LÄRA Stockholm nr 1 2014 by Info Utbildningsförvaltningen

e a 20 ar k t n ns se n i vi Sve Pr g av h i n is

LÄRA

#1/2014 STOCKHOLM

Pedagogik som bygger identitet Extra sidor om årets budget | Sociala medier som fortbildning Spånga har ett bibliotek i världsklass | Vem älskar chefen?

STOCKHOLM #1/2014 LÄRA Stockholm ges ut av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och utkommer med fem nummer per år.

Är du årets lärare? Svaret på det kan du få nu i vår; då delas nämligen priser ut till Stockholms stads duktigaste pedagoger. Vi kommer att belöna den grundskolerespektive gymnasielärare samt de lärarlag som genom kunskap och kreativitet gjort mest för utvecklingen av undervisningen under året. Prissumman fördelas så här: 10 000 kronor var får de bästa enskilda lärarna och 50 000 kronor går till varje vinnande lärarlag. Prispengarna ska användas till kompetensutveckling.

Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@ stockholm.se. Redaktör, projektledare: Annelie Drewsen, 08-508 33 899, annelie.drewsen@stockholm.se. Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Otto Granberg, Agneta Berghamre Heins, Helene Lumholdt, Filippa Mannerheim, Katarina Lycken Rüter, Marianne Hühne von Seth, Monika Sidén, Marie-Hélène Sund, Ann Turlock och Annbritt Ulllén. Ansvarig utgivare: Anders Carstorp. Grafisk form: b-e-r-g.se Tryck: Östertälje Tryckeri AB, Stockholm, 2014. ISSN 1654-7330. Upplaga: 17 400 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

Priserna delas ut i anslutning till mässan för goda exempel 13 maj.

Läs mer på www.pedagogstockholm.se

Omslag: Läraren Angelina Dimiter Taikon fotograferad av Marc Femenia.

Foto: robert blombäck

I N SP I RATION OCH I N FO RMATI O N F RÅ N U T B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD detta nummer

Fler röster i LÄRA 2014

Sverige rasar i senaste Pisaundersökningen. Vad beror det på och vad kan vi göra åt det? Rapport från ett seminarium på Stockholms universitet.

Vad är det som lockar med rektorsjobbet? Tre av Stockholms skolledare möts i ett nära samtal om makt, pedagogisk utveckling och framtidens skolledare.

Foto: björn tesch

illustration: Dennis Eriksson / woo

Foto: robert blombäck

I Patricia Diaz undervisning är digitala verktyg och sociala medier självklara inslag. Hennes råd till kollegor som också vill komma igång är: ”Ta hjälp av kollegor och elever, avsätt tid och börja i det lilla.”

Ottawas skoldirektör Jennifer Adams berättar hur hon vill lyfta hela utbildningssystemet och minska utbildningsklyftorna i Kanadas huvudstad.

Dessutom ... Bibliotekarien som motor för lärande

Vinn biobiljetter

Ny i läraryrket

Skolbudget 2014

”Studiedagar — en doft från förr?”

Så fördelas pengarna

Möt Angelina Dimiter Taikon

Vem älskar chefen?

Min skola: Kungsholmens Västra

Nämnd & Nytt

Det nummer av LÄRA Stockholm du just nu läser är lite tjockare än vanligt och innehåller några nya inslag. En nyhet är uppslaget Min skola där en elev berättar om sin skola. Först ut är Elin Holmgren som läser vård- och omsorgs programmet på Kungsholmens Västra gymnasium. Samtalet är ett återkommande inslag där vi intervjuar forskare och debattörer med anknytning till skolan. Under åren har du bland annat mött professor Ebba Witt Brattström, DN-journalisten Maciej Zaremba och varumärkesforskaren Bengt-Åke Gustafsson. För att ge mer utrymme åt olika yrkeskategorier i Stockholms skolor byter samtalet skepnad. I det här numret möts tre rektorer i ett rundabordssamtal. I kommande nummer växlar vi mellan forskarintervjuer och rundabordssamtal. Som vanligt hittar du notiser och nyheter i Nämnd & Nytt sist i tidningen. Vi har förnyat formen och hoppas att det ska bli mer lättläst. I det här numret ägnar vi dessutom flera sidor åt årets verksamhetsplan och budget. Vad innebär den för just din skola? Vilka områden är prioriterade i år? Läs mer på sidorna 28–47. Som ett led i att minska kostnader för central förvaltning kommer LÄRA under 2014 att komma ut med fem nummer istället för sex. Fortsätt gärna att komma med förslag på vad du vill läsa om. Vi gör LÄRA Stockholm för din skull! n Agnetha Styrwoldt-Alfheim, Kommunikationschef, chefredaktör

LÄRA #1/2014

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

LÄRA #1/2014

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Lärande utanför ramarna TEXT: Marianne Hühne von Seth

FOTO: marc femenia

Inspiratör, föreläsare, lyssnare, guide, pedagog och IT-expert — skolbibliotekarie Per Johansson kastar sig mellan rollerna för att inspirera eleverna till ett livslångt intresse för läsning.

LÄRA #1/2014

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Ebba Bolin och Maja Jonsson i årskurs 9 lägger sista handen vid ett skolarbete. Skolbiblioteket erbjuder en tyst miljö och Per Johansson finns alltid i närheten för att hjälpa till.

id entrén till skolbiblioteket en trappa upp i Spånga gymnasiums huvudbyggnad hänger en anspråkslös tavla med ett stort budskap: ”Har du ett bibliotek saknar du ingenting.” Citatet kommer från den romerske retorikern och statsmannen Cicero och är nästan två tusen år gammalt. Hans visdomsord står sig än i dag, konstaterar Per Johansson. Han är bibliotekarie på Spånga gymnasium, vars skolbibliotek förra året fick utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass av fackförbundet DIK. – Biblioteket ska erbjuda så mycket mer än utlåning av böcker. Det är ett mellanting mellan ett klassrum och det egna vardagsrummet och jag har haft frihet att utforma det utifrån elevernas behov, säger han. Skolans bibliotek består av två stora salar med närmare 70 arbetsplatser. Här finns både solitära moderna fåtöljer och traditionella arbetsbord och stolar. Arbetsplatserna används för informationssökning och läsning, men också för socialt umgänge. Elever från olika årskurser och program möts och får nya nätverk. Biblioteket har inte bara med lärande att göra

LÄRA #1/2014

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Han är ett uppslagsverk på två ben och man får bra förslag på böcker.

Skräck är temat för konstutställningen i biblioteket. Elever i årskurs 7 har använt böcker som material till sina konstverk.

utan är också viktigt för elevernas personliga utveckling, anser Per Johansson. Han har arbetat som skolbibliotekarie i tio år och kom till Spånga gymnasium samtidigt som skolan renoverades för åtta år sedan. Då utökades ytorna och väggar revs ner för att skapa rymd och utrymme för de cirka 800 eleverna på högstadium och gymnasium som delar på biblioteket. Dagens skolbibliotekarie har en mer komp lex roll än förr. Per Johansson vill samarbeta med lärarna så mycket som möjligt och är med vid planeringen av temadagar och prov. Ibland är han själv i klassrummet och föreläser i ämnen där han har expertkunskaper. Det kan handla om deckare och hur den genren är uppbyggd. – Jag hjälper också speciallärarna eftersom jag ansvarar för talböckerna som kan användas av elever med lässvårigheter. Per Johansson tar ibland med eleverna på

stadsvandringar och berättar om stadens historia, för att väcka deras intresse för stockholmiana. – Min uppgift är att vara motor för dem som inte har motivationen att läsa hemma eller i skolan, säger Per Johansson.

”Har du en kort bok?” är en vanlig fråga från elever, som ofta ser krasst på sin inlärning. De vill lägga minsta möjliga arbete på att få högsta möjliga betyg, och här betyder Per Johanssons argument mycket. Till slut blir det kanske inte boken med minst antal sidor som vinner. – Varje elev ska hitta sin ingång och jag vill ge dem förutsättningarna. Jag frågar eleverna hur det går och vad de tycker om boken. Utifrån den kontakten kan jag sedan utforma hjälp och stöd. Vid ett bord sitter Sofia Andersson, Cecilia Andersson och Mariam Hatta. De går i klass Na1N och kommer hit ofta, antingen för att låna en bok i ett visst ämne eller för att läsa läxor. – Det är tyst och en skön miljö här och man kan alltid fråga Per, säger Mariam Hatta. – Han är ett uppslagsverk på två ben och man får bra förslag på böcker. Finns inte en viss bok kan han köpa in den, sammanfattar Cecilia Andersson. Per Johansson själv anser att skolbiblioteket står och faller med skolbibliotekarien. Om han inte är på plats är biblioteket stängt. De elever vi träffar säger att det som är bäst med Spånga gymnasium är just biblioteket och att där finns en riktig bibliotekarie. >> LÄRA #1/2014

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Läsning är en del av livet, den hjälper människan att förstå och utvecklas.

– Per tar oss på allvar, han är mer som en kompis, säger Adnan Masood, som går i Na3N. Som många jämnåriga pojkar läser han sällan böcker och i dag är han i skolbiblioteket för en skoluppgift. Hans grupp ska utifrån en presentation ta fram frågor om buddism inför ett läxförhör. Per Johansson diskuterar med gymnasisterna hur de ska ringa in sökningarna på internet för att få optimala träffar från trovärdiga källor och allas blickar är riktade mot dataskärmen framför dem.

Vid en av bibliotekets många studieplatser sitter Asmaet Berhane och Hanaan Abdalhakim och arbetar. De går första året på naturvetenskapligt program. Biblioteket är utformat efter elevernas behov. ”Det är ett mellanting mellan ett klassrum och det egna vardagsrummet”, säger Per Johansson.

Att modern informationsteknik numera tar

stort utrymme ställer krav på skolbibliotekariens IT-kompetens samtidigt som Per Johansson anser att hans uppgift som inspiratör för bokläsning blir än viktigare. – Läsning är en del av livet, den hjälper människan att förstå och utvecklas. Men eleverna hittar i dag inte till böckerna själva. Att läsa en bok kan vara som att äta något gott, tycker Per Johansson. Men vissa böcker är som en snabbmatsburgare, man blir mätt men måltiden är inget man minns. Andra böcker är som en festmåltid på oxfilé som är tillagad med omsorg, en sådan måltid minns man länge. – Hur ska eleverna hitta Jules Verne eller Graham Greene om ingen tipsar dem? undrar han retoriskt. Spånga gymnasium har ungefär 4 000 utlån varje år och därtill kommer alla de böcker som blir lästa och använda på plats. Siffrorna visar på hur fundamental bibliotekets roll är, anser Per Johansson. 8

LÄRA #1/2014

Sedan 2011 är det lag på att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek, däremot finns inget krav på bemanning. Hälften av landets elever saknade tillgång till ett bemannat skolbibliotek förra året. En av sex elever har inte tillgång till något bibliotek alls, enligt en rapport från Kungliga biblioteket. Bibliotekariens yrkesroll är aldrig statisk. Per Johansson har ingen arbetsbeskrivning som preciserar vad han ska göra. – Jag måste förhandla med skolledningen, med varje lärare och med varje elev. ”Vad vill du att jag ska hjälpa just dig med?”, säger han. Per Johanssons åsikt är att många skolor visserligen har ett bibliotek, men rektorerna vet inte varför. Svaret ger han själv: skolbiblioteket är en resurs i lärandet, på samma sätt som en slöjdsal eller en idrottshall. – Läroboken tar slut samma dag som eleverna tar studenten. Sedan ska de ta sig fram i sitt lärande på egen hand och då ska vi ha skapat en grund så att eleverna själva kan skaffa ny kunskap. I uppdraget ligger också att lägga grunderna för ett källkritiskt förhållningssätt och att förmedla kunskaper om upphovsrätt, liksom att lära eleverna olika lästekniker; från att skumma till att intensivläsa. Därför är det viktigt att skolledningen förstår

Följ bloggen Svindlande Höjder på Pedagog Stockholm. Där skriver Per Johansson och hans kollegor på gymnasiebiblioteken om biblioteket som resurs i lärandet.

betydelsen av biblioteket och är beredd att avsätta pengarna, tycker Per Johansson. Hans skolbibliotek har ett anslag på 125 000 kronor om året för inköp och det är bibliotekarien som ansvarar för urvalet. Nobelpristagaren Alice Munros ”För mycket lycka” står framme sida vid sida med ”Den arabiska våren” av Mohammad Fazlhashemi. Men böcker är bara en del av det som skolans elever har tillgång till i biblioteket. – Stockholm stads satsning på en dator till varje gymnasieelev gör att skolbibliotekarierna får en viktig roll att hjälpa elever att navigera på internet och vara källkritiska till vad de hittar, konstaterar Per Johansson. n

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Fabrice Niconde arbetar vid en av bibliotekets datorer. I satsningen på en dator per elev har skolbibliotekarien en viktig roll, menar Per Johansson. ”Läroboken tar slut samma dag som eleverna tar studenten. Då ska vi ha skapat en grund så att eleverna själva kan skaffa ny kunskap.”

LÄRA #1/2014

NYEXAMINERAD LÄRARE

Från lärarstudent till kollega Johanna Zetterström gjorde stora delar av sin verksamhetsförlagda utbildning på Olovslundsskolan. Det blev vägen till drömjobbet. — Under VFU:n går man hela tiden runt och är ”tenta-svettig” av allt det nya. Min handledare gjorde mycket för min självbild som lärare, säger hon. Den 20 augusti 2013 är en dag Johanna Zetterström aldrig kommer att glömma. Det var då hon mötte sin första klass som nyanställd lärare på Olovslundsskolan i Bromma. Skolan var redan välbekant. Johanna Zetterström hade gjort stora delar av sin verksamhetsförlagda utbildning där med Fredric Nyström som handledare. Han är nu hennes mentor under introduktionsperioden som nyexaminerad lärare. – Fredric har ett skönt och avslappnat sätt mot eleverna, är lugn och trygg och har en uppfriskande ironisk humor som jag tror att barn kan lära sig mycket av. Det var jättekul att han var kvar här på skolan och ville bli min mentor när jag blev anställd, säger Johanna Zetterström. Skolenheten Olovslund/Nockebyhov tar emot mellan fem och åtta VFU-stu-

denter per år. Fredric Nyström, förste lärare i engelska och arbetslagsledare, har arbetat fem år på skolan och handleder i dagsläget tre lärarstudenter som avlöser varandra. Ett handledaruppdrag han ser som både viktigt och givande. – Det ger mig mycket i arbetet som lärare. Jag håller mig à jour med aktuell didaktik- och pedagogikforskning. Sedan gillar jag att coacha, att förmedla det jag själv brinner för. Visst tar det tid att involvera studenterna i planering och undervisning men det ger mycket mer än vad det tar. Även eleverna uppskattar lärarstuden-

ternas deltagande, menar han. – Mina elever vet att de är studenter som är där för att prova på och lära sig. De är vana att träffa många olika vuxna i klassrummet och tycker det är roligt. Vibeke Eriksson, skolans rektor, beskriver mottagandet av VFU-studenter som värdefullt för skolans rekryteringsmöjligheter; att redan under utbildningen få möjlighet att skapa goda relationer med blivande lärare. Johanna Zetterström kom tidigt på tal under sin VFU och när en lärartjänst utlystes uppmunt-

”Det pedagogiska ledarskapet var tydligt. Det är en stor fördel när man gör något för allra första gången”, säger Johanna Zetterström om sin VFU på Olovslundsskolan där hon idag är anställd som lärare.

ENKÄT

Hur var din VFU? Vad är viktigt när du söker jobb? Text och foto: Agneta Berghamre Heins

LÄRA #1/2014

Sezen Mert, stude rar till gymnasie lärare i svenska som andraspråk — Jag fick ut väldigt mycket av praktiken. Det blev en aha-upplevelse direkt. En del studenter upptäcker att de inte vill bli lärare när de kommer ut på praktik, för mig var det tvärtom. Jag kände mig styrkt i att jag verkligen valt rätt. Kollegorna och omgivningen är A och O när jag söker jobb. Det kommer före lönekraven.

Caroline Gustafs son, studerar till grundlärare i åk F—3 — Väldigt rolig. Det är bra att den ligger tidigt i utbildningen, då får man snabbt en känsla för yrket. För varje VFU-period får vi mer och mer utmaningar, det finns alltid nya mål att sträva mot. På mitt första jobb är det viktigt att jag även får betalt för planeringstiden. Min tid i skolan vill jag framförallt ägna åt mina elever.

Foto: hans alm

NYEXAMINERAD LÄRARE

rade kollegor och skolledning henne att söka den i konkurrens med andra. Enligt Vibeke Eriksson har skolans positiva inställning till att ta emot lärar studenter gjort att de fått mycket gott rykte inom studentkretsar. – Handledarskap för VFU-studenter finns med som lönekriterium för våra lärare. Är du en engagerad och skicklig handledare ska det kunna påverka din lön. Så vad var det som gjorde just Olovs lundsskolan till en sådan bra VFU-plats? Johanna Zetterström dröjer inte med svaret. – Jag blev otroligt väl mottagen av alla, det var en varm och välkomnande stämning. Visst, det fanns inte så många elever med svenska som andraspråk vilket är en stor del av min inriktning, men allt fungerade så bra och det pedagogiska ledarskapet var tydligt. Det är en stor fördel när man gör något för första gången. Det är ett stort steg att lämna sin

studentstol och ställa sig framför en klass, understryker Johanna Zetterström. Samtidigt var det just det hon längtade efter när hon tragglade med tentor och inlämningar – att äntligen få komma ut till eleverna! – Jag hade som mål under min VFU att hitta en ledarroll jag trivdes med i klassrummet. För att man ska våga gäller det att man får en handledare som pushar en, ger en stor frihet och säger: ”Min klass är din klass”. Det gjorde Fredric.

