Läraren 5 2021

ord för ord Ett lärarregister skulle ge oss en helhetsbild av lärarbehovet i framtiden. Ю r sidan 3

11.3.2021 • Nr 5 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

One woman band

Gitarrerna och ukulelerna hänger oanvända i musiksalen. Musiklärare Marina Lindholm i Grankulla gör sitt bästa för att eleverna skall få praktiska spelövningar trots distansundervisningen.

Ю r läs mera på sidan 4

Musiklärare Marina Lindholm har ibland lånat ut instrument till studerandena för att de skall kunna spela hemma. foto: tom ahlfors

Permitteringshoten som kom av sig Också om en kommun fattat beslut om permittering av undervisningspersonalen behöver permitteringarna inte bli av. Det visar händelserna i till exempel Karleby och Lovisa, där fackligt engagemang fått besluten att dras tillbaka.

Krishantering i läroplanen ”Tänk om forskningen kring att växa genom kriser och praktisk tillämpning av den kunde vara en del av läroplanens skrivningar om välbefinnande!”

Register över lärare på gång Undervisnings- och kulturministeriet gör en utredning om huruvida ett lärarregister bör grundas för att få bland annat korrekt information om lärarsituationen i landet.

ÅSE FAGERLUND Kolumnen

Ю r sidan 5

Ю r sidan 10

Ю r sidan 3

2

11.3.2021 • Nr 5

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Farsartad beslutsprocess

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Pukkinen försvårades situationsbedömningen av att verksamhetsområdet innefattar fem sjukvårdsdistrikt och mer än 80 kommuner. Beslutet dröjde eftersom man måste se till situationen i hela området.

Det försatte kommunerna, och inte minst undervisningspersonalen, i en besynnerlig limbo i Österbotten. Oskäligt länge tvingades man vänta på ett beslut.

Då regionförvaltningsverket (RFV) inte gav klara besked fattade flera kommuner själva beslut om att övergå till distansundervisning. Men alla hade säkert gärna haft RFV:s beslut att luta sig emot. Att övergå till distansundervisning kan nämligen inte ske på lättvindiga grunder.

I den meningen är det bra att RFV är noga med lagenligheten. Men det var synnerligen beklagligt att beskedet drog ut på tiden. Oansvarigt, beskrev en österbottnisk bildningschef RFV:s agerande.

Men den största skuggan bör ändå inte falla på Regionförvaltningsverken. Det är nog regeringen som har trampat på en mina i det här fallet och bör se sig i spegeln. Kommunikationen har varit luddig och skapat en enorm förvirring på fältet. Att det skulle bli aktuellt med distansundervisning i större utsträckning borde inte ha kommit som någon överraskning för regeringen och man hade kunnat bädda för en smidigare övergång.

Att det skulle bli aktuellt med distansundervisning i större utsträckning borde inte ha kommit som någon överraskning för regeringen.

Våren är på kommande och förhoppningsvis också era motioner Coronapandemin och alla exceptionella arrangemang har garanterat fött diskussion kring allt från avtalsfrågor till digitalisering och arbetshälsa. För fram era tankar och förslag till förbundets högsta beslutande organ!

Genom att sända in en motion eller ett intiativ kan en medlem, medlemsgrupp eller förening påverka FSL att jobba med, för eller kanske till och med mot någonting.

FSL inFormerar

Den 25 februari meddelade regeringen med statsminister Sanna Marin i spetsen att från och med den 8 mars är det distansundervisning som gäller i tre veckor i åk 7–9 samt på andra stadiet i de regioner som befinner sig i pandemins spridnings- eller accelerationsfas.

Problemet var dock att regeringen inte hade befogenheter att fatta ett sådant beslut. När hela landet för ett år sedan gick över till distansundervisning skedde det inom ramen för beredskapslagen. Men beredskapslagen är inte längre i kraft och då måste normal lagstiftning följas.

Det innebär att skolorna först måste stängas genom beslut enligt 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar av antingen regionförvaltningsverket eller det kommunala organ som ansvarar för bekämpning av smittsamma sjukdomar. Och därefter fattar utbildningsanordnaren beslut om exceptionella undervisningsarrangemang (läs distansundervisning) enligt 20 a § i lagen om grundläggande utbildning.

Det var alltså en fråga för regionsförvaltningsverken, inte regeringen. Problemet var att vid till exempel regionförvaltningsverket för Västra och Inre Finland drog beslutet om det blir distansundervisning ut på tiden. Den springande punkten var om 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar uppfylls, det vill säga om distansundervisning är nödvändig för att förhindra spridningen av Covid-19. Enligt överdirektör Marko

Vårens fullmäktigemöte ordnas 21–22.4 och deadline för motioner är 24.3. För initiativ, som till skillnad från motionerna inte måste innehålla förslag på beslut, är deadline 14.4.

Information om hur man sänder in motioner och intitativ hittar ni på vår webb. Det går också bra att skicka mejl med era frågor till vår förbundssekreterare: jan-mikael.wikstrom@fsl.fi.

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

11.3.2021 • Nr 5

ordförord inger damlin Förbundsordförande

 Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen lämnar sin post. arkivfoto: jakke nikkarinen

OPH lämnar UBS Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen lämnar sin post för att bli generaldirektör för IBO som har hand om IB-programmen.

International Baccalaureate Organization (IBO) är en internationell organisation som har hand om IB-examen och IB-utbildningsprogram för barn och unga mellan 3 och 19 år. I IB-programmen deltar för närvarande fler än 1,4 miljoner elever och studerande i över 5 300 skolor i 158 länder. I Svenskfinland finns två gymnasier med IB-program; Mattlidens gymnasium i Esbo och gymnasiet vid Vasa övningsskola.

– Utnämningen till generaldirektör för IB-organisationen är en fin utmaning på ett personligt plan, men också ett bevis på uppskattning för det finländska kunnandet om utbildning, säger gene-

raldirektör Olli-Pekka Heinonen.

Under Heinonens ämbetsperiod gick Utbildningsstyrelsen och Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO samman år 2017 och bildade ett nytt ämbetsverk, vars kärnuppgift är att utveckla undervisningen och utbildningen samt främja internationaliseringen. Till ämbetsverket sammanslöts även studentexamensnämnden och Nationella centret för utbildningsutvärdering, som lyder under Utbildningsstyrelsen som fristående enheter.

– Utbildningsstyrelsen som under min ämbetsperiod som generaldirektör blivit till genom sammanslagningen av två ämbetsverk har hittat sin form som en kundorienterad utvecklingsorganisation som lever med sin tid och som har ett mervärde på samhällsnivå.

Därtill har också samarbetet mel-

lan de tre fristående myndigheterna fungerat bra. Det har varit en glädje att leda denna helhet, säger Heinonen.

Som Heinonens ställföreträdare innan en ny generaldirektör utses fungerar Samu Seitsalo, som är direktör för Utbildningsstyrelsens huvudfunktion Effekt och koordinering av internationella ärenden. Den tidsbundna tjänsten som ny generaldirektör lediganslås vecka 10. En ny generaldirektör utnämns av statsrådet på förslag av undervisningsministern.

Heinonen börjar i sitt nya uppdrag den 1 maj 2021. Heinonen har arbetat som Utbildningsstyrelsens generaldirektör sedan år 2016 och hans tidsbundna ämbetsperiod på 5 år skulle ha upphört den 14 oktober 2021. tom ahlfors

UKM utreder lärarregister Undervisnings- och kulturministeriet har beslutat låta göra en utredning om ett register över lärare och insamling av data om lärare.

– På grund av de stora förändringarna i samhället blir det allt viktigare att få information. Som grund för prognostiseringsarbetet och beslutsfattandet inom undervisningssektorn behöver vi en bättre kunskapsbas om lärarna än vi har idag, och också mer fungerande sätt för att samla in data.

Kunskapsbasen bidrar till att säkerställa att antalet lärarutbildningar räcker till för att trygga tillgången på behöriga lärare för olika undervisningsuppgifter, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.

Uppgifter om lärare har samlats in bland annat med hjälp av Statistikcentralens riksomfattande datainsamling om lärare som skett med cirka tre års mellanrum.

Senast insamlades data 2019. Dessutom har man samlat in data om

lärarbehörigheter i studietjänsten VIRTA från 2015.

