Läraren 8 2022 by Tom Ahlfors

ord för ord Nu är tid att passionerat lyfta fram det vi brinner för, det vi jobbar för och det vi eftersträvar. → sidan 3

28.4.2022 • Nr 8 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

FSL rustar för strejk Anders Johansson gav vid fullmäktiges vårsammanträde FSL:s styrelse fullmakt att uppbära en extra medlemsavgift ifall strejkläget så kräver. → läs mera på sidrna 4–5

Manifestationer i Åbo och Helsingfors → sidorna 6–7

Ny läroplan för åländsk barnomsorg → sidan 8

Sex kandidater i OAJ:s ordförandeval. → sidan 10

28.4.2022 • Nr 8

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Du fick vad du önskade dig, Sanna Kvinnorna borde gå i strejk så att de skulle komma upp ur sin lönegrop. Det uppmanade en oppositionspolitiker 2018. Knappast anade Sanna Marin att hennes önskan skulle uppfyllas. År 2022 har vi massiva strejkvarsel inom de kvinnodominerade branscherna, undervisnings- och vårdsektorn. Oppositionspolitikern är numera statsminister. Det är som bekant alltid lättare att ropa högt från läktarplats, eller i oppositionen, och i regeringsställning har tonläget förändrats. Sanna Marin har på sedvanligt sätt konstaterat att det här är en fråga för arbetsmarknadsparterna. Det är så alla inblandade har velat ha det. Arbetsmarknadsparterna har inte med blida ögon sett att politikerna blandar sig i arbetsmarknadsfrågor och beslutsfattarna har i regel tagit ett steg tillbaka, väl medvetna om att det sällan slutar bra då de klampar in på arbetsmarknaden. Samtidigt kan man tycka att de gör det aningen enkelt för sig. Den kvinnodominerade offentliga sektorn finansieras med skattemedel, och är därmed en angelägenhet för beslutsfattarna. Allt för länge har politikerna gömt sig bakom Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivaren KT och sagt att arbetsmarknadsfrågor inte hör till dem. Och KT gömmer sig bakom politikerna och menar att det inte finns utrymme för löneförhöjningar i budgeten. Det konstaterar ti-

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spaltmm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

digare undervisningsministern Jussi Saramo (VF). Det är lätt att hålla med, kurragömmaleken har hållit på onödigt länge. Regeringen blundar när det kommer till finansieringen, men använder nog sitt politiska inflytande när det passar dem själva. Arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) flyttade exempelvis på lösa boliner fram den aviserade lärarstrejken och ministerkollegan och partibrodern Aki Lindén retade upp vårdfacket Tehy med den så kallade tvångsarbetslagen. Båda åtgärderna har setts som begränsningar i strejkrätten. Det är inte den här typen av petande i arbetsmarknaden som behövs. Arbetsmarknadsparterna är fullt kapabla att hitta en lösning på konflikten förutsatt att finansieringsgrunden är tillräcklig. Att kommunerna och välfärdsområdena har den finansiering som krävs för att kunna erbjuda de tjänster som de är ålagda att sköta samt att de har möjlighet betala en konkurrenskraftig lön till sin personal är ett ansvar som regeringen inte kan ducka för. Paradoxalt nog ser vi de största strejkvarslen sedan 1995 samtidigt som arbetarpartiet SDP är det ledande regeringspartiet. Missnöjet bland löntagarna inom den kommunala sektorn är enormt och utan en insats från regeringen kan konflikten bli svårlöst. Nu är läge att lyfta foten från bromsen. Det här är vad du efterlyste för fyra år sedan, Sanna.

Regeringen blundar när det kommer till finansieringen, men använder nog sitt politiska inflytande när det passar dem själva.

Kommentaren Läraren ser litet annorlunda ut Tidningen Lärarens skarpögda läsare noterar att detta nummer ser litet annorlunda ut. Det beror på att vi nu lanserar en layoutreform som syns både på paradsidan och på insidorna. Några revolutionerande ingrepp handlar det dock inte om. Tidningens grafiker Chribbe Aarnio har varit mån om att bibehålla tidningens uttryck och har därför valt att exempelvis inte göra förändringar i typografin. Det här betyder att alla typsnitt som används i tidningen fortfarande heter Adelle. En ny färgpalett har tagits i bruk, där basen är den för läsarna sedan länge bekanta FSL-röda (Pantone 200). I vanligt fyrfärgstryck skapas alla färger genom att på papperet blanda färgerna cyan, magenta, gul och svart (CMYK). FSL:s röda färg har proportionerna C=0, M=100, Y=65, K=15. Den röda färgen återfinns till exempel i den lilla vinjetten med pennan här ovan. En stor förändring i färgpaletten är den starkt gula färgen som från och med nu syns här och där på tidningens sidor, exempelvis i vinjettbalken för denna ruta. Också de mera sporadiska elementen i tidningen har fått nytt utseende. Debattartiklarna, redaktionens kommentarer (såsom denna ruta) och infall, samt vinjetterna för till exempel debatt och

möten och kurser har piffats upp. Den största förändringen i layouten syns på tidningen paradsida, som stuvats om nästan helt och hållet. Textmängden på paraden har skurits ner och i stället läggs tonvikten på huvudbilden. Trots förnyelserna är det meningen att läsarna skall känna igen sin Läraren, men att den samtidigt känns förnyad och fräsch. Hoppas vi lyckats i vår strävan!

tom ahlfors Redaktör

28.4.2022 • Nr 8

AVTALSRÖRELSEN 2022

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Det är vi som är FSL

FSL:s ombudsman Jens Mattfolk redogjorde vid fullmäktiges vårsammanträde om hur förhandlingsläget för de offentligt anställda högutbildade framskrider. foto: frida lönnroos

Strejkvarsel i 10 städer – kan förlikningsnämnden lösa knuten? Bryter strejk ut 3.5 eller lyckas förlikningsnämnden vaska fram med ett medlingsbud som parterna kan omfatta? Nämndens ordförande Elina Pylkkänen antyder att ett bud eventuellt är att vänta i slutet av veckan. – Läget är ovisst. Vi hoppas på ett medlingsbud för att avvärja arbetskonflikten. Men vi är beredda att stå upp för våra målsättningar. Ett löneprogam krävs för att det skall bli ett avtal, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

Strejken framflyttad till 3.5 Det strejkhot som hängde över Helsingforsregionen strax efter påsk (19–25.4) avvärjde arbetsminister Tuula Haatainen temporärt. På riksförlikningsman Vuokko Piekkalas förslag flyttade Haatainen fram strejken med två veckor. Strejken infaller därmed 3–9.5 om förlikningsnämnden inte når en lösning före det. – Situationen är allvarlig. Det är bra att förlikningsnämnden får mer tid, motiverade Piekkala. – En framflyttad strejk visar att undervisningsbranschen är ryggraden i samhället, en möjliggörare för andra branscher. Samhället är i gungning om lärarna och rektorerna går i strejk. Det borde utan tvivel synas i lönerna, säger FSL:s Inger Damlin. – Lärarna i huvudstadsregio-

En framflyttad strejk visar att undervisningsbranschen är ryggraden i samhället, en möjliggörare för andra branscher. Samhället är i gungning om lärarna och rektorerna går i strejk. INGER DAMLIN FSL:s ordförande

nen är redo för strejk. I sak ändrar ingenting och vi är beredda i maj om inte förhandlingarna börjar röra sig i en konstruktiv riktning. Solidariteten är hög, konstaterar ombudsman Jens Mattfolk på Finlands svenska lärarförbund.

