Läraren 9 2019

kolumnen För tio år sedan trodde jag nämligen att skolan kunde förändra världen – i dag vet jag det. ЮЮ r sidan 10

23.5.2019 • Nr 9 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

På era platser!

Stafettkarnevalen i Esbo förlöpte väl i strålande sommarväder. FSL bjöd som vanligt lärarna på kaffe i sitt partytält. Nästa år arrangeras karnevalen i Vasa.

Full koncentration vid starten. foto: mattias fagerholm

FSLF fyller tidningen Läraren Detta nummer av tidningen Läraren är späckat med material som skapats av lärarstuderande och är högst aktuellt för alla som är intresserade av studerandenas vardag och fest.

ЮЮ r sidorna 4–9

2

23.5.2019 • Nr 9

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

De studerande är framtiden ”Vi är framtiden” skriver Julia Liewendahl, ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening i detta nummer av tidningen Läraren. En stor del av materialet i tidningen står FSLF för. Det är en mångårig tradition att en gång per år öppna Lärarens spalter för de studerande.

På redaktionen tror vi att det finns ett intresse bland våra läsare att få en inblick i hur vardagen ser ut för de som studerar till lärare. Vilka frågor engagerar? Vad formar de blivande lärarna, de blivande kollegerna?

Det finns också andra skäl att ge de studerande utrymme. För, precis som Julia uttrycker det, de studerande är fackförbundets framtid.

FSLF skall ha en eloge för det goda arbete som man har gjort. FSLF har utvecklats till FSL:s största medlemsförening. FSL skall i sin tur ha ett erkännande för att man betraktar de studerande som fullvärdiga medlemmar. FSLF:s medlemsantal berättigar till tre ordinarie platser i FSL:s fullmäktige, som är förbundets högsta beslutande organ.

Tidigare hade de studerande så kallad observatörsstatus, med närvaro- och yttranderätt. Men i och med den stadgeändring som klubbades igenom vid kongressen 2018 är de studerande fullfjädrade fullmäktigemedlemmar. FSLF är därmed med rätta en reell maktfaktor inom lärarförbundet.

ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

Signalen är entydig. De studerande tas på allvar inom FSL, och deras röst har betydelse. I synnerhet när det gäller frågor som berör till exempel lärarutbildningen är de studerandes input värdefull. I detta sammanhang har också FSLF visat framfötterna och påtalat bristerna i att läsa sig till så kallad dubbel behörighet vid Åbo Akademi. Rimligt är att framtidens lärare är med om att forma framtidens lärarförbund. Också i de övriga nordiska länderna har studerandeorganisationerna gjort sig kända som alerta samhällspåverkare.

Vilket inflytande de studerande har inom FSL är långt upp till dem själva. Vilka frågor vill FSLF driva i fullmäktige? Hur hårt är de beredda att driva för dem viktiga fackliga frågor? Inflytande har de studerande erbjudits, frågan är hur de förvaltar det.

Rent matematiskt är inflytande i FSL:s fullmäktige kopplat till medlemsantal. Här har de studerande ett slagläge som ingen annan förening har. I och med den nya svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet inleder årligen 40 nya studerande sina lärarstudier. Om FSLF lyckas fånga upp dem kommer medlemsantalet att skjuta i höjden.

Sett ur ett FSL-perspektiv är det inte oväsentligt. De som är studerandemedlemmar i FSL kommer med stor sannolikhet att förbli medlemmar i förbundet när de tar steget ut i arbetslivet.

I och med den nya svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet inleder årligen 40 nya studerande sina lärarstudier. Om FSLF lyckas fånga upp dem kommer medlemsantalet att skjuta i höjden.

Kolla dina medlemsuppgifter

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,35 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Byter du jobb till hösten? Eller har du till exempel flyttat eller blivit familjeledig? Kom då ihåg att du själv kan uppdatera dina medlemsuppgifter i FSL:s medlemsregister via vår hemsida.

Lättast ändrar du dina uppgifter genom att logga in i FSL:s medlemsregister. Medlemsregistret hittar du via www.fsl.fi eller på adressen https://www.koodata.net/fsl/. Då du loggar in i registret behöver du ditt medlemsnummer (finns på OAJ/ FSL-medlemskortet) och slutdelen i din personbeteckning.

du dessutom lämna in en ny fullmakt till din arbetsgivare.

Också fullmakten kan du fylla i via vårt medlemsregister. Fullmakten vidarebefordras till din nya arbetsgivare, som sedan kan dra av medlemsavgiften direkt från lönen.

Om du har en ny arbetsgivare, kanske du också måste byta lärarförenHar du bytt arbetsgivare? ing. Kolla med ditt skolombud eller Om du också har ny arbetsgivare, ska via www.fsl.fi.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL www.fsl.fi

3

23.5.2019 • Nr 9

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Är du beredd att kämpa?

 Petra Örn provar en röd lösnäsa från kampanjen Näsdagen där OAJ är medarrangör.

Örn fick vittring på löneförhöjning I slutet av mars 2020 löper det nuvarande avtalet för undervisningssektorn ut. Men redan nu är förberedelserna inför nästa avtalsrunda i full gång vid Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. Petra Örn, en av FSL:s representanter i OAJ:s fullmäktige, vädrar morgonluft.

– Jag hoppas att vi förhandlar oss fram till ett bra resultat. Det känns som om vi lever i förändringens tid och jag tror på en förändring i positiv riktning. Jag är själv optimist, säger Örn.

I den kommande avtalsrörelsen kommer många att kräva att den offentliga sektorns löneförhöjningar är lägre än exportindustrins förhöjningar. Det är säkert

möjligt att förhandla sig fram till en allmän nivå, men mer än så når man knappast utan konfliktåtgärder. Det konstaterade OAJ:s ordförande Olli Luukkainen när OAJ samlades till vårfullmäktigemöte.

– Är ni redo för konfliktåtgärder? Är våra medlemmar redo för det, frågade Luukkainen.

Luukkainen betonade att han inte uppmanar till konfliktåtgärder. Men tydligt var att han spände bågen i akt och mening att ta fältets beredskap på pulsen.

– Jag hickade nog till när han talade om organisatoriska åtgärder, för han var så tydlig. Samtidigt så har han rätt. Självfallet utgår vi från att vi förhandlar, men vi kan inte heller gnälla över vår situation om vi inte är beredda att

göra någonting. Andra fackförbund har varit modiga, och nu är det kanske dags att vi också gör något. Det kan bli hett i knutarna, men jag håller med Luukkainen säger Petra Örn. Är man på fältet beredd på organisatoriska åtgärder?

– Det är väldigt tudelat. En del säger att vi inte skall bråka, och andra är trötta och tycker att nu måste något göras.

– Trötta, underbetalda och missnöjda lärare är nog inte bra för eleverna. Har vi nöjda lärare som känner att de uppskattas så gagnar det absolut eleverna. Samhället skulle vinna på att i det här skedet ge lärarna ett lyft så att de orkar en tid framöver.

OAJ:s vårfullmäktige beslutade nyligen att sträva efter att använda 0,7 % av medlemsintäkterna till utvecklingssamarbete.

Den färska internationella strategin är en avsevärd kursändring.

OAJ har ca 86 000 betalande medlemmar och medlemsintäkterna uppgår till omkring 40 miljoner euro. Det innebär att som mest kan organisationen komma att satsa 280 000 euro i internationella projekt. Detta jämfört med att budgeten i dagsläget ligger på ca 10 000 euro.

– Den stora förändringen är att vi kommer att satsa på biståndsutvecklingsarbete i betydligt hö-

gre grad än tidigare och därmed också ta vårt samhällsansvar, säger Anders Rusk, generalsekreterare för Nordiska Lärarorganisationers Samråd, men också koordinator för internationella ärenden vid OAJ. Det är Education International (EI) som rekommenderar sina medlemsorganisationer satsa 0,7% av sina medlemsintäkter på utvecklingsprojekt. Summan har sitt ursprung i FN:s rekommendation till sina medlemsländer. Förra året vek Finland 0,36% av BNP för bistånd.