Både FSL och OAJ har under många år jobbat för att myndigheterna ska grunda ett register över de behöriga lärarna i Finland. FSL lät utföra en enkät våren 2019 om lärarsituationen i Svenskfinland som bland annat klargjorde andelen behöriga i lärarkåren.

Insamlingarna av data om lärare har dock varit förenad med utmaningar. Den procentuella andelen inlämnade svar har minskat klart under de senaste åren.

Den nedgående trenden påverkar de insamlade uppgifternas tillförlitlighet. Dessutom har det varit svårt att få tillgång till bland annat uppgifter om ämneslärare, och det har dessutom upptäckts brister i statistikföringen. Behovet av aktuell information om lärare har dock inte minskat, utan tvärtom klart ökat. Ett register över lärare har föreslagits som en lösning på de många utmaningarna när det gäller att få information om lärare.

Utredarna Henriikka Hannula,

Hannu Karhunen och Jouni Pursiainen ska lämna in en rapport om utredningen till undervisningsoch kulturministeriet senast den 30 november 2021.

Utredarna har bland annat till uppgift att utreda för vilka ändamål registret eventuellt behövs, vilken målgrupp registret skulle gälla och vilka lagstiftningsbehov och dataskyddsfrågor som hänför sig till inrättandet av ett sådant register. Syftet med utredningen är också att finna lösningar på olika frågor angående upprätthållandet av ett lärarregister och utreda olika alternativ för genomförandet av ett register och kostnaderna för dessa.

Utredarna ska höra aktörer som är centrala med tanke på ett register över lärare samt centrala intressentgrupper med tanke på samhället, undervisning, utbildning och forskning och därtill utnyttja information om motsvarande register på andra håll i världen. tom ahlfors

Konstruktiv diskussion kräver diger kunskapsbas Hur länge har vi inte inom Svenskfinland diskuterat bristen på behöriga lärare? Vi har diskuterat, argumenterat och blivit smått oense regionalt, trots att vi i princip delat en oro.

Argumentationen har baserat sig på undersökningar som inte varit heltäckande och på tyckande.

Ofta har argumenten varit rätt svartvita och en sann vilja till öppen dialog har saknats.

Befolkningsutvecklingen leder till stora förändringar i samhället vilket medför ett utökat behov av tillförlitlig information för att vi skall kunna möta framtidens utbildningsutmaningar.

För oss som minoritet är Gun Oker-Bloms färska enmansutredning ”Den svenskspråkiga utbildningen i Finland: särdrag, utmaningar, utvecklingsbehov och förslag till åtgärder” därför en viktig rapport. Den lyfter på ett förtjänstfullt sätt fram vikten av kontinuerlig prognostisering och speciellt prognostisering med fokus på att trygga tillgången på kvalitativt god utbildning även på svenska.

Rapporten har beaktat FSL:s initiativ om tillsättande av en ansvarig tjänsteman på ministerienivå för svenskspråkiga frågor. Vi anser att det inte räcker med prognostisering, utan vi behöver också få en tjänsteman med tydligt ansvar för att analysera konsekvenserna av olika reformer. Vår förhoppning är att detta syns i det kommande åtgärdspaketet som utlovats efter en riksdagsbehandling.

Tillförlitliga prognoser bidrar till att säkerställa att lärarutbildningarna räcker till för att trygga tillgången på behörig undervisningspersonal.

FSL har länge jobbat för ett lärarregister som prognostiseringsverktyg och trots att inte Oker-Bloms särdragsrapport tar upp ett register som ett möjligt prognostiseringsverktyg så har Undervisnings- och kulturministeriet beslutat gå vidare med ärendet. Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har initierat en utredning kring grundandet av ett lärarregister som ska vara klar senast den 30 november.

Det här ser vi som ett viktigt steg. Ett lärarregister skulle ge oss en helhetsbild av lärarbehovet i framtiden. Tillförlitliga prognoser bidrar till att säkerställa att lärarutbildningarna kan trygga tillgången på behörig undervisningspersonal.

Utöver en prognostisering betonar särdragsrapporten även vikten av en kontinuerlig fortbildning av undervisningspersonal samt en stor brist på läromedel. Det faktum att fortbildningen måste vara kvalitativ för att även den finlandssvenska skolan ska ges optimal möjlighet att utvecklas är för oss en hjärtesak.

Lärare måste också ges förutsättningar att utföra sitt arbete vilket också innefattar tillgång på läromedel.

Jag är övertygad om att fakta alltid talar sitt eget språk. Med fakta når vi längre i det bygge som vi så gärna benämner världens bästa skola. Den rapport som nu gjorts kring de finlandssvenska särdragen är unik och är ett rejält kliv framåt i utbildningsvärlden. Vår förhoppning är att den väcker bred diskussion, föder innovativa lösningar samt även stöds i det åtgärdspaket som utlovats kring den omfattande utbildningspolitiska redogörelsen.

4

11.3.2021 • Nr 5

 Musiklärare Marina Lindholm i Grankulla sitter ensam och spelar. Kontakten till sina studerande sköter Marina per dator. Studerandena bandar in det de spelar hemma och skickar sedan filerna till Marina, som får ta emot hundratals filer.

Inga körer eller orkestrar längre Vi träffas i ett tomt musikklassrum i Gymnasiet Grankulla samskola. Musiklärare Marina Lindholm sitter och knäpper på en Ibanez och är omgiven av övriga instrument.

På väggen hänger mängder av ukuleler. Men det är ingen som spelar på dem längre och övar sig inför ett gemensamt framträdande på någon skolfest.

Marina är huvudsakligen lärare i gymnasiet men har kurser också på åk 7 i Hagelstamska högstadiet i Grankulla. Faktum är att hon har ett och ett halvt lektorat i och med att hon utöver grundskola och gymnasium också undervisar på tredje stadiet i Sibelius-Akademin där hon är lektor i musikens didaktik för blivande musiklärare, både de finskspråkiga och de svenskspråkiga.

För tillfället skall 34 av hennes studerande ut på sin första praktik.

– Det är mycket konkret och kräver mycket praktiska förberedelser.

I början av hösten hade Marina och hennes studenter tillgång till didaktiksalen, men där fick inte vara flera än tio personer på en gång.

En del måste alltid delta i undervisningen per skärm.

– Vi hade ett roterande system där studerandena turvis satt hemma eller ute i korridoren och följde med på distans.

Ingen utomstående får nu komma in i Musikhuset vid Tölöviken i Helsingfors där Sibelius-Akademin verkar och sedan no-

vember har Marinas undervisning varit helt och hållet på distans.

Men så länge lågstadierna håller öppet försiggår också musiklärarstuderandenas praktik som vanligt i skolorna.

– Vi har nog förberett studerandena för distansundervisning.

Marina undervisar alltså själv på distans och undervisar också i hur man skall undervisa på distans.

Diskussion i musiklärarkretsar Vi backar ett år och håller oss till högstadiet och gymnasiet i Grankulla. Skolorna stängdes i mitten av mars. Hur lägger man upp musikundervisningen i ett sådant läge?

– Först använde jag olika skriftliga uppgifter, såsom popmusikens historia för åk 7, de såg på videor och svarade på frågor hemma i egen takt.

Då skolorna efter påsk förblev stängda diskuterades det i musiklärarkretsar hur och vad eleverna skall göra. Vad kan de göra hemma, vad klarar de av, hur mycket tid har de?

Efter påsken övergick Marina till att låta högstadieeleverna medverka genom övningar som inte krävde instrument, de kunde till exempel komponera med hjälpa av olika appar, träna bodypercussion eller klappa rytmer hemma och skicka filmfiler till Marina.

Men det var inte helt enkelt att klargöra hur filmer skall bandas och vart de skall skickas. En del lärare tog emot filer på sin privata whatsapp.

– Men får du 120 inspelningar i veckan till din privata telefon blir det ohållbart, säger Marina.

Också en del föräldrar upplevde situatio-

nen som jobbig. Man kan föreställa sig situationen då två vuxna sitter på arbetsmöten vid sina datorer samtidigt som ett par barn spelar på varsitt instrument och skall spela in en filmsnutt, i samma hem.