Nytt strejkvarsel – gäller 10 städer Utöver det strejkhot som föreligger har förhandlingsorganisationen Fosu ytterligare gett ett nytt strejkvarsel 3–9.5. Det berör Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Åbo, Uleåborg, Rovaniemi, Jyväskylä, Tammerfors och Kuopio. Om Arbets- och näringsministeriet kommer att utnyttja sin rätt att flytta fram strejken är oklart i skrivande stund. Beslut bör fattas minst tre dagar innan strejken inleds. – Arbetsgivarens totala oför-

ståelse för löntagarnas krav har resulterat i en kris i förhandlingarna. Det här är en stor fråga. Nu avgörs uppskattningen för det kommunala arbetet, säger Olli Luukkainen som är ordförande för både OAJ och Fosu. Strejkvarslet berör över 22 000 lärare.

Strejkvarsel även på privata sidan Lärarfacket OAJ:s styrelse förkastade tidigare förlikningsman Jukka Ahtelas förlikningsförslag inom den privata undervisningsbranschen. Medlingen har fortsatt, men än så länge utan resultat. Om ingen lösning nås bryter en strejk ut i 15 privatskolor i Helsingfors (3–10.5) och 2 privatskolor i Tammerfors (3–9.5). mattias fagerholm

Förbundets fullmäktige för perioden 2018–2022 har haft sitt sista möte. En fullmäktigeförsamling som går till historien genom att ha tagit beslut via hybridmöten, distansmöten och närmöten. Ett fullmäktige som suttit under en pandemi, en tid av strejker och ett förändrat världsläge. En församling som i prövat läge klarat av att göra tydliga beslut – beslut av karaktären ”nu är det vi som visar vägen”. Föga anade jag hösten 2020 då jag i mitt första öppningstal som FSL:s ordförande pratade om vikten av ett starkt vi vad det skulle innebära under de två kommande åren. Nu vet jag – ett starkt vi som aldrig viker är fackförbundets solidaritet, det är kärnan i vår verksamhet och FSL:s styrka. Vi:et inom FSL är sådant att vi tillsammans verkligen kan göra en skillnad. Det är vi – det är du, det är jag, det är vi som är FSL – som nu under rådande konflikt tydligt ska berätta i varje kanal om varför vi har fått nog, om vårt krav på ett löneprogram samt om vår oro för framtidens utbildning om ingenting görs. Nu är tid att passionerat lyfta fram det vi brinner för, det vi jobbar för och det vi eftersträvar. Vi gör det utan att darra på manschetten och tvivla. Vi vet, vi känner till villkoren lika bra som egen byxficka. Att vara passionerad är att måna om att uppnå resultat utöver det vanliga. Vi lärare och rektorer vet att passionen är grundstenen i läraryrket, men att vara passionerad räcker inte. Villkoren i läraryrket måste vara sådana att du kan leva din passion med en lön som motsvarar din utbildningsnivå, din kompetens och ditt ansvar.

Nu är tid att passionerat lyfta fram det vi brinner för, det vi jobbar för och det vi eftersträvar. Vi gör det utan att darra på manschetten och tvivla. Vi vet, vi känner till villkoren lika bra som egen byxficka.

Var och en av oss har individuella drivkrafter som gör att vi är aktiva inom förbundet. Men det som enar oss är passionen för lärarskapet – det att vi upplever styrkan i gemenskapen och känslan av att påverkningsarbete på sikt ger bättre arbetsvillkor för oss lärare och rektorer. Mitt inne i den arbetskonflikt vi befinner oss i är det av största vikt att vi också blickar framåt och tar oss an framtiden. Nu har förbundet valt ett nytt fullmäktige, i höst är det ordförandeval och som bäst är strategiarbetet för förbundets framtid i full gång. Ur den strategi som vi för närvarande bygger måste tydligt framgå vilken roll vi som fackförbund vill ta under de kommande åren. Det måste klart synas hur viktigt vi vill att vårt arbete ska vara för framtidens skola för framtidens lärare och rektorer. Vi behöver en strategi som motsvarar det vi är och det vi vill jobba för i 2030-talets Finland. I en värld som kan förändras snabbt ska vi genom strategin kunna ha ett fundament för allt det vi gör. Göra saker rätt i nuet – inriktat mot framtiden, utan att glömma historien.

28.4.2022 • Nr 8

Fullmäktigeledamöterna Pernilla Granlund (t.v.) och Maria Udd representerar Borgå lärarförening respektive Sibbo lärarförening. De hade en hel del att ta ställning till under fullmäktiges sammanträde. Bägge fortsätter i fullmäktige också under perioden 2022–2026. foto: frida lönnroos.

Nu behövs beredskapsfonden! Det inflammerade läget på arbetsmarknaden samt en eventuell annalkande strejk stod högt på dagordningen när fullmäktige för Finlands svenska lärarförbund samlades till vårmöte. – Arbetsgivaren har total oförståelse för arbetstagarnas krav, man duckar gång på gång för sitt ansvar, sade förbundsordförande Inger Damlin när hon öppnade mötet.

FSL öppnar skattkistan FSL:s fullmäktige samlades till vårmöte i Helsingfors 21–22.4 under minst sagt exceptionella förhållanden. En veckas lärarstrejk hotar nämligen bryta ut 3.5. Strejken i huvudstadsregionen berör ca 700 FSL-medlemmar och då ett strejkbidrag på 180 euro per dag betalas ut kan var och en räkna ut att de ekonomiska konsekvenserna för förbundet blir stora. FSL:s styrelse fick därmed fullmakt att överskrida budgeten

och använda sig av de närmare 3 miljoner euro som finns i beredskapsfonden. Fonden är grundad 1969 uttryckligen för eventuella arbetskonflikter. – Jag vill påminna om varför vi har en beredskapsfond. Det är nu den behövs, sade Anders Johansson, Kustvägens lärarförening.

Extra medlemsavgift? Fullmäktigen gav också styrelsen fullmakt att uppbära en extra medlemsavgift om situationen så kräver. – Jag hoppas att en höjd medlemsavgift är en sista åtgärd, sade Anna Nylund, Korsholmslärarförening. Damlin var inne på samma linje. – Det är styrelsens ambition. Men verksamheten måste också tryggas trots att vi tömmer strejkkassan, konstaterade Damlin.

