingång via gården) i Åbo.

Följande dag, den 19 mars ordnas en valdebatt på Åland.

Fredagen den 20 mars ordnas valdebatt mellan FSL:s ordförandekandidater kl. 19.15 i Lovisavikens skola i Lovisa.

Kaptenlöjtnant till FSI Finlands Svenska Idrott har valt Henrika Backlund till ny generalsekreterare.

Backlund är 38 år och hemma från Kyrkslätt. Sin magisterexamen i nationalekonomi har hon avlagt vid Åbo Akademi och sin karriär har hon gjort inom den finska försvarsmakten. Hon jobbar nu som kaptenlöjtnant vid kustbrigaden i Obbnäs.

– Jag tycker det är modigt av Finlands Svenska Idrott att välja en kvinna under 40 år till generalsekreterare, kommenterar Henrika Backlund själv utnämningen.

Henrika har själv mycket erfarenhet av idrott, både som aktiv idrottare och som tränare. FMguld i triathlon i allmän klass är en bland flera meriter inom tävlingsidrotten.

– Det är en utmaning att få idrotten att engagera alla.

Backlund inleder sitt arbete som generalsekreterare 30.3.2020 och efterträder Christel Björkstrand som i januari började jobba som direktör för Sydkustens landskapsförbund.

11

27.2.2020 • Nr 4

möten och kurser Pro Juventute Nostra är en stiftelse för den svenska skolan Stiftelsen lediganslår stipendier att sökas av: – lärare och lärargrupper, verksamma i skolor eller barnträdgårdar belägna i huvudstadsregionen, för deltagande i kompetenshöjande kurser eller seminarier eller för anskaffning av litteratur. (Bidrag ges inte årligen till samma grupp eller person) – för projekt och anskaffningar som syftar till att höja utbildningsnivån och trivseln i svenska grundskolor och gymnasier i huvudstadsregionen Ansökan görs elektroniskt via vår hemsida www.projuventute.com under perioden 1–31.3.2020.

Stiftelsen lediganslår Carl-Erik Bengelsdorffs litteraturstipendium att sökas av en modersmålslärare i ett finlandssvenskt gymnasium i Nyland för en fördjupad kurs i litteratur. Mera information finns på www.projuventute.com. Ansökan görs elektroniskt via vår hemsida under perioden 1.4–7.4.2020.

Lärarstuderande och -auskultanter kan söka stipendier i september.

Ansökningar som gäller projekt i daghem görs i september.

○ Kronoby lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte måndagen den 9 mars kl. 18.30 vid Restaurang Marina´s i Terjärv. Lärarföreningen bjuder på pizzabuffé. Anmälan till skolombuden senast onsdagen den 4 mars. Välkomna! ○ Tammerfors svenska lärarförening håller sitt vårmöte tisdagen den 10 mars kl. 17 på Cafe Nostalgia i Siperia. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Välkomna! ○ Vårmöte för medlemmarna i Kristinestads lärarförening rf onsdag 11.3 kl 15.30 i Kristinestads gymnasium. Stadgeenliga ärenden. Val av ordförande för verksamhetsåret. Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström informerar kring pensionsfrågor. Efter mötet bjuds medlemmarna på pizzabuffé ca kl 17 på restaurang Crazy Cat. Anmälningar till skolombudet senast fredag 6.3, med tanke på maten. Välkomna! Styrelsen. ○ Närpes-Kaskö lärarförening r.f. håller stadgeenligt vårmöte onsdag 11.03.2020 kl. 16.00 i Närpes gymnasium, Skolgränden 9A, 64230 Närpes st. Stadgeenliga ärenden. Förbundssekreterare Jan-Mikael Wickström informerar om pensioner och löner. Föreningen bjuder sina medlemmar på något salt och sött. Anmäl om deltagande samt dieter till johanna.berlin@narpes.fi senast 5.3.2020. ○ Vasa svenska lärarförening håller vårmöte torsdagen den 12.3.2020 kl.16:30 i Academill, Strandgatan 2. Stadgeenliga ärenden behandlas. Anmälan via länk som skolombuden sänder ut. Servering och mingel kl. 17–18. Därefter fortsätter vi med valdebatt kl. 18–19, de fyra kandidaterna i FSL:s ordförandeval deltar och Mattias Fagerholm modererar debatten. ○ Åbo lärarförening ordnar vårmöte 18.3.2020 kl. 17.00 på OAJ:s lokalföreningsutrymme, Auragatan 20 E-F (ingång från gården). Stadgeenliga ärenden. ○ Korsholms svenska lärarförening r.f har vårmöte den 20 mars kl. 15.00 i Smedsby-Böle skolas lärarrum. Afterwork med ost och vin. Stadgeenliga ärenden och facklig information. Välkomna!