Lyckligtvis hade Marina hunnit låta eleverna bekanta sig med olika instrument tidigare under året. Det har hon också passat på att göra tidigt detta år.

– Jag har tänkt att de åtminstone fått den här delen av närundervisningen ifall skolan igen stänger.

Och, minsann, kort efter att intervjun gjordes övergick Hagelstamska högstadiet till studier på distans.

Då den här intervjun görs får alltså högstadieeleverna fortfarande undervisning i skolan. Inget uttalat förbud mot sång föreligger, men Marina har valt att inte sjunga med eleverna, delvis beroende på att musiksalen är rätt liten och elevernas munskydd är inte alltid optimalt placerade.

– Jag får hela tiden vara munskyddspolis och se till att eleverna håller avstånd till varandra, säger hon då vi träffas.

För tillfället råder distansundervisning för både gymnasium och högstadium.

Stipendium från SFV I april i fjol inbjöd Svenska folkskolans vänner lärare att skicka in modeller för distansundervisning. Marina skickade in sin modell ”Upplägg för musikundervisning på distans” och uppmärksammades för det med ett stipendium på sammanlagt 8000 euro, där en del gick till henne och en del till skolan. Över 150 bidrag skickades in och de återfinns nu på SFV:s webbplats www.sfv. fi/distans.

Den här hösten höll Marina den första

kursen i musik för gymnasiet helt och hållet på distans, för två grupper, sammanlagt 40 studerande.

Studerandena fick först läroplansenlig teoretisk undervisning virtuellt, men när det blev klart att distansundervisningen fortsätter under hela kursen började Marina fundera hur man kunde få dem alla att också musicera hemma. De 17 studerande som inte hade ett instrument, fick då låna en ukulele från skolan.

Rimligtvis kunde alla 20 i gruppen inte sitta vid sina hemskärmar och musicera samtidigt.

– Det var bättre att jag gav över ansvaret till dem så de fick öva i egen takt. På jullovet bandade jag därför övningsvideor och ackompanjemang till nio olika sånger. Till alla sånger fanns det olika svårighetsgrader som studerandena kunde välja mellan beroende på sin egen nivå. De övade och bandade sedan in filer som de skickade till mig.

Responsen var mycket positiv, de studerande tyckte att de lärde sig mycket också på egen hand och att det var skönt att få göra något praktiskt mellan varven.

Då studerandena efter julen började skicka in sina spelvideor blev de till slut hela 360 till antalet. 360 videor à 2–3 minuter. Det blir upp till 18 timmar musikvideor.

Och alla inspelningar fick skriftlig respons.

Kände du att du hade tagit dig vatten över huvudet?

– Jo, det gjorde jag, säger Marina, men hon småler.

– Jag vill ju att min undervisning följer läroplanen och känns meningsfull för studerandena. text och foto: tom ahlfors

5

11.3.2021 • Nr 5

”Lägger man sig platt körs man över” Permitteringsnyheterna har duggat tätt från kommunfältet den senaste tiden. Ett permitteringsbeslut är ändå inget amen i kyrkan. I Karleby och Lovisa har man dragit tillbaka de aviserade permitteringarna av undervisningspersonalen.

En bidragande orsak är en växande opinion mot permitteringar.

– Lägger man sig platt körs man över, säger Nancy Bäck, ordförande för Karleby svenska lärarförening.

K

arlebys ekonomi har, som i många andra kommuner, hostat betänkligt och på senhösten fattade stadsstyrelsen beslut om att alla anställda skall permitteras i 14 dagar. Målsättningen var att spara ca 2,5 miljoner euro. Lite extra smolk i bägaren gav det faktum att staden permitterade sin personal så sent som år 2014.

– Nog blev lärarna bestörta.

Coronan har krävt anpassningsförmåga, så det var nog en besvikelse, säger Nancy Bäck.

Opinion mot permitteringarna I Karleby svalde man ändå inte stadsstyrelsens beslut med hull och hår. Både på förenings-, föräldra- och elevnivå reagerade man på permitteringsbeskedet. Den lokala lärarföreningen och föräldraföreningen vid en finsk skola lade in rättelseyrkanden och insändarskribenterna gick in för att vässa pennorna.

– Jag skrev själv och roligt var också att elevkåren i vårt gymnasium skrev insändare, säger Bäck.

– Lägger man sig platt så körs man över. Det är viktigt att skapa en gemenskapskänsla.

Arbetsgivarens beslut Enligt Nancy Bäck tänker många lärare instinktivt vid ett permitte-

Det är viktigt att skapa en gemenskapskänsla då hotet om permitteringar ligger i luften, säger Nancy Bäck, ordförande för Karleby svenska lärarförening. arkivfoto: mattias fagerholm

ringsbesked: Hur skall vi göra det här så att det inte syns? Lärarna vill sina elever väl, och det finns en yrkesstolthet i att försöka ge möjligast god undervisning – Om lärare permitteras måste eleverna kunna komma hem och säga: ”Idag fick jag ingen hjälp. Det var stökigt i klassen för det fanns ingen lärare på plats.” Det är sådana besked som tyvärr måste komma fram.

– Man ska inte i skolorna börja planera för hur man skall göra det så smidigt som möjligt. Hur skall vi tänja oss så att det inte märks?

Där måste man bara konstatera att det är arbetsgivarens beslut.

Staden tänkte om Senare kom ändå staden på andra tankar och permitteringarna blåstes av. En starkt bidragande orsak till det är coronan. Pandemin är långt ifrån besegrad och permitteringar i kombination med virusbekämpning blir en ohållbar ekvation. Att folkopinionen mot permitteringarna blev allt kraftigare hade också en betydelse.

– Att vi har kommunalvalstider spelar också en roll, säger Bäck.

Delseger – men hur blir det nästa år?

En annan orsak till att permitteringarna lades på is var också att stadens ekonomi visat sig vara nå-

”Vi sätter inte namnet under”

med stadens ledning och påminde om UKM-klausulen. Tillsammans med huvudförtroendeman Eveliina Passi formulerades ett brev till bildningsnämnden där man framhöll de ekonomiska realiteterna.

Linjen var klar hela tiden. Permitteringar godkänner man inte från fackets sida.

– Det var ingen möjlighet. Det fick arbetsgivaren stå för helt själv. Vårt svar var: Permitterar ni är det ert val men vi sätter inte namnet under.

Alexander Smeds är också ordförande för ortens C-förening. Och det är i där som den huvudsakliga intressebevakningen sker.

– Vi beställer inte teaterbiljetter eller fixar vinterjippon. Vi funderar på hur vi skall undvika permitteringar och till exempel hur justeringspotten skall fördelas.

Där är det liksom ord och inga visor.

Lärarföreningen har en kontinuerlig kontakt med staden ledning och dialogen är god, också om man inte alltid har samma åsikt.

– Arbetsgivaren ser på saken ur sin synvinkel och vi ur vår. Inte är det alltid lättsamt chattande utan nog kan det bli lite känslor ibland, men det är en del av spelet, säger Alexander Smeds.

När permitteringsbeslutet fattades var Alexander Smeds i kontakt

mattias fagerholm

Arbetsgivaren ser på saken ur sin synvinkel och vi ur vår. Inte är det alltid lättsamt chattande utan nog kan det bli lite känslor ibland, men det är en del av spelet.

ALEXANDER SMEDS Ordförande för Lovisanejdens lärarförening

got bättre än vad man förutspått.

Men Karlebys stadsdirektör Stina Mattila har framhållit att de ekonomiska realiteterna är oförändrade. Permitteringsdiskussionen kan med andra ord bli aktuell igen nästa år.

– Det är jätteroligt att det blev så här. Men på samma gång känns det som att permitteringshotet tyvärr ännu finns bakom dörren.

Men man får ta det som en seger, säger Nancy Bäck.

Permitteringshot också i Lovisa I Lovisa fattade stadsfullmäktige i juli beslut om att permittera personalen Tanken var att permitteringarna skulle verkställas hösten 2020 och våren 2021. Men strax före sportlovet rev fullmäktige upp sitt beslut.

– Det var strongt gjort att ändra beslutet, säger Alexander Smeds, ordförande för Lovisanejdens lärarförening.

– Beslutsfattarna i Lovisa har varit tillmötesgående.

