Läraren 5 2018

ledaren Arbetsgivarna klafsar i ett moraliskt träsk med sina semantiska resonemang. ЮЮ r sidan 2

15.3.2018 • Nr 5 Årgång 44 (125) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Byskolan växer så det knakar Sågspånen viner och dammet yr när Sarah, Ida och Erika jobbar med sina projekt i slöjdsalen i Degerby skola – en liten skola i stort format. ЮЮ r läs mera på sidan 9

Ursprungligen grundades Degerby skola för att fylla det hål som uppstod när Sovjetunionen återbördade Porkala arrendeområde 1956. foto: benjamin lundin

Vägen till yrket

I serien ”Vägen till yrket” är det denna gång elektriker Frits Olaussens (bilden) tur att berätta om hur det kommer sig att han nu jobbar som behörig klasslärare och sitter i styrelsen för Nykarleby lärarförening. ЮЮ r sidan 12

Holmlund vill fortsätta Jag ställer mig till förfogande för en ny period som ordförande.

Min ambition är att fortsätta det arbete som jag haft privilegiet att leda. Jag fortsätter gärna leda förbundet tillsammans med er mot framtiden, för våra medlemmar och för att bibehålla den höga bildningsnivå vi har i landet.

Vi vill ha samma som de andra!

Slagorden skallade och demonstrationsskyltarna höjdes mot kylslagna skyar för att det gemensamma budskapet skulle nå fram när de anställda vid Helsingfors universitet tillsammans strejkade i slutet av februari. En vecka senare fick universitetssektorn ett avtal.

CHRISTER HOLMLUND Ord för ord-kolumnen

ЮЮ r sidan 3

ЮЮ r sidorna 4-5

2

15.3.2018 • Nr 5

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Skamlig kvinnofälla En skamlig kvinnofälla har uppdagats i huvudstadsregionen.

Kommunerna har låst barnträdgårdslärarnas löner på en miniminivå, vilket har väckt stor förtrytelse. Trots en enorm brist på behöriga krafter vägrar kommunerna att konkurrera lönemässigt. Samtidigt fortsätter flykten till andra jobb, som är bättre betalda.

Nu gäller det alltså barnträdgårdslärare, men det är uppenbart att samma tysta överenskommelse gäller undervisningssektorn överlag.

För ett par år sedan inleddes svenskspråkig klasslärarutbildning också vid Helsingfors universitet vid sidan av den hävdvunna utbildningen i Vasa. Södra Finland har dragits med en kronisk lärarbrist, speciellt gällande klasslärare och speciallärare, och många hävdade att bristen bottnar i att den svenskspråkiga lärarutbildningen ägde rum i Österbotten.

Detta sågs som ett förfärligt hinder och en fruktansvärd regional orättvisa.

FSL har som central uppgift att försvara lärarnas intresse. Förbundet har otaliga gånger hävdat att det är omöjligt att utbilda bort lärarbristen. Från fackligt håll har istället förts fram möjligheten att arbetsgivarna skulle konkurrera om de behöriga lärarna. Höj lönerna, löd och lyder alltjämt det fackliga budskapet.

För det är ju en orubblig sanning att levnadskostnaderna är betydligt högre i huvudstadsregionen än t.ex. i Österbotten, där konkurrensen om speciellt lediga klasslärarjobb är knivskarp. Alltså bör lönerna i huvudstadsregionen kompensera den dyra kostnadsnivån.

Men de fackliga argumenten har klingat för döva öron. Från arbets-

ÅRGÅNG 44 (125). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,25 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 64 euro, 1/2 år 33 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2018.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

givarhåll har uttryckts en total ovilja att ens diskutera löner som ett sätt att komma åt lärarbristen. Då och även nu gömmer sig kommunerna bakom uppgifter om att de minsann följer kollektivavtalet.

I själva verket handlar det om ett billigt taskspelartrick, där kommunerna gör en dygd av nödvändigheten. Facken har inte gjort gällande att kommunerna inte skulle följa avtalen i bokstavlig mening. Kommunerna följer för all del beskäftigt avtalens miniminivåer, men är inte intresserade av avtalens anda.

Ett bärande element i kommunsektorns avtal är att det finns golv, men inga tak för lönerna. Det innebär att lönerna kan flexa uppåt, men den optionen har inte intresserat kommunerna som har grävt ner sig i sina skyttegravar. Kompakt tystnad råder för all del inte på lönefronten, utan med regelbundna intervaller hörs arbetsgivarna skria: Utbilda flera lärare och barnträdgårdslärare!

Arbetsmarknaden i vårt land är könsuppdelad och den fälla, som nu har identifierats, slår hårt mot kvinnodominerade grupper.

Hittills har kommunerna värjt sig mot misstankar om en lönekartell.

Det har skett i första hand med semantiska metoder, så att man har angett att det inte finns någon dokumenterad överenskommelse.

Här handlar det också om taskspelartrick, som syftar till att göra svart till vitt. Sannolikt finns det ingen skriftlig överenskommelse, som har signerats av kommunala företrädare.

Men arbetsgivarna klafsar i ett moraliskt träsk med sina semantiska resonemang. Mera relevant är att studera lönestatistik, som entydigt berättar om en gemensam och skamlig lönelinje.

Fullmäktige samlas till vårmöte

Hittills har kommunerna värjt sig mot misstankar om en lönekartell. Det har skett i första hand med semantiska metoder, så att man har angett att det inte finns någon dokumenterad överenskommelse.

FSL

inFormerar

Fullmäktige kallas till ordinarie vårmöte onsdagen och torsdagen den 25-26 april 2018 på hotell Scandic City i Förbundskansliet har bokat rum Tammerfors. (dubbelrum) för samtliga ledamöter på Mötet börjar klockan 10.30 på onsdagen och avslutas senast klockan 14.30 på torsdagen.

- Möteshandlingarna laddas upp på intran senast den 11 april.

- Motioner till vårfullmäktige ska sändas in senast inom mars.

- Deadline för frågor är den 20 april.

l! i r p a i Vi ses

hotellet. Den som inte övernattar på hotellet och den som sänder sin suppleant i stället, bör kontakta Anita Stark senast fredagen den 6 april 2018, tfn 020 749 54 64, e-post: anita.stark@fsl.fi och meddela om detta.

Mötesdeltagarna arrangerar sina resor själva, information om hur man bokar tågbiljett i FSL:s namn hittar du på vår intra.

3

15.3.2018 • Nr 5

Christer Holmlund kandiderar Sittande förbundsordförande Christer Holmlund, 49, har vid FSL:s föreningskurs i början av mars meddelat att han ställer sig till förfogande som kandidat i ordförandevalet i FSL. PeM Holmlund valdes till ordförande vid FSL:s förbundskongress i juni 2014.

Förbundskongressen, som är högsta beslutande organ i FSL,

sammanträder i Helsingfors den 6-7 juni. På dagordningen finns då bl.a. val av styrelseordförande, även benämnd förbundsordförande, för mandatperioden 2018-2022.

Det finns ingen given deadline för nomineringen av kandidater till ordförandevalet. Det krävs inget förhandsbesked, utan nomineringen sker under kongressens öppningsdag. Hittills har inga andra kandidater yppat sig.

Tidigare meddelade OAJ:s ordförande Olli Luukkainen att han ställer sig till förfogande i valet av ordförande för OAJ år 2018-2022.

Det är fullmäktige, som väljer ordförande för OAJ vid sitt sammanträde i slutet av maj.

PeD Olli Luukkainen, 60, valdes till ordförande för OAJ år 2010.

Han omvaldes år 2014. c-e rusk

Lönekartell som bromskloss i Helsingfors, Esbo och Vanda Helsingfors, Esbo och Vanda har en informell och uppenbarligen effektiv överenskommelse om att undvika lönekonkurrens i rekryteringen av barnträdgårdslärare. Samtidigt dras kommunerna med en stor brist på behöriga barnträdgårdslärare, vilket på inget sätt avspeglas i lönerna.

Yle var först med att rapportera om tilltaget, som väl kan beskrivas som en lönekartell, måndagen den 5 mars.

Lärarfacket OAJ fördömer lönekartellen i hårda ordalag. OAJ säger att de stora kommunerna i huvudstadsregionen nedvärderar den professionella arbetskraften inom utbildningen och fostran.

KT bör övervaka OAJ ämnar tillställa KT ett brev gällande arbetsgivarnas skyldighet att övervaka att avtal följs.

Därefter sätter OAJ kommunernas agerande under lupp.

Lärarfackets resonemang är att kommunernas agerande raserar grunden för lönesystemet.

– Om man kommer överens om att inte konkurrera med löner mister lönesystemet sin betydelse, säger Timo Mäki, ombudsman med ansvar för småbarnsfostran vid OAJ, till oaj.fi.

Grundbulten i systemet är att barnträdgårdslärarnas minimilön fastställs i kollektivavtalet, men den uppgiftsrelaterade lönen förhandlas fram på lokal nivå. Det finns alltså en miniminivå, men ingen maximinivå.

Det var alltså Yle, som släppte anden ur flaskan. Virpi Mattila, direktör för småbarnsfostran i Esbo, medgav i en intervju att man i huvudstadsregionen hade en informell ”gentlemannaöverenskommelse” om att inte konkurrera om barnträdgårdslärare med lön.

Liisa Pohjolainen, sektorchef för fostran och utbildning i Helsingfors, bekräftade för Yle att kommunerna eftersträvar en ”enhetlig löneutveckling”.

Hon tillade att detta inte endast gäller barnträdgårdslärare utan också undervisningssektorn överlag.

I praktiken har lönekartellen för barnträdgårdslärarna inneburit att i huvudstadsregionen betalas till barnträdgårdslärare löner som ligger snuddande nära kollektivavtalets miniminivå om 2 305 euro.

