LÄRA Stockholm #1 2015 by Info Utbildningsförvaltningen

LÄRA

#1/2015 STOCKHOLM

Titte Kjellberg

Fullt fokus på idrotten Inkludering av autistiska elever | Lång intervju med nya skolborgarrådet Skolan med 100 procents behörighet | "Synd och skam att vi inte lärt oss"

Känner du årets lärare? I vår delas återigen priser ut till Stockholms skickligaste lärare. Vi vill belöna den grundskole- respektive gymnasielärare samt de lärarlag som genom kunskap och kreativitet gjort mest för att utveckla under visningen under året. Det är du som rektor som nominerar, så börja fundera redan nu.

Läs mer på pedagogstockholm.se

Foto: ulrica zwenger

I N SP I RATION OCH I N FO RMATI O N F RÅ N U T B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

STOCKHOLM #1/2015 Vinnare av Svenska Publishingpriset 2009, 2011 och 2013.

LÄRA Stockholm ges ut av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@ stockholm.se. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se. Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Annika Hedås Falk, Timothy Tore Hebb, Agneta Berghamre Heins, Helene Lumholdt, Monika Sidén, Ann Turlock, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård.

Ansvarig utgivare: Ann Hellenius.

illustration: woo / mia nilsson

ISSN 1654-7330. Upplaga: 15 900 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

Det blir fler nyanlända elever i våra skolor än tidigare – och nya rutiner när det gäller både mottagande och undervisning.

Som inkluderingspedagog kan Frida Paulsson göra det möjligt för autistiska elever att gå i en vanlig grundskoleklass.

Foto: robert blombäck

Tryck: Östertälje Tryckeri AB, Stockholm, 2015.

Foto: ulrica zwenger

Grafisk form: b-e-r-g.se

”Jag vill göra skolan till en allmän angelägenhet. Det är förödande för läraryrkets attraktivitet om skolan uppfattas som en tjänsteproducent som kunder ska hålla på att klaga på”, säger det nya skolborgarrådet Olle Burell (S) i en lång intervju.

Stockholms stads kultursatsning Kul 1415 riktar sig även till skolan. Klass 9E på Alviksskolan har gjort en egen bok.

Dessutom ... Omslag: Försteläraren Titte Kjellberg, Rinkebyskolan, fotograferad av Robert Blombäck.

Skolan där tekniken genomsyrar allt

Hon håller jämna steg med eleverna

Nyanlända elever behöver utmaningar

Gymnasiemässa med mersmak

Krönika: ”Vad har skett på hundra år?”

Enkät: Vilken utbildning ska du välja?

Adam Seid Tahir, 19, gillar sina lärare

”Nu behövs läraren ännu mer”

Nätverksträffar ger professionellt stöd

”Brevet” av Lena Holmdahl

Dags för programmering i skolan

Nämnd & Nytt

VÄLSKÖTT SKOLA

”Vi har både studiemotiverade elever och engagerade föräldrar, så det gäller att leva upp till de höga förväntningarna”, säger rektor Gunilla Olsson.

Högsta behörighet Årskursvisa arbetslag, erkänt engagerade lärare och ett alert elevhälsoteam är några av förklaringarna till Rålambshovsskolans framgångar. Följ med till skolan där tekniken genomsyrar alla ämnen och 100 procent av eleverna nådde gymnasiebehörighet under förra läsåret.

LÄRA #1/2015

VÄLSKÖTT SKOLA

LÄRA #1/2015

VÄLSKÖTT SKOLA

LÄRA #1/2015

VÄLSKÖTT SKOLA

Vi har erkänt duktiga och engagerade lärare som är intresserade av att göra undervisningen ännu bättre.

TEXT: Ingela Ösgård FOTO: björn tesch

U Ulrik Nuottaniemi — förstelärare i teknik på Rålambshovsskolan.

lrik Nuottaniemi håller teknik lektion med Rålambshovsskolans klass 9B. – Tänk på att det ska vara lätt att byta batterier och att det bara är lysdioderna och eventuella touch knappar som får synas! Och löd först, innan ni sätter dit pulsgeneratorn, den är värmekänslig. Två och två jobbar eleverna med att bygga en digital tärning. Många är redan färdiga med det som får tärningen att fungera, det vill säga: du trycker på en knapp och slump mässigt visar lysdioderna mellan en och sex prickar. Nu ska innanmätet med kretskort, ihoplödda trådar, pulsgenerator, batterikon takt med mera få ett presentabelt yttre. Elev erna får välja själva och Ulrik Nuottaniemi går runt och instruerar och ger goda råd. Två pojkar mäter noggrant, klipper och klistrar med hjälp av kartongpapp ihop en klockstapel med lysdioderna synliga i stäl let för själva klockan. Två flickor bygger en jultomte med säck. I säcken syns lysdioderna, och så ska det bli en text vid tryckkontakten: ”Så här många julklappar får du!” En annan pojke lyckas bara få antingen en eller fem lysdioder att lysa på tärningen. Ulrik Nuottaniemi vickar på de fastlödda sladd

bitarna och upptäcker att några sitter alldeles för löst. – Det blir för dålig kontakt, de måste lödas om. Ulrik Nuottaniemi är förstelärare i teknik. edan snart två år är Rålambshovsskolan S en diplomerad teknikskola. Det innebär att skolan har genomgått Tekniklyftet, ett fort bildningsprojekt på Vetenskapens hus. Bland annat har han och några kolleger tagit högsko lepoäng på KTH och flera lärare har deltagit i olika teknikseminarier. – Vi har beslutat att tekniken ska genomsy ra alla ämnen, fastslår skolans rektor Gunilla Olsson, själv språklärare i grunden men med ett stort teknikintresse. Teknik gör eleverna mer samhällsmedvet na, menar hon. – Överallt i samhället behövs tekniken: inom medicinen, pedagogiken, inom hem tjänsten med robotar och så vidare. Skolans elever deltar också flitigt och hål ler sig väl framme i nationella tekniktävlingar som Future City och Teknikåttan. Inte minst satsningen på teknik har inneburit att samtliga elever i årskurs 9 förra läsåret blev behöriga till gymnasieskolans naturvetenskap >> LÄRA #1/2015

VÄLSKÖTT SKOLA

Det här innebär att eleverna själva blir aktiva och har en god insikt i sina studier.

>> liga och tekniska program (genomsnittet för

hela Stockholm var 84 procent). – Fantastiska lärare! svarar Gunilla Ols son snabbt på frågan om vilken som är den främsta förklaringen till att det gått så bra för skolan. – Vi har erkänt duktiga och engagerade lä rare som är intresserade av att göra undervis ningen ännu bättre. De fortbildar sig, deltar i seminarier och åker på konferenser både i Sverige och utomlands. Men det finns förstås en rad andra förklaring

”Många elever ehärskar inte Word b eller Powerpoint och kan inte ens mejla”, konstaterar Ulrik Nuottaniemi och Kim Pettersson som längtar efter 1:1-satsningen.

LÄRA #1/2015

ar till att skolan lyckats så bra – och det mesta handlar om hur arbetet kring eleverna är or ganiserat. Rektorn nämner först det förebyg gande arbetet. Skolans elevhälsoteam, som består av henne själv, biträdande rektor, specialpeda gog eller speciallärare, skolsköterska, kurator och studie- och yrkesvägledare, träffas varje vecka. – Det första tecknet på att något inte står rätt till är om en elev har hög frånvaro. Efter som elevhälsoteamet träffas ofta kan vi rea gera snabbt på en sådan signal och sedan kon tinuerligt följa upp hur det går. En annan förklaring är de årskursvisa ar betslag som Gunilla Olsson införde när hon började som rektor för fem år sedan. – Också det gör det lättare att ha koll på hur det går för eleverna. Dessutom blir det enk lare för lärarna att jobba ämnesövergripande och att ha studiecirklar ihop. Med alla elever i samma årskurs kan arbetslaget improvisera; lärarna kan bryta schemat och till exempel göra ett studiebesök. På skolan finns fyra arbetslag med vart dera tio till tolv lärare som i stor utsträckning rår sig själva. De fyra arbetslagsledarna ingår tillsammans med rektor och de två biträdande

VÄLSKÖTT SKOLA

rektorerna i skolans ledningsgrupp som träf fas varje måndag morgon. Sedan några år har Rålambshovsskolan också elevledda utvecklingssamtal. Hela ar betslaget är med när eleverna, inte mer än 15 vid varje tillfälle, hälsar sina föräldrar väl komna till samtalen och presenterar hur långt de har kommit i sitt skolarbete. Innan mötet med föräldrarna har lärarna signerat elever nas arbete som utgör underlag för samtalet. – Det här innebär att eleverna själva blir aktiva och har en god insikt i sina studier. För äldrarna brukar också uppskatta att få träffa alla lärare och inte bara mentorn, summerar Gunilla Olsson. Inne i personalrummet berättar Kim Petters son, arbetslagsledare i årskurs 6 och lärare i svenska/SO, att också skolans yngsta elever har klarat av att tillsammans med lärarna för bereda och sedan leda utvecklingssamtalen. Både Kim Pettersson och Ulrik Nuottanie mi, som sluter upp efter en avslutad lektion, lovordar arbetet med formativ bedömning. – Vi lärare är också bra på att dela med oss till varandra. Tillsammans kan vi hitta me toder för att exempelvis få eleverna att förstå kunskapskraven och hur de själva ligger till. Sådant driver pedagogiken framåt, säger Kim Pettersson och berättar att han brukar låta eleverna arbeta i grupp och gemensamt kom ma fram till svar. – Nu håller vi till exempel på med stor maktstiden och då kan jag ställa frågan till grupperna varför Gustav II Adolf var så an gelägen om att erövra länderna. En grupp kommer kanske fram till ett skäl som de kan förklara, medan en annan grupp lyckas redo göra för tre olika skäl. På så sätt blir eleverna medvetna om vilka kunskaper som kan krävas för olika betygssteg.

Herman Forslund i 9B löder ihop trådar till lysdioderna på kretskortet.

Ulrik Nuottaniemi nämner tävlingen Future City som exempel på hur lärarna arbetar äm nesövergripande. – Med datorspelet Minecraft får eleverna planera en stadsdel med hus, gator, energiför sörjning och så vidare. Sedan ska de bygga en modell över staden och allt ska presenteras som en film och muntligt och skriftligt. Här ingår både teknik, samhällskunskap, bild och svenska. Rålambshovsskolan har börjat ta fram en handlingsplan för ökad digitalisering. Ett hett önskemål från både rektor och lärare är en 1:1-satsning. – Men så stort är inte läromedelsanslaget att varje elev kan få en dator, vi får börja med att förse en årskurs med egna datorer, säger Gu nilla Olsson och verkar ändå full av tillförsikt inför framtiden. n

Tilda Adrian (till vänster) och Elvira Svenheim Paldanius hjälps åt att trycka fast en pulsgenerator.

LÄRA #1/2015

NYANLÄNDA ELEVER

” Hela skolans angelägenhet” Nyanlända elever stod i fokus för en heldagskonferens i Stockholm i december. En av föreläsarna var Jenny Nilsson Folke, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. — Övergången till ordinarie klass är den svaga länken. Här krävs en strategi för att nyanlända elever ska vara allas ansvar, sa hon. Stockholms stads skolor kommer att ta emot fler nyanlända elever än tidigare under de närmaste åren. Konferensen kan ses som ett startskott för nya rutiner när det gäller både mottagande och un dervisning av nyanlända elever i Stock holms kommunala grundskolor. Grund skolechefen Lee Orberson presenterade rutinerna i korthet. Bland annat ska en första bedömning av elevens kunskaper göras inom 15 dagar och tiden i förbere delseklass bör vara högst ett år. – Nyanlända elever har samma rätt till undervisning som andra elever. Varje avsteg kräver underlag och beslut av rek tor, sa Lee Orberson och berättade att ett stödmaterial till skolor finns på webb platsen Pedagog Stockholm. Han lämnade sedan ordet till några lä rare som arbetar med nyanlända elever. 10

LÄRA #1/2015

En av dem var Sirirat Gustafsson från Språkcentrum, modersmålslärare och studiehandledare, som berättade vad som krävs för att studiehandledning på modersmålet ska lyckas: – Tillräckligt med undervisningstim mar, gott samarbete med lärare och an svariga på skolan. Sirirat Gustafsson förklarade att studie handledning är mer än att översätta ord. Elever från Asien har till exempel läst om andra världskriget ur ett annat perspektiv än det som lyfts fram i svensk skola. – Jag brukar ta fram material och visa filmer om andra världskriget på thai ländska, sa Sirirat Gustafsson. Eftermiddagen ägnades åt resultat från

forskningsprojektet ”Nyanlända och lärande” vid Stockholms universitet. Mo nica Axelsson, professor i tvåspråkighet och svenska som andraspråk, belyste hur undervisning för nyanlända elever kan organiseras. – De nyanlända eleverna är hela skolans angelägenhet och stöttning i ordinarie ämnesundervisning bör vara i centrum, sa hon och uppmanade skol ledarna att skapa tid för samarbete mel lan lärare. Genom att utgå från cirkel modellen, som många känner till via