Undervisar du matematik i åk 1-9 eller gymnasiet? Svara då på enkäten om digitala resurser och artificiell intelligens via QR-koden eller på www.abo.fi/artisan Vi lottar ut en iPad!

○ Kallelse till Borgå lärarförening r.f.s ordinarie vårmöte fredag 20.3 kl. 18.30 i Lovisavikens skola. Gratis busstransport från Borgå (turistbusshållplatsen på Fredsgatan) startar kl. 17.45. Efter mötet kl. 19.15-20.15 ordnas valdebatt mellan FSL:s ordförandekandidater. Efter valdebatten bjuds deltagarna på mat. Bussen startar hemåt mot Borgå kl. 22.15. Bindande anmälan görs senast 4.3 till ordförande pernilla.granlund@edu.porvoo.fi. Meddela också om ev. specialdieter. ○ Kustvägens lärarförening sammankallar till vårmöte tisdag 24.3. Mötet börjar kl 16.30 och fortsätter kl 17 med middag. Platsen är restaurang Wibox, Mekanikervägen 4, Horsbäck. Vi fortsätter med föreläsning om välmående för lärare med föreläsaren Jeannette Szymanski kl 19 i Seminarieskolan i Ekenäs. Meny: Entrecote med pepparsås/ vegetarisk stek, kaffe/te och moussebakelse. Anmälningar till vårmötet, middagen (med ev. dieter) och föreläsningen skickas senast 12.3 till katja.hindersson@edu.lohja.fi

eller besöka www.abo.fi/artisan Vi lottar ut en iPad bland alla deltagare!

debatt

Framtid och medlemskap i FSL? Då jag började arbeta som lärare 2006 var det en självklarhet att höra till facket.

När man nu följer med de dalande medlemssiffrorna inom de flesta andra fackorganisationer blir man lite orolig. Vad beror detta på?

Efter sex år som fullmäktigeledamot och det senaste som ordförande för fullmäktige så hittar jag inget svar på frågan.

FSL:s kansli arbetar dagligen för att vi lärare i Svenskfinland ska trivas på våra arbetsplatser och ha ett yrke vi kan vara stolta över.

Styrelsen och förtroendevalda för fram våra frågor och bevakar våra intressen inom lokala och centrala organisationer ända upp till OAJ:s styrelse.

Allt det jobb som görs för oss lärare syns så tydligt då man sitter i fullmäktige och har insyn i styrelsens arbete men syns det för övriga medlemmar? Är det förbundets uppgift att satsa mera resurser för att göra sig synligt på fältet eller är det medlemmarna som borde göra sig mera synliga inom förbundet?

Det är lätt att inte vara så engagerad då man inte är i direkt behov av stöd från facket och man får ju ändå ta del av de förmåner och lönejusteringar som förbundet arbetar för. Det är varje medlems rättighet att välja hur engagerad man vill vara.

Däremot är valet att inte vara medlem i FSL att försvaga förbundets möjlighet att påverka och

som en finlandssvensk minoritet på fältet är varje medlem extra viktig.