Coronastödet blev räddningen I Lovisas fall kom det statliga coronastödet att spela en avgörande roll. Vid Undervisning- och kulturministeriet (UKM) har man varit tydlig med att kommuner som permitterar sin undervisningspersonal måste betala tillbaka stödet.

– Lärarnas räddning blev coronastödet och kravet att det skall betalas tillbaka, menar Smeds.

6

11.3.2021 • Nr 5

Svenskan är stark i de finlandssvenska ungdomarnas liv De unga anger i snitt att omkring tre fjärdedelar av deras kommunikation i hemmet och med vänner sker på svenska och ca 15 procent på finska. Även ungdomar som identifierar sig som tvåspråkiga använder mer svenska än finska hemma, med vänner och i sociala medier.

– Det är förvånansvärt mycket svenska, kommenterar språkforskare vid Svenska litteratursällskapet Jenny Stenberg-Sirén resultaten som offentliggjordes vid ett webbseminarium i februari.

– Det är glädjande att svenskan är såpass stark också utanför hemmen, både i hobbyerna och i medieanvändningen. Orsaken till svenskans starka roll är antagligen den svenska skolan, som skapar sammanhang, vänskapsband och stärker den finlandssvenska kulturen.

Skillnaderna i användningen av svenska och finska är stora beroende på språkgrupp och var i Finland man bor. Även ungdomar som identifierar sig som tvåspråkiga använder mer svenska än finska hemma, med vänner och i sociala medier, medan finskan dominerar i fritidsaktiviteterna och i det offentliga rummet. De unga som bor i storstäder estimerar att de talar finska på stan i 70 procent av situationerna, medan medeltalet för de unga som bor utanför storstadskommunerna är 30 procent. Det finns en del svenskregistrerade ungdomar som lever väldigt avskilt från finskan.

Nästan ingen finska alls för en femtedel En betydande del av de svenskspråkiga ungdomarna använder inte alls finska i vissa sammanhang. En tredjedel av respondenterna (189 personer) uppger att de inte talar finska alls med sina vänner. Något fler respondenter talar ingen finska med familjen, i hobbyer eller i sociala medier.

En mindre grupp svenskspråkiga verkar leva ännu mer avskilt från det finska språket. Nästan 20 procent (96 personer) använder ingen finska i vanliga vardagssituationer: vare sig i umgänget med familjen, med vänner eller under fritidsaktiviteter. De flesta bor i Österbotten och på Åland, men

Svenskregistrerade unga använder mycket svenska i sin vardag och tar relativt ofta del av finlandssvenskt medieinnehåll. De flesta, 60 procent, upplever sig ha en svenskspråkig identitet.

Det visar den andra delen av Magmas ungdomsbarometer. Frågorna besvarades av 545 svenskregistrerade ungdomar i åldern 15–19 år under våren 2020.

några av dem bor även i huvudstadsregionen, och de identifierar sig som svenskspråkiga.

– Det är ingen självklarhet att använda finska fast man bor i en tvåspråkig miljö, säger Jenny Stenberg-Sirén.

Använd inte finskspråkiga filmer i undervisningen Det är alltså värt att notera att det finns unga som inte alls använder finska också i huvudstadsregionen. De är omgivna av finska i samhället, och har därmed klara kontaktytor till språket, men lever ändå i svenskspråkiga bubblor.

– Det kan vara utmanande i en miljö där många förväntas kunna god eller rentav perfekt finska, och detta är något som skolorna i huvudstadsregionen bör ta i beaktande.

– Man bör vara försiktig med att inkludera finskspråkigt material i undervisningen i andra ämnen än finska och inte utgå från att alla förstår, säger Jenny Stenberg-Sirén och nämner videor på finska eller finskspråkiga guider vid studiebesök.

 I webbseminariet där Magmas rapport publicerades deltog Mia Holmbäck (uppe i mitten), lektor i svenska vid ett yrkesinstitut i Karleby och styrelseordförande för Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, som finansierat rapporten. Till vänster om henne syns Tomas Järvinen, VD för Folkhälsan Utbildning Ab och nedanför honom Jenny Stenberg-Sirén, forskare vid Svenska litteratursällskapet. Rapportens författare samhällsanalytiker Kaisa Kepsu i randig tröja och Lia Markelin uppe till höger. foto: tom ahlfors

Fysiskt och mentalt avstånd till finskan Den finskspråkiga input dessa ungdomar får torde således vara minimal, och de lever i ytterst svenskspråkiga miljöer. Det skulle vara viktigt att skapa inkörsportar till det finska språket för dem, naturliga kontaktytor där de på ett tryggt sätt kan bli bekanta med språket och få en känsla för det.

Mer än hälften (56 procent) uppger att de antagligen tänker flytta utomlands i framtiden, vilket kan jämföras med 47 procent för alla respondenter.

– Det såväl fysiska som mentala avståndet till finskan gör eventuellt att man ser mer negativt på de framtida arbetsmöjligheterna i Finland och i stället riktar blickarna utåt, vilket också olika migrationsstudier bekräftar, säger Stenberg-Sirén.

– Därtill är det viktigt att skapa en trygg och tillåtande miljö i undervisningen i finska, för att minska på den ångest som kan uppstå vid inlärningen av ett annat språk. Den språkliga verkligheten

 Också i tvåspråkiga trakter finns det svenskspråkiga ungdomar som lever helt i en svensk bubbla utan kontakt till det finska.

är mycket olika för svenskspråkiga finländare, vilket man inte får glömma i alla språkpolitiska program och strategier.

Fritidsintressen bra för välbefinnandet Nästan alla ungdomar i undersökningen har ett fritidsintresse, och 60 procent deltar i en arrangerad hobby. Dessa unga verkar rent ge-

nerellt må bättre än unga som inte har fritidssysselsättningar. Unga med hobbyer känner sig mer sällan ensamma och ger högre vitsord för sitt välmående, speciellt sin fysiska kondition.

– Fritidsaktiviteter måste organiseras så att de passar de unga, inte tvärtom, konstaterar Tomas Järvinen, doktor i musik, VD för Folkhälsan Utbildning och

mångsysslare inom kultur och idrott.

Om ungdomar hade samma tillgång till en utvecklande fritid med nya erfarenheter, kunde fritiden jämna ut skillnader mellan olika grupper med olika levnadsförhållanden, i stället för att förstärka dem. tom ahlfors

7

11.3.2021 • Nr 5

Den finlandssvenska skolan är inte den finska skolan på svenska. Det är en egen helhet som formar ett eget system, säger Gun Oker-Blom. arkivfoto: david jakob

Våra styrkor är våra utmaningar Vilka är särdragen, utmaningarna och utvecklingsbehoven inom det finlandssvenska utbildningsfältet? De frågorna har Gun Oker-Blom sökt svaren på under det senaste året. Nu är hon klar med sin rapport. På det stora hela mår den finlandssvenska skolan bra, men det finns områden där åtgärder krävs.

Bland annat bör undervisningsspråket och undervisningen i finska stärkas.

I

regeringsprogrammet slogs det fast att det finlandssvenska utbildningsfältet från småbarnspedagogiken till tredje stadiet skall kartläggas. Dåvarande undervisningsministern Li Andersson utsåg Utbildningsstyrelsens tidigare svenska direktör Gun Oker-Blom till utredare. Rapporten ingår som en separat del av den utbildningspolitiska redogörelsen som skall lämnas till riksdagen i vår.

En utbildningspolitisk redogörelse hör till ovanligheterna. Att man sätter den finlandssvenska utbildningen under lupp är direkt sällsynt. Det är dessvärre symptomatiskt. Rapporten blottar nämligen en brist på data vad gäller den svenskspråkiga utbildningen. Det visar sig att de finlandssvenska skolorna allt oftare lämnas utanför kartläggningar av olika slag.

– I många fall vet man ingenting om hur det ser ut inom den svenskspråkiga utbildningen. Det har varit en ögonöppnare för ministeriet. De har märkt hur svårt det är att få fram uppgifter, säger Oker-Blom.

Vad beror det på?

– En orsak är att det på myndighetshåll är få som förstår att den svenskspråkig utbildningen är en egen utbildningsväg.

Har vi alltså famlat i mörkret de senaste åren när det kommer till finlandssvenskt utvecklingsarbete?