Melissa Varga vinter, studerar till gymnasie lärare i svenska och svenska som andraspråk — Bra! Kände direkt att läraryrket var något för mig. Jag fick med mig en bra bild av vad yrket innebär under min praktik. Det är bra att den kommer så tidigt i utbildningen. Det viktigaste för mig är att jag får undervisa i det jag är utbildad för, på gymnasienivå. Det är där jag vill undervisa.

Erik Nyberg, studerar till gymnasielärare i religion och historia — Det är bra att vi får komma ut tidigt och testa det vi lärt oss i verkligheten. Handledarens roll är väldigt viktig. Jag har haft bra handledare och det har betytt mycket för min upplevelse av praktiken. För mig är det viktigt att jag får undervisa i en skola med funktionella lokaler. Jag tror att alla mår bättre om miljön är bra.

Likaså är handledarens engagemang, närvaro och feedback några absoluta måsten för att den verksamhetsförlagda utbildningen ska bli bra, menar Johanna Zetterström. Hon berättar om besvikna kurskamrater som kommit tillbaka e fter en VFU där de lämnats ensamma i klassrummet för att undervisa, medan handledaren gått iväg för att kopiera e ller dricka kaffe. – Så får det inte gå till! Det är ju en utbildning vi genomgår, säger Johanna Zetterström och tillägger snabbt att feedbacken från Fredric Nyström alltid varit mer som kollegiala samtal, något som bidragit till att hon fått en positiv självbild som lärare. Fredric Nyström säger att det var lätt att handleda Johanna Zetterström. – Jag brukar vara öppen för att studenterna ska få prova det de vill även om deras arbetssätt kanske inte passar mig. Sedan tar det ofta tid för dem att hitta rätt nivå på undervisningen. Det har vi pratat en del om. Johanna Zetterström nickar instämmande. – Fredric brukar säga att det är litet ”manusvarning” på mina lektioner. Här måste jag vara mer flexibel. Mina bästa lektioner har varit när jag vågat släppa litet på min noggranna planering. Det jobbar jag på. n Filippa Mannerheim

Läs mer om VFU och introduktionsår på Pedagog Stockholm.

Jenny Sjöström, studerar till gymnasielärare i svenska som andraspråk och franska — Väldigt positiv. Skulle gärna ha ännu mer VFU. Jag kände direkt att jag kommit rätt, att det är det här jag vill jobba med. För mig är stämningen på skolan avgörande, och så självfallet lönenivån. Jag hoppas vi får upp våra löner. Vi som kommer ut som nyexaminerade lärare måste våga ställa krav på bättre löner.

LÄRA #1/2014

illustration: Dennis Eriksson / woo

vi var där

Vad säger Pisa-resultaten? Pisaundersökningen slog ned som en bomb i svensk skoldebatt i höstas. Sverige rasade i alla ämnen. I november bjöd Stockholms universitet in till ett öppet seminarium om resultaten och vad de säger om svensk skola. Skolverkets generaldirektör Anna Ekström inledde med att betona att undersökningen mäter tre ämnesområden medan skolan har ett mycket bredare uppdrag. Samtidigt visar Pisa att problemen i svensk skola inte har att göra med enskilda ämnen utan är mer generella. – Det är svårt att hitta kausala samband i skolans värld, men en förklaring kan vara att eleverna har fått för stort eget ansvar, sa hon. Anna Ekström lyfte även fram den minskade likvärdigheten som en tänkbar förklaring och efterlyste en översyn av det fria skolvalet. Dessutom menade hon att lärare, skolor och huvudmän behöver stöd i att implementera alla de skolreformer som har genomförts de senaste åren. Vad säger då resultaten från 2012 års undersökning? Tre forskare redo12

LÄRA #1/2014

gjorde för Pisas tre ämnesområden: matematik, naturvetenskap och läs förståelse. Bilden som målades upp var dyster:

s edan 2006 stupar kurvorna i alla ämnen nedåt, allra brantast efter 2009. I matematiken gäller nedgången alla elever, men i läsförståelse och naturvetenskap är det främst de elever som presterar svagast som tappat mest. De har tappat kunskaper i naturvetenskap som motsvarar ett helt skolår sedan 2000. I läsförståelse är skillnaderna mellan flickor och pojkar bland de största i hela OECD. Samtidigt har det blivit mer betydelsefullt vilken skola man går på; skillnaderna mellan skolor har ökat. Huvudsyftet med Pisaundersökningen är att se vad som är ett effektivt utbildningssystem och resultaten ska kunna ligga till grund för politiska beslut. – Det som verkligen krävs nu är en stunds eftertanke och att man ifrågasätter sina heliga kor, sa Magnus Oscarsson, nationell samordnare för Pisa. Seminariet avslutades med en diskussion om tänkbara orsaker till att Sverige

tappat. Det fria skolvalet var ett av förslagen. – Om man börjar sortera elever brukar man tappa de svagaste, sa Magnus Oscarsson och poängterade att det går att kombinera goda resultat med likvärdighet. – Det finns länder som gjort det! En av besökarna på seminariet var Jan Holmquist, gymnasiedirektör i Stockholms stad, som uttryckte oro för läget i svensk skola. – Det är allvarligt för alla de elever som inte får med sig de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för ett kommande yrkes- och samhällsliv. Det mesta tyder på att den bristande likvärdigheten är ett viktigt skäl till den negativa utvecklingen. Forskningen har länge betonat det sammanhållna skolsystemet som den bästa miljön för skolframgång. n Annelie Drewsen

Seminariet filmades och går att se i efterhand på Stockholms universitets webbsida.

krönika

” Packa upp orden i ämnet” Runt 130 lärare samlades en november dag i Tumba gymnasium för att presentera och ta del av praktikutvecklande skolforskning på Lärarnas forskningskonferens. Caroline Liberg inledningstalade under rubriken ”Språket i ämnet och ämnet i språket”. Caroline Liberg är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon inledde sin yrkesbana i skolan och upptäckte att det fanns alldeles för få forskare som ägnade sig åt språkutveckling under de tidiga åren. En annan reflektion var att den rådande läsmetoden gick ut på att eleverna först skulle lära sig läsa och skriva för att sedan läsa och skriva för att lära. – Den uppdelningen har retat mig i hela min karriär. En av hennes slutsatser är att varje ämneslärare själv måste ta ansvar för elevernas språkliga utveckling och leda dem in i ämnet och i ämnets språk. – Det handlar om att göra dem självständiga i de olika ämnena och bygger på tilltron att alla elever har potential. Caroline Liberg berättade att den större delen av ämnestexterna, omkring 90 procent, består av de mest frekventa orden i vårt språk. – Resten är ämnesspecifika. För att eleven ska förstå sitt ämne måste hon eller han förstå 95 procent av orden. Det ingår i läraryrket att göra dessa ord begripliga. Det är nödvändigt att packa upp ordet eller begreppet och visa vad det står för. Caroline Liberg pratade också om perspektivets betydelse för texterna. Att vara medveten om till exempel kulturella perspektiv kan vara avgörande för att nå eleverna. Hur texten är skriven spelar stor roll. Elever med svenska som andra språk kan bli väsentligt bättre läsare med berättande texter och direkt tilltal. – Hur eleverna dras in i texten har ett starkt samband med hur eleven förstår innehållet. Fundera också över vilka värden och normer som gäller i våra läro medel, uppmanade hon. n Monika Sidén

signerat: OTTO GRANBERG

”Studiedagar” – en doft från förr?

örr var för 25 år sedan. Då började mitt yngsta barn skolan. Då fanns inte m ycket till valfrihet. Lisa och h ennes bästis Martina bodde 75 meter från varandra, men hade en skolgränsgata emellan och kom därför till två olika skolor. Då hjälpte inga föräldraaktioner. ”Vi har våra regler”, lät rektor meddela, och så blev det. Något bättre gick det med ”studie dagarna”, men kampen med rektor var seg. Då fick föräldrarna ett meddelande från skolan att en viss dag var ”studiedag”. Jag kontaktade rektor och sa att jag nog uppfattade meddelandet om en ”studiedag” som att eleverna skulle gå i skolan och studera; alltså ett mindre lämpligt ordval. Ingen respons. Jag gick på rektor igen, nu med viss framgång; nästa gång meddelades att det var ”studiedag” och därför var eleverna lediga. Jag gick på rektor igen och menade att studiedagsinformationen speglade synen att lärarna var subjektet i skolans verksamhet och eleverna objektet. Vem var till för vem? (Jag tog inte upp en annan fråga om objekt och subjekt: den om schemaläggningen och skolledningens följsamhet att tillgodose lärares önskan/ krav på att inte vara schemalagda på till exempel fredagar). Ny liten framgång: nästa gång meddelade skolan att eleverna hade ledigt en kommande dag, eftersom lärarna hade egen utbildning (studiedag). Döm om min förvåning när barn barnet Bruno, 7 år, som nu går i en skola i Stockholm, kom hem till föräldrarna med ett meddelande om att ”Måndag

4/11 är det studiedag”, visserligen med tillägget att det skulle komma att vara vikarier i ”verksamheten” (alltså inget allvarligt produktionsbortfall, som jag förstod saken). Är detta ett utslag av New Public Management (NPM) i skolan, eller bara en doft från förr? Det påminner om de stora dagstidningarna som meddelar vilka dagar som är ”tidningsfria”, det vill säga de dagar då jag som prenumerant inte får någon tidning, till exempel juldagen. (Om jag slutar att prenumerera, får jag 365 tidningsfria dagar per år!) ”Studiedagar” kan synas vara en futtighet att ta upp, men i en skola i världsklass krävs att man håller koll på vem skolan är till för; subjekt respektive objekt. Har skolan en organisation med sin personal, sina problem och sina rutiner i fokus, eller står eleverna i centrum? Det är i handling som värdegrunden synliggörs.

Otto Granberg är Fil.dr. i organisationspedagogik, har Fem barn, nio barnbarn och tre barnbarnsbarn

PS. Så kom ett nytt meddelande till Brunos föräldrar: ”Tisdag 7/1 är det studiedag och skolan stängd”. LÄRA #1/2014

Samtalet

Mellan lagparagrafer och anarkism

TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

Korstryck — det är ett ord som återkommer när tre rektorer möts i ett nära samtal. Eleverna har sina rättigheter, lärarna sina förväntningar, föräldrarna sina önskemål och förvaltningen sina krav. — Men jag tänker att vi har makt, säger Malla Taipale från Hjulsta grundskola.

LÄRA #1/2014

tt med kort varsel föra samman ett antal rektorer är inte lätt. När vi lyckas hitta en tid blir en rektor sjuk och en annan blir en timme sen på grund av ett möte med facket. Men till slut sitter de där, tre makthavare på det stockholmska skolfältet, med kaffe och sockerbullar på ett gammalt anrikt konditori mitt i stan. Det är Malla Taipale, rektor på Hjulsta grundskola, Johan Abrahamsson på S:t Eriks gymnasium och Wolfgang Johansson på Farsta grundskolas båda enheter Hästhagsskolan och Kvickentorpsskolan. Bilden av rektorsjobbet utåt visar något av ett kamikazeuppdrag, belastat med alltför tungt ansvar och laddat med alltför lite makt. Men de här tre har ändå sökt sig till jobbet. Vad var det som lockade? – Jag ville följa lärandet, säger Malla Taipale. I grunden är hon förskollärare och under många år jobbade hon med att fortbilda förskolepersonal. Men så, i mitten av 90-talet, började hon känna en lust att följa med barnen längre. Hon har själv finska som modersmål och ett särskilt intresse för flerspråkighet, mångkultur och integration. – Jag ville se vad som händer med dessa barn och ungdomar i grundskolan. Som rektor har hon ansvarat för flera skolor i utsatta Stockholmsförorter och lyckats vända utvecklingen där – senast på Enbacksskolan i Tensta och sedan tre terminer i Hjulsta. Hon bor också i Tensta, vilket hon menar har stor betydelse för hennes trovärdighet. – Arbetet är lika roligt varje dag. Jag känner mig som en 35-åring när jag går till jobbet och som en 98-åring på kvällen när jag går ut med hunden, skrattar hon. Wolfgang Johansson arbetade tjugo år som mellanstadielärare – och lärare i matematik

och musik högre upp i åldrarna – innan han blev rektor när han var strax över 50. Nu har han sitt femte skolledarjobb i Stockholms stad. – Skolorna jag har haft förmånen att få komma till har varit nedgångna och det har inte varit rättvist mot barnen. Min son säger att jag har ett överdrivet rättvisepatos och det stämmer väl. Jag tar hela tiden svårare och svårare uppdrag. Det är oerhört krävande men också otroligt roligt. Johan Abrahamsson nickar. – Jag vet inte hur sympatiskt det här kommer att låta, men jag är intresserad av att ha en maktposition för att bidra till att något ska bli bättre för ungdomar. Han är utbildad lärare i svenska, svenska som andraspråk och franska och hade sitt första lärarjobb på en skola knuten till ett ungdomshem där han undervisade ungdomar som omhändertagits efter att ha begått brott. Efter andra uppdrag och en magisterexamen i ledarskap blev han rektor i Haninge och senare gymnasiechef först i Tyresö och sedan i Helsingborg. Sedan två år är han rektor på S:t Erik. Johan Abrahamsson ville alltså ha en maktposition. Men hur stor är rektorernas makt? Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) vände sig till alla Sveriges rektorer för att kartlägga deras handlingsutrymme, och studien visar att de flesta tycker att de har för lite möjligheter att påverka de beslut som styr uppdraget. – Men jag tänker att vi har makt, säger Malla Taipale. Vi är ju chefer. Vi kan skapa vår ledningsgrupp. Och jag håller med dig Johan om att det är intressant att ha en maktposition. Rektorernas makt är kringskuren av såväl strukturer som relationer. De arbetar under starka och ofta motstridiga krav, säger Johan Abrahamsson.

Samtalet

– Eleverna driver på för att vi ska servera rättvisemärkt kaffe och visa solidaritet med Syd, föräldrarna vill att resurserna ska läggas på personalen – ”min dotter ska ha en egen lärare” – och sedan träffar jag forskare som säger ”släpp tanken på en lärare per elev, det ger inget resultat”. Förväntningarna går emot varandra. Den kanske kraftigaste spänningen finns, menar Johan Abrahamsson, mellan politiska krav på att skolan ska konkurrera framgångsrikt på marknaden och lärarnas syn på sig själva som ett kollektiv med stor autonomi, långa anor och en viss grad av konstnärskap. – Vi har krav på ekonomistyrning och på att attrahera elever – och det är inget konstigt med det. Men lärarna blir fortfarande provocerade om jag använder marknadsbegrepp som kunder eller vinst, som har förts in i skolans värld av politiken. Så när jag pratar med lärare måste jag översätta det till att vi ska bli bättre på pedagogik. Det är ett omformuleringsuppdrag som jag har. – Jätteintressant, säger Malla Taipale och Johan Abrahamsson fortsätter: – Marknadsspråket krockar med ett idealistiskt uppdrag i människans tjänst. Som rektorer måste vi jobba med hur vi hanterar det korstrycket. Det gäller att man har en tanke och ett språk som gör att man kan uppnå förtroendefulla relationer. Wolfgang Johansson känner igen sig.

– Rektorskapet är som att köra slalom mellan lagparagrafer och anarkism. Där jag arbetar finns det en kultur av att ha många elevassistenter. Jag tror istället på fler lärare. Då måste jag bygga upp förtroendet hos lärarna, föräldrarna och även äldre elever så att de litar på att jag har kunskapen och erfarenheten att bedöma vad som är bäst. – Det är skönt att vara lite äldre, säger Malla Taipale. Man kan vila i sin erfarenhet, i att det här som händer nu ingår i en process som jag har sett förut och därför vet jag att nu kommer det säkert att bli så här. Stockholms stad har de senaste åren satsat på att stärka rektorernas möjligheter till pedagogiskt ledarskap. När de tänker efter har alla tre rektorerna lagt märke till satsningen, men de tycker inte att den har varit avgörande för deras egna framgångar. – Det sociala ledarskapet är grunden, utan det funkar inget, säger Malla Taipale. Hennes erfarenhet är att det tar tre år för en engagerad och kompetent rektor att vända en skolas utvecklingskurva uppåt. Så var det på Enbacksskolan, där kunskapsresultaten bör-

Johan Abrahamsson är rektor på S:t Eriks gymnasium.

Jag är intresserad av att ha en makt position för att bidra till att något ska bli bättre för ungdomar.

jade stiga just under hennes tredje år. Som exempel nämner hon att andelen niondeklassare som nådde målen i svenska var ungefär 50 procent när hon kom till skolan – och 100 procent strax efter det att hon lämnade sin tjänst. Wolfgang Johansson instämmer i att pedagogisk utveckling tar tid. – Den sociala utvecklingen har gått bra på mina skolor. Det är slut med våld, hot och bränder. Men det pedagogiska ledarskapet har jag inte riktigt utvecklat som jag ville. Jag har hela tiden arbetat med det, till exempel med att sätta upp mål för lektioner, men jag har aldrig fått skörda frukterna fullt ut eftersom jag bara har varit tre–fyra år på varje skola. Så hur gör man för att freda det pedagogiska ledarskapet?

