Läraren 7 2022

ledaren Det är olyckligt att det krävs en rejäl sammandrabbning på arbetsmarknaden för att man skall få upp ögonen för det missnöje som pyr. Ю r sidan 2

7.4.2022 • Nr 7 • Årgång 48 (129) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

De älskar sitt jobb, men är nu redo att strejka – Jag tycker att vi har jättedålig lön, med tanke på allt det vi gör, säger klassläraren Birgitta Beijar-Österberg. Hon och kollegan Annica Svarvar konstaterar att arbetsbördan nu har vuxit sig för stor. Ю r läs mera på sidorna 3, 4 och 5

Det är påtagligt att det arbete som sker utanför lektionstid har ökat märkbart, konstaterar Birgitta Beijar-Österberg (t.v.) och Annica Svarvar. foto: johan hagström

Dags för utfärd Våren är här och det kan vara lockande att bege sig ut i skog och mark. Många frågor om ansvar och rättigheter bör dock redas ut innan en lärare tar sina elever på utflykt eller lägerskola.

”Finland är det enda nordiska land som inte explicit tryggar rätten att delta i småbarnspedagogik för barn som inte har en hemkommun, såsom papperslösa och asylsökande. Detta är inte förenligt med barnens rättigheter, och därför är det viktigt att detta åtgärdas så snabbt som möjligt.”

LI ANDERSSON Kolumnen

Ю r sidan 10

Ю r sidan 10

Var är läromedlen för gymnasierna?

Enligt en enkät som FSL utfört råder stor brist på svenskspråkiga läromedel i gymnasierna. Schildts & Söderströms tar på sig en del av skulden.

Ю r sidorna 4–5

2

7.4.2022 • Nr 7

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Signalerna är tydliga – ta dem på allvar 94 procent upplever att arbetsbördan har ökat. 29 procent uppger att de planerar byta bransch. Endast 37 procent säger sig vara nöjda med sin lön. Så ser den finlandssvenska lärarkåren på sin arbetsbelastning och avlöning just nu. Det visar en kartläggning med över 1500 respondenter som Åbo Akademi har gjort för FSL:s räkning.

Det här är alltså vad man med en rätt stor träffsäkerhet kan säga om stämningarna bland de finlandssvenska lärarna just nu. Det som man också kan utläsa är att utvecklingen enligt alla parametrar har gått mot det sämre. Det framgår när man jämför resultaten med motsvarade kartläggning från år 2017.

Den dagsaktuella lägesbilden är rätt tydlig. Vilka konsekvenserna blir på lite längre sikt kan man bara sia om i det här skedet. Hur kommer branschens attraktionskraft att se ut framöver? Vad innebär det med tanke på undervisningen att en allt större del av undervisningspersonalen är överbelastad? Hur stor del av lärarna kommer att rösta med fötterna och de facto göra slag i saken och sadla om? Det kan ta årtionden innan vi till fullo ser vidden av konsekvenserna. Men att invänta ett facit är att slösa bort tid i onödan.

Det som vi också med säkerhet kan säga redan idag är att måttet nu uppenbarligen är rågat. Det märks i sällsynt omfattande strejkvarsel.

Lärarna har inte på närmare 40 år tagit till så kraftiga konfliktåtgärder som nu. Budskapet är klart: arbetsbilden skorrar illa med lönesättningen.

Det är olyckligt att det krävs en rejäl sammandrabbning på arbetsmarknaden för att man skall få upp ögonen för det missnöje som pyr.

Att arbetsbilden inte i längden är hållbar och att lönenivån inte är konkurrenskraftig har stått klart redan länge. Nu går det inte längre för beslutsfattarna att blunda för problematiken.

Jämfört med de övriga nordiska länderna satsar Finland lite på utbildningssektorn. Gapet ligger på ca 2 miljarder euro. Också i en internationell kontext är vi rena rama medelmåttor. Enligt OECD:s indikatorpublikation Education at a Glance hör Finland till fåtalet länder där utbildningsfinansieringen under åren 2012–2018 har minskat. Vi ligger sida vid sida med exempelvis Grekland som genomled en synnerligen svår finanskris 2012.

De signaler som vi nu nås av från utbildningsfältet är sällsynt tydliga. Alla kontrahenter som har sitt finger med i spelet när det kommer till den finländska utbildningen gör nu klokt i att ta dem på allvar. Det sista vi behöver nu är en utbildningssektor i en nedåtgående spiral.

Enligt OECD:s indikatorpublikation Education at a Glance hör Finland till fåtalet länder där utbildningsfinansieringen under åren 2012–2018 har minskat.

FSL INFORMERAR ÅRGÅNG 48 (129). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

Nu är det vi som visar vägen!

På kort tid har flera strejkvarsel getts för lärarna och rektorerna. Följ gärna med hur förhandlingarna går på fsl.fi och i våra sociala medier, och se till att dina kontaktuppgifter är uppdaterade på fsl.fi/medlemsintra för att vi ska kunna nå dig med viktig information.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2022.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

”Nu är det hög tid att vi lärare och rektorer lägger ner flexibiliteten och raka i ryggen står upp för vår yrkeskår. Vi har länge lagt våra egna behov åt sidan på grund av landets ekonomi och pandemivågen. I längden är det ohållbart att backa.

Vi måste enade stå upp för våra krav: ett löneprogram som minskar lönegapet mellan den offentliga och privata sektorn och begränsningar i den växande arbetsmängden.

Bara på det sättet kan vi stärka attraktionskraften för läraryrket. Finland har inte råd med att lärarna lämnar branschen.

Därför uttalar vi med enig stämma – det är tid nu, det är vår tur nu! ” Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande

3

7.4.2022 • Nr 7

AVTALSRÖRELSEN 2022

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Med öppen famn och varsam hand

 En strejk skall kännas i samhället, annars är det ingen idé, säger Tomas Jaakkola.

Bara att kavla upp ärmarna Om ingen lösning nås vid förhandlingsbordet går lärarna i huvudstadsregionen ut i strejk veckan efter påsk. Strejkvarsel i den omfattning som nu är aktuella hör till ovanligheterna. Kommunala lärarstrejker är direkt sällsynta. Det skedde senast 1984.

– Jag var inte ens född då, skrattar Tomas Jaakkola, ordförande för Esbo-Grankulla lärarförening och förtroendeman för lärarna.

– Men nu kör vi! Det är bara att kavla upp ärmarna.

Han blev inte överraskad när vågen av strejkvarsel nådde också Helsingforsregionen. Då strejkvarsel redan tidigare getts i en handfull stora städer framstod det närmast som en tidsfråga innan huvudstadsregionen skulle stå i tur.

Delade åsikter om strejk Omkring 700 finlandssvenska lärare berörs av strejkvarslet i Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. Det är klart att en såpass kraftig konfliktåtgärd också i viss mån delar åsikterna bland lärarna.

– Det är hela spannet. Allt från

”hur kan vi gå i strejk i den här världssituationen” till ”självklart skall vi strejka, det här är det bästa som har hänt” och så allt där emellan.

Går det att ena leden?