2021 rejält på plus Vid sidan av de mer ovanliga besluten som att vid behov använda sig av strejkkassan fastställde fullmäktige också i vanlig ordning bokslut och verksamhetsberättelse för år 2021. – Det har varit ett historiskt år. Vi distansade mer än någonsin

och fick ställa om en stor del av verksamheten, sade Damlin. Att en stor del av verksamheten skedde på distans återspeglas i förbundets bokslut. När det kommer till resekostnaderna är endast en tredjedel av de budgeterade anslagen använda. Då dessutom marknadsläget i slutet av året var synnerligen gynnsamt landade överskottet på 850 000 euro. Fullmäktige beslutade att medlen överförs till beredskapsfonden. Förbundsekonom Lis-Britt Bergman konstaterade att inledningen av detta år inte varit lika positiv på marknaden, men såg inget skäl till oro. – Placeringsverksamhet är långsiktig verksamhet. Det gäller att sitta stilla i båten och ha is i magen, sade Bergman.

Damlin står till förfogande Mötet var det sista för denna fullmäktigeförsamling. Fullmäktigeledamöterna kan blicka tillbaka på en händelserik fyraårsperiod. Vid sidan av den aktuella arbetskonflikten har man fått bevittna ett förändrat världsläge och en global pandemi. De fullmäktigeledamöter som nu valdes för följande mandat-

Anna Nylund representerar Korsholms lärarförening i FSL:s fullmäktige också under åren 2022–2026. foto: frida lönnroos

Jag hoppas att en höjd medlemsavgift är en sista åtgärd. ANNA NYLUND Korsholms lärarförening

period samlas till höstmöte 1011.11.2022. Då står bland annat val av förbundsordförande på agendan. Inger Damlin meddelade på

mötet att hon står till förfogande. mattias fagerholm

28.4.2022 • Nr 8

Lärare kan stöta på både psykisk ohälsa och osakligt bemötande – Ofta tvingas en lärare sätta enorma resurser på en enskild elev med mentala problem, ibland på bekostnad av andra elever i gruppen, konstaterade Patrik Bengtfolks, Raseborgs lf, i sin motion. – Som en följd av detta har många lärare nått gränsen för utbrändhet, och unga lärare hamnar i blåsten för att de jobbar häcken av sig för att göra ett gott intryck. Det blir övermäktigt! Lärarstuderande Julia Liewendahl (FSLF) upplevde inte att hon fått beredskap för att hantera psykisk ohälsa i klassen. – Den kunskapen skall man inte behöva ha som lärare. Är man psykiskt sjuk skall man inte vara i skolan, dundrade Anders Johansson, Kustvägens lf. Nancy Bäck, Karleby svenska lf, varnade för att ansvaret för att sammankalla stödgruppen för dessa elever inte får ligga på läraren, utan på sjukvården. Motionen godkändes och FSL utreder nu vad man kan göra för att stöda lärarna i deras arbete med elever med psykisk ohälsa.

Patrik Bengtfolks, fullmäktigeledamot för Raseborgs lf, yrkade i sin motion på att FSL utreder hur lärare kan stödas i sitt arbete med elever med psykisk ohälsa. foto: frida lönnroos

Alla fördjupade studier ger inte lönelyft Finlands svenska lärarstuderandes förening inkom med en motion som problematiserade det faktum av de långa biämnena på 60 studiepoäng som ger behörighet för att undervisa i ett ämne som undervisas i grundskolan ger ett lönelyft (också om läraren inte undervisar i detta ämne), men inte det nya långa kompetensstärkande biämnet vid klasslärarutbildningen vid ÅA med fokus på ämnesövergripande och tvärvetenskaplig undervisning. Fullmäktige tog till sig de studerandes oro. – De studerande bör vara medvetna om att de 60 studiepoängen inte ger lönelyft på samma sätt som de övriga biämnesstudierna, sade Linn Edén, Jakobstad-Larsmo lärare, då fullmäktige besvarade FSLF:s motion.

Usk:en igen Jarmo Sakko och Janne Kylli, Uleåborgs svenska lärarförening, ville att förbundet arbetar för att privata och kommunala lärare har samma undervisningsskyldighet. – Skillnaden i usk är resultatet av avtalslösningar där arbetstid har köpts med löneförhöjningar. En sänknings av undervisningsskyldigheten skulle innebära att man i k0ommande avtalslösning-

Johanna Räihä-Jungar föreslog att motionen om vårdnadshavares osakliga bemötande av lärare godkänns utan omsvep. foto: frida lönnroos

arna skulle rikta lönejusteringspengar till detta, upplyste förbundssekreterare Pocke Wikström. Fullmäktige menade att en större reform av arbetstiden är mera realistisk än en sänkning av undervisningsskyldigheten, och förkastade motionen.

Osakligt bemötande bör stävjas Däremot kunde fullmäktige enas om att godkänna Raseborgs lärarförenings motion om osakligt bemötande av lärare av elevernas vårdnadshavare.

Fullmäktige godkände motionsinlämnarens tanke om att utarbeta riktlinjer för hur lärarna kunde agera då de utsätts för osakligt bemötande av vårdnadshavarna. Denna processbeskrivning kunde ligga som grund för utarbetandet av lokala anvisningar för lärarna och de övriga anställda i skolan. – Alla omfattar den här motionen, det finns inte mycket att diskutera, konstaterade Johanna Räihä-Jungar, Vasa lf. tom ahlfors

Ordinarie ledamöter i FSL:s fullmäktige 2022-2026. Valda vid valmöte i samband med fullmäktigemötet den 21–22 april. Björneborgs lärarförening Monika Malm-Strandberg Borgå lärarförening Anna Wahren, Pernilla Granlund Esbo-Grankulla lärarförening Tomas Jaakkola, Ville Arponen Finlands Svenska Lärarstuderandes Förening Christa Borgman, Sylva Seligson Hangö svenska lärarförening Monica Lönnqvist Helsingfors svenska lärarförening Kent Ketomäki, Anna-Lina Selin, Pia Pujol Jakobstad-Larsmo lärare Malin Höglund-Snellman, Joakim Granqvist Karleby svenska lärarförening Anna Store Kimitobygdens lärare Christoffer Sourander Korsholms svenska lärarförening Anna Nylund, Andreas Björkholm Kristinestads lärarförening Martina Rosin Kronoby lärarförening Jan Höglund Kustvägens lärarförening Anders Johansson Kymmenedalens svenska lärarförening Lasse Candé Kyrkslätts lärarförening Ann-Britt Romar Lovisanejdens lärarförening Nina Hildén-Silvennoinen Malax-Korsnäs lärarförening X Närpes-Kaskö lärarförening Marina Räfsbäck Nykarleby lärarförening X Pedersöre lärarförening Linda Molander-Finell Raseborgs lärarförening Jennifer Jern, Patrik Bengtfolks Sibbo lärarförening Maria Udd Svenska Lärarföreningen i Uleåborg X Tammerfors svenska lärarförening Sabina Lindholm-Järvinen Vanda svenska lärarförening Pernilla Lindström Vasa svenska lärarförening Annika Lindgrén, Johanna Räihä-Jungar Väståbolands lärarförening Annika Norrgård Vörå lärarförening X Åbo lärarförening Petra Örn Ålands Gymnasielärare Kimmo Mattsson Ålands lärare i småbarnspedagogik X Ålands lärarförening Tove Waller, Camilla Hellström, Karsten Steiner

Alla föreningars valombud kunde inte deltaga vid vårens fullmäktigesammanträde och saknar därför fullmäktigeledamot i förteckningen. Vid höstens fullmäktigesammanträde den 10–11 november 2022 anordnas ett kompletterande valmöte för att ge dessa föreningar möjlighet att få en ledamot.

