1894–2013
120 årgången
Lena Malm
7.3.2013 Nr 6 Längre läroplikt politiskt kadaver? Allt verkar inte stå rätt till i regeringen. Också i fråga om utbildningspolitiken råder oenig het och Sari Sarkomaa, riksdagsledamot för Samlingspartiet och tidigare undervisnings minister, skärper tonen och varnar socialde mokraterna för att gräva upp ”utbildningspo litiska kadaver”. Som exempel nämner hon förslagen om att förlänga läropliktsåldern. – Det är synnerligen oroande att SDP än en gång gräver fram sin omhuldade tanke om att förlänga läropliktsåldern. Förslaget har i flera repriser setts som odugligt och har begravts, säger Sarkomaa och betecknar tan ken som en mekanisk och kortsiktig metod att lösa ungas problem. Hon förespråkar motsatt medicin. – Ungdomarna och deras livssituation är väldigt olika och därför behöver individuella och flexibla möjligheter. Framförallt behövs stöd av vuxna, säger Sarkomaa och uppma nar SDP att helhjärtat satsa på ungdoms garantin i stället för att öda krut på odugliga idéer.
Stort intresse för friskolor Intresset för att starta privata skolor är allt jämt stort i Sverige. Inför läsåret 2013/2014 fick den statliga myndigheten Skolinspek tionen 390 ansökningar om att starta en ny fristående skola eller utöka verksamheten på en befintlig. I mitten av februari meddelade Skol inspektionen att 44 nya grundskolor på 34 orter och 9 nya gymnasieskolor på 6 orter har fått tillstånd att starta läsåret 2013/14. Av de ansökningar som gäller utökning av befintlig skola har Skolinspektionen helt eller delvis godkänt 52 procent. Totalt får 23 grundskolor och 55 gymnasieskolor utöka sin verksamhet, vilket är ungefär lika många som förra året.
... som betalar sämre lärarlöner
Hitta glädjen i skrivandet – På skrivarkurserna jag ledde i gymnasierna var det helt stopp för skrivandet, ända tills eleverna förstod att jag faktiskt menade allvar när jag sa att jag fullständigt struntar i grammatik och struktur. Bara skriv rakt av och hitta glädjen, säger författaren Henrika Andersson. Läs mera om hennes tankar och berättelser på mittuppslaget.
Fristående skolor vill gärna framstå som bätt re än de kommunala, med goda studieresul tat och effektiv resursanvändning. Men en ny undersökning från Lärarförbundet visar att lärarlönerna är lägre i fristående skolor. – Det är fullständigt oacceptabelt att de fristående skolorna väljer att inte investera i sina lärare. Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för en bra skola och då gäller det att locka de bästa lärarna till yrket, säger Lärar förbundets ordförande Eva-Lis Sirén. Statistiken kommer från det största pri vata avtalsområdet för lärare, Almega tjäns teföretagen, och visar att grundskollärare i fristående skolor tjänar nästan 500 kronor mindre i månaden än i motsvarande kom munala skolor. För gymnasielärare är skill naden ännu större. Där handlar det om en skillnad på 1 700 kronor. – Faktum är att de fristående skolorna borde ha råd att betala minst lika mycket i löner som de kommunala skolorna. Skill naden är slående och utan rimlig förklaring, säger Sirén.