– Man måste skaffa sig en arbetsgrupp dit man kan delegera frågor, säger Wolfgang Johansson. – Man måste agera gatekeeper, säger Johan Abrahamsson. Sortera allt som ramlar på, se till >> LÄRA #1/2014

Samtalet

dering som går ut på att det finns en plats för alla där de kan bidra till mänskligheten. Malla Taipale önskar sig ett bättre backup-system från förvaltningens sida för att hitta arbete till personal som inte kan vara kvar på skolan. – Det skulle snabba upp processen om man fick den sortens hjälp, säger hon. Johan Abrahamsson håller med om att lärare

Wolfgang Johansson är rektor på Farsta grundskola.

>> att man har funktionsdugliga administrativa

strukturer. Och så måste man ha modet att göra vissa saker good enough. Till exempel a ttestera lönelistor utan att dyka ner i varje post. Så tar Malla Taipale ett djupt andetag: – Det här är kontroversiellt, men man måste rensa. Vad menas med det? Att göra sig av med lärare?

– Yes. När man ska vända en skola går man igenom personalens kompetens och då behöver man med stor ödmjukhet förhandla bort och kanske köpa ut några. Vi måste våga tala med lärare om att alla inte klarar uppdraget. – Det är en av det här jobbets svåraste bitar, och man måste göra det själv, säger Wolfgang Johansson. Hur kul är det att tala om för någon att ”du håller inte måttet”? Den personen kommer antagligen att gråta hemma vid middagsbordet på kvällen. – Kanske, men alla lärare har eller har haft en glöd som handlar om att göra livet bättre för andra. Och jag har en grundläggande vär16

LÄRA #1/2014

Det är olyckligt att skolan har blivit på politiserad. Det borde råda konsensus.

som inte klarar jobbet tar för mycket av rektorernas arbetstid. – Många rektorer supportar rehabilitering och kompetensutveckling så långt det bara går. Om vi fick stöd från förvaltningen skulle vi kunna ha mer fokus på sådant som ger direkt avtryck i klassrummet. Wolfgang Johansson menar att detta är ännu ett exempel på det korstryck som Johan Abrahamsson lyfte fram. – Vi har krav på oss att ha duktiga lärare i katedern, men vi får inte stöd och hjälp för att effektuera det. Ytterligare ett exempel är, säger Wolfgang Johansson, behandlingen av barn i behov av särskilt stöd. I september begärde föräldrar till ett barn på en av hans skolor stöd, först i november kom beslutet. Föräldrarna anmälde skolan till Skolinspektionen för att handläggningen hade varit så långsam. Men handläggningen har skolan ingen kontroll över, säger Wolfgang Johansson. – Jag blir så besviken över att beslutsvägarna gör att vi inte kan ta ansvar för det enskilda barnet på rätt sätt. Liten makt men stort ansvar alltså. Och i många fall även ett rent juridiskt ansvar. – Jag har blivit anmäld till alla instanser som finns. Ännu har jag inte blivit fälld, men det blir jag nog innan pensionen, säger Wolfgang Johansson med ett snett leende. En annan motsättning finns mellan olika typer av mätningar och de värderingar som skolan grundas på, säger Johan Abrahamsson. Ett exempel: Fortfarande är en grundläggande variabel för mätningar på gymnasiet andelen elever som går ut med högskolebehörighet. Detta trots att yrkesprogrammen har uppvärderats. – Eller detta att vi mäter hur många som har betyg i alla ämnen. Tänk om vi skulle mäta hur många elever med svårigheter som har gjort stora framsteg? Det skulle ge en helt annorlunda bild. Så frågan är: Mäter vi verkligen det vi värdesätter? – Ja, säger Wolfgang Johansson, det är resan, progressionen, som ska lyftas fram.

Samtalet

Han menar att bästa sättet att mäta en grundskolas framgång är att se hur stor andel av eleverna i upptagningsområdet som väljer skolan. När han jobbade på Akallaskolan steg den andelen från 28 procent till 52 procent. På Farsta grundskolor, där han är nu, är den 34 men den ska upp över 50, säger han. – Det är känsligt att diskutera att föräldrar faktiskt väljer bort skolor. Men så är det. Och kan man få skolan att bli så bra att föräldrarna börjar prata om det när de sitter vid fotbollsplanen och tittar på sina ungar, då kommer snart de mest motiverade eleverna att välja den skolan. Och då vänder hela utvecklingen.

Framtidens skol ledare ska gå i täten för den digitala utvecklingen.

Samtalet engagerar och tiden rinner iväg. Det visar sig att vårt rum på konditoriet är bokat och vi får byta. När vi slår oss ner tar Malla Taipale till orda: – Får jag säga något om politiken? Nu inför valet är det jobbigt att det blir sådan debatt om skolan, att alla vill förändra den hela tiden. – Ja, säger Wolfgang Johansson, det är olyckligt att skolan har blivit så politiserad. Det borde råda konsensus – det går ju i andra länder. Johan Abrahamsson tycker att rektorerna ska ta mer plats i den politiska debatten. – Vi får vara lite självkritiska där, för att vi syns för lite. Han ingår i ett nätverk av sju gymnasierektorer i Stockholms stad som har planer på att ge sig ut och debattera. – Bara man inte får en knäpp på näsan, säger Malla Taipale.

Malla Taipale vill lyfta fram det goda i yrket. – Det finns många lyckostunder, säger hon. På Hjulsta grundskola har en stor andel av eleverna somalisk bakgrund. Malla Taipale ville visa att hon förstår hur svårt det kan vara att som vuxen lära sig ett nytt språk. Därför skrev hon ett tal som en modersmålslärare översatte till somaliska. I samband med en somalisk fest på kulturhuset Tensta Träff läste hon upp talet. De somaliska barnen och deras föräldrar applåderade när deras blonda rektor talade på klingande somaliska. – Jag ville visa respekt för den stora gruppen föräldrar, barn och unga som ordnar festen varje vår och bjuder in mig. Talet väckte positiva känslor även långt efter festen. Jag ska fortsätta att tala på somaliska ibland och nu håller jag även på att lära mig lite arabiska. n

Vad krävs av framtidens skolledare?

– De ska gå i täten för den digitala utvecklingen, säger Malla Taipale. Möta barnen där de befinner sig. Och rektorernas status måste återupprättas framför allt gentemot medelklassföräldrar. Det finns de som slår näven i bordet och säger ”avskeda den där läraren”. Då måste vi ha ett personligt mod. – Just det, man ska hålla i agendan, säger Wolfgang Johansson. Vi ska kunna ta emot alla, dörren ska vara öppen – men på våra villkor. Varje gång jag missar att det är jag som sätter agendan så blir det dåligt, om jag till exempel tar ett samtal med en upprörd förälder direkt istället för att boka en tid en annan dag. – Framtidens rektorer behöver omge sig med fler som tänker på svåra saker, säger Johan Abrahamsson. Det kan vara delat rektorskap, en högre grad av delaktighet bland arbetslagsledare eller en starkare administration. Och i framtiden kan vi inte tro att vi ska vara främst bland likar, den bästa läraren på skolan. Vi ska vara bäst på ledarskap.

Malla Taipale är rektor på Hjulsta grundskola.

LÄRA #1/2014

skolutveckling

Så ska utbildningsklyftorna minska De senaste åtta åren har Jennifer Adams arbetat för att förbättra utbildningssystemet i Kanadas huvudstad Ottawa. LÄRA Stockholm fick en pratstund med henne under ett besök i Stockholm. Kommunikation, ledarskap och kollegialt lärande är ord som återkommer under intervjun med Jennifer Adams, skoldirektör i Ottawa. 18

LÄRA #1/2014

– Mitt fokus är att driva utveckling som inte gynnar enskilda skolor eller enskilda klassrum, utan hela verksamheten. Vi måste bli bättre över hela linjen så att alla elever får den utbildning de har rätt till. Detta läsår är den gemensamma målsättningen i Ottawas skolor att minska utbildningsklyftorna, vilket sammanfattas i nyckelmeningen ”closing the gap”.

– Vi har under flera år sett att det finns vissa grupper av elever som hamnar efter i lärandet. Vi måste gemensamt förändra det genom att ställa oss frågor som: Hur vet lärarna vilka som lär sig och vilka som inte gör det? Hur kan lärarna använda diagnostisk, formativ och summativ bedömning för att få kunskap om hur undervisningen ska organiseras och utvecklas? För Jennifer Adams handlar den viktigaste frågan om att flytta fram positioner-

SKOLUTVECKLING

Läs en längre version av artikeln på Pedagog Stockholm.

Foto: Björn Tesch

”Alltför lätt blir förvaltningsanställda lärare kvar i förvaltningen och det motverkar vårt behov av att sprida kunskapen och erfarenheterna”, säger Jennifer Adams om varför uppdraget som lärarcoach i Ottawa är tidsbegränsat.

na för ett helt utbildningsystem, inte bara ett enskilt klassrum eller en enskild skola. – Svaret består i att skapa en gemensam målbild för det vi vill åstadkomma. Sedan behöver vi ta reda på vad vi behöver göra för att komma dit. Vi måste besvara frågorna om hur bra arbete ser ut, vilka strukturer som stöder detta arbete och vägen dit. Det ”vi” Adams talar om är skolorganisationen som helhet. För att detta ”vi”

både ska skapas och upprätthållas krävs kommunikation, både top-down och bottom-up. Vissa delar kommer definitivt uppifrån. – Förvaltningsledningens ansvar är att välja ut och driva några få utvecklingsområden. Sedan måste skolorna ges tillfälle att diskutera och beskriva hur denna utveckling kan ske. Det finns alltid lokala förutsättningar som måste beaktas, säger Jennifer Adams och påpekar att sådana diskussioner kräver resurser för att kunna frigöra tid för samtal på skolorna. – Det kostar pengar. Men vi ser att de resurser som läggs på att frigöra tid för skolledare, lärare och elever ger resultat. Ett exempel på det vi vunnit är framväxten av ett gemensamt språk för att beskriva vad en bra skola och bra lärande är. Navet i Ottawas skolutveckling är ett

trettiotal lärarcoacher. De anställs i den centrala förvaltningen för en period om två år, med en maximal förlängning av uppdraget i ytterligare ett år. Sedan återgår coacherna till sina ursprungliga lärartjänster. – Det tidsbestämda uppdraget är en grundbult. Alltför lätt blir förvaltningsanställda lärare kvar i förvaltningen, och det motverkar vårt behov av att sprida kunskapen och erfarenheterna. De som arbetat som coacher blir ännu större resurser när de kommer tillbaka till sina skolor, förklarar Jennifer Adams. Till hennes stora glädje har en del av coacherna också blivit skolledare, vilket betyder att det pedagogiska ledarskapet vinner ytterligare mark på flera nivåer i skolorganisationen.

När nu arbetet med lärarcoacher fått så mycket av de gemensamma resurserna, är det då inte många andra utvecklingsprojekt som tvingats tillbaka? – Det finns alltid flera olika utvecklingsprojekt i en stor förvaltning, men så länge som jag arbetar här kommer jag att driva det gemensamma skolutvecklingsarbetet och prioritera det. Som förvaltningsdirektör måste jag förstås vara öppen för nya idéer, och vara villig att utvecklas och förändra verksamheten. Det är alltid en balansgång mellan att hålla fast vid idéer och arbetssätt och att pröva andra vägar. Arbetssättet möter också motstånd på

olika nivåer, men Jennifer Adams säger att modellen har stöd i forskning. – Vi får hela tiden nya exempel på hur skolor utvecklar och förbättrar sina arbetssätt. Rektorerna vittnar också om bättre skolresultat. Vi ser att modellen fungerar – utan att på något sätt vara en mirakelmetod. Vi måste hela tiden vara aktiva och utveckla våra arbetssätt, och det finns inga garanterade framgångar. Skolutveckling, it´s a jagged thing. Med de orden avslutas samtalet med Jennifer Adams. Kommunikation, ledar skap och kollegialt lärande har hon talat mycket om – och så återkommer ett ord till rätt ofta, det engelska jagged som närmast kan översättas med ”ojämn” eller ”hackig”. Det finns ingen enkel och spikrak väg – men det finns uppenbarligen modeller för skolutveckling som leder framåt. n Katarina Lycken Rüter

LÄRA #1/2014

vinjett PROFILEN

LÄRA #1/2014

PROFILEN

De romska elevernas förkämpe TEXT: Helene Lumholdt

FOTO: marc femenia

Angelina Dimiter Taikon lever och andas den romska kulturen. Samtidigt är hon examinerad lärare med en magistertitel i pedagogik. Det gör henne till en förebild för eleverna i Roma Kulturklass och många andra.

nästan hela sitt liv har Angelina Dimiter Taikon varit en del av den svenska skolan. Hon var ett av de första romska barnen som gick i vanlig skola – Skanskvarnsskolan närmare bestämt. Året var 1966, bara några år efter att romer hade fått tillgång till undervisning på samma villkor som andra svenska barn. ”Nu är Angelina assimilerad” skrev tidningarna och visst trivdes hon i lågstadiet, då var fröken rar och skolan kändes rolig. Men riktigt bra blev det ändå inte. – Jag kände mig alltid orolig att få skulden för allt, på grund av min etnicitet. Så fort något hade hänt blev jag rädd, berättar hon. Oroskänslan växte sig starkare när hon i mellanstadiet bytte lärare. Hon trivdes inte alls och bytte till S:t Eriks katolska skola. Inför Gud är alla lika, tänkte familjen och i skolan gick en hel del barn till arbetskraftsinvandrare. – Jag var ju inte invandrare, men i den här skolan fanns en etnisk mångfald som de flesta andra skolor saknade på den tiden.

Där hade lärarna också en annan syn på undervisning. – Disciplinen var stenhård, det var mycket jobb och mycket läxor. Då blev skolan rolig igen. Jag hade varit understimulerad tidigare. Det har gått fyrtio år sedan dess. När vi nu möter henne är det som lärare och föreståndare för Roma Kulturklass på Nytorpsskolan, en åldersintegrerad och profilinriktad klass dit romska elever kommer och romska föräldrar känner sig trygga att skicka dem. En klass där eleverna bland annat lär sig att läsa, skriva och räkna på svenska och romani chib, men också att sy romska förkläden och smida i silver. Lite undangömd, bakom en oansenlig dörr i

Enskededalens centrum, ligger skollokalen där Angelina Dimiter Taikon tar emot. Själv är hon långt ifrån oansenlig när hon möter oss i blommig kjol, sjal och med gyllene smycken kring handleder och som hårspännen. Klädstilen ger en tydlig signal om hennes romska identitet. Även om hon själv kallar sig en riktig >> LÄRA #1/2014

PROFILEN

>> söderböna, så är det den romska tillhörig

heten som präglar hennes liv, upptar hennes tankar och fyller hennes själ. Därför är det svårt att tala om vem individen Angelina Dimiter Taikon är utan att hamna antingen i roande anekdoter om någon gammal farbror eller faster, eller i redogörelser för regeringssamarbeten, länsstyrelseuppdrag, Skolverksrapporter, DO-samarbeten och internationella konferenser. Säg den grupp som arbetar med den romska frågan som inte Angelina Dimiter Taikon ingår i. Hon brinner för den romska saken men också för sin egen lärargärning och för didaktiken. Trettiofyra elever i åldrarna fem till sexton år ska undervisas enligt läroplanen. Då krävs struktur och en didaktik som fångar eleverna. Förutom det som läroplanen föreskriver ska eleverna få kunskap om minoritetskulturen, traditionen, religionen och förstås språket. Därför talar alla romani chib i lokalerna på förmiddagen och svenska på eftermiddagen. Det var språket som förde Angelina Dimiter

Taikon tillbaka till skolan när hon som trettioåring började arbeta som modersmålslärare. Ofta var hon i Rinkeby och i Skarpnäck, men ibland i Nytorpsskolan. 22

LÄRA #1/2014

– Rektorn undrade hur det kom sig att det fanns så många romska elever i Nytorpsskolan. Det berodde på att vårt läger hade legat alldeles bakom skolan tidigare. När vi sedan fick lägenheter låg de ofta i Björkhagen och Kärrtorp – i skolans upptagningsområde. Nytorpsskolan hade problem med att äldre romska elever hoppade av när de kom till högstadiet. Angelina Dimiter Taikon och hennes man Mikael Demetri, som också arbetade som modersmålslärare, kallades in för att söka svar på varför eleverna slutade och hur skolan kunde bli mer attraktiv för dem. Resultatet blev det projekt som sedan utvecklades till Roma Kulturklass. Tanken med verksamheten var från början att vända sig till högstadieelever och att personalen skulle fungera som stöd och handledare i klassrummen, men också ta emot elever i egna lokaler. – Det blev en riktig cirkus under den första tiden. Riktigt kaos faktiskt eftersom eleverna kom till oss hela tiden, istället för att gå till sina vanliga klasser. Det var ju mycket roligare hos oss. Efter ett tag sa vi stopp och belägg! Ingen var betjänt av att eleverna sprang runt utan ordning i skolan. Efter önskemål från de romska föräldrarna startades istället en specialklass med romsk personal. Den har nu funnits i över 15 år.