I en nordisk och västeuropeisk jämförelse släpar barnträdgårdslärarnas löner i Finland efter, speciellt då man jämför deras löner med andra lärargruppers löner (se notisen nedan om läget i Sverige).

Den dramatiska rapporteringen om lönekartellen resulterade snabbt i dementier från städernas sida.

– Rapporteringen har lett till en felaktig uppfattning om att Esbo, Helsingfors och Vanda följer ett avtal om barnträdgårdslärarnas löner, skriver de tre städernas personalchefer i ett gemensamt uttalande som återges i Helsingin Sanomat (HS) den 7 mars.

Virpi Mattila, vars uttalande resulterade i att medierna fick upp ögonen för den osunda lönemodellen, har sedermera fått kalla fötter. Kanske också åthutningar från högre håll?

– Jag har inte talat om en lönekartell. Det finns ingen sådan.

Jag använde mig av ett misslyckat ordval, som ledde till en väldigt överdriven och missvisande tolkning, säger Virpi Mattila i ett e-postmeddelande till HS. Helsingfors meddelar för sin del att man tar i bruk nya metoder i rekryteringen.

Helsingfors inför ett nytt sporrande engångsarvode på 1 000 euro för nya barnträdgårdslärare.

Det har i sin tur lett till att barnträdgårdslärare, som redan är anställda, knorrar. c-e rusk

Förskollärare i Stockholm tjänar som gymnasielärare på Gotland Den bärande marknadsekonomiska principen om tillgång och efterfrågan fungerar i fråga om lärarlönerna i Sverige.

Levnadskostnaderna är högst i huvudstaden och därför är lönerna också högre i huvudstadsområdet.

Så ser logiken ut och de högsta lärarlönerna finns i Stockholms län, omtalar Lärarnas tidning.

I Stockholms län har förskollärarna och fritidspedagogerna sprängt 30 000-kronorsvallen –

förskollärarna tjänar i snitt 32 800 kronor ( ca 3 255 euro) i månaden och fritidspedagogerna 31 600 (3 136 euro). Medan förskollärarna i Värmland i snitt har 28 000 kronor (2 779 euro)i månadslön och fritidspedagogerna i Blekinge 27 800 kronor ( 2 759 e).

En rektor i Stockholm har 55 400 kronor (ca 5 500 e) i månaden, medan hens kollega i Västerbotten får nöja sig med 43 300 kronor (4 300 e).

I Stockholm får en genomsnittlig gymnasielärare i allmänna ämnen 38 300 kronor ( 3 800 e), med-

an samma slags lärare på Gotland får 33 400 (3 315 e) .

Grundskolelärare (tidigare år) i Stockholm får i snitt 36 500 kronor (3 620 e), medan samma slags lärare på Gotland har en snittlön på 30 900 kronor (3 066 e).

Det är fråga om partsgemensamma statistiska uppgifter som speglar lönerna i november år 2016.

Lönerna är individuella. Summorna ovan är genomsnittliga löner i olika områden. c-e rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Tänka framåt Då jag sätter mig ner för att skriva min kolumn tänker jag bakåt på de senaste veckorna. Det handlar om en tid då jag fått uppleva min första avtalsrörelse som ordförande för förbundet. Tiden har varit omtumlande för mig, men säkert också för många andra. Få av oss varit med om en lika utmanande avtalsrörelse som nu.

Inför en avtalsrörelse, och även då processen är i gång, finns många ibland diametralt olika förväntningar och förhoppningar om goda resultat. Förhandlingsmålen har byggts upp under en lång tid och innehåller många olika mål som vi redan inför förhandlingarna vet att inte kan nås fullt ut.

Denna runda var dessutom annorlunda i och med att det inte var det kommunala avtalet som var den stora utmaningen. Nu visade det sig att det var de privata avtalen som förorsakade stora svårigheter med tanke på förhandlingsresultat. Detta var en ny situation. Den var ändå inte helt oväntad, eftersom den information förhandlarna gett från förhandlingarna under hösten 2017 inte varit positiv.

Då varsel om strejk gavs satte det förbundet i en situation som var helt ny för de flesta – handboken från år 1995 kändes onekligen föråldrad. Nu gällde det att utgående från dagens läge omvandla teori till praktik. Även om antalet medlemmar som berördes av varsel om strejk var liten, fick vi ta oss flera ordentliga tankeställare med tanke på vilka som berörs, förmedlar korrekt rätt information om medlemmarna, hur når vi dem samt hur, vad och i vilken omfattning vi informera målgrupperna.

Nu är vi i den situationen att det gäller att utvärdera uppgjorda avtal, men även att granska förhandlingsrörelsen ur med tanke på organisationsberedskapen (tidigare strejkberedskap).

Inför en avtalsrörelse, och även då processen är i gång, finns många ibland diametralt olika förväntningar och förhoppningar om goda resultat.

Avtalsuppgörelsen är på en acceptabel nivå. Variationer finns i våra medlemmars avtal, trots att den allmänna linjen motsvarar linjen i andra branschers avtal. Ambitionen var att få de lokala potterna så små som möjligt samtidigt som de allmänna förhöjningarna skulle garantera en löneutveckling åt alla medlemmar.

Nu är det dags att utvärdera resultaten och processen samt börja fundera på mål för år 2020. *** Tiden går fort då man har det kul och saker känns meningsfulla. Detta får mig att också att tänka bakåt i tiden och på det faktum att det är nästan fyra år sedan fick ta över ordförandeskapet av Dan Johansson. Det var en uppgift som jag väldigt gärna tog emot och som jag med glädje fått förvalta. Arbetet med att jobba för förbundet har varit ibland utmanande, mestadels inspirerande och något jag sett fram emot varje dag. Mina tankar om delaktighet, förnyelse och ett aktivt förbund har varit en grund i arbetet under den tid jag fått leda förbundet. Känner på mig att vi kan bli ännu bättre och att jag gärna är med i den processen.

Upprepar därför det jag sade under föreningskursen. Jag ställer mig till förfogande för en ny period som ordförande. Min ambition är att fortsätta det arbete som jag haft privilegiet att leda. Jag fortsätter gärna leda förbundet tillsammans med er mot framtiden, för våra medlemmar och för att bibehålla den höga bildningsnivå vi har i landet.

4

15.3.2018 • Nr 5

 – Vi står eniga! Det värmer i kylan, resonerade Seppo Sainio, ordförande för OAJ-anslutna Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL. Han var strejkvakt utanför Porthania den 28 februari. foto: carl-erik rusk

Nytt lönesystem körs in för anställda vid universitet Avtalet som nåddes inom universitetssektorn gäller i 26 månader, dvs. till och med den 31 mars 2020. Avtalet innehåller löneförhöjningar om sammanlagt 3,45 procent, vilket motsvarar den linje i fråga om löneförhöjningar som uppkommit under förhandlingsomgången på förbundsnivå, uppger förlikningsmannen Janne Metsämäki.

Reglerings- och lokalpotter

Ovan nämnda reglerings- och lokalpotter används för att förnya lönesystemet samt till personliga förhöjningar, vilka fastställs lokalt. Såvida parterna inte når enighet om hur lönesystemet ändras före 30.9.

2018 minskas regleringspotten 1.1. 2019 med 0,3 procent.

En arbetsgrupp jobbar med förnyandet av lönesystemet. Enighet finns redan rörande vissa detaljer.

Sammanlagt används alltså 1,35 procent av lönesumman till förnyandet av lönesystemet.

Enligt förhandlingsorganisationen FOSU är lösningen acceptabel, eftersom löneförhöjningarna är på samma nivå som för andra branscher.

Olli Luukkainen, som är ordförande för både OAJ och FOSU, tackar de universitetsanställda för viljan och beredskapen att ställa upp för att försvara den gemensamma saken.

– Strejkhoten förstärkte vi-andan och påminde på ett krasst sätt om att det inte alltid är lätt att nå en rättvis lösning. Ibland måste man kämpa ordentligt för det, säger Luukkainen.

○ ○ 1.1.2019: 0,5 procent ○ ○ 1.6.2019: 0,85 procent

c-e rusk

En del av löneförhöjningarna är lokala lönepotter som är avsedda att ändra lönesystemet. Samtidigt har det avtalats om en ändring av lönesystemet i en arbetsgrupp och vissa kommande ändringar i lönesystemet.

Centrala punkter i avtalet ○ ○ Avtalet är i kraft 1.2.2018–31.3.2020. ○ ○ Löneförhöjningar ○ ○ Lönerna höjs med sammanlagt 3,45 procent

Allmänna förhöjningar ○ ○ 1.4.2018: 1,0 procent ○ ○ 1.4.2019: 1,1 procent

 Flera löntagarorganisationer deltog i strejken vid Porthania. foto: carl-erik rusk

5

15.3.2018 • Nr 5

HU-anställda drog åt samma håll Slagorden skallade onsdagen den 28 februari vid Porthania, som är en av Helsingfors universitets verksamhetspunkter, i centrala Helsingfors. Budskapet kan komprimeras så här: Vi vill ha samma som andra!

Bildningsarbetsgivarna förkastade en dag tidigare ett medlingsbud i konflikten rörande universiteten. Därmed strejkade arbetstagarna vid Helsingfors universitet den 28 februari.

Det var tyst i korridorerna i HU:s olika verksamhetspunkter och därmed också i två övningsskolor. En demonstration ägde rum utanför Porthania. Strejkvakter patrullerade utanför dörrarna och såg till att arbetet verkligen var nerlagt.

Aggressiv retorik Arbetskonflikten berörde uttryckligen alla berörda personalgrupper. Professorer, forskare, lektorer, kökspersonal och anställda inom ekonomiförvaltningen med flera

grupper drar åt samma håll.