– Jag kan inte säga att man helt har famlat i mörkret. Vissa delar har fungerat. Till exempel NCU (Nationella centret för utbildningsutvärdering) har skött sig bra, vi kan förlita oss på de nationella utvärderingarna. Men många andra delar vet vi inte så mycket om.

För att råda bot på bristen på data föreslår Oker-Blom att man inrättar en svensk avdelning med en koordinerande funktion på Undervisnings- och kulturministeriet (UKM).

– Det finns många nationella projekt där den svenskspråkiga representationen är marginell.

Sprid ut pusselbitarna på ett nytt sätt I rapporten sätter man också tummen på en öm punkt, nämligen undervisningen i finska. Oker-Blom konstaterar att det finns svart på vitt att den modersmålsinriktade finskaundervisningen inte fungerar som den skall. Studier har gett vid handen att elever med mofi-finska till och med har haft sämre textförståelse än de som gått A-finska. Är undervisningen i finska vår akilleshäl?

– Nog är det tydligen så. Det gäller all finskundervisning. Både undervisningen för dem som inte alls kan finska och för de tvåspråkiga. Det gäller att utveckla allt från läroplansstyrning och kommunala beslut

till lärarnas utbildning och kompetensutveckling. Vi måste ha finskundervisningen i skick. Vårt trumfkort är att vi kan ta hand om de finsk-svensk tvåspråkiga eleverna.

Jag tror att man måste skaka om pusselbitarna och sprida ut dem på ett nytt sätt.

Hur borde man sprida ut dem?

– Man borde vara tydlig i att mofin är för dem som har två språk hemma och inte en nivågruppering. Det har inte funnits en klar linje i vilket målet är med undervisning. Hur skall mofin se ut i dagens värld?

Brister i undervisningsspråket Den andra akilleshälen i den svenska skolan är det svenska språket. Det har länge stått klart att i vissa regioner, i synnerhet på landsbygden, är pojkarnas läskunskap väldigt svag.

– Det ser ut som att man inte har satsat på modersmålet. Det är bara få kommuner som har extra timresurs på modersmålet.

Du efterlyser större satsningar här?

– Ja, på alla stadier.

Vårda trumfkorten Ett av den finlandssvenska skolans största trumfkort genom åren har uttryckligen varit svenskan. Och ett annat äss i rockärmen är den flera decennier långa erfarenheten av att jobba med de tvåspråkiga eleverna.

Och något paradoxalt, och kanske även oroväckande, är att det är i dessa två trumfkort som även bristerna finns.

Våra styrkor är alltså också våra svagheter?

– Genom att de är trumfkort borde man också satsa extra mycket på dem. Det är ett sätt att se på saken. Svenskan krackelerar inte om man vårdar den hela tiden. Den språkliga medvetenheten måste vi måna om. Den svenskspråkiga utbildningsvägen behöver ett kontinuerligt stöd när det gäller undervisningsspråket. mattias fagerholm

I rapporten föreslås bland annat följande: ○ Åtgärda bristen på speciallärare och elev- och studiehandledare. ○ Skapa ett projekt för lärresurser där kvalitetskriterier för läromedel utarbetas. ○ Ålägg statliga och kommunala myndigheter att ta med den svenska utbildningen i kartläggningar och utvecklingsprojekt. ○ Ge NCU uppdraget att utvärdera hur väl integrations- och utbildningsstigarna fungerar på svenska. ○ Inrätta en befattning med helhetsansvar för den svenskspråkiga utbildningen på UKM. ○ UKM bör vidta åtgärder för att på kontinuerlig basis stöda det svenska undervisningsspråket. ○ Tillsätt ett forum för forskningssamarbete inom den svenskspråkiga utbildningen.

8

11.3.2021 • Nr 5

Samanthas inhemska utbyte blev en ögonöppnare Coronapandemin satte stopp för Samantha Björklöfs drömmar om att studera utomlands.

Att i stället åka på utbyte till Lappland utmanade inte bara hennes Finlandsbild – utan även hennes rädsla för att tala finska.

T

ill vardags studerar Samantha Björklöf för andra året vid Karis-Billnäs gymnasium.

Men förra perioden bytte hon Pumpviken och Karis upplysta vattentorn mot forsande Kemi älv och norrsken. Då tillbringade hon en period vid Lyseonpuiston lukio i Rovaniemi – staden som brukar kallas ”den arktiska huvudstaden”.

– När coronaläget är som det är ville jag inte vara utomlands i ett år. Med tanke på att jag bor i Finland ville jag också få finskan att löpa. Jag har läst finsk grammatik sedan lågstadietiden, men inte vågat prata finska. Därför bestämde jag mig för att försätta mig i en situation där alla talar språket, säger hon.

Att gå från Karis-Billnäs gymnasiums kamratliga ”alla känner alla”-atmosfär till en stor skola med över 800 elever var en omställning.

– Samtidigt var det ganska skönt. I en så stor skola riktas inte all uppmärksamhet mot en. Jag smälte ganska bra in.

 Ombyte ger erfarenhet. Samantha Björklöf är glad över att hon tog chansen att studera vid ett finskspråkigt gymnasium.

Vi har många gånger blivit uppmanade till att våga prata. Lättare sagt än gjort! Men visst stämmer det. Man lär sig inte om man inte provar. Känslan av att inte kunna uttrycka sig på finska beror inte alltid på brist på kunskap, utan brist på mod.

Behövde inte skämmas

 Att gå från lilla Karis-Billnäs gymnasium till en stor skola med över 800 elever var en omställning. foto: samantha björklöf

Hon bodde hos en gästvänlig familj, som tidigare har haft flera utbytesstuderande inhysta hos sig.

Familjens hem låg alldeles intill älven, där man kunde doppa sig i en vak. Himlen skymdes av slalomfjället Ounasvaara, som fick slalombackarna i södra Finland att framstå som mullvadshögar.

Att det pågick en pandemi märktes nästan inte alls.

– Läget var ganska lugnt. Alla hade förstås ansiktsmasker, och det var faktiskt ett coronafall i skolan alldeles innan jag skulle åka hem, men det sköttes snyggt och utan dramatik. Jag var förvånad över att jag inte märkte av coronapandemin mer.

Något Samantha Björklöf dä-

remot snabbt märkte var att hon inte behöver skämmas för sina kunskaper i finska.

– Jag insåg att jag kan mer än jag hade trott. Förut ifrågasatte jag meningen med att plugga grammatik utan att ändå kunna prata finska när jag behövde det.

Nu lärde hon sig att grammatiken är en solid grund att stå på.

Allt som sedan behövs är att faktiskt öppna munnen.

– Vi har många gånger blivit uppmanade till att våga prata. Lättare sagt än gjort! Men visst stämmer det. Man lär sig inte om man inte provar. Känslan av att inte kunna uttrycka sig på finska beror inte alltid på brist på kun-

skap, utan brist på mod, säger hon.

– Då jag försatte mig i en situation där jag var tvungen att prata finska klarade jag mig förvånansvärt bra, även om mina kunskaper inte var perfekta. Nu kan jag av erfarenhet säga att vi kan vara stolta över våra kunskaper i finska!

Lussekatter och USB-krångel Samantha Björklöf har även fått en ny bild av Finland. Hon beskriver Rovaniemiborna som gästvänliga och öppna.

– Jag lärde mig mycket om finsk kultur och traditioner. Något som förvånade mig var att de visste så lite om luciatraditionen, trots att de firade luciada-

SAMANTHA BJÖRKLÖF

gen med ett uppträdande i skolan.

De sjöng till och med en sång på svenska. Lussekatter var något de inte alls hade koll på, så jag lärde dem baka sådana.

En ögonöppnare var även hur Karis-Billnäs gymnasium ligger i framkant när det kommer till den digitala biten av undervisningen.

– I Rovaniemi satt de som studerade lång matematik och räknade för hand i häften.

Provveckan var också en pärs, berättar hon.

– I Karis-Billnäs gymnasium är det bara att komma till provtillfället med sin dator och så får man provet på en USB-sticka av läraren. Där var alla tvungna att ha

egna stickor, som vi skulle uppdatera och ladda ned proven till.

Med 800 stickor var det lite kaotiskt. Och om man behövde en nätverkskabel för att koppla upp sig under provet flyttades man till ett helt annat klassrum. Man kan lugnt säga att vi är före när det gäller det digitala.