28.4.2022 • Nr 8

AVTALSRÖRELSEN 2022

1984 gick lärarna senast ut i strejk studerade David Nordgren till lärare. Nu är han huvudförtroendeman i Vörå och önskar att lärarlönen skall börja på en trea.

Engagemanget var det inget fel på vid manifestationen i Helsingfors trots att vädrets makter inte stod på lärarnas sida.

Lärarna trotsade snöyran – manifestation för bättre lön Vädergudarna var inte på lärarnas sida när man samlades till en manifestation på Senatstorget i Helsingfors. Men varken snålblåsten eller det snöblandade regnet hindrade dem från att föra fram sitt budskap. ”Signalerna är tydliga. Lärarna har fått nog. Det är vår tur nu.”, säger FSL:s ordförande Inger Damlin. De finlandssvenska lärarna höll fanan högt på den så kal�lade lönedagen. Manifestationen 5.4 var ett samarbete mellan de kommunala löntagarorganisationerna och ett svar på de havererade avtalsförhandlingarna. – Stämningen är på topp. Glädjande nog är vi rätt många FSL:are här idag, konstaterar Inger Damlin. – Jag har kommit hit för att visa att det här är viktigt. Jag vill att lärarna blir sedda och hörda. Våra löner släpar efter och vi har ett tungt och ansvarsfullt arbete, säger Pernilla Lindström, klasslärare i Vanda Vad är viktigare för dig? Mera lön eller mindre jobb?

– För mig är det nog orken. Jag ser många lärare som inte orkar. Unga lärare tycker att det här är ett för tungt arbete. Vi är helt enkelt ganska slutkörda på fältet.

David var med för 38 år sedan Bland banderoller och ballonger hittar vi också David Nordgren, huvudförtroendeman i Vörå. Han har tagit sig till demonstrationen i huvudstaden med en busslast FSL-förtroendemän. – En magister skall ha magisterslön och min lön släpar efter betydligt, säger Nordgren. En hurudan lön skulle du vara nöjd med? – Minimum är att det skall börja på en trea. David Nordgren har varit med i svängen förr. Han drar sig till minnes lärarstrejken 1984. – Då studerade jag tredje året på PF och gick med i en demonstration. Vädret var ungefär som idag, fast ingen snö, säger han.

Låst förhandlingsläge Tills vidare har avtalsförhandlingarna varit resultatlösa, och beskrivs som sällsynt svåra. – Det är löneprogrammet som man inte tycks hitta pengar till. Det behövs mer pengar om vi skall knappa in på gapet till den privata sektorn, säger Sebastian Lindqvist, sty-

relsemedlem i OAJ.

Inget stöd från regeringen Det är ingen slump att tidpunkten för manifestationen sammanfaller med regeringens budgetmangling. Representanter för de politiska partierna tar i tur och ordning plats på scenen på Senatstorget. Det finns en förståelse för det uppdämda lönekravet. – Allt för länge har politikerna gömt sig bakom KT och sagt att frågan inte hör till oss. Och KT har gömt sig bakom politikerna och sagt att det inte finns rum för förhöjningar i budgeten, dundrar tidigare undervisningsministern Jussi Saramo (VF). De kommunala arbetstagarna kammade ändå noll i budgetmanglingen. Miljardsatsningar på försvaret gjorde att förhoppningen om statliga medel till kommunerna kom på skam. – Ukrainakrisen har kört över den här saken, konstaterar Anders Adlercreutz (SFP). Trots utebliven statlig finansiering och låst förhandlingsläge låter sig demonstranterna inte nedslås. Det är vår tur nu, slår lärarna fast på Domkyrkans trappa. Är det här rätt tid för en strejk? – Nog är det de. Jag jämför med min bekantskapskrets som de senaste 15 åren har gått om mig i lön. Min lön stampar på stället, fast arbetsmängden ökar, säger David Nordgren. text och foto: mattias fagerholm

28.4.2022 • Nr 8

Historiska strejkdagar i Åbo

Lärarjobbet är värdefullt vilket skall synas i lönen, tyckte demonstranterna.

FSL:arna Elise Kurtén (t.v.) och Petra Örn strejkar för en bättre lön och begränsad arbetstid.

Varsel om en ny omfattande strejkvåg, där Åbo ingår, har redan givits. Om ingen lösning i arbetskonflikten fås till stånd strejkar Åbolärarna igen den 3–9 maj. Då går också lärarna i flera andra regioner, exempelvis huvudstadsregionen , ut i strejk.

Vi har fått tummen upp och dunkar i ryggen! Det konstaterar strejkgeneral Petra Örn på fackföreningarnas gemensamma strejkjippo på Domkyrkotorget i Åbo. Hon är beredd på en till strejkrunda om det skulle bli aktuellt. – Det känns jättebra. Det är lite konstigt för strejk är ju ingen trevlig sak, våra arbetsförhållanden är inte bra. Men humöret är på topp, vi har till och med vädret med oss. Jag är överlycklig över den här folkmängden och jag är så glad över mina lärare som har väckt uppmärksamhet över hela stan. Vi har fått tummen upp och dunkar i ryggen, säger Petra Örn, ordförande för Åbo lärarförening. – Solen skiner, uppslutningen är stor och minerna är glada. Jag har inte hört en enda negativ reaktion. Föräldrarna har visat förståelse, säger Elise Kurtén, rektor vid Sirkkala skola.

Strejk senast 1984 Strejkdagarna 6–7.4.2022 i Jyväskylä, Rovaniemi, Uleåborg och Åbo går till historien. De kommunalt anställda lärarna

strejkade senast 1984. – Vi strejkar för en bättre lön. Och arbetsmängden måste begränsas. De unga lärarna är trötta efter bara något år och vi äldre hinner inte hjälpa och handleda dem. Jag är orolig för att vi snart inte har nya lärare, säger Petra Örn.

Rektorns roll Från arbetsgivarhåll ser man inte alla gånger med blida ögon på en strejk. På vissa orter har man exempelvis begärt att få listor på vilka lärare som är i strejk. Från Finlands svenska lärarförbunds sida har man varit tydlig med att arbetsgivarens försök att hindra eller försvåra strejken är att betrakta som olagliga. Man har inte rätt att försöka förhindra någon att delta i en strejk och strejkrätten omfattar också rektorerna. En rektor kan inte heller åläggas att fungera som arbetsgivarens förespråkare i en arbetskonflikt. Också i Åbo har man från arbetsgivarhåll hänvisat till rektorns betydelsefulla roll och antytt att man inte kan frånsäga sig sitt ansvar. Rektor Elise Kurtén tycker inte att det i det här fallet var svårt för henne att se sin roll. – Jag känner starkt för att det här är befogat och att vi måste göra någonting. Själv har jag inte så väldigt mycket kvar av det här jobbet, men jag har varit med länge och jag vet att arbetet har förändrat otroligt mycket. Med tanke på

den negativa löneutvecklingen står jag gärna här och hoppas på förbättring Om reaktionerna från arbetsgivarhåll inte till alla delar är positiva så fanns det också de som tog emot strejkbeskedet med öppna armar. – När jag dagen innan strejken sade i högtalaren att vi ses på fredag var det ganska stort jubel från årskurs sex, skrattar Kurtén.