Förhandlingarna har från första början – de inleddes i november i fjol - präglats av svårigheter.

Bildningsarbetsgivarnas retorik var aggressiv och man värjde sig mot att också universitetsanställda ska få löneförhöjningar, som ligger i linje med uppgörelserna inom andra områden.

– Jag överraskades av arbetsgivarnas manöver. Jag trodde att bägge parterna i konflikten uppriktigt arbetade för en lösning. Tyvärr hade jag fel.

Seppo Sainio, ordförande för OAJ-anslutna Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL, fungerade som strejkvakt utanför Porthania, som är en av Helsingfors universitets (HU) verksamhetspunkter i Helsingfors.

Arbetsgivarna sa nej Sainio, som är universitetslektor i tyska vid HU:s språkcenter, medgav alltså att han var besviken.

Han har varit med om svåra duster med arbetsgivaren tidigare, men hade hoppats att Bildningsarbetsgivarna skulle ha tagit sitt förnuft till fånga.

Fackorganisationerna var be-

FOSU godkände samtliga avtal Styrelsen för FOSU godkände tisdagen den 6 februari samtliga avtalsuppgörelser. Medlingen i konflikten rörande universiteteten slutfördes samma dag, så att arbetsgivarna och arbetstagarna godkände förlikningsmannens förslag.

Därmed stod det klart att FOSU, som tidigare har bordlagt bl.a. kommunernas, statens och kyrkans avtal, för sin del godkände uppgörelserna.

Förhandlingsorganisationen FOSU finner att nivån på de avtal som har nåtts är skälig. Det var uppenbart att arbetsgivarna koordinerade förhandlingarna, som fördes på bransch- och förbundsnivå. FOSU sekunderade genom att visa enighet. Samarbetet med andra löntagarorganisationer fungerade väl.

– Trots den ovissa utgångspunkten och den ställvis ojämna färden nådde vi målet, säger Olli Luukkainen, ordförande för FOSU.

Universitetssektorn var sist ut och det visade sig att färden mot en uppgörelse blev besvärlig.

FOSU tvingades, tillsamman med andra organisationer, ta till strejkvapnet och framföra hot om ytterligare strejker.

Också inom andra områden varslades om arbetsnedläggelser.

Olli Luukkainen inskärper att bordläggandet av förhandlingsresultat inom bl.a. kommunala området inte riktade sig mot arbetsgivare inom andra sektorer. Avsikten var att sätta press på Bildningsarbetsgivarna, som företräder arbetsgivarna inom privata sektorn. Då bl.a. just universiteten.

Inom samtliga avtalsområden nåddes för FOSU:s del resultat, som i stora drag är förenliga med de avtal som har nåtts inom arbetsmarknaden överlag.

Avtalsrörelsen är slutförd för FOSU:s del. c-e rusk

redda att godkänna medlingsbudet, som gott kan kallas en mager kompromiss. Kostnadseffekten låg snäppet under den s.k. allmänna linjen och förlikningsman Janne Metsämäkis förlikningsförslag omfattade även ändringar i avtalstexterna, som speglade arbetsgivarnas strävanden.

Men paketet dög inte och motsvarade inte i tillräcklig grad arbetsgivarnas målsättningar, sade Bildningsarbetsgivarna som förkastade medlingsbudet.

Dramatiska nedskärningar Man kan lugnt hävda att hela universitetssektorn har gått igenom ekluten under den senaste åren.

Enligt Bildningsarbetsgivarna har antalet anställda vid universiteten minskat med över 4 000 anställda sedan år 2012.

Det är en oomkullrunkelig sanning att universiteten har drabbas hårt speciellt av regeringens nedskärningsbeslut.

Personalen har minsann känt av nedskärningarna i sitt skinn.

Det gäller också HU. I slutet av januari 2016 meddelade Helsingfors universitet om att personalen förväntas minska med nära 1 000 årsverken fram till år 2018.

– Det var en väldigt tung process, säger Seppo Sainio. Han deltog i samarbetsförhandlingarna i sin egenskap av huvudförtroendeman för FOSU.

Patronmentalitet Den nya universitetslagen trädde i kraft år 2010. Reformen hade föregåtts av flera års diskussioner och beredning. Reformen innebar bl.a. att många anställda inte längre var i tjänsteförhållande.

Hur ser du på skiftet, som ägde rum när den statligt anställda universitetspersonalen med ett slag övergick i privat sold?

– Det var nog en dramatisk ändring, som inte var lätt till alla delar. I universiteten finns idag en ”patronmentalitet” som inte fanns tidigare. Patronfasoner passar inte riktig in i universiteten, säger Sainio diplomatiskt.

Det är ett faktum att många universitet har upplevt problem rörande den demokratiska beslutsgången. Under den gamla statliga tiden var demokratin, bl.a. så att de olika gruppernas röster hördes, självskriven.

Sainio hade sällskap av andra företrädare för FOSU, alltså bl.a. forskare och professorer, men på

plats var också HU-anställda och representanter för JHL och Pardia – Som du ser så står vi eniga.

Alla cirka 7 500 anställda vid HU är inte här, men alla är med i samma front, säger Sainio.

Enighet den 6 mars Slagorden duggade alltså tätt vid demonstrationen. Men det centrala budskapet kan formuleras så här: Vi vill ha lika mycket som andra!

Det kan knappast ses som ett ohemult krav. Fast Bildningsarbetsgivarna var av annan åsikt och förkastade det första förlikningsförslaget.

Förlikningsman Janne Metsämäki fortsatte medlingen efter strejken och den 6 mars gav han ett nytt förlikningsförslag, som godkändes av bägge parterna.

Därmed inhiberades de arbetsnedläggelser som hade aviserats för den 7 och 14 mars.

Kostnadseffekten i universitetsavtalet är 3,45 procent. Slutresultatet blev alltså att också universitetspersonalen fick i stora drag lika mycket som andra.

Arbetsgivarna fick igenom sitt krav om att förnya lönesystemen. c-e rusk

I universiteten finns idag en ”patronmentalitet” som inte fanns tidigare. Patronfasoner passar inte riktig in i universiteten.

SEPPO SAINIO Universitetslektor i tyska vid HU

Lokala potter krymptes i avtal för privata sektorn Den varslade strejken gällande privata undervisningssektorn och yrkesinriktade vuxenutbildningscenter avblåstes fredagen den 2 mars, då parterna godkände förlikningsman Jukka Ahtelas medlingsbud.

Avtalsperioden är två år. Under avtalsperioden betalas två allmänna förhöjningar och två lokala justeringspotter. Kostnadseffekten är drygt 3 procent, alltså snuddande

nära den allmänna linjen i den pågående avtalsrörelsen.

Den första allmänna förhöjningen är 1,2 procent och betalas från 1.5.2018. Från samma tidpunkt finns en lokal pott till förfogande på 0,3 procent.

Den andra allmänna förhöjningen är 1,1 procent och betalas från 1.5.2019. Från samma tidpunkt finns en lokal pott på 0,4 procent till förfogande.

Här kan man gott tala om en avvärjningsseger. På plussidan finns att tyngdpunkten i uppgörelsen ligger på allmänna förhöjningar, medan de lokala potterna är mindre.

Arbetsgivarna hade framlagt en hel del textförsämringar, som nu kunde avvärjas. c-e rusk

6

15.3.2018 • Nr 5

Enspråkiga skolor finns inte Flerspråkigheten och den kulturella mångfalden utgör en levande verklighet för skolorna i vårt land.

– Det finns inte längre några enspråkiga skolor. Eleverna har en väldigt varierande språklig bakgrund, fastslog FD Mari Bergroth som är forskningsledare i pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa. Hon talar inte för tvåspråkiga skolor, utan vill satsa på ökad språklig medvetenhet.

Svenska Finlands folkting stod den 7 mars som värd för seminariet: Under samma tak eller i samma rum? Syftet var att diskutera tvåspråkiga skolor och flerspråkighet i undervisningen.

Mari Bergroth har en bakgrund som språkbadsforskare, då närmast vid Vasa universitet, och i fjol höstas anställdes hon vid Åbo Akademi.

Hon stod för ett anförande på seminariet, där hon talade strax efter professor Fritjof Sahlström, dekanus vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA i Vasa, som i sedvanlig ordning talade entusiastiskt för tvåspråkiga skolor.

Språkmedvetet, tack!

Sahlström, som har fört ut sitt budskap i flera års tid, är förstås medveten om den språkliga förbistringen vad gäller själva begreppet tvåspråkiga skolor. Han är en varm vän av samlokaliserade skolor, där alltså t.ex. en svensk och en finsk skola delar skolbyggnad.

Det är en sak, men en helt annan sak är att det kliar i fingrarna för Sahlström, som vill se försök med tvåspråkig undervisning så att undervisningen växelvis sker på svenska och finska.

Men språkvetaren Mari Bergroth upplever inte samma entusiasm. Hon identifierar risker i en sådan tvåspråkig modell. Hon vill inte satsa på tvåspråkiga skolor, utan tror att sådana skolor urholkar finlandssvenskheten på sikt.

– Låt oss istället satsa tid och energi på nytänkande i lärarutbildningen. Låt oss satsa på innehållslig utveckling av både språkmedveten skola och undervisning på två eller flera språk för alla.

Också i de svenska skolorna, resonerade Bergroth.

 Mari Bergroth, forskningsledare i pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa, vill inte ha tvåspråkiga skolor. I stället vill hon satsa på lärarutbildningen och överlag ökad språkmedvetenhet i skolorna.

Exkluderande tvåspråkighet?