Sverige ett föregångsland Lärarförbundet i Sverige är en föregångare när det gäller fackligt biståndsarbete. Sedan 1995 har 1,5 % av medlemsintäkterna gått till internationellt samarbete.

Nu är det dags att ställa oss frågan - är vi villiga kämpa för att göra något åt läget? Är vi beredda på vad det kan innebära?

Facket är vi och med vårt enade stöd kan vi ge våra förhandlare de verktyg som behövs för att lyckas i de kommande förhandlingarna.

Jag är beredd att kämpa – är du?

text och foto: mattias fagerholm

OAJ tar ett större internationellt ansvar Lärarfacket OAJ kommer i framtiden att satsa mera på utvecklings- och biståndsprojekt.

För ett par år sedan läste jag om Team Rynkeby – God Morgon – ett välgörenhetsprojekt där syftet är att samla pengar för barn som drabbats av cancer. Tanken på att ansöka om att få komma med i ett lag började gro, men att sedan gå från tanke till handling krävde aktivitet och en stark vilja att få komma med, vilket jag även lyckades med.

Om man vill uppnå förändring måste man ha ett tydligt mål, en klar vision och en uttalad strategi.

OAJ:s ordförande Olli Luukkainens anförande under OAJ:s vårfullmäktige fick mig tänka till då han visade en löneutvecklingstabell, en tabell som beskrev lärarnas löneutveckling i förhållande till den privata sektorn. Ur siffrorna var det lätt att se att den kommunala sektorn år efter år inte hängt med i löneutvecklingen. Ibland var skillnaderna större, ibland mindre men trenden var klar: vi hänger inte med.

Vill vi ha det så? Vill vi uppnå en förändring måste vi också ha en tydliga förhandlingsmål som bottnar i fältets verkliga behov och grundas på en förankrad målsättning på individnivå. En förankring som bygger på att vi vill bryta den trend som gällt under en lång tid.

– I Sverige har man en lång tradition av internationellt arbete på alla plan, konstaterar Anders Rusk.

– Se nu bara på FN:s tidigare generalsekreterare Dag Hammarskjöld och statsminister Olof Palme.

Det är ännu inte klart vilken typ av projekt OAJ kommer att driva, men det kan exempelvis handla om hur du bygger upp en lärarorganisation eller hur du utvecklar utbildningen i ett område.

En orsak till att OAJ nu vill skapa en tydligare internationell profil bottnar i att förnya fackföreningsrörelsen.

– Hur ser en modern fackförening ut? Det här är en del av det nya OAJ, säger Anders Rusk. mattias fagerholm

Att uppnå goda resultat vid förhandlingar är ett drömscenario som vi ska eftersträva. Därför behöver vi senast nu starta förberedelserna för följande förhandlingsrunda. Vill vi på riktigt uppnå någonting måste vi vara beredda på att vidta åtgärder, eventuellt också kraftiga åtgärder.

För att lyckas med detta måste vi måste få varje medlem att förstå vikten av att vi står upp för varandra för att uppnå förändring. Att vi är trötta på att alltid få stå bredvid och se på när de andra har en bättre löneutveckling än vi.

En annan fråga som vi också borde lyfta till diskussion är konkurrenskraftsavtalet. Viljan att få ett slut på det finns säkert, men här föds också frågan om hur mycket energi vi ska lägga på att förhandla bort det och till vilket pris – i synnerhet om det finns branscher som avtalar om att slopa den förlängda arbetstiden.

Nu är det dags att ställa oss frågan - är vi villiga kämpa för att göra något åt läget? Är vi beredda på vad det kan innebära?

Facket är vi och med vårt enade stöd kan vi ge våra förhandlare de verktyg som behövs för att lyckas i de kommande förhandlingarna.

Jag är beredd att kämpa – är du?

4

23.5.2019 • Nr 9

julia liewendahl Ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF

En förening för medlemmarna men det är inte omöjligt. Det kräver dock tid Finlands Svenska Lärarstuderandes och ett stort engagemang av styrelsen för att Förening, FSLF r.f., är nu med sina 462 medVi måste vara en lemmar den största medlemsföreningen i lyckas nå ut till alla 462 och till blivande medattraktiv förening och lemmar.

Finlands Svenska Lärarförbund. ständigt rekrytera nya Som ordförande för FSLF är jag väldigt En stor förening kräver också stort ansvar medlemmar, för våra stolt över det arbete som gjorts tidigare år och mycket arbete. Vi är en förening för alla medlemmar är fackförför att öka synligheten. Verksamheten har som studerar till lärare på svenska och har ökat varje år. Detta vill jag som ordförande som mål att kunna erbjuda svenskspråkiga bundets framtid. upprätthålla och jag vill betona vikten av att lärarstuderande möjlighet till både fackliga, medlemmar ska känna en gemenskap i förinformativa och sociala evenemang. eningen.

FSLF har förstås inte alltid varit lika stor eller haft så många medlemmar. Som ordförande för FSLF har jag fått frågan om hur vi gör för För att hålla en förening attraktiv måste man lyssna på medlemmarnas önskemål, vilket med andra ord betyder att FSLF för att hållas attatt rekrytera eller vad som krävs för att bli den största föreningen. raktiv i framtiden måste anpassa sin verksamhet till vad medlemmarna Under de senaste åren har verksamheten börjat blomstra allt mer, vill ha. I en tid som nu, med mycket förändringar i studielivet och utaroch mycket grundar sig på engagerade lärarstuderande som fått föreningen att synas och höras bland studerande. En stor faktor som jag tror betade lärare, bör vi erbjuda möjligheter till evenemang som berör aktuella ämnen och arbeta för ett brett utbud av evenemang. att ligger som grund för att FSLF nu är den största föreningen är att vi Det är viktigt att FSLF ständigt arbetar för att nå ut till lärarstudeständigt arbetar för att synas, både på sociala medier och bland studerandena. Det gäller att nå ut till många och låta medlemmarna vara delrande. FSLF är en öppningsport för det framtida fackliga arbetet och aktiga och kunna påverka. Vi håller våra sociala medier uppdaterade det gläder mig att se hur många engagerade lärarstuderande det finns med information om vad vi håller på med och vad som händer. Vi syns idag. även genom att vi varje måndag står i Academill och svarar på medlemMen arbetet tar inte slut här, det gäller att fortsätta och arbeta vidamarnas frågor, uppmärksammar olika saker eller småpratar med sture för att ständigt vara uppdaterade. Vi måste vara en attraktiv förening derandena. Det är förstås ingen lätt sak att synas för alla 462 medlemoch ständigt rekrytera nya medlemmar, för våra medlemmar är fackförmar, och det är förstås en utmaning att synas lika mycket på alla orter, bundets framtid.

Är du stressad? Se en kattvideo!

Christoph Treier föreläste i april vid Åbo Akademi och gav många konkreta tips på hur man kan hantera stress i vardagen.

Stress är kroppens sätt att förbereda sig för ett hot – både verkliga hot och hot man bygger upp i sin fantasi. Attityden gentemot stress kan spela en stor roll i kroppens stressnivåer. Om man har mycket att göra men känner att man har koll på läget kan man enkelt undvika att kroppen börjar producera stresshormon genom att undvika att använda ordet stress. Den värsta sorten av stress förekommer då man vet att man har mycket att göra men inte vet exakt hur mycket.

– I studielivet kan ofta förekomma olika situationer man känner sig stressad inför, och då är det viktigt att komma ihåg

att förväntningarna man bygger upp i sitt huvud sällan stämmer överens med verkligheten, säger Treier.

I någon mån kan stress ändå hjälpa vid krissituationer, alltså är det bra att vara lite stressad inför olika situationer.