– Alltid finns de som inte vill strejka men nog finns det en solidaritet. Nu gäller det alla lärares arbetsvillkor, inte bara en viss lärarkategori. Orken bland lärarna börjar tryta och många tycker att det nu är vår tur att få en belöning för det jobb som vi har gjort de senaste åren, säger Jaakkola.

Mera lön eller mindre jobb?

Lärarnas avlöning baseras på undervisningsskyldighet (usk), det vill säga hur många veckotimmar de undervisar. Under årens lopp har många arbetsuppgifter utöver själva undervisningen tillkommit.

Men då lönen beräknas utgående från usken har det inte nämnvärt synts i lönekuvertet.

– Om någon konkret kunde plocka bort arbetsuppgifter så skulle jag vara nöjd med min lön.

Men det sker ju inte. Om arbetsuppgifterna inte blir färre skall jag ha högre lön.

Undervisningsskyldigheten har också kritiserats för att vara både gammaldags och orättvis. Men man har inte heller kunnat enas om något annat avlöningssystem för lärarna. Nyligen stod de klart att de pågående försöken med årsarbetstid läggs ner.

– Jag skulle vilja börja om från noll. Jag har 24 h undervisning och sköter för- och efterarbete.

Vad behöver man sedan plocka in för att stöda det? Vad är lärarens uppgift? Att undervisa! Om vi skulle börja där och se hur mycket tid som behövs för det, säger Jaakkola, som är klasslärare vid Karamalmens skola i Esbo.

Nivån på löneförhöjningen Lärarfacket OAJ har inte i offentligheten preciserat sina lönekrav i vårens avtalsrunda. Men en länge uttalad målsättning är att lärarlönen skall börja med en trea. Det är något Tomas Jaakkola kan omfatta – En klasslärare behöver ca 250 euro till för att komma över 3000 euro i månaden, konstaterar han. text och foto: mattias fagerholm

Strejkvarsel ○ ○ ○ ○ ○ ○

Jyväskylä, Rovaniemi Åbo och Uleåborg 6–7.4.

Tammerfors och Kuopio 12–13.4.

Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla 19–25.4.

Helsingfors, femton skolor inom den privata undervisningssektorn 19–25.4.

Under riksförlikningsman Vuokko Piekkalas ledning har man försökt nå en lösning på konflikten.

Det medlingsbud som gavs 29.3 förkastades av både OAJ:s och FOSU:s styrelse.

Klasslärarlön ○ ○ ○ ○ ○

Grundlön: 2771,35 euro (dyrortsklass 1) Grundlön med dubbel behörighet: 2977 euro En klasslärare med dubbel behörighet är också behörig att undervisa i något läroämne på högstadiet.

För dubbel behörighet krävs minst 60 studiepoäng i undervisningsämnet.

Av de tvåspråkiga kommunerna hör Esbo, Grankulla, Helsingfors, Kyrkslätt, Vanda och Vasa till dyrortsklass 1. I dyrortsklass 2 är grundlönen en aning lägre (2745,16 euro).

Jag stänger datorn en sen eftermiddag och lägger en distansdag bakom mig. Plockar in mina skidor i bilen och tar sikte på skidspåret, men kommer mig aldrig dit. I stället svänger jag in till det Ukrainacafé som finns mitt i byn.

Det anspråkslösa huset rymmer värme och omtanke i massor. Där möts frivillighjälp och människor på flykt från kriget i Ukraina. Det jag möter berör mig. Jag ser mammor och barn i skriande behov av hjälp i min hemby. Så orättvist och så ledsamt.

Vi är många som ser behovet av hjälp på riktigt nära håll just nu, och vi är många som sträcker ut en hjälpande hand. Och behovet av hjälp lär inte ta slut. Enligt en pinfärsk prognos från inrikes-ministeriet väntas 40 000–80 000 ukrainare anlända till Finland under det här året. Av dem är troligen så gott som hälften minderåriga.

Lagstiftningen är tydlig – de här barnen har rätt till skolgång i Finland. Nu är vi i den situationen att den förberedande undervisningen måste ordnas, vilket på många orter är lättare sagt än gjort. Det finns massor med viktiga element som ska ställas till rätta och planeras innan undervisning kan verkställas. Skollokaler, lärare och allt annat som hör till måste garanteras för att man ska kunna starta den för flyktingar så viktiga skolgången.

Den som för barn och ungdomar i kris kan vara ett andhål i vardagen och en väg framåt.

I vårt vackra Svenskfinland finns enormt mycket erfarenhet av integration. Det är en typ av erfarenhet som nu kommer väl till pass då flyktingar strömmar in i landet. Vi måste våga dela erfarenheter och lära av varandra. Det kan komma att bli den finlandssvenska integrationens styrka.

Integration är inte och ska heller inte begränsas till skolan.

Oberoende av om våra flyktingar från Ukraina stannar en längre eller en kortare period så behövs konkreta, långsiktiga planer för integrationen göras upp i kommunerna. Integrationen och resurseringen av den är en del av vårt samhällsansvar.

Det är samhällets skyldighet att ordna undervisning för dessa barn och ungdomar. Det är vår skyldighet att erbjuda trygg skolgång. Integration på svenska i Finland följer en klar lärstig från förberedande undervisning till integrerad klassundervisning med språkstöd.

I vårt vackra Svenskfinland finns enormt mycket erfarenhet av integration. Det är en typ av erfarenhet som nu kommer väl till pass då flyktingar strömmar in i landet. Vi måste våga dela erfarenheter och lära av varandra. Det kan komma att bli den finlandssvenska integrationens styrka.

Att hjälpa flyktingar i nöd är ingen belastning. Den här undervisningen är en del av den profession som vi lärare och rektorer utövar. Vi kan vår sak och utövar vår profession med hjärtat på rätt ställe. Just nu är hjärtat blågult och klappar för det uppdrag vi har framför oss.

Däremot bör vi vara lyhörda och observanta vad gäller arbetsbelastning. En god arbetsinsats kräver en ömsesidig och respektfull dialog. Bästa arbetsgivare, se styrkan i det jobb som görs i skolorna! Låt det goda leda även i svåra tider.

4

7.4.2022 • Nr 7

AVTALSRÖRELSEN 2022

 Många river i avtalstrasslet. T.v. fackordförandena Millariikka Rytkönen (Tehy) och Olli Luukkainen (OAJ) och uppe til höger KT:s VD Markku Jalonen och nere statsminister Sanna Marin.

Vem kan lösa knuten på arbetsmarknaden? ”En våt trasa i ansiktet.” Så beskrev OAJ:s ordförande Olli Luukkainen det medlingsbud som riksförlikningsman Vuokko Piekkala kom med förra veckan. Förhoppningarna om att man under Piekkalas ledning skulle kunna lösa den allt trassligare knuten på arbetsmarknaden kom på skam.

Tidningen Läraren benar ut varför förhandlingarna om de kommunalt anställdas löner har utvecklats till en segsliten konflikt med massiva strejkvarsel.