Bergroth pekar på att den språkliga mångfalden ses i undervisningen redan nu. Också de nya läroplansgrunder för grundskolan lyfter uttryckligen fram just denna dimension. Så varför i så fall tala om tvåspråkiga skolor?

– Alla elever har inte finska eller svenska som hemspråk. Vilka får vara med i en sådan tvåspråkig skola? Blir den tvåspråkiga skolan en exkluderande skolform, frågade Bergroth.

Fritjof Sahlström är idag en garvad veteran, som gott kan kal�las en resepredikant när det gäller förespråkandet av tvåspråkiga skolor.

Men vem är Mari Bergroth, som hittills inte har profilerat sig i detta sammanhang? Bergroth kallar sig ” nyfinlandssvensk”, ett begrepp som hon för all del inte är odelat förtjust över. Hon berättade att hennes rötter är helt och hållet finskspråkiga.

– Jag är ett resultat av finlandssvenska kampanjer! Det började i gymnasiet, då jag fick möjlighet att se musikalen Hype på Svenska teatern. Senare tog jag sloganen ”Ota riski – rakastu suomenruotsalaiseen” ( Ta en risk – förälska dig i en finlandssvensk) på allvar.

Jag är skäligen nöjd med resultaten, berättade Bergroth.

Hype gav ett lyft Hype var en storproduktion, som år 1994 blev en formidabel fram-

gång för Svenska teatern. Speciellt unga, oberoende om de var svensk- eller finskspråkiga, formligen sprang benen av sig för att kunna se uppsättningen.

Det var Hufvudstadsbladet som år 1999 lanserade den uppmärksammade riskkampanjen, som uppmuntrade finskspråkiga att stifta bekantskap med den svenska språkminoriteten.

Nu lever Bergroth i en tvåspråkigt äktenskap, där barnen går i svensk skola och där hemspråket huvudsakligen är svenska.

Fragmentarisk utbildning Hon har alltså huvudsakligen verkat inom den finskspråkiga forskningsvärlden. Med stöd av sina rön kunde hon nu skjuta ner uppfattningen om att man på finskt håll inte känner intresse för tvåoch flerspråkigheten.

– Det stämmer inte! Jag känner många forskare som jobbar just med dessa frågor, sade Bergroth.

Den språkliga mångfalden är stor mer eller mindre i alla länder i Europa.

– Men lärarutbildningen är idag väldigt fragmentarisk i detta avseende. Tyvärr gäller detta också lärarutbildningen vid Åbo Akademi, sade Bergroth.

Hon efterlyser alltså inriktade satsningar – Vem ska fortbilda oss så att vi i vår tur kan fortbilda lärarna?, formulerade Bergroth problematiken.

Alla elever har inte finska eller svenska som hemspråk. Vilka får vara med i en sådan tvåspråkig skola?

MARI BERGROTH Åbo Akademi

Tankesmedjan Magma presenterade år 2013 rapporten Tvåspråkiga skolor?, som var sammanställd av professor emerita Marketta Sundman. Rapporten, som för all del inte blev oomtvistad, var försiktigt positiv till försök med tvåspråkiga skolor, där alltså undervisningen sker på finska som svenska.

Dock fanns det en del villkor, som Sundman uppställde rörande ett eventuellt försök.

Kanske i Ö:botten?

Om man deltar i ett seminarium om tvåspråkiga lösningar kan man knappast undvika Christoffer Taxells tes om att endast enspråkiga lösningar utgör den bästa garantin för en fungerande tvåspråkighet. Tvåspråkiga lösningar leder till enspråkighet.

Taxells tes dök upp Tesen kallas ofta Taxells paradox, men Taxell själv hellre talar om en verklighetsbeskrivning framför en paradox.

Denna gång var det Fritjof Sahlström som lyfte fram och även rådbråkade Taxells tes.

– Ett försök med tvåspråkig skola är inte förenlig med Taxells tankar. Taxells paradox är en utmaning, tillstod Sahlström.

Sahlström anser emellertid att bäst före-datum har gått ut för Taxells tankar. Andelen tvåspråkiga individer har ökat och det finns ett ökat intresse för språköverskridande utbildningssamarbete.

Bl.a. borde andelen elever från de två språkgrupperna vara lika stora. Hon betonade också att bägge språken och båda språkgruppernas kultur skall vara lika synliga i skolans verksamhet.

Sahlström vill avancera i denna anda.

– Dags att gå vidare! Diskussionen om tvåspråkiga skolor får gärna fortsätta. I sakta mak går svenskan bakåt i vårt land. Vi måste ha en idé om vart vi är på väg, manade Sahlström.

En publikfråga ifrågasatte Sahlströms tankar och pekade på att tvåspråkiga skolor av detta snitt skulle vara en ren katastrof t.ex. i Helsingfors, där svenskan lever i marginalen. De svenska rummen, som skolorna erbjuder, skulle ytterligare krympa.

– Jag är av samma åsikt! Absolut inte i Helsingfors, men nog i Österbotten, sade Sahlström. tetx och foto: c-e rusk

7

15.3.2018 • Nr 5

Några punkter inför kongressen ○ ○ I år är det kongress den 6–7 juni i Helsingfors. ○ ○ Medlemsföreningarna har rätt att utse kongressombud enligt antalet enskilda medlemmar. ○ ○ Kongressen 2018 upptar förutom de stadgeenliga ärendena också en proposition som berör ändringen av förbundets stadgar. ○ ○ Stadgeförändringen innebär att kongressen slopas och förbundsfullmäktige blir förbundets högst beslutande organ. ○ ○ På grund av detta bör föreningarna på föreningsmöte välja ett valombud.

 Beatrice Krook (t.v.), ordförande för Kristinestads lärarförening, deltog i FSL:s föreningskurs i Tamnmerfors den 7–8 mars liksom också Nancy Bäck, som är ordförande för Karleby svenska lärarförening. foto: tom ahlfors

○ ○ Ifall någon förening redan nu haft sitt vårmöte och inte valt dessa ombud och kandidater, bör föreningen välja dessa vid ett extra föreningsmöte.

Föreningslivet före kongressen FSL:s kongress är förbundets högsta beslutande organ, men kongressen i juni kan vara den sista.

Ordinarie kongress hålls enligt FSL:s stadgar vart fjärde år, tidigast inom april och senast inom juli på tid och plats som fastställs av styrelsen. I år är det kongress den 6–7 juni på hotell Hilton Helsinki (”Fiskartorpet” i Munksnäs) i Helsingfors.

Medlemsföreningarna har rätt att utse kongressombud enligt antalet enskilda medlemmar. Varje påbörjat femtiotal medlemmar per 31.12.2017 berättigar till ett ombud. Kongressombud utses på föreningsmöte. För varje ombud utses också en personlig suppleant.

Ombuden skall enligt förbundets stadgar om möjligt väljas bland medlemsföreningarnas olika medlemskategorier. Ombuden skall till kongressen medtaga en fullmakt av sin förening.

En ordinarie medlem av förbundsstyrelsen eller en tjänsteman vid förbundet får inte vara ombud.

– Däremot är det inget hinder att sitta i föreningens styrelse, påpekade förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström vid förbundets föreningskurs i början av mars.

– Och inte heller att vara ersättare i förbundsstyrelsen, noterade han.

Uppgifterna om val av kongressombud jämte suppleanter skall vara styrelsen tillhanda senast en månad innan kongressen öppnas.

– Meddela förbundskansliet så fort som möjligt vilka ombud som valts, uppmanade FSL:s ordförande Christer Holmlund.

– Den 4 maj skall de 116 ombuden vara valda och från och med följande måndag börjar vi skapa intrakoder för ombuden, så att de kommer åt materialet på FSL:s webbsidor för ändamålet. Från och med den 14 maj ordnas de kongressförberedande kurserna.

Eventuell stadgeändring Kongressen 2018 upptar förutom de stadgeenliga ärendena också en proposition som berör ändringen av förbundets stadgar. Ärendet härstammar från kongressen 2014.

– Detta har förmodligen diskuterats i föreningarnas styrelser, sade Wikström.

Stadgeförändringen innebär att kongressen slopas och förbundsfullmäktige blir förbundets högst beslutande organ.

Kongressen 2018 följer emellertid inledningsvis de nu gällande stadgarna och ärenden behandlas i vanlig ordning förutom punkten ”val av fullmäktigeledamöter”.

Om de nya stadgarna antas, träder de i kraft omedelbart och val av fullmäktige stryks från kongressens lista. Istället ajourneras kongressens möte och ett valmöte hålls vid vilket man väljer fullmäktigeledamöter för en mandatperiod på fyra år.

Valmötet hålls i framtiden i samband med fullmäktiges vårsammanträde samma år som en ny mandatperiod börjar.

Nästa valmöte hålls alltså i samband med fullmäktigesammanträdet våren 2022. Allt detta förutsatt att de nya stadgarna antas vid kongressen. För att stadgeändringen skall godkännas krävs att den understöds av minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna.

Föreningarna bör därför före kongressen ha utsett ett ombud för valmötet och kandidater till fullmäktige i enlighet med förslaget till nya stadgar. Ifall de nya stadgarna träder i kraft har föreningar med 1–199 medlemmar en fullmäktigeledamot, föreningar med 200–399 två fullmäktigeledamöter och föreningar med över 400 medlemmar har tre fullmäktigeledamöter. Varje ledamot bör ha två suppleanter.

Detta för att undvika problem då en fullmäktigeledamot exempelvis byter lärarförening.

Valombud med fullmakt Föreningens valombud för valmötet har lika många röster som föreningen har platser i fullmäktige. Också valombudet skall ha en fullmakt från sin förening, men behöver enligt de nya stadgarna ingen suppleant.

En förening kan inte nominera flera kandidater än antalet fullmäktigeledamöter den är berättigad till.

