Läraren 4 2021 by Tom Ahlfors

kolumnen Alla klasser består av nästan förutbestämda mänskliga beståndsdelar. Ю r sidan 10

25.2.2021 • Nr 4 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Inget fackligt paradis, men lönen är bra

Det är shorts och kortärmat som gäller just nu för slöjdlärare Marcus Mohlin. Han jobbar nämligen i Vietnam.

Ю r läs mera på mittuppslaget

Sedan i höstas jobbar Marcus Mohlin i Vietnam-Finland International School som ligger i Ho Chi Minh City.

FSL: Inte 24/7 för rektorerna

Det finns städer och kommuner som felaktigt krävt att rektorerna ska vara tillgängliga dygnet runt i dessa tider. Ett sådant krav är inte avtalsenligt, menar Finlands svenska lärarförbund. En rektor kan inte förutsättas vara anträffbar dygnets alla timmar. Tidningen Läraren har träffat Tony Björk, rektor i Esbo, och diskuterat detta. Ю r sidan 3

God praxis förekommer Det finns goda exempel i kommuner och städer där man uppmuntrat med engångsersättningar, förmåner och presenter. Små gester och handlingar kan göra stor skillnad i en ansträngd situation. INGER DAMLIN Ord för ord-kolumnen

Ю r sidan 3

Klassrummet är polariserat, liksom samhället Mats Hilli, som är religionslärare i Svenska Privatskolan i Uleåborg, upplever att elevernas åsikter ofta är uppdelade i konservativa och liberala. – Eleverna försvarar gärna sina åsikter i vått och torrt, säger han. Ю r sidan 5

25.2.2021 • Nr 4

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Coronas grepp hårdnar Det har snart gått ett år sedan det drastiska beslutet att stänga skolorna i hela landet för att förhindra spridningen av coronaviruset. Efter en hoppingivande nedgång under sommarmånaderna är vi igen tillbaka i ett skarpt coronaläge. Pandemin har i synnerhet huvudstadsregionen i ett järngrepp och mycket tyder på att läget ytterligare kommer att förvärras. En bidragande orsak till det är att den brittiska virusvarianten har fått fotfäste hos oss. Inom utbildningssektorn gör man klok i att senast nu plocka fram distansundervisningsplanen. Visserligen fattade nyligen den nyländska samordningsgruppen för coronaåtgärder beslut om att utbildningen på andra stadiet återgår till närundervisning i Helsingfors, Esbo och Vanda efter sportlovet. Eleverna skall delas in grupper och turas om att vara i skolan. Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori konstaterade att den närmare tre månader långa distansundervisningsperioden inte nämnvärt har minskat på smittfallen bland ungdomarna. Därmed är fortsatt distansundervisning svår att motivera. I vågskålen finns också det allt mer utbredda illamåendet bland barn och unga. Återseendets glädje kan dock komma att bli kortvarig. Om trenden

fortsätter i samma riktning är det bara en tidsfråga innan andra stadiet igen befinner sig i distansträsket. Och inte bara andra stadiet. Det är sannolikt att man också kommer att bomma igen även högstadier den närmaste tiden. Att det kan ske snabbt fick exempelvis Hagelstamska skolan i Grankulla erfara. Högstadiet gick strax före sportlovet in för distansundervisning efter att tre elever smittats av corona och ett flertal lärare exponerats. Strategin är att in i det sista hålla lågstadieeleverna i närundervisning. Mätarna slår nämligen oroväckande på rött när det kommer barnens välmående. Får många är skolan den fasta hållpunkten. För att kunna hålla skolorna öppna krävs att undervisningspersonalen hålls på benen. Det har aktualiserat frågan om lärarna borde vaccineras om inte i första ledet, så åtminstone i andra. Finska lärarfacket OAJ och Lärarförbundet i Sverige har gjort ett gemensamt upprop för att vaccineringen av lärare borde påskyndas. Uppropet är befogat och undervisningsminister Jussi Saramo säger sig ha påtalat detta i regeringen. Ännu har det inte hörsammats. Det kunde vara ett klokt drag med tanke på att försöka trygga en så normal skolgång som möjligt när höstterminen börjar.

Pandemin har i synnerhet huvudstadsregionen i ett järngrepp och mycket tyder på att läget ytterligare kommer att förvärras.

FSL inFormerar

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spaltmm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

Vi ställer inte in, vi ställer om Många av våra fysiska träffar med er, bästa medlemmar, uteblir i vår men vi håller kontakten på andra sätt istället. I mars ordnar vi ett webbinarium, gratis för alla intresserade FSL:are. Temat för träffen bestämmer ni! Våra andra kurser under våren blir av men vi kör programmet digitalt istället, välkomna! Torsdagen den 25 mars klockan 15.30 bjuder vi in till ett FSL-webbinarium. Ska vi snacka lön, arbetstid eller något helt annat? Ni bestämmer! Mer info hittar du på www.fsl.fi. Webbinariet ordnas via Zoom och är gratis.

Den 16-17 april ordnar vi kurs för rektorer och på programmet står intressanta inlägg av bland andra äldre konstapel Niklas Kråknäs och coachen Christina Dahlblom. Har du frågor går det bra att kontakta vår ombudsman Jens Mattfolk, jens.mattfolk@ fsl.fi. Den 10-11 mars är det förtroendemannakurs, inbjudan har kommit per mejl. Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, jan-mikael.wikstrom@fsl.fi, tar emot önskemål och frågor om kursen.

Mer info om vårens kursutbud hittar du på: www.fsl.fi/pa-gang/kurser-och-moeten

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

25.2.2021 • Nr 4

På jobb dygnet runt? Kan man förutsätta att en rektor är tillgänglig hela tiden? I Esbo har rektorerna fått direktiv om att de skall vara anträffbara 24/7 i frågor som har med corona att göra. Det har aktualiserat rektorernas arbetsbörda under pandemin. FSL ser stadens krav som ohemult. Tony Björk är rektor för Karamalmens skola och Smedsby skola i Esbo. I skolorna finns drygt 300 elever och personalen består av omkring 30 personer. För hans del gäller det nu att vara tillgänglig hela tiden ifall att det skulle bli aktuellt med smittspårning i någondera skolan. – Det förutsätts att vi skall reagera på olika situationer, men nu är sannolikheten betydligt större än tidigare att man måste agera också utanför tjänstetid. Alla rektorer är olika och vi stressar för olika saker. För mig personligen är det kanske inte det största stressmomentet i den här situationen. Jag har i vilket fall som helst telefonen på hela tiden, säger Björk. Är det ett rimligt krav? – Jag skulle aldrig kräva det av mina lärare. Jag tänkte i mars ifjol att nu är det ett sådant skede i livet, i världen, att man får vara beredd på att det kommer att vara mera jobb. Direktivet gör att gränsen mellan jobb och fritid suddas ut. Men Tony Björk har ganska långt fortsatt som förr. Han har, oberoende av coronan, exempelvis varit tillgänglig för sina lärare under veckoslut. Och han låter sig inte störas av att det plingar i fickan när har är ute i skidspåret. – Inte stör det mer än tidigare. Det är något som jag accepterar i den här situationen. Nu är läget det här. Jag vet att det blir mycket jobb för mig när det blir smittspårning och det måste jag vara beredd på.

FSL: Ohemult Vid Finlands svenska lärarförbund ställer man sig ändå kritisk till att rektorerna förväntas vara tillgängliga dygnets alla timmar. Ett sådan krav är inte avtalsenligt, menar FSL:s förbundsordförande Inger Damlin. I undervisningssektorns kollektivavtal UKTA finns nämligen ingen avtalspunkt om beredskap så som i det allmänna kommunala tjänstekollektivavtalet. I en viss utsträckning förväntas rektorerna svara i telefon också utanför tjänstetid, men det kan inte vara fråga om någon fortgående beredskap. Damlin oroar sig också för rektorernas arbetsbelastning. – Ledarskapet i skolan är en nyckelfaktor för hur kollegiet hanterar och orkar under pandemin, vi måste hushålla med orken på alla fronter för att korthuset inte ska falla samman, säger Damlin.