Det har hörts röster om att förbundet styrs av en inre krets och att vi borde återinföra kongressen för att öka insyn och demokratin inom förbundet men om insynen och engagemanget sträcker sig till en träff på kongressen vart fjärde år så ser jag inte tanken bakom det argumentet.

FSL är en fungerande organisation med riktiga påverkningsmöjligheter och en trygghetsfaktor för varje finlandssvensk lärare. Om den tryggheten kostar ett medlemskap så, är det mer än värt det.

Vi är ett relativt litet förbund, men det ger också varje med-

lem en möjlighet att göra sig hörd bara man tar kontakt med sitt skolombud eller ringer ett samtal till FSL:s kansli.

För att ge förbundet ett uppsving i tider då medlemmar har en tuff vardag med hög arbetsbelastning känns det som att vi behöver något eget, som är riktat specifikt till oss finlandssvenskar.

Vad kunde detta nya FSL event vara? En fråga som vi alla kunde fundera på.

Något som kunde återkomma med några års mellanrum och som riktar sig till alla intresserade medlemmar, inte bara en utvald skara. Detta kunde vara något som ökar gemenskapen bland medlemmar och bidrar till en känsla av solidaritet mellan lärargrupper och

regioner.

Idé erna ska ju komma från oss via fullmäktige som t.ex. en motion och så är det upp till den nya ordföranden och styrelsen att förverkliga detta. Kanske vi kan mötas halvvägs? Om vi som medlemmar försöker engagera oss lite mera i förbundets verksamhet, så kan förbundets ledning lättare anpassa verksamheten enligt våra önskemål. Förbundets högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige och där har vi alla minst en representant och den representanten är vår röst, inte minst i kommande ordförandeval. Gör er röst hörd!

CHRISTOFFER SOURANDER Ordförande för FSL.s fullmäktige

12

27.2.2020 • Nr 4

Helsingfors på charmoffensiv i Vasa Arbetsförmåner, tjänstebostad och belöningssystem. Det är några saker som Helsingfors stad vill lyfta fram för att försöka locka till sig behörig personal inom småbarnspedagogiken, där arbetskraftsbristen är stor.

– Vi är här för att träffa studerande och berätta om de olika arbetsmöjligheterna Helsingfors erbjuder. Vi riktar oss till alla som studerar pedagogik, säger Jenni Tirronen, chef för den svenskspråkiga småbarnspedagogiken vid Helsingfors stad.

Hon och fyra kolleger var nyligen på charmoffensiv på Åbo Akademi i Vasa.

Orsaken till besöket är att fostrans- och utbildningssektorn inom Helsingfors stad lider av en enorm arbetskraftsbrist.

– Det gäller både den svenska och finska verksamheten. Inom småbarnspedagogiken är trettio procent av tjänsterna lediga och bristen på behöriga barnskötare uppgår till 40 procent. Behovet av behörig personal inom den grundläggande utbildningen är också mycket stort, berättar Tirronen.

 Helsingfors stad erbjuder många fördelar och möjligheter till de som väljer att komma och jobba inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. För en tid sedan besökte man Åbo Akademi i Vasa för att berätta om fördelarna. Från vänster studerande Ida-Sofie Asplund, Jenni Tirronen, chef för den svenskspråkiga småbarnspedagogiken och hennes kollega Agneta Lundmark.

Under de två dagarna bjöds det på information, föreläsningar och mingel.

– Intresset har varit stort och vi har haft många nyfikna studerande. Helsingfors stad är Finlands största arbetsgivare så vi kan erbjuda ett mycket brett utbud av olika tjänster och möjligheter.

Tjänstebostad erbjuds Tirronen är mån om att räkna upp fördelar med att jobba i Helsingfors. Hon nämner möjligheten till tjänstebostad.