Enligt Christoph Treier kan kroppsspråket säga mycket om ens stressnivåer. Man kan också påverka stressen genom att tänka på hur man rör sig. Långsamma rörelser kan sänka stressnivån medan hastiga rörelser kan ha motsatt effekt. Om man har mera tid till förfogande kan man även sänka sin stressnivå genom att ta en promenad eller genom att se på kattvideor!

endast med spelarna (eleverna) utan också med hjälptränare (kollegor) och fans (föräldrar).

– Det är inte alltid lätt att ha ett välfungerande samarbete eller att hålla alla nöjda.

Han berättade också att inställningen kan spela en stor roll för en lärares stressnivåer. Om man går in i klassrumssituationer med rätt inställning kan det underlätta undervisningen mycket. Som lärare måste man anta att alla elever vill lyckas och lära sig av undervisningen, även om de inte alltid visar det under lektionerna.  Christoph Treier är mental tränare, coach och föreläsare. foto: christoph treiers privata bild

Lärare är som tränare Treier delade också med sig av en intressant liknelse: att vara lära-

re är som att vara tränare för ett stort idrottslag. Man arbetar inte

Sov gott!

Treier delade även med sig av många konkreta tips under föreläsningen. Till exempel kan man lugna ner sig genom att andas på ett visst sätt, genom att andas ut

och in genom näsan. Utandningen skall vara längre än inandningen. Om det finns saker i vardagen som irriterar en kan man försöka att skriva upp dem på en lista, och på så sätt få dem ur huvudet för stunden.

Sömnen spelar också en väldigt stor roll i människans välbefinnande, och för att hjärnan skall kunna prestera på sin högsta nivå måste man sova ordentligt.

Treier påminde om att en god nattsömn ger bättre minne och problemlösningsförmåga. För en god nattsömn gav han några råd.

Försök att gå och lägga dig ungefär samma tid varje kväll, undvik skärmar 30 minuter innan du går och lägger dig och sov minst 7,5h per natt. alex rautanen

23.5.2019 • Nr 9

Föreningarna är värda en mässa

5

Åbo Akademis studentkår ordnade i februari den återkommande Specialföreningsmässan i foajén i Academill i Vasa. Där kunde studerande ansluta sig till någon förening eller skaffa sig märken till sin ”studenthalare” eller ett kårband för bruk vid exempelvis årsfester. Lärarens reporter från FSLF gick runt på mässan och bekantade sig med utbudet.

Hur går Arte r.f., som är ämnesföreningen för slöjdlärarstuderande vid Åbo Akademi i Vasa, tillväga för att locka och rekrytera nya medlemmar till sin förening?

Arte lockar nya medlemmar med hjälp av halarmärken, karameller, tävlingar och glada miner.

Arte är en relativt liten förening.

Medlemmarna består i huvudsak av dem som har slöjd som huvudämne eller biämne och dessa studerande kommer naturligt med i föreningen.

Trots detta är alla studerande välkomna som medlemmar i Arte, vilket de för fram på föreningsmässan. Artes utställningsbord är fyllt med bland annat karameller och halarmärken. De lockar även folk till sig med hjälp av en tävling som går ut på att gissa hur många träkulor det finns i en stor glasburk. Vinnaren publiceras på Facebook, och på detta sätt strävar Arte även efter att värva nya följare på sociala medier.

Nya studerande Wilhelmina Grönqvist och Mathilda Sandman är första årets studerande vid Åbo Akademi i Vasa.

Båda tycker att studielivet, både innanför och utanför Åbo Akademis väggar, har varit roligt och överträffat förväntningarna.

– En av de bästa sakerna med att studera är att lära känna nya människor, säger Wilhelmina och

Mathilda.

Båda är styrelsemedlemmar i SPirre, som är ämnesföreningen för speciallärarstuderande vid Åbo Akademi. Wilhelmina och Mathilda har deltagit i föreningsmässan en gång tidigare när det ordnades i samband med Gulnäbbsakademin i september. Det bästa med föreningsmässan är att få se vilka olika studentföreningar som finns, att köpa halarmärken och att känna sig delaktig. Både Wilhelmina och Mathilda är medlemmar i tre olika student- eller ämnesföreningar.

 Ämnesföreningen Arte samlar slöjdlärarstuderandena. På bilden från vänster; Richard Lithén, Daniel Westerholm, Filip Snellman, Alexandra Wärn och Alina Holmström.

FSLF Även Finlands Svenska Lärarstuderandes Förening (FSLF) var på plats under föreningsmässan. En nyhet för i år var föreningströjan med FSLF:s logo som vi marknadsförde under föreningsmässan. Utöver tröjan hade vi en par nydesignade halarmärken och en hel del plojprodukter som vi lockade till oss folk med.

När FSLF rekryterar nya medlemmar betonas bland annat de förmåner som medlemmarna erhåller. Exempel på förmåner är prenumerationen på tidningen Läraren samt en reseförsäkring.

Dessutom ordnar FSLF flera olika evenmang under läsårets gång, och som medlem kan man delta i dessa till ett lägre pris. text och foto: willy öhman

 Wilhelmina Grönqvist (t.v.) och Mathilda Sandman trivs med studielivet både innanför och utanför Academills väggar.

Från den svenska skolan till den finländska Att vara en 14-årig hormonstinn pojke är oftast inte så lätt, det gör det inte heller lättare om man dessutom har bestämt sig för att byta skola, flytta från pappa och storebror till sin mamma, låtsaspappa och halvbror i en ny stad i ett nytt land.

Sommaren 2011 var jag nästan hela sommarlovet i Finland hos min mamma med familj. Detta resulterade i att då jag kom tillbaka till Sverige för att fortsätta min skolgång på årskurs nio kände jag snabbt en längtan till Finland och en flytt kändes som det bästa alternativet.

Fredagen den 12 augusti 2011 började jag min skola i Finland.

Själva staden, Närpes, var jag re-

dan bekant med. Mamma hade bott i Närpes i princip hela mitt liv och jag hade vänner från tidigare där, till exempel via fotbollen som jag ägnat mycket tid åt. Första lektionen i min nya klass började bra, läraren var trevlig, min klass var välkomnande och allting kändes bra.

Dagen fortsatte och jag skulle gå på matematiklektion. Där kom min första utmaning. Läraren ville att jag skulle lösa något som hette “Pythagoras sats” och det hade jag aldrig någonsin hört om förut.

Läraren försökte förklara det åt mig och jag låtsades förstå. I slutet av lektionen fick vi en läxa vilket jag tyckte var konstigt då de enda läxorna jag var van vid att få var

övning inför glosförhör.

När jag kom till min andra matematiklektion med hemläxan ogjord på grund av att jag inte klarat av den fick jag gå till specialläraren för att få stöd. Det kom lite som en chock för mig att börja få stöd i skolan men jag visste att det var viktigt för mig. Det jag inte hade räknat med var de stora skillnaderna i undervisningen mellan skolorna i Sverige och Finland.

En stor förändring och utmaning var läxorna. Från att endast haft läxor cirka en gång i veckan fick jag nu läxor varenda dag.

En annan stor skillnad var att jag tidigare var en elev som oftast gled på ett bananskal genom skolgången, till att i Finland bli den

eleven som var tvungen att gå på extra lektioner och få stöd hemifrån samt i skolan. Förändringen från att lektionerna varit uppbyggda med mycket diskussioner och övningar i skolan till att göra läxor varenda dag och rätta läxan på lektionen var stor för mig.

Jag var en omotiverad elev men insåg snabbt att jag måste börja lägga ner mer tid på skolan för att klara av det finländska skolsystemet.

Gymnasium i Närpes Efter många om och men fortsatte jag vidare till gymnasiet i Närpes.

Gymnasiet skulle jag påstå var en mindre utmaning för mig, vilket beror på att jag kämpade så mycket hela årskurs nio, men även på

de fantastiska människor jag hade runt mig. År 2015 blev jag student, med ett godkänt betyg som jag är nöjd med, vilket är det viktigaste för mig.