Många romska barn lever under svåra socioekonomiska förhållanden och upplever diskriminering i skolan på grund av sin etnicitet.

PROFILEN

Angelina Dimiter Taikon Aktuell: Med rapporten "Mamma, ska jag säga att jag är rom?" som finns att hämta på Skolverkets webbplats. Gör: Lärare i Roma Kulturklass. Bor: Enskede. Familj: Gift, tre vuxna barn, fem barnbarn. Gillar: Att utveckla lektioner didaktiskt för att inspirera eleverna. Ogillar: Assimilering. På lediga stunder: Umgås med familjen. Läser: ”Svensk antiziganism” av Jan Selling. Lyssnar på: All sorts musik och vissa föreläsare. Bästa lärarminne: Som ny lärare fick jag en tonårselev som inte ville gå till skolan. Hon började i Roma där vi uppmuntrade och undervisade henne och lyckades få henne att gå ut högstadiet. På avslutningen skulle några elever sjunga för hela skolan och en av dem var den eleven. Hon sjöng och en stolt pappa stod och bandade sitt barn. Det värmde hela mitt hjärta.

Varken Angelina Dimiter Taikon eller någon annan i Roma Kulturklass hade behörighet att undervisa. Men de ville lära. De läste fri stående kurser och blev experter på Södertörns kurskatalog. – Vi ville ha utbildning och pratade med utbildningsförvaltningen som var generösa och ställde upp. I samarbete med Södertörns högskola skräddarsydde de en lärarutbildning åt oss. År 2010 tog hon sin examen under stora

festligheter. Ingen rom hade tidigare tagit lärarexamen vid Södertörns högskola. Knappt hade Angelina Dimiter Taikon tagit sin lärarexamen förrän det var dags igen. – Jag fick abstinens. Man får det efter ett tag. Så jag skaffade mig en magisterexamen i pedagogik. Hennes magisteruppsats behandlade romska barns identitet. Det gör även rapporten "Mamma, ska jag säga att jag är rom?" som hon skrivit på uppdrag av Skolverket tillsammans med Christina Rodell Olgac, docent i pedagogik vid Södertörns högskola. I rapporten framkommer att många romska barn lever under svåra socioekonomiska förhållanden och fortfarande upplever diskriminering och trakasserier i skolan på grund av sin etnicitet.

Angelina Dimiter Taikon brinner för didaktiken. Just nu samarbetar hon med professor emeritus Sven Hartman i ett projekt om den polska barnläkaren och pedagogen Janusz Korczaks pedagogik.

– Det är väldigt svårt att komma utifrån och förstå den romska identiteten och den strukturella och institutionella diskriminering vi har utsatts för under så lång tid. Vi har helt saknat tillit till det svenska samhället och de svenska myndigheterna. Och det gör vi fortfarande i hög utsträckning. Bristen på tillit förklarar också en del romers reaktion att ta barnen ur skolan som ett svar på upptäckten av Skånepolisens hemliga romregister. – Skolan är en institution som bland annat har stått för omhändertagandet av barn. Bättre då att vända sig till sitt nätverk, den närmaste gruppen där man vet att man kan få stöd med barnen, med ekonomin. Det är en romsk strategi. Roma Kulturklass är också en strategi. Hit kommer barnen i alla fall. Här känner de sig trygga. Och här ser de att det går att vara rom, att bära romska kläder, sjunga romska sånger, äta romsk mat och samtidigt ha utbildning, jobb och bostad. – Kan de så kan vi, tänker eleverna. Vi har blivit deras förebilder, säger Angelina Dimiter Taikon och ler. n

LÄRA #1/2014

Foto: marc femenia

min skola

LĂ&#x201E;RA #1/2014

min skola

Elin Holmgren, 18 Kungsholmens Västra gymnasium

” Det är lättare att förstå det man har läst om när man ser det i verkligheten.”

”Jag vill jobba som sjuksyrra och då är vård- och omsorgsprogrammet en bra grund. Vi jobbar mycket med det praktiska i skolan. Grejen är att lärarna vet vad de pratar om. Min medicinlärare har till exempel jobbat på en hospiceavdelning i London, men alla lärare har varit viktiga för mig. Nu gör jag min praktik på Danderyds sjukhus. Det är lättare att förstå det man läst om när man ser det i verkligheten. Vi har till exempel läst om katetrar tidigare, men det är först nu jag har lärt mig att sätta in, ta ut och handspola en kateter. Man lär sig också hur man ska bemöta patienter. Namnbrickan och kläderna gör att jag får respekt från patienterna. Jag blir inte ifrågasatt. De litar på mig när jag tar prover. Efter gymnasiet tänker jag jobba i ett halvår och sedan söka in till någon sjuksköterskeutbildning. Vi har haft samarbete med Sophiahemmet och Röda Korsets högskola under utbildningen, så de skolorna är jag mest intresserad av. Jag känner redan några av lärarna där och vet att de är duktiga.” n Berättat för Annelie Drewsen

LÄRA #1/2014

DIGITALT LÄRANDE

Under vårterminen 2014 kommer alla arbetslag i Stockholms stads gymnasie skolor att få Patricia Diaz bok, som en del av en-till-ensatsningen.

Från handfallen till hänförd När Patricia Diaz började arbeta som lärare för fyra år sedan visste hon inte hur hon skulle använda datorerna som eleverna hade. Hon gav sig ut på nätet för att söka kunskap och idag är digitala verktyg en självklarhet i hennes undervisning. Varför och hur man kan använda digitala verktyg och sociala medier i undervisningen är något språkläraren Patricia Diaz på Mikael Elias gymnasium i Stockholm funderat mycket på. – Egentligen är frågan varför lätt att besvara. Det står i läroplanen att lärarna är ansvariga för att eleverna kan söka kunskap, kommunicera, skapa och lära med hjälp av modern teknik. När Patricia Diaz för fyra år sedan började som lärare stod hon i klassrummet med sina elever och en klassuppsättning datorer, som hon inte visste hur hon skulle använda sig av. Kunskaper om IT i skolan var inte något hon fått med sig från lärarutbildningen. Som den vetgiriga person hon är tog hon saken i egna händer. — Jag gick helt enkelt ut på webben. Man kan säga att jag lärde mig om digitala verktyg och sociala medier genom att vara aktiv i sociala medier. Numera är Patricia Diaz inte bara lärare i spanska och engelska på Mikael Elias gymnasium, utan även en efterfrå26

LÄRA #1/2014

gad föreläsare när det gäller IT i skolan. För ett år sedan gav Studentlitteratur ut hennes bok ”Webben i undervisningen – digitala verktyg och sociala medier för lärande”. I den beskriver hon utförligt hur lärare kan använda IT i undervisningen. Hon ger också en rad handfasta tips och exempel på hur det med hjälp av digitala verktyg och sociala medier går att förbättra lärandet och öka elevernas inlärning. – Kommunikationen förbättras. Vi får fler ytor där vi kan kommunicera. Under processens gång är det lättare för eleverna att berätta vad de lär sig och som lärare blir det enklare och snabbare att stämma av och ge feedback. I sin egen undervisning låter Patricia

Diaz med fördel eleverna använda film, chatt och bloggar; allt för att öka deras delaktighet och engagemang. – Sociala medier tillhör de flesta elevers verklighet idag. De har stor kunskap om själva verktygen, men vi lärare måste stå för kunskapen om hur vi kan använda dessa verktyg i pedagogiskt syfte. Där måste vi också sätta egna tydliga mål. Ett annat exempel är när hon använde elevernas egna Facebooksidor för språkinlärning. Patricia Diaz uppmanade då eleverna att ändra språket till spanska. – Den lektionen tror jag vi satte rekord i nya glosor, säger hon och tipsar även om användbara verktyg för avstäm-

ning, så kallade digitala responssystem som Mentimeter och Socrative. De är utmärkta för att på någon minut kunna se hur mycket eleverna lärt sig av ett moment eller under en lektion. Digitala verktyg kan också vara till stor hjälp för att förtydliga och effektivisera bedömningsarbetet. Patricia Diaz nämner några punkter: för att tydliggöra mål och kunskapskrav, skapa aktiviteter som synliggör lärandet, ge återkoppling och inte minst för att få eleven mer delaktig i sin egen lärprocess. Google Docs och Google Drive stödjer också ett formativt arbetssätt och är bra redskap för kamratbedömning och kollaborativt skrivande, säger hon. Samtidigt betonar hon att det är viktigt att lärarna verkligen är klara över vad de ska bedö-

Foto: robert blombäck

DIGITALT LÄRANDE

vinn biobiljetter

Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera. Lycka till! 1. Var gjorde Elin Holmgren sin arbetsplatsförlagda utbildning? 1. Sophiahemmet X. Karolinska universitets sjukhuset 2. Danderyds sjukhus 2. Vilka språk talar Angelina Dimi ter Taikon med sina elever? 1. Romani chib och svenska X. Meänkieli och finska 2. Jiddisch och engelska ”Det finns många enkla och användbara digitala verktyg på nätet, men det gäller att veta hur man ska hitta rätt. Ett bra sätt som pedagog är att själv använda Twitter eller gå med i Facebookgrupper för IT i skolan”, säger Patricia Diaz.

patricia diaz råd ■■Ställ krav på utbildning, fortbildning och studiedagar. ■■Ta hjälp av kollegor och elever och börja i det lilla. ■■Ta fasta på det som krävs i läroplanen och avsätt tid för att lära.

ma i de olika uppgifterna som eleverna lämnar digitalt. När Patricia Diaz är ute och föreläser får

hon ofta frågan om eleverna verkligen lär sig mer, eller om de ägnar för mycket tid till ”lek” på nätet. – Elevernas engagemang ökar när vi använder digital teknik, något som

också bidrar till ökat lärande. Det är min övertygelse. När eleverna publicerar sina uppgifter på olika sociala medier får de fler och riktiga mottagare. Det gör att de månar om högre kvalitet på sina arbeten. Jag hör ofta elever säga: ”Då måste vi ju skärpa oss!” En annan vanlig fråga hon får är hur man som lärare ska komma igång med sociala medier och digitala verktyg. – Där har skolledningen ett stort ansvar. De flesta skolledare är också positiva till ökad användning av IT i skolan. Som pedagog kan man också ta eget ansvar för att komma igång. Egentligen är det inte speciellt svårt, men vilja, tid och resurser måste finnas. n Agneta Berghamre Heins

3. Vad heter gymnasiebibliotekens blogg på Pedagog Stockholm? 1. Skolbiblioteksbloggen X. Vad gör de i biblioteket? 2. Svindlande höjder 4. Var hölls Lärarnas forsknings konferens i höstas? 1. Tumba gymnasium X. Spånga gymnasium 2. S:t Eriks gymnasium 5. Hur många sökte lärar- eller förskollärarutbildning i första hand vårterminen 2014? 1. 3 173 personer X. 4 087 personer 2. 7 260 personer Skicka din tipsrad senast den 3 mars till a nnelie.drewsen@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka bio biljetterna om du vinner. Vinnare i förra numret blev Anna Engström, Avdelningen för uppdrag kring lärande och hälsa, Gisela Persson, Hagsätraskolan, och Ulrika Runesdotter Carlsson, Ledningssta ben. Rätt tipsrad var X, X, X, X, 1.

LÄRA #1/2014

Redaktör: Agnetha Syrwoldt-Alfheim, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se

Verksamhetsplan Kunskap i världsklass Alla barn och ungdomar i Stockholm

ska genom kunskap och bildning själva som vuxna kunna forma sina liv. I staden ska det finnas bra skolor med fokus på kunskap. Detta då framtidens jobb kräver en skola i världsklass. Stockholms skolor ska hålla hög kvalitet och förbereda eleverna för både yrkesarbete och akademiska studier, samtidigt som det ska skapa många vägar in i arbetslivet. Genom en nära samverkan mellan skolorna, näringsliv, universitet och högskolor, skapas naturliga bryggor i allt från traineeoch praktikplatser till mentorskap och lärlingsutbildningar.

En skola i världsklass Visionen "En skola i världsklass" är ett

förhållningssätt – att vara i ständig förändring, ständigt på väg. Att vara i världsklass handlar om att varje enskild skola uppfattas som en skola i världsklass av elever, föräldrar och andra i omvärlden. ”En skola i världsklass” omfattar en organisationskultur där alla ges möjlighet och tar ansvar på sin nivå: • Alla elever ska lyckas – eleven har huvudrollen i sitt eget lärande • Alla ska utvecklas i sitt uppdrag – läraren ser sig som den viktigaste faktorn för elevers lärande • Alla ska få bästa stödet – rektor ser sig som den viktigaste faktorn för skolans resultat 28

LÄRA #1/2014

Anders Carstorp, utbildningsdirektör

Mer pengar till elevernas lärande Årets budget innehåller tydligare prioriteringar, minskade kostnader för central förvaltning och större fokus på skolan än tidigare. Men det allra viktigaste är att den visar att skolan är högt prioriterad i Stockholm. – Skolan får relativt sett mest resurser av alla verksamheter i Stockholms stad och skolpengen är hög jämfört med andra kommuner, säger Anders Carstorp, utbildningsdirektör. Det är politikerna i utbildningsnämnden som beslutar om ramar och strategier för hur Stockholms skolor ska utvecklas. Ansvaret för att målen uppnås och att strategierna genomförs ligger hos alla skolor och lärare, som tillsammans utgör utbildningsförvaltningen. Anders Carstorp är utbildningsdirektör i Stockholm sedan ett drygt halvår och chef för omkring 14 000 medarbetare på utbildningsförvaltningen. Vilka förväntningar har du på dina medarbetare? – Att vi gör vårt allra bästa utifrån våra uppdrag för att våra elever ska lyckas och att vi följer upp det vi gör och agerar när vi inte når dit vi ska. Det gäller oavsett om vi är lärare, vaktmästare eller förvaltningschef. Det dokument som beskriver hur Stockholms skolor ska nå målet att vara en skola i världsklass är verksamhetsplanen, eller kort och gott VP. Den 16 december 2013 godkände utbildningsnämnden 2014 års VP och budget. Där framgår bland annat hur stor elevpengen är och vilka områden som utbildningsförvaltningen ska prioritera i år. Dessutom innehåller dokumentet de gemensamma målen för Stockholms skolor. – VP är utbildningsnämndens plan för genomförande av kommunfullmäktiges budgetbeslut. Som lärare bör man känna till utbildningsnämndens mål. De gäller

& budget 2014 Antal barn/elever Enskild/ fristående

I annan ommun k

Totalt

Egen regi

Enskild/ fristående

Totalt

Förskoleverksamhet

Egen regi

Prognos 2014 Antal barn och elever

Nettokostnad, mdr

33 750

20 150

200

54 100

4,6

2,1

6,7

Fritidshem

29 550

6 980

210

36 740

1,0

0,3

1,3

Grundskola

64 850

20 118

1 190

86 158

6,1

2,0

8,1

– grundskola inkl förskoleklass

64 300

19 950

1 150

85 400

5,8

1,9

7,7

550

168

758

0,3

0,1

0,4 2,7

– grundsärskola Gymnasieskola

11 787

9 801

3 555

25 143

1,3

1,4

– grymnasieskola

11 560

9 640

3 500

24 700

1,2

1,3

2,5

227

161

443

0,1

0,2

139 937

57 049

5 155

202 141

13,0

5,8

18,8

200

33 950

4,6

4 955

168 191

8,4

5,8

14,2

– gymnasiesärskola Totalt Stockholm varav stadsdelsnämnder

33 750

varav utbildningsnämnden

106 187

57 049

alla, säger Anders Carstorp och betonar samtidigt att vägen mot målen kan se olika ut eftersom förutsättningarna varierar. En del av förvaltningens uppdrag är att omfördela pengar så att de hamnar där de gör mest nytta för eleverna. Det innebär att göra prioriteringar. Inför ett nytt år är det därför nödvändigt att se över vilka kostnader som skulle kunna minskas. – Vi har tydligt valt att försöka minska kostnaderna för central förvaltning. Vi måste granska allt som görs och minska onödig byråkrati, så att varje krona gör nytta för elevernas lärande, säger Anders Carstorp. I praktiken ska kostnaderna för central förvaltning minska med drygt 30 miljoner under 2014. Det handlar främst om kostnader för konsulter och personal. – Det gör vi genom anpassningar, naturlig avgång och att lediga tjänster inte tillsätts. För skolornas del är verksamhetsplanen viktig eftersom att den fastställer ramarna för året. Utbildningsnämndens totala budget är större än tidigare, men för skolor där eleverna blir färre kan det se annorlunda ut. – Det är viktigt att skolledarna agerar i tid och prioriterar, vilket kan betyda att anpassa antalet anställda, minska på personal och lokaler, säger Anders Carstorp. Att agera i tid kan innebära att åtgärderna inte behöver bli lika drastiska som de lätt blir om man väntar för länge. Samtidigt kommer antalet elever i Stockholms skolor att öka stadigt de kommande åren. – Som lärare behöver man knappast oroa sig, jobben räcker till alla för mycket lång tid framöver!