Att åka på inhemskt utbyte är något som hon varmt rekommenderar.

– Det är en perfekt chans att förbättra sina kunskaper i finska.

Man behöver inte heller åka utomlands för att lära sig nya saker och utmana sig själv. text och foto: benjamin lundin

9

11.3.2021 • Nr 5

De sitter och gör allt med vänstra handen.

Men på gymnasiet eller på högskolan möter de plötsligt en vägg av grejer de inte fattar. Och då har de ingen studieteknik, eftersom de aldrig har behövt anstränga sig.

PIA REHN BERGANDER

”Jag är en paradox. Jag kan och jag vet men jag klarar det ändå inte.” Så beskrev en pojke sina bekymmer för Pia Rehn Bergander. Hon är nu aktuell med boken ”När det enkla blir svårt”.

Bokens fokus ligger på elever som har en hög kapacitet, men också någon form av funktionsnedsättning.

 – Jag har aldrig haft en sådan skrivkramp som då jag skrev min första kolumn för Läraren, erkänner Pia Rehn Bergander. Nu är hon aktuell med en bok om dubbelt exceptionella elever.

När det enkla blir svårt Pia Rehn Bergander är sedan ett år tillbaka rådgivare i specialpedagogiska frågor vid Botkyrka kommun i Stockholmsregionen.

Inom hennes område finns 22 grundskolor. Före det jobbade hon på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det är en nationell myndighet som arbetar för alla elevers rätt till en framgångsrik skolgång, oavsett funktionsförmåga. För tidningen Lärarens läsare har hon blivit bekant som kolumnist.

Rehn Bergander är nu aktuell med en bok om så kallade dubbelt exceptionella elever. Med det avses elever som trots hög begåvning ofta befinner sig i svårigheter i skolan på grund av parallella funktionsnedsättningar. Boken heter: När det enkla ändå blir svårt – särskilt begåvande elever med ADHD och autism. Den är primärt skriven för lärare.

Pojken som inledningsvis betraktar sig som en paradox symboliserar problematiken ganska väl.

– Han har en IQ (intelligenskvot) på 150 men också ADHD och autism. Otroligt mycket intellektuell förståelse, men inte redskapen för att använda den, förklarar Pia. Hur hanterar skolan de här eleverna?

– Det brister tyvärr i att man inte ens tänker på att det kan vara så. De flesta av de här eleverna hittar man i kategorin ”han skulle kunna om han bara anstränger sig

lite”. Det är de eleverna vi talar om här. Ofta ser man varken begåvningen eller funktionsnedsättningen.

– Kompensationsfaktorn är stark. Ganska långt kan de här eleverna med sin begåvning hitta strategier för att komma runt sina hinder. Men det betyder också att de inte får tillgång till sina maximala resurser, för de går åt till att överleva.

Risk för psykiskt illamående Särskilt begåvade elever är en utmaning för skolan. De lär sig snabbare än vad skolan har planerat för och tappar lätt motovationen. Det kan på sikt innebära problem på individnivå.

– De sitter och gör allt med vänstra handen. Men på gymnasiet eller på högskolan möter de plötsligt en vägg av grejer de inte fattar. Och då har de ingen studieteknik, eftersom de aldrig har behövt anstränga sig.

Hög kapacitet i kombination med en funktionsnedsättning utgör en riskfaktor. Att ständigt tvingas kompensera för sin funktionsnedsättning tär på krafterna och många av de här eleverna mår psykiskt dåligt.

– Hög begåvning är inte ett problem, på gruppnivå är det en framgångsfaktor. Den psykiska ohälsan uppstår i bristen på kontakt mellan intellekt och funktion.

Hur skall man som lärare hantera de

här eleverna?

– Man behöver börja med att själv ha förståelse för problemet och försöka lära sig om det. Sedan är det viktigt att man bygger en relation till eleven så att man får igång en dialog. De här eleverna resonerar ofta på en mer mogen nivå än vad man förväntar sig för åldern och har också ofta en ganska god självinsikt, men de behöver en vuxen som ställer frågorna och faktiskt lyssnar.

Vilka är dina konkreta tips?

– Det enklaste är att när man till exempel börjar med nya teman i något ämne så gör man ett litet förtest med hela gruppen.

Nästa vecka börjar vi jobba med det här, nu får ni i fem minuter skriva ner allt ni vet om det. Det hjälper läraren att lägga upp sin undervisning att den blir differentierad.

Man får en uppfattning om hur spridningen ser ut i gruppen. Hur lägger jag upp en undervisning så att alla får någonting som är nytt och som utmanar?

– I matematiken kan man undvika att elever räknar fem sidor av något som de redan kan. Det dödar lusten hos de här eleverna. Man kan se till att de här eleverna inte behöver repetera mer än nödvändigt och man kan släppa iväg dem ifall de kunskapsmässigt ligger långt före de andra i klassen. De yttre motivationshöjarna som betyg funkar ofta jättedåligt för de

här eleverna.

Krävande föräldrar För skolan kan föräldrar till barn som har särskild begåvning och en funktionsnedsättning vara utmanande.

– De driver ofta begåvningsbiten och glömmer funktionsnedsättningen. Men skolan ser funktionsnedsättningen och börjar i den ändan. Då har man en krock mellan hem och skola som är ganska påtaglig, säger Pia Rehn Bergander

Omfattning?

Att på rak arm säga hur stort problem det rör sig om är inte helt lätt. Det kan nämligen vara svårt att upptäcka en funktionsnedsättning hos en elev med särskild begåvning. Delvis är det också en definitionsfråga. Var drar man gränsen för särskild begåvning? En definition är en IQ som överstiger 125.

– Man behöver börja med att inse att det inte är helt ovanligt att de här eleverna finns och man kan räkna med det finns någon i varje klass.

Har skolan förutsättningar att möta de här eleverna?

– Med ökad kunskap, ja.

mattias fagerholm

10

11.3.2021 • Nr 5

kolumnen åse fagerlund Forskare och psykoterapeut

Det går att hantera kriser Det talas och skrivs i dagarna mycket om barn och ungas försämrade hälsa, om hur våra unga bär ett oproportionerligt tungt lass i pandemitider. Hemma hos oss väntar igen distansundervisning och hobbyn är på paus. Men det är lindrigt jämfört med hur det är för många andra barn och unga.

I läroplanen för grundskolan betonas vikten av att skapa goda förutsättningar för elevernas växande och välbefinnande. Eleverna ska få lära känna sig själva, sina styrkor och utvecklingsmöjligheter. Allt detta är speciellt viktigt nu i kristider. Frågan är bara om man i skolan fått tillräckliga verktyg med sig för alla dessa viktiga och fina skrivningar. Och var ska man ta tiden för arbetet för ökat välbefinnande? Det har ju (ännu) ingen egen timresurs.

Vi reagerar olika på kriser. Forskare har undersökt vilka egenskaper som behövs i kristider och efteråt för att växa i stället för att bildligt eller bokstavligt lamslås, fly in under täcket eller gå till attack mot allt och alla omkring oss.

Det första som lyfts fram är att människor som med större sannolikhet växer i kriser är människor som kan ta till sina inre styrkor för att ta sig igenom dem. Kanske kan du medvetet arbeta med din uthållighet, ta till din humor, din vänlighet mot andra eller kreativt söka nya lösningar?

Den andra viktiga faktorn handlar om goda, trygga relationer.

Ingen kris är omöjlig om vi kan finnas där för varandra. Hellre omtanke alltså, än pekfinger och tillrättavisningar i klassen och lärarrummet.

Kriser har många namn, men vi kan ge våra elever (och oss själva) redskap och livsfärdigheter att hantera dem.

Faktor nummer tre handlar om att det hjälper att kunna se nya möjligheter och vara flexibel. Inte det lättaste då kriser tenderar att skapa tunnelseende. Pandemin är inget du skulle ha valt, inget någon av oss önskat, men finns det ändå möjligheter som öppnat sig för dig som lärare i och med pandemin? Vad har du lärt dig av den?

Och, för det fjärde, kan du stanna upp och uppskatta det liv du trots allt har, hitta till din tacksamhet och förundran över det som ändå finns? Förundran över hur människor hjälpt varandra, hur eleverna kämpar eller tacksamhet över hur mycket ditt arbete verkligen behövs?