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Lyft blicken från kartan och se terrängen

 Om jag är ute i skidspåret så kan jag inte börja smittspåra, säger Tony Björk, rektor i Esbo.

Alla rektorer är olika och vi stressar för olika saker. För mig personligen är det kanske inte det största stressmomentet i den här situationen. Jag har i vilket fall som helst telefonen på hela tiden. TONY BJÖRK Rektor för Karamalmens skola och Smedsby skola

När det kommer till orken delar Tony Björk Inger Damlins oro. – Jag oroar mig för elevernas välmående. De flesta har det bra men långt ifrån alla. Det återspeglar sig i skolan och påverkar personalens ork. Vi har en dedikerad personal som är superhjältar men hur skall de orka i längden, säger Björk. Hur syns illamåendet i skolans vardag? – De första som stöter på de här utmaningarna är klasslärarna. De har haft flera fall att föra vidare till elevvården än tidigare. Och de här frågorna har inga snabba lösningar. Det är påfrestande för skolan och många som jobbar massor utanför tjänstetid, inte bara rektorerna.

Hur länge kan man köra på så här innan väggen kommer emot? – Det är stor skillnad. Jag är lyckligt lottad och har bara haft ströfall och inga större smittspårningar. Men de som har varit tvungna att göra många smittspårningar är säkert ganska trötta på situationen. Rektorer som har tvingats smittspåra under veckoslut, har blivit utan behövliga vilopauser. Jag har nog rektorskolleger som jag tycker synd om. Hur orkar du? – Jag orkar bra. Jag har haft perioder under hösten då jag var riktigt trött men det berodde inte på coronan utan helt enkelt på en ny arbetsbild. text och foto: mattias fagerholm

Det är den 14 maj 2020. Flaggan hissas och solen skiner från en klarblå himmel. Skolorna öppnar åter sina dörrar efter en lång vår på distans. På gården hörs glada skratt: “Jee, tillbaka till skolan!” Lärare bär ett leende på läpparna över att äntligen få återse elever, föräldrar uttrycker lättnad över att barn och ungdomar kan återgå till den trygga skolvardagen. En skolvardag som så småningom visade sig vara allt annat än trygg. En skolvardag som på obestämd tid präglas av ovisshet och tvära kast mellan närundervisning och distansundervisning. Ovissheten och det instabila läget har lett till ett utbrett illamående bland barn och ungdomar, för många faller mellan stolarna och antalet barnskyddsanmälningar ökar. I skolan ser vi en allmän oro, ökat stödbehov och motivationsbrist hos eleverna. Lärare är tusenkonstnärer och rektorernas uppgifter kan jämföras med cirkusdirektörens och på något märkligt vis rullar skolvardagen trots rådande pandemi. Men visst har vi trötta lärare och rektorer runtom i våra skolor. Enormt trötta. Vackra ord och uppmuntran räcker inte längre! Nu är det extremt viktigt med lyhörda arbetsgivare som prioriterar tid för samtal och lyssnar på sina arbetstagare och sätter in åtgärder för att underlätta arbetssituationen. Det finns goda exempel i kommuner och städer där man uppmuntrat med engångsersättningar, förmåner och presenter. Små gester och handlingar kan göra stor skillnad i en ansträngd situation.

Vackra ord och uppmuntran räcker inte längre! Nu är det extremt viktigt med lyhörda arbetsgivare som prioriterar tid för samtal och lyssnar på sina arbetstagare och sätter in åtgärder för att underlätta arbetssituationen.

Även det kollegiala stödet, det informella samtalet och leendet i korridoren eller rutan, får en helt annan betydelse i den krissituation vi lever i. Samtidigt är det minst lika viktigt att granska om det finns uppgifter eller utvecklingsmål som kan skjutas framåt. Att blint följa kartan kanske inte är det bästa, nu gäller det för arbetsgivarna att kunna läsa terrängen också. Att modigt prioritera rektorernas och lärarnas arbetshälsa är det enda rätta, pandemin och följderna av den kommer att kräva stora insatser, länge. Jag hoppas att vi en dag kan hissa flaggan i våra skolor och möta en coronafri skolvardag. Vägen dit känns lång. Trots det är min förhoppning att varje lärare och rektor kan stanna upp, andas och återhämta sig under sportlovet!

25.2.2021 • Nr 4

 Björn Vikström innehar sedan i höstas en tidsbunden tjänst som professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi fram till sommaren 2024. Den ordinarie tjänsteinnehavaren Mikael Lindfelt fungerar för tillfället som prorektor för ÅA.

Nationalistisk populism i Guds namn Religionslärardagen i början av februari var ett virtuellt evenemang i regi av Kyrkostyrelsen. Man hade inbjudit bl.a. professor, biskop emeritus Björn Vikström för en föreläsning kring religion och populism. Vikström ville med sin föreläsning underbygga en ömsesidig påverkan mellan religion och nationalistisk politik. – Tacksamt vore att kunna säga att de kristna som utnyttjar religionen för nationalistiska syften inte är riktiga kristna, men man bör inse att det i de flesta traditioner finns religiösa tankar som kan utnyttjas i exkluderande syfte, men också resurser som motarbetar ett sådant syfte. En populism som färgats av kristendomen kan ta sig olika uttryck. – Det förekommer en i stunden använd argumentation som när Jacob Zuma lovade att alla som röstar på ANC kommer till himlen. Jacob Zuma var ledare för sydafrikanska ANC och landets president 2009–2018. Han var misstänkt för flera brott och också dömd för korruption. En mera utstuderad cynisk strategi kan tillskrivas British National Party som inte har någon religiös grund, men i europaparlamentsvalet 2009 hävdade att det är det enda parti man kan rösta på utan att svika

herren Jesus. ”What would Jesus do? Vote BNP”, stod det på valaffischerna.

Älska din nästa, men vem är det? – Det finns också politiker som tolkar det kristna budskapet så att det tjänar deras egna syften. Jörg Haider sade: ”Budet om att älska sin nästa betyder att vi i första hand skall hjälpa våra landsmän.” – Kristen populism förekommer också i Finland. Laura Huhtasaari från Sannfinländarna använder samma deviser i sin argumentation. Vikström illustrerar det sagda med ett citat som tillskrivs Huhtasaari. ”Hedra din far och mor, hedra det blodsarv som du har fått. Det utgörs av kulturen och språket. Ta hand om varje finländare. Finländarna skall alltid prioriteras.” Det finns således olika motiveringar för att föra fram en kristet färgad populism.