4,6

Prioriteringar 2014 För att nå visionen om en skola i världsklass har utbildningsnämnden ett antal viktiga prioriteringar 2014: • A lla barns och ungdomars l ärande, kunskapsutveckling och resultat • Kompetensförsörjning • Skolutbyggnad • Samverkan och samarbete med socialtjänst, förskola, skola, polis, vårdnadshavare, högskolor, universitet och näringsliv samt med arbets marknadsförvaltningen, andra kommuner, branscher och arbetsgivare, privata och o ffentliga •E konomi och effektivitet

LÄRA #1/2014

Verksamhetsplan & budget 2014

Resurserna ska användas effektivt

Nämndmålen

Antalet barn och elever ökar inom

Alla förskolebarn lär och utvecklas i en trygg och pedagogisk miljö

förskola, grundskola, fritidshem och grundsärskola. Det innebär högre tilldelning av schabloner men även högre kostnader. Antalet elever inom gymnasieskolan minskar däremot något under de närmaste åren. För hela utbildningsförvaltningen ställer detta krav på att vi mer effektivt använder resurserna, bland annat vad gäller administration och lokaler. Det är viktigt med en god ekonomihållning där skolorna har beredskap när till exempel antalet elever förändras. Detta är en förutsättning för god ekonomi, och en fungerande verksamhet. Goda analyser ska bidra till hög prognossäkerhet.

Miljarder i b udget Nettobudgeten uppgår till 14,5 miljarder varav kostnader 5,1 miljarder och intäkter 597,2 miljoner. Budgeten för investeringar uppgår till 70,0 miljoner. Budgeten innebär en netto ökning med 946,7 miljoner jämfört med 2013.

Antalet barn ökar Befolkningen i åldern 1–18 år ökar snabbare än vad som framgick i 2013 års befolkningsstatistik, från cirka 165 300 personer till cirka 201 000 personer år 2022. Redan 2016 kommer barn och ungdomar i åldrarna 1–18 år att ha ökat med drygt 16 000 personer. Jämfört med budget 2013 beräknas antalet elever inom grundskolan öka med cirka 3 510 elever. Inom gymnasieskolan beräknas antalet elever minska med cirka 1 000.

Förskola

Grundskola och gymnasiet • Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och uppnår målen för sin utbildning •A lla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö •A lla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar

Förvaltningsgemensamma frågor/områden • Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida med arbetare

Verksamhetsövergripande frågor/områden • Vårdnadshavare och elever har goda förutsättningar att välja verksamhet av god kvalitet oavsett huvudman • Eleverna upplever och deltar i kultur- och idrottslivet

Effektiv förvaltning • Nämndens verksamheter är resurs effektiva • Det ekonomiska resultatet är i balans

Hållbar förvaltning • Skolan bidrar till en hållbar miljö

Säkra och trygga verksamheter • Skolan är säker och trygg

Nämndens ansvar • Utbildningsnämnden har ansvar för mål, uppföljning, utvärdering och utveckling av skolverksamheten i Stockholm. Nämnden ansvarar för den kommunala verksamheten inom fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. • Utbildningsnämnden erbjuder tjänster inom elevhälsans samtliga professioner, samt extern utvärdering av verksamheten till både kommunala och fristående skolor. • Utbildningsnämnden ansvarar för fristående verksamhet utifrån det ansvar kommunen har enligt gällande lagstiftning. För fristående förskolor och pedagogisk omsorg omfattar detta bland annat tillståndsgivning, tillsyn samt hantering av anmälningar, synpunkter och klagomål. Nämnden ansvarar även för att i nära samverkan med stadsdelsnämnderna hantera frågor som är stadsgemensamma för förskolorna. Utbildningsnämnden har tillsammans med kommunstyrelsen ansvar för ärenden om riktlinjer, principer, policydokument och uppföljning av förskoleverksamhet. Nämnden ansvarar också för systemförvaltning av kösystemet inom förskolan. • Genom skollagen har staden rätt att hålla sig informerad om hur fristående skolor utvecklas. Det är av stort intresse för staden att följa kunskapsutvecklingen även för stadens elever som går i fristående skolor. Nämnden ansvarar för branschråd inom förskola och grundskola. Hämtat från "Verksamhetsplan 2014 för utbildningsnämnden".

LÄRA #1/2014

Verksamhetsplan & budget 2014

Vem bestämmer vad? Kommunfullmäktige I Rådssalen i Stockholms stadshus fastställer de 101 folkvalda i

kommunfullmäktige mål och riktlinjer för Stockholms stads verksamheter. Nuvarande majoritet består av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Övriga partier i fullmäktige sitter i opposition. Det är Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att kom-

munfullmäktiges beslut genomförs, följs upp och utvärderas. Den ansvarar också för stadens ekonomi och hur staden ska utvecklas i framtiden. Stockholms kommunstyrelse består av 13 personer från både majoritet och opposition. Ordförande är finansborgarrådet Sten Nordin (M). Skolroteln Tolv politiker i Stockholms stad är heltidsanställda. Det är borgarråden

som utses av kommunfullmäktige. Majoriteten har åtta borgarråd och oppositionen fyra. Titeln borgarråd i Stockholm kan jämföras med titeln kommunalråd i andra svenska kommuner. Varje majoritetsborgarråd är chef för en rotel, det vill säga en avdelning med ansvar för ett visst verksamhetsområde, till exempel skolroteln. Lotta Edholm (FP) är skolborgarråd. Utbildningsnämnden Politiker i nämnderna och styrelserna utses av kommunfull-

mäktige och mandatfördelningen speglar kommunfullmäktiges sammansättning. Lotta Edholm (FP) är ordförande i utbildningsnämnden. Utbildningsförvaltningen Det dagliga arbetet utförs av stadens förvaltningar och

bolag. De leds av politiskt styrda nämnder och styrelser. De anställda i förvaltningarna och bolagen är opolitiska och ser till att arbetet utförs så som nämnderna och styrelserna beslutat.

På stockholm.se kan du läsa om stadens budget och Vision 2030 Utbildningsförvaltningens mål och uppdrag Allt vi gör inom utbildningsförvaltningen, på skolorna och inom den centrala förvalt-

ningen ska bidra till bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling. Det ska i sin tur leda till högre måluppfyllelse. Vi som arbetar i utbildningsförvaltningen ska gemensamt: • Driva grundskola och grundsärskola, inklusive förskoleklass och fritidshem, i egen regi. • Driva gymnasieskola och gymnasiesärskola i egen regi. • Tillhandahålla förskola och skola, oavsett huvudman, till stadens barn och ungdomar.

VP — vårt styrdokument Verksamhetsplanen (VP) är utbild-

ningsförvaltningens styrdokument och ställs samman i slutet av varje år. Den ger en samlad bild av förvaltningens arbetsuppgifter och utvecklingsinsatser under det kommande året. Dessutom anges riktningen för utvecklingen på längre sikt. VP beskriver hur utbildningsnämnden ska uppnå de mål som kommunfullmäktige givit nämnden i stadens budget 2014–2016. VP tas fram av den centrala förvaltningen. Avdelningarnas och enheternas verksamhetsplaner och skolornas arbetsplaner har VP som utgångspunkt. VP:s struktur Kopplingen mellan mål, resultat och insatta resurser ska vara tydliga i verksamhetsplanen. Stadens övergripande långsiktiga mål bryts ned till konkreta aktiviteter för utbildningsnämnden. VP i organisationen I december varje år tas verksamhetsplanen i utbildningsnämnden. Utbildningsförvaltningens chefer ansvarar för att förankra de delar som berör den egna verksamheten hos sin personal. När avdelningarna och enheterna gör sina egna verksamhetsplaner har man utbildningsnämndens verksamhetsplan som utgångspunkt. LÄRA #1/2014

Verksamhetsplan & budget 2014

Så fördelas pengarna till Stockholms skolor

Stockholms stads skatteintäkter

Stockholms stads taxor och avgifter

38,2 miljarder Stockholms stads budget

Utbildningsnämnden har en budget på 14,5 miljarder för 2014. Pengarna kommer till största delen från stockholmarnas skatter, men även från taxor och avgifter för till exempel fritidshem och sophämtning. En mindre del kommer från staten i form av statsbidrag.

14,5

miljarder Utbildnings nämnden

90 % Schabloner 10 % Anslag

Utbildningsnämnden fördelar pengar till kommunala skolor, till huvudmän för fristående skolor och till andra kommuner som tar emot elever från Stockholm.

Anslag är specifika belopp riktade till olika ändamål, till exempel det socioekonomiska tillägget. Enstaka skolor har också anslag för särskilda inriktningar.

23,7

miljarder Övriga nämnder

Generella statsbidrag

Pengar från andra håll

LÄRA #1/2014

Procenttalen anger del av utbildningsnämndens budget.

illustration: bo lundberg / woo

2,0 %

Central förvaltning Schablon är den summa pengar huvudmannen får för varje elev. Utbildningsnämnden fördelar schablonen till fristående skolor. Kommunala skolor får istället elevpeng, vilket är ungefär 72 procent av schablonen. 21 procent går till skollokaler och resten till gemensam administration.

6,4 %

Gemensamma verksamhetskostnader

15,8 %

Förskola

Gemensamma kostnader är till exempel kopierings avtal, elevförsäkringar samt forskning och utveckling.

10,1 %

Kommunala skollokaler

41,4 % Elevpeng grundskolor

Socioekonomiskt tillägg är pengar som alla skolor får utöver skolpengen. Hur mycket pengar en skola får beror på ett antal socioekonomiska faktorer som vårdnadshavarnas utbildningsnivå på grundskolan och elevernas meritpoäng på gymnasiet. Beloppen varierar kraftigt och syftet är att jämna ut skillnader mellan skolor med olika förutsättningar.

Tilläggsbelopp är pengar som skolorna kan söka för elever som är i omfattande behov av särskilt stöd.

Pengar från andra håll Skolorna kan också få pengar från andra håll, till exempel riktade statsbidrag för karriärtjänster och Skapande skola, ersättning för elever från andra kommuner och försäljning av mat till andra skolor och förskolor.

6,7 %

Socioekonomiskt tilläggsbelopp

2,0 %

267

Tilläggsbelopp för elever med kommunala och omfattande behov av stöd fristående grundskolor Pengar från andra håll

15 % Elevpeng

gymnasieskolor

0,4 %

98 0,2 %

Socioekonomiskt tilläggsbelopp

kommunala

Tilläggsbelopp för elever med och fristående omfattande behov av stöd gymnasieskolor Pengar från andra håll LÄRA #1/2014

Verksamhetsplan & budget 2014 — Förskola

Foto: björn tesch

Förskola

• 1 039 förskolor • 284 familjedaghem • 56 öppna förskolor • 20 150 barn inom stadens förskoleverksamhet 2014 (kommunal och fristående verksamhet) Antalet stockholmsbarn i åldrarna 1—5 år ökar. Idag finns det drygt 59 000 barn i den åldern. 2022 kommer antalet vara 63 000.

Det ska vara enkelt att vara stockholmare Drygt 20 000 barn i åldrarna 1–5 år finns inom stadens kommunala och fristående förskoleverksamhet. 15 000 barnfamiljer står i kö till förskola och/eller pedagogisk omsorg. För dessa familjer kommer staden att förenkla själva förskolevalet genom ett gemensamt ansökningssystem. En gemensam ingång för ansökan införs till både kommunal och fristående förskola och pedagogisk omsorg. Alla verksamheter kommer att vara sökbara från stockholm.se oavsett huvudman. Alla vårdnadshavare som söker plats ska använda systemet. Målen med det gemensamma ansökningssystemet är att det ska bli enklare att söka plats, att fler barnfamiljer ska få sitt förstahandsval och att plats till förskola erbjuds tidigare. Arbetet började hösten 2013 och ska vara klart under 2014. Arbetet sker i samverkan mellan utbildningsförvaltningen, serviceförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och fristående anordnare.

Kvalitet och utveckling i förskola Alla barn har rätt att lära och utvecklas i

en trygg och pedagogisk miljö, oavsett om de på dagarna vistas inom en kommunal eller fristående förskoleverk samhet. Stadsdelsnämnderna har ansvar för den kommunala förskoleverksam heten. Utbildningsnämnden har ansvar för att den fristående verksamheten har en hög och likvärdig kvalitet och det sker genom att förvaltningen prövar ansökningar och genomför tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk o msorg (där inspektion och hantering av anmälningar ingår). Alla

verksamheter ska inspekteras vart fjärde år. Det är viktigt att barn också får tillgång till olika former av kultur. 2014 samverkar utbildnings-, kultur- och stadsdelsförvaltningarna för att litteratur och högläsning blir en ännu mer naturlig del i barnens utbildning. En annan nyhet 2014 är att Stockholms stad kommer att införa en central avgiftshantering av förskole- och fritidshemsavgifter. Centraliseringen bidrar till att administrationen blir mer effektiv samt till ökad rättssäkerhet och likvärdighet för vårdnadshavarna.

Fler förskollärare Stockholm behöver fler förskollärare. Det handlar om att ta fram strategier för att attrahera fler att söka jobb i Stockholm men också att utveckla karriärvägar. Utbildningsförvaltningen bidrar i detta arbete. Utbildningsförvaltningen ska erbjuda och stödja olika former av utbildning för att öka kompetensen hos personal i kommunal och fristående verksamhet. Under året kommer fler förskolor att kunna erbjudas vikarieersättning för barnskötare som vidareutbildar sig till förskollärare.

LÄRA #1/2014

Foto: Ulrica Zwenger

Verksamhetsplan & budget 2014 — Grundskola

Håkan Edman, grundskoledirektör

Alla elever ska lyckas Skolorna i Stockholm har olika förutsättningar på grund av bland annat de socio

ekonomiska förhållandena. Stadens resursfördelningssystem ska fungera kompensatoriskt för att minska skillnaderna. 2014 vill utbildningsnämnden att förvaltningen och skolorna forsätter arbetet med att öka likvärdigheten inom och skolorna emellan. Viktigt är också att öka andelen elever med gymnasiebehörighet och andelen elever med minst godkänt i alla ämnen. Syftet är att eleverna ska nå målen för sin utbildning och kunna börja och också fullfölja sin gymnasieutbildning. För att utveckla elevernas lärmiljö är det viktigt att lärares och skolledares arbete präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt med reflektion och analys. Alla behöver kunskap om vad det är som leder till förbättring i olika sammanhang, i undervisning och lärande, i organisation och ledarskap. Och att bli medveten om att den enskilde medarbetarens arbete och resultat är en förutsättning för att alla elever ska få den utbildning de har rätt till. Den centrala förvaltningen och skolorna behöver också bli bättre på att använda forskningsrön och stadens egna rapporter och analyser i sitt pedagogiska arbete. Ett bra exempel på detta är grundskolans ”Jämförelseprojekt” som ökat kunskapen och kännedomen, dels om vad som skapar en framgångsrik skola, dels om vilka skolor som lyckas väl, trots mindre gynnsamma förutsättningar. Samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och vårdnadshavare är viktigt då det stärker barns och elevers möjligheter att tidigt få det stöd de behöver och som bidrar till utveckling och lärande. Tillsammans med socialförvaltningen och stadsdelarna fortsätter arbetet kring elever som far illa, eller riskerar att fara illa. – Det är mycket vi både kan och vill göra, säger grundskoledirektör Håkan Edman. Att våga prioritera insatserna är väsentligt så att vi kan fokusera på det som ska göras och följa upp resultatet. Lika väsentligt är att våga välja bort andra insatser som i sig kan vara bra. Alla kan inte göra allt. Utbildningsförvaltningen har därför prioriterat ett antal strategiska områden att arbeta vidare med.

Grundskola tt Stockholm där E alla kan växa Visionen om en skola i världsklass når vi bara om vi tillsammans engagerar oss och bidrar till att varje elev når sina kunskapsmål. Det handlar om att: • Ta ansvar för att stadens grundskolor uppfattas som fungerande och attraktiva arbetsplatser. • Organisera grundskolor och lokaler utifrån befolkningsprognoser, det vill säga ha en offensiv lokaloch organisationsplanering. •H a en god ekonomi där resultatenheterna skapar beredskap för ett förändrat elevantal. Håkan Edmans uppmaning till grundskolerektorerna, december 2013

Elevantalet i Stockholms stads grundskolor 6—15 år ökar med nästan 23 000 fram till 2022. LÄRA #1/2014

Verksamhetsplan & budget 2014 — Grundskola

Exempel på prioriteringar Utveckling av undervisningen/ utbildningen

• Skolorna ska följa upp, analysera och utvärdera skolresultat samt relatera till hur de förhåller sig till skolans förutsättningar, resurser och valda insatser/strategier. • K riterier för att kunna mäta kvaliteten i grundsärskolans lärmiljö ska tas fram. I arbetet ingår också att anpassa de digitala verktygen för pedagogisk dokumentation.