Pauline Gibbons’ böcker, kan lärare bidra med sina olika kompetenser. – Ämneslärare är ofta duktiga på att förklara ämnesord, men de behöver även arbeta med hur ämnet struktureras språkligt. Där är lärarna i svenska som andraspråk experter. Till sist talade Jenny Nilsson Folke om sin kommande avhandling där hon utifrån nyanlända elevers egna röster beskriver tiden från förberedelseklass till ordinarie klass. Eleverna i undersök ningen menade att förberedelseklassen präglades av tillitsfulla kontakter med lärare och andra elever, vilket gav en social trygghet och möjlighet att lära sig svenska. Däremot saknade de möjlighet att läsa mot betyg i fler ämnen. När de började i ordinarie klass blev det inte alltid som de tänkt sig. De hamnade i en tillvaro på marginalen – var tysta, vågade inte ställa frågor och tonade ner allt som var utmärkande, som det egna modersmå let. Särskilt otryggt var det i matsalen, på idrotten och i korridoren. Jenny Nilsson Folke fann en tydlig gräns

dragning mellan den förberedande och ordinarie undervisningen, som bland annat kunde yttra sig i att de nyanlända

illustration: woo / mia nilsson

VI VAR DÄR

Viktigt att nyanlända får utmaningar Särskilda undervisningsgrupper, nyanlända elever och yrkesprogrammen med flest avhopp. Det var några av de ämnen som behandlades under Skolinspektionens dag i Stockholm i november. Fokus låg på hur huvudmän och skolor kan utveckla sitt arbete utifrån aktuella granskningar.

eleverna inte hade tillgång till datorer i samma utsträckning som övriga elever. – Förberedelseklassen förknippades med en lägre status. I kontakt med den svenska skolan upplever sig vissa ny anlända elever tillhöra invandrargrup pen och placeras längst ner i skolans statushierarki. De båda biträdande rektorerna Åsa Bölin och Anna Bergman från Klas torp-Essinge skolor uppskattade kon ferensen. – Jag tar med mig tankar om makt strukturer och hur vi jobbar, tänker och formulerar oss kring det, sa Åsa Bölin och fick medhåll av Anna Berg man: – Jag är inkörd på ett normkritiskt förhållningssätt och ser att det här går hand i hand med likabehandlingsarbe tet och värdegrunden. Vi måste ha med elevperspektivet. Det är lätt att tappa det. n Annelie Drewsen

Läs om de nya rutinerna, ladda ner en kunskapsöversikt och ta del av stödmaterialet på www.pedagogstockholm.se/ nyanlanda.

Under 2014 granskade Skolinspektionen bland annat särskilt stöd i särskild un dervisningsgrupp, vilket undervisnings råd Anna Wide berättade om. Elever i särskild undervisningsgrupp har många gånger haft en kaotisk skolsituation tidi gare och ofta får föräldrarna driva sina barns stödbehov. – Att identifiera och åtgärda elevernas behov av stöd är rakt igenom skolans an svar, betonade Anna Wide. Under placeringen i särskild grupp förbättrades såväl betygen som närva ron och den sociala situationen i skolan. Skolor behöver dock utveckla återgång en till den ordinarie klassen med fokus på inkludering. Specialpedagogiska skolmyndighetens

generaldirektör Greger Bååth berät tade om två nya satsningar. På söktjäns ten www.hittalaromedel.se kan lärare finna läromedel som passar i specialpe dagogiska sammanhang. Den är under uppbyggnad men går att använda redan nu. Myndigheten har även tagit fram ett webbaserat självvärderingsverktyg för tillgänglig utbildning där skolor och ar betslag kan värdera den egna skolan och få underlag för en handlingsplan. – Vår erfarenhet är att om man lyckas bra med eleverna som har störst behov, då lyckas man bra med hela skolans ar betsuppgift, sa Greger Bååth. Förra året granskade Skolinspektio nen även utbildningen av nyanlända elever. – En sak som framträder tydligt är att många nyanlända elever upplever att de förlorar tid och kunskaper under de första åren i skolan, sa utredare Andrés Brink.

Det som kännetecknar en god under visning av nyanlända elever är att de får både utmaningar och stöttning i alla ämnen. – När lärare förmår anpassa undervis ningen, ge stöd och skapa en stimuleran de och utmanande undervisning, lyckas de också ta tillvara motivationen som många nyanlända elever kommer med. Elever som får möta den typen av under visning växer som människor. En annan viktig faktor för att nyan lända elever ska utveckla sina kunskaper är att de får studiehandledning på sitt modersmål. – Det är en rättighet eleven har och det finns ingen tidsgräns. Vi litar på att lärare och rektorer kan göra en kvalifice rad pedagogisk utredning av elevens be hov, och en resursfördelning efter det. Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolinspektionen, berättade om en granskning av de yrkesprogram som har flest avhopp. Var fjärde elev där slutför inte sin utbildning inom fem år. Elev ernas uppfattning om utbildningen på yrkesprogrammen är tudelad. De har hög motivation för yrkesämnena men svårt att förstå varför de ska läsa de gymnasiegemensamma ämnena. – På flera av programmen lägger man undervisningen i de gymnasiegemen samma ämnena på för låg nivå. Elever på yrkesprogrammen upplever inte att de kan få utmaningar. Samtidigt sätts särskilt stöd ofta in för sent eller inte alls, vilket delvis kan för klaras med att information om eleven inte förs vidare från mentorn till andra lärare eller elevhälsoteamet. Tommy Lagergren beskrev vad som behöver göras: – Organisera utbildningen efter elev ernas behov, gör kopplingen mellan gymnasiegemensamma ämnen och yrkesämnen tydlig, ge särskilt stöd tidigt och ha höga förväntningar. Förtroende fulla relationer mellan elever och lärare i alla ämnen är också viktiga! n Annelie Drewsen

LÄRA #1/2015

Foto: Ulrica Zwenger

INKLUDERANDE SKOLA

Se eleven här och nu! Kan autistiska elever gå i en vanlig grundskoleklass? Kungsholmens grundskola har stor erfarenhet av att inkludera elever med autismspektrumtillstånd — och pedagogerna upplever att de har blivit bättre på att se varje elev i klassen utifrån vars och ens individuella behov. Livia, åtta år, går i första klass och håller sig nära sin inkluderingspedagog Frida Paulsson. Livia skrattar och skojar med henne, drar henne i armen och undrar hur gammal jag är. – Gissa? säger jag. – 85, säger hon och ler pillemariskt. Sedan berättar hon att det bästa hon vet i skolan är matematik och idrott och att leka kull med kompisarna Astrid och Katrin. Och så ger hon fotografen en stor kram, varpå hon känner efter att håret ligger som det ska. Kungsholmens grundskola har stor er

farenhet av att inkludera elever med autismspektrumtillstånd (AST) i vanliga grundskoleklasser, alltså inte i grundsär skoleklasser. Här har man utvecklat ett sätt att arbeta som andra skolor, som inte är så vana, kan lära sig mycket av. – Det handlar i botten om tydliggö rande pedagogik, förklarar Livias lärare Sofia Malmqvist, som tidigare varit lärare för elever med särskilda behov. Hon pekar mot den stora vita skriv tavlan där hon i hörnet varje morgon noggrant skriver upp och går igenom vad eleverna ska göra under dagen. Livia har sina egna tydliga och kon kreta mål med undervisningen och då jobbar hon delvis på egen hand och 12

LÄRA #1/2015

i bland med stöd från Frida Paulsson. Hon läser efter grundsärskolans läro plan. – Men hon är också med de andra i klassen, utan att undervisningen ändras för hennes skull. Jag måste hela tiden tänka på att det varken får bli för lätt eller för svårt för henne när hon arbetar utifrån sina tydliga mål. Det är då hon utvecklas, säger Sofia Malmqvist. Så ibland delas klassen in i grupper efter hur motiverade alla elever är och hur väl de presterar, och då har Livia en naturlig plats i en av grupperna. – Även den övriga klassen tycker om att de ibland får arbeta i grupper på det här sättet. Då kan de hjälpa och stödja varandra när de befinner sig ungefär lika långt fram i lärandet, säger Sofia Malm qvist, som dessutom upplever att hon blivit duktigare på att se varje individ i klassen när det är så viktigt att se Livia och hennes utveckling. En förutsättning för att Livia ska utveck

las på bästa sätt, att hon kan inkluderas i klassen och lära av sina kompisar, är att lärarna hela tiden vet var hon be finner sig i sin utveckling. Därför görs det större utvärderingar var fjärde till sjätte vecka som till stor del bygger på verksamhetsledaren och handledaren Roxanna Rosius 90 till 120 minuter långa observationer. Även Sofia Malm qvist och Frida Paulsson bidrar då, lik som föräldrarna. Det kan handla om att göra större och mindre förändringar, för även ett till sy nes litet problem kan få stora konsekven ser för elever med autism. Den som har >>

INKLUDERANDE SKOLA

Inkluderingspedagogen Frida Paulssons relation till Livia handlar till stor del om att se när hon kan klara sig själv. Ibland utvecklas Livia bäst på egen hand med sina kompisar.

LÄRA #1/2015

INKLUDERANDE SKOLA

>> svårt att vänta på sin tur eller lyssna på

andra kan också få svårt att bli en del av sociala sammanhang. Och den viktigaste träningen är just den som sker naturligt tillsammans med andra barn. – Jag stöttar henne att inkluderas i olika, mindre grupper genom att skapa relationer mellan henne och andra. Vid lekfulla aktiviteter går det bäst. Jag har följt Livia i snart ett år och hon har fått kompisar att leka med både i skolan och på fritiden, säger Frida Paulsson.

Hon deltog i den nästan två månader långa kartläggningen innan Livia bör jade i den vanliga grundskoleklassen, eftersom det gäller att känna till alla förmågor och svårigheter i detalj för att man ska kunna utforma en individuell utvecklingsplan som sedan blir grunden. – Det handlar om att pröva sig fram och vara beredd att misslyckas för att kunna göra rätt, eftersom varje elev med autism självklart är unik. – Livia har till exempel fått börja lära sig att hitta olika ord som ofta används i texter. Det gör vi för att hjälpa henne att läsa bättre. Hon får också skriva på en Ipad nu i början eftersom hon har lite svårt för att skriva för hand. Men hon blir verkligen bättre på det fort, säger Sofia Malmqvist. Livia står bredvid och lyssnar nog grant på vad de båda pedagogerna pra tar om; det är tydligt att hon tar in deras

INKLUDERING Forskaren Ulla Alexanderssons bästa råd för inkludering: ■■Det krävs långsiktig planering för att göra specialkunskapen till alla lärares kunskap. ■■Anpassa undervisningen efter den enskilda elevens behov. Det går att utnyttja digitala medier på många olika sätt. ■■Lyssna på eleven! Många vill inte känna sig annorlunda och marginaliserade. ■■Ta hjälp för att hitta de bästa lösningarna för din elev med autism. Du kan beställa rapporten ”Stödjande strukturer — en fallstudie om hur skolor möter elever inom autism” kostnadsfritt via www.spsm.se.

information, gör som de säger när hon ska, samtidigt som hon känner sig trygg med dem. Hon tycker om att hålla dem i handen, medan de ger henne beröm och andra sorters positiv förstärkning. – Vi diskuterar hela tiden och stämmer av varje vecka om mindre anpassning ar som behöver göras. Då kan vi också Foto: Ulrica Zwenger

Som pedagog försöker hon hålla sig un dan så ofta hon kan för att låta Livia ar beta och klara saker själv, på egen hand hitta nya sätt att utvecklas. – Så fort jag kan tar jag ett steg bakåt, men jag ger också individuellt stöd inför uppgifter där det behövs. Den psykologiska och beteendeinrik tade arbetsmetod som de använder, til� lämpad beteendeanalys (TBA), går ut på att se när en elev med autism behöver lära sig specifika beteenden för att kun na utvecklas vidare på andra områden. Med en gedigen och utprövad struktur runt elevens lärande blir det betydligt lättare att lyckas.

Frida Paulsson fick handledning av psykologer och specialpedagoger, vilka är tränade i TBA, samt logopeder vid landstingets Autismcenter för små barn på sin förra arbetsplats. Nu får hon det av verksamhetsledaren Roxanna Rosius.

Läraren Sofia Malmqvist förklarar för Livia vad hon ska göra på den här lektionen. Det strukturerade lärandet är grunden för att nå framgång.

LÄRA #1/2015

Foto: Ulrica Zwenger

krönika

signerat: ANNIKA HEDÅS FALK

Synd och skam att vi inte lärt oss mer

”När det är så viktigt att se Livia och hennes utveckling, blir man också bättre på att se de andra eleverna”, säger Sofia Malmqvist.

förbereda Livia på förändringar, säger Frida Paulsson. Nyligen kom en rapport ut från Spe cialpedagogiska skolmyndigheten, ”Stödjande strukturer”, där forskaren Ulla Alexandersson vid Göteborgs uni versitet har undersökt hur elever med autism inkluderas på ett framgångsrikt sätt i vanliga grundskoleklasser. – Min forskning visar att alla som arbetar med elever med autism måste få den kunskap som krävs för att kunna lyckas. Även rektorers kompetens är viktig. Då är det bra att ha en extern handledare med gedigen kunskap som kan stödja arbetet. Ulla Alexandersson rekommenderar

riktad handledning till både klasslärare och specialpedagoger, vilket är en möj lighet som många skolor missar. – En viktig aspekt är att verkligen lyssna på hur den enskilda eleven vill ha det. Det är ett villkor för att möta dess unika behov bättre. Här ingår också att till exempel erbjuda en lugn reträttplats eftersom barn och ungdo mar med autism behöver lugn för att orka med skoldagen. Vilken utmaning är viktigast?