En blick i backspegeln ger några förklaringar till det spända läget på arbetsmarknaden. År 2016 drev regeringen igenom konkurrenskraftsavtalet. Inom den offentliga sektorn innebar det bland annat att arbetstiden förlängdes, semesterpengen beskars kraftigt och löneförhöjningarna lades på is. Avsikten var att stärka Finlands konkurrenskraft och höja sysselsättningen.

För två år sedan, då det senast var aktuellt att omförhandla tjänstekollektivavtalen, befann vi oss i begynnelsen av en global pandemi. De kommunalt anställda ville nu se korrigerade löner och ett flerårigt löneprogram. Ett avtal kunde nås utan konflikt-

åtgärder också om exempelvis vårdarfacket Tehy svalde det med långa tänder. En vårdstrejk mitt under en pandemi var en omöjlig tanke. De så kallade kiky-timmarna försvann, men löneprogrammet kom man ingen vart med.

Fördämningarna brister – konflikten ett faktum När tjänstekollektivavtalet gick ut i slutet av februari 2022 stod det ganska snabbt klart att parterna inte kommer någon vart.

Arbetstagarorganisationerna aviserade omfattande strejker och riksförlikningsman Vuokko Piekkala kopplades in. Det medlingsbud som hon kom med förkastades ändå på stående fot.

– Det såg ut som om arbetsgivaren hade skrivit pappret. Medlingsbudet innehöll direkta försämringar, konstaterar OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos.

Därmed stod det klart att de strejker som samtliga förhandlingsorganisationer varslat om förverkligas.

Trassligaste knutarna?

Vilka frågor gör arbetsmarknadsknuten så svår att nysta upp? I korthet handlar det om tre saker: lönenivån, löneprogrammet och avtalssystemet.

Lönenivån: Riksförlikningsmannen erbjöd ett tvåårigt avtal enligt den allmänna nivån, dvs ca 2 procents löneförhöjning.

Men då inflationstakten närmar sig 5 procent innebär det i praktiken en minskad köpkraft.

Löneprogramet: Samtliga kommunala löntagarorganisationer kräver ett löneprogram som sträcker sig över flera avtalsperioder. Bakgrunden är att gapet mellan den offentliga och privata sektorns löner hela tiden växer. Med ett löneprogram vill man på sikt korrigera den utvecklingen. I praktiken innebär det löneförhöjningar utöver de allmänna förhöjningarna. I medlingsbudet fanns inget löneprogram med överhuvudtaget.

Avtalssystemet: I dagsläget kommer man överens om ramarna vid det så kallade huvudavtalsbordet. Där sitter FOSU (Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade) dit OAJ hör, JAU (Julkisen alan unioni) med fackförbunden JHL och Jyty samt vårdfacken Tehys och Supers förhandlingsorganisation Sote. Arbetsgivarpart är Kommun- och välfärdsområdesgivarna KT. Här dras de stora riktlinjerna upp, till exempel nivån på löneförhöjningarna. Hur pengarna används på detaljnivå inom ramen för exempelvis UKTA kommer man sedan överens om i separata förhandlingsbord.

Nu vill Sote bryta sig ut ur huvudavtalsbordet. De vill se två separata förhandlingsbord, ett för kommunerna och ett för välfärdsområdena. Hittills har de kommunala arbetstagarna visat upp en enad front och löneförhöjningarna har varit de samma över hela linjen. En förutsättning för att ett avtal skall nås är att samtliga parter vid huvudavtalsbordet är överens. Att till exempel vårdarna skulle få ett löneprogram, men inte de övriga är därför osannolikt. Vårdfacken Super och Tehy räknar uppenbarli-

gen med att de har bättre möjligheter att nå en gynnsam löneutveckling på egen hand.

Varken FOSU eller KT är speciellt förtjusta i den här lösningen.

Vad händer nu?

Det är fullt möjligt att riksförlikningsman Vuokko Piekkala inte kommer med fler medlingsbud. I så fall tar en så kallad förlikningsnämnd över. Nämnden jobbar enligt trepartsprincipen, det vill säga med företrädare för arbetstagare, arbetsgivare och statsmakten.

Regeringen har tills vidare stått utanför konflikten. Tumregeln är att politikerna skall hålla tassarna borta från arbetsmarknaden. Det framhåller alltid arbetsmarknadsparterna och beslutfattarna brukar respektera det. De gångar man har blandat sig i leken har det i regel också slutat illa.

Samtidigt kan regeringen knappast bara titta på om hela kommunsektorn, allt från småbarnspedagogik till hälsovård, lamslås på grund av strejkerna. Från arbetstagarhåll har man framhållit att det är statsmaktens ansvar att upprätthålla välfärdstjänsterna och att kommunerna borde stödas så att de har möjlighet att betala konkurrenskraftiga löner. Med andra ord: mera pengar utan att desto mer blanda sig i vad som sker vid avtalsbordet. Hur regeringen reagerar återstår att se, men det är troligt att det krävs en insats för att lösa upp knuten. text: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström

5

7.4.2022 • Nr 7

AVTALSRÖRELSEN 2022

”Det här är världens bästa jobb” Klasslärarna Birgitta Beijar-Österberg och Annica Svarvar har med lite blandade känslor tagit del av de omfattade strejkvarsel som lärarfacket OAJ har gett på olika håll i landet. Egentligen är de inte så pigga på en strejk, men nu är de beredda.

Arbetsbelastningen har helt enkelt blivit för stor.

– I åratal har vi sagt att vi har för lite resurser. Vi har stora grupper och barn med specialbehov. Det har sparats på vikarier och material. Vi har sparat och sparat och sparat. Hur vi än säger att vi har för mycket uppgifter i förhållande till tiden vi har betalt för så förändras ändå ingenting, konstaterar de unisont. Så nu är det bara lönen kvar att ropa om, det verkar vara det enda som går hem.

Birgitta Beijar-Österberg och Annica Svarvar fungerar båda två som lärare i Korsholm. De är inga duvungar i branschen. Båda två började sin lärarbana i medlet av 90-talet och har med andra ord perspektiv på läraryrket.

suger energi att vara tvungen att kriga för resurserna. När man inte har förutsättningar att lyckas blir det tungt, säger Annica.

När väggen kommer emot Annica Svarar har personliga erfarenheter av hur det är när det blir för mycket. Hon gick i väggen för några år sedan och tvingades vara borta från skolan i över ett halvår.

Hon undervisar idag 16 veckotimmar för att orka med jobbet.

– Jag hinner till lärarrummet för en kopp kaffe en gång under arbetsveckan. Det finns inga pauser. Det är så otroligt hög intensitet i det här jobbet.

Tätare skyddsnät – positivt men krävande

Undervisningsskyldigheten funkar inte

En förändring under årens lopp är att nätverket kring elever som behöver särskilt stöd har blivit tätare. Elever med specialbehov integreras i undervisningen.

– Det innebär bland annat expertgruppsmöten, träffar med terapeuter och speciallärare. Skolgångshandledare skall handledas.

Man interagerar med en massa andra yrkesgrupper. Långa enkäter skall fyllas i, dokumentation har ökat märkbart. Det innebär massor mera jobb, säger Annica.