• Läraren är viktig för elevernas kunskapsresultat. Ett effektivt sätt att utveckla lärares pedagogiska skicklighet liksom undervisningskvaliteten är att utveckla det kollegiala lärandet. Detta sker genom att lärare får förutsättningar att kunna planera, diskutera och utvärdera lektioner och undervisningsmetoder gemensamt. • Inför läsåret 2013/2014 har några fokusskolor valts ut för lärarcoachning, det vill säga att coacha enskilda lärare och lärarlag i deras yrkesutveckling. •F ler förstelärare/lektorer 2014. •D igitala resurser via trådlöst nätverk, verktyg för självskattning för digital lärmiljö, samtliga lärare ska ha tillgång till egen bärbar dator samt fortsatt utveckling av Stockholms Skolwebb. • I nom fritidshem och fritidsklubbar fortsätter implementeringen av plan för utveckling. Kvalitetsindikatorer tas fram, olika rekryteringsinsatser görs, ersättning för omsorg på obekväm arbetstid ses över. •K ompetensutveckling för skolledare och studie- och yrkesvägledare. Tydligt uppdrag för studie- och yrkesvägledare.

Organisationsutveckling för god pedagogisk verksamhet • Ledarskapet på olika nivåer har stor betydelse för skolornas utveckling och resultat. Rektor är en viktig faktor och förvaltningen kommer att utveckla stödet till rektorer så att lärare i stadens skolor förmår skapa goda lär miljöer. • Rektorer ska uppmuntras att tydliggöra och föra dialog med enskilda medarbetare om deras prestationer. • Arbetet med att se över ansvarsfördelningen mellan grundskolor och central förvaltning fortsätter.

Fokusskolor Arbetet fortsätter med att fokusera på 17 skolor för högre måluppfyllelse. • Handlingsplaner med tydliga mål fram till 2015. • Prioriteringarna är undervisning, samarbete och systematiskt kvalitetsarbete. • Strategin för Järva och Söderort används i arbetet med fokusskolorna. • Forskare från Linnéuniversitetet kommer att följa arbetet hos fem skolor med fokus på årskurs 6–9. • För att öka skolnärvaron sker en samverkan med socialförvaltningen inom projektet Framtid Stockholm.

LÄRA #1/2014

•D okumentation i Stockholms Skolwebb ger elever och vårdnadshavare förutsättning till inflytande och ansvar för lärandet. •V arje skola ska arbeta systematiskt för att förebygga och hantera diskriminering, nätmobbning, trakasserier och kränkande behandling. Den centrala förvaltningen erbjuder kontinuerligt stöd till skolorna i detta arbete.

Elever i behov av särskilt stöd • Ett mobilt team på central förvaltning ska stödja skolorna i deras arbete att skapa lärmiljöer för elevernas lärande och utveckling. • Översyn av antalet CSI-grupper (Central grupp med särskild inriktning). • Några grundskolor deltar tillsammans med tre gymnasieskolor i ett arbete med att utveckla elevhälsoteamens förbyggande och hälsofrämjande arbete för ökad måluppfyllelse. • För att informera vårdnadshavare om elevs frånvaro kommer en smsapp att lanseras. För att ge möjlighet till uppföljning ska samtliga skolor registrera elevers frånvaro digitalt i Stockholms Skolwebb.

Foto: björn tesch

Uppföljning och analys av insatser och resultat

Verksamhetsplan & budget 2014 — Grundskola

Hässelbyakademien

Sommarskola för nyanlända

Vid Hässelbygårdsskolan ska under två års tid, med start i januari 2014, ett koncept

kallat Hässelbyakademien utvecklas för samverkan mellan skola och arbetsliv. Tanken är att samarbetet med arbetslivet gynnar elevernas studiemotivation, stärker deras nätverk och bidrar till personlig utveckling. Och därmed kommer elevernas resultat att höjas.

Bredängs akademien

Satsningar för lärare Förvaltningen arbetar för att utveckla det ämnesdidaktiska kollegiala lärandet. Lärarna erbjuds kompetensutveckling med hjälp av bland annat lässatsning, Stockholmslyftet i matematik, NT-lyftet, NTA – naturvetenskap och teknik för alla och ämnesdidaktiska nätverk. En del av detta ingår i regeringens satsningar. Foto: björn tesch

Bredängsskolan utvecklar sedan våren 2013 som pilotskola en modell för samverkan mellan skola och arbetsliv. En modell som gynnar elevernas studiemotivation, lärande och utveckling. Modellen kallas Bredängsakademien.

Barn och ungdomar som kommer till Sverige under sommaren ska erbjudas sommarskola precis som elever i årskurs 6—9 som riskerar att inte nå målen.

Hjälp med läxor Alla elever ska kunna lyckas i skolan. Varje elev som riskerar att inte nå målen ska erbjudas läxhjälp i skolan eller på fritidshem. Staden ska ta del av statens satsning om läxhjälp.

Nya grundskolor Musikutbildning för fler Simma för livet Det finns pengar reserverade i förvalt-

ningens budget för att kunna erbjuda simskola till våra elever som har behov av att få lära sig simma.

Adolf Fredriks musik klasser växer. Utbild ningsförvaltningen ska utreda om det är möjligt att ha en filial i en Södereller Norrförort.

Hösten 2014 kommer tre nya grundskolor att starta; Mariehällsskolan i Bromma, Midsommarkransens grundskola i Hägersten och Sjöviksskolan i Liljeholmen. Nytorpsskolan upphör som en självständig enhet och slås ihop med Hammarbyskolan från den 1 januari 2014. Den nya enheten heter Hammarbyskolan.

LÄRA #1/2014

Foto: robert blombäck

Verksamhetsplan & budget 2014 — Grundskola

Eva Bergström-Karlsson leder morgonens tavelmöte med kollegorna Lena Kleinwichs, Eva Östberg och Susanne Tiger-Sirborn, samt rektor Britt-Marie Sjöberg.

PRIO planering resultat initiativ organisation PRIO Stockholm fortsätter i stadens grundskolor. PRIO arbetar med målet att varaktigt höja elevernas kunskapsresultat genom att utveckla skolans interna processer och arbetssätt, skapa en mer lärande organisation samt stärka det kollegiala samarbetet.

LÄRA #1/2014

PRIO Stockholm skapar en bättre skola — Det här är andra året Björngårdsskolan arbetar med PRIO Stockholm. Vi har haft

tillgång till tre förändringsledare som har studerat vårt sätt att arbeta på skolan. Därefter har vi tillsammans kommit fram till förändringar i vårt arbetssätt, berättar Britt-Marie Sjöberg, rektor för Björngårdsskolan. PRIO är ett av utbildningsförvaltningens projekt för att hjälpa skolor att arbeta effektivare med målet att förbättra elevernas resultat. – Undersökningar visar att våra lärare är mer nöjda med sin arbetssituation än tidigare. Kvalitén på undervisningen har höjts i klassrummen, arbetsklimatet och den psykosociala miljön är bättre. Det känns att vi använder tiden effektivare, jobbar med rätt saker och lär mer av varandra, konstaterar Britt-Marie Sjöberg.

Pedagogiska frågor i fokus – Tillsammans valde vi några utvecklingsområden som vi har arbetat vidare med. Vi har sett över hur vi använder vår tid på våra konferenser. Idag fokuserar vi på de pedagogiska frågorna. Vi planerar lektioner tillsammans och går igenom hur de genomförs. Skolans specialpedagoger fungerar som coacher för den pedagogiska personalen. Det kollegiala lärandet, hur lärarna lär av varandra, har också utvecklats. Britt-Marie Sjöberg berättar att hon har fått mer tid till det pedagogiska arbetet. Som till exempel att vara med och observera i klassrummen och återkoppla, vilket på sikt kommer att leda till att kvalitén på utbildningen blir jämnare. – Delat ansvar är roligt och gör att fler stiger fram och tar för sig på ett positivt sätt, avslutar Britt-Marie Sjöberg.

Verksamhetsplan & budget 2014 — Grundskola

Mobila teamet utvecklar lärmiljön

Start Järva ska utvecklas vidare Nyanlända elever som kommer till

När rektor ansökt om en placering i någon av de centrala undervisningsgrupperna

med särskild inriktning (CSI-grupp) får skolan besök av det mobila teamet. Det består av två specialpedagoger som ska bedöma om elevens lärmiljö kan förändras så att eleven kan gå kvar i klassen – eller om eleven skulle få det bättre i en CSI-grupp. – Den återkoppling som mobila teamet ger rektor efter besöket ska ses som en kompetenshöjning. Skolan får kunskaper om hur man skapar en bättre lärmiljö som kan fungera för en elev i behov av särskilt stöd, säger grundskolechef Adelinde Schmidhuber. De anpassningar av lärmiljön som det handlar om är alltid individuella. – Alla elever med exempelvis aspergerdiagnos är inte hjälpta av samma lärmiljö. Den kunskapen ska elevhälsan förmedla till lärarna. När vi hjälper eleven med en lämplig lärmiljö hjälper vi även lärarna i undervisningen, säger Adelinde Schmidhuber.

Sverige behöver många gånger extra stöd för att nå kunskapsmålen. Varje enskild elevs kunskaper och behov ska så snabbt som möjligt identifieras och en planering för skolgång efter elevens behov ska göras. Ett viktigt arbete sker inom mottagandeenheten Start Järva och verksamheten ska utvecklas vidare. Förvaltningen kommer dessutom att stödja utvecklandet av en modellskola för mottagande av nyanlända elever i Söderort.

Korta fakta om de kommunala grundskolorna

64 850

Antal elever i de kommunala grundskolorna 2013

elever F—9 (elevprognos för 2014)

550

7 900

29 300

8 200

22 400 18 700 16 400

Grund- Fritids- Fritids- Förskole- 1—3 särskola klubb hem klass Fördelning budget

4—6

14,5 miljarder Utbildningsnämndens totala nettobudget

Drygt 9 miljarder Stockholm stads kommunala grundskolor inklusive förskoleklass och fritidshem

Cirka 420 miljoner Stockholm stads kommunala grundsärskolor

7—9

120 kommunala grundskolor

9 000

lärare

LÄRA #1/2014

Verksamhetsplan & budget 2014 — Gymnasieskola

Stora utmaningar för gymnasiet Foto: Ulrica Zwenger

Gymnasieskola

Jan Holmquist, gymnasiedirektör.

Gymnasieskolan står inför stora utmaningar. Verksamheten måste anpassas till

minskande elevkullar och ökad konkurrens. Särskilt behöver yrkesprogrammen, där antalet sökande till programmen sjunkit under ett antal år, bli mer attraktiva för att möta samhällets behov och få fler sökande. De kommunala gymnasieskolornas attraktivitet behöver utvecklas så att de kan behålla och öka sina marknadsandelar. Skolorna ska ha en ekonomi i balans. – Den största utmaningen för den kommunala gymnasieskolan är den bristande likvärdigheten med stora variationer i elevernas resultat. Skillnaden visar sig både i kunskapsresultat som i utfallet av brukarenkäten. Vi behöver därför utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att det utgår från riksdag och kommunfullmäktige och når ut till vartenda klassrum. Eller uttryckt på ett annat sätt, från mål och resultat via analys och åtgärder till ökad måluppfyllelse. – I detta arbete har alla medarbetare en viktig roll att spela och ambitionen är att alla ska se sin roll för ökad måluppfyllelse tydligare än idag, säger gymnasiedirektör Jan Holmquist. – Vi behöver också skapa ett attraktivt och hållbart utbildningsutbud som möter elevernas behov och som skapar bättre förutsättningar för skolenheterna att klara sin ekonomi. Det här gemensamma arbetet ska i högre grad bygga på kvalificerade analyser kring utbud och efterfrågan och i lägre grad på hur det tidigare sett ut. – Utmaningarna är många men målen kommer att nås om ledstjärnorna är delaktighet, långsiktighet och uthållighet, säger Jan Holmquist.

Viktig satsning på vårdutbildning — Behovet av vårdpersonal ökar hela

t iden. Nationalekonomiskt är satsningen på vård och omsorgsutbildning mycket viktig. Vår mix av inriktning på akutvård samt utbildning inom geriatrik ger eleverna en bra plattform för framtiden, säger Britta Wikman, rektor på Kungsholmens Västra gymnasium. Kungsholmens Västra gymnasium är ett certifierat vård- och omsorgscollege, med utbildningen på vård- och omsorgs programmet, som genomförs tillsammans med forskning och arbetsliv. På skolan finns också samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning beteendevetenskap och från hösten 2014 startar naturvetenskapsprogrammet. 40

LÄRA #1/2014

– Vi tar våra erfarenheter från vård- och omsorgsprogrammet med in i de teoretiska programmen där vi har samarbete med Röda Korsets Högskola och Karolinska Institutet. Även detta är en väg in i vårdyrket. På naturvetenskapsprogrammet får eleverna till exempel skugga sjuksköterskor och läkare. Och på samhällsvetenskapsprogrammet finns entreprenörskap på schemat med praktik hos exempelvis Greenpeace. Att ha elever med olika inriktning men med vård- och hälsofokus utvecklar skolan, konstaterar Britta Wikman. Ungefär hälften av eleverna börjar idag arbeta inom vårdyrket direkt efter gymnasiet.

En nyhet är att skolan tar emot elever med hörselnedsättning till hösten 2014. – Ett av våra stora utvecklingsprojekt under året är att kvalitetssäkra utbildningen, berättar Britta Wikman. Samarbetet med arbetsgivare, för att eleverna ska få de kunskaper som efterfrågas i arbetslivet, utvecklas hela tiden. En lokal styrgrupp med arbetsgivare, arbetstagarorganisation, forskare, lärare, elever och rektor träffas regelbundet för att utveckla och följa upp verksamheten. Kvalitetssäkringen sker också genom att lärare från Röda Korsets Högskola undervisar på skolan. Dessutom kompetensutvecklas lärarna med hjälp av Röda Korsets pedagoger.

Verksamhetsplan & budget 2014 — Gymnasieskola

Exempel på prioriteringar Förbättra elevernas resultat: • Stärka arbetet med det kompensatoriska uppdraget, det vill säga utveckling av lärmiljön och anpassning av stödet till elever med särskilda behov. Detta eftersom resultaten mellan stadens gymnasieskolor skiljer sig markant åt. • Utveckla anpassade utbildningar som kan intressera elever med svag studie motivation att börja gymnasiet. • Fortsatt utveckling av lednings organisationen. • Attrahera lärare till gymnasieskolan, genom kompetensutveckling, karriärmöjligheter och en god arbetsmiljö. • Utveckla och öka samarbetet med högskolor, näringsliv och andra aktörer, nationellt och internationellt. • Genom 1:1-satsningen, en egen dator till varje elev. Skolorna ska fortsätta

den it-pedagogiska utvecklingen ut ifrån framtagna handlingsplaner och självskattningen av skolans it-mognad. • Genom att delta i Stockholmslyftet i matematik för 2014.

Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet: • Genom utbildningar för rektorer stärka det lokala analysarbetet. •B ättre underlag till varje rektor som stöd för analys och arbetet med läsårs utvärderingen. •R åden för introduktionsprogrammen respektive gymnasiesärskolan ska ta fram förslag på resultatmått som indikation på måluppfyllelse. •Ö versyn av läsårets arbetsinsatser när det gäller struktur och innehåll på resultatdialogerna.

Attraktivt och ekonomiskt hållbart utbildningsutbud: • Ta fram en strategi för ett attraktivt och väl dimensionerat utbildnings utbud som är långsiktigt och ekonomiskt hållbart. • Bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på antalet studieplatser. • Varför väljer färre elever yrkesprogrammen? Det behövs mer kunskap om vad som påverkar attraktiviteten och vilka insatser som ska göras. • Ett råd för yrkesprogrammen ska bildas med uppdrag att stärka yrkesprogrammens kvalitet och attraktivitet.

Korta fakta om de kommunala gymnasieskolorna Antal elever i de kommunala gymnasieskolorna 2013

Fördelning budget

1500 lärare 11 560

14,5 miljarder

Stockholm stads kommunala gymnasieskolor

Utbildningsnämndens totala n ettobudget

227 Stockholm stads kommunala gymnasiesärskolor

2,5 miljarder Stockholm stads k ommunala gymnasieskolor

200 miljoner Stockholm stads kommunala gymnasiesärskolor

26 kommunala

gymnasieskolor

LÄRA #1/2014

Verksamhetsplan & budget 2014 — Gymnasieskola

Foto: björn tesch

Sommarskola och lördagsgymnasium För sommarskolan som bedrivs vid Blackebergs gymnasium, Thorildsplans gymnasium och Ross Tensta gymnasium avsätts 5,2 miljoner kronor. Thorildsplans gymnasium fortsätter sin lördagsverksamhet våren 2014.

Dags för Kvalitetsutmärkelsen Den 21 mars ska förhandsanmälan

in för den skola som vill delta i Kvalitetsutmärkelsen 2014.

En egen dator — ett steg på vägen mot ”världens bästa skola” En klass i Kista gymnasiesärskola

var först ut att få sina datorer inom 1:1-satsningen. En spännande stund för eleverna som genast började botanisera och utforska allt som fanns i datorn. Från och med hösten 2013 började utdelningen av datorer till alla gymnasieelever. I slutet av mars 2014 ska alla Stockholms stads gymnasieelever ha fått varsin dator. För varje gymnasieelev i årskurs 1 och 2 får skolorna 258 kr per månad från den månad 2014 då datorerna levereras. Varje skola får dessutom medel för inköp av datorskåp etcetera.