Inte bara kristen populism Det är inte bara kristendomen som används i nationalistiskt syfte, säger Vikström. Hindutva är en hinduistisk nationalistisk rörelse i Indien som vill exkludera och diskriminera mindre grupper i samhället, såsom muslimer, kristna och andra, ofta utsatta, minoriteter. – Detta är samtidigt en uppgörelse med den sekulära stat som till exempel Mahatma Gandhi försökte skapa, säger Björn Vikström. Och i Myanmar fungerar en buddhistisk nationalism med likadana syften, aktu-

ell just nu i och med militärjuntans maktövertagande. – Det har förvånat mig att de buddhistiska munkarna haft en viktig roll i nationalismen i Myanmar och i synnerhet riktat ett starkt hat mot den muslimska minoriteten, rohingyafolket. Typiskt att vilja upprätthålla en känsla av hot från exempelvis muslimer, kommunister, vänsterintellektuella, HBQTI-rörelsen och andra som vill förstöra vårt sätt att leva, säger Vikström. Motiveringarna kan inom den kristna populismen vara konstgjort bibliska. – Vi har alla valet i USA på näthinnan. Efter att Trump blev vald förvånades många över det faktum att också de evangelikala kristna ställde sig bakom honom. Trots att hans livförning moraliskt sätt var långt från det de stod för. I Kyrkpressen noterade ansvariga redaktören Nicklas Storbjörk i en ledare i slutet av januari: ”Ur ett europeisk och kristet perspektiv ter sig den amerikanska kristna högerns starka stöd för Trump som väldigt märkligt. Hur kan man med bibehållen kristen stolthet stöda någon vars moraliska kompass kan tyckas peka så långt från det klassisk kristen tro står för? I senaste val stödde hela 81 procent av USA:s vita evangelikala kristna Trump. Under sina tre år vid makten har han regelbundet friat till denna grupp av väljare i ett antal nyckelfrågor gällande allt från abortmotstånd till den amerikanska ambassadens placering i Jerusa-

lem. Dessa ’punktinsatser’ gör märkligt nog att många evangelikala kristna har förvånansvärt stort överseende med Trumps avigsidor (exempelvis lögner och vulgära personpåhopp).” Björn Vikström betonar, både för gemene man, för dem som jobbar i skolan och för dem som är anställda av kyrkan, att kyrkan och teologerna inte längre har monopol på att definiera ”det sant kristna”. – Förr var vissa kyrkosamfund mer eller mindre i monopolsituation och kunde definiera det som är sann kristendom, men numera finns en mängs olika röster som försöker definiera det kristna sättet. De tidigare nämnda politikerna är bara några exempel. Diskussionen om vad det kristna är sker på en öppen arena. – De här frågorna är viktiga att ta upp i skolan för att vi skall förstå den värld där vi och ungdomarna lever. Kopplingen mellan tro, hem och fosterland är väldigt stark på vissa håll i vårt land, säger Vikström. – Traditionellt har den ju funnits i Samlingspartiet, men finns också uttalad hos Kristdemokraterna, hos en del av Sannfinländarna och också inom kyrkan. I vilken mån stöter man på dessa tankar i skolan, bland elever, kolleger, föräldrar, undrar Björn Vikström. På omstående sida får läraren i religion i Uleåborg Mats Hilli diskutera detta. tom ahlfors

25.2.2021 • Nr 4

Samhällets polarisering avspeglas i klassrummet Ungdomar idag vill gärna stå för någonting och försvarar sin åsikt i vått och torrt. – Samtalet blir dock litet ensidigt om var och en är cementerad i sin åsikt, säger religionslärare Mats Hilli, som jobbar i Svenska Privatskolan i Uleåborg, där han undervisar både i grundskolan och i gymnasiet.

Jag har nog tyckt mig uppleva en viss polarisering mellan olika åsikter, traditionellt liberala och konservativa, precis som i samhället. MATS HILLI Religionslärare, Svenska Privatskolan i Uleåborg.

Professorn i systematisk teologi vid Åbo Akademi, Björn Vikström, tog i sin föreläsning vid religionslärarnas pedagogiska dag (som refereras här intill) upp religionens roll i en nationalistisk populism på olika håll i världen och undrade på vilket sätt nationalism och radikalism och polarisering kan synas i klassrummen. – Jag märker att polariserade åsikter syns i klassrummet och eleverna är intresserade och insatta i många olika frågor och har också en vilja att föra fram sina åsikter, säger Mats Hilli. – Precis som människor gör i vårt samhälle idag tycker jag att eleverna hårt håller fast vid sina egna åsikter och försvarar dem i vått och torrt och kan ha svårt att förstå den andra sidans åsikter och argument. – Man lyssnar inte på varandra och har därför svårt att diskutera andras synpunkter. Det här kan ha att göra med att eleverna idag gärna vill stå för någonting och försvarar det. – Samtalet blir dock litet ensidigt om var och en är ganska cementerad i sin åsikt.

Gott om förebilder på internet Samhällets polarisering i stort avspeglas också i klassrummet, säger Hilli, som varit lärare i femton år. Det är lätt att numera hitta förebilder på nätet, till exempel på Youtube. Och det finns många olika åsikter att följa, alla hittar något som tilltalar dem personligen. Det finns förebilder som för fram maskulinitet på olika kanaler, något som pojkar av idag kanske upplever som tabu, men som de ändå känner en koppling och dragning till. Å andra sidan finns det motsvarande förebilder som representerar en annan syn. – Jag har nog tyckt mig uppleva en viss polarisering mellan olika åsikter, traditionellt liberala och konservativa, precis som i samhället.

Ungdomarna förändrar samhället Ungdomar vill och bör vara en radikal grupp. – Det är ju de som ska förändra samhället, det är bra att de tar reda på saker och ting och formar sina åsikter. Hittar de källor de kan lita på?

 Mats Hilli är religionslärare i Svenska Privatskolan i Uleåborg, både grundskola och gymnasium. Han säger att hans elever har starka åsikter och för gärna fram dem och håller fast vid dem i vått och torrt.

– Det finns många skickliga debattörer inom det som kallas ”Conservative talk radio”. De är inte populister i egentlig mening utan de kan försvara sin åsikt och kan formulera sig väl. Conservative talk radio kan sägas företrädas av konservativa röster, medan progressive talk radio företräder det liberala. Kända namn inom Conservative talk radio är den nyligen avlidne Rush Limbaugh, som var en av Donald Trumps personliga vänner och Howard Stern, som har sagt att han röstade på Hillary Clinton, så någon ensidig politisk koppling kan man inte säga att dessa olika radiostilar har. – Dagens unga är inte attraherade av någon fördumning, utan de är intresserade av förebilder som kan motivera sina åsikter, också om själva åsikterna inte alltid kan kallas ”mainstream”. Åsikterna kan skilja sig från det vanliga, det liberala. Vilken sorts tankar kan det röra sig om? – Det finns exempelvis de som för fram tankar om att det inte är fel att vara pojke och stark, och att man får känna stolthet över att vara man, vilket kan tilltala en del

Trygg, vuxen diskussionsledare

re som försöker utmana bägge sidorna och försöker starta en riktig diskussion. Han är noggrann med att föra fram vikten av att vara källkritisk och försöka hitta flera källor till något påstående. – Skolans roll är ju att vidga perspektiven och diskutera. – Så jag vill nog att eleverna skall få bli hörda och jag värdesätter att de följer med och skapar sig en åsikt som de för fram. – Det rör ju sig inte om några extrema åsikter, betonar MatsDe pojkar som för fram sin maskulinitet är inte några ”arga unga män”, säger han, utan duktiga gossar som beter sig mycket väl. – Ena dagen kan de föra fram en maskulin åsikt och andra dagen fredagsprotesterar man för Greta och klimatförändringen med dem som tidigare haft motsatt åsikt i någon annan fråga. – Och att en elev har en åsikt idag betyder ju inte att eleven har samma åsikt om fem år.

Som lärare är Mats en trygg vuxen i klassrummet och en neutral diskussionsleda-

tom ahlfors

av pojkarna. – Det kan upplevas intressant och annorlunda för att det är åsikter man inte hör så mycket av. Samhället i stort strävar ju efter att komma ifrån könsskillnader och lyfter fram jämställdhet. Förs det diskussioner i klassen om detta och mera feministiska synpunkter? – Jovisst. Men det egentliga samtalet uteblir ofta eftersom eleverna presenterar sina respektive åsikter och därefter håller fast vid dem. Positionerna blir låsta. – Verktygen för en vidare debatt finns inte riktigt. Också detta fenomen är bekant från det omgivande samhället, säger Mats Hilli. – Det ropas från två olika håll, men man kan inte mötas i mitten. Detta kan vara ett tecken på att man fått sin åsikt serverad av någon någonstans, men har inte verktyg för en grundligare analys.

25.2.2021 • Nr 4

 Vietnam-Finland International School i Ho Chi Minh City ligger vid floden Rạch Ông Lớn.