Fler strejkvågor De två strejkdagarna i början av april blir inte nödvändigtvis de sista. Det har varslats om en ny omfattande strejkvåg 3–9.5 och om den genomförs berörs också lärarna i Åbo. Petra Örn är redo om det blir aktuellt. – Jag tror att vi har gänget med oss. Folk är taggade, det ställer nog upp ett varv till, säger hon. text och foto: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström

28.4.2022 • Nr 8

Alexandra Andersson är föreståndare för Tosarby daghem i Sund, Åland, och ordförande för FSL-föreningen Ålands lärare i småbarnspedagogik.

Åland har både en ny lag om barnomsorg, som småbarnspedagogiken heter där, och en ny läroplan som nu skall implementeras. Alla 38 daghemsföreståndare deltar i en utbildning för detta ändamål.

”Vi behöver utbildade lärare i barnomsorg” Alexandra Andersson är daghemsföreståndare vid Tosarby daghem, det enda daghemmet i Sunds kommun, som ligger drygt 20 km från Mariehamn och har strax över tusen invånare. I daghemmet finns 35 barn i åldern 1–6 år, eftersom också barnen i förundervisningen finns där. Förundervisning är det som på fastlandet kallas förskoleundervisning och småbarnspedagogik heter på Åland barnomsorg. För att ytterligare komplicera det hela heter FSL:s förening för dem som jobbar som lärare i barnomsorg ”Ålands lärare i småbarnspedagogik” för vilken Alexandra Andersson är ordförande. – När vår förening skulle byta namn från Ålands barnträdgårdslärare trodde vi att det som nu heter barnomsorg skulle kallas småbarnspedagogik i den nya lagen som var under beredning. Så gick det inte, men föreningen behöll sitt nya namn ändå. På Åland finns tre FSL-föreningar; Ålands lärare i småbarnspedagogik, Ålands lärarförening och Ålands gymnasielärare. Den åländska föreningen Lärare i småbarnspedagogik med sina 115 medlemmar ville höra till FSL i stället för det finska förbundet Småbarnspedagogiken lärarförbund. Detta helt av språkliga skäl. För tillfället har föreningen en åskådarplats i FSL:s fullmäktige

och har möjlighet att vid höstens fullmäktigesammanträde få in en ordinarie ledamot.

lingarna har också gått ihop.

16 kommuner skulle bli 4

Sedan 2021 sorterar all barnomsorg under utbildningssektorn. Avtalsmässigt tillhör lärarna i barnomsorg AKTA, det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet och inte motsvarigheten för undervisningspersonal UKTA, dit lärarna på fastlandet hör, inklusive lärarna inom småbarnspedagogik sedan fjolåret. – Den diskussionen har inte kommit hit än.

De två senaste åren har barnen blivit färre i Sund. För tillfället är läget stabilt, men prognoserna visar på ytterligare minskning av antalet barn. De små kommunerna får det ekonomiskt sett sämre och sämre hela tiden. – Inflyttningen är inte så stor som man kunde önska, vilket beror på tillgången på arbetsplatser. Vår kollektivtrafik är också begränsad och man brukar säga att det finns 40 000 bilar på Åland och invånarantalet är 30 000. – Det blir en ond cirkel. Ingen åker de bussar som finns och då utökas inte busstrafiken vilket i sin tur betyder att alla använder egen bil. Debatten om kommunsammanslagningar pågår hela tiden, säger Alexandra, som haft sitt nuvarande jobb i fyra år. För några år sedan försökte man skapa fyra kommuner i Åland i stället för de sexton som finns idag. Tanken var att skapa en kommun kring Mariehamn, en i norr, en i söder och en som består av de nuvarande skärgårdskommunerna. Förslaget stötte emellertid på patrull och förföll. – Skoldistrikten är ju redan indelade på det sättet och vi har fyra utbildningschefer. Försam-

Lärare i barnomsorg hör till AKTA

Ny läroplan ökar jämlikheten Liksom på fastlandet har arbetsmängden för lärare i barnomsorg ökat de senaste åren. Av arbetstiden är 10–13 procent vikt för planeringstid, tid som används för planering, utveckling och utvärdering av verksamheten. Detta arbete kan utföras också på andra platser än på daghemmet. – Vi har för tillfället 4,5 timmar planeringstid i veckan, varav en timme är gemensam samplanering. De övriga timmarna sätter lärarna in i schemat där det passar, och utför arbetet antingen här eller hemma. – Nu pågår också implementeringen av den nya läroplanen för barnomsorgen, som nu närmat sig skolans läroplan och planen på fastlandet. Tidigare hade vi ingen läroplan utan ganska öpp-

na grunder för förundervisningen, som de hette. För denna implementering utbildas nu Ålands alla 38 daghemsföreståndare. Problemet var att namnet var missvisande då många fick för sig att grunderna gällde bara sexåringarnas förskola, vilket inte var fallet. Nåväl, nu kommer en ny läroplan som tas i bruk den 1 augusti i år. Alexandra välkomnar den nya mera normerande läroplanen. – Jämlikheten mellan de olika daghemmen på Åland kommer att bli bättre. De tidigare grunderna var tolkningsbara och det har funnits stora skillnader gällande exempelvis bokstavskännedom, penngrepp och andra konkreta saker. Detta har betytt att barnen på Åland haft olika förutsättningar då de börjar skolan. Framför allt gäller detta kommuner med flera daghem, som tolkat grunderna olika. Den nya planen kan verka diger och detaljerad, men faktum är att mycket av det som står i den är saker som redan nu görs på daghemmen.

Bättre utbildning i Finland än i Sverige Alexandra, som är född och uppvuxen på Åland, har studerat i Stockholm och är förskollärare, lärare för åk 1–6 och magister i specialpedagogik. – Det var närmare att åka till Stockholm för att studera. Men

vi skall inte sticka under stol med att de som fått sin utbildning till lärare inom småbarnspedagogik i Finland på fastlandet har haft en bättre utbildning. För tillfället avslutar en grupp på tjugo studerande sina studier till lärare inom småbarnspedagogik på distans i Åbo Akademis regi i samarbete med landskapsregeringen och Högskolan på Åland. – Vi behöver utbildade lärare, pensionsavgången är stor under de närmaste åren. Det råder brist också på daghemsföreståndare i och med att behörighetskraven har höjts. Nu pågår också en utbildning i ledarskapsutveckling för de föreståndare som finns, dessutom krävs prov i barnomsorgslagen. Utan dessa får man behålla sin tjänst som man har som daghemsföreståndare, men man kan inte få en ny tjänst utan denna utbildning, berättar Alexandra Andersson. Hon är nu hundra procent administrativ föreståndare trots att Tosarby daghem är litet. Detta beror på att hon också sköter vissa uppgifter som barnomsorgsledare, en position mellan daghemmen och utbildningschefen, som försvann i och med den nya lagen om barnomsorg som trädde i kraft i mars i fjol.