Utbildning för elever med hörselned sättning och döva Kungsholmens Västra gymnasium

erbjuder från och med hösten 2014 utbildningsplatser inom skolans alla program till elever med nedsatt hörsel. 42

LÄRA #1/2014

Gymnasiesärskolan förbereder för arbetslivet Den nya gymnasiesärskolan startade hösten 2013. Målet med reformen är att fler ungdomar ska få en utbildning som ökar chanserna till arbete eller fortsatta studier efter gymnasiet. Eleverna ska få möjlighet till personlig utveckling och förutsättningar för att delta aktivt i samhället. Gymnasiesärskolan och gymnasieskolan ska öka sitt samarbete. – Vi har lyft fram kunskapskraven och skolorna utökar sina kontakter med arbetslivet. Det här kommer att underlätta för eleverna att komma in på arbetsmarknaden, säger Catharina Sackemark Larsson, handläggare på utbildningsförvaltningen. Gymnasiesärskolans program består nu både av nationella och individuella program. På det individuella programmet läser man ämnesområden och inga betyg ges. På de nationella programmen sätts betyg efter varje avslutad kurs. Alla elever som har gått i gymnasiesärskolan får ett gymnasiesärskolebevis som beskriver vilka kunskaper och erfarenheter de har. Nytt för i år är att Spånga gymnasium startar ett nationellt program för skog, mark och djur hösten 2014. – Den nya gymnasiesärskolan stärker elevernas valmöjligheter och deras rätts säkerhet, konstaterar Catharina Sackemark Larsson. Den ställer också krav på flexibilitet. En stor utmaning är att hitta möjligheter för de elever som vill och har förutsättning för att vara ute i arbetslivet. – Ett stort utvecklingsområde är också att gymnasiesärskolan ska finnas med i alla uppföljningar och insamlingar av statistik som görs i gymnasieskolan idag. Ett annat är att andra metoder tas fram än betyg för uppföljning av elevernas kunskaper. Rektorer och lärare har fått expertstöd kring formativ bedömning i gymnasiesärskolan. Dessutom arbetar vi i flera nätverk för att öka dialogen kring viktiga frågor.

Verksamhetsplan & budget 2014 — Stockholm växer

Fler elever — var ska de få plats? Stockholm växer och med den växande befolkningen ökar också antalet elever.

nligt den senaste elevprognosen ökar antalet elever under den kommande tioårsE perioden i stort sett i alla stadsdelar. Antalet elever i grundskoleåldern beräknas öka med cirka 27 000 barn fördelade på kommunala och fristående skolor. I stadsdelen Hägersten-Liljeholmen och i Hammarby Sjöstad är behovet av skolplatser som störst. Men möjligheterna att hantera den kommande elevökningen ser olika ut i olika delar av staden. – För att tillgodose stadens behov av skolplatser har vi två tillvägagångssätt. Ett, vi expanderar genom att bygga. Två, befintliga lokaler måste användas på ett effektivare sätt. Alla lokaler behöver utnyttjas under hela dagen, säger Thomas Eriksson, projektledare för Skolbyggnation för ett växande Stockholm. Flera byggprojekt för att öka antalet skolplatser har påbörjats och ytterligare projekt planeras. Lugnets skola som invigdes i mitten av januari var den första skolan att färdigställas av de 11 nya som planeras. Ett tjugotal befintliga skolor ska också få ökad kapacitet för att ta emot flera elever. En ökning av antalet skolplatser kan inte skapas genom att bara bygga nya skolor. De skolor som finns idag behöver utnyttjas bättre och alla grundskolor kommer under 2014 att inventeras för en bedömning av skolornas kapacitet att ta emot elever. – Genom ett effektivt utnyttjande av befintliga lokaler kommer vi att klara av att ta emot det ökande elevantalet med bibehållen ekonomi. Vi måste möta behovet utan att våra kostnader rusar iväg på bekostnad av vår pedagogiska verksamhet, säger grundskolechef Lee Orberson. Under 2014 avslutas projektet Skolbyggnation för ett växande Stockholm. Då ska förslag vara framtagna på skolutbyggnad och kapacitetseffektivisering för att nå en balans mellan antalet elever i Stockholm och antalet skolplatser år 2020.

Stockholm växer Modell för kapacitets bedömning En stor utmaning är att organisera skolor och lokaler utifrån de behov som befolknings- och elevprognosen visar. Bedömningen av var nya skolplatser behöver skapas eller avvecklas baseras på vilken elevkapacitet befintliga skolor har. Därför har utbildningsförvaltningen utvecklat en modell för kapacitetsbedömning av grundskolor. Modellen är framtagen för att få en gemensam syn på möjligheter och begränsningar i en skolas kapacitet. En omfattande inventering av grundskolornas lokaler kommer att genomföras under 2014. Modellen ska också prövas på gymnasieskolan.

Lugnet första färdigbyggda skolan Lugnets skola invigdes den 14 januari

Inventering lyfter skolgårdspedagogiken Utbildningsförvaltningen har påbörjat en inventering av de kommunala grundskolornas skolgårdar. Syftet är att lyfta skolgårdens pedagogiska möjligheter. Bland stadens skolor finns goda exempel på hur skolgårdar kan utnyttjas mera och bättre i flera av skolans ämnen. Inventeringen ska fungera som inspirerande underlag för skolor om hur skolgården med enkla medel kan utnyttjas i det pedagogiska arbetet. Vid årsskiftet hade 88 av skolorna inventerats. SISAB har uppdraget att fortsätta inventera och utveckla skolgårdarna.

och är därmed den första nybyggda skolan, av de 11 planerade skolorna som ska förse det växande Stockholm med skolplatser. Lugnets skola, som har en elevkapacitet för 480 elever, är byggd med hemvister. Hemvisten är den yta där eleven tillbringar större delen av sin tid i skolan. Här finns det mesta som behövs under skoldagen: pedagogiska ytor, skolgårdar, hygienutrymmen, lärararbetsplatser och fritidshem. Den begränsade ytan att bygga på innebar att Lugnets skola fick en ovanlig lösning; en del av skolans tak används som pedagogiskt uterum. LÄRA #1/2014

Foto: marc femenia

Verksamhetsplan & budget 2014 — Stöd till skolorna

Stöd till skolorna Fortsatt fokus på lärarnas arbetsmiljö — Våra lärare är skolans viktigaste re-

surs och det är viktigt att de har en bra arbetsmiljö, säger personalchef Astrid Norderfeldt. Utbildningsförvaltningens åtgärder för att förbättra lärarnas arbetsmiljö uppfyller till stor del Arbetsmiljö verkets krav. Nu fortsätter arbetet med att införa och följa upp de beslutade åtgärderna (till exempel att minska de administrativa arbetsuppgifterna). Dessutom sammanställs skolornas riskanalyser om bland annat lärarnas möjlighet till återhämtning. Detta för att se om det behövs fler åtgärder. De krav som har uppfyllts handlar om att ta bort och förenkla vissa av l ärarnas arbetsuppgifter samt att ge berörda arbetstagare och skydds ombud möjlighet att delta i detta arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket anser däremot att utbildningsförvaltningen inte helt lever upp till kravet om att tydliggöra för alla lärare vilka arbetsuppgifter som ska finnas i uppdraget och i vilken ordning de ska prioriteras. Därför överväger Arbetsmiljöverket att besluta om ett nytt föreläggande. En nyhet är att lärarnas hela arbetstid används som begrepp, alltså inte enbart den reglerade arbetstiden.

Astrid Norderfeldt, personalchef

LÄRA #1/2014

Läraren Malin Bergdahl finns hela tiden till hands. Ömer Güler funderar över hur man kan veta att en källa är tillförlitlig.

Vi behöver fler lärare! Lärarna är den absolut viktigaste faktorn för elevers lärande. Till och med år 2021

kommer utbildningsförvaltningen att behöva anställa cirka 3 000 behöriga grundskollärare, det vill säga fler än 400 lärare om året. Hur ska förvaltningen lyckas med detta? För att attrahera lärare och säkra en god kompetensutveckling för redan anställda, måste förvaltningen arbeta aktivt för att stadens skolor ska uppfattas som attraktiva arbetsplatser för nuvarande och framtida medarbetare. För att vara en attraktiv arbetsplats prioriterar utbildningsförvaltningen 2014 följande områden: •K ompetensförsörjning för att säkra framtida kompetensbehov •K arriär- och kompetensutveckling •A ktiv lönestrategi •S ystematiskt arbetsmiljöarbete

Verksamhetsplan & budget 2014 — Stöd till skolorna

Skolor skattar it-mognad

Enkät:

Under våren genomförs en självskattning av it-mognaden på sju pilotskolor. Till sin

hjälp har de ett självskattningsverktyg och stöd från central förvaltning. – Verktyget ger rektor en bild av nuläget för skolans it-mognad. Det ger också en vägledning till insatser för såväl rektor som lärare/arbetslag, säger projektledaren Mattias Olsson. Det är rektorn som avgör bredden på hur många som deltar på skolan. Det är ett unikt verktyg då det, förutom självskattningen, ger förslag på åtgärder för respektive skola utifrån skolans it-mognad. – Innehållet är väl förankrat internt med hjälp av ett antal grund- och gymnasieskolor. Det har dessutom stämts av med internationella och nationella experter, berättar Charlotte Dingertz, handläggare på ledningsstaben. Självskattningen bygger på de fem rubrikerna i it-strategin: Infrastruktur för ökad tillgänglighet, Förbättrad digital kompetens hos alla, Samarbete och kommunikation, Digitalt innehåll och Uppföljning. När pilotprojektet har utvärderats tar utbildningsförvaltningens ledning ställning till hur verktyget ska användas i stadens skolor.

Kompetensförsörjning Utbildningsförvaltningen står inför ett stort rekryteringsbehov av behöriga och kompetenta lärare. Det beror på ökat antal elever i kombination med lärarlegitimationsreformen och kommande stora pensionsavgångar. Utbildningsförvaltningen måste därför arbeta aktivt och långsiktigt för att höja läraryrkets status och attraktivitet och med lärares arbetsmiljö. En kompetensförsörjningsstrategi kommer att bli färdig 2014.

Sofie Abrahamsson, rektor på Ross Tensta gymnasium: – Det är ett ställe där klimatet är tillåtande och där man trivs. Där individen blir sedd och bekräftad. Alla har möjligheten att växa och människan är det viktigaste kapitalet. Det finns en gemensam värdegrund som genomsyrar allt och alla.

Mats Bolin, kökschef på Sofia skola:

Grundskolan, årskurs F—9, 2013—2021,

Gymnasieskolan, årskurs 1—3, 2013—

höstterminen. Prognos över antal

2021, höstterminen. Prognos över antal

elever, antal lärare, pensionsavgångar

och nyrekrytering för att bibehålla lärar

och nyrekrytering för att bibehålla lärar-

täthet.

– På en bra arbetsplats så arbetar man tillsammans. Man bemöter varandra på ett trevligt sätt. Det finns möjlighet till personlig utveckling genom att personalen får arbeta med olika moment. Man har ordning och reda och håller sina arbetstider.

Nyrekrytering

Lärartäthet

Antal elever*

Antal lärare**

Pensionsavgångar

Nyrekrytering

Lärartäthet

207

394

12,8

2014

15 478

1 330

11,6

5 348

215

418

12,8

2015

15 576

1 339

11,6

2017

72 635

5 666

227

369

12,8

2017

16 153

1 388

104

11,6

2018

74 136

5 783

232

349

12,8

2018

16 721

1 437

126

11,6

2020

76 234

5 947

239

307

12,8

2020

17 976

1 545

139

11,6

2021

76 992

6 006

241

300

12,8

2021

18 464

1 587

128

11,6

År

Pensionsavgångar

5 145

68 560

Antal elever* 65 952

2015

År

Antal lärare**

Victoria Kåberg, lärare på Sofia skola:

2014

*Siffrorna är hämtade från Swecos elevprognos 2012 och g äller höstterminen för redovisat år.

Vad är en bra arbetsplats för dig?

– En arbetsplats där det är öppet och högt i tak. Där jag kan tycka mycket om det mesta. Där vi hjälps åt och utvecklar verksamheten tillsammans. Där jag har roligt och trivs. Och där det finns en positiv attityd kollegor emellan. En tydlig ledare som släpper in andra är också viktigt.

**Antal lärare i LISA maj 2013 (exklusive modersmål) omräknat till heltidstjänster

LÄRA #1/2014

Verksamhetsplan & budget 2014 — Stöd till skolorna

Foto: björn tesch

INSP IRAT

ION LÄRA Stockholm Prisbelönta LÄRA vill ge kunskap, inspiration och lust. Här finns repor tage och personporträtt från stadens skolor. Dessutom nyheter om forsk ning och pedagogik.

Stockholmskällan Här får våra skolor tillgång till stadens kulturarv genom fotografier, tryck saker, kartor, filmer och konstverk. Om Stockholm genom tiderna.

Pedagog Stockholm Webbplatsen för Stockholms lärare erbjuder goda exempel i form av re portage och filmer från skolans värld. Dessutom ett trettiotal välbesökta lärarbloggar, kunskapsbank och programbank.

Kulan På kulan.se finns ett aktuellt, kvalitets granskat och sorterat utbud från Stockholms kulturaktörer riktat till lärare. Nya kulturmöten för barn och elever är målet. Arbetet utgår från stadens program för barn- och ung domskultur ”Kultur i ögonhöjd”.

LÄRA #1/2014

Lärares karriärutveckling Utbildningsförvaltningen har två tydliga karriärspår för lärare. Det ena är chefsspåret där lärare som vill kan vidareutveckla sig till arbetslagsledare, biträdande rektorer eller rektorer. De kommande åren väntar stora pensionsavgångar även för chefer. Utbildningsförvaltningen behöver därför arbeta med att identifiera och utveckla chefskandidater. Det andra spåret är karriärtjänster och forskning för lärare. Bland annat ska en långsiktig plan tas fram för hur regeringens beslut om fler förstelärare/lektorer samt karriärvägar ska förankras och verkställas. Staden förväntas under 2014 få statliga medel motsvarande drygt 600 förstelärare och antalet utökas sedan årligen till och med 2017.

Verksamhetsplan & budget 2014 — Stöd till skolorna

Stöd till rektorer frigör tid

Stöd vid sjukdom Attraktiva arbetsplatser har en god ar-

betsmiljö. Därför får varje grundskoleoch gymnasieområde en kontaktsjuksköterska för stöd vid sjukdom och rehabilitering.

Stöd till chefer Förvaltningens 550 chefer får stöd i rekrytering, kompetensförsörjning, utbildning och utveckling genom Chefsprogrammet. Alla nyanställda chefer ska under året gå ”Basutbildningen” en introducerande kurs som ger nödvändiga verktyg i det dagliga arbetet och stärker cheferna i arbetsgivarrollen.

550

chefer

— Rektorerna ska ha mer tid till att utveckla det pedagogiska arbetet, vara fysiskt närvarande och kunna delta i diskussioner om skolans undervisning, säger grundskoledirektör Håkan Edman. Bättre stöd från central förvaltning ska minska rektorernas administration och frigöra tid för att leda pedagogiskt arbete. – En enkät till rektorerna visade att rektorerna utför en mängd operativa arbetsuppgifter på en rad arbetsområden som det är svårt att hinna sätta sig in i. Vi anställer rektorer för deras kvalifikationer inom pedagogiskt ledarskap och ger dem s edan ett arbete med många andra arbetsuppgifter. Men under år 2013 har vi lyckats vända trenden med ”snuttifieringen” av rektorernas arbetsuppgifter, säger Håkan Edman. Ett antal workshops på områdena personal, upphandling och lokaler med rektorer och central förvaltnings stödavdelningar gav svar på i vilka frågor rektorerna ville ha mer stöd. – Exempelvis har de områdesansvariga personalkonsulenterna nu återkommande möten med ledningen på varje skola i området för att kunna ge ett mer proaktivt stöd. Vi har också infört en helpdeskfunktion för arbetsgivarrepresentanter. Vi utvecklar nya arbetssätt för att kunna ge rektorerna närmare stöd också i lokaloch ekonomifrågor. Rektorerna ska känna att de har en samarbetspartner som de kan ringa för att ta reda på vad som gäller i en specifik fråga. Upphandlingar är ett annat område som det är svårt att få rutin på. Det är något man gör sällan och det är lätt att göra fel. För att underlätta för rektorer håller upphandlarna på central förvaltning på att ta fram ett ramavtal för lokalvård. Det handlar om att utnyttja stordriftens fördelar, inte att ta ifrån skolorna rätten att besluta om hur man fördelar sina resurser, poängterar Håkan Edman. – Skolan får ”en påse pengar” att förfoga fritt över. Baksidan är att det kräver detaljkunskaper på en mängd områden. Det är det som våra stödavdelningar ska bistå med – utan att ta ifrån skolorna beslutanderätten. En annan viktig faktor för att rektorer ska kunna ägna mer tid åt pedagogiskt ledarskap, är att det administrativa stödet på skolorna stärks. – Många rektorer har ett klent administrativt stöd omkring sig. Skolorna behöver ett kvalificerat stöd för att möta de alltmer komplexa arbetsuppgifterna och jag rekommenderar att de anställer administratörer som är högskoleutbildade, avslutar Håkan Edman.

och kompetensutveckling redovisar lärare kompetens och legitimation i verk

Läs mer i utbildningsnämndens

tyget Koll. KOLL är ett verktyg för lärare att kartlägga sin kompetens. På så sätt

verksamhetsplan 2014

Koll på k ompetensen Alla elever ska ha behöriga och legitimerade lärare. För att underlätta planering

vet lärarna att deras närmaste chef vet vad de kan.