Hur ser ni på den här utvecklingen?

– Samarbetet med olika instanser är superbra. Eleverna har möjlighet att få hjälp, det finns en helhetstanke, säger Birgitta.

I grunden är det alltså fråga om en positiv utveckling. Men när resurserna för att integrera elever med specialbehov inte är tillräckliga faller en stor arbetsbörda på lärarens axlar.

– Du slår knut på dig själv men det är ändå inte tillräckligt. Det skulle behövas mera personal. Det

Det är påtagligt att det arbete som sker utanför lektionstid har ökat märkbart. Själva undervisningsdelen har med åren blivit en allt mindre bit.

– Vår lön baseras på hur många timmar vi undervisar. Det har blivit en väldigt stor obalans mellan undervisningen och det övriga arbetet. Lönesättningen känns väldigt skev, säger Birgitta.

– Jag tycker att vi har jättedålig lön, med tanke på allt det vi gör.

Det lilla ordet”nej”.

Tusendollarsfrågan blir då hur man skall begränsa jobbet utanför undervisningsskyldigheten.

Ofta framhålls att man helt enkelt borde säga ”nej” oftare. Men det är lättare sagt än gjort.

– Lärare är dåliga på att säga nej. Egentligen borde vi förstå att när vi har gjort vår arbetstid för veckan så skall vi inte ta på oss fler arbetsuppgifter. Men om du har viktiga saker som du bara är tvungen att göra, då kan du inte säga nej. Man har ett ansvar och

 Vi vill ha en lön som matchar jobbet och en arbetsmängd som gör att man orkar ha ett liv utanför skolan, säger Birgitta Beijar-Österberg (t.v.) och Annica Svarvar.

ett samvete, konstaterar Birgitta.

Samplaneringstiden är en droppe i havet Ett dilemma är att den samplaneringstid (Högst 120 h/läsår inom den grundläggande utbildningen.) som lärarna har för exempelvis möten och övriga uppgifter vid sidan om undervisningen inte räcker till. Vad ska man göra om hela årets samplaneringstid är använd i februari?

– Varför ska vi bokföra samplaneringstiden? Ingenting händer ändå. Det här är frustrerade. Jag slutade bokföra för jag fick ångest av det. Inga åtgärder vidtogs trots att lärarna hade massivt med övertid, säger Annica.

Birgitta och Annica ger inte mycket för kommentarer av typen ”du måste sänka ribban” eller ”du måste plocka bort arbetsupp-

Det har blivit en väldigt stor obalans mellan undervisningen och det övriga arbetet. Lönesättningen känns väldigt skev.

BIRGITTA BEIJAR-ÖSTERBERG

gifter”. Vad ska man plocka bort, undrar de?

– Det känns respektlöst när det uppifrån ses som en lösning men inte görs praktiskt möjligt att genomföra Det är ett direkt hån.

Strejk?

Den ökade arbetsbelastningen och en frustration över att lönen inte hänger med har nu resulterat i att lärarfacket OAJ har gett ett säll-

synt omfattande strejkvarsel.

– Jag älskar det här jobbet. Det är jättetungt vissa dagar, men det här är världens bästa jobb. Därför är det hjärtskärande om det kommer till en strejk. Egentligen tycker jag inte om det, men nu är jag nog beredd, säger Annica Svarvar. text: mattias fagerholm foto: johan hagström

6

7.4.2022 • Nr 7

 Sture Lindholm slår ett slag för den tryckta läroboken.

Konsekvenserna av den tryckta lärobokens död:

”Du får lätta svar på svåra frågor” Digitaliseringstaketen har varit snabb på läromedelssidan de senaste åren. Den utvidgade läroplikten kan bli dödsstöten för den tryckta läroboken i gymnasiet. I och med att läromedlen på andra stadiet nu är avgiftsfria för de studerande köper kommunerna i stor utsträckning in bara lärmaterial. Vilka blir följderna av att den tryckta läroboken fasas ut?

– Den första effekten av den utvidgade läroplikten är den tryckta lärobokens död, säger Sture Lindholm, lärare i historia och samhällslära vid Ekenäs gymnasium.

Lindholm har 30 års lärarerfarenhet, visserligen med kortare pauser för författarskap. Han har haft sitt finger med i stort sett all finlandssvensk läromedelsproduktion när det kommer till historia på gymnasienivå.

– Digitaliseringsivern för läromedlen i historia har gått trögt ända tills nu. Nu tvingar man fram den, säger han.

Sture Lindholm är inte det minsta förtjust i utvecklingen.

Tvärtom slår han ett slag för den tryckta läroboken.

– Det finns ämnen där digitala läromedel lämpar sig utmärkt.

Men i historia, där du skall kunna ta till dig långa texter, blir det jobbigt. Det ser man på eleverna som sitter med sina små skärmar

och scrollar fram och tillbaka och försöker tyda vad det står. Under årens lopp har jag märkt att de har stora problem att förstå vad de läser. Skillnaden är markant. Läsförståelsen är inte lika utvecklad som tidigare.

Vilka blir konsekvenserna av det?

– Eleverna orkar inte läsa mera än vad som syns på telefonskärmen. Och bara förenklade versioner.

Vad innebär det i det långa loppet?

– Du får lätta svar på svåra frågor. Vad det får för konsekvenser med tanke på bildning, färdigheter och läskunskap återstår att se.

Går det att ändra på riktningen?

– Det kan hända att man tänker om då följdverkningarna klarnar.

Men så länge det stora finlandssvenska förlaget kör i den här riktningen så lär det inte ske. Man har

i flera år drivit en kampanj för att få bort de tryckta böckerna.

Förlaget:”Det går inte ihop ekonomiskt” Vid Schildts & Söderströms säger man att det är felaktigt att förlaget skulle eftersträva enbart digitala läromedel. Enligt läromedelschef Nils Saramo har man sedan införandet av gymnasiets nya läroplan år 2016 hela tiden gett ut både tryckta och digitala läromedel.

– Vi har i flertal sammanhang försökt initiera en diskussion om eventuella följdverkningar ifall skolorna helt övergår till digitala läromedel. Precis som Sture, oroar vi oss för vad som händer med bildning, färdigheter, läskunskap och också hälsa, säger Saramo.

Sture Lindholm tycker att digitaliseringen blir något av en självuppfyllande profetia. Om det inte trycks läroböcker, går det ju inte heller att beställa dem, konstaterar han.

– Schildts & Söderströms har slutat trycka läromedel för de studerande som ännu nästa läsår ska skaffa egna böcker. De tryckta läroböckerna i historia kurs 3 tog slut redan efter årsskiftet i år. Så nu går förlagens sedan länge utbasunerade vision i uppfyllelse, sä-

 På sikt blir tryckta läromedel förmånligare, säger Petra Blomqvist, rektor vid Ekenäs gymnasium.

ger Lindholm.

– Inför innevarande läsår gick vi ut med att vi ger ut läromedel både i tryck och digitalt. I november fick vi dock slänga in handduken då det gäller gymnasiets tryckta läromedel. Skolornas har nästan enbart beställt digitala läromedel, över 90 procent. Därmed är det inte möjligt att ge ut tryckta läromedel. Det går helt enkelt inte ihop ekonomiskt, säger Nils Saramo.