– Att se eleven här och nu, svarar hon snabbt. n Timothy Tore Hebb

kolans verksamhet ska en ligt lag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfaren het. Hur hade skolan sett ut i dag om vi hade tillämpat det i större utsträckning de se naste hundra åren? Om du tittar in i ett klassrum 2015 och jämför med ett klassrum 1915 så finns det några uppenbara skillnader. Rottingen är borta och datorn är här. Någon liten skill nad finns det även i pedagogiken, män niskosynen och förutsättningarna – men i stort är allt sig likt. Man behöver inte ha snöat in på science fiction för att fundera över hur vi kunde ha haft framtidens skola redan nu om vi hade satsat mer på forskning om lärande, skolmiljö, ledarskap i klassrum met, IT, specialpedagogiska verktyg och ämnesdidaktik. Och tänk om vi förmått omsätta forskningsrönen i skolans var dag. Hur hade skolan sett ut då? Utbildningen kanske hade varit desig nad för att möta, motivera, inkludera och stimulera varenda elev oavsett bakgrund, diagnos, arbetstempo eller hemförhål landen. Redan i dag ska samtliga elever enligt skollagen ges ”den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling”, men den skrivningen är svensk skola så långt ifrån att uppnå att det faktiskt är synd och skam. En jämförelse med läkaryrket ger lite perspektiv. Vad har skett på hundra år inom medicinsk forskning och hur har det påverkat läkarnas yrkespraktik? Är det samma metoder, samma utrustning och samma resultat som 1915? Knappast. Men i skolan plockar vi fortfarande fram sågen och amputerar benen på eleverna. Eller okej, inte riktigt. Men nog borde vi kunna kompensera för elevers svårig heter i större utsträckning än vad som

sker i dag. Med bättre tillämpning av forskning, en inkluderande pedagogik, riktade och välgrundade metoder, ade kvata resurser och moderna verktyg bor de vi faktiskt kunna lyfta varenda elev. Tiden är ett ständigt dilemma. Hur ska jag som rektor balansera lärarnas uppdrag så att det blir rimligt? Jag lyckas inget vidare med det just nu. Ambitioner na är alldeles för höga för verkligheten och många blir stressade. Den situatio nen tror jag inte är unik för min skola; skolpersonalens arbetsmiljö, villkor och arbetsbelastning är en nationell angelä genhet som måste lösas. Framför allt om man på allvar vill höja skolresultaten och få fler att vilja bli lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Om forskningsresultat ska få fäste i skolans vardag måste pedagogerna ha tid, lust och möjlighet att läsa in sig mer, ta till sig resultaten och förmå omsätta dem i praktiken. I dag är kompetens utvecklingstiden intecknad av många måsten. Visst har vi peppande föreläs ningar om formativ bedömning, läslyft, mattelyft och utbildningar om digitala verktyg. Men räknas verkligen uppack ning av nya läroböcker eller schema läggning ihop med fritidshemmet som kompetensutveckling? Vi måste komma på bättre sätt att verkligen få forskningsrönen att landa i skolans vardag. Annars kommer vi att stå och amputera benen på några av eleverna i hundra år till.

Annika Hedås Falk är rektor på Sofia skola

LÄRA #1/2015

SAMTALET

LÄRA #1/2015

SAMTALET

Arkitekt bygger framtidens skola Mindre klasser på många håll — men också större flexibla grupper där lärare och elever är redo för det. På så vis hoppas det nya skolborgar rådet Olle Burell (S) att Stockholmsskolornas resultat ska stiga, trots akut brist på både lärare och lokaler. — Den kommunala skolan ska vara bäst, säger han.

TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ulrica zwenger

lle Burell har ett fyra kvadrat meter stort skrivbord som ser ut att ha stått på plats sedan Stadshuset byggdes. Skriv bordsytan i ek ligger som blankis, det nya skolborgar rådet har inte hunnit ta det i besittning än, och även resten av det stora arbetsrummet med utsikt över Riddarfjärden återstår att fylla. Närmast kommer Olle Burell från ett upp drag som kommunsekreterare för Socialde mokraterna i Stockholm och valledare för partiet i huvudstaden. Han har också varit verksamhetschef vid Olof Palmes internatio nella center och förbundssekreterare för Soci aldemokraternas kristna Broderskapsrörelse (numera Tro och solidaritet). Till professionen är han arkitekt, något som tjänsterummets faktiskt enda bok skvallrar om: ”Stockholm – ett världsminne. Stadens byggnader i ritning ar 1713–1913”. Boken rymmer bland annat planerna bakom några av de ståtliga skolhus vars inre verksamhet Olle Burell alltså har bli vit högste ansvarige för.

Hur kom det sig att just du blev skolborgarråd? Vad har du för meriter på skolans område?

– Precis som alla andra har jag naturligt vis själv utbildat mig. Och det första politiska uppdrag jag hade var som ledamot i barn- och utbildningsnämnden i Hedemora där jag kom mer ifrån, även om det inte går att jämföra en så liten kommun med Stockholm. Men det är ett intresse som jag haft hela livet. Och sedan har jag yrkesmässigt jobbat med saker och även politiskt haft andra uppdrag som är gångbara i det här läget. Vad är mest gångbart av det du gjort hittills?

– På Palmecentret handlade mycket om mål- och resultatstyrning, och jag fick också internationella utblickar som jag tror att man kan ha glädje och behov av i det här jobbet. Dessutom att jag är arkitekt – många av de ut maningar som vi står inför har ju att göra med stadsbyggnad och samhällsplanering. – Jag tror också att det är en väldig styrka att jag i tolv år har haft ledande positioner inom kyrkopolitiken. Det vet jag inte om så många andra tänkte på när jag utsågs till >> LÄRA #1/2015

SAMTALET

niondeklassare beroende på föräldrarnas ut bildningsnivå. – Förutom klassaspekten så finns det också en aspekt som handlar om huruvida de här eleverna har föräldrar med svensk eller ut ländsk bakgrund. Akademikerbarn med svensk bakgrund har högst meritvärden, och sedan kommer akademikerbarn med utländsk bakgrund, som har högre meritvärden än barn som har föräldrar med svensk bakgrund och bara gymnasieutbildning. Det finns ju könsaspekter också, eller hur?

>> borgarråd, men jag sitter i kyrkostyrelsen, allt

så Svenska kyrkans regering. Det finns vissa likheter mellan utbildningsväsendet och kyr kan i den meningen att organisationen består av en spännvidd av personer med betoning på högutbildade med stark yrkesidentitet. Du tänker på präster och lärare?

– Och rektorer och biskopar, förskollärare och diakoner, vad du vill. Det är tydliga pro fessioner med stor stolthet. – Under åren inom kyrkopolitiken har jag lärt mig att det är viktigt att respektera yrkes rollen och dem som arbetar i verksamheten till vardags. Som politiker måste man komma ihåg att inte lägga sig i detaljer utan skapa goda förutsättningar för dem som har valt att satsa sitt engagemang inom de här yrkena. Man måste lyssna och ta goda råd men också väga in allmänintresset och våga göra sig till uttolkare av det befolkningen förväntar sig av verksamheten. Och eftersom jag inte har några egna barn så är jag inte färgad av några aktuella upplevelser av skolan, utan jag ser min roll som att få ihop människor kring en gemensam uppgift: att ytterligare förbättra en bra skola. Hur vill du göra det?

– Det övergripande målet är naturligtvis att bidra till höjda skolresultat. Och det kräver att man orkar se att Stockholm står inför en stor utmaning i form av segregation och ojämlik het. Det har ju inte bara med skolan att göra naturligtvis, men statistiken visar svart på vitt hur enorma skillnader det är i skolresultat hos 18

LÄRA #1/2015

Skolmarknad och gymnasiemarknad är ord som jag nästan inte vill ta i min mun. Jag skulle hellre vilja prata om skolväsende.

– Ja, om du tittar på de här linjerna så kom mer du säkerligen att se att det skiljer sig mel lan tjejer och killar. Som skolborgarråd tänker jag granska om såväl detaljbeslut som de stora systemfrågorna främjar jämlikheten ur de här aspekterna. Det finns säkert vissa åtgär der som är gynnsamma för att lyfta alla de här kurvorna, men man måste också sätta in specifika åtgärder för att tjejer och killar ska nå liknande resultat, och för att den språkliga eller kulturella bakgrunden inte ska vara av görande. Vilka konkreta åtgärder är det som kommer att märkas först ute på skolorna?

– Vi gör tre väldigt viktiga satsningar. Vi hö jer det socioekonomiska tillägget för att kunna göra särskilda insatser för elevgrupper som i dag halkar efter. Sedan gör vi en satsning på mindre grupper i årskurs F–3. Och så satsar vi på fritidshemmen där vi bland annat vill att hela stan ska kunna erbjuda alla elever läxläs ning.

SAMTALET

Det där med mindre grupper, hur ska det gå till? Det kräver fler lärare och Stockholms skolor har redan i dag stor personalbrist. En beräkning i våras visade att ni kommer att behöva anställa 800–900 nya lärare per år framöver och då ingick inte satsningen på mindre grupper.

– Det finns vissa glastak som man måste puffa uppåt. Vi måste kämpa för att få skolan att locka unga så att de vill bli förskollärare och lärare. Jag har kommit med i styrelsen för Staf, Stockholms akademiska forum, där de akademiska institutionerna i Stockholm är företrädda. Där finns det en suverän möjlig het att fråga dem vad de tror krävs för att fler av deras studenter ska välja att utbilda sig till förskollärare och lärare. Det är ett långsiktigt perspektiv, att peppa ungdomar att utbilda sig till lärare?

– Ja, så det handlar också om att locka till sig förskollärare och lärare från andra delar av landet. När det nu flyttar in så många män niskor till Stockholm så får man ju hoppas att en hel del av dem är lärare. De ska komma in i vår verksamhet och få användning för sin utbildning. – Det finns också de som har en adekvat ut bildning men som väljer att jobba med andra yrken. Vad var det som fick dem att tappa su gen – arbetsvillkoren, lönen, press och stress? Hur kan vi få dem att komma tillbaka? Det gäller att få till en uppåtgående spiral så att fler känner att läraryrket är en inte bara viktig utan också spännande och utvecklande yrkes tillvaro. – Det är ett faktum att dagens skola, med sitt fokus på resultat, är rätt administrativt tung eftersom man ska redovisa de här re sultaten. Som ny i verksamheten så kan jag inte låta bli att tänka att det måste ta väldigt mycket tid. Det tycker lärarna också, som inte är nya i verksamheten.

– Ja, jag vet ju själv hur det är att ha en full inbox med medborgarkontakter och ärenden som är viktiga att ta hand om. Jämfört med för 20 år sedan är det säkert väldigt mycket mer av lärarnas tid som går åt till föräldrakommu nikation. Det finns mer eller mindre effektiva sätt att kommunicera. Bland alla Stockholms skolor finns säkert positiva exempel som alla kan använda sig av. Och ska ni locka lärare med höjda löner också?

– Absolut, det gör vi. Det är en generell höj ning på två procent för alla lärare. Skolforskaren Anders Jakobsson på Malmö högskola, som jag intervjuade nyligen, menar

Det kräver att man orkar se att Stockholm står inför en stor utmaning i form av segregation och ojämlikhet.

att lärarlönerna borde höjas mest på skolor med låga betyg för att styra de mest kvalificerade lärarna dit. Det är också så man gör i Malmö. Vad tycker du om det?

– Som lönesättande chef kan man använda den individuella lönesättningen för att upp muntra medarbetare som vidareutbildar sig, anstränger sig extra, bidrar med mest i verk samheten. Vi har i dag också många förste lärartjänster på de här skolorna. Men vi kan inte kommendera lärare hur som helst. Men man kanske skulle kunna locka dem?

– Absolut. Det kan man göra också genom att få de bästa rektorerna och verksamhets ledarna till de mest utmanande verksamhe terna. Hur får man dem dit?

– Genom att ge dem tillgång till goda loka ler, till de här löneutrymmena, till den vidare utbildning och coachning som de behöver. De skolledare som jag har träffat pratar om beho vet av planeringsförutsättningar och samord ning och att man som rektor eller förskolechef ska få vara pedagogisk ledare. Där verkar det som om vårt system utsätter dem för mycket administration, som upphandlingar av städ ning och skolmat. – Det är ju ett grundråd till alla som jobbar: sök dig till bra chefer. Så att satsa på rekto rerna är en god investering för att göra skolan till en attraktiv arbetsmiljö. Att läraren vet att rektorn har tid med en och att man får den feedback och den utveckling som en bra chef kan bidra till. >> LÄRA #1/2015

SAMTALET

>> När det gäller er plan på mindre grupper så

finns det de som menar att de utbildade lärarna inte räcker till. Hur tänker du där?