Den finns på intranätet respektive pedagogstockholm.se LÄRA #1/2014

Brevet

Vem älskar chefen? På alla arbetsplatser är chefen ett vanligt samtalsämne. De flesta har synpunkter på hur han/hon är, hur arbetet utförs och framför allt hur det ska utföras. Som chef ska man vara medveten om att man hela tiden värderas. Alla är överens om att chefer är viktiga. I skolans värld är rektor den vanligaste chefen. Samtidigt som jag säger att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för våra elever, brukar jag säga att rektorn är den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för våra skolor. Vi chefer borde fundera över och prata mer om vårt ansvar. Jag tycker att vi alltför ofta förklarar framgångar och motgångar med saker och ting som ligger utanför oss själva. Jag tror att vi mycket oftare ska tänka: det beror på mig och ingen annan. Detta förpliktar och kan kännas skrämmande. Samtidigt ger det mig som grundskoledirektör förutsättningar att påverka organisationens resultat och måluppfyllelse. På samma sätt kan rektorerna påverka skolans resultat och elevernas måluppfyllelse. Idag behöver våra rektorer lägga en stor del av sitt arbete på andra frågor än att driva och utveckla det pedagogiska arbetet. Det är en utveckling som har pågått de senaste 20 åren. Jag ser det som en av mina viktigaste uppgifter att vrida utvecklingen åt motsatt håll, att ge rektorerna större möjlighet att lägga tid och kraft på det pedagogiska arbetet. För mig är det också väsentligt att utveckla stödet till våra rektorer för att de ska kunna säkerställa att lärare har möjligheter att skapa goda lärmiljöer i våra skolor. När vi ska utveckla vårt arbete är det viktigt att vi förmår lyfta och ha fokus på allt det goda som görs. Men vi måste också våga ta itu med det som fungerar mindre bra. I vår organisation finns fortfarande en kultur som försvårar arbetet med att kritisk diskutera vår insats. Om vi inte självkritiskt kan titta oss i spegeln blir det svårt att komma framåt och skapa den bästa skolan för varje elev. Så vem älskar chefen? Det är inte lätt att vara chef och förväntningarna och kraven ökar ständigt. Och alla kan vi inte vara på topp hela tiden. Jag har många gånger fått frågan om vilka egenskaper jag ser som viktigast hos en chef. Det finns självklart många som är viktiga, men saknar man driv är det väldigt svårt att komma någon vart. Jag brukar sammanfatta det hela så här: • Var modig. • Lär dig välja och välja bort. • Skapa en positiv självbild. • Var alltid på väg. • Bli aldrig färdig. Vilka egenskaper tycker du är viktiga hos en chef? Gå in på Brevetbloggen på Pedagog Stockholm och berätta!

Håkan Edman

LÄRA #1/2014

Håkan Edman är grundskoledirektör i Stockholms stad sedan 2007. Han blev skol ledare vid 29 års ålder och arbetade därefter som områdeschef och verksamhetschef i Göteborg. Dessutom har han varit förvaltningschef i Botkyrka i nio år.

Nämnd & Nytt 496 personer Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

har laddat ner My Frosters utvecklingsartikel ”Kan Petter och hans fyra getter stärka och utveckla barnens språk?” på Pedagog Stockholm.

Settmässan 7—8 maj Registrera dig på www.settdagarna.se

Inspirera andra på Sett-mässan

480 barn har fått en ny skola Den 14 januari invigdes Lugnets skola i Hammarby sjöstad.

Färgglada ballonger vajade i luften när skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) klippte bandet och rektor Agneta Bodin-Söderström höll sitt invigningstal. – Det är kul att stå här idag när skolan är färdig. Men det är extra kul att ni barn är här. Utan er så hade vi inte byggt en ny skola, sa Agneta Bodin-Söderström. Lugnets skola har plats för 480 elever från förskoleklass till års-

Fler vill bli lärare Söktrycket till lärarutbildningarna inför vårterminen 2014 ökade med 27 procent. Det visar en rapport från Universitets- och högskolerådet. Det totala antalet förstahands sökande till samtliga program på universitet och högskolor i hela landet var 219 462 personer. Av dessa vill 7 260 i första hand bli lärare eller förskollärare, en ökning med 27 procent jämfört med vårterminen

2013. Majoriteten, 38 procent, vill bli förskollärare. Av resterande 3 173 förstahandssökande sökte 846 personer till grundlärarutbildningen F—3, 392 sökte till grundlärarutbildningen 4—6 och 132 personer sökte till grundlärarutbildningen, fritidshem. Ämneslärarutbildningen, F—9 hade 73 sökande och ämneslärarutbildning gymnasieskolan 456 sökande.

kurs 6. Skolan är byggd med ett pedagogiskt uterum på skolans tak och hemvister med pedagogiska ytor, hygienutrymmen och lärararbetsplatser där eleven tillbringar större delen av skoldagen. Skolan är den första i raden av 11 nya skolor som planeras och den första miljöklassade skolan i Stockholms stad.

Skolmat i topp Skolmat Sverige är ett webb baserat verktyg framtaget av forskare. Det är till för att utvärdera och utveckla kvaliteten på de måltider som serveras i skolor och kommuner. Under vårterminen 2013 var Askebyskolan och Loviselundsskolan bland de skolor i landet som placerade sig allra bäst.

Vill du medverka på Settmässan och berätta hur din skola integrerar IT i undervisningen? Hör av dig till Charlotte Dingertz, charlotte.dingertz@stockholm. se eller Claes Johannesson, claes.johannesson@stockholm.se. Sett (Scandinavian Educational Technology Transformation) är en mässa för inspiration om modernt lärande med hjälp av IT och samtidigt en mötesplats för lärare och skolledare. Utbildningsförvaltningen är en av arrangörerna. Årets mässa ordnas på Kistamässan den 7–8 maj.

”Jag kan inte tänka mig ett mer menings fullt yrke” Fredrik Renard är snart färdig utbildad lärare och har gjort sin VFU på Thorildsplans gymnasium. Läs mer på Pedagog Stockholm.

LÄRA #1/2014

Nämnd & Nytt Elevkonst sprider glädje på Danderyds sjukhus

Lästips:

Skrivboken Figurdikter, kollektiva sagor och textförvandlingar är några av idéerna som finns i ”Skrivboken”, ut given av Regionbibliotek Stockholm. Boken handlar om skrivande ur olika infallsvinklar och innehåller många konkreta tips på hur bibliotekarier och andra kan arbeta med skrivande tillsammans med ungdomar. I boken medverkar författare, bibliotekarier, pedagoger och unga skribenter. Redaktörer är Malin Isaksson och Pia Borrman. Boken kan laddas ner från www. regionbiblioteket.se.

Under hösten fick två avdelningar på Danderyds sjukhus utsmyckningar gjorda av elever på Östra Reals estetiska profil. – Budskapet har varit att skapa positiva minnen, optimism och glädje, för personalen, patienter och besökande, berättar Barbro Lennartsson, bildlärare på Östra Real.

72 000 personer besökte skolornas webbplatser under ett dygn i december 2013.

Låg internetanvändning i skolan Av svenska 12—13-åringar använder 23 procent internet i skolan mer sällan än en gång i veckan.

Bland 14–16-åringarna är motsvarande siffra 12 procent. Det visar undersökningen ”Eleverna och internet” som Stiftelsen för internetinfrastruktur har tagit fram. I stort sett alla svenska skolor har tillgång till internet, men fortfarande används internet mycket mindre i skolan än på andra platser. Rapporten visar att ungefär en fjärdedel av eleverna i åldrarna 12–19 år svarat att skolan aldrig tar upp hur de kan skydda sig på internet eller hur man granskar fakta. Det är stor skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller hur kunnig man känner sig om datorer. Störst är skillnaden bland elever i gymnasieåldern.

Lägsta siffran av åldersgrupperna har flickor i åldern 17–19 år, där 74 procent ser sig som datorkunniga, att jämföra med 96 procent av pojkarna. Pojkarna i denna åldersgrupp känner sig också mer kunniga än yngre pojkar. – Kontinuerlig användning av datorer skulle troligen minska de könsrelaterade skillnaderna i upplevda kunskaper, säger Kristina Alexanderson, chef för internet i skolan på Stiftelsen för internet infrastruktur. Stiftelsen för internetinfrastruktur är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av Internet i Sverige. Hela rapporten finns på www.internetstatistik.se.

Kinesiska får egen kursplan Anpassade kurs- och ämnesplaner för kinesiska införs från läs året 2014/15. Regeringen vill stärka k inesiskans ställning i skolan mot bakgrund av att kinesiska talas av mer än 1,3 miljarder människor och att Kina idag räknas som världens andra ekonomi. Eftersom kinesiska bygger på ett tecken system är språket svårare att lära sig än andra moderna språk. Därför har kurs- och ämnesplanerna för moderna språk anpassats till det kinesiska språkets särart och komplexitet. Kinesiska ger meritpoäng på samma sätt som övriga moderna språk.

LÄRA #1/2014

Snyggare dokument på nolltid! Gör snygga inbjudningar, affischer och tjänstedokument med stadens Wordmallar. Du hittar dem om du startar Word och väljer Arkiv > Nytt > Mina mallar och sedan fliken Stockholms stad.

Nytorpsskolan har bytt namn till Hammarbyskolan Från och med vårterminen har Nytorpsskolan bytt namn och är nu en del av Hammarbyskolan. Båda skolorna har varit F–6-skolor. Nu är planen att utvidga den nya Hammarbyskolan till en F–9-skola genom att fylla på med en årskurs per år i tre år. Med fler och fler barn i området är behovet av mer lokaler och på sikt ett högstadium stort.

Skolslussen för grundskolan Gymnasieslussen har bytt namn till Skolslussen. Skolslussens roll är att informera och vägleda inför skolval. Bakgrunden till namnbytet är att Skolslussen även ska vara till för elever och vårdnadshavare som har barn i förskoleklass och upp till årskurs 9. I första hand är målgruppen vårdnadshavare och elever i behov av särskilt stöd, både i fristående och i kommunala skolor.

Skolforskningen får eget institut Ett statligt skolforskningsinstitut inrättas i höst. Den nya myndigheten ska fokusera på forskning som kan höja kvalitet och resultat i undervisningen. Skolforskningsinstitutets roll ska vara att ge lärare och förskollärare bättre förutsättningar att kunna omsätta nationella och internationella forskningsresultat i praktiken genom ökad kunskap om effektiva metoder och arbetssätt. Ordförande i Skolforskningsinstitutets styrande nämnd blir professor Per Thullberg som tidigare varit generaldirektör på Skolverket.

Många tar efter Pedagog Stockholm Pedagog Stockholm, utbildningsförvaltningens webbplats för pedagogisk inspiration, är förebild för flera liknande sajter runt om i landet. Ett tiotal studiebesök har träffat redaktionen som startat ett nätverk för alla i landet som jobbar med sajter för pedagoger. I höstas lanserades Pedagog Värmland. Pedagog Malmö finns sedan ett par år tillbaka. Pedagog Östersund, Pedagog Huddinge och Pedagog Dalarna lanseras i vinter och fler är på gång. — Kul tycker vi! Och vilket bra stöd för utveckling av förskola och skola i Sverige, säger projektledaren Eva-Li Littorin.

Nämnd & Nytt

Ross Tensta gymnasium tilldelas Europeisk kvalitetsutmärkelse för språkundervisning 2013. Skolan får priset för sitt nyskapande och inspirerande arbete med bildanalys av bilderböcker i grupper med nyanlända elever i ämnet svenska som andraspråk. Projektet har utvecklats i nära samarbete med lärare på Östra Real.

Klastorpsskolan vann Legotävling Klass 5A på Klastorpsskolan vann tävlingen First Lego League i Stockholm i klassen för årskurs 4—6. First Lego League är en kunskaps- och tekniktävling som går ut på att få sin robot att utföra bestämda uppgifter. Klastorpsskolans lag, som var det enda Stockholmslaget i tävlingen, vann även ett pris för sin goda samarbetsförmåga.

Bibbla i världsklass För andra året i rad är Hjulsta grundskola utsett till Skolbibliotek i världsklass av fackförbundet DIK. På Hjulsta grundskola finns två bibliotek och två bibliotekarier: Ulrika Lindmarker och Cilla Dalén. – Bibliotekariens roll är central för att vi ska få informationskompetenta elever, säger Jenny Engström i DIK:s expertgrupp för skolbibliotek.

Mejla dina lästips till info.utbildning@ stockholm.se

Foto: ulrika runesdotter Carlsson

Språkutmärkelse till Ross Tensta

Eleverna Elen Isayas Abraham och Zahra Salami passar på att prata om Alice Munros litteratur med Nobelpristagarens dotter Jenny Munro.

Nobelpriset firades i Rinkeby

287,6 meritpoäng Snittbetyget för niondeklassarna på Höglandsskolan våren 2013 var högst i hela landet. Statistik från Skolverket

Traditionsenligt för 25:e året i rad firades Nobelpriset i litteratur av Rinkebyskolan. Åttondeklassarna bjöd på en resa i författaren Alice Munros fotspår. — Välkommen till Rinkeby, hälsade eleverna på sju olika språk till Jenny Munro, Alice Munros dotter som fanns på plats. Eleverna hade förberett sig genom att läsa och arbeta med Alice Munros böcker och gjort teckningar för att beskriva novellen ”Kungligt stryk” ur novellsamlingen ”Tiggarflickan”. — Mamma hälsar att hon är väldigt rörd och stolt över att ni alla lagt ner så mycket arbete på hennes böcker, sa Jenny Munro. Eleverna hade också lärt sig om Alfred Nobel. Med bildspel, texter och ord berättade de om Alfred Nobel, hans liv och hans gärning på både svenska och engelska. Som avslutning bjöds det på en buffé med baklava, lussebullar och annat gott.

Lästips:

Högre betyg i Stockholm Betygsresultaten i de kommunala skolorna i Stockholm har förbättrats under den senaste tioårsperioden. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ökade från 215,4 år 2003 till 222,9 år 2013. Andelen som uppnått målen i samtliga ämnen ökade under samma period från 73,6 procent till 76,1 procent. Andelen behöriga till ett nationellt program sjönk något under tioårsperioden, från 88,6 procent till 87,7 procent.

Läraren — från ensamvarg till lagarbetare Ladda ner Mats Lundströms magisteruppsats ”Läraren — från ensamvarg till lagarbetare — en studie av hur lärarrollen har definierats och förändrats i grundskolans läroplaner från 1962 till 2011” på Pedagog Stockholm. Mats Lundström är rektor på Sjöängsskolan.

Satsning på bättre läsförståelse Regeringen satsar 300 miljoner kronor på att utbilda lärare i effektivare metoder i läsning och skrivning. Läslyftet, som satsningen kallas, görs mot bakgrund av att svenska elevers läsförståelse försämrats under 2000-talet enligt undersökningarna Pisa och Pirls. I första hand omfattas svensklärare i grundskolan och gymnasieskolan men även lärare

i förskoleklass. Lärarna ska få tillgång till fler metoder för att kunna individanpassa undervisningen i större utsträckning och stödja elevernas läs- och skrivutveckling på ett bättre sätt. Lässatsningen ska bygga på kollegialt lärande och särskilt utbildade handledare. Läslyftet påbörjas läsåret 2014/15 och införs i större skala från läsåret 2015/16.

Spetsutbildning i matematik Skolverket har beslutat att ytterligare sju grundskolor i landet får delta i försöksverksamheten med riksrekryterande spetsutbildning i årskurs 7—9, däribland Sturebyskolan och Engelbrektsskolan som båda får spetsutbildning i matematik. Totalt bedriver 25 grundskolor riksrekryterande spetsutbildning. Spånga grundskola startade i höstas sina spetsutbildningar i matematik, biologi, fysik och kemi. Syftet med spetsutbildningen är att ge eleverna möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och få en särskild fördjupning inom det eller de ämnen som utbildningen är inriktad mot. Varje skola får ta emot högst 30 elever per årskurs under fem år från Skolverkets beslut.

LÄRA #1/2014

Unik kampanj mot främlingsfientlighet Hej Sverige är ett projekt framtaget av Friends och FN:s flyktingorgan. Syftet med denna kampanj är att bidra till en trygg och inkluderande skola, med respekt för alla barns lika värde, bakgrund och historia. Projektet erbjuder pedagogiskt och kostnadsfritt material till alla elever i högstadiet.

Detta får skolor kostnadsfritt: • Seriealbumet Vi ska ses igen, Sanam som gestaltar och dramatiserar den långa och farliga flykten som en 14-årig pojke gör på egen hand från Afghanistan till Sverige - Kartago förlag.

Boka och beställ: www.hejsverige.nu

• Kortfilmen Krigsduvor om flykt, separation och längtan av Zanyar Adami. • Teaterföreställning och föreläsning som riktar sig till årskurs 8 och tar upp frågor om utanförskap och identitet i mötet med skolan, att ha flykt i bagaget och vara ny i en grupp, att få vara sig själv oavsett bakgrund. Manus av Shebly Niavarani. • Lärarhandledning med underlag för att jobba mer djupgående med klassen gällande frågor om fördomar, identitet och att vara ny. Finansieras av: I samarbete med: SVENSKA

POSTKOD LOTTERIET