Pengarna styr i kommunerna Den främsta orsaken till att kommunerna främst satsar på digitala läromedel stavas ekonomi. Digitala licenser är billigare än tryckta böcker. Men om man kan återanvända böckerna sätts kostnader-

na i ett annat sken. I Raseborg har man därför gått in för att i samarbete med kommunens bibliotek bygga upp en bank med kurslitteratur för gymnasiet. Ekenäs gymnasium köper in böckerna och biblioteket sköter utlåningen.

– Det ger oss en möjlighet att ha kvar tryckta böcker. Och på sikt blir det förmånligare, säger Petra Blomqvist, rektor vid Ekenäs gymnasium – Inom de humanistiska ämnena ser man lite annorlunda på de digitala läromedlen än inom de naturvetenskapliga. Forskningen visar att en skärm inte alltid är det bästa för inlärningen, säger hon. text och foto: mattias fagerholm

7

7.4.2022 • Nr 7

Två av tre gymnasielärare påtalar läromedelsbrist 64 procent av de finlandssvenska gymnasielärarna upplever att det är brist på läromedel i deras undervisningsämne. Det visar en kartläggning som Finlands svenska lärarförbund har gjort.

64%

32,5%

Ja

Nej

Upplever du att det finns brist på läromedel i ditt ämne?

3,5% Kan inte säga

 Hela 64 procent av gymnasielärarna upplever en läromedelsbrist i sitt ämne visar den kartläggning som Finlands svenska lärarförbund utfört.

Plock ur FSL:s enkät om läromedel ”Vi är tvungna att själva skapa och producera vårt undervisningsmaterial.” ”Finska läromedel är bättre. Sätter därför hundratals timmar på att själv översätta dem utan ersättning.”

 Schildts & Söderströms har till dags dato gett ut 13 nya serier och över 30 enskilda moduler för gymnasiet enligt GLP2021. Från vår synvinkel är det här en massiv utgivning, säger Nils Saramo, på bilden tillsammans med Gun OkerBlom till vänster och FSL:s ordförande Inger Damlin. arkivfoto: frida lönnroos

D

e finlandssvenska läromedlen är med jämna mellanrum föremål för diskussion. I debatten har det sagts att utbudet på svenskt håll är för litet, att utgivningstakten släpar efter och kvaliteten har tidvis ifrågasatts.

Från lärarhåll har man framhållit att eleverna i de svenska skolorna i och med det tunnare utbud försätts i en sämre position jämfört med de finska eleverna.

En enkät som FSL riktat till de finlandssvenska gymnasierna i februari visar på ett utbrett missnöje med läromedelssituationen. 64 procent av gymnasielärarna uppger att det finns brist på läromedel i deras läroämne. Av gymnasierektorerna påtalar 72 procent av respondenterna brister.

Lärarna menar bland annat att det finns problem med de digitala läromedlen, att innehållet är föråldrat och att stoffet inte alltid föl-

jer läroplanens innehåll.

– Man lovar runt men håller tunt. Funktionerna är ännu inte i gång trots att 2/3 av läsåret har gått, kommenterar en lärare.

– Material finns inte till alla kurser. Abi-material översätts inte heller, konstaterar en annan.

”Vi beklagar att det har brustit” Vid det tongivande finlandssvenska läromedelsförlaget Schildts & Söderströms medger läromedelschef Nils Saramo att läsåret har varit utmanande.

– Tyvärr har vi inte kunnat leva upp till våra egna målsättningar då det gäller den tekniska lösningen. Vi missbedömde utmaningen i att skapa den planerade kommunikationskanalen mellan studerande och lärare. Med facit i hand lovade vi den här enskilda funktion ett år för tidigt, säger Saramo.

– Att våra digitala läromedel i övrigt fungerar som planerat är en liten tröst för den som byggt upp sin undervisning kring den här interaktiviteten. Vi kommer natur-

ligtvis att göra vårt yttersta för att reparera det misstroende som uppstått. Vi vill att den finlandssvenska skolan ska må bra och att lärare och studerande ska veta att vi är där för dem. Vi beklagar att det har brustit.

Enkäten besvarades av 114 gymnasielärare. Schildts & Söderströms är det förlag som respondenterna använder i störst utsträckning. 88 procent av de som besvarat enkäten har köpt läromedlen digitalt.

Svenskt läromedelscenter?

Gun Oker-Blom slår i sin rapport om den finlandssvenska skolans särdrag och utmaningar fast att läromedlen är av central betydelse för den finlandssvenska skolan.

Oker-Blom har föreslagit ett statligt center för läromedel som botemedel. Än så länge har frågan veterligen inte framskridit. text: mattias fagerholm grafik: chribbe aarnio

”Läromedlet och den digitala plattform som Sets erbjuder i matematik är under all kritik.” ”Har undervisat i B-finska i 15 år. Nästa år kommer det första materialet någonsin ut.

Ett halleluja-moment!” ”Skulle gärna stöda ett finlandssvenskt förlag men tyvärr går det inte. Kvalitet måste gå framom stöd i detta fall.” ”Studieavsnitten är avklarade men en stor del av läromedlen är ännu under arbete.

Helt förkastligt.” ”Om det hade funnits ett alternativ hade jag gladeligen sett till att vår skola inte längre betalade för en produkt som är mer eller mindre oanvändbar.”

Tyvärr har vi inte kunnat leva upp till våra egna målsättningar då det gäller den tekniska lösningen.

NILS SARAMO Läromedelschef vid Schildts & Söderströms

8

7.4.2022 • Nr 7

debatt

Läraryrket måste vara attraktivt också i framtiden Plötsligt börjar det hända. Det varslas om strejk på flera olika håll. Först kommer tanken om att det inte gäller mig, klassläraren i en mellanstor skola. Plötsligt varslas det om strejk i min region. Läraren vaknar och har många frågor. Vad betyder det här för mig?

Vad betyder det för mina elever?

Vem ska ta hand om mina elever?

Oron väcks. Jag kan inte lämna mina elever för en hel vecka. Hur ska vi hinna med allt stoff och vad ska de små barnen göra medan jag går hemma? Hur kan man tänka på en strejk när världsläget är som det är?

Ett varsel om strejk är ett sätt att visa att vi lärare och rektorer menar allvar. Lärarnas och rektorernas löner har länge sackat efter. Vid löneförhandlingar har

det alltid funnit andra viktiktigare saker och det långsiktiga löneprogrammet har uteblivit. Samtidigt har arbetsmängden ökat och ansvaret och kravet på lärarna och rektorerna ökat, vilket otaliga undersökningar under de senaste åren vittnat om. En strejk infaller aldrig lämpligt. Det är alltid fel tidpunkt eftersom det i lärarnas fall drabbar elever eller studerande. Trots det vill jag ändå se det som att även eleverna i längden vinner på en strejk. En attraktiv bransch ger goda förutsättningar för framtidens utbildning.