Från Helsinge till Ho Chi Minh

Marcus Mohlin flyttade från slöjdsalen i Helsinge skola i Vanda till Vietnam-Finland International School i Ho Chi Minh City. Efter ett drygt halvår i mångmiljonstaden kan han konstatera att de finländska lärarna är hårdvaluta på den internationella marknaden. Att verka som slöjdlärare på andra sidan jordklotet har varit tungt men också gett ett nytt perspektiv på fördelarna med det finländska skolsystemet.

somras gick Marcus Mohlins flyttlass till Vietnam och närmare bestämt till Ho Chi Minh City, eller Saigon som staden även kallas. Han hade fått jobb som slöjdlärare vid Vietnam-Finland International School. Det är fråga om alldeles ny skola, den är bara inne på sitt andra verksamhetsår. Lågstadiet startades upp hösten 2019 och hösten därpå, d.v.s. när Marcus började jobba, inledde högstadiet sin verksamhet. Eller närmare bestämt högstadiet samt gymnasiets första klass, tionde klass som det kallas i Vietnam. – Jag hade jobbat i tio år och en längre tid funderat på att ta ett sabbatsår. Då fick jag nys om den här skolan. De sökte först klasslärare, men då nappade det inte ännu för mig. Men när högstadiet startade och de sökte ämneslärare så tänkte jag att nu är det ett bra läge, säger Marcus. – Jag har rest en del i Asien så jag visst på ett ungefär vad det är för en kultur man kommer till. Inte var Vietnam ett land som jag har drömt om att jobba i, men slöjdlärarjobb kan man inte

plocka hur som helst runt om i världen.

”Man litar inte på lärarna så som i Finland” Vietnam-Finland International School är namnet till trots ingen traditionell privat internationell skola. Det är fråga om en statsstyrd skola som lyder under Ton Duc Thang University. Arrangemanget är unikt med vietnamesiska mått mätt, och skapar också en del utmaningar på verkstadsgolvet. – En av de största utmaningarna har varit att få material till slöjden. Det har kanske varit mest frustrerade. – I Finland har man en budget för slöjden och så skaffar man materiel utgående från det. Men här skall allt redovisas i minsta detalj och varje skruv och spik skall godkännas av universitet. Allt som man beställer ifrågasätts. Rektorn har inte samma makt över ekonomin som i Finland. – Man litar inte på lärarna på samma sätt som hos oss. Här har man inte samma självständighet.

Tvåspråkig och internationell linje Vietnam-Finland International

School är byggd för över 2000 elever. Men för tillfället går där bara ca 330 elever, varav omkring 80 är på högstadiet. Skolan har två linjer, en tvåspråkig och en internationell. På den tvåspråkiga linjen går undervisningen på vietnamesiska och engelska. Eleverna är i huvudsak vietnameser och endast ett fåtal är västerlänningar. På linjen går också ett 40-tal koreaner. På den internationella linjen går all undervisning på engelska och den sköts helt och hållet av engelskspråkiga lärare. Marcus undervisar i årskurserna 1–10 på båda linjerna. – I början var det lite spännande. Förstås är eleverna lite annorlunda och deras förkunskaper är på en annan nivå. Många elever kommer nämligen från statliga och kommunala skolor och där har man inte slöjd på samma sätt som i Finland. Det är en helt ny grej för många. – Asiater är väldigt livliga och energiska. Och i slöjden, där man kan röra sig ganska fritt, så kommer eleverna fysiskt väldigt nära. De är ivriga med att röra i allt. Det är hela tiden något på gång. De är ganska högljudda och då vi har dålig akustik så har ljudnivån varit jobbig.

Totalt har skolan ca 50 lärare. På den internationella linjen är största delen av lärarna finländare, närmare bestämt ca 20. Kollegiet delas in i tre klickar: de finländska lärarna, de engelskspråkiga lärarna samt de vietnamesiska lärarna. – Finländska lärare är högt värderade. Nog uppskattas man mera här än i Finland.

Kulturkrockar och klickbildningar Men när olika arbetskulturer möts, skapas också en viss friktion. – Jobbet har varit ganska tungt och krävande. Man jobbar tillsammans med lokalbefolkningen och systemen och arbetsmoralen är ganska annorlunda jämfört med vad man är van vid. Här går arbetslivet ut på att visa sina prestationer genom att vara på plats. Långa arbetsdagar är viktigare än vad man gör under dagen. Man presterar bra om man jobbar länge. – Eleverna har också långa da-

gar. I årkurs ett har man dagar som sträcker sig mellan kl. 8 och 16. Hur ser arbetsbelastningen ut jämfört med hur det är i Finland? – Problemet är att allt man gör tar betydligt längre tid än i Finland. Till exempel skall man rapportera allting. Allt grundarbete tar dubbelt mer tid. Tiden går åt till onödiga grejer. Vilka positiva saker tar du med dig hem i bagaget? – När jag kom hit var slöjdsalen och textilsalen på två skilda ställen. Men vi fick det fixat så att vi nu finns intill varandra och vissa grupper undervisar vi gemensamt med textilläraren. Ämnena går in i varandra, så som det också talas om i den nya läroplanen. Det har varit en av de mer positiva grejerna och jag hoppas att det utvecklas i Finland. – Jag har också tvingats funderat mera på återvinning. Hur kan man återanvända material? Miljötänkandet har jag börjat jobba med ganska mycket. Det är på en helt annan nivå än i Finland.

25.2.2021 • Nr 4

Marcus Mohlin är slöjdlärare i Vietnam.

 Det ryms många små vid en hyvelbänk.

Hemma i Finland var Marcus fackligt aktiv och bland annat förtroendeman. Då han ser på verksamheten vid sin nuvarande arbetsplats med fackliga glasögon finns en hel del som han har reagerat på. – Vi har helhetsarbetstid och ska vara på plats mellan kl. 8 och 16 varje dag. Vi skall till exempel vikariera under arbetsdagen, och det får man inte extra betalt för. Också klubbverksamhet ingår i arbetsbilden. Det visste jag på förhand, så det är ok. Men det är inte ett fungerande system. Det finns ingen flexibilitet. Du kan till exempel inte sluta tidigare och istället jobba hemifrån på kvällen. Det känns frustrerande. – Jag har nog funderat på hur saker och ting skulle se ut i Finland utan ett fackligt stöd. Men på en rätt väsentlig punkt har man lyckats i vad man kan kalla fackliga strävanden. Lönen är konkurrenskraftig. – Man kan vara ganska nöjd. Lönen är på en helt annan nivå.

Och som i Sverige så kan man förhandla om lönen. Så ekonomiskt sett lönar det sig att fara ut i världen.

Buller, hetta och luftföroreningar Hur trivs du privat? – Ho Chi Minh är en hektisk stad med 13 miljoner invånare. Det är bullrigt, hett och smutsigt. Det tog sin tid innan man blev van vid det. I början var kanske värmen det jobbigaste. I Ho Chi Minh City är ansiktsmasker en del av gatubilden, men inte på grund av coronan utan på grund av luftföroreningarna. Coronasituationen är under kontroll i landet. När det var lock down i Finland på våren så var det också distansundervisning i Vietnam och läsåret förlängdes med ett par veckor. – Skolan har rullat på helt normalt nu, här är nästan inga smittor. Några kluster har dykt upp men man har varit väldigt effektiv med att spåra dem. Det är viktigt för hälsovårdssystemet här skulle aldrig klara av någon större smitt-

spridning. Coronan sätter ändå käppar i hjulet för Marcus planer. Hans arbetskontrakt sträcker sig ytterligare över nästa läsår, men han skulle gärna spendera sommaren i Finland. – Det innebär två veckors karantän i Finland och när man kommer tillbaka hit är det samma sak. Och karantänen här innebär att man är inlåst på ett hotell och man betalat själv för det kalaset.

 Skolan är ny, liksom också maskinparken i slöjdsalen.