– Under valrörelsen i höstas var vi tydliga med att det måste finnas fler vuxna i skolan och det sades enklast genom att tala om min dre klasser. När jag sitter här nu och har fått det här uppdraget som skolborgarråd så skulle jag hellre vilja prata om optimerade grupp storlekar. Vad betyder det?

– Beroende på situation så kan ibland en större grupp fungera bäst. Någon annanstans måste man ha en mindre grupp. Det skiljer sig mellan skolor i olika stadsdelar, och det kan även inom en och samma skola finnas klasser som klarar av att vara lite större. De pedago gerna kanske har en pedagogik som bygger på det. – Man kan också jobba med nya former av gruppindelning. Jag ska besöka Smedshags skolan i Hässelby där man har ett tvålärarsys tem. Det kostar lite mer, men jag skulle vilja undersöka om det inte sammantaget kan vara kostnadseffektivt. Man har en grupp på 40 elever som man kan dela i två på mellan 15 och 25, beroende på vilken undervisningssi tuation det är. Och det gör att man, enligt vad jag förstår, på ett bättre sätt kan stödja elever med särskilda behov. Mina barn har gått i sådana klasser och det var bra. Lärarna var samspelta och avlastade varandra.

– Ja, apropå att göra läraryrket attraktivt! Jag vet ju själv hur det är att jobba ensam som man ibland gör som arkitekt. Projekt som var lite större, så att man fick en partner att bolla med, var mycket roligare. Det skapar också ett lugn – om jag skulle vara sjuk en dag så kan någon rycka in. Så jag tror mycket på par arbete eller teamarbete. – Men vi måste tänka på att vi behöver loka ler som funkar för det. Det är en begränsning i sammanhanget att väldigt många lokaler är anpassade för en traditionell klass på högst 30 elever. Det där med lokaler är en knäckfråga. I budgeten står det att ni ska bygga ut skolorna men samtidigt hålla nere lokalkostnaderna. Rent konkret, vad är det som ska göras?

– Det ska verkligen inte jag bestämma. Det är fastighetsbolaget Sisab som sitter på kun skapen om lokalplaneringen. Men det finns till exempel skolor som kan byggas ut på mark intill, det måste bara göras på ett kost nadseffektivt men ändå hållbart och högkva litativt sätt. 20

LÄRA #1/2015

Jag ser min roll som att få ihop människor kring en gemensam uppgift: att ytterligare förbättra en bra skola.

SAMTALET

Och gärna snabbt?

– Man kan inte få det både snabbt, bra och billigt. Det är här som samhälls- och stads planeringen måste skapa förutsättningar. Att Stockholm är en attraktiv stad där allt fler människor vill bo är en tillgång, men det skapar också utmaningar och målkonflikter. Bostäder och skolor måste byggas, men också andra allmännyttiga verksamheter som sjuk hus och äldreboenden och även kommersiella lokaler. Alla sektorer måste hjälpas åt för att få staden att hänga ihop och alla att få plats. En sak som kan fördröja skolbyggnationen är ju överklaganden från närboende. Barn måste få synas och höras. Hur ser du på den kommunala skolans relation till de fristående skolorna? Det står i er budget att utbildningsnämnden ska undersöka möjligheten att kräva ökad insyn och meddelarfrihet i fristående skolor. Varför?

– Det handlar om behovet av bättre plane ringsförutsättningar. Om man både har ett system med friskolor och fritt skolval och en icke-fungerande samhällsplanering, och en stark inflyttning, så skapar det inte stabila pla neringsförutsättningar. En annan iakttagelse är ju att det är ett väldigt stort konkurrens tänkande som delvis hänger ihop med det här systemet. Skolmarknad och gymnasiemark nad är ord som jag nästan inte vill ta i min mun. Jag skulle hellre vilja prata om skol väsende och utbildningsväsende. I den konkurrensen har ju Stockholms stads skolor ett övertag, eftersom lärartätheten är högre än på fristående skolor. Detsamma gäller utbildningsnivån bland lärare.

– Tacka för det! Det är den kommunalt drivna skolan som ska vara bäst. Sedan tror jag också att det är bra med alternativ, att olika pedagogiska inriktningar får utvecklas. Det är sådan non profit-verksamhet som jag kan uppskatta. Men det finns stora problem med att man har ett incitament som heter vinst inom en verksamhet som faktiskt inte är en marknad, i egentlig mening, utan en lagreglerad obligato risk verksamhet för barn i en viss ålder. – Jag vill göra skolan till en allmän angelägen het. Det är förödande för läraryrkets attraktivi tet om skolan uppfattas som en tjänsteproducent som kunder ska hålla på att klaga på. Det syste met uppmuntrar till att rösta med fötterna. För äldrar blir otåliga om det är någonting som inte är bra och då kanske de tar till den där möjlig heten att flytta barnet till en annan skola. Barn åker ju väldigt mycket över stan.

föräldrar som vill att barnen ska få ett bättre liv i Sverige än vad de själv har — och så skickar de dem till skolor på Kungsholmen. Vad tycker du om det?

– Jag skulle aldrig klandra dem. Men på en övergripande nivå så är ju idealet att alla skolor i Stockholm ska erbjuda en attraktiv miljö, så att man inte känner att man behöver åka långt. Och då är det ju ett helt paket med insatser som behövs. Skolan mäktar inte med att själv råda bot på segregationen. Att utrusta alla stockholmare, både unga och vuxna, med växande socialt och kulturellt kapital och självförtroende. Det är inte bara upp till 18 år som man har chansen att lyfta sig. Skolverket får just nu många frågor från kommuner som undrar om hemlösa EU-migranters barn inte ska gå i skolan. Tydligen är detta inte klart reglerat i lag. Hur ser du på det?

– Det är ju så oerhört tragiska situationer så det är svårt att prata om det på ett vettigt sätt. Vi i den politiska majoriteten i Stockholm är överens om att hitta en praxis, att alla barn ska ha tillgång till skola. Sedan vet vi att det i dag inte finns så många barn till hemlösa EU-migranter i Stockholm. Men det här är en större fråga, den berör inte bara Stockholm. Det kommer att behövas en nationell strategi. Hur påverkas er skolpolitik i Stockholm av regeringskrisen och att det är Alliansens statsbudget som gäller?

– Att de fyra Allianspartierna och Sverige demokraterna röstade på samma budgetför slag innebar att Stockholms skolor gick miste om cirka 300 miljoner kronor. Inga av dessa pengar hade vi lagt in i den kommunala bud geten, men vi hade sannerligen hoppats få chans att göra ytterligare satsningar på att anställa fler lärare – inte minst speciallärare i de lägre årskurserna – och skapa en mer jäm lik skola. Lärarna i Stockholm har höga förväntningar på er politiker. Så en sista fråga: om du fick önska något av dina lärare, vad skulle det vara?

– Att de fortsätter att bidra med sina kun skapar och sitt engagemang utifrån en posi tiv förväntan på oss ansvariga politiker. En gemensam vision tror jag är att Sverige ska fortsätta vara ett land som sticker ut i världen, genom att vi har en befolkning som är högt ut bildad men också har höga demokratiska ideal och är humanister. Det vill jag att Stockholms skolor ska medverka till. n

Jag tänker på alla elever som hör till skolorna i till exempel Rinkeby och Tensta och som har LÄRA #1/2015

Foto: robert blombäck

MIN SKOLA

Adam Seid Tahir, 19 Kungliga svenska balettskolan ”Jag går tredje året här på Kungliga svenska balettskolan. Jag har alltid älskat dans, så därför var det enkelt att välja skola. Här får jag verkligen satsa på dansen. Jag började dansa hiphop och jazz, modernt finns inte riktigt på hobbysko lorna, inte i Uppsala där jag kommer ifrån i alla fall. Sedan började jag ut forska modern dans, det var jättekul, jag kände att det låg mig nära. Skolan är jättebra, jag får verkligen satsa på det jag älskar. Jag dansar 4–5 timmar om dagen, det är helt under bart. Jag har fantastiska lärare, får gå på workshoppar och föreställningar. Som roligast är det när vi repar inför en före ställning. Lärarna vet att vi har föreställningar, mycket dans, och anpassar ofta teorin efter dansen. Jag har lite mindre teori ef tersom jag gick ett år på vanligt gymna sium och läste in det mesta där. Det är svårt att komma in på skolan och jag kom inte in första gången jag sökte. Då gick jag ett år på vanligt gym nasium, sökte igen och kom in. Av runt 100 sökande tar de in cirka 15. De vill se att du har en tillräckligt bra teknik och en förståelse. Men det viktigaste är att du verkligen brinner för dansen och vill utvecklas. Då finns det en bra chans. Jag har valt att läsa högskoleförbere dande kurser. De har de flesta här. Allt kan hända, inom dansen är det lätt att skada sig, det är osäkert. Det är också bra att ha högskolebehörighet för att kunna söka till Danshögskolan eller an dra skolor utomlands. I framtiden vill jag jobba som dansare, gärna i ett kompani men även som fri lansare.” n Berättat för Ann Turlock

LÄRA #1/2015

MIN SKOLA

” Jag har fantastiska lärare!”

LÄRA #1/2015

KUL 1415

Mäktigt med egen bok Stockholms stad satsar extra på att synliggöra all den kultur som finns för barn och unga i vår stad. Satsningen går under namnet Kul 1415 och i den ingår också en rad aktiviteter särskilt riktade till skolan. Som den att ge alla skolklasser chansen att göra en egen bok. Mika Marton och de andra eleverna i Alviksskolans klass 9E har just packat upp en kartong med böcker. ”9E ringer till Stockholm och säger …” står det på förpackningen och det är också titeln på den bok som eleverna har producerat och som nu kommit från tryckeriet. Boken består av 21 kortnoveller och nästan lika många Twitterinlägg och fotografier – allt skapat med inspiration från Jonas Hassen Khemiris ”Jag ringer mina bröder”, läraren Malin Larsson och Stockholms stads satsning Kul 1415. – Vi brukar alltid jobba så här med Malin, skriva ner våra tankar och egna åsikter och dela det med de andra i klas sen. Men att få läsa det i en bok – det är klart att det kul, säger Mika Marton. Det är just som inspiration bokprojektet

är tänkt, ett sätt för kulturen och de este tiska processerna att stärka lärandet. – Att skapa en bok förhöjer lusten att skriva de noveller som man ändå skriver i skolan, säger Lotta Gusterman som är pro jektledare för Kul 1415, stadens satsning på ett särskilt kulturår för barn och unga. Syftet med kulturåret är att lyfta fram och synliggöra all den kultur i staden som vänder sig till barn och unga. 24

LÄRA #1/2015

– Många barn och unga tar del av det brusande utbudet, men samtidigt finns det också många som inte känner till vad som finns. Vi vill att storstadens alla möjligheter ska vara för alla, säger Lotta Gusterman. Framför allt ingår i kulturåret att sam ordna och informera om de aktiviteter som redan finns, men staden har också genomfört en del projekt som till exem pel We are Sthlm on tour med dj-skola på flera platser i staden och Halloween verkstaden på Kulturhuset som räknade in 7 000 besök. Många aktiviteter hör till fritiden, men en rad möjligheter erbjuds också Stockholms skolor. – Rågsveds grundskola fick besök av Clowner utan gränser när de firade sitt namnbyte, och på Akalla grundskola uppmärksammades FN:s barnkonven tions 25-årsdag med spektakel och musik, berättar Lotta Gusterman.

de skriver till en egen webbplats, säger Lotta Gusterman. Bara fantasin sätter gränserna, som det brukar heta, och boken kan produ ceras i vilket ämne som helst, hemkun skap, historia eller geografi. Det gäller bara att läraren har lusten och kraften att driva arbetet. För svenskläraren Malin Larsson är detta inga som helst problem. – I min undervisning vill jag alltid att det mina elever gör ska leda till något mer än att de lämnar in det de skrivit till mig. Hon ser alltid till att eleverna får ta del av varandras alster. Att det de gör får en riktig mottagare är viktigt. Hon ser hur det ökar deras motivation. – Mina elever är väldigt noggranna med det de gör. I det här projektet ser jag hur de har inspirerats av Jonas Hassen Khemiri, hur de snappat upp tanken i stil och språk och fångat dubbelheten i kär leken och hatet. Deras texter går rakt in i hjärtat. Det är mäktigt, säger hon.

Satsningen på bokproduktion varar över

längre tid. Den drivs i nära samarbete med utbildningsförvaltningens ”Kulan” som organiserar såväl workshoppar som seminarier om möjligheten för alla Stock holms skolklasser att göra en egen bok. Temat för boken är bestämt (Stock holm), liksom sidantalet, men innanför dessa ramar är det fritt för skolorna att röra sig. – De kan skriva om människor i Stock holm, om stadens historia, om grän ser och brobyggen eller om de känslor staden väcker. De kan också länka det

Malin Larsson vill att hennes elever ska känna sig stolta över sitt arbete. – Att då få trycka en bok där alla elevers berättelser är samlade och snyggt paketerade, det ger förstås arbe tet ytterligare en dimension, säger hon. Och arbetet med elevernas noveller är inte slut bara för att boken är tryckt och klar. Nu väntar boksamtal på Medioteket med författaren och inspiratören Jonas Hassen Khemiri själv. – Att få träffa Jonas och att han ska läsa upp våra texter, det ska bli väldigt

Malin Larsson, Alviksskolan, fick Svenska Akademiens Svensklärarpris i våras. Nu har hennes elever i 9E gjort en bok ihop, inspirerade av författaren Jonas Hassen Khemiri. ”Jättekul!” tyckte både Malin Larsson och eleven Mika Marton.