Då jag tog beslutet att flytta för snart åtta år sedan förstod jag nog inte hur stort det skulle vara för mig, och det kanske jag inte förstår fullt ut än idag. Något som jag däremot är säker på är att det fick mig att växa och att ta ansvar.

I den svenska skolan lärde jag mig mycket om det sociala, att må bra och att försöka vara en god medmänniska, medan jag i Finland har fått mycket fakta och kunskap. mikael johansson

6

23.5.2019 • Nr 9

”Delat ansvar leder till att man Salla Multisilta arbetar som specialklasslärare i Sirkkalabackens skola i Åbo och Jaana Kivikoski är ursprungligen ämneslärare i finska, men jobbar nu för sjätte året som klasslärare i Sirkkala skola i Åbo.

Tillsammans har de jobbat två år som kompanjonlärare i en inklusionsgrupp.

Salla är utexaminerad år 2014 från Åbo Akademis pedagogiska fakultet och har jobbat ett år som speciallärare i Vasa och efter det som specialklasslärare. Hon har arbetat med årskurserna 1–6 under årens gång och med mycket varierande grupper och elever. Hon arbetar nu andra året som kompanjonlärare och i en så kallad inklusionsgrupp.

Jaana har i tio år undervisat enbart finska i åk 3–9, men är nu också klasslärare i och med att hon gått en behörighetsgivande undantagsutbildning för ämneslärare i Helsingfors vid sidan av jobbet.

Vad är kompanjonundervisning?

Kompanjonundervisning handlar om att två eller flera lärare i en årskurs samarbetar d.v.s. ansvarar för planeringen, undervisningen och utvärderingen i en elevgrupp.

– I vårt fall handlar det förutom kompanjonlärarskap också om inklusion. Elever som tidigare har fått undervisning i en liten grupp har inkluderats i allmänundervisningen, berättar Salla och Jaana.

Hur arbetar ni?

– Vi hade ingen färdig modell att utgå ifrån eller erfarenhet av att samarbeta med varandra, då vi satte igång på hösten 2017. Då handlade det om årkurs sex och fyra elever som skulle inkluderas.

Utgångspunkten var att underlätta övergången till högstadiet och utveckla sociala färdigheter och arbetssätt i större grupp.

– För att en inkludering ska vara ändamålsenlig och ha största möjliga chans att lyckas, ska specialklasslärarens resurser föras in i gruppen. Så gjorde vi.

Nu har de 26 elever i årskurs fem av vilka fyra har inkluderats i allmänundervisningen.

Vem planerar vad?

Under den första hösten satte Salla och Jaana igång med att planera precis allt tillsammans.

De märkte fort att tiden inte räckte till och delade upp arbetet i olika ansvarsämnen. Det betyder i praktiken att en av dem planerar

 Salla Multisilta (till vänster) och Jaana Kivikoski (till höger) på väg hem från en lägerskola hösten 2018.

Fördelar med kompanjonundervisning Ur lärarens synvinkel: ○○ ○○ ○○ ○○

Mångsidiga arbetssätt som leder till professionell utveckling Styrkor och svagheter kompletterar varandra Delat ansvar leder till att man orkar bättre Vi har roligt tillsammans och njuter av vårt arbete med eleverna och varandra

Ur elevernas synvinkel: ○○ ○○ ○○ ○○ ○○

Differentierad undervisning enligt egna behov De får mer och snabbare hjälp under arbetets gång Elevernas förmåga att samarbeta och sociala förmågor utvecklas.

Arbetsron kan förbättras när det finns flera ögonpar i klassen.

Då eleverna är helt inkluderade lär de känna varandra på mycket bättre sätt jämfört med integrering

Lärarna bör vara jämlika i sitt arbete och uppskatta varandras arbetsinsats. Ifall personkemin så att säga klickar underlättar det arbetet, men är kanske inte den första och viktigaste förutsättningen i kompanjonläraskap. Det är viktigare med personkemi i parförhållanden än i arbetet.

 Också korridoren har tagits i bruk då Salla Mulsilta och Jaana Kivikoski planerat undervisningen som kompanjonlärare i en inklusionsgrupp.

7

23.5.2019 • Nr 9

orkar bättre” innehållet och arbetssätten i ett ämne och ansvarar också för undervisningen i ämnet medan den andra stödjer och hjälper eleverna enligt behov.

Salla och Jaana berättar att deras vardag är väldigt intensiv. En gång i veckan grovplanerar de den kommande veckans innehåll så att båda är medvetna om hur stoffen för de olika ämnena ser ut.

– Vi kommer till skolan lite tidigare varje dag för att förbereda och diskutera dagen. Vi avslutar också dagen med att utvärdera hur dagen gått.

Båda ansvarar för sina ”egna elevers” Wilma-kontakter och utvecklingssamtal, men de utvärderar alla elever tillsammans. Dagliga ärenden och meddelanden från vårdnadshavare sköter den som hinner.

Pedagogiska bedömningar, planer med mera skriver de tillsammans.

– För en klasslärare är det till stor hjälp och det känns bättre att dela ansvaret då det gäller de olika stödformerna.

– Våra lektioner och undervisningen kan se ut på olika vis.

Vissa lektioner är vi båda med i samma klass och den andra har en mer handledande roll. Två vuxna möjliggör olika flexibla gruppindelningar enligt elevernas individuella behov i olika

ämnen.

– Vi använder också effektivt vår korridor som vi möblerat till ett litet klassrum, med smidiga flyttbara möbler. Det gäller att vara kreativ! I provsituationer kan vi differentiera mycket mångsidigt, eftersom vi är två.

Vilka utmaningar för kompanjonundervisningen med sig?

– I början önskade vi liknande läsordningar. Det är en förutsättning för ett välfungerande samarbete och flexibilitet i att vara kompanjonlärare. Detta kan rektorer påverka stort, därför krävs det stöd och samarbete med rektorn. Gruppstorleken är en faktor som påverkar möjligheten till inklusion.

Alla har ett eget sätt att arbeta och undervisa och för vissa kan det kännas svårt att släppa kontrollen. Under skoldagens gång krävs det mycket kommunikation och flexibilitet, säger Salla och Jaana.

– Lärarna bör vara jämlika i sitt arbete och uppskatta varandras arbetsinsats. Ifall personkemin så att säga klickar underlättar det arbetet, men är kanske inte den första och viktigaste förutsättningen i kompanjonläraskap. Det är viktigare med personkemi i parförhållanden än i arbetet.

Tips för en lyckad kompanjonundervisning ○ ○ Diskutera öppet om

värderingar, målsättningar, behov och styrkor.

○ ○ Hitta en gemensam

arbetstakt och gemensamma rutiner.

○ ○ Tänk igenom arbets-

utrymmen och strukturer i skolvardagen på förhand.

○ ○ Kräv inte alltför

mycket av dig själv eller den andra.

○ ○ Våga testa och ge

varandra tid.

○ ○ Acceptera misslyck-

anden.

○ ○ Utvärdera och ut-

veckla.

jesper kivikoski

Se till mig som helt okej är

F

ör över 17 år sedan började jag grundskolan.

Minnet är lite lurigt och jag vet inte om det jag kommer ihåg om min första skoldag i årskurs ett endast är konstruktioner av hur jag tror min första dag utspelade sig eller om minnenas sanningshalt faktiskt är godtagbara. Antagligen ligger sanningen någonstans däremellan. Hur som haver minns jag små fragment av hur jag kvällen innan den stora dagen packade ner mina nyinhandlade, antagligen rosa, skolpennor i ryggsäcken och hur pirrigt det kändes att nästa dag välkomnas in i klassrummet av det som skulle komma att bli min klasslärare. Jag är rätt säker på att vi också ritade självporträtt under dagen, men för säkerhets skull vågar jag inte garantera att så var fallet.