text och foto: tom ahlfors

28.4.2022 • Nr 8

AVTALSRÖRELSEN 2022

Löneprogrammet blev för svår nöt att knäcka Fackföreningarnas krav på ett flerårigt löneprogram för den kommunala sektorn var en av de svåraste frågorna i avtalsförhandlingarna. Det konstaterar Henrika Nybondas-Kangas, förhandlingschef vid Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT. – Vi hade inte ens mandat att diskutera ett löneprogram, säger hon. – Vi skulle bara ha fått arbetsfred i två är (avtalsperiodens längd) men ändå vara bundna vid ett femårigt löneprogram. Det är jätteknepigt ur vår synvinkel, säger Nybondas-Kangas. När det stod klart att KT inte kommer någon vart i avtalsförhandlingarna och samtliga löntagarorganisationer varslat om omfattande strejker tog riksförlikningsman Vuokko Piekkala vid. Men inte heller hon lyckades nå en lösning. Det medlingsbud som Piekkala kom med förkastades. En orsak var att ett löneprogram helt och hållet saknades i budet. Nu ligger bollen hos en förlikningsnämnd. Avtalsparterna ingår inte i nämnden utan där sitter en handfull arbetsmarknadsveteraner samt personer med bakgrund i statsförvaltningen. KT hade för sin del köpt Piekkalas bud. Henrika Nybondas-Kangas har förståelse för att riksförlikningsmannen lämnade löneprogrammet utanför medlingsbudet. – Ett löneprogram sprider sig i värsta fall till hela samhället. Som ett enskilt förbund kan man försöka få pengar till sina medlemmar, men det är klart att om den offentliga sektorn får ett löneprogram så kräver också till exempel Industrifacket liknande förhöjningar. Piekkala insåg att det hade blivit en dyr lösning. Är det möjligt att få till stånd ett löneprogram? – Det är upp till förlikningsnämnden. Där ingår representanter från finansministeriet och de sitter så att säga på skattebetalarnas pengar.

Krävs det att regeringen kommer in med pengar för att det ska lyckas? – Det krävs någon form av insats. Antingen måste vi hitta inbesparingar i vår egen sektor eller så måste skatterna höjas. Nu då statsmaktens representanter finns med i nämnden så kan man utgå från att nämndmedlemmarnas bakgrundorganisationer också godkänner de förslag man kommer med. Och där finns representanter från finansministeriet.

Eget avtalsbord för Sote? En svår fråga i förhandlingarna är också vårdfacken Tehys och Supers krav att ändra avtalssystemet. Man vill ersätta det nuvarande huvudavtalsbordet med två avtalsbord, ett för kommunsektorn och ett eget för välfärdsområdena. Det är något KT motsätter sig, man vill ha endast ett huvudavtal med samma avtalsram. – Vi ser ingen idé med det förslaget. Huvudavtalsparterna är ju ändå de samma. Det skulle bara leda till kaos. Hur då kaos? – Till exempel så skulle Tehy säkert gärna se att staten varje gång blandar sig i förhandlingarna och ger lite mera pengar till välfärdsområdena. – De som skulle förlora i ett sådant system är undervisningssektorn. Risken är stor att social- och hälsovårdssidan äter upp det mesta.

Löneförhöjning enligt den allmänna linjen Vuokko Piekkalas medlingsbud följde i stort den så kallade allmänna linjen, det vill säga löneförhöjningar på omkring två procent. Men i budet var en ganska stor del så kallade lokala justeringspotter, inte allmänna förhöjningar. En lärare inom den grundläggande utbildningen hade exempelvis under det första avtalsåret fått en allmän förhöjning på blygsamma 0,93 procent. KT förespråkar de lokala justeringspotterna. – De behövs för att kunna utveckla lönesystemet och också kunna betala lite extra till någon som har gjort ett gott jobb. Man kan tillgodose de lokala behoven, det har varit viktigt för arbetsgivarna. Lärarfacket OAJ har motsatt sig stora lokala justeringspotter

Det är nu förlikningsnämnden som avgör huruvida löneutvecklingsprogrammet för lärarna finns med i medlingsbudet, säger Henrika Nybondas-Kangas.

eftersom arbetsgivarna har mandat att avgöra hur pengarna fördelas ifall man inte kommer överens förhandlingsvägen. – Inte skall arbetsgivaren diktera villkoren, man skall nog förhandla. Det kräves att man lokalt har ett bra förhandlingsförhållande och tillit till varandra. Inflationen ligger nu på ca 5 procent, hur skall man bevara köpkraften med löneförhöjningar på ca 2 procent? – Största delen av finländarna har redan fått avtal med ca två procents löneförhöjning. Om resten av Finland får klara sig med det så varför skulle det vara annorlunda inom vår sektor? – Arbetsgivarens förutsättningar att kunna betala lön har blivit sämre. Vi har krisen i Ukraina, staten måste ta mera lån. Kommunerna har ju ändå klarat sig bra? – Tillfälligt tack vara coronapåslagen. Nu när de faller bort har vi samma vanliga elände dessvärre. Det sägs ofta att det inte är rätt tid för löneförhöjningar nu. När är tid? – Klart att de kommunalt anställda skall få samma nivå på löneförhöjningar som alla andra finländare. Men överloppsförhöjningar är svårt att ge.

text och foto: mattias fagerholm

Klart att de kommunalt anställda skall få samma nivå på löneförhöjningar som alla andra finländare. Men överloppsförhöjningar är svårt att ge. Största delen av finländarna har redan fått avtal med ca två procents löneförhöjning. Om resten av Finland får klara sig med det så varför skulle det vara annorlunda inom vår sektor? HENRIKA NYBONDAS-KANGAS Förhandlingschef vid Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT.

Förlikningsnämndens sammansättning ͸ Elina Pylkkänen, understatssekreterare vid Arbets- och näringsministeriet (ordförande). ͸ Martti Hetemäki, tidigare kanslichef vid Finansministeriet (viceordförande). ͸ Tanja Rantanen, Finansministeriet. ͸ Jukka Kauppala, med ett förflutet inom Akava. ͸ Leila Kostiaiainen, STTK-bakgrund. ͸ Jouko Launonen, tidigare förhandlingschef vid FFC. ͸ Jouni Ekuri, som har varit chef vid Kommunarbetsgivarna. ͸ Tapani Tölli, fd kommunminister. ͸ Ritva Viljanen, stadsdirektör i Vanda.