– Medlemsföreningarna bör dock vara beredda på att fullmäktige för 2018–2022 kan väljas antingen enligt nya stadgar eller nuvarande stadgar, påpekade Jan-Mikael Wikström.

Enligt nuvarande stadgar sker fullmäktigevalet under kongressen och föreningarna behöver inte i förväg utse kandidater, de nomineras under mötet.

Således skall föreningarna på sina medlemsmöten välja: 1. Kongressombud ( jämte suppleant/-er).

2. Ett valombud (för valmötet enligt de nya stadgarna, ifall de godkänns).

3. Fullmäktigekandidater (enligt de nya stadgarna).

Ifall någon förening redan nu haft sitt vårmöte och inte valt dessa ombud och kandidater, bör föreningen ordna ett extra föreningsmöte. Kallelsen till detta möte utfärdas enligt stadgarna av föreningens styrelse minst fyra dagar innan mötet öppnas.

Kallelsen bör skriftligen tillställas samtliga medlemmar, eller ingå i tidningen Läraren eller i den på föreningens hemort mest spridda svenska dagstidningen. I kallelsen bör nämnas de ärenden som skall behandlas på mötet.

Detta extra möte är beslutfört om möteskallelsen utfärdats i enlighet med stadgarna.

– Det räcker med kallelsen i form av ett e-postbrev till medlemmarna, sade Jan-Mikael Wikström på föreningskursen, och til�lade att mötet inte behöver vara stort. Det räcker om ordföranden, sekreteraren och två protokolljusterare deltar. tom ahlfors

8

15.3.2018 • Nr 5

Metoo gjorde skolan en tjänst I kölvattnet av metoo-rörelsen gällande sexuella trakasserier har skolorna fått se om sina verksamhetsmodeller och uppdatera sina eller göra upp planer för jämställdhet. Utbildningsstyrelsen har nyligen på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet publicerat en guide för förebyggandet av och åtgärder för sexuella trakasserier i skolorna.

– Metoo har gjort oss en tjänst, gjort oss mera uppmärksamma och hjälper oss att sätta ord på fenomenet med sexuella trakasserier, säger Ellinor Hellman som är rektor för Storängens skola i Esbo.

Skolan har en plan för jämställdhet och likabehandling som uppgjorts för snart två år sedan. Också andra planer har uppgjorts, både gällande trivsel och säkerhet.

Planerna är förstås inte enbart skrivbordsprodukter, men den största nyttan med en plan är ofta att den för upp vissa saker på agendan, både för lärarna, personalen, eleverna och föräldrarna.

– Vi påminns om de stora frågorna, frågor som gäller kommunikation, goda relationer till andra människor. Att öva sig på sociala färdigheter är något som eleverna kommer att ha nytta av senare.

– För mig är det också viktigt att vi ser eleverna som enskilda individer och inte klumpar ihop dem enligt någon grupptillhörighet, såsom exempelvis kön.

Hyfsade duschar Indelning enligt kön sker självfallet i vissa naturliga sammanhang, som omklädningsrum och duschutrymmen. Just dessa ut-

rymmen förekommer ofta i berättelser om trakasserier i skolan.

– För det allra första anser jag att dessa utrymmen skall vara i sådant skick att man gärna är där. Oberoende av ålder har man rätt till hyfsade utrymmen, fastslår Ellinor Hellman.

Eleverna måste kunna tvätta sig efter gymnastiklektionen utan att känna sig iakttagna och besvärade.

– Helt i fred kan man ju inte vara i en skoldusch, men mellanväggar bör där finnas, säger Ellinor Hellman.

I Storängens skola finns mellanväggar eller draperier mellan duscharna. På flickornas sida är de kvar, medan de på pojkarnas sida hänger de rätt löst.

– Det går mera livat till på pojkarnas sida, vilket också handlar om könsroller eftersom det ju inte är alla pojkar som går åt mellanväggarna.

– Jag tror att också pojkarna vill ha integriteten som en mellanvägg erbjuder, men för en del väger det tyngre att profilera sig genom att slita ner dem, säger Hellman.

Att duscha är bara en av många vardagliga företeelser i en skola och självfallet inte direkt kopplad till sexuella trakasserier.

– Sexuella trakasserier är alltid ett uttryck för eller ett symptom på något och det handlar om brist på förståelse och respekt för andra människor, och på omognad.

– Vi måste tillsammans i skolan skapa en sådan kultur och miljö där vi kan prata om saker och inte är rädda att lyfta fram problem. Vi ska lita på varandra och ha kanalerna öppna.

Gällande sexuella trakasserier säger El-

linor att det ibland kan kännas tufft att ta striden och att via skolan försöka påverka, trots att alla vet att en stor del av intrycken kommer från världen utanför skolan. Man kan bara visa på alternativ.

– Men var görs det annars, frågar Ellinor Hellman.

Som nybliven modersmålslärare råkade Ellinor en gång ut för en situation i en klass där eleverna skulle diskutera en film. Diskussionen blev rasistisk och sexistisk, vilket berörde henne illa. Då hade hennes pappa sagt att en lärare inte kan förändra en enskild elev om det finns starka motsatta krafter omkring eleven utanför skolan.

Inget ropande av”homo” Storängens skolas plan för jämställdhet och likabehandling grundar sig på en kartläggning som hälften av skolans elever i åk 7–9 deltog i. Slutligen valde elevkåren ut de tre viktigaste konkreta aspekterna. Dessa var att lärarna skall behandla alla elever rättvist, att eleverna visar respekt för varandra och att det skall bli ett slut på att använda ordet ”homo” som skällsord.

– Det har fungerat, homo-ropandet har varit på nedgång. Men jag är förstås medveten om att det finns andra skällsord, säger Ellinor Hellman.

Utbildningsstyrelsen nyutgivna guide baserar sig till vissa delar på THL:s (Institutet för hälsa och välfärd) undersökning Hälsa i skolan som gjordes i fjol. Statistiken visar att det i bara 0–1 procent av de upplevda sexuella trakasserierna i skolan är någon i personalen som är förövaren. Vanligast är

att det är en skolkamrat som trakasserar.

– Jag sökte upp dessa siffror i statistiken, säger Ellinor Hellman.

– Jag vill inte sitta på några höga hästar, men jag anser att skolpersonal nog i allmänhet har ett mycket professionellt grepp om helheten i skolan.

– Visst kan vi uttala oss slarvigt och använda fel ord, som någon kan känna sig kränkt över. Då måste vi kunna be om ursäkt.

Den låga andelen lärare bland förövarna i THL:s statistik var en lättnad för Ellinor.

– Jag upplever att vi lärare nuförtiden har bättre koll på och insyn i varandras arbete. Men vi ska inte inbilla oss att vi har full koll. Allt som elever upplever som trakasserier måste redas ut.

Ellinor Hellman har diskuterat med manliga kolleger hur det känns för dem, om de kan uppleva en ängslighet för hur de upplevs av eleverna.

Då läraren går runt i klassen och hjälper händer det ibland att läraren kan klappa en elev på axeln. De manliga lärarna är ofta väl medvetna om att denna gest kan upplevas på olika sätt.

– Det är en helt annan sak för en manlig lärare att sätta sin hand på en elevs axel än för en kvinnlig.

– Det kan upplevas ojämlikt, men det viktiga är att vi lärare är känsliga i situationen och läser den rätt.

– Metoo förändrade vårt klimat och det är nu lättare att följa efter i de redan upptrampade spåren, säger Ellinor Hellman. text och foto: tom ahlfors

9

15.3.2018 • Nr 5

Tillsammans i Ingå:

Än lever byskolan!

Trots att Degerby skola har vuxit så det knakat sedan den byggdes på 1960-talet har känslan av en liten byskola inte gått förlorad. Tillsammans med tvåspråkiga Degerby daghem och Degerby filialbibliotek bildar den ett bildningscentrum som fostrar barn från blöjåldern in i tonåren.

En uppstoppad uggla iakttar vaksamt den lilla soffgruppen där rektor Magnus Ljungqvist och Degerby daghems pedagogiska ledare Marika Gröhn har makat sig tillrätta.

Golvet är täckt av en röd plastmatta och dörrarna till de olika klassrummen lyser inbjudande i naturliga varma träfärger. Degerby skola är så långt i från ett hypermodernt och stilrent skolkomplex man kan komma. I stället är byggnaden – som ursprungligen dessutom var två skilda byggnader – en organisk helhet som har expanderat i takt med att elevantalet har vuxit.

Stort och smått – Vi har försökt behålla känslan av en liten byskola. Vi är en liten skola i stort format, säger Ljungqvist.

Han kom till Degerby skola 1995 när Barbro Backman – känd från otaliga teaterensembler – var rektor. På den tiden var de endast tre lärare. Då verkade inte heller Degerby daghem i radhuset intill.

– Där fanns lärar- och vaktmästarbostäderna, minns Ljungqvist.

Efter Porkalaparentesen Ursprungligen grundades Degerby skola för att fylla det hål som uppstod när Sovjetunionen återbördade Porkala arrendeområde 1956.

– Här fanns massor med skolbyggnader från tiden innan Porkalaparentesen, men ingen skola.

Man höll taklagsöl i Degerby skola 1961 och som första rektor fungerade Fritz Bergdahl. Den första vintern i skolan frös alla, eftersom man hade lagt in dåliga fönster, säger Ljungqvist.

Marika Gröhn kom till huset 2012. I dag basar hon över fyra avdelningar, tre svenskspråkiga och en finskspråkig.

Hon berättar att arbetet med att föra samman de två språk-

grupperna är något som kräver en aktiv insats av personalen.