En erfarenhet rikare Också om den första tiden i Vietnam har varit arbetsdryg och även till vissa delar frustrerande kan Marcus rekommendera andra lärare att söka sig utomlands. – Tröskeln är inte så hög som jag hade trott. Det finns ju internationella skolor i så gott som alla större städer. Man kan absolut testa på det.

mattias fagerholm

 Slöjdlärare Marcus Mohlin i sitt esse bland verktyg och hyvelbänkar. Han har ombesörjt att slöjden försiggår i gemensamma utrymmen oberoende av vilket material eleverna jobbar med. Helt i enlighet med den nya läroplanenför den grundläggande utbildningen hemma i Finland.

25.2.2021 • Nr 4

 – Alla kan behöva stöd i att utveckla sin professionalitet, säger rektorn och blivande mentorn Anna-Maria Rosenqvist, här på gården till Drumsö lågstadieskola som snart renoveras.

Mentorer är snart redo att stå till tjänst Närmare 30 lärare deltar i en mentorsutbildning i Helsingfors. De arbetar inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen, där de snart kan fungera som stöd för andra. – Det är oerhört viktigt att starta upp det här, både bland nya lärare och lärare med längre erfarenhet. Det säger Anna-Maria Rosenqvist, rektor för Drumsö lågstadieskola och Minervaskolan i Tölö, och en av de 29 personer som deltar i en pågående utbildning av mentorer i Helsingfors. Kursen inleddes i december 2020 och pågår fram till maj 2021. Målet är att bygga upp mentorskap inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen på svenska i staden. Snart kommer mentorerna att kunna leda mindre grupper, vars medlemmar dryftar och delar erfarenheter kring frågor som berör arbetslivet. Lärarna behöver ett så mångsidigt stöd som möjligt i sitt jobb, säger Anna-Maria Rosenqvist. – Lärarens roll har förändrats ganska mycket under de senaste tio femton åren. – Alla kan känna sig rådvilla ibland. Ju mindre erfarenhet man har att falla tillbaka på, desto mera stöd behöver man. Anna-Maria Rosenqvist säger att hon gärna diskuterar med sina kolleger och lär sig nytt av andra. Som rektor ser hon det också som oerhört viktigt att kommunikationen är god mellan alla i skolan. – Fungerande relationer är A och O, oberoende av om man är lärare eller rektor.

CLL genomför Niclas Rönnholm som är chef för den

grundläggande utbildningen på svenska i Helsingfors berättar att staden för några år sedan deltog i en nationell mentorskapsutbildning, men att saken gått på sparlåga sedan dess. Behovet av att stöda lärarna på ett så mångsidigt sätt som möjligt är ändå hela tiden aktuellt, konstaterar han. – Vi såg att det var hög tid att komma i gång med arbetet igen, säger han och berättar att fortbildningsavdelningen inom stadens undervisningssektor ombads dra upp riktlinjerna för den aktuella kursen, som därmed är skräddarsydd för sin målgrupp. Utbildningen genomförs i samarbete med Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, CLL. Av deltagarna arbetar 15 inom den grundläggande utbildningen och 14 inom småbarnspedagogiken.

Mentorskap efterlystes – Vi har lagt märke till att behovet av stöd och mentorskap är stort speciellt i början av karriären. Vi har många nya arbetstagare inom den här branschen och vi vill erbjuda ett starkt stöd till de anställda, säger Jenni Tirronen som är chef för småbarnspedagogiken på svenska i staden. Hon berättar att en utveckling av mentorskap var ett av de önskemål som de anställda inom småbarnspedagogiken själv lyfte fram, då de i början av fjolåret hördes kring hur arbetsförhållandena kunde utvecklas.

Det är oerhört viktigt att starta upp det här, både bland nya lärare och lärare med längre erfarenhet. ANNA-MARIA ROSENQVIST Rektor för Drumsö lågstadieskola och Minervaskolan i Tölö

Niclas Rönnholm säger att framför allt de som är nya i karriären kan ha stor hjälp av en mentor, men att också andra kan haka på. Det kan till exempel gälla lärare som är nya i staden. Han konstaterar att ett mentorsprogram som systematiskt stöder lärarna också kan vara ett viktigt verktyg i rekryteringen av personal.

Olika typer av grupper Anna-Maria Rosenqvist ser det som en styrka att det är många mentorer som utbildas och att skolsektorn är stor. Det möjliggör många olika mentorsgrupper – en kunde till exempel bildas för rektorer, resonerar hon. Hon anser också att lärare som arbetat längre i branschen kan ha stor nytta av att vara med. Rosenqvist hoppas att deltagarna i de grupper som bildas representerar olika skolor. Det kunde ge grupperna en vidare bredd. – Arbetet skulle få större djup och inte projiceras till den egna skolan. Hon förklarar att samtalen inte ska röra enskilda personer, utan mera kretsa kring fenomen och större områden. Idén är också

att de frågor som avhandlas faktiskt hålls inom grupperna, som kommer att vara förhållandevis små. Målet är tre till sex personer. Anna-Maria Rosenqvist säger att hon genom att vara mentor vill utveckla sin egen professionalitet. Det är en av tankarna med nätverket – också mentorerna ska få tillräckligt mycket ut av att delta.

Online, praktik Den aktuella utbildningen ordnas som en onlinekurs som omfattar sex stycken fyra timmar långa undervisningssessioner och därtill litteraturstudier och praktik inom egna övningsgrupper. – Jag är imponerad av hur fint uppbyggd och välstrukturerad kursen är, säger Anna-Maria Rosenqvist som värdesätter stadens satsning. Niclas Rönnholm säger att mentorskapet kommer fint i gång genom den aktuella utbildningen, och han utesluter inte en ny kurs i framtiden om det visar sig att det finns ett behov av en sådan. text och foto: niclas erlin

25.2.2021 • Nr 4

Åland inför inte utvidgad läroplikt Åland har inte fattat beslut om att införa utvidgad läroplikt den 1 augusti. Det har väckt kritik bland skolledare och oppositionspolitiker. ”Stor ojämlikhet uppstår. Åländska ungdomar hamnar i ett sämre läge och Åland tappar i konkurrenskraft”, är några av de argument som de lyfter fram. Sittande landskapsregering meddelade under hösten att man inte hade för avsikt att direkt följa Finlands exempel och införa utvidgad läroplikt. I stället skulle andra åtgärder övervägas. Det här har väckt kritiska reaktioner i oppositionen, främst bland socialdemokraterna. Camilla Gunell är partiets ordförande. Hon är ledamot i Ålands lagting och har tidigare varit både lantråd (chef för Ålands landskapsregering) och minister med ansvar för kultur och utbildning. – Det verkar som om landskapsregeringen inte ens läst propositionen. Det är en bra reform som syftar till att höja utbildningsnivån och konkurrenskraften i vårt land där vi ska se utbildning som en naturresurs eftersom vi inte har så många andra, säger hon.

På olika nivåer Om Åland står utanför får det enligt henne negativa effekter både på individ- och på samhällsnivå. – En studerande måste kanske välja bort en utbildning på andra stadiet av ekonomiska skäl, i främsta hand vid Åland lyceum som är den dyraste. Om läroplikten, som jag väljer att kalla ”möjligheten”, införs behöver inte ett sådant bortfall ske. Sittande landskapsregering har enligt henne valt att se reformen enbart som en kostnad, inte som en investering på lång sikt. - Åland som helhet kan förlora invånare och tappa i konkurrenskraft – familjer väljer att flytta härifrån eller väljer att inte flytta hit om utbildningen, som de kan få gratis i övriga Finland, kostar här, säger hon. Vilka kostnaderna skulle bli för Åland kan hon inte säga på rak arm men ”det handlar om ett han-

terligt belopp”.