28.4.2022 • Nr 8

kolumnen minttu myllynen Lärare i Winellska skolan i Kyrkslätt

En välmående skola Det råkade sig så att min första kolumn i Läraren publicerades dagen då Ryssland anföll Ukraina. Världen har förändrats mycket under de gångna veckorna. I en orolig tid med en framtid som kan kännas oviss är det extra viktigt att skolan fortsätter att vara en trygg plats för alla som vistas där. Hurdan är en välmående skola? Följande byggstenar är enligt mig viktiga: Bemötande. Att barn och unga kan känna sig uppskattade och betydelsefulla när de kommer in på skolgården, känna att de hör till. Att se varandra i ögonen, le, hälsa glatt och kanske byta några ord gör skillnad. Likaså att se vuxna som bemöter varandra på ett trevligt sätt och har det roligt tillsammans på jobbet. Delaktighet. Att barn och unga blir delaktiga i sin egen skolvardag. Det kan handla om att delta i elevkårsarbete, olika omröstningar, diskussioner om trivselregler, planering av temadagar, ledande av rastverksamhet, ja vad som helst som får eleven att känna att “det här är min skola”. Flexibla undervisningsarrangemang. En del barn och unga kan inte ta till sig undervisning i stora elevgrupper. Kan man skapa olika slags arrangemang för att underlätta skolgången för dessa elever? T.ex. ha undervisning i smågrupp eller tillsammans med en ”egen” vuxen? Skapa en flexklass dit man kan gå då vardagen av olika orsaker känns extra tung? Att få möjligheten att periodvis delta på distans kan vara värt att testa. Förslagen kräver givetvis resurser, men jag påstår att flexibla arrangemang ändå blir billigare i längden än utslagna ungdomar.

Mångsidig elevbedömning är bra. Då har även de elever som inte lyckas så bra i summativa prov, t.ex. för att de har svårt att formulera sig i skrift eller har ett begränsat arbetsminne, möjlighet att visa sitt kunnande på andra sätt. Kom även ihåg att allt inte alltid behöver mätas och bedömas.

Mångsidig bedömning. Vår nuvarande läroplan innehåller en hel del mål som eleverna behöver uppnå på något sätt. Vi ska använda oss av mångsidiga bedömningsmetoder eftersom alla mål inte kan mätas med summativa prov. Elever kan visa sitt kunnande exempelvis genom att göra en presentation, skapa en webbsida, spela in ett kort filmklipp eller en podcast, redovisa för en laboration, lära andra, skriva en uppsats och mycket mer. Mångsidig elevbedömning är bra. Då har även de elever som inte lyckas så bra i summativa prov, t.ex. för att de har svårt att formulera sig i skrift eller har ett begränsat arbetsminne, möjlighet att visa sitt kunnande på andra sätt. Kom även ihåg att allt inte alltid behöver mätas och bedömas. Det är skönt att ibland bara glädjas över att få lära sig tillsammans med andra! Avslutningsvis vill jag önska er alla soliga sista skolveckor. Testa att avrunda din arbetsdag med att tänka på något bra som hänt under dagen. Hur vi väljer att tänka påverkar oss mer än vi tror.

Fem av de sex kandidater som visar intresse för posten som OAJ:s nästa ordförande. Fr.v. Kari Nieminen, Leena Pöntynen, Tuomo Suihkonen, Katarina Murto och Matti Helimo.

Sökes: center till första kedjan Vem är redo att ta över efter Olli Luukkainen som OAJ-ordförande och axla rollen som center i första kedjan? Den idrottsmetaforen ställdes kandidaterna i OAJ:s ordförandeval inför då de möttes i debatt på Tammerfors universitet. Sex kandidater har anmält sitt intresse att efterträda Olli Luukkainen. Det är Matti Helimo, biträdande borgmästare med ansvar för utbildningsfrågor i Tammerfors, Katarina Murto, arbetsmarknadsdirektör på Akava, Tuomo Suihkonen, huvudförtroendeman i Kervo, Leena Pöntynen, direktör vid Teknologiindustrin, Kari Nieminen, huvudförtroendeman i Seinäjoki samt Antti Korhonen, lärare vid Omnia. Korhonen medverkade inte i debatten i Tammerfors. Samtliga kandidater försäkrade att de är beredda att ta över kaptensbindeln och ge sin in i hetluften. – Efter 17 år som förtroendeman och huvudförtroendeman vet jag exakt vad lärarna intressebevakning går ut på, också på nationell nivå. Det är lätt för mig att hoppa in, sade Kari Nieminen. – Undervisningssektorn måste få en större del av kakan och jag har goda nätverk vilket skulle föra OAJ till händelsernas centrum, sade Matti Helimo. – Påverkningsarbete hör givetvis till OAJ:s ordförande men det är en helt annan sak än arbetsmarknadsförhandlingar. OAJ:s

När det gällde att föra fram sina egna goda egenskaper var det ingen hejd på superlativen, men när kandidaterna ombads beskriva sina svagheter blev talturerna genast kortare.

roll i Fosu är central och mina kontakter inom Akava är goda, sade Katarina Murto. – Jag är en lösningsorienterad och strategisk ledare och har goda nätverk till alla partier och till kommunfältet, sade Leena Pöntynen. – Med 20 års erfarenhet från utbildningssektorn skulle jag föra fältets röst till kärnan av intressebevakningen, till förhandlingsbordet, sade Tuomo Suihkonen.

Svagheter? När det gällde att föra fram sina egna goda egenskaper var det ingen hejd på superlativen, men när kandidaterna ombads beskriva sina svagheter blev talturerna genast kortare och man ville snarare tala om områden där det måhända finns rum för utveckling. – Nationella förhandlingar är en utmaning som jag är beredd att anta. I det läget Jag skulle lyss-

na på kloka människor i min omgivning, sade Suihkonen. – Jag har fått höra att jag kommer från arbetsgivarsidan. Men en professionell intressebevakare jobbar för det gäng hen representerar, sade vidhöll Pöntynen. – Jag har lätt för att bli entusiastisk. Men som OAJ:s ordförande kan man inte hålla alla trådar i sin hand och engagera sig i allt, konstaterade Helimo. – Vi österbottningar brukar ofta säga att vi inte är perfekta, för vi saknar till exempel svagheter, skämtade Nieminen. Han konstaterade också att det säkert finns saker att lära när det kommer till yrkes- och universitetsutbildningen. – Jag har varit med om att förhandla fram en mängd centrala avtal, men jag vill lära känna OAJ:s medlemsfält bättre, sade Murto. I den artiga debatten var meningsskiljaktigheterna få. Den enda gången det lite sprakade till var när Matti Helimo ifrågasatte vad centralorganisationen Akava har åstadkommit. Vad har Akava konkret g jort för lärarna ville han veta. – Akava har tillsammans med OAJ jobbat med frågor som arbetsplatsvälmående, bland annat har vi drivit frågan om att förnya arbetarskyddslagen, försvarade sig Katarina Murto. OAJ väljer ny ordförande i maj. text och foto: mattias fagerholm

28.4.2022 • Nr 8

Kultur i skolan Vill du engagera en konstnär eller kulturarbetare för ett projekt i din klass eller undervisningsgrupp? Då ska du ansöka om Svenska kulturfondens Kultur i skolanbidrag. Kultur i skolan-bidraget är för • svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen, • svenskspråkiga skolor på andra stadiet och • svenskspråkiga språkbadsgrupper i finska skolor. Daghem kan söka bidrag för Kultur på dagis. Ett Kultur i skolan-bidrag är högst 500 euro. Skolor kan få flera bidrag per läsår; antalet beror på hur många elever skolan har. Med bidraget kan du betala kulturarbetarens eller konstnärens ersättning och eventuella skatter eller arbetsgivaravgifter. Kultur i skolan-projektet består oftast av 10 undervisningstimmar; två av timmarna kan användas för planeringsarbete. Vi tar emot ansökningar under hela året och sänder dig svar inom en månad. Läs mera och gör din ansökan via www.kulturfonden.fi - Bidrag & stipendier.