Hur gick det sedan för mig?

Med facit i hand kan jag säga att jag klarade mig rätt hyfsat. Jag älskade inte skolan, samtidigt som jag inte heller avskydde den. Jag befann mig helt enkelt någonstans mittemellan i spektrum-

et svagt och berömvärt. Som så många andra före och efter mig nötte jag in multiplikationstabellen, lärde mig böja finska ord och under mitt favoritämne modersmål skrev jag så att handen krampade när vi hade i uppgift att fabulera ihop egna berättelser. När jag gick ut nian föll jag nog inte inom ramarna för en toppelev men jag var nöjd och hade antagligen utvecklats och lärt mig mycket på mina egna villkor. Jag var helt okej och det räckte gott och väl för mig, min familj och kanske även för samhället. Sedan när jag blev äldre skulle jag börja studera ett ämne på universitet som jag tycker mycket om så vi kan säga att det blev rätt bra.

På senare tid har jag känt att jag börjar tappa greppet om den där nöjda känslan. Det heter att vi lever i ett prestationssamhälle där det inte räcker att vara lagom bra utan för att utmärka dig krävs det att du presterar och levererar så ofta som möjligt, om inte alltid. Om du som jag läser nyheterna något sånär regelbundet är jag säker på att du snubblat över artiklar som

axel sandell Utbytesstuderande i Pavia, Italien.

berättar om hur unga allt mer faller offer för stress och ångest. Man har hittat flertalet orsaker till den här utvecklingen, såsom en ständig uppkoppling, stressade föräldrar och inte minst högre och strängare krav från skolan. Jag har nu gått snart fyra år på universitet och jag är inte nöjd längre. Trots mina hyfsade prestationer har jag främst på grund av yttre omständigheter börjat ställa högre krav på mig själv. De här kraven påminner mig om att aldrig pausa utan alltid prestera. Helst snabbare och mera än jag gjorde igår. Jag har inte längre råd med att göra felsteg och det som oroar mig är att allt fler och allt yngre tycks dela den här känslan med mig.

Jag är inte nöjd. Jag är inte nöjd med vilken riktning utvecklingen i Finland tagit. I min idealvärld kan och ska man kunna lära sig av felsteg. Jag vill att de som börjar grundskolan nu ska få börja den på minst lika goda villkor som jag gjorde på för över 17 år sedan. Det ska kunna vara bra att vara okej. henrietta lindgren

Pendolino Förra året bestämde jag mig för att ansöka om att åka på mitt andra utbyte under min studietid. Efter mitt utbyte i Nederländerna på kandidatnivån var jag sugen att pröva på något nytt på magisternivån. Då jag tittade på de olika universiteten som Åbo Akademi har samarbete med, fanns det ett universitet som stack ut för mig. Ett universitet som stod för expertis inom internationell politik och mänskliga rättigheter, men som också stod för strålande sol och värme redan i mars. För ett par månader sedan började mitt andra utbyte då jag flyttade till Pavia, Italien.

I Pavia var butikerna stängda mitt på dagen, i Pavia drack man aldrig kaffe med mjölk på eftermiddagen, i Pavia talade man knappt engelska. Allting i min vardag förändrades över en natt och rutinerna blev nya. Inom de första timmarna skulle jag se mitt nya rum, det delade köket, min föreläsningssal, min närbutik och så vidare. De saker som tidigare hade varit så självklara för mig hade blivit främmande. För att hitta fram var jag tvungen att fråga främlingar på min skrangliga italienska som jag lärt mig via en lika skranglig mobiltelefonsapp. Var finns mitt studenthus? Var kan jag köpa kastruller?

Mitt rum var i ett gammalt studenthus från 1600-talet där endast killar bodde. Badrumsväggarnas mögel var övertäckta med flera lager av målfärg, dörrvakten kontrollerade vem som gick in och ut ur studentboendet och sekreteraren bad mig använda spikar istället för häftmassa för mina affischer. Det var nytt, spännande och svårt, men det var klart att detta var en termin som jag skulle se fram emot.

De saker som tidigare hade varit så självklara för mig hade blivit främmande.

Var finns mitt studenthus? Var kan jag köpa kastruller?

Det tog inte länge innan man började träffa resten av utbytesstuderandena. Fast mina bästa vänner kom inte lägre från Borgå, Åbo eller Kvevlax – utan från Argentina, Tyskland och Kazakstan.

Så roligt som det är att få en massa nya bekanta under sitt utbytesår, så finns det alltid en saknad av sina bästa vänner som väntar på en hemma i Finland. De dagar man har energi och känner sig äventyrslusten är det perfekt att träffa en drös nya människor från olika delar av världen. Men de dagar man är trött och slö av sig, saknar man sina goda vänner som förstår en bättre.

Det är en konstig känsla att byta ut morgonmålet från rågbröd till chokladcroissant, lika som att äta middag efter klockan 21. I restauranger är mina beställningar tippningar – ibland lyckas jag få den mat jag vill, ibland är jag inte ens nära. Universitetet har ibland föreläsningar från 9–20, och då förväntas det faktiskt att man är på plats varje föreläsning. Det är nytt, men förändring är ju bra. Jag har lärt mig mycket om mitt ämne, samt kulturer och traditioner.

Visst är det en tråkig kliché, men samtidigt som man lär sig om andra så får man också insyn i sig själv. Vad man själv tycker om, och hur man trivs. Sådant man märker vid en flytt och då man upplever något nytt.

Utbyte består av mycket gott och flera hårda utmaningar. Men allt som allt är det en otrolig upplevelse under studietiden som tyvärr inte får tillräckligt utrymme inom utbildningen. Utbytet skapar globala kontakter och lärdom om kulturer, vilket enligt mig är fina förutsättning för en lärarstuderande.

8 Man vet med säkerhet att våren är på inkommande då ett av det populäraste studieevenemangen, Pampas nationaldag, ordnas.

Under denna vecka fylls Vasa av studerande från hela Svenskfinland. Runt om i staden vimlar det av halare i olika färger som bärs av studerande. Det ordnas prepampassitzer, olympiad, kvällsfest och silliz. Det finns någonting för alla att delta i.

Vad är det bästa med Pampas nationaldag?

FSLF ställde några studerande mot väggen och förhörde sig om deras relation till Pampas nationaldag. ○ ○ 1. Hur många gånger har du deltagit i Pampas nationaldag? ○ ○ 2. Vad är det bästa med Pampasveckan? Varför? ○ ○ 3. Vilket är ditt bästa Pampasminne?

Erika Westerlund: 1. 3 gånger.

2. Att staden fylls med studeranden från olika städer i Svenskfinland, vilket gör att man träffar på kompisar som studerar på annat håll. Under veckans gång är det många roliga evenemang och man samlar på sig många fina minnen.

3. Mitt bästa Pampasminne är från första året när vi på tisdagen samlades ett gäng och hade ost- och vinkväll. Efter den kvällen blev vi ett gäng som har hållit ihop sedan dess.

Kasper Lindroos: 1. 2 gånger.

2. Det bästa med Pampasveckan är när alla studerande samlas i Vasa och hela staden vaknar till.

3. Jag har kanske inte ett bästa minne men det som jag minns bäst är nog alla mellanfester som man varit på med underbart sällskap.

23.5.2019 • Nr 9

Att jobba eller inte jobba Många studerande kombinerar studierna med jobb för att få en extra slant i kassan. Tyra Juslin är en av dem.

Blir det stressande med både studier och jobb samtidigt?

– Absolut är det stressande, men det handlar mycket om prioriteringar.

Som tur har Tyra ett jobb där hon själv får välja vilka tider hon jobbar. Alla skift är ändå mellan 8 och 15 så hon tvingas välja mellan jobbet och studierna.

Om Tyra missar en lektion kan det innebära extra kompletteringsuppgifter för hennes del.