Det behöver vi speciellt i svåra lägen, det behöver vi i läget vi nu befinner oss i. En lärare som är tillfreds med sin lön och har en hanterbar arbetsbild är bra för alla elever. Nyttan av en strejk ses på

långsikt, det är en investering i framtiden.

I en strejk är det viktigt att vi lärare och rektorer står enade. Nu är det dags att visa att laget är viktigare än jaget. Vi lärare och rektorer kan inte varje gång backa i förhandlingstider då strejk diskuteras. Det betyder att vi drar undan mattan för förhandlarna och på det sättet ger arbetsgivarnas förhandlare möjligheter. Detta betyder i sin tur att vi accepterar att löneutvecklingen i en kvinnodominerad bransch släpar efter i förhållande till andra branscher.

Vi lärare och rektorer känner vår vardag som vår egen byxficka.

Och vi vet att en förändring måste ske.

Det är nu vi måste visa solidaritet.

En lärare som är tillfreds med sin lön och har en hanterbar arbetsbild är bra för alla elever.

PAMELA LEKA FSL:s vice ordförande

Lärorikt för studerande att besöka skolor Att besöka en skola, observera lärararbetet och intervjua en lärare är ett lärorikt praktikinslag i kursen Didaktik I vid Åbo Akademis lärarutbildning. ¬”Efter mina första praktikdagar hade jag en god känsla och det kändes som att jag verkligen har valt det rätta yrket för mig”, konstaterar en första årets klasslärarstuderande i sin rapport från åhörarveckan.

Att få uppleva atmosfären, samarbetet och samhörigheten som finns i klasser, skolor och lärarrum i Svenskfinland ger en bekräftelse om att man är på rätt väg i sitt yrkesval.

Detta läsår var det osäkert om åhörarveckan vid terminsstarten i januari alls skulle kunna genomföras, eller om pandemiläget skulle kräva övergång till distansundervisning. Då det slutligen bestämdes på ministerienivå att det blir närundervisning i den

grundläggande utbildningen kunde största delen av kursens studerande besöka skolor. I några fall var den lokala situationen ändå så utmanande att man inte kunde ta emot en gäst, och då var det fint att klasslärare i stället ställde upp för intervju. ”Diskussionen med läraren gjorde mig riktigt inspirerad. Att vara lärare är mycket mer än att bara stå framför klassen och föreläsa”, skriver en studerande i sin intervjurapport.

Att byta till lärarperspektiv är ovant för en första årets lärarstuderande. I kursens observationsguide ingår därför olika teman som stöd. Man börjar med att bekanta sig med skolan och klassen, få syn på rutiner och miljöer, iaktta skolarbetets organisering och olika undervisningsmetoder.

Man övar samtidigt sin pedagogiska blick. Allt i en skola går ändå inte att observera, utan tid behövs

också för samtal om lärares arbete, om t.ex. möten med föräldrar, hur man gör sin planering och vad man ska tänka på för att orka i arbetet på lång sikt.

Ett mål med didaktikkursen och praktikveckan är att man ska få en inblick i lärararbetets komplexitet. Efter åhörarpraktiken diskuterar studerande i små grupper, sammanfattar insikter, delar guldkorn och skapar nya frågor.

Det är fint att som universitetslärare få följa studerande under det första studieåret. Efter åhörarpraktiken brukar jag tycka att de har växt flera centimeter, det är inte samma personer som kommer tillbaks. Med stor inspiration berättar de om hur det var ”i min skola”. De analyserar sina iakttagelser med eftertanke och börjar ta de viktiga stegen mot ett professionellt lärarskap.

Exempel på lärarstuderandes frågor efter åhörarpraktiken är:

Hur skulle du vilja ha det i ditt klassrum? Vad tänker ni om öppna lärmiljöer? Hur skulle du strukturera upp din arbetsvecka? Hur påverkar digitala verktyg undervisningen? Hur arbetar man konkret med formativ bedömning?

Hur differentierar man? Hur bemöter man som pedagog bäst störande beteende i en klass? Hur löser man bäst konflikter som sker under en skoldag? Hur bemöter man föräldrar som inte håller med eller samarbetar? Hur ska läraren undervisa för att eleverna ska vara intresserade? Hurdan är en bra lärare? Är det bättre med mindre eller större skolor? Hur har skolan ändrats sedan vi själva var elever?

Att tillsammans skapa frågor och fortsätta söka svar vidgar det egna perspektiven och ger inspiration för fortsatta studier. Varmt tack till alla som öppnat skoldörrarna för blivande lärare!

Då det slutligen bestämdes på ministerienivå att det blir närundervisning i den grundläggande utbildningen kunde största delen av kursens studerande besöka skolor.

GUNILLA KARLBERG-GRANLUND Universitetslärare vid Åbo Akademi i Vasa

9

7.4.2022 • Nr 7

Finland fryser samarbetet med ryska högskolor I mars fattade forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen beslut om den finländska högskoleutbildningens och forskningens nya riktlinjer i fråga om Ryssland och om beredningen av stöd till Ukraina.

Undervisnings- och kulturministeriet rekommenderar de finländska högskolorna att avhålla sig från allt högskole- och forskningssamarbete med ryska partnerorganisationer.

Riktlinjen är att nya projekt inte ska inledas och att existerande samarbete mellan organisationerna ska avbrytas tills vidare. Samtidigt fryses behandlingen av nya initiativ som anknyter till myndighetssamarbetet mellan Finland och Ryssland eller Belarus.

Kurvinen (C) har diskuterat riktlinjerna med högskolornas ledare.

– Tillsammans med högskolefältet inriktar vi åtgärder mot ryska staten som invaderat Ukraina, säger minister Antti Kurvinen.

– Våra åtgärder är inriktade till stöd för Ukraina, inte mot ryska studerande och forskare. Det är även i fortsättningen möjligt att söka sig till Finland för studier eller forskning oberoende av nationalitet, konstaterar Kurvinen.

Ukrainska studerande erbjuds stöd Enligt honom ämnar Finland stödja Ukraina och ukrainarna även inom högskoleutbildning och forskningssamarbete. Undervisnings- och kulturministeriet bereder i samarbete med högskolorna åtgärder för att stödja ukrainska studerande, anställda vid högskolorna och forskare och för att erbjuda dem som flyr kriget möjligheter att studera eller arbeta i Finland.

Förhoppningen är att högskolorna ska erbjuda psykiskt stöd för att lätta den ångest som krisen i Ukraina orsakar. Dessutom ska de aktivt informera studerande och anställda om möjligheten att få stöd. Stöd erbjuds särskilt till ukrainska studerande och anställda.

Finland stöder också Europeiska kommissionens beslut att avbryta samarbetet med ryska och belarusiska partner inom EU:s utbildnings- och forskningsprogram.

Europeiska kommissionen har fryst förhandlingarna om nya projekt med ryska och belarusiska organisationer i fråga om de första ansökningsomgångarna i programmet Horisont Europa och utbetalningarna till Ryssland och Belarus inom de pågående projekten i programmet Horisont 2020.s

 Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen, som inom kort torde bli jord- och skogsbruksminister. foto: laura kotila, statsrådets kansli

Hur kan HBL Junior användas för att uppnå målen i läroplanen?