Martin Ahlskog blev FSL:s röstkung i OAJ-valet Martin Ahlskog fick flest röster av FSL-kandidaterna i OAJ:s fullmäktigeval. Med sina 314 röster samlade han tredje mest röster av alla kandidater i valet. Ahlskog är till vardags rektor för Sursik skola i Pedersöre. Han har varit fullmäktigeledamot i OAJ sedan 2014. Pamela Leka, speciallärare vid Granhultsskolan i Grankulla och FSL:s viceordförande, fick 192 röster. Nancy Bäck, lektor i historia och samhällslära vid Karleby svenska gymnasium samlade i sin tur 145 röster. FSL är en egen valkrets och besitter 8 platser i OAJ:s fullmäktige. Valdeltagandet var 30,4 procent. Valets röstmagnet blev Katariina Kattelus (584). Pia Latomäki fick näst mest röster (387) och Martin Ahlskog var trea (314). OAJ:s nya fullmäktige sammanträder 9–11.5.2022. Då står bland annat val av ny OAJ-ordförande på agendan. Till höger ses grafiker Chribbe Aarnios framställning av valresultatet.

OAJ-val 2022 – resultat enligt jämförelsetal

W Invald W Suppleant Martin Ahlskog 314 (personligt röstetal 314) INVALD

Annika Norrgård 200 (personligt röstetal 104) INVALD

Pamela Leka 192 (personligt röstetal 192) INVALD

Nancy Bäck 145 (personligt röstetal 145) INVALD

Sara Kemetter 136 (personligt röstetal 101) INVALD

Sebastian Lindqvist 124 (personligt röstetal 80) INVALD

Petra Örn 100 (personligt röstetal 96) INVALD

Ann-Britt Romar 88 (personligt röstetal 88) INVALD

Kimmo Mattsson 68 (personligt röstetal 35) SUPPLEANT

Debatt

Tack för alla röster! Jag vill rikta ett stort tack till väljarna för alla röster jag fick i OAJvalet. Ert förtroende för det jobb jag gör inom förbundet betyder mycket för mig. Jag ska fortsättningsvis göra mitt bästa för hela FSL.

Välkommen på musikfesterna Barn igen I maj bjuder Svenska kulturfonden på tre lekfulla konserter med nya och äldre barnmusikklassiker i nya arrangemang. Välkommen till • Sigynsalen i Åbo lördag 14.5 kl. 14, • Avanti-salen i Borgå tisdag 17.5 kl. 18 och • Schaumansalen i Jakobstad onsdag 18.5 kl. 18.

PAMELA LEKA Viceordförande, FSL

Jeanette Lindroos 64 (personligt röstetal 64) SUPPLEANT

Anna Wahren 62 (personligt röstetal 44) SUPPLEANT

Sabina Lindholm-Järvinen 39 (personligt röstetal 32) SUPPLEANT

Alexander Smeds 21 (personligt röstetal 21) SUPPLEANT

På scenen finns en kammarorkester, vokalisterna Emma Klingenberg och Jonte Ramsten, rapparen Yad och dirigenten Johanna Almark.

Tidningen Läraren utkommer med två nummer till detta läsår.

Musikfesten är gratis och passar för alla, men vi rekommenderar att festdeltagarna har fyllt tre år. Anmäl dig via anmalan.kulturfonden.fi.

Nr 9

12.5

Nr 10

2.6

Lasse Koskinen 20 (personligt röstetal 7) SUPPLEANT Valförbund: W Sara Kemetter och W Kimmo Mattsson W Annika Norrgård och W Petra Örn W Sebastian Lindqvist och W Anna Wahren W Sabina Lindholm-Järvinen och W Lasse Koskinen

28.4.2022 • Nr 8

HBL Junior — Ett verktyg för att stärka elevernas läskunnighet

Prenumerationserbjudande för skolor!

HBL JUNIOR 10

10 exemplar per nummer 4 månader (uppehåll görs 1 juni -16 augusti)

360 €

Missa inte erbjudandet på skolprenumerationer till ett förmånligt pris. Ni kan välja att prenumerera på tio eller tjugo exemplar av HBL Junior under antingen 4 eller 12 månader. Prenumerationen har uppehåll 1.6-16.8. De skolor som tecknar en 12-månaders prenumeration har också möjlighet att anmäla intresse för vänskolesamarbete, där skolan får besök av en redaktör från HBL Junior som berättar hur tidningen blir till. Vi vet av erfarenhet att det brukar skapa ett stort intresse hos eleverna. Vi hoppas vi får möjlighet att komma just till er skola framöver!

12 månader (uppehåll görs 1 juni -16 augusti)

765 €

HBL JUNIOR 20

20 exemplar per nummer 4 månader (uppehåll görs 1 juni -16 augusti)

640 €

Aktivera en skolprenumeration på www.ksfmedia.fi/ hbljunior2022

12 månader (uppehåll görs 1 juni -16 augusti)

1 350 €

eller kontakta oss på pren@ksfmedia.fi

FSL inFormerar

FSL stöder Ukraina I många år har FSL skickat ut en medlemsgåva i form av en lärarkalender till alla er medlemmar. Under det senaste året har vi utarbetat en hållbarhetspolicy som berör all vår verksamhet. Som ett led i vårt arbete mot en mer hållbar organisation har förbundet i år valt att avsluta kalenderproduktionen. Med anledning av det pågående kriget i Ukraina har FSL:s styrelse beslutat att i år i stället göra en donation till Rädda Barnen. De barn och unga från Ukraina som vi redan nu tagit emot i våra skolor i Svenskfinland vittnar om att läget i hemlandet är katastrofalt.

också redo att renovera ukrainska skolor så snart säkerhetssituationen tillåter det för att eleverna ska kunna återvända till skolan.

Med ett bidrag till Rädda Barnen stöder FSL barn och deras skolgång. FSL har under våren genomfört den första av två rater i donationen. Bidrag till Rädda Barnen går bland annat till att utbilda lärare och skolpsykologer på plats i Ukraina så att de kan stöda de barn som upplever kriget.

Som vi alla inom Finlands Svenska Lärarförbund vet har skolan en stor inverkan på barns psykiska hälsa genom att den bidrar med stabilitet, rutiner och sociala kontakter. För barn och ungdomar i kris kan skolan vara ett andhål i vardagen och en väg framåt.

Rädda Barnen har också beredskap att upprätta tillfälliga läroanstalter och delar ut skolmaterial till flyktingar. Organisationen är

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

Läget i Ukraina är kritiskt och med det här bidraget vill vi från FSL:s sida bidra till det humanitära arbetet i Ukraina, visa solidaritet och stödja det ukrainska folket. Tillsammans kan vi göra skillnad.