Foto: robert blombäck

KUL 1415

intressant, en cool upplevelse, säger Mika Marton. Boken ”9E ringer till Stockholm och säger …” var den första att komma ur tryckpressarna, men fler är på gång. – Hur många det blir totalt vet vi inte än. Alla har möjlighet men det handlar förstås till stor del om enskilda lärares drivkraft, säger Lotta Gusterman. Alla böcker kommer hur som helst att kunna läsas och beskådas under det stora evenemang som Kul 1415 plane rar i Kungsträdgården den 21–22 maj. Då kommer alla böcker att ställas ut och alla Stockholms skolor, från förskole klasser till gymnasier, är inbjudna att ta del av dem liksom av olika workshoppar, dans, poesi, debatter och mycket annat. Den som inte kan eller vill vänta till dess, har ett utmärkt tillfälle att vältra sig i den brusande kulturflod som Kul 1415 erbjuder redan under sportlovsveckan. – Då ockuperar Kul 1415 Stadsmuseet som egentligen stänger för renovering redan i januari. Under en hel vecka kom mer hela museet att sjuda av liv när ett 50-tal aktörer av olika slag erbjuder ak tiviteter för barn och unga i alla åldrar under devisen ”För barn, med barn och av barn”. Då ska det märkas att det finns många fantastiska barn och unga i vår stad, säger Lotta Gusterman. n Helene Lumholdt

Läs mer om kultursatsningen på www.kul1415.se. Malin Larsson bloggar på www.flippatklassrum.blogspot.com.

LÄRA #1/2015

NYEXAMINERADE LÄRARE

Konsten att samtala I snart tre år har de funnits, nätverksträffarna som stöd och forum för nyexaminerade lärare och deras mentorer. Här får båda grupperna stöd i sin profession och möjlighet att dela erfarenheter. – Många hoppar av läraryrket under de första åren. Som nyexaminerad lärare kommer man in i ett sammanhang som är gigantiskt mycket större än vad man är förberedd på. Då behöver man bli trygg i sin roll, säger Suzanne Albrecht, förstelärare på Bromma gymnasium och en av fem ledare i utbildningsförvalt ningens nätverk. Att ha mentor är ett sätt att bli trygg i sin nya roll. Enligt skollagen har lärare rätt till en introduktionsperiod med mentor under minst ett läsår. – Både mentorer och nyexaminerade behöver ha någon att diskutera med och få reflektera över mentorsuppdrag och introduktionsår, säger Suzanne Al brecht. Karin Johansson är VFU-samordnare på forsknings- och utvecklingsenheten. Hon poängterar att introduktionsperio 26

LÄRA #1/2015

dens mentorsroll är annorlunda jämfört med handledarrollen under den verk samhetsförlagda utbildningen, VFU. – Som mentor till en nyexaminerad, som ju kommer till skolan färdigutbildad och legitimerad, samtalar man om pro fessionen på jämlika villkor. Samtalen med mentorn är coachande utifrån vad den nyexaminerade valt att mentorn ska titta på och innehåller inget element av bedömning. VFU-handledningen där emot har mer inslag av undervisnings teori och samtal om utbildningens inne håll, säger Karin Johansson. Till träffen i mitten av november har ett

tiotal mentorer och nyexaminerade slutit upp, några med sin ”egen” mentor respektive nyexaminerade lärare. En av dem som kommit är nyexaminerad men saknar mentor. Hon får stöd av nätverks ledarna i hur hon ska gå tillväga för att få en. Träffen startar med en ”museum walk” där mentorer och nyexaminera de jämför hur de ställer sig till ett antal påståenden om mentorsrelationen. Stor enighet råder om att en mentor ska hjäl

pa den nye läraren att utvecklas och att samtalen mellan mentor och nyexami nerad har stor betydelse. Konsten att samtala är också vad men torerna sedan ägnar sig åt under en tim mes utbildning i samtals- och observa tionsteknik i ett rum intill. Det handlar om att kunna uttrycka sig specifikt men inte värderande, baserat enbart på vad man sett och hört under lektionen för att återkoppla till den nyexaminerade. – Vi vill att mentorerna ska få något ”matnyttigt” med sig som gör det värt att komma på träffarna, berättar nätverks ledaren Inger Forsmark, biträdande rek tor på Skarpatorpsskolan, som håller i utbildningen. På de nyexaminerades önskelista över vad nätverksträffarna ska ta upp finns

Välkommen att ansluta dig till nätverket! De närmaste träffarna äger rum den 19 februari och 1 april, båda gångerna klockan 15.00—16.30 på Hantverkargatan 3A, lokal Orten. Läs mer om introduktionsperiod med mentor på www.pedagogstockholm.se/ introduktionsperiod.

illustration: woo / mia nilsson

vi var där

Programmering viktigt i skolan Barns och ungas digitala kompetens — så var namnet på ett av spåren under Internetdagarna som arrangerades av Stiftelsen för Internetinfrastruktur i november. Mycket handlade om skolans digitala miljö och flera av föreläsarna lyfte fram programmering som en viktig kunskap för unga.

konflikthantering, föräldrakontakter, le darskap och prioriteringsförmåga, men också hur man stödjer elever i behov av särskilt stöd och elever i framkant. – Vi försöker hjälpa de nyexaminerade med att sortera vad som hör hit till träf farna och vad som hör till arbetslagets uppgifter, säger Suzanne Albrecht. – Jag tycker att träffarna har varit oerhört givande, men jag önskar lite mer tid tillsammans med mentorerna. Ibland behöver de få veta vad deras adepter an ser och vice versa, säger Cecilia Jonsson från Smedshagsskolan, som är en av de nyexaminerade lärarna. Hur rollen som mentor organiseras vad gäller tid ser olika ut från en skola till en annan. Men, som någon uttryckte det vid träffen, de nyexaminerade bidrar med mycket ”frisk luft”. – Vi välkomnar många fler att utnyttja möjligheten med nätverket. Räknat på antalet nyanställda nyexaminerade lärare så borde deltagarna kunna vara många fler, säger Suzanne Albrecht. n Annebritt Ullén

På Södertörns friskola finns en dator klubb dit elever kan komma en dag i veckan. Klubben drivs av Mikael Tylmad, IT-ansvarig på skolan, som berättade att många väljer att programmera. – Man ska tänka på webben som en plats för skapande. Många elever tror nog att det är en samling data. Det är viktigt att de känner till att det är män niskor som bygger webben och att de kan vara en del av den. Flera elever från Södertörns friskola har fått fina placeringar i skoltävlingen Webbstjärnan och två av dem berättade om sina tävlingsbidrag. Gustav Ekner i årskurs 9 kom trea förra året med www.skoljakt.se. Med öppna data från Skolverket byggde han en webbplats som på ett enkelt och överskådligt sätt låter besökare jämföra skolor. Gustav Ekner undrade varför programmering inte finns med i läroplanen. – Väldigt mycket i samhället är pro grammerat, men bara en liten grupp människor kan programmering. Skolan ska hänga med och lära ut det som man kan ha nytta av – och programmering kan verkligen alla ha nytta av! Alicia Palmér tog hem första pris i Webb

stjärnan med sin blogg www.webbenför alla.se. I text och bild dokumenterade hon arbetsgången med att ta fram en datormus som kan styras med fötterna – från ritning via prototyp till slutgiltig produkt. – Att designa ett verktyg för funk tionshindrade kräver att man tänker ur ett annat perspektiv. Hur skulle andra tänka om detta? Jag tog kontakt med en

sjukgymnast som fick testa om man kan få tennisfot av den. Under dagen presenterades olika perspektiv på digital kompetens. Karin Nygårds, lärare på Sjöstadsskolan och vinnare av Guldäpplet 2014, varnade för att se eleverna som digitalt kompe tenta bara för att de rör sig vant i digitala miljöer. – Jag brukar tala om digitalt ytflyt, där det ser bra ut på ytan men förståel sen inte är så djup. Karin Nygårds beskrev tre delar av digital kompetens: att förstå systemen och hur Internet är uppbyggt, att se sam manhanget där både teknik och männis kor ingår och att förstå sin egen roll. – Vi har alla ett ansvar att påverka In ternet. Vilket slags Internet vill vi ha? Vi kan säga ifrån när det behövs, dela med oss och ge nätkärlek, sa Karin Nygårds. Katarina Lycken Rüter från Skolverket

talade om digital kompetens utifrån styrdokumenten. I många ämnen står uttryckligen att eleverna ska arbeta med källkritik eller digitala verktyg, men även i andra ämnen kan digitala inslag ingå, till exempel i idrott och hälsa. – En stor grej just nu är hälsoappar, särskilt bland kvinnor. Som idrottslärare kan man fundera på vad det är för appar, varför det är mest tjejer som använder dem och koppla till ideal i samhället. Katarina Lycken Rüter betonade även likvärdigheten i fråga om digitala verktyg. – Likvärdighet har vi när alla elever har tillgång till relevanta digitala verk tyg för att utveckla de förmågor och kunskaper som styrdokumenten beskri ver, och när lärarnas kompetens är till räcklig för att bedriva undervisningen. Ingen av oss får ge sig förrän vi är där! n Annelie Drewsen

Mikael Tylmad har spelat in tio instruktionsfilmer i programmeringsspråket Javascript. Serien heter Spelprogrammering och finns på Youtube.

LÄRA #1/2015

PROFILEN

Idrottsläraren Titte Kjellberg har själv provat på en rad sporter, från truppgymnastik och simhopp till boxercise och goshindo (en sorts självförsvar).

LÄRA #1/2015

PROFILEN

Allt sitter i kroppen TEXT: Annelie Drewsen

FOTO: Robert Blombäck

Efter 43 år i yrket håller Titte Kjellberg fortfarande jämna steg med eleverna. Med rörelseglädje visar hon vägen till en hälsosam livsstil och framgång i skolan. — Det finns ett tydligt samband mellan betyg och fysisk aktivitet, säger hon.

et sitter i kroppen. När Titte Kjell berg undervisar är det tydligt att allt sitter i kroppen. Ämneskunska perna. Erfarenheten. Didaktiken. Relationerna. Ledarskapet. Helt enkelt det som brukar ingå i defi nitionen av en professionell lärare. Med sin röst, sitt språk och sina rörelser leder Titte Kjellberg klass 7B på Rinkebyskolan framåt i sitt idrotts liga lärande, ger dem återkoppling och får dem att tänja sina egna gränser. Hela tiden präglas hennes undervisning av tillit och glädje. Dagens lektion på 60 minuter om grund läggande motorik innehåller en variation av undervisningsformer. Titte Kjellberg varvar teoretiska inslag med praktiska. Ena stunden står hon vid skrivtavlan och förklarar, skriver och ritar för att eleverna ska förstå ord som motorik och stödja och termer som bomstolpe, pallplint och voltkudde. En stund senare dansar hon loss till en funkig låt som fungerar som uppvärmning.

När hon samlar klassen för att säga något sät ter hon händerna mot varandra framför krop pen och står helt stilla. Tystnaden sprider sig bland eleverna. De hinner inte tappa fokus mer än en kort stund innan hon fångar upp dem igen. Samspelet är det som driver lek tionen framåt – målmedvetet och metodiskt. Ofta räcker det med en klapp på armen eller några ord. – In med huvudet, ta stöd av armen där. Och så lyckas någon lite bättre än förra gången. Någon vågar prova. Två glimrande

blickar möts: elevens och lärarens. De sträcker upp händerna till en spontan high five. – Såg du, Titte? Kolla igen! Titte Kjellberg är lärare i idrott och hälsa och förstelärare på Rinkebyskolan. Hennes uppdrag som förstelärare är att arbeta med mentorskap och ledarskap. I den egna klas sen kan hon och hennes medmentor redan se resultat. – Man ska komma ihåg att alla har olika förutsättningar när man börjar. Men förra veckan kunde vi sitta längst bak medan klas sen höll klassråd. Wow, tänkte jag då! Varje gång Titte Kjellberg berättar om elevers

framsteg tänds hennes blick. Samma sak är det när hon talar om Bredbyskolan, där hon arbetade tidigare. Åren där präglades av ett tydligt pedagogiskt ledarskap och en gemen sam syn på undervisning. När elevunderlaget minskade fick skolan stängas. Titte Kjellberg hade redan det sista året på Bredbyskolan bör jat undervisa några timmar på Rinkebyskolan och blev erbjuden en tjänst av rektorn. Hon beskriver den första tiden som tuff och menar att gruppdynamiken bland eleverna var den svåraste hon sett. Det som sker på dagens lektion är resultatet av ett läsårs mål medvetet arbete med att vända negativa atti tyder och få eleverna att förstå att idrott är ett ämne som alla andra. – Det här är mitt andra år här. När jag börja de var eleverna vana vid att spela fotboll eller sitta på läktaren. Men jag gillar utmaningar och har relativt gott tålamod. >> LÄRA #1/2015

PROFILEN

Att visa själv är också ett centralt inslag i undervisningen.