HBL Junior är ett bra verktyg för lärare i årskurs 1–6 att uppnå målen i läroplanen och i den nationella läskunnighetsstrategin.

Elevers kompetens att förstå, tolka och kritiskt granska texter höjs när de läser målgruppsanpassade, välskrivna nyhetstexter.

HBL Junior lär elever hur världen fungerar: Nyheterna i tidningen har fokus på att inte bara berätta vad som händer i världen.

Tidningen förklarar också varför något händer och vad som kan följa av det. Därför ger innehållet barnen redskap att förstå hur världen och samhället fungerar. Tidningen behandlar svåra frågor, som terrorism, klimatförändring och mobbning på ett sakligt, faktabaserat och konstruktivt sätt.

Aktivera en skolprenumeration på www.ksfmedia.fi/hbljunior2022 eller kontakta oss på pren@ksfmedia.fi.

HBL Junior inspirerar till läsning: Tidningen har ett mångsidigt innehåll av aktuella nyheter, nyheter om barn, sport, kultur, kolumner och reportage. HBL Junior är ett forum där barnens röst hörs i frågor som berör dem. Bland allt innehåll kan varje elev hitta något som inspirerar just hen till läsning.

HBL Junior stärker språkutvecklingen: Läs- och skrivfärdigheter utvecklas när man läser välskriven text. Tidningen innehåller nyheter där svåra begrepp och ord förklaras. Genom att läsa texterna utvidgar eleverna sitt ordförråd och ser hur olika begrepp används i rätt kontext.

10

7.4.2022 • Nr 7

kolumnen li andersson Undervisningsminister

Skolan visar sin superkraft igen Vi hade inte ens hunnit andas ut efter den värsta fasen av koronapandemin innan nästa internationella kris slog till. Putins anfallskrig i Ukraina har haft fruktansvärda följder för den civila befolkningen. Över 2 miljoner barn har lämnat landet. Många har blivit utsatta för människohandel och olika typer av övergrepp i det kaos som uppstått i flera närliggande länder, där de flesta som flytt ut ur Ukraina befinner sig. Av de i skrivande stund 14 000 personer som registrerat sig för att få tillfälligt skydd i Finland är ungefär hälften minderåriga.

Kriget i Ukraina har en enorm inverkan på barnens rättigheter. När vi nu förbereder oss på att ta emot folk som flytt från Ukraina är det just barnens rättigheter och behov som bör styra de beslut som fattas. Det är mycket viktigt att alla kommuner ser till att information om att barnen har rätt att gå i skola når ut till alla dem som det berör.

Varför är det då så viktigt att vi ordnar undervisning så snabbt som möjligt för alla barn? Därför att skolan är en så viktig del av vardagen för barn. Skolan representerar de rutiner som möjliggör att föra tankarna bort från krig och svåra upplevelser, och i stället få fokusera på att lära sig, på kreativitet och på samarbete med andra.

Kom-ihåg-lista för en trygg utfärd 1. Ansvar Lärarens ansvar för eleverna är odelat. Läraren ansvarar för alla sina elever under hela utfärden. Läraren ska ha med sig en mobiltelefon av arbetsgivaren så att hen vid behov kan kontakta rektorn, vårdnadshavare och andra som behövs under utfärden.

2 Skolans verksamhet Klassutfärden utgör en del av skolans verksamhet bara om den antecknas i årsplanen. Utfärder som görs på fritiden och veckoslut och som inte har antecknats i årsplanen räknas inte till skolans verksamhet. Det här ska alla tydligt informeras om. Dylika utfärder är inte lärararbete, utan läraren deltar i dem på sig egen fritid. Som gruppledare är läraren ändå ansvarig, men om olyckan är framme är arbetsgivaren inte den som i första hand är ersättningsskyldig så som är fallet i utfärder och resor som har införts i årsplanen.

3 Utfärdsmålet Resmålet ska väljas så att utfärden kan genomföras tryggt för eleverna. Undvik resmål där riskerna är uppenbara och övervakningen svår, såsom exempelvis badanläggningar.

4 Spelregler Planera utfärden noggrant och i god tid. Var i förväg medveten om riskerna så att du kan behärska situationen. Förklara och gå genom reglerna och planen i god tid med eleverna och informera också föräldrarna om spelreglerna.

5 Föräldrarna Det är viktigt att föräldrarna är medvetna om utfärdens eller resans detaljer. Föräldrarna måste också ge skriftligt tillstånd till att deras barn får delta i utfärden och att de godkänner de avtalade reglerna och resplanen. Reglerna och resplanen ska vara skriftliga och bifogas tillståndet. Man ska också skriftligen fråga av föräldrarna om barnet har några begränsningar, sjukdomar eller annat som måste beaktas. En förälder kan också delta i utfärden men det här minskar inte lärarens ansvar.

6 Försäkringarna Likaså är det av vikt att kommunerna ser till att det finns möjlighet för alla barn som det berör att delta i förberedande utbildning. För barn som inte ännu är i skolåldern är det viktigt att kommunerna ordnar möjlighet att delta i småbarnspedagogiken och annan organiserad verksamhet för familjer och små barn.

Finland är det enda nordiska land som inte explicit tryggar rätten att delta i småbarnspedagogik för barn som inte har en hemkommun, såsom papperslösa och asylsökande. Detta är inte förenligt med barnens rättigheter, och därför är det viktigt att detta åtgärdas så snabbt som möjligt.

Undervisnings- och kulturministeriet har föreslagit att regeringen fattar beslut om att kompensera kommunerna fullt ut för de utgifter som uppstår för att ordna småbarnspedagogik samt att det snabbt ska genomföras en temporär lagändring som tryggar rätten till småbarnspedagogik för alla barn, även de som inte har en egen hemkommun.

Varför är det då så viktigt att vi ordnar undervisning så snabbt som möjligt för alla barn? Därför att skolan är en så viktig del av vardagen för barn. Skolan representerar de rutiner som möjliggör att föra tankarna bort från krig och svåra upplevelser, och i stället få fokusera på att lära sig, på kreativitet och på samarbete med andra. I skolan finns det utrymme för lek och umgänge med andra i samma ålder, för nya upplevelser och insikter. Även i denna krissituation visar skolan sin superkraft. Tack till alla er som möjliggör det!

Försäkringarna måste vara i skick. Har skolan försäkrat eleverna även för klassutflykten? Om sva-

ret är nej, behövs en skild försäkring.

De fritidsförsäkringar som OAJ och FSL har tagit för sina medlemmar gäller inte under en tjänsteresa så som lägerskola eller klassresa. Läraren bör kolla med både arbetsgivaren och sitt eget försäkringsbolag att försäkringsskyddet täcker alla eventuella olyckor och sjukdomsfall under resan.

7 Pengar För att kunna fara på en klassutflykt eller lägerskola behövs vanligen pengar som klassen samlat in. En lärare har ingen skyldighet att delta i penninginsamling eller att ansvara för färdkassan. Läraren och rektorn måste ändå veta vem av föräldrarna som har utsetts till de ansvariga, hur pengarna samlas in och hur mycket pengar det finns.