– I första hand prioriteras personal inom den svenska småbarnspedagogiken. Sektorn för fostran och utbildning fick femtio tjänstebostäder till för att kunna garantera en tjänstebostad åt dem som behöver. Hyran är under marknadspriset och möjligheten till tjänstebostad gäller både lärare och småbarnspedagoger, säger hon.

Helsingfors har också ett belöningssystem där resultatpremier är kopplade till strategiska mål.

Resultatpremierna betalas till alla

anställda inom sektorn för fostran och utbildning ifall alla resultatpremiemålen uppfylls.

– Både under 2018 och 2019 har alla målen blivit uppfyllda. Engångssumman som betalas är cirka en halv månadslön. Utöver det har staden reserverat medel för engångspremier som förmannen har rätt att betala ut på basen av god arbetsprestation, antingen till enskilda anställda eller som gruppremier. Engångspremiernas storlek för enskilda medarbetare varierar mellan 300 och 1200 euro, förklarar Tirronen.

Ville ta del av möjligheterna Ida-Sofie Asplund, som studerar till speciallärare, var en av de många som bekantade sig med vad Helsingfors stad hade att erbjuda.

– Jag kommer att flytta bort från Vasa efter mina studier, antagligen till Åbo, men Helsingfors är inte uteslutet. Nog påverkar alla möjligheter som de kan erbjuda men för min egen del blir det troligen jobb på en skola i Åbo.

Men det är ändå intressant att se vilka möjligheter som finns och jag vill inte utestänga några alternativ, säger Asplund.

Hon utexamineras troligen nästa jul och kanske börjar jobba deltid som lärare redan i höst.

– Min sambo studerar också

till lärare men har praktiken kvar.

Men det är hög tid att börja tänka på framtiden och det tror jag alla andra studerande som kommit hit också gör.

Sedan några år tillbaka utbildas klasslärare på svenska vid Helsingfors universitet men det är inte tillräckligt för att motverka bristen, menar Tirronen, som anser att nybörjarplatserna inom pedagogiken i sin helhet är för få.

– Arbetskraftsbristen inom småbarnspedagogiken och utbildningssektorn gäller inte bara huvudstadsregionen utan den är också ett faktum i andra städer i Finland. En orsak är att antalet nybörjarplatser har minskat sedan 1990-talet, vilket konkret innebär att arbetskraften inte är tillräcklig, säger hon.

Och fortsätter: – Därför är vi också här för att slå ett slag för småbarnspedagogikens status och synliggöra att den biten också är en viktig del av livslångt lärande. Vi måste få fler att välja det här yrket och skapa ett positiv bild av det och säkerställa att de som jobbar med våra yngsta barn gör det i rätt arbetsförhållande. text och foto: christoffer thomasfolk

Elevoperan också till er skola?

Huvudtemat för Finlands nationaloperas nya elevopera är den här gången människans förhållande till djuren. Vår planet är djurens och människornas, vi har alla rätt att leva här – men hur mycket får vi bestämma om andras liv? Vad kunde vi människor lära oss av djuren?

Var och en av oss är värdefull, och sist och slutligen vill vi bli hörda och sedda.

Djurens planet, som tonsatts av Cecilia Damström och skrivits av Monica Vikström-Jokela, är Finlands första svenskspråkiga elevopera! Synopsisen och librettot till Djurens planet baserar sig på en workshop som hölls i Åshöjdens skola i mars 2018, där elever i musikklasserna 3–6 fick berätta om sina tankar, känslor och önskemål beträffande temat för den kommande operan.

Att öva inför elevoperan och framföra den har varit givande och på många sätt en oförglömlig upplevelse. I elevoperan framför elever i klasserna 3–6 verket för er skola tillsammans med tre professionella sångare och två musiker. Föreställningens språk är svenska.

Anmälningen till turnén hösten 2020 har börjat.

Anmäl senast 15.4.2020 www.oopperabaletti.fi/skolopera