Trots att hon jobbar får hon studiestöd och bostadsbidrag.

– Det är lite jobbigt att hålla kolla på hur mycket man tjänar så att man inte går över gränserna och måste betala tillbaka stödet.

Det lönar sig inte att jobbaför mycket, säger Tyra.

Studielivet lockar Studielivet lockar mycket och det är en hel del man inte vill missa. Tyra tycker att hon hinner med de evenemang som hon vill delta i fast hon jobbar vid sidan av studierna.

Det beror på hur mycket ork man har och att man ska komma ihåg att man bär ansvar över sitt jobb också.

Bland alla studier, evenemang och arbetsskift ska man ju hinna ha någon fritid också, Tyra har ett jobb som är från tisdag till fredag så hon har åtminstone helgerna lediga och hinner ta det lugnt då och anser själv att hon nog har tillräckligt med fritid. Hennes jobb går ut på att förbereda sjätteklassister inför framtiden och lära sig hur det finländska samhället fungerar.

Eleverna får komma till Företagsbyn, som det heter, och utföra egna arbetsuppgifter som de sedan får lön för. Tyra säger att det är ett bra jobb som också ger erfarenhet inför framtida jobb inom hennes egen bransch, hon studerar nämligen till klasslärare.

Helhjärtade studier

Marie Lövholm: 1. 3 gånger.

2. Det bästa är att få träffa alla vänner eftersom många studerar på en annan ort och man ser dem mera sällan.

3. Årets Prepampassitz med FSLF.

Hanna Påvals studerar också till klasslärare men hon arbetar inte vid sidan av sina studier utan hon satsar helhjärtat på studierna. Även Hanna har både studiestöd och bostadsbidrag men hon säger att i princip allt går till hennes hyra så efter att den är betald ska man leva på sparade pengar från sommarjobb och lön från extrajobb som man haft under kortare lov.

De evenemang som hon vill delta i måste hon alltså också betala med pengar som hon har sparat

 Tyra Juslin (t.v.) och Hanna Påwals har valt att jobba respektive inte jobba vid sidan av sina studier.

– Det handlar om prioriteringar och att tänka smart och planera sin vardag, säger Hanna som likt många andra inte vill missa studielivet.

Skönt att kunna fokusera Hanna tycker ändå inte att hon har alltför mycket fritid fast hon inte jobbar vid sidan om studierna.

– De perioder när det är mindre studier kan det bli lite slött men det är ju inte alltid lugnt , så under de hetsigare tiderna är det nog är skönt att vara utan jobb och få lägga all fokus på studierna, säger Hanna.

Hanna vill inte jobba vid sidan av sina studier, utan hon vill satsa helhjärtat på sina studier. Hon är inte heller intresserad av helgarbeten eftersom man då skulle ha alla dagar i veckan fyllda och inte ha någon ledig tid alls. Skulle hon ha ett jobb så skulle hon vilja ha ett inom hennes egen bransch och något som man trivs med eftersom det annars lätt kan bli för tungt.

Det finns alltså både för- och nackdelar med att jobba och inte jobba. Det handlar mycket om prioriteringar och om man är inne i en hetsigare tid i sina studier eller inte, samt att man känner att det finns både tid och ork för ett jobb. Man ska inte ta på sig alltför mycket. text och foto: felicia snygg

text och foto: julina lillandet

Tyra tycker att hon hinner med de evenemang som hon vill delta i fast hon jobbar vid sidan av studierna.

9

23.5.2019 • Nr 9

ville arponen

Njut av studielivet Det medför en hel del evenemang av olika slag.

Rädslan att inte räcka till

U

nder studiernas gång, under praktikperioderna och då jag jobbat ute på fältet finns det alltid en oro som följer mig. Denna oro försöker jag bära med mig då jag planerar min undervisning och vid mitt möte med olika elever. Jag tror också att det är svårt att bli av med denna oro, eftersom denna oro visar att jag bryr mig. Jag bryr mig om mina elever, som alla lärare gör.

V

arje elev som vi lärare möter där ute, är unik på många olika sätt. Alla elever har olika styrkor och utmaningar. Ibland finns ivern för att lära sig där, och ibland måste man som lärare hjälpa till att hitta den där ivern. Min rädsla är att inte lyckas se alla elever, som den unika människa de verkligen är. Tänk om jag som deras klasslärare inte räcker till, eftersom jag har så mycket annat att göra. Alla som jobbar inom utbildningen idag vet att läraryrket är så mycket mera än bara undervisning. Kommunikation, möten och planeringar kommer in i bilden och blir bara en större del av lärarens vardag. Ordet dokumentation väcker också skräck hos många lärare idag.

Jag vill undervisa i mitt framtida yrke. Jag vill följa med mina elever i deras inlärning och jag vill kunna stödja mina elever som är i behov av mitt stöd. Jag vill att mina elever ska hitta sina styrkor och genom lärandet bygga upp sin framtid. Det var ju därför jag blev lärare.

J

ag grubblar ofta på hur jag ska hinna undervisa eleverna, och framförallt sporra de elever som verkligen behöver det.

Hur ska jag hinna differentiera min undervisning så att både begåvande elever och elever med behov av stöd gynnas? Jag vill att skolan i Finland även i framtiden skall vara av toppklass.

Detta kräver resurser, både finansiellt men också i form av flera vuxna till skolan. Därför hoppas jag att våra beslutsfattare vaknar snart, och också inser den oro som jag och många andra lärare går och bär på.

J

ag vill undervisa i mitt framtida yrke. Jag vill följa med mina elever i deras inlärning och jag vill kunna stödja mina elever som är i behov av mitt stöd. Jag vill att mina elever ska hitta sina styrkor och genom lärandet bygga upp sin framtid. Det var ju därför jag blev lärare.

Ronja Strömvall studerar andra året till klasslärare och gillar bäst att gå på sitzar, speciellt de sitzar som ordnas av FSLF eller Brobyggarna, som är två studentföreningar i Vasa.

– Det som är roligt med Brobyggarnas evenemang är att sittplatserna lottas. Det leder till att man för det mesta får sitta med sådana man inte känner från förr vilket är spännande och roligt, säger Ronja.

Patrick Friman studerar också andra året till klasslärare men han föredrar evenemang där det finns ett tema och där det är mer fritt för mingel och diskussion med olika människor. Patrick tycker det är trevligare att kunna röra sig fritt och ha diskussioner med olika människor, än att sitta stilla.

Moa Bäckroos studerar andra året till ämneslärare inom huslig ekonomi. Enligt henne är pampasveckan det bästa studieevenemanget.

– Det är en vecka fylld av olika evenemang och fest, flera vänner hittar även upp till Vasa vilket är kul, säger Moa.

 Moa Bäckroos jobbar på ett café i Vasa centrum på sidan av studierna, så för henne hör även arbete till vardagen.

 Ronja Strömvall tipsar om att delta i många olika evenemang i början av studietiden.

 Det gäller att våga vara öppen och ta vara på tiden som studerande, tycker Patrick Friman.

Skoluppgifter, luncher och träning Studielivet kan se väldigt olika ut från person till person. Många studerande fyller vardagen med sitzar eller andra evenemang, medan någon annan jobbar vid sidan om studierna och lägger ner mer av fritiden på jobb.

En typisk studiedag för Patrick innebäratt han går till universitetet på lektioner eller föreläsningar och lunchar i skolan med vännerna. På eftermiddagen går han på lektioner eller möten om det finns sådana inplanerade, annars umgås han med vänner eller gör skoluppgifter. Kvällen spenderar han ofta hemma med sin sambo i lugn och ro.

Moa jobbar på ett café i Vasa centrum på sidan av studierna, så för henne hör även arbete till vardagen. Oftast är Moa i skolan på förmiddagen och jobbar efter skolan ungefär kl. 14–18, efter det tränar hon och gör skolarbeten.