Titte Kjellberg Aktuell: Förstelärare med fokus på mentorskap och ledarskap. Gör: Undervisar i idrott och hälsa på Rinkebyskolan. Bor: Odenplan och Gräddö. Gillar: Mitt jobb. Ogillar: Falskhet. På lediga stunder: God mat, långa promenader i skog och mark med hunden Elvis. Umgås med vänner och bekanta. Läser: Just nu ”Twist” av Klas Östergren och ”Coachning — ett verktyg för skolan” av Anna-Karin Arenius. Lyssnar på: Allt från klassisk musik till rap beroende på tillfälle och humör. Bästa lärarminne: ”När Naimo hade lärt sig simma. Vi var på läger och var ute och paddlade. Kanoten välte och Naimo ropade glatt: ’Titta, Titte, jag kan!’. Att se elever lyckas i både stort och smått.”

LÄRA #1/2015

Med 43 års erfarenhet av att undervisa och driva skolutveckling står Titte Kjellberg sta digt i sina gympaskor. – Jag är trygg i det jag gör. Eleverna kan inte styra mig med det negativa. Jag vet att bara de får prova kommer de över det. Jag har erfa renhet och vet att det tar en tid, men de kom mer över det negativa om de vågar prova. Redan som sjuåring visste hon att det var idrottslärare hon skulle bli. – Jag var vild och kunde inte sitta stilla. Hade jag gått i skolan i dag hade jag säkert haft någon diagnos. När Titte Kjellberg var elva år började hon med truppgymnastik i Sofiaflickorna och åren som följde innebar resor världen över. Ganska snart började hon även som ledare. – Jag var annars väldigt blyg, men duktig med kroppen. När jag fick prata om det släppte det. Utöver gymnastiken tävlade Titte Kjellberg i simning och hann även prova på simhopp, basket, fotboll, volleyboll och att vara scout. År 1973 tog hon examen från Gymnastik- och idrottshögskolan som gymnastikdirektör. – I början var jag väldigt obekväm bland mina kolleger. Då handlade idrott mycket om att mäta och tävla. Men hur ska jag få med unga om jag ska mäta allt? Då ger du upp innan de har börjat. För Titte Kjellberg är det viktigt att eleverna ska våga prova. Allt behöver inte vara rätt från början. – Många har tekniken i kroppen. Jag upp täckte tidigt att i en gren som höjdhopp kan man plocka fram en massa mattor och hopp ställningar och säga: ta er över med ett ben. Jag hjälper dem som inte vågar och peppar dem som är på rätt väg. Eleverna kan leka fram rörelserna. Skolan ska inte fostra elit idrottare. Att visa själv är också ett centralt inslag i undervisningen. Titte Kjellberg är glad att hon fortfarande klarar av att göra de flesta rörelser som krävs. För klass 7B demonstrerar hon ett plankhopp över två bommar och landar ele gant på mattan. Det finns en tydlig progression i hennes upplägg. Genom att låta eleverna pröva grundläggande motoriska rörelser i dag byg ger hon grunden för att låta dem testa en rik tig så kallad parkourbana framåt våren. – Det är jättehärligt när man kan plankhopp och kan hoppa över en mur. Men motoriken är inte bara ett sätt att ta sig över murar. En god motorik kan även bidra till andra framsteg i livet. Titte Kjellberg betonar

kopplingen mellan fysisk aktivitet och studie resultat. – I dag är det evidensbaserat. Man kan klart och tydligt se sambandet mellan betyg och fysisk aktivitet. Hon berättar om Bunkefloprojektet. Daglig idrott i skolan med anpassad motorikträning för vissa elever ledde till att både motoriken och betygen i ämnena svenska, matematik, engelska och idrott och hälsa förbättrades. Även andelen elever som nådde behörighet till

gymnasiestudier ökade. – Eleverna behöver rörelse varje dag. Man behöver inte kalla det idrott men medveten motorikträning, kondition och kroppsliga förmågor. De här eleverna skulle verkligen vara betjänta av det, säger Titte Kjellberg och

PROFILEN

konstaterar att två lektioner i veckan inte räcker. Få av eleverna är aktiva i idrottsförening ar på fritiden och Rinkeby är den stadsdel i Stockholm med störst ohälsa, särskilt bland kvinnor. Själv försöker Titte Kjellberg vara en förebild även utanför lektionerna i idrott, till exempel genom att tala om vikten av att äta frukost eller sova ordentligt. – Eleverna undrar ibland om jag verkligen är så gammal. Jag försöker visa att det går. Många kvinnor här blir väldigt trötta i kroppen tidigt. När arbetsdagen är slut tar Titte Kjellberg bilen hem till Odenplan. Helgerna tillbringar hon på lantstället på Gräddö. – Det är en styrka att ha olika punkter i livet och jag är tacksam att känna så många olika världar. Det berikar mig.

Vissa arbetsdagar är tunga och uppgiven heten kan smyga sig på. Men någonstans hit tar Titte Kjellberg alltid kraften igen, ofta på lantstället. – Där läser jag, äter god mat och är ute i sko gen. Jag älskar det småskaliga och följer det kulturella livet där med körsång och teatrar. Även dagarna i stan ger tid för eftertanke, inte minst när hunden Elvis ska ut på sina pro menader. – Jag går i Vasaparken varje kväll och får mycket inspiration till jobbet. De har fantas tiska träningsgrupper där. Jag stannar och memorerar rörelserna och tar med det in i un dervisningen. Det gäller att vara vaken och se vad som är inne. n

Parkour är en träningsmetod som går ut på att forcera olika hinder med bara kroppen som hjälpmedel.

Rörelseglädjen står i centrum på Titte Kjellbergs lektioner. Här leder hon uppvärmning i form av dans, omgiven av eleverna Kayse Abdule (till vänster) och Hasan Abo Shanab.

LÄRA #1/2015

VI VAR DÄR

Mässa med mersmak På årets Gymnasiemässa i Älvsjö fanns många studie- och yrkesvägledare från stadens olika skolor på plats för att besvara frågor i utbildningsförvaltningens monter med namnet Vilsen. Nytt för i år var även en egen monter om introduktionsprogrammen. – Många elever är riktigt vilsna när det gäller sitt gymnasieval, men vi försöker fånga in dem och berätta så mycket vi kan. De vanligaste frågorna handlar om vilka skolor som är bra att söka om man gillar vissa ämnen, och om en viss skola har det och det programmet. Men det är också många frågor om ifall en skola har bra mat, om det är bra stämning eller om det är högt tempo. Det berättade Dinah Gordon-Sehlin från Johan Skytteskolan som var en av de studie- och yrkesvägledare som fanns på plats.

Även Lotta Rosén, studie- och yrkes vägledare på utbildningsförvaltning ens grundskoleavdelning, hade fullt upp med att ge svar på elevernas frågor. – Vi vill förmedla att det verkligen finns något för alla; att det viktigaste är att de ska känna efter vad just de tycker är spännande och roligt. Vi har ju förde len att kunna erbjuda eleverna verkligt breda val. Inom Stockholms stad finns i stort sett alla program att tillgå. Även gymnasiesärskolorna hade en egen

monter, vilket Catharina Sackemark Larsson, projektledare vid utbildnings förvaltningen, ser som en stor fördel. – Det är oerhört uppskattat att vi finns här. Till vår monter kommer många elever, tillsammans med föräldrarna, för att få svar på sina frågor. Alla skolformer har numera samma chans att visa upp sig, säger hon.

Anders Müller från gymnasiestaben vid utbildningsförvaltningen konstate rade att årets mässa var uppskattad av både elever och anhöriga. – Det var lyckat att satsa på montern Vilsen och ha bra bemanning med våra duktiga studie- och yrkesvägledare runt om i staden, men även vår nya satsning på en egen monter för introduktions programmen föll väl ut. – Även om alla elever hoppas på att bli behöriga att söka ett nationellt program, är det många som inte når dit. Även för dem måste det finnas bra information om vad de kan välja. Därför har utbild ningsförvaltningen tagit fram en folder om introduktionsprogrammen som finns på Stockholms stads skolor, säger Anders Müller. n Agneta Berghamre Heins

ENKÄT

Vilken gymnasie utbildning ska du välja?

Text och foto: Agneta Berghamre Heins

Anders Castelius, årskurs 9, Åsö grund skola — Jag tänker söka något samhällsvetenskapligt program. Det kanske blir Värmdö gymnasium. Min syster går där och tycker att det är bra, så jag vet redan en del om skolan. Men här på mässan får jag lite mer information om olika skolor.

Albin Sälde Edholm, årskurs 9, Abrahams bergsskolan — Jag är väldigt teknikintresserad, speciellt av fysik. Eftersom jag är helt såld på allt som har med flyg att göra, särskilt modellflyg, så blir det ett gymnasium med flyginriktning. Jag kommer nog att söka teknikprogrammet på Thorildsplans gymnasium.

Hanna Lillthors, årskurs 9, Matteus skolan — Det är jättebra att kunna kolla upp lite olika skolor här på mässan. Jag vill lära mig mer om marknadsföring, eftersom mitt mål är att bli manager inom musikbranschen. Det lutar åt att jag väljer Fredrikshovs gymnasium eller Östra Real, men jag har inte riktigt bestämt mig än.

Jesper Sjölund, års kurs 9, Mälarhöjdens skola — Jag vill gå sam-sam eller sam-beteende. Natur är också kul men svårare. Jag har funderat på Grillska gymnasiet eller Sjölins gymnasium på Södermalm som arbetar med casemetodik. Det viktigaste är att det är en trevlig skola där man kan få bra hjälp och stöd.

Moa Viberg, årskurs 9, Åsö grundskola — För mig blir det Norra Real eller Viktor Rydberg. Jag är väldigt intresserad av naturvetenskapliga ämnen, speciellt fysik. Här på mässan har jag fått mycket bra information. Det är bra att det finns så många kunniga studievägledare här. Hela mässan är bra, lätt att hitta och bra utställningar.

LÄRA #1/2015

digitalt lärande

” Nu behövs läraren ännu mer” Digitaliseringen av skolan är en omvälvande process där lärandet är under förändring. Forskaren Susanne Kjällander vid Stockholms universitet menar att behovet av nya bedömningsmetoder och närvarande lärare är stort.

musik och tecken tar allt större utrymme från text och ord. I dag bedöms ofta ett nytt lärande med gamla metoder. Ett annat exempel från en fjärdeklass handlade om att visa myter om Sverige. Eleverna utgick från begreppet trygghet och Googlesökningarna genererade flera bilder på bilar från Volvo (som beskrevs som trygga) i elevernas presentation. – Här kan man tydligt se att det finns behov av att lära ut källkritik, menade Susanne Kjällander. Ytterligare ett exempel visade att eleverna skrev om fackföreningsledaren Lech Walesa i stället för om någon veten skapsman från Polen, eftersom de hade fängslats av Walesas öde när de sökte på nätet. – Målet omförhandlades, sa Susanne Kjällander och påpekade att skolan i dag har förlorat sitt kunskapsmonopol.

Eleverna avgränsar, sätter texten i nytt sammanhang, rubriksätter och illustrerar. Ett exempel visade att elev erna lägger ner mycket mer tid på form och musik än på texten. – Det gäller att ha is i magen, det tar tid att hitta nya bedömningsmetoder för ett lärande där bild, färg, layout, ljus,

Hennes egen och andras forskning visar

Foto: Ulrica Zwenger

På ett välbesökt seminarium anordnat av forsknings- och utvecklingsenheten i december berättade hon om vad forsk ningen ser för möjligheter och utma ningar inom området. Hon fokuserade på vad som händer med lärandet och lärarrollen när eleverna får tillgång till dator i klassrummet och gav exempel från undervisningen. Åhörarna fick reda på att de tillhör gruppen digitala immigranter, i motsats till de digitalt infödda (barn och elever) som Susanne Kjällander forskar om. De ”infödda” är väldigt kompetenta och vana vid att kommunicera via digitala resurser, men fortfarande finns det tillfällen då det är penna och papper som gäller, som när

de har prov. Då kan det uppstå en krock mellan det analoga och det digitala. Detta illustrerades med en bild där en elev mar kerat ett stycke och gjort en pil med pen nan så att läraren skulle förstå att stycket skulle flyttas upp. Osynligt och parallellt, okänt och identitetsskapande, designande och gränsöverskridande – och svårbedömt. Så beskriver hon lärandet i den digitala miljön. – Det finns de som säger att det enda elever gör i dag är att googla, klippa och klistra och det ligger något i det. Samti digt finns det mycket lärande i detta.

att läraren behövs ännu mer när datorn används i undervisningen. Läraren är ofta väldigt aktiv i början av en uppgift, sedan får eleverna arbeta självständigt alternativt blir övergivna. En annan slut sats är att mycket av undervisningstiden går åt till att lösa tekniska problem som andra än lärarna borde kunna åtgärda. Susanne Kjällanders föreläsning visa de att digitaliseringen ger oändliga möj ligheter för lärandet och det gäller för skolan att hänga med. Samtidigt finns det anledning att ta faktorer som strål ning, stillasittande, stress och nätmobb ning på allvar. n Monika Sidén

”Många elever googlar, klipper och klistrar i dag, men det finns också mycket lärande i det”, säger Susanne Kjällander, universitetslektor vid Stockholms universitet.