Många olika sätt I insändare i lokaltidningarna har landskapsregeringens hållning också applåderats. Skribenter har bland annat framfört att det inte är någon vits att tvinga redan skoltrötta till ytterligare tre studieår. Det är ett argument som Camilla Gunell bestämt avfärdar. – Reformen öppnar för att kunna genomföra utbildningen på ett individanpassat sätt. Man tvingas inte till att sitta på en skolbänk under tre år om det inte passar en och man kan ta ett sabbatsår mellan högstadiet och följande stadium om man vill och behöver. Hur många elever på Åland, som slutar nian och som inte går vidare på andra stadiet, tycks ingen kunna svara på. Eftersom det inte är samma huvudman för grundskolan som för andra stadiet blir det ett kontrollglapp mellan stadierna.

Olyckligt Marcus Koskinen-Hagman är rektor för Ålands lyceum. – Det är olyckligt att Åland står utanför. Det finns mycket som är bra i reformen. Jag tycker att man ska tala om allas rätt till utbildning i stället för att tala om läroplikt. – Vi har ingen lagstiftning i dag som säger att vi ska följa upp dem som inte går vidare efter nian. Med en utvidgad läroplikt blir uppdraget tydligare. Katarina Sundberg, förvaltningschef för myndigheten Ålands gymnasium, är inne på samma linje: – Det är bäst om det är så lika som möjligt mellan Åland och övriga Finland, bland annat med tanke på alla in- och utflyttare, säger hon. Hagman-Koskinen säger vidare att det blir en hel del byråkratiskt krångel om Åland står utanför, till exempel när det gäller debiteringen för deltagande i studentexamensprov.

Hyser ett visst hopp Camilla Gunell hyser ändå ett visst hopp om att reformen införs även på Åland om än senare än på fastlandet. Socialdemokraterna lämnade nämligen in en budgetmotion i ärendet i november i fjol och när den behandlades av lagtingets finans- och näringsutskott togs ärendet mer på allvar. – Tjänstemännen på utbild-

ningsbyrån har också knackat på politikernas dörrar så det rör på sig, men vi fortsätter givetvis att hårdbevaka ärendet, säger hon och hänvisar till en paragraf i självstyrelselagen för Åland som säger att ålänningar ska ha minst samma sociala förmåner som man har på fastlandet. – Om våra studerande ska betala för något som är gratis på fastlandet så har de och deras familjer helt klart sämre förmåner.

Fyrk finns inte Annika Hambrudd, centerpolitiker och utbildningsminister, säger att Åland kunde hoppa på rikståget genast om det fanns obegränsat med pengar i landskapets kassakista. – Men det gör det inte. Vi står inför en situation där landskapet måste låna och vi måste utreda var vi ska fokusera på. Var får vi den största nyttan av satsade pengar? Vi vet exempelvis att antalet assistenter ökar i grundskolan och att allt fler elever lider av psykisk ohälsa i någon form. En elev som mår dåligt hjälps inte av att gymnasiet är avgiftsfritt, säger hon. Hon hänvisar också till utredningar om varför studerande hoppar av gymnasiet, som visar att ”ekonomiska skäl” endast anges till tio procent. – Det är ytterligare ett argument för oss att se över hur vi bäst investerar de medel vi har, för att se till att vi fångar upp dem som avbryter skolgången och att ingen ungdom hamnar utanför.

Införs delvis? Konsekvenserna av den fastländska reformen utreds som bäst inom landskapsförvaltningen. – Vi tittar bland annat på om vi kan anamma en del av den, till exempel att göra gymnasiet avgiftsfritt. Det är en åtgärd, som vi kan hinna införa till hösten om medel tas upp i vår första tilläggsbudget. Däremot hinner vi inte få en lagstiftning på plats som gör gymnasiet obligatoriskt, säger Annika Hambrudd. Hon håller med om att Åland behöver inflyttning och att ett avgiftsbelagt gymnasium kan försämra Ålands konkurrenskraft. – Men vi har verktyg tack vare självstyrelsen att ge familjer andra stöd, till exempel högre studiebidrag, säger hon. helena forsgård

 Åländska ungdomar missgynnas och Åland tappar i attraktionskraft om Åland inte följer rikets exempel och inför utvidgad läroplikt, hävdar Camilla Gunell, ledamot i Ålands lagting.

 – Lite förvånande att reformen om utvidgad läroplikt gick igenom i Finland med tanke på det ekonomiska läget, säger Annika Hambrudd, utbildningsminister i Ålands landskapsregering.

Andra stadiet på Åland

○ Två skolor på Åland, Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium, ger utbildning på andra stadiet eller gymnasialstadiet som det heter på Åland. ○ I år går 314 elever ut årskurs 9 i grundskolan. Nästa år är antalet kring 350. Antalet studieplatser på andra stadiet överskrider i nuläget antalet elever som går ut grundskolan. ○ Utbildningen har olika huvudmän på Åland. På grundskolenivå är den ett kommunalt ansvar, på andra stadiet en uppgift för landskapet.

○ Åland har egen lagstiftningsbehörighet inom utbildning, men inte när det gäller reglerade yrken som inom vård och sjöfart och examina som studentexamen.

25.2.2021 • Nr 4

kolumnen Pia Rehn Bergander Verksamhetsstödjare i specialpedagogiska frågor, Botkyrka utbildningsförvaltning.

Vi utvecklas inte i ett vacuum I tjänsten besöker jag ofta klasser med den gemensamma nämnaren att någon anser att det finns olösta problem där. Det kan vara rektorn, läraren, en elev eller alla på en gång som tycker att nånting man inte själv kan reda ut är problematiskt. Det är ett underbart uppdrag. Jag känner mig som Sherlock Holmes varje dag jag får göra sådana besök. Alla klasser består av nästan förutbestämda mänskliga beståndsdelar. De har i regel minst två rörliga element som vandrar omkring i kreativa ärenden. Där finns också minst en desto mer tystlåten elev som drar sig in bakom huvan, luggen eller det osynliga skalet likt en sköldpadda, diskret delaktig eller försjunken i vad som förhoppningsvis är en givande dagdröm, men det är svårt att avgöra. Några uppsträckta händer brukar snabbt bli bekanta, ibland för att de är angelägna om att visa kunskap, ibland för att de är angelägna om att ifrågasätta meningsfullheten i det som ska göras eller hur det ska gå till. De skolduktiga suckar i senarenämnt fall inombords eftersom väntan på det som av läraren anses väsentligt precis blev ännu längre, och omkring dem finns eleverna som fiskar upp mobilen medan tid är, vilket innebär att de varken utvecklas eller märks särskilt mycket under lektionerna. Ännu mindre märks bara de som inte kom dit alls.

Det händer att före detta elever jag möter i nutid berättar vad jag sa till dem i matkön när de gick i åttan för tjugo år sedan.

Jag ser ibland en parallell inre film när jag betraktar sådana rum, och i den är eleverna vuxna. Att flytta alla några decennier år framåt i tiden ger mig spännande tankar samtidigt som jag påminns om skoltidens värde. Har alla hittat sin plats, brukar jag tänka när jag ser framtidsfilmen. Har ifrågasättarna börjat forska eller blivit entreprenörer, eller har de förädlat sin skepsis bortom gränsen till trubbel, så det nu mest blir att sitta på en bänk och ifrågasätta förbipasserande? Vad blev av de skolkodade eleverna? Är de statstjänstemän? Lärare kanske? Har de revolterat? Har någon dröm förlöst den ackumulerade handlingskraft som aldrig låg i betygen för den tankfulla sköldpaddan i hörnet? Vi utvecklas inte i ett vacuum, utan i vår kontext. Att eleverna går i just den grupp jag besöker, med just den läraren, spelar roll. Frågan är bara vilken och hur stor roll det spelar för den enskilda. Det händer att före detta elever jag möter i nutid berättar vad jag sa till dem i matkön när de gick i åttan för tjugo år sedan, och även om just det de berättar om är något som påverkade dem positivt väcker deras goda minne skräckblandad glädje i mig. Om vardagliga ord från en lärare väger så tungt för en enskild ung människa, hur hisnande tungt väger inte då ett yrkeslivs läraruppdrag för vår värld.