Den sista faktorn som forskarna menar att är viktig kallar de spiritualitet. Spiritualitet behöver inte handla om religion (även om det förstås kan det). Det handlar om att se helheten, se verkligheten ur ett större och vidare perspektiv, söka en mening i allt kaos.

Tänk om forskningen kring att växa genom kriser och praktisk tillämpning av den kunde vara en del av läroplanens skrivningar om välbefinnande! Jag tror det skulle vara viktigt. För kriser lär vi alla få uppleva. Nästa gång heter det kanske bara inte pandemi, utan ”jag är mobbad”/ ”jag kom inte in på den utbildning jag ville”/ ”min pojk-/flickvän gjorde slut” eller ”hjälp, mina föräldrar tänker skilja sig”. Kriser har många namn, men vi kan ge våra elever (och oss själva) redskap och livsfärdigheter att hantera dem. Och vi kunde faktiskt införa timresurs för ökat välbefinnande.

Forskarna? De heter Lawrence Calhoun och Richard Tedeschi.

Vill du googla, använd termen posttraumatic growth.

möten och kurser ○ Lovisanejdens lärarförening rf håller stadgeenligt vårmöte torsdagen den 18 mars kl. 16.30. Mötet ordnas virtuellt. Förutom stadgeenliga ärenden berättar Jens Mattfolk om aktualiteter inom utbildningsbranschen. Alla föreningsmedlemmar kommer att få en länk till sin e-post för att kunna delta i mötet, så ingen förhandsanmälan krävs. Välkommen! ○ Ålands lärarförening kallar p.g.a. pandemin sina medlemmar till vårmöte på Zoom, torsdagen den 25 mars kl.

18. Stadgeenliga ärenden. Efter mötet har vi FSL:s ordförande Inger Damlin med oss på distans. Anmälningar under ”evenemang” på föreningens webbsida. Välkomna! ○ Vårmöte för medlemmarna i Kristinestads lärarförening r.f. onsdag 24.3 kl 16:00. Mötet ordnas virtuellt. Stadgeenliga ärenden. Bildningsnämndens ordförande deltar i mötet efter möteshandlingarna. Den som anmäler sig får länk och handlingar till mötet via e-post. Anmäl dig senast 19.3 till beatrice.krook@krs.fi. Alla mötesdeltagare får en överraskning. Välkomna! ○ Vasa svenska lärarförening rf. kallar sina medlemmar till vårmöte fredagen den 26 mars 2021 kl. 17.00. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Efter avslutat möte ca 17.30 görs en matresa i form av en italiensk afton i Anne Levlins regi. Medlemmarna bjuds på en interaktiv presentation om italiensk mat och de 35 första som anmäler sig bjuds på smårätter som Anne själv tillagar specifikt för detta tillfälle. Sista anmälningsdag är 18.3.

Mer information och länk till anmälningsformulär hittas på VSL:s hemsida: https://vasasvenskalararforening. fi/2021/02/vsl-varmote-matresa-26-3-2021/ ○ Kallelse till Borgå Lärarförening r.f:s stadgeenliga vårmöte fredag 26.3.2021 kl. 18.30 i Lyceiparkens skola, klassrum Betlehemsstjärnan. Det finns också möjlighet att delta i mötet på distans. Förutom stadgeenliga ärenden behandlar vi förbundets förslag till nya stadgar för föreningen. Du är välkommen att delta på plats eller på distans. Eftersom dörrarna till skolan är låsta behöver vi också ta emot anmälningar från de medlemmar som vill delta på plats så att vi kan komma överens om var och när ni blir insläppta. Vill du delta på distans ska du meddela din e-postadress i samband med anmälan så att du kan bli inbjuden till vårmötet via Teams. Anmälan görs till ordförande Pernilla Granlund (pernilla.granlund@edu.porvoo.fi) senast 19.3.2021 (gäller de som deltar på plats, distansmötet kan man anmäla sig till fram till mötesstart 26.3.2021 kl. 18.30). Efter vårmötet kommer föreningen att ordna Skumppayoga på distans med start kl. 19.30. Under en timme kommer vi att få följa med yogainstruktör Soile via dataskärmen och tillsammans yoga och dricka skumppa på distans. Ett litet skumppapaket ingår och kan avhämtas från Lyceiparkens skola under vecka 12. Bindande anmälan till skumppayogan görs till Pernilla Granlund (pernilla.granlund@edu.porvoo.fi) senast 19.3.2021. Deltagandet är gratis. Hjärtligt välkommen med! ○ Esbo Grankulla lärarförening r.f. ordinarie vårmöte arrangeras torsdagen den 8 april 2021. Vårmötet hålls som distansmöte på Google Meet. Här är länken till vårmötet: ”meet.google.com/gwo-cqos-atw” På mötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 13 i föreningens stadgar. Ärenden som medlem önskar ta upp på mötet bör skriftligen meddelas till styrelsen 4 dagar före mötet.

11

11.3.2021 • Nr 5

debatt

Väggen är nära, men vi biter ihop Den där känslan att inte vara tillräckligt bra, att inte räcka till, kryper upp till ytan igen.

Att vara den där motiverade läraren, som med ett leende på läpparna möter sina elever, känns tungt. Förändringstakten i undervisningsarrangemang har varit intensiv, orken tryter.

Perfektionist behöver jag inte vara enligt utbildningsstyrelsen, men läroplanen ska följas och min ork ska jag sköta. Tack för de uppmuntrande orden, tänker jag och gör mig redo för en dag bakom skärmen.

På dagens agenda har jag fortbildning, ja, även den biten ska genomföras. Med ett öga följer jag med föreläsningen då jag samtidigt svarar på samtal. I all hast ställer jag en fråga till föreläsaren.

Smått irriterad på svaret, men låter det gå. Nej, den här fortbild-

ningen var nog ingen höjdare.

What was the point?

Jag tror att vi är många som känner oss stressade och slitna. Ur vårt ordförråd skulle vi gärna radera corona, distans, visir, munskydd och det där svåra ordet desinfektionsmedel.

Kamerorna blir allt oftare stängda då vi möts bakom skärmar. Väggen är nära, men vi biter ihop för vi ska finnas till för våra elever. Vem finns där för oss? Är det kollegan som borde visa oss omtanke? Eller är det rektorn som har ett ansvar för personalens välmående? Eller är det arbetarskyddsfullmäktige?

Oberoende av hur vi väljer att få hjälp och stöd så slutar det med att vi måste gå till oss själva. Vi behöver själv ta beslut och göra förändringar i våra liv för att orka med vardagen. Strömsötröjan, få-

gelbongning, skidåkning eller kanske den där extra kaffekoppen med kollegan kan göra vardagen lite ljusare. Att öka glädjen för andra kan även öka glädjen i ditt liv.

Att ge en uppmuntrande god morgon-hälsning kan göra att din dag blir bättre.

Ibland kan det vara bra att ta en viss distans och se saker ur ett annat perspektiv. I en veckas tid har den tidigare nämnda fortbildningen snurrat på i min hjärna. Till sist inser jag att det var inget fel på fortbildningen, utan i en stressig vardag hade jag reagerat på ett annat sätt än normalt. Nyfikenheten och ivern hade ersatts med likgiltighet och negativism.

Det är nu som en viss rädsla dyker upp, hur mången annan känner inte igen sig själv då arbetsbelastningen är hög? Hur ska det gå

för utbildningspersonalen i den alltmer föränderliga skolvardagen? Långvarig stress kan få förödande konsekvenser för kroppen.

Risken är överhängande att vi har en utbildningspersonal som tänjer sig till bristningsgränsen och när coronapandemin är över faller de ihop.

Arbetsgivaren bör ta sitt ansvar, välbefinnandet i arbetet bör prioriteras. Uttryck som tack det här gjorde ni bra eller det här fixar vi tillsammans känns som klichéer. Konkreta insatser som en ökad personalresurs i form av elevhandledare, kuratorer och psykologer behövs för att avlasta en del av lärarnas börda.

Lärarna behöver få koncentrera sig på sitt kärnuppdrag, att genomföra undervisningen.

Otydliga direktiv från beslutsfattare skapar också frustration.