– Vi har märkt att de inte självmant leker med varandra om vi inte tar initiativ. Man skulle tro att de leker över språkgränserna, men de gör faktiskt inte det. De håller sig för sig själva av eget val, säger Gröhn.

– Vår målsättning är att de ska bekanta sig med det andra språket – och det kan de förstås inte undgå att göra. Redan att de hör det andra språket varje dag gör mycket.

Alldeles intill Degerby skola ligger dessutom privatdaghemmet The International Childcare and Education Centre (ICEC), som erbjuder eftermiddagsverksamhet med engelska språkduschar.

– Vi är en trespråkig kulle på åkern, säger Magnus Ljungqvist.

Lek och lärande I daghemmets myshörna sitter Saga, Clara och två flickor som båda heter Vilma. De är alla fyra år. På frågan om vad de gillar att göra på dagis blir det samstämda svaret: – Att leka.

– Med varandra, förtydligar den ena Vilma.

Tre av de fyra tjejerna är tvåspråkiga, men alla kan de leka på bägge språken. Bäst tycker de om att leka häst tillsammans.

Marika Gröhn berättar att inlärningen vid daghemmet sker genom lek.

– Dofta på den här, säger hon och lyfter fram en vinröd slips.

Parfymdoften är stark.

– Den här hittade vi i morse tillsammans med ett brev. Det är sjörövar-Fabbe som har varit i farten igen, säger Gröhn.

Hon förklarar att den fiktiva karaktären Fabbe är ett sätt att sporra barnen att lära sig genom mer engagerande inlärningsmetoder.

– Den här gången kommer de att få följa hans ledtrådar ut i naturen. Speciellt för Degerby daghem och skola är att naturen är den tredje pedagogen. Dessutom har vi kyrkan på promenadavstånd och biblioteket här i huset, säger Gröhn.

Bibban är toppen I jämförelse med det toppmoderna biblioteket i Ingå kyrkby ser Degerby filialbibliotek närmast ut som ett museum. Det lackade trägolvet knarrar hemtrevligt när man går över det och i en burk ovanför lånedisken står en låda med gammaldags stämpelkort. Men tittar man närma-

re på hyllorna upptäcker man snart att här finns det allra senaste inom barn- och ungdomslitteraturen.

Degerby filialbibliotek är öppet varje torsdag mellan 8 och 11.45 när barnbibliotekarie Sonja Petrell-Auvinen eller hennes kollega Barbro Nystedt kommer på besök från huvudbiblioteket i Ingå kyrkby. Det hör till höjdpunkterna på veckan för eleverna och daghemsbarnen.

– Tidigare var biblioteket öppet också en kväll i veckan, men den turen drogs in på grund av för få kunder, säger Magnus Ljungqvist.

– Då var vi oroliga att det innebar början på slutet för biblioteket. I stället specialiserade det sig på barn- och ungdomsböcker och fick ett uppsving. En helt vanlig torsdag besöker så gott som alla av skolans och daghemmets nästan 160 barn biblioteket, säger Ljungqvist.

Vägg i vägg med biblioteket ligger slöjdsalen där en grupp fjärdeklassare jobbar under läraren Cilla Törnblom-Backmans vakande öga. Elis och Anton arbetar på varsin segelbåt.

 Degerby skola är en liten skola i stort format. Här bygger Anton och Elis segelbåtar.

Om snällhet Vad är det bästa med Degerby skola?

– Alla är snälla här! I vissa skolor vågar lärarna inte säga till när någon mobbar fastän de vet om det, men här vågar alla lärare göra det, säger Anton.

– Här är bra för det här är en skola där man till exempel slänger minst mat av alla skolor, säger Elis.

Degerby skola kunde förra våren hissa Grön flagg, som ett bevis på att det är en skola som stöder ett aktivt och långsiktigt arbete för hållbar utveckling.

Långsiktig är också fostran vid Degerby daghem och Degerby skola. Undervisningen rör sig hela tiden mot en allt mer sömlös övergång mellan daghem och skola. Här är Degerby en föregångare.

– Vi får följa med våra barn väldigt länge, säger Gröhn.

– På julfesterna får man se barn som man har skött om sedan de var små parvlar stå på scenen och vara stolta. Jag har alltid näsduk med, det är så rörande.

– Efter att de har fortsatt till högstadiet ser man dem mer sällan. Eller, man ser dem förstås hänga utanför matbutiken inne i byn. Men det är kanske inte riktigt lika givande, säger Magnus Ljungqvist. text och foto: benjamin lundin

 Rektor Magnus Ljungqvist och Marika Gröhn, pedagogisk ledare, håller i trådarna.

 Saga, Vilma, Vilma och Clara leker både på svenska och på finska.

10

15.3.2018 • Nr 5

kolumnen amanda audas-kass Modersmålslärare och författare

Gratis reklam Lärarutbildningen behöver inte längre lägga några pengar på marknadsföring. Så länge medierna fortsätter skriva om läraryrket och så länge människor fortsätter härja i kommentarsfälten får lärarutbildningarna en massa gratis reklam.

För när man läser kommentarerna, nu senast kring den löneuppgörelse som diskuterades i början av mars, framstår läraryrket onekligen som ett oerhört lockande alternativ. Lärarna jobbar tydligen bara några få månader om året och då dessutom bara någon enstaka timme före lunch och eventuellt någon efter. Det finns – om man ska tro kommentarerna – absolut ingen orsak för lärarna att klaga på någonting alls.

Så varför vill då inte alla vara lärare? Varför är kön till lärarutbildningarna inte kilometerlång? Varför finns det då så många lediga lärarjobb?

Det är helt klart något som inte stämmer. Det finns uppenbarligen något som avskräcker, som inte ens sommarmånaderna biter på. Och som är svårt att hitta i kommentarsfälten.

I mötet med de här kommentarerna är det frestande att börja försvara mig själv och mina kolleger. Att redogöra för den faktiska arbetstiden och därmed visa på idiotin i att hävda att lärare jobbar så lite att de förlorat sin rätt att klaga på något alls. Men jag ids inte. Konstaterar bara stillsamt att jag verkligen inte känner igen mig själv eller mitt jobb i kommentarerna. Inte alls.

Det borde ligga i allas intresse att de lärare som tar hand om våra barn är människor som kan sitt jobb, brinner för sitt jobb och som behandlar barnen på bästa tänkbara sätt.

Och det är ju inte så konstigt. Ganska få av dem som kommenterar vet egentligen vad de talar om. Att alla någon gång har gått i skola betyder faktiskt inte att alla vet hur det är att vara lärare. Och nej, det vet man inte heller bara för att man en gång var på prao i sin gamla lågstadieskola. Eller för att man vikarierade lite under studietiden.

Jag vet att jag inte är objektiv, men jag tänker ändå att det är intressant att så många verkar tycka att lärare har det alldeles för bra. Och det blir på något sätt ännu mera intressant med tanke på att många av oss någon gång kommer att lägga det absolut dyrbaraste vi har i händerna på just en lärare.

Det borde ligga i allas intresse att de lärare som tar hand om våra barn är människor som kan sitt jobb, brinner för sitt jobb och som behandlar barnen på bästa tänkbara sätt.

Om vi aktivt försämrar lärarnas arbetsvillkor kan vi redan ganska snart ha en situation där nästan ingen vill vara lärare. Och det kan med mycket stor sannolikhet betyda att vi i framtiden blir tvungna att lägga våra barn i händerna på en inkompetent, desillusionerad person med absolut noll sociala färdigheter. För alla de som kunde och ville valde ett jobb med bättre villkor och högre lön. Vill vi faktiskt ha arbetsmarknadens absoluta bottenskikt i klassrummen?

Massivt konflikthot i Danmark Avtalsförhandlingarna för de offentligt anställda har strandat i Danmark. Nu varslar fackförbunden om strejk den 4 april.

Arbetsgivarna sekunderar med ett hot om en massiv lockout, som drabbar bl.a. anställda i skolor och daghem. Lockouten ska, enligt planerna, träda i kraft den 10 april.

Fackens primära mål är att de offentligt anställda får reallöneökningar i denna avtalsrörelse.

Förhandlingsorganisationen Forhandlingsfællesskabet, som för de kommunala gruppernas talan i förhandlingarna, säger att tiden är inne att säkerställa höjda reallöner för alla danska löntagare. De offentligt anställda upplever att de har hamnat på efterkälken under de senaste åren.

Samtliga lärargrupper Den planerade strejken berör bl.a. lärare, förskollärare och pedagoger. Med pedagoger avses i första hand anställda vid morgon- och eftermiddagsverksamheten för elever.

Den kommunala strejken, som kan inledas tidigast den 4 april, berör tusentals fackmedlemmar.

Inom Danmarks laererforening DLF berör strejkvarslet 5 516 lärare anställda vid 171 folkeskoler i 10

kommuner.

Också de statligt och regionalt anställda är på barrikaderna och beredda för konfliktåtgärder. I Danmark finns många privatskolor, som sorterar under det statliga lönesystemet. Frie Skolers Lærerforening FSL har också varslat om strejk, som berör omkring 1 000 anställda vid 58 friskolor.

Historiskt i gymnasierna Gymnasielärarna är statligt anställda. Gymnasieskolernes laererforening GL har varslat om strejk i 18 gymnasier. ”Det er historisk. Der er formodentlig ingen aktive gymnasielærere, der har prøvet at være i konflikt, idet gymnasielærere ikke har været involveret i en konflikt siden efteråret 1969”, omtalar GL. Arbetsgivarna inom det statliga, regionala och kommunala området meddelade den 7 mars om att man förbereder en omfattande lockout från den 10 april. Lockouten innebär att arbetstagare utestängs från sina arbetsplatser och blir utan lön.