Understöd för välbefinnande bland studerande Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) stöder Yrkeshögskolan Novia och Åbo Akademis gemensamma projekt med 160 000 euro. Understödet riktas till ett projekt som ska fokusera på åtgärder för att stödja handledning av högskolestuderande och stärka studerandes välbefinnande. – Tillsammans med Åbo Akademi samt kårerna Novium och Åbo Akademis Studentkår, ska vi inom projektet utarbeta en modell som stöder studerandes studieförmåga och välbefinnande genom att initiera gruppverksamhet som fokuserar på vardagscoaching, studiecirkelverksamhet och självstyrningskurser, berättar Eva Sandberg-Kilpi, prorektor vid Yrkeshögskolan Novia. Understödet är en del av specialstödet som UKM riktar till högskolor och student- och studerandekårer för att stärka studerandes välmående under och efter coronapandemin. Understödet kan bland annat användas för att utveckla och ordna lågtröskeltjänster, smågruppsverksamhet och kamratstöd samt studiepsykologtjänster samt stärka och utveckla handledningstjänsterna för högskolestuderande. – Vi har ett ansvar att se till att studerande under alla omständig-

 Mikael Lindfelt är prorektor vid Åbo Akademi.

 Eva Sandberg-Kilpi är prorektor vid Yrkeshögskolan Novia.

heter har möjligast goda arbetsförutsättningar. När vi nu börjar blicka framåt måste vi sätta studerandes välmående i centrum. Den sociala dimensionen som våra högskolor erbjuder är oerhört viktig för studieframgången och per-

sonutvecklingen, säger Mikael Lindfelt, prorektor vid Åbo Akademi. Totalt beviljades 38 projekt specialunderstöd av UKM och totala summan för specialstödet uppgår till 6 miljoner euro.

möten och kurser ○ Kronoby lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte tisdagen den 9 mars kl. 18.00. Mötet ordnas virtuellt. Anmälan till jennie.nykanen@kronoby.fi senast den 2 mars. Välkomna! ○ Kyrkslätts lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte fredag 12.3 klockan 16. Mötet ordnas virtuellt. Den som anmäler sig får länk och handlingar till mötet via e-post. Anmäl dig senast 10.3 till till lotta.back@edu.kirkkonummi.fi. ○ Nykarleby lärarförening r.f. inbjuder till vårmöte onsdag 17.3 kl. 18.00. Mötets fysiska plats är Topeliusgymnasiet och önskvärt är att medlemmarna deltar via Meet. En liten traktering kommer att ordnas. Vänligen anmäl ditt deltagande till ditt skolombud eller föreningens ordförande Monia på monia@ein.fi senast torsdag 11.3 2021. Stagdenliga ärenden. ○ HSL ordnar vårmöte 24.3.2021. Mötet hålls på Teams, anmälningar till simon.finnila@rudolfsteinerskolan.fi senast 17.3. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Alla som deltar får en smaskig överraskning! ○ Förtroendemannakurs onsdag–torsdag 10–11 mars på distans. ○ FSL:s styrelse sammanträder till hybridmöte den 18 mars 2021. ○ Kurs för rektorer och förmän, fredag–lördag 16–17 april på hotell Scandic City i Tammerfors om inte annat meddelas. ○ FSL:s fullmäktige sammanträder till ordinarie vårmöte onsdag–torsdag den 21–22 april virtuellt och i Akavahusets Valopiha i Helsingfors.

25.2.2021 • Nr 4

lediga jobb

Är du medlem i FSL? Är du kandidat i kommunalvalet?

RASEBORG.FI

Rektor och lärare sökes I Raseborg finns 12 svenskspråkiga grundskolor och 2 gymnasier med sammanlagt ca 1800 elever. Bildningsväsendets målsättning, barnets enhetliga lärstig från småbarnspedagogiken till slutet av den grundläggande utbildningen samt vidare till andra stadiets gymnasieutbildning är en ledande tanke i vårt arbete. Vi arbetar med att synliggöra lärandet och utgår från barnets styrkor. Den digitala tekniken utnyttjas för att möjliggöra och berika ett mångsidigt lärande.

Till våra skolor i Raseborg rekryterar vi: Rektor, Karis svenska högstadium fr. o m. 1.8.2021 Vi förutsätter: • erfarenhet av ledarskap och utvecklingsarbete • förmåga att leda personal, strategi och ekonomi • kunskap i läroplans- och elevvårdsfrågor • samarbetsförmåga, goda kommunikationsfärdigheter och IKT-färdigheter Vi värdesätter att du har ett genuint intresse för att utveckla verksamhetskulturen i skolan, du är öppen för förändringar och har en god förmåga att samarbeta med kollegiet. Vi kräver behörighet i enlighet med förordning (986/1998), förtrogenhet med kommunal förvaltning och administrativa uppgifter, goda ledaregenskaper och goda kommunikativa färdigheter samt lämplighet för tjänsten. Intervjuer hålls vecka 11-12. De som kallas till intervju ska ta med examens- och arbetsinstyg i original. Ansök senast den 16.3.2021. Till Raseborg rekryterar vi även klasslärare, lektorer, ämneslärare och specialklasslärare till grundskolorna och gymnasierna. Vi söker lärare som är ansvarstagande, har god samarbetsförmåga och har intresse för pedagogiskt utvecklingsarbete tillsammans med kollegerna. Du använder IT som ett naturligt verktyg i undervisningen. Du är en ledare för eleverna och respekterar, motiverar och uppmuntrar dem i deras arbete.

Läs mer om tjänsterna och ansökningstiderna samt skicka in din ansökan via kuntarekry.fi. Vid frågor kontakta: Elisabet Ehrstedt, undervisningschef tel 019 289 2144, elisabet.ehrstedt@raseborg.fi

På tidskrift.fi hittar du över 80 finlandssvenska tidskrifter. Vilka landar i din postlåda och ger dig intressanta läsupplevelser?

Svarar du ja på dessa frågor får du en valannons i denna storlek i detta blad för bara 350 euro! Ta kontakt med redaktionen för mera information.

Försiktig optimism om ÅA-utbildning för elevoch studiehandledare Mycket talar för att Åbo Akademi kan starta en utbildning av elevoch studiehandledare hösten 2021. Det säger Fritjof Sahlström, dekanus vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. Nu inväntas bara grönt ljus från finansiären. Den utvidgade läroplikten för med sig ett utökat behov av elevhandledning. I Svenskfinland har bristen på behöriga elevoch studiehandledare skapat oro. Enligt den kartläggning som FSL lät göra i december är 72 procent av lärarna behöriga i nuläget. Enligt Fritjof Sahlström är ÅA:s ambition att hösten 2021 starta en behörighetsgivande utbildning för yrkesverksamma lärare. Beredskapen finns, men finansieringen är ännu inte klar. Tanken är att anta 20 studerande till utbildningen. Ansökan om medel ligger, kanske något överraskande, inte för tillfället på Undervisnings- och kulturministeriets (UKM) bord. Åbo Akademi har visserligen utbildningsansvaret när det kommer till de svenska elevoch studiehandledarna, men inga prestationsnycklar är knutna till studiehandledarna så som för andra examina. Det innebär att det inte heller finns någon automatik i att få UKM-finansiering, förklarar Sahlström. Det ÅA nu har ansökt om kan beskrivas som en sorts startup-finansiering på ca 100 000 euro. – Det är nödvändigt för att vi skall kunna starta utbildningen. Annas är det inte möjligt, säger Sahlström. På sikt finns ändå en förhoppning om statlig finansiering från UKM. Tanken är nämligen inte att utbildningens skall bli en punk-