För Moa gäller det att pussla ihop jobb med studierna men även se till att det finns tid för fritid.

En typisk studiedag för Ronja är att gå på grupptimmar eller föreläsningar och luncha i skolan med studiekamraterna. Då Ronja kommer hem på eftermiddagen gör hon ofta skoluppgifter som måste göras och på kvällen försöker hon skapa tid för träning, vänner och övrigt som inte är studierelaterat för att koppla av.

– Det bästa med studielivet de dagar då man har något speciellt inplanerat på förmiddagen men även har tid för att ta det lugnt och har möjligheten att umgås med

studiekamraterna över en lunch, kaffe eller ett biobesök, tycker Patrick Ronja anser att det bästa absolut är alla människor och vänner man träffar via studierna.

Ronja och Moa är eniga om att gemenskapen är något av det bästa i studielivet.

Moa tillägger även det faktum att alla studeranden peppar och hjälper varandra i studierna vilket är bra.

Som ett tips till nya studerande säger Moa att man ska gå på de evenemang som låter kul och njuta av studietiden eftersom den går väldigt fort.

Ronjas tips är att delta i många olika evenemang i början, eftersom det är ett bra sätt att komma med i gemenskapen och samtidigt lära känna många nya människor, det är viktigt att våga vara öppensinnad.

Enligt Patrick är det viktigt att våga prova på nya saker. Det gäller att våga vara öppen och ta vara på tiden som studerande.

– I arbetslivet kan man inte gå ut på en sitz eller ett ”pubquiz” när man känner för det, säger Patrick. ronja mannström

10

23.5.2019 • Nr 9

kolumnen amanda audas-kass Modersmålslärare och författare

Ideal och verklighet – Allt det här låter ju väldigt idealistiskt. Men hur är det i verkligheten?

Hon som frågar har intervjuat mig om mitt jobb.

Och nu efterlyser hon en annan – i hennes ögon mer verklighetsförankrad – bild av verkligheten. Den får hon fortsättningsvis efterlysa, den bild jag gav må vara idealistisk men den är ytterst förankrad i verkligheten.

Det är i dagarna exakt tio år sedan jag avslutade mina lärarstudier och det är i dagarna lika många år sedan jag besökte den skola som skulle komma att bli min första och tills vidare enda. Jag skulle vikariera ett år, men det gick som det kan gå ibland och det året blev ett år till och sedan ett lektorat som jag aldrig har velat släppa taget om. För tio år sedan var jag en nyutbildad lärare med enormt höga ideal. Jag trodde – på riktigt – att skolan kunde förändra världen.

Vi som är lärare påverkar framtiden varje dag. Vi har varit influencers långt innan någon började använda den termen. Vi är värdeledare. Vi är fostrare.

Vi formar i dag dem som är morgondagens politiker, barnträdgårdslärare, företagsledare, bilmekaniker, jurister, sjukskötare, ingenjörer, journalister...

Finska klasslärarutbildningar tappar i attraktionskraft Allt färre studerande söker till de finskspråkiga klasslärarutbildningarna. I flera år har trenden varit på nedåtgående och det syns också i vårens ansökningar.

Tidningen Läraren har redan tidigare rapporterat om att intresset för klasslärarstudier på finska vid Helsingfors universitet har svalnat. I år hade HU 1127 ansökningar till de 120 studieplatserna. Detta att jämföra med 1366 ansökningar året innan. År 2013 fick HU hela 2283 ansökningar till den finska klasslärarutbildningen.

Nedåtgående trend i hela landet Det är inte bara Helsingfors universitet som lockar färre hugade klasslärare. Oulun yliopisto fick 1041 ansökningar till klasslärarutbildningen. Det är 7 procent färre jämfört med fjolåret. I Uleåborg finns 120 studieplatser.

Också vid Turun yliopisto syns den riksomfattande trenden. Vårens ansökningsrunda gav 1251 ansökningar. År 2015 fick universitetet 1619 ansökningar. Då studieplatserna är 85 till antalet i Åbo är det värt att notera att trots det minskade söktrycket är klasslärarutbildningen fortfarande väldigt populär.

– En orsak till den allmänna

 Intresset för klasslärarstudier på finska vid universiteten har svalnat. arkivfoto: frida lönnroos

trenden med sjunkande antal sökande, om vi ser på hela landet, kan vara den negativa publicitet som skolan fått i en del medier, säger Erika Löfström vid Helsingfors universitet. Det kan ha påverkat uppfattningarna. Det sker fina saker i våra skolor varje dag och det är viktigt att också det lyfts fram i media, men tyvärr överskrider sådant sällan nyhetsgränsen och då kan bilden av skolan bli negativ.

Vid lärarstuderandenas förbund SOOL har man reagerat på

lediga jobb Lions Quest söker en ny utbildare till Kunskap för livet -programmet.

Det har gått tio år. Tio år av lektioner, raster, koulunäkki, uppsatshögar, lärarmöten, föräldramöten, wilma-meddelanden, utvecklingssamtal, studentskrivningar, läroplansreformer och det där något diffusa som under studietiden kallades verksamhet utom klass. Tio år av krossade drömmar, uppnådda mål, svindlande skratt, tärande tårar och magiska människomöten. Tio år som har gjort att mina ideal i dag är högre än någonsin. För tio år sedan trodde jag nämligen att skolan kunde förändra världen – i dag vet jag det.

För världen förändras sällan över en natt när någon utöver det vanliga gör något utomordentligt. Världen förändras tvärtom oftast när helt vanliga dödliga som du och jag kavlar upp ärmarna i de klassrum där vi står och gör så gott vi kan. Vi som är lärare påverkar framtiden varje dag. Vi har varit influencers långt innan någon började använda den termen. Vi är värdeledare. Vi är fostrare. Vi formar i dag dem som är morgondagens politiker, barnträdgårdslärare, företagsledare, bilmekaniker, jurister, sjukskötare, ingenjörer, journalister...

Allt det här låter ju väldigt idealistiskt. Och just så här är det i verkligheten.

Lions Quest är ett funktionellt program, som stöder genomförandet av riksomfattande läroplaner för 5-20 åringar. Programmet passar till att göra undervisningsmetoderna mångsidiga, värde- , hälso- och företagarfostran, sammanslipning av olika kulturella grupper och framförallt att ge livsfärdigheter.

Kontakta oss om du kan ge undervisning både på svenska och finska.

Gärna blir du också inspirerad av att utveckla emotionella kunskaper och förmågan till växelverkan. Ytterligare uppskattar vi om du är van vid att utbilda andra lärare och fostrare.

Vi erbjuder dig - utbildning för jobbet - hjälpsamma och engagerade kolleger - ivriga kursdeltagare runt om i Finland Lärare eller fostrare, kom och jobba med mig!

Utbildare Johanna Arho-Forsblom Ring för mer information 045-8090253

Kontaktuppgifter: quest@lions.fi Mer information om Lions Quest i Finland: www.lionsquest.fi

den nedåtgående trenden och varnar för att om man inte värnar om läraryrkets attraktionskraft så finns det en risk för att vi på sikt får en lärarbrist lik den i Sverige.

– Vårt budskap till beslutsfattarna i städer och kommuner är: Förbättra lärarnas arbetsförhållanden så att branschen förblir attraktiv, säger Aleksi Vehmassalo, avgående ordförande vid SOOL. mattias fagerholm

Tidningen Läraren utkommer hösten 2019 enligt följande:

Utgivn. Deadline Nr 11 Nr 12 Nr 13 Nr 14 Nr 15 Nr 16 Nr 17 Nr 18 Nr 19 Nr 20

15.8 29.8 12.9 26.9 10.10 24.10 7.11 21.11 5.12 19.12

7.8 21.8 4.9 18.9 2.10 16.10 30.10 13.11 27.11 11.12

11

23.5.2019 • Nr 9

 Det skulle vara viktigt att de aktörer som producerar kvalitativt digitalt material också skulle producera på svenska. . Tyvärr är det få av de finländska företag som skapar nya innovativa lärmiljöer som också skapar sådana för den svenskspråkiga skolan, säger Gun Oker-Blom.