Inom kommunsektorn hotas ca 250 000 anställda av lockout. Inom statliga området berörs ca 120 000 anställda av hotet om lockout. c-e rusk

Het fransk debatt om mobilförbud Mobiltelefoner väcker inte debatt endast i Sverige och Finland. I Frankrike vill utbildningsministern att de ska bannlysas i skolorna. Men lärarfacken tycker förslaget är populistiskt.

Franska elever ska inte få använda sina mobiltelefoner när de befinner sig innanför skolgrindarna. Ett totalförbud ska träda i kraft från och med höstterminen, och gälla till och med högstadiet. Det säger utbildningsministern Jean-Michel Blanquer.

Lärarnas tidning berättar om den franska uppståndelsen och debatten.

Exakt hur lagen ska se ut har ministern inte talat om ännu, men han hävdar att målet med förbudet är att skydda folkhälsan.

Men lärarfacken är skeptiska, trots att de håller med om att telefonerna ställer till med fler och fler problem.

— Barn kan förhindras i sin utveckling om de är klistrade framför sina mobiler. De kan få problem med koncentrationen. Vi vet ju också att det förekommer trakasserier mellan eleverna på sociala medier, säger Joëlle Noller. Hon är generalsekreterare för facket SNUIPP-FSU i regionen Moselle.

Hon arbetar som speciallärare i grundskola. I de

lägre klasserna är det fortfarande ovanligt att eleverna har telefoner, men på högstadiet har de flesta eleverna en smartphone.

Michel Richard är vice generalsekreterare inom skolledarfacket SNPDEN-Unsa, och var fram tills nyligen rektor på en högstadieskola i Versailles. Han har upplevt en snabb förändring av elevernas aktiviteter på rasterna.

— De har slutat leka på skolgården. I stället sitter de ensamma eller i mindre klungor och stirrar på sina mobiltelefoner.

Det finns redan i dag en generell bestämmelse i Frankrike om att telefonerna ska vara avstängda under lektionstid.

Trots detta är facken alltså tveksamma till en lag om att telefonerna ska vara avstängda under hela skoldagen, inklusive lunchrasten.

En anledning är att facken inte förstår hur lagen ska kunna utformas utan att skolorna bryter mot grundlagsstadgade principer om individens frihet.

— Många föräldrar vill ju att barnen har en telefon med sig i skolan, för att de ska kunna nå dem, säger Michel Richard.

Facken undrar också hur det är tänkt att kontrollen av mobilförbudet ska ordnas.

insänt Intresserad av skolhistorik?

I Vasa finns en uppsättning årgångar av tidningen Lärarens tidgaste utgåvor börjande från årgång ett fram till 70-talet. En del är inbundna, meddelar Trygve Forsstén, i ett brev till redaktionen.

Tidskrifterna kan hämtas kostnadsfritt från Vasa, delar eller

hela klabbet. Kontakta Trygve på e-postadressen trygve.forssten@ bioaq.fi.

Tidningen Läraren har ju utkommit oavbrutet i 125 år. Petrus Nordmann började ge ut Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan år 1894 som efter tre utgivningsår bytte namn till Tidskrift för folk-

skolan.

Så fick tidskriften heta i sju decennier till år 1965 då det nya namnet Skolnytt lanserades, med undertexten Tidskrift för folkskolan. År 1970 tog man steget ut och avskaffade underrubriken och 1975 fick tidskriften namnet Läraren.

11

15.3.2018 • Nr 5

Femtio år med läsfärdighet En av fem 15-åringar i Europa saknar grundläggande läsoch skrivfärdigheter. Det innebär svårigheter att få jobb och dessa unga riskerar att hamna i socialt utanförskap.

Problemet växer nu i flera länder. Lärarna brottas med problemet att kunna motivera de unga till läsning av längre texter i en värld som översvämmas av snuttexter.

Finnish Reading Association, FinRA, är en förening som vill främja praxis i undervisning och inlärning och som arbetar för

ökad läskunnighet. Var och en som bor i Europa har rätt att få tillägna sig en funktionell läs- och skrivfärdighet.

I decennier har FinRA lyft fram inlärningens och läs- och skrivfärdighetens betydelse. Föreningens syfte är att erbjuda ett forum för praktiker, forskare och administratörer. FinRAs nationella och internationella seminarier och konferenser bidrar till professionell utveckling för samtliga målgrupper i samarbete för att öka de ungas motivation för läsning.

Forskare och pedagoger från föreningens hemort Jyväskylä

har varit väl framme i föreningen. Under senare år har Åbo kallat till två stora internationella konferenser som ordnats i samarbete med skolväsendet i staden.

I år fyller FinRA 50 år. FinRA ger ut tidskriften Kielikukko som utkommer med fyra nummer per år. Redaktionen fokuserar på ny forskning och dess tillämpning i klassrummet och välkomnar artiklar på både finska, svenska och engelska. Ledstjärnan är att överbrygga klyftan mellan den teoretiska forskningen och vardagens realiteter i klassrummet och förskolan.

OAJ vill se tutorlärare i gymnasiet Studiehandledarnas och speciallärarnas roll stärks i propositionen till ny gymnasielag.

Lärarfacket OAJ är försiktigt positiv till propositionen i sitt yttrande, som har getts till undervisnings- och kulturministeriet. Trots den stränga tidtabellen har ministeriet manglat fram ett realistiskt lagförslag, resonerar OAJ. OAJ samarbetar med ministeriet i många fall. Det gäller också förslaget till ny gymnasielag, där OAJ har haft sin slev i grytan.

Olavi Arra, specialsakkunnig vid OAJ, är särskilt nöjd med for-

muleringarna om rätten till specialundervisning och tillräcklig studiehandledning. Men OAJ påpekar att detta förutsätter att det faktiskt anställs lärare som handhar dessa uppgifter.

– En individuell handledning förutsätter att en studiehandledare har högst 200 studerande att handleda. Statsmakten bör för sin del säkerställa att det utbildas tillräckligt med speciallärare, säger Arra i en kommentar till oaj.fi.

OAJ värdesätter beslutet om att inte öppna timfördelningen. På detta sätt kan man fokusera på nödvändiga åtgärder såsom

den pedagogiska utvecklingen och samarbetet mellan läroanstalter.

I lagförslaget nämns att examinander kan ta om studentprov obegränsat, men OAJ kallar detta en felaktig, dyr och administrativt besvärlig väg att gå.

Lagförslaget är inte den sista etappen när det gäller att utveckla gymnasiet. På OAJ:s önskelista finns bl.a. tutorlärare och kvalitetskriterier för gymnasieutbildningen.

Lagpropositionen torde avges till riksdagen senare i vår. c-e rusk

Filmer stöttar studiestart Övergången från gymnasiet till universitetsstudier kan vara utmanande. Projektet Studera smart har gjort fem videoklipp för gymnasiestuderande, studiehandledare, lärare och föräldrar.

Videoklippen om studiefärdigheter, lärande och studenternas universitetschock har gjorts med bidrag från Svenska kulturfonden.

Forskningsprojektet Studera smart har sedan 2014 drivits vid Helsingfors universitet och är ett av de strategiska gymnasieprojekt som Kulturfonden satsat på under åren 2014-2016. Projektet, som

fått sammanlagt 250 000 euro från Kulturfonden, har främst fokuserat på hur gymnasiestuderande kan utveckla sina studiefärdigheter och förbereda sig för fortsatta studier. I projektet medverkade tio gymnasier i hela Svenskfinland.

- Under projektets gång märkte vi att många gymnasiestuderande och första årets studerande behövde stöd för att komma igång med sina högskolestudier. Det finns mycket information om studiefärdigheter från andra länder men vi ville producera ett material för och med svenskspråkiga studerande i Finland, säger universitetslektor Monica Londen som le-

der projektet tillsammans med Katarina Perander-Norrgård, doktorand i pedagogik.

De fem videoklippen, som är en av de verksamheter som Studera smart satsat på, handlar om hur man kan studera på ett smartare sätt och samtidigt förbereda sig för universitetsstudier. Videoklippen baserar sig bland annat på forskningsresultat från Studera smart-projektet.

Dessutom berättar några studerande om sina egna erfarenheter och upplevelser kring bland annat tidshantering, tidstjuvar, studiestrategier och att flytta hemifrån.

Långa dagar hämmar sig Långa arbetsdagar leder till nedsatt välbefinnande för anställda med sakkunnigyrken.

Detta framgår av en undersökning av Arbetshälsoinstitutet, där man utredde sambandet mellan arbete och välbefinnande i sakkunnigyrken.

Arbetshälsoinstitutet rekommenderar att anställda som arbetar med sakkunniguppgifter ges stöd och utbildning i tidsanvändning. Speciellt viktigt är detta för personer i chefsposition, alltså

t.ex. rektorer.

– Det är bra att komma överens om gemensamma regler för personalens tillgänglighet, hantering av brådskande uppdrag och ändamålsenlig tidsanvändning.

– Man kan t.ex. komma överens om att medarbetarna under vissa perioder måste kunna nås snabbare än vanligt.

– Dessa perioder uppvägs av att det däremellan finns lugnare perioder, förklarar äldre forskare Annina Ropponen vid Arbetshälsoinstitutet.

Resultaten av undersökningen visar att chefsarbete medför längre arbetstid. 79 procent av svarandena upplevde att arbetet förutsatte ständig tillgänglighet och över hälften strävade efter att reagera omedelbart på e-postmeddelanden.