tinsats, utan något mer bestående. Detta värt att notera för de som spetsat sig på utbildningen men av någon orsak inte vill, eller kan, kliva på tåget i höst. – Men hjälp av de här medlen kan vi komma igång och skapa någonting långsiktigt utan extern finansiering, säger Sahlström. Vem den externa finansiären är framkommer inte. Ofta riktas blickarna dock mot Svenska Kulturfonden i dylika sammanhang. – Vi brukar aldrig kommentera eller lämna ut information om vem som har lämnat in ansökningar till oss eftersom det inte är offentlig information, meddelar Berndt-Johan Lindström vid Kulturfonden. – Vi är alla glada över att det på den svenska sidan finns fonder som har haft möjlighet att finansiera olika projekt och komma med tilläggsfinansiering. Men såklart skall behov som framkommer ur lagstadgad verksamhet finansieras ur statsbudgeten, säger Anita Lehikoinen, kanslichef vid UKM. Den utvidgade läroplikten är ju de facto en lagstadgad verksamhet? – Vi får säkert lite mera resurser när en bindande dimensioneringen finns i lagstiftningen. Den utvidgade läroplikten innebär ett behov av ökad handledning och det framgår också ganska tydligt i den utbildningspolitiska redogörelsen. Samtidigt står det inte i min makt att lova pengar eller fler utbildningsplatser. Men det är säkert en helhet som prioriteras högt, säger Lehikoinen. Besked om finansieringen är att vänta i medlet av mars. mattias fagerholm

25.2.2021 • Nr 4

Färdigheterna i modda på nian bestämmer inte nödvändigtvis framgången i studentexamen Kan man redan i årskurs 9 förutspå elevernas resultat i modersmålsprovet i studentexamen? Enligt en färsk utvärdering i modersmålet svenska utförd av Nationella centret för utbildningsutvärdering är svaret på frågan både ja och nej. Elevernas färdigheter i slutet av årskurs 9 präglar tydligt, men bestämmer inte framgången i modersmålsprovet. Mycket är möjligt också efter årskurs 9. Utvärderingen visar bland annat att pojkarna förbättrar sina positioner en aning i förhållande till flickorna från årskurs 9 till modersmålsprovet. Utvärderingen visar också att det är viktigt att uppmärksamma gymnasiestuderande med ett svagt utgångsläge.

Språkanvändning ger resultat I NCU:s utvärdering jämfördes ca 500 elevers resultat i en nationell utvärdering i modersmål och litteratur i årskurs 9 år 2014 med deras resultat i modersmålsprovet tre år senare, våren 2017. Antalet elever motsvarar ungefär en fjärdedel av de svenskspråkiga abiturienterna våren 2017. Resultatet i en motsvarande finskspråkig utvärdering publicerades i början av år 2019. De centrala slutsatserna är desamma i båda utvärderingarna. Det visade sig att ett förhållandevis stort antal elever placerade sig ungefär lika i slutet av årskurs 9 och i modersmålsprovet. Det fanns dock en hel del variation också inom elevgruppen, vilket visar att allt är möjligt också efter grundskolan. Utvärderingen visade också på

tydliga samband mellan mer läsning och användning av svenska på fritiden och resultatet i modersmålsprovet.

Får de svagaste stöd? Analyserna av elevgruppen på ca 500 elever tyder på att ytterligheterna är mer bestående än mellanplaceringarna. En förhållandevis stor andel av eleverna med de svagaste och starkaste prestationerna i årskurs 9 återfanns på motsvarande resultatnivåer i modersmålsprovet. Resultatet betyder inte att elevernas färdigheter inte skulle utvecklas efter årskurs 9, utan att deras positioner i förhållande till de övriga eleverna var rätt stabila. – Det verkar finnas en grupp med elever som kommer in i gymnasiet med förhållandevis svaga färdigheter, och som fortsättningsvis tre år senare presterar rätt svagt. Det motsatta gäller den starkaste gruppen i utvärderingen som både presterade väl i slutet av årskurs 9 och i modersmålsprovet, konstaterar ledande utvärderingsexpert Jan

 – Mycket kan hända beträffande en elevs kunskaper i modersmålet efter grundskolan, konstaterar ledande utvärderingsexpert Jan Hellgren vid NCU.

Hellgren.

Pojkarna förbättrade sina positioner Skillnaden mellan flickornas och pojkarnas resultat var aningen mindre i slutet av gymnasieutbildningen än i slutet av årskurs 9. Pojkarna förbättrade sina positioner i förhållande till flickorna. Skillnaden mellan könen är dock fortfarande betydande i det nuvarande modersmålsprovet som fr.o.m. hösten 2018 skrivs på dator. – Trots att vi kunde se allmänna mönster är det viktigt att poängtera att mycket är möjligt efter årskurs 9. En stor del av de enskil-

da eleverna bytte placeringar både uppåt och nedåt efter årskurs 9, poängterar Hellgren. Utvärderingen visar att det är viktigt att elevernas språkliga jämna tillväxt stöds genom hela studiestigen fram till årskurs 9 och vidare genom andra stadiet. Det är också viktigt att studerande med ett svagt utgångsläge i början av gymnasieutbildningen uppmärksammas och får tillräckligt stöd för att utveckla sin läs- och skrivkompetens under sina år i gymnasiet.

Ojämna läs- och skrivfärdigheter i slutet av nian Elevernas läs- och skrivfärdighe-

ter är mycket ojämna i slutet av årskurs 9 i Svenskfinland visade en annan undersökning som utfördes av NCU för ett par år sedan. Skillnaderna syns bland annat mellan olika kommuner, skolor, och framför allt mellan flickor och pojkar. Intresset för studierna och för läsning och skrivande har ett mycket starkt samband med goda läs- och skrivfärdigheter. Flickorna verkar delvis presterar bättre för att de helt enkelt satsar mer på att utföra uppgifterna väl. Skrivundervisningen i grundskolan borde vara mer målmedveten noterades i rapporten. Syftet med utvärderingen var att kartlägga hur väl eleverna uppnått målen för läroplansgrunderna (LP 2014) i lärokursen svenska och litteratur i slutet av grundskolan. Syftet var också att ge information om jämlikheten inom utbildningssystemet. Resultaten visar att det är skäl att följa med utvecklingen, så att inte elevernas färdigheter blir mer ojämna inom Svenskfinland. Eleverna i städerna presterade överlag rätt väl, ytterligheterna är flickorna i städerna och pojkarna på landsbygden, men det finns stora skillnader inom varje elevgrupp, konstaterade Jan Hellgren. Elevernas språkbakgrund och användningen av digitala redskap hade knappt något samband med resultatet. Det som aningen överraskade var att resultaten överlag var starkare i mer tvåspråkiga kommuner än i mer svenskspråkiga kommuner. Det tyder på att det är framför allt annat än språkmiljön på orten som ger utslag i svagare eller starkare resultat.

Elever gör “samhällstjänst” genom att skotta snö För att hjälpa bilägare i området har Hoplaxskolan införskaffat snöskyfflar som eleverna nu använder för att frigöra de insnöade fordonen.

promenader för eleverna i de högre klasserna innan skidspåren och isarna var användbara. Även pulkabacken har blivit bekant.

Under vintern har man i Hoplaxskolan undvikit att ha innegymnastik för att minimera närkontakt mellan eleverna på grund av pandemin. Det har blivit många

Motiverande fysisk fostran

Bilägare i nöd hjälps av Munksnäseleverna. foto: tua piiroinen

– För att hitta på nya motiverande övningar att göra under gymnastiklektionerna införskaffade vi snöskyfflar, som nu ivrigt använts

för att hjälpa bilägare i området. Nu gör våra elever ”samhällstjänst”, berättar skolans rektor Pia Silvander. Under gymnastiklektorerna Tua Piiroinens och Tom Lindfors vakande öga har eleverna i Hoplaxskolan flitigt den senaste tiden skottat snö på sidogatorna i Munksnäs.