”Läromedelssituationen är inte så mörk som den målas upp” Direktören för den svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom bläddrar i en gul bok tjock som en tegelsten.

Det är Finlands statsbudget 2019.

Hennes pekfinger stannar vid en punkt med rubriken Utbildningsstyrelsens omkostnader. Lite längre ner läser hon: ”Ett belopp av högst 80 000 euro för understöd för produktion av svenskspråkiga läromedel med liten spridning”.

– Om den summan skulle vara betydligt högre så skulle det stimulera till ny läromedelsproduktion. Stödet har haft en positiv inverkan då förlagen tvekar om de skall ge ut en serie eller inte. Men 80 000 euro håller inget förlag vid liv, säger Oker-Blom.

Om statsstödet skulle vara högre kunde underlätta den finlandssvenska läromedelsproduktionen. Problemet med att produktionen släpar efter har än en gång seglat upp på agendan.

– Jag förstår att man är orolig om man är abiturient och skall skriva studenten. Matematiken har nu lyfts fram, att det inte finns svenska digitala läromedel för alla kurser i den långa matematiken. Problemet har hela tiden varit att de svenska läromedelsproducenterna inte hinner producera i tillräckligt snabb takt.

Vad kan man göra åt problemet?

– Det är bra om det finns många aktörer som producerar läromedel. Vi borde säkerställa att det också finns svenskspråkig

produktion på alla ställen som man producerar lärmaterial. Det är inte bara förlagen som producerar läromedel. Nu är också Edtech-företagen (Educational technology) på frammarsch. Man borde få en överblick. Var produceras läromedel? Och så borde vi stöda de som vill producera på svenska.

Det har blivit bättre Gun Oker-Blom påminner om att läromedelssituationen i Svenskfinland trots allt har gått mot det bättre.

– Det finns mer producenter på svenska nu än vad det har funnits tidigare. Det som många glömmer är att bredden och utbudet faktiskt har blivit större. Då talar jag om läromedel som produceras i Finland. Så finns det skolor som använder läromedel som är producerade i Sverige. Vissa av dem som är av god kvalitet kan fungera som idématerial också hos oss.

Hänger de finlandssvenska läromedlen med utvecklingen?

– De som producerar läromedel försöker nog. I gymnasiet är det den enskilda läraren som bestämmer vilket läromedel som används. Frågan är om alla lärare följer med vad som finns på marknaden. Lärarens roll är väldigt viktig.

– Det är viktigt att vi är aktiva på svenskt håll och följer med den internationella läromedelsdebatten. Det finns forskning som visar att man kanske rent av lär sig bättre med tryckta material än med digitala.

Det gäller på finlandssvenskt håll att hänga med då de optimala läromedlen utvecklas.

Internationellt sett har den finländska skolan ett gott anseende. Det samma gäller också läromedlen. Finland lyfts ofta fram som ett land som har bra läromedel. De håller god standard internationellt menar Oker-Blom.

– Finland är unikt genom att förlagen får vara med i läroplansarbetet. I styrgruppen för gymnasiets läroplansreform har vi en representant från förläggarnas förbund.

Han är skyldig att dela med sig till de andra förlagen vad han vet om läroplanen. De kan redan nu planera hur de skall jobba med de nya läromedlen.

Läromedlen inte det största problemet Gun Oker-Blom betonar att hon inte vill förminska problemet med att den finlandssvenska läromedelsproduktionen släpar efter. Men när det gäller att stärka den svenskspråkiga utbildningen är det inte läromedlen som har högsta prioritet.

– Det är självklart att det blir ojämlikt för eleverna om de inte har kvalitativt goda läromedel. Men situationen är inte så mörk som den målas upp, säger OkerBlom.

Finland är unikt genom att förlagen får vara med i läroplansarbetet.

GUN OKER-BLOM Direktör för den svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen

– Det är viktigt att vi håller en hög kvalitet inom den svenska utbildningen. Och då behöver vi goda lärare, bra ledare, bra material för lärarna, bra kurser och fortbildningar. Professionaliteten hos lärarna måste hela tiden utvecklas. I den helheten är läromedlen bara en liten bit. Avgörande är hur lärarna använder läromedlen.

Hur ser du på den diskussion om de finlandssvenska läromedlen som uppstått?

– Den återkommer med jämna mellanrum. Jo, det finns brister. Samtidigt så återkommer diskussionen för det är en konkret sak att gripa tag i. De mer avgörande frågorna för den svenskspråkiga utbildningen är svårare att föra en debatt om.

text: mattias fagerholm foto: david jakob

12

23.5.2019 • Nr 9

MITT I NATUREN - EN KONFERENS OM UTOMHUSPEDAGOGIK

Utomhuskonferensen Mitt i naturen arrangeras den 5-6.9.2019 i Finlands naturcentrum Haltia och Solvalla idrottsinstitut i Esbo. Konferensen vänder sig till dig som vill använda utomhuspedagogik som ett redskap vid inlärningen inom den grunläggande utbildningen samt andra stadiet.

NÄRMILJÖ BLIR LÄRMILJÖ 5-6.9.2019 I ESBO

Avgift 150 € (studerande 90 €) Sista anmälningsdagen 23.8.2019 på www.mittinaturen.fi

PLOCK UR PROGRAMMET Dirthy teaching, a beginner of learning outdoors Juliet Robertson Ungdomar och klimatförändringen Linda Degerman

Omgivningslära utomhus - Hur tänker klasslärare?

Ann-Catherine Henriksson Skogens hälsofrämjandet värld Jenny Lovebo och Cecilia Malmqvist

HITTA DIN INRE STYRKA!

Kvällsföreläsning med Christoph Treier 5.9.2019 kl. 18-20.30 i Finlands Naturcentrum Haltia.

Föreläsningen ingår i konferensavgiften.

Deltagaravgift 30 € om man deltar i enbart kvällsföreläsningen.

LÄS MER PÅ WWW.MITTINATUREN.FI

LÅT ÅTERVINNINGSINFORMATIONEN

CIRKULERA Återlämning av pantförsedda dryckesförpackningar är någonting som alla elever känner till. Med hjälp av undervisningsmaterialet Pantresan är det enkelt att tala om betydelsen av återvinning och återanvändning av material, till exempel i samband med miljö- och naturkunskap, biologi, samhällslära eller huslig ekonomi.

SAN E R T N A P

Ladda ner eller beställ materialet gratis på subjectaid.fi eller palpa.fi/skolor.

MILJÖINSATSER VID RETURAUTOMATEN

PSST.

Materialen finns också på finska och engelska. palpa.fi/kouluille palpa.fi/schools

ETET I PAK INGÅR: 1

Ett uppgiftshäfte

2

En frågetävling

3

En PowerPoint -presentation

4

Bakgrundsmaterial för läraren

1,9 MILJARDER MILJÖINSATSER PER ÅR

Sulin ny direktör på KF Ida Sulin har valts till direktör för svenska och internationella ärenden vid Finlands Kommunförbund. Hon efterträder Kristina Wikberg som avgår efter elva år i förbundsledningen.

Sulin hoppas kunna föra Kommunförbundets service närmare de svenska och tvåspråkiga kommunernas förtroendevalda och tjänsteinnehavare.

– Mitt mål är att Kommunförbundets service till de svenska och tvåspråkiga kommunerna ska vara lika bra på både finska och svenska oavsett om det gäller utvecklingsfrågor, rekryteringstjänster eller upphandling, säger Sulin.

Ida Sulin som är vicehäradshövding, juris doktor och teamledare har arbetat på Kommunförbundet sedan 2011. Hennes direktörsuppdrag är tidsbestämt till 31.12.2020.