Vi behöver få klara anvisningar och begripliga uttalanden över vad som gäller för utbildningssektorn i rådande coronapandemiläge.

Att leva i ovissheten om vad morgondagen för med sig tär på oss alla.

Vårt välmående är delvis beroende hur vi tolkar en situation samt vilken resiliens vi har. Vi behöver inte ändra hela vårt liv för att må bättre, men kanske att göra något nytt kan ge oss en mer meningsfull vardag. Med tacksamhet läser jag brevet jag fick på posten, någon såg mig. Jag hoppas att någon ser dig idag, ger dig positiv energi i din strävan framåt. Må det gå väl för oss!

JEANETTE LINDROOS Pargas, Ledamot i styrelsen för FSL

Företagsamhet, arbetslivskompetens och ekonomikunskap Meidän perheemme | Våra familjer

Kostnadsfria läromedel från förskola till högskola.

Kaupungintalo/Stadshus

Kirjasto/ Bibliotek

Kirpputori/Lopptorg

Kiinteistövälitys/

Poliisi/Polis Supermarket

Pankki/Bank

Ravintola/Restaurang

Kukkakauppa/

Uimahalli/Simhall

för et a

Kenkätehdas/ Skofabrik Kioski/Kiosk

Koll på ekonomin – kostnadsfritt och praktiskt läromedel inom ekonomifostran på andra stadiet.

n uppnå Man ka helst M va d so n ä r ba ra Ma

n uppnå Man ka helst M va d so n ä r ba ra Ma

gsaM !

för et a

gsaM !

Materialet finns tillgängligt på en digital lärportal.

Koulu/Skola

Sairaala/Sjukhus

Leikkipuisto/ Lekpark

En helhet med fyra teman där man bekantar sig med olika familjer, arbeten och penninganvändning. småbarnspedagogik och förskoleundervisning

En helhet bestående av åtta teman för att träna arbetslivsfärdigheter och ekonomisk kompetens.

En helhet bestående av sex teman för att förstå vad närmiljö, röstande, olika yrken och ekonomins kretslopp är. åk 4-6

Våra familjer Lärarens guide

Våra familjer småbarnspedagogiken, förskola

Åk 7-9 och anpassat för 2:a stadiet

Vårt samhälle Lärarens guide

Vårt samhälle åk 4-6

lärarens guide I programmet Miniföretagarna grundar elever i årskurs 4–6 ett eget miniövningsföretag och säljer produkter och tjänster de själva planerat till riktiga kunder för riktiga pengar. Under lektionerna bekantar sig de unga företagarna med sina egna styrkor, kreativt idéskapande, företagsam attityd, olika yrken och tränar på att jobba tillsammans i grupp — och lär sig genom att själva göra saker.

Egen ekonomi – nycklarna till arbetslivet!

Materialet innehåller fem teman.

Ett år som företagare UF-företagarens handbok

Lärarens guide

Miniföretagarna åk 4-6

Egen ekonomi åk 7-9

Koll på ekonomin andra stadiet

Ett år som företagare åk 9, andra stadiet

Välkommen att inspireras!

Delta i vårens 2021 onlineutbildningar

Ung Företagsamhet rf. (UF) erbjuder studieprogram och läromedel för undervisning i företagsamhet, arbetslivskompetens och ekonomikunskap. UF:s läromedel och studieprogram grundar sig på delaktighet, mångvetenskaplighet och på att lära genom att göra. Samtliga läromedel stöder målen i läroplanerna för de olika skolstadierna och utgör verktyg för att förverkliga ämnesövergripande undervisning.

Anmäl dig till vårens fortbildningar via UF:s fortbildningskalender nuoriyrittajyys.fi/sv/larare/fortbildningskalender.

UF:s läromedel, program och fortbildningar är kostnadsfria.

Så här beställer du: Bekanta dig med och beställ material på nuoriyrittajyys.fi/sv/program. Det tryckta materialet levereras till din skola, det digitala materialet är genast tillgängligt.

• 23.3. kl. 15–16 Introduktion till arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6) – förskola, åk 1-6 • 24.3. kl. 15–16 Introduktion till arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6) – åk 7–9 • 13.4. kl. 14.30–16 Ett år som företagare -programmet Vi betjänar hela Svenskfinland och finns som stöd för dig och din skola i ibruktagningen och användningen av UF-programmen.

Ta kontakt karolina@nuoriyrittajyys.fi.

Den ideella föreningen Ung Företagsamhet rf (UF) stöder utbildningsanordnare att förverkliga undervisning i företagsamhet, arbetslivskompetens och ekonomikunskap, genom konkreta undervisningsverktyg.

nuoriyrittajyys.fi @nuoriyrittajyys

12

11.3.2021 • Nr 5

Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva.

Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • 01019 5110

bakbrädet Gymnasiesamarbete i Kristinestad. I Kristinestad kommer de två gymnasierna, det vill säga det svenskspråkiga och det finskspråkiga, att inleda ett samarbete efter sommaren, berättar svenska gymnasiets rektor Peter Grannas för svenska.yle.fi. Meningen är att studerandena vid gymnasierna skall kunna välja allt från enskilda kurser till ett helt utbytesår i det andra gymnasiet.

Gymnasierna i K:stad vill på detta sätt öppna för möjligheten att få ett utökat kursutbud och samtidigt betona en god attityd till det andra inhemska språket.

Avståndet mellan Kristinestads gymnasium och Kristiinankaupungin lukio är en och en halv kilometer, vilket inte är ett hinder för samarbetet, säger Grannas.

Meningen är att de studerande skall ha tillräckligt långa raster

för att de skall hinna förflytta sig mellan skolorna. Också digital teknik skall möjliggöra samarbetet.

Peter Grannas säger till svenska. yle.fi att han hoppas att samarbetet skall locka studerande från när och fjärran till Kristinestad.

– Och framför allt att vi ska få Kristinestadsborna att se värdet i det här samarbetet och i möjligheten i att kunna studera på två språk på egen ort.

Ingen karneval i år heller. Det blir ingen stafettkarneval i år heller, konstateras i en ledare i tidningen Västra Nyland. Chefredaktör Marina Holmberg konstaterar att karnevalen blivit ett minne för livet för många som deltagit i den. ”Men karnevalen är något mycket mer än bara löpning. Den är en folkfest där skolungdomar från hela Svenskfinland träffas både på arenan och på läktaren”,

noterar Holmberg, och fortsätter: ”Med karnevalen först borta fyra år från stadion på grund av renovering och nu åtminstone två år på grund av coronapandemin finns det snart elever som gått genom grundskolan utan att ha upplevt den unika karnevalsstämningen. Finns det en risk för att karnevalen tappar i popularitet då det snart finns många årskullar som aldrig upplevt den ”riktiga” karnevalen? Nu utreder man om det i år kan ordnas mindre regionala karnevaler. Och det är bra

att det görs, men även det kan coronasituationen sätta stopp för.”

Ny svensk direktör på Kommunförbundet. Pedagogie magister Ulf Stenman (bilden) från Larsmo blir ny direktör för den svenska enheten vid Finlands Kommunförbund. Stenman är för tillfället tf. kommundirektör i Kronoby.

– Vid valet av den nya svenska direktören satte Kommunförbundets styrelse särskilt vikt vid Ulf Stenmans långa erfarenhet av ledarskap och hans förmåga att bygga och arbeta i nätverk. Hans positiva läggning passar utmärkt i Kommunförbundets lösningsorienterade verksamhet, säger Kom-

munförbundets vd Minna Karhunen.

– Jag hoppas att jag som svensk direktör kan föra en öppen dialog med våra medlemskommuner.

Kommunförbundet vill vara en proaktiv partner och en vägvisare för alla sina medlemmar, säger Ulf Stenman.

Stenmans egen agenda är att få i gång en bra dialog med förbundets 49 svensk- och tvåspråkiga kommuner.

– Det kommer att finnas ett sug efter fysiska möten när coronapandemin är över. Min förhoppning är att vi som arbetar i Kommunförbundets svenska team ska kunna öka vår närvaro ute i kommunerna så fort smittskyddsläget gör det möjligt.

Ulf Stenman efterträder Ida Sulin på posten som Kommunförbundets svenska direktör.