Användningen av smarttelefoner förlänger arbetstiden och försämrar välbefinnandet, medan möjligheten att påverka tidpunkten för arbetsdagens början och slut är en sak som stärker välbefinnandet.

möten och kurser ○ ○ Tammerfors svenska lärarförening håller stadgeenligt vårmöte to 22.3 på The Back Room (Papinkatu 19), 17.30-19.00. Bekväma kläder! Anmäl ditt deltagande senast 19.3. ○ ○ Jakobstad-Larsmo lärare och Pedersöre lärarförening kallar sina medlemmar till vårmöte torsdagen den 22 mars klockan 18.00 på Jakobstads gymnasium i Jakobstad. Under respektive förenings möte behandlas stadgeenliga ärenden samt val av föreningarnas delegater till FSL:s förbundskongress 2018, val av ombud för kongressens valmöte och val av föreningarnas representanter till FSL:s fullmäktige samt två personliga suppleanter till dessa förrättas. ○○ ○ ○ Nykarleby lärarförening kallar till vårmöte onsdagen den 23 mars kl 18.00 i Munsala skola. Stadgeenliga ärenden. Under mötet förrättas val av kongressdelegater samt suppleanter, valombud och fullmäktigedelegat samt suppleanter. Efter mötet blir det diskussion kring aktuella frågor, rundvandring i skolan och servering. ○ ○ Helsingfors svenska lärarförening rf kallar sina medlemmar till vårmöte måndag 26.3.2018 kl 18.00 i Grundskolan Norsen, Unionsgatan 2 (gårdssidan). Stadgeenliga ärenden behandlas. Kongressombud, kandidater till fullmäktige/fullmäktigerepresentanter, valombud och en ny förtroendeman väljs. Under mötet bjuds deltagarna på mat. Bindande anmälningar till hsl.blankett.fi (lösenord Varmote18). Sista anmälningsdag 19.3.2018. Alla medlemmar välkomna. ○ ○ Kustvägens lärarförening kallar till vårmöte på restaurang Sågen i Ingå med middag tisdag 27.3 kl. 18.00. Sista anmälningsdag lördag 17.3 till carola.backstrom@edu.siuntio.fi. Meny: Buffetbord med sallader, stekt abborre med remouladesås och rostade rotsaker, vitchokladkaka med hallonsås. ○ ○ FSL:s styrelse sammanträder 24.4.2018 i Tammerfors, Scandic Tampere City. ○ ○ Fullmäktiges vårsammanträde 25–26.4.2018 i Tammerfors, Scandic Tampere City. ○ ○ FSL:s styrelse sammanträder 5.6.2018 i Helsingfors, FSL:s kansli. ○ ○ Förbundskongress 6–7.6.2018 på Hotell Hilton Fiskartorpet i Helsingfors.

lediga jobb

KRONOBY KOMMUN Rektor till Kronoby gymnasium.

Mera info: www.ostrobotniajob.fi.

Sök senast 22.3.2018.

12

15.3.2018 • Nr 5

vägen till yrket

Ingen strömlinjeformad karriär Det går inte att tala om en strömlinjeformad lärarkarriär när det handlar om Frits Olaussen, styrelsemedlem i Nykarleby lärarförening. Han började utbilda sig till klasslärare vid fyllda fyrtio år. Före det arbetade han som elektriker i tjugo år.

1976 inledde 16-åriga Karlebybon Frits Olaussen sina studier till elektriker i yrkeskolan i Jakobstad. Efter examen jobbade han en tid i Karleby, innan han flyttade till Jakobstad och grundade ett elföretag med två andra elektriker, som Frits träffat under sin militärtjänstgöring.

– Jag var specialiserad på att linda elmotorer, vilket är en smal nisch inom elbranschen, säger Frits och redogör för vad det innebär, men eftersom detta är en facklig tidskrift för lärare skall detta inte öppnas mera.

Företaget gick bra.

– I Nykarleby fanns det vid den tiden många elmotorer, främst i foderköken som levererade mat till minkfarmarna.

 Frits Olaussen har gått från elektriker till klasslärare – en väg som inte saknar spänning.

Det var inte för att söka spänning i tillvaron som han bytte bransch. Snarare handlade det om ekonomiska realiteter i samhället som gjorde att hans elföretag inte ville bära sig. Bland annat upplevde han och hans kolleger pälskrisen i slutet av 1980-talet.

– Vi försökte då rikta in oss på installationsarbeten i stället, men till slut kom den stora ekonomiska krisen på 1990-talet och då blev

det väldigt kärvt.

– Då lade vi ner företaget och sålde lösöret. Då hade vi alla jobbat utan betald semester i nästan tjugo år.

Lyckligtvis fick Frits genast nytt jobb i Jakobstad inom livsmedelsbranschen som underhållsmontör, där han jobbade i ett par år.

– Då började fundera på om jag borde göra något annat än skru-

va på grejor som inte fungerar. Jag tyckte att det måste finnas något annat i livet.

Elektrikern Frits blev inte amper utan började funderade på nästa steg. Många i hans bekantskapskrets var lärare och en av dem jobbade dessutom på pedagogiska fakulteten vid Åbo akademi i Vasa. Hon uppmanade Frits att söka in, vilket han gjorde år 2004 med lyckat resultat.

– Det var nog intervjun som gjorde att jag kom in för skolbetyget var inte så bra, säger Frits.

Under åren sedan han blev färdig har han jobbat på åk 10 – det så kallade ”Basecamp” – i Kronoby folkhögskola. Det stortrivdes han med. Dessvärre fick också det jobbet ett slut på grund av ekonomiska realiteter.

För tillfället jobbar han som 57-åring för första gången som klasslärare för en åk 3 i Nykarleby, i nya Normens skola, eller Zachariasskolan som den ska heta inom kort.

Jobbet får inte Frits att slå en volt av sprakande glädje. Han trivs inte riktigt.

– Lätt är det inte. Jag har inga rutiner för hur man bemöter elever i åk 3. Jag kan inte använda mina erfarenheter från åk 10, säger han, men tillägger att han nog känner sig omtyckt av eleverna.

– Men jag vet ju inte hur det går. Jag får mycket litet feedback från föräldrarna. Är det så att de inte vågar ringa mig?

Frits ser sig inte som klasslärare i framtiden, ej heller som elektriker. Nå, säger Frits, man skall inte utvärdera under resans gång.

– Så här ser nu min historia ut, säger Frits. text och foto: tom ahlfors

bakbrädet Robotfärdmedel på väg. Trafikoch logistikområdet kommer att förändras avsevärt under de två följande årtiondena, berättar Utbildningsstyrelsens färska prognostisering av kompetens- och utbildningsbehov. Den största förändringen kommer att ske när självstyrda robotfärdmedel blir allt vanligare då vi närmar oss 2030-talet.

Det behövs fortfarande förare på 2020-talet, men uppgifterna för lagerarbetare och inom ekonomiförvaltning kommer att minska snabbt och arbetsbeskrivningarna förnyas. Autopiloter kommer att blir vanligare på 2030-talet, vilket kan innebära avsevärda personalminskningar särskilt i fråga om förare inom kollektivtrafiken.

For ladies only. I höst erbjuder Karleby ett tillvalsämne för enbart flickor. Det är svenska högstadiet Donnerska skolan som

erbjuder kursen Bella, omtalar svenska.yle.fi den 23 februari.

På den ska flickorna bland annat genom rollspel och diskussioner bygga sin självkänsla och identitet.

– Bakgrunden är att skolans lärare har märkt att flickorna ofta mår lite dåligt, De har ångest och tar stress över skolarbetet. Syftet med kursen är att främja flickornas hälsa och välbefinnande, berättar studiehandledare Annika Wiklund.

Rundhänt gåva. Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne firar 100 år i år. För att uppmärksamma jubileet gör stiftelsen flera stora donationer och satsningar till ett sammanlagt värde av cirka 6,2 miljoner euro, omtalar Vasabladet den 28 februari. ”Satsningarna är sådana som på lång sikt har stor betydelse för barn och unga”, uppger stiftel-

sens vd Gun Sandberg-Wallin i ett pressmeddelande.

Bland annat har stiftelsen beslutat att verkställa en bestående professur i småbarnspedagogik vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa och en bestående professur i småbarnspedagogik vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet.

Integration på svenska. Esbo ska förbättra möjligheterna för invandrare att gå i daghem, grundskola och i andra stadiet på svenska. Det här beslöt Esbofullmäktige i samband med att stadens integrationsprogram godkändes, omtalar svenska.yle.fi den 27 februari.

– Vi vill att barn och unga med främmande modersmål kommer in i de svenska daghemmen och skolorna. Det är viktigt med mångsidiga språkkunskaper för alla. I dagens läge sägs det vara

möjligt, men i praktiken ska invandrare som väljer bildning på svenska kämpa genom en tät och snårig byråkratisk djungel.

Det vill vi råda bot på, säger Bo Lönnqvist (SFP, bilden), som kom med förslaget vid fullmäktiges sammanträde.

Specialexperter synade skoldag.

Hur kan man utveckla skoldagen genom att införa verksamhet utanför lektionstid? Denna intrikata fråga vill undervisnings- och kulturministeriet gärna syna och då behövs nya perspektiv.

Alltså ordnades den 13 mars ett seminarium med två inbjudna specialsakkunniga. På plats var professorerna Gil G. Noam

från Harvard university i Förenta staterna och Sang Hoon Bae från Sungkyunkwan universiity i Sydkorea.

Svenska på ettan. Stadsstyrelsen i Jakobstad vill ge finskspråkiga elever möjlighet att läsa svenska som tillvalsämne redan i ettan, omtalar svenska. yle.fi den 5 mars.

Stadsstyrelsen i Jakobstad godkände på måndag en motion om att ettorna får välja svenska som tillvalsämne eller att svenska ingår i någon klubbverksamhet i skolorna från och med i höst.

I Itälä skola finns det redan nu en tillvalsklubb i svenska som kallas Chilla och Chatta.