Susanne Kjällander har skrivit en doktorsavhandling om design för lärande i digitala miljöer och boken ”En dator per elev”. Du kan se hela föreläsningen på www.pedagogstockholm.se/skolforskning.

LÄRA #1/2015

EKONOMI OCH STYRNING

vinn biobiljetter

brevet: LENA HOLMDAHL

Mer tid till pedagogik med smidig administration

LÄRA #1/2015

fektiva inköp kan komma att ha ännu fler. Utbildningarna i ekonomisystemet genomförs under våren och modulen för effektivare inköp kommer att rullas ut under några år. Vi är på väg mot en gemensam och sammanhållande planeringsprocess. Genom effektiva rutiner och användar vänliga system säkrar vi kvalitet. Ett exempel är inköpen av kost där skolorna nu lättare kan följa livsmedelsavtalet och säkra att det köps in en större an del ekologiska livsmedel i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Genom att systemen underlättar uppföljning kan vi dessutom skriva bättre förfrågningsun derlag och på så sätt få bättre avtal. I förlängningen ger allt detta mer re surser till skolornas pedagogiska arbete – mer resurser så att varje elev får möj lighet att nå toppen av sin potential.

1. Hur stor andel av Rålambshovs skolans niondeklassare blev behöriga till gymnasiet i fjol? 1. 84 procent. X. 91 procent. 2. 100 procent. 2. Vad hette utbildningsförvalt ningens monter på Gymnasie mässan i november? 1. Världsklass. X. Mersmak. 2. Vilsen. 3. När började försteläraren Titte Kjellberg med truppgymnastik? 1. När hon var sju år. X. När hon var nio år. 2. När hon var elva år. 4. Vilken författare har inspirerat Alviksskolans klass 9E i arbetet med sin bok? 1. Johannes Anyuru. X. Sara Stridsberg. 2. Jonas Hassen Khemiri. 5. Vad heter Stockholms nya skolborgarråd? 1. Lotta Edholm. X. Anders Carstorp. 2. Olle Burell.

Foto: björn tesch

arje elev ska få möjlig het att nå toppen av sin potential och våra lärare ska ges förutsättningar att ständigt utvecklas för att bli ännu bättre. Vare sig vi arbetar på en skola eller i cen tral förvaltning har vi inom utbildnings förvaltningen samma mål. Med ordning och reda och genom att det är lätt att göra rätt i våra administrativa stödpro cesser frigör vi både tid och pengar till elevernas lärande och måluppfyllelse. Det är en del i allt det vi gör för att få organisationen att fungera så effektivt som möjligt. Det är därför samtliga våra skolor, precis som andra verksamheter i staden, finns i ILS (det integrerade ledningssys temet). Från och med 2015 utgår alla skolors verksamhetsplan och budget från kommunfullmäktiges mål och in dikatorer samt från skollagen. Detta gör att vi kan arbeta mer effektivt samtidigt som vi säkrar och följer upp det som våra politiker beslutat. Från maj 2015 kommer alla skolor att arbeta i en ny version av ekonomisyste met Agresso. Det ger oss goda förutsätt ningar att ännu bättre följa upp och ha koll på ekonomin samtidigt som vi får ett system som är än mer användarvän ligt. Genom verktyget blir det också lätt are framöver att göra inköp av främst varor och att se vilka avtal vi har. Något som i sin tur gör att vi kan säkerställa att vi följer avtalen och kan följa upp det vi beställer. I dag ser processerna olika ut på våra skolor när det gäller ekonomi och inköp och många blir berörda när systemet införs. Ekonomisystemet har närmare 1 000 användare och modulen för ef

Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera. Lycka till!

Lena Holmdahl är chef för avdelningen Ekonomi och styrning

Skicka din tipsrad senast den 20 februari till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsför valtningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner. Vinnare i förra numret blev Eva Eriks son, Kämpetorpsskolan, Lena Moser, Gärdesskolorna, och Szilvia Teszarik, Linde parkens gymnasiesärskola. Rätt tipsrad var 1, 1, 1, X, X.

Nämnd & Nytt  Foto: Calle Hedrén

Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Flippat klassrum, språkutveckling eller inkludering? Arbetar du med något pedagogiskt projekt som du tycker förtjänar att uppmärksammas, som dina kolleger runtom i stadens skolor borde få läsa om och inspireras av? Kanske kan det bli ett reportage i något kommande nummer av LÄRA Stockholm.

Barbro Järse förklarar för eleverna medan Hiroshi Amano lyssnar.

Nobelpristagare på besök Årets Nobelpristagare i fysik Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura besökte SSIS i Kista och Norra Real.

Eleverna på Kungsholmens gymna sium fick träffa Nobelpristagarna i kemi: Eric Betzig, Stefan W. Hell och William E. Moerner. Och Nobelpristagaren i litteratur kom traditionsenligt till Rinkeby. Litteraturpristagaren Patrick Modiano mottogs i Rinkeby biblio tek där elever från Askebyskolan bjöd på ett stämningsfullt luciatåg. Rinkebyskolans klass 8 välkom nade pristagaren på klassens olika språk. De framträdde med en pre sentation av författaren och hans verk och överlämnade ett Nobel häfte med egna texter och teck ningar. Sedan tillkännagivandet av

litteraturpristagaren i oktober har eleverna arbetat med presentatio nen, en utställning med ett tittskåp och Nobelhäftet. Det var en rörd Patrick Modiano som sedan drack te och åt kakor med eleverna. Han berättade att han var jättelycklig över att ta del av elevernas arbete och att han vil le lära känna varenda en av dem och brevväxla med dem. – Jag är så rörd för vad ni har gjort. Och jag känner mig omtum lad av att välkomnas med alla era språk. Det är som en dröm, jag har inte varit med om något liknande i mitt liv, sa Patrick Modiano.

Se filmade FoU-seminarier www.pedagogstockholm.se/ skolforskning

Kontakta redaktionen och berätta kortfattat vad ni har gjort och hur det påverkade elevernas lärande — enklast via mejl till tomas.bannerhed@ stockholm.se.

Välkommen att höra av dig!

LÄRA STOCKHOLM

Ditt Stockholm

2015

» 40 000 nya bostäder till 2020 » Utmaningen: Hitta lärare och skolor till alla barn » Ditt avfall gör Stockholm bättre! » Jobbtorgen ser allas kompetens Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 1

2014-12-18 13:35

Alla hushåll i staden har fått budgettidningen Ditt Stockholm 2015. Fler ex kan beställas i trycksaksportalen

LÄRA #1/2015

Nämnd & Nytt

OECD kritiserar svenska skolan

I samtliga ämnen där man har nationella prov fick flickor högre provbetyg och en större andel än pojkarna blev godkända. Det visar resultaten från de nationella prov som landets niondeklassare genomförde i våras. Både pojkar och flickor lyckades bäst i engelska där 18 procent av eleverna fick provbetyget A och nästan 97 procent klarade gränsen för godkänt. I engelska, liksom i geografi var skillnaden mellan pojkars och flickors resultat minst. Bland de naturorienterande ämnena fick flest godkänt i biologi, medan kemi var det ämne där minst andel elever nådde ett godkänt provbetyg. Närmare 17 procent av pojkarna och 10 procent av flickorna klarade inte godkänt i kemi. Flickorna fick lite högre provbetyg i matematik, men något fler pojkar klarade nivån för godkänt. I delprovet i svenska som prövar elevernas skriftliga förmåga blev mer än dubbelt så många pojkar som flickor underkända: 13 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna. Skillnaderna bland dem som fick det högsta provbetyget A är också stora. Över 11 procent av flickorna fick betyget A jämfört med drygt 4 procent för pojkarna.

Sverige måste göra stora satsningar för att vända de sjunkande skolresultaten anser OECD:s skolexperter. De har analyserat Sveriges skolsystem och bland annat träffat elever, lärare och skolchefer över hela landet. OECD-experterna anser att likvärdigheten måste bli bättre, ett fritt skolval förbättrar inte resultaten. Sverige måste få lärare att känna sig mer uppskattade och minska deras pappersarbete. Dessutom måste Sverige komma till rätta med disciplin problemen i skolorna. OECD:s experter efterlyser också större samförstånd om hur skolan ska skötas och vem som ansvarar för resultaten. De kritiserar hur vi genomförde kommunaliseringen av skolan och menar att Sverige inte fördelar resurserna till skolorna jämlikt.

Rutiner om nyanländas utbildning Nu finns ”Stockholms stads ru tiner för mottagande och utbild ning av nyanlända elever i kom munala grundskolor” för att säkerställa att alla nyanlända elever erbjuds samma utbildning som andra elever. Alla skolor ska ha en tydlig och väl känd pro cessbeskrivning för mottagande och undervisning av nyanlända elever. Där ska ansvarsfördel ning inom skolan framgå. På Pedagog Stockholm finns filmer och dokumentet som inspiration och stöd för lärare och skolleda re som arbetar med att införa ru tinerna. Se www.pedagogstock holm.se/nyanlanda.

LÄRA #1/2015

”Våra fokusområden är systematiskt kvalitets arbete, utveckling av undervisningen med learning study och digital kunskap. Det är tre väldigt viktiga områden som framtidens skola måste ha.” Rektor Lena Lindblad Petersen om arbetet bakom Sjöstadsskolan hedersomnämnande i 2014 års Kvalitetsutmärkelse, med motiveringen: ”Denna skola har lyckats skapa en lärande organisation, som främjar lärares lärande på ett sätt som omedelbart gynnar skolans elever.”

Illustration: Annebritt Ullén

Flickor bäst på nationella prov

87,4 % av eleverna i årskurs 9 är behöriga till yrkes förberedande program

Statistik för skolornas webbplatser Jämförelser mellan första veckan i december 2014 och samma vecka 2013 visar att skolornas webbplatser nu har 78 000 besökare under ett dygn — en ökning med 8 procent. Dessa besökte webbplatserna 132 000 gånger — en ökning med 18 procent. Det mest typiska besöket görs på en måndag mellan klockan 10 och 11. De fem mest besökta sidtyperna är: 1. Startsidan — 132 000 2. Kontakt — 16 500 3. Kalendern — 9 400 4. Om skolan — 8 500 5. Personal — 6 000

I skollagen betonas respekten för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Efter händelserna i Paris i början av året är det viktigt att skolan värnar om vår grundlagsfästa yttrandefrihet — oavsett religiös och kulturell bakgrund, kön och etnicitet.

9 av 10 gymnasieelever har behörighet till universitet och högskolor

7 av 10

elever i årskurs 8 är nöjda med sin skola

Fler dokumenterat yrkesskickliga Ytterligare 15 särskilt yrkesskickliga lärare från Stockholms stad har tagit emot sina meriteringsbevis. Detta efter att ha uppfyllt meriteringsprogrammet Aretes sju huvudaspekter, som med stöd av forskning definierar vad som kännetecknar en yrkesskicklig lärare. De lärare som meriterades i den här omgången var Margareta Almqvist Hynge, Karin Gustavsson, Fredrik Karlsson och Helena Wallinder, Adolf Fredriks musikklasser; Tobias Gidlund och Katarina Rundström, Engelbrektsskolan; Sara Hesslid och Antonio Serra, Thorildsplans gymnasium; Eva Karlberg och Gunilla Lindhagen, Aspuddens skola; Nelly Bonner, Katarina Södra skola, Tor Forsse, Kungsholmens gymnasium, Helena Johansson, Åsö vuxengymnasium, Ewa Ljungblom, Sköndals skolor, och Anna Pettersson, Globala gymnasiet.

Foto: Lennart Johansson

Nämnd & Nytt

Välmeriterade kockar stod för tillagningen Akalla grundskolas årliga Nobelmiddag. Ett inspirerande gästspel, enligt kökschef Tobias Häggstrand.

Kockeliten lagade festmiddag i Akalla Skolrestaurangen i Akalla grundskola fick i december fin hjälp med tillagningen av skolans årliga Nobelmiddag.

Fredrik Larsson, tidigare lagkap ten i det svenska kocklandslaget, och Robert Sigmund, flerfaldigt belönad bagarmästare, samt några av deras kolleger servera de en trerättersmeny som inled des med en liten laxhamburga re, följdes av gårdskyckling med rostad potatis och blomkålspuré, och avslutades med en ”Nobel överraskning”. Akalla grundskolas kökschef Tobias Häggstrand tycker det är viktigt att utveckla mathållning en i skolan. – Bra och god mat är en bas för allt skolarbete. Min förhoppning

är att dessa kockars bidrag kan inspirera andra skolor och andra i restaurangbranschen till sam arbete och erfarenhetsutbyte. Akalla grundskolas restaurang är Kravcertifierad och har även varit framgångsrik i arbetet med att minska matsvinnet. – Att det här förnämliga kock laget vill komma till oss är en stor sak. Vi här i köket blir inspirerade till fortsatta krafttag. På sätt och vis är det kanske också ett kvitto på att vi själva är på rätt väg, säger Tobias Häggstrand.