Innan man börjar samla in pengar måsta man avtala om precisa detaljer om insamlingen och om hur pengarna ska användas. I avtalet måste det framgå hur pengarna ska användas eller fördelas om resan eller utfärden inte blir av. Och hur ska man göra ifall en elev inte deltar i resan?

8 Genomförandet Det är viktigt med noggranna förberedelser för en lyckad och trygg klassutflykt. Då finns det inga luckor i övervakningen och risken för att någon skadar sig är liten. Men även om läraren har gjort sitt yttersta kan en olycka hända.

9 Frivilligt Man kan inte ålägga en lärare att ordna utfärder eller lägerskola. Det här är bara ett alternativ inom skolans verksamhet. Läraren kan med hänvisning till ansvaret och säkerhetsfaktorerna konstatera att det inte går att ordna klassutflykt eller lägerskola.

10 Ersättningar En utfärd eller lägerskola som finns i årsplanen utgör en tjänsteresa för läraren och ersättningar betalas enligt tjänstekollektivavtalet.

Texten är hämtad från OAJ:s svenskspråkiga webbplats www.oaj.fi/sv och är skriven av arbetsmarknadsjurist Eija Mali.

PROGRAM PÅ SVEABORG

Tidningen Läraren utkommer med tre nummer till detta läsår.

Nr 8

28.4

Nr 9

12.5

Nr 10

2.6

Efter sommaren utkommer Läraren med det första numret för höstterminen den 11 augusti.

Äventyrsturen Kung Gustav III:s skatt tar dig på en fartfylld tidsresa till 1700-talets Sveaborg. Medan deltagarna följer ledtrådar och löser uppgifter stöter de på historiska personer och händelser. Under turen lär sig deltagarna om Sveaborg på ett medryckande sätt. Turer ordnas på beställing: 9.5-30.9.2022.

Den guidade turen. Under den guidade turen presenteras de viktigaste sevärdheterna, som till exempel Stora borggården på Vargön och i tiden världens största torrdocka.

Mera information:

www.suomenlinnatours.com

11

7.4.2022 • Nr 7

VÄLKOMMEN DJUPT NER I JORDEN!

Rundturen i Tytyri Upplevelsegruva tar dig djupt ner under jorden till gruvarbetarnas värld.

Gruvans underjordiska värld är spännande och med en livlig fantasi kan man lätt se även ett bergtroll i de mörka håligheterna.

KLASSRESA TILL ÅLAND! Från 65 €/person I priset ingår båtresor Åbo–Mariehamn t/r, hotell, frukost & middag.

Kontakta oss så hjälper vi er med allt; båtresorna, måltiderna och ett minnesvärt program.

+358 1815 555 • info@alandhotels.fi • ålandhotels.fi

Tytyri upplevelsegruva i Lojo tytyrielamyskaivos.fi / 044 369 1309 / tourist@lohja.fi

Läger vid hav och sandstrand!

Pörkenäs lägergård, Pörkenäsvägen 565, 68620 JAKOBSTAD tel. 0500 369 690, info@porkenas.net • www.porkenas.net

PLANERAR NI KLASSRESA ELLER LÄGERSKOLA?

ZACHARIAS TOPELIUS KUDDNAS I NYKARLEBY

Bild: Jari Kostet

fé Sommarca ié il Em

LÄR DIG. UPPLEV. SPELA. UNDERSÖK. RÖR PÅ DIG. GÖR SJÄLV.

Skolan är out! Ute är in!

UTSTÄLLINGAR. NATURSTIGAR. ELDPLATSER.

I Haltias utställningar upplever man Finlands natur från fjällen till yttersta skärgården. Ute väntar Noux sjöplatås underverk. Ta med din klass på ett av våra inspirerande och lärorika 1-5 timmars program!

RESERVERINGAR: info@haltia.com Tilläggsinfo: www.haltia.com/sv/naturskola Finlands naturcentrum Haltia är beläget invid Noux nationalpark i Esbo.

Bild: Jari Kostetnen

L Ä G E R S K O L A

I detta nummer av Läraren annonserar företag och sammanslutningar som arrangerar lägerskolor eller erbjuder utflyktsmål och andra aktiviteter för barn och unga.

Öppet dagligen 18.5–31.8 (stängt 24–25.6).

Maj kl. 12–16, juni-juli kl. 10–17, augusti kl. 12–17.

WWW.NYKARLEBY.FI/KUDDNAS / 06 785 6482

12

7.4.2022 • Nr 7

STIPENDIER, BIDRAG OCH UTMÄRKELSER 2022

SKOLMÄSTERSKAP I E-SPORT

Skolidrottsförbundet premierar elever och lärare för deras insatser 2021. Vi beviljar även reseunderstöd för skolor att delta i Stafettkarnevalen. Läs mer om stipendierna om hur ni kan nominera och ansöka om bidragen på www.skolidrott.fi

Sista veckan i april och första veckan i maj spelas kvalmatcherna i klasserna grundskolor årskurs 4-6 samt årskurs 7-9. Semifinaler samt finalerna spelas på Olympiastadion under Stafettkarnevalen 20-21.5. Anmälan är öppen fram till 19.4.2022.

STAFETTKARNEVALEN ÄR TILLBAKA, 20-21.5 PÅ OLYMPIASTADION I HELSINGFORS

TRÄNA MED LISA FILMER SOM INSPIRATION

Anmälan är öppen mellan 30.3 och 14.4. Läs mer på www.stafettkarnevalen.fi

På vår hemsida idrott.fi hittar ni ett gäng färdiga träningsfilmer som lämpar sig för barn och unga i åldern 4-10 år. Spana in dem.

PLOGGINGKAMPANJ 19.4-15.5

MITT I NATUREN 29-30.9 I VASA

Plogging är ett roligt sätt att kombinera fysisk aktivitet med en god miljögärning. Anmäl er klass i kampanjen och ni är med och tävlar om olika priser.

Konferensen om utomhuspedagogik med temat ”naturen utanför dörren” ordnas i Vasa. Anmäl er på www.idrott.fi

SKOLIDROTTEN

INFORMERAR

www.skolidrott.fi

En spännande utflykt i pengarnas värld!

FINLANDS BANKS MYNTMUSEUM

Mitt i katastrofen En utställning om naturkrafter och hur man förbereder sig för dem

Heureka Upptäckarglädje!

presenterar centralbankens och penningekonomins nutid och historia på ett mångsidigt sätt. Fyra multimedier skildrar interaktivt ekonomins historia och fenomen. Du kan pröva på att vara centralbankir, testa dina kunskaper i penningpolitik eller följa hur pengarnas köpkraft varierat under årtionden.

Boka gratis studiebesök för din klass!

Finlands Banks myntmuseum Snellmansgatan 2, 00170 Helsingfors ti–fr 11–17, lö–sö 11–16, må stängt guidade visningar, tfn 09-183 29 81 fritt inträde, kafé, www.rahamuseo.fi