”Thanks for an excellent event this morning! @kistascience @NobelPrize” Olle Burell, @olleburell I samband med Nobelpristagarnas besök på SSIS i Kista den 9 december.

IB-programmet flyttar till ISSR IB-programmet (Internatio nal baccalaureate) på Kungs holmens gymnasium flyttar till ISSR (International School of the Stockholm Region) på Sö dermalm. Avvecklingen sker successivt från och med hösten 2015. Huvudskälet är att det på Kungsholmens gymnasium finns alltför få platser i förhållande till antalet förstahandssökande. Det gör att hundratals elever med mycket höga betyg inte kommer in på skolan. En analys av loka lerna visar att tre IB-klasser kan ersättas med fem NA-klasser vil ket skulle sänka lokalkostnaden per elev och frigöra resurser till undervisning.

Ny utställning om vatten Stockholm Vattens populära ut ställning om vatten och miljö på GlashusEtt i Hammarby Sjöstad fortsätter i förnyad form. Den nya utställningen, för elever i årskurs 3–5, går under namnet ”Lätt att göra rätt – bli miljövän”. Besökarna får följa vattnets och matens väg genom staden. Här ges också svar på frågor om var ifrån kranvattnet kommer, var för man inte ska spola ner skräp i toan och hur man gör man när man sorterar sopor. Eleverna får också spela ”bajsbasket”, en uppskattad baskettävling med lite annorlunda basketbollar och basketkorg. Besöket tar cirka en timme och är gratis. Läs mer om utställningen på www.stock holmvatten.se/skolan. Boka ett besök på telefon 08-522 137 00 eller mejla glashusett@stock holmvatten.se.

Barn vill helst klättra Karlstads kommun lät ett 40-tal barn i åldrarna 1—13 år testa lekplatser i kommunen och poängsätta olika lekredskap. Överlägsen segrare blev klätterställningen. Ett resultat som kommunens parksamordnare kommer att ha i åtanke inför utformningen av framtida lekplatser.

LÄRA #1/2015

Nämnd & Nytt

Sett 2015 närmar sig Den 14–16 april är det dags för Sett (Scandinavian Educational Technology Transformation), Skandinaviens största mässa och konferens inom det moder na och innovativa lärandet. Här får lärare, skolledare, förskollä rare och pedagoger mötas och inspireras av en uppsjö semina rier och workshoppar. I utställ ningen visar leverantörer digita la verktyg och moderna fysiska lärmiljöer. Sett 2015 äger rum på Kistamässan.

Kulturpremie endast via Kulan För att kunna få Kulanpremien på 50 kronor per elev måste skolan boka sina kulturevenemang via webbingången Kulan. Gå till www. pedagogstockholm.se/kulan och klicka på ”Sök och boka kultur”. Aktiviteterna med Kulanpremie finns under rubriken ”Boka med Kulanpremien”. Välj bland aktiviteter och evenemang inom till exempel dans, berättande, teater, musik och cirkus.

Fem procent kan inte simma Enligt en ny undersökning från Skolverket når inte fem procent av eleverna i årskurs 6 upp till kravet på att kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg. Orsaker na är enligt lärarna främst brist på undervisningstid och dålig till gång till simhallar. Fem procent motsvarar 4 500 elever. Allvarligt, anser man från Skolverkets sida, eftersom simkunnighet kan vara en fråga om liv eller död. Endast två lärare på de drygt 400 skolor som svarat i enkät undersökningen uppgav att det är elevernas föräldrar som hin drar eleverna från att delta i sim undervisningen. Sambandet mellan att börja simundervisningen tidigt och att kunna simma i årskurs 6 var tyd ligt. I fler än hälften av de skolor där alla elever nådde kunskaps kraven i årskurs 6 hade man börjat med simundervisning i förskoleklassen eller i årskurs 1. 38

LÄRA #1/2015

Cirka 40 procent av besökarna på Stockholms stads skolors webbplatser surfar via sina mobiltelefoner. Därför har webbplatserna nu anpassats för att de ska bli enklare att besöka. Testa själv genom att surfa in på din skolas webbplats med mobilen.

83,8 % av eleverna i årskurs 9 var behöriga till naturvetenskapsoch teknikprogram.

Akalla grundskola fick Pingvin priset Akalla grundskolas kökschef Tobias Häggstrand tilldelas januari månads Pingvinpris. Priset delas ut av Stockholms stad till klimatsmarta exempel. Tobias Häggstrand belönas bland annat för att ha minskat andelen mat som slängs i samband med skolmåltiderna. Skolan var en av åtta pilotskolor i utbildningsförvaltningens svinnprojekt.

84 %

av eleverna i årskurs 9 var behöriga till ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapliga program

12 000 förstelärare

Hösten 2014 fanns nästan 12 000 förstelärare och 130 lektorer i landet. Av dessa var 762 förstelärare och 21 lektorer anställda av Stockholms stad.

11—12 juni arrangerar staden tillsammans med Stockholms universitet en förskolesummit där förskolornas medarbetare får möta aktuell forskning. Syftet är att utveckla förskolan och nå en hög och likvärdig kvalitet inom kommunala och fristående förskolor.

Digitalt lyft väcker intresse Ett frukostmöte hos kommunikationsbyrån Gullers grupp i november behandlade det digitala lyft som stadens skolor genomgår.

Utbildningsförvaltningens arbete med att digitalisera skolan genom en rad satsningar, väcker intresse även utanför staden. Utmaning arna ligger bland annat i omfatt ningen med 14 000 medarbetare, 1 400 förskolor och skolor och cirka 300 000 barn, elever och vårdnadshavare med ofta sedan länge inarbetade arbetsproces ser och kommunikationskana

ler. Hur man går till väga beskrev bland andra Ann Hellenius, chef på avdelningen för utveckling och samordning och ansvarig för Stockholms stads digitala lyft av förskolor och skolor på ett fru kostmöte hos kommunikations byrån Gullers grupp i november. Närmare 50 personer kom till fru kostmötet.

Stockholms stad överklagar vite Utbildningsnämnden beslutade i november att överklaga förvaltningsrättens dom som fastställde att staden enligt Arbetsmiljöverkets föreläggande ska betala 700 000 kronor i vite för uteblivna förbättringar av lärarnas arbetsmiljö. Staden anser att Arbetsmiljöverkets krav på åtgärder är svåra att genomföra och att de kan strida mot skollagstiftning och kollektivavtal. — Vårt arbete med att förbättra lärarnas arbetsmiljö fortsätter och påverkas inte av överklagandet, säger utbildningsförvaltningens personalchef Astrid Norderfeldt.

Nämnd & Nytt

Foto: annebritt ullén

Vad jobbar ni med?

Roger Adolfsson och A lberto Cortes på avdelningen för ekonomi och styrning arbe tar med säkerhet. Vad gör ni på jobbet? Alberto: — Vi ger hjälp och stöd till stadens rektorer med att förebygga bränder, hot och våld och hantera andra säkerhetsrisker. Sedan följer vi upp vad stadens ledning och utbildningsnämnden vill göra på vårt arbetsområde. Nu arbetar vi också med att anordna utbildningar inom brandskydd. Roger: — Vi analyserar det som anmäls i vårt incidentrapporteringssystem Risk och undersö-

ker till exempel om någon viss incident ökar. Vi tar fram statistik som beslutsunderlag. Vid terminsstart, terminsavslutning och inför andra längre ledigheter inträffar fler incidenter och det händer mer på våren än på vintern. Alla incidenter kan inte förebyggas, men vi kan minimera riskerna. Hur ser en typisk arbetsdag ut? Alberto: — Det kan variera mycket beroende på vad som hänt. Men vi börjar alltid dagen med att kolla i Risk. Kanske leder det till att vi åker ut till en skola och träffar rektorn. Vi är ute på skolor 3—4 gånger i veckan.

Vad är roligt och utmanande i ert jobb? Alberto: — Det känns meningsfullt att kunna hjälpa till med att öka studieron och trivseln på skolorna. Roger: — Det är ett varierande och lite udda jobb inom förvaltningen. Och det är roligt att bygga upp en verksamhet som stödjer eleverna. Alberto: — Utmaningen ligger i att få skolorna att anmäla alla incidenter, så att det inte ska finnas något mörkertal, det vill säga incidenter utöver dem som anmäls i Risk. Det är förståeligt att skolorna inte vill flagga för den här typen av händelser, men vi använder inte informationen på något sätt som är till men för våra skolor. Vad gör ni på fritiden? Alberto: — Jag tycker om att ha gäster, lagar mat och bjuder på chilenskt vin. Och så går jag ut med hunden, en engelsk springer spaniel. Roger: — Jag spelar innebandy och var i december en av arrangörerna bakom Skansens julmarknad.

Doktorsavhandlingar från Institutionen för pedagogik och didaktik 32

Anna Åkerfeldt

idaktisk design med digitala resurser n studie av kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola igitala resurser såsom datorer används ofta som redskap för unskapande i skolan. Dessa redskap påverkar såväl lärares ndervisning som elevers lärande på olika sätt. I avhandlingen uderas olika former av kunskapsrepresentationer på detaljnivå. elstudier uppmärksammar hur användningen av digitala resurser elvis omförhandlar förståelsen av kunskapande och hur detta får onsekvenser för (formella) bedömningspraktiker. I avhandlingen skuterar även teoretiska och metodologiska utmaningar som rskaren ställs inför när lärande studeras i digitala lärmiljöer. För t analysera kunskapsrepresentationer i skolan används begrepp ed utgångspunkt i designorienterad- och multimodal teoribildning.

Didaktisk design med digitala resurser

Filmtips på Pedagog Stockholm: ”Så flippar jag”



Fem lärare, från lågsta diet till gymnasiet, be rättar om hur de arbetar med metoden flippat klassrum i sin undervisning. De delar med sig av praktiska råd och tips på hur man kan flippa sin egen under visning med hjälp av lärarna i skolforskningsprojektet Jippi på Norra Real som berättar om flip pad matematikundervisning på gymnasiet.

” Övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass”



Monica Axelsson, profes sor i tvåspråkighet med inriktning på svenska som an draspråk vid Stockholms univer sitet, intervjuas om sin forskning kring nyanlända och lärande. Hon förtydligar vad som kän netecknar god undervisning av nyanlända elever och ger råd till skolledare och rektorer som möter nyanlända elever i varda gen. Dessutom berättar två elev er från Ross Tensta gymnasium om sina upplevelser av att kom ma från ett annat land och börja i svensk grundskola.

Digitala r esurser omformar lärandet Anna Åkerfeldt

Didaktisk design med digitala resurser

Anna Åkerfeldt lade i höstas fram avhandlingen ”Didaktisk design esultaten i avhandlingenmed visar att användningen av digitala digitala resurser: en studie surser inom olika skolpraktiker bidrar till att forma elevernas öjligheter att representera sina kunskaper. Det blir därmed viktigt av kunskapsrepresentationer i t skapa en tydligare koherens när det gäller valen av resurser inom ch mellan dessa olika skolpraktiker. en digitaliserad skola” vid Stock holms universitet. I en delstudie i avhandlingen undersöker hon hur användningen av olika resur ser formar elevernas skrivande i en provsituation. Studien visar att elever som använde ordbe handlare laborerade med sin text nstitutionen för pedagogik och utsträckning didaktik i större än vad pap per och penna-eleverna gjorde. Eleverna med ordbehandlare re digerade sin text lika mycket som de skrev ny text. – De som använder ordbehand lare har större möjlighet att få syn Anna Åkerfeldts

forskningsintresse riktas mot hur användningen av resurser formar möjligheterna att representera kunskaper och hur dessa erkänns i olika sociala praktiker. Åkerfeldt ingår även i redaktionen för nättidskriften Designs for Learning.

En studie av kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola

14 2014 20

... Writing

N 978-91-7447-971-3

på sina tankar, menar Anna Åker feldt. En annan delstudie visar att gymnasieelever under färdigstäl landet av sitt projektarbete använ de ett flertal uttrycksformer, som

Doktorsavhandling i didaktik vid Stockholms universitet 2014

intervjuer och rörlig bild. Men när arbetena lämnades in för formell bedömning var det framför allt de skriftliga inslagen som elever na visade fram. Anna Åkerfeldts tolkning är att eleverna vet att andra uttrycksformer än skriven text ofta bedöms som sekundära av lärarna och därför inte ser nå gon poäng med att integrera detta material i sina texter. Lärarna i sin tur saknade ofta verktyg för att bedöma andra uttrycksformer än skriven text. – Det visar på vikten av att ut veckla bedömningsverktyg även för visuella uttrycksformer, me nar Anna Åkerfeldt.

I nästa nummer av LÄRA •V i besöker skolan som satsar på föräldrasamverkan. •F yllig rapport från nationell skolforskningskonferens. •L yckat pedagogiskt sam arbete med Lill-Skansen. •S tadsarkivet — rena guld gruvan för skolan. … och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 27 mars.

LÄRA #1/2015

Gymnasievalet blev plötsligt lättare. Även för dig som lärare. Tipsa dina elever om valetärditt.se där de får en överblick över Stockholms stads 26 gymnasieskolor och en känsla för hur det är att plugga på olika program.

valetärditt.se