LÄRA Stockholm 2 2014 by Info Utbildningsförvaltningen

e a 20 ar k t n ns se n i vi Sve Pr g av h i n is

LÄRA

#2/2014 STOCKHOLM

Sara Lövestam:

Väljer att vara sig själv Arne Jarrick om kunskapsraset | Bedömning utan prov Lässtrategierna som gör susen | Lärares arbetsmiljö

Nu kan du enkelt skapa enhetliga utskick

Nu finns verktyg som gör det enkelt för dig att ta fram snygga utskick, diplom, faktablad med mera – som följer stadens grafiska profil.

Du hittar de nya Office-mallarna för Word, Powerpoint och Excel i din dator.

Behöver du mer information om hur du ska göra – gå in på intranätet och sök på ”mallar”.

Foto: robert blombäck

I N SP I RATION OCH I N FO RMATI O N F RÅ N U T B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

STOCKHOLM #2/2014 LÄRA Stockholm ges ut av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och utkommer med fem nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@ stockholm.se. Redaktör, projektledare: Annelie Drewsen, 08-508 33 899, annelie.drewsen@stockholm.se. Medverkande skribenter: Kristina Alexanderson, Katarina Bjärvall, Ulrika Runesdotter Carlsson, Margareta Edling, Agneta Berghamre Heins, Helene Lumholdt, Katarina Lycken Rüter, Pernilla Rönnlid, Monika Sidén, Ann Turlock, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård.

Ansvarig utgivare: Anders Carstorp.

illustration: annebritt ullén

ISSN 1654-7330. Upplaga: 15 900 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

När gymnasieelever får egna datorer blir de mer motiverade. Samtidigt upplever de mer stress och får en sämre arbetsmiljö. Det visar Håkan Fleischers forskning.

När historieprofessorn Arne Jarrick riktar sin blick mot skolan ser han samma tendens som i övriga samhället: att kunskap inte värderas lika högt som tidigare.

Foto: robert blombäck

Tryck: Östertälje Tryckeri AB, Stockholm, 2014.

Hur är det att vara homosexuell, bisexuell eller transperson i skolan? Eleverna i Södra Latins HBTQ-förening har skapat en egen hörna dit alla är välkomna. Alice Hammarstedt är kontaktperson för föreningen. Foto: ulrica zwenger

Grafisk form: b-e-r-g.se

Efter bara några år som lärare fann sig Johanna Karlsson i en ohållbar arbetssituation. Besviken lämnade hon yrket. Nu är hon tillbaka i klassrummet.

Dessutom ... Varken läxor eller prov hos Tommy Lucassi Omslag: Sfi-läraren och författaren Sara Lövestam fotograferad av Marc Femenia.

Hallå där Barbro Westlund

Så blir klassrummet HBT-vänligt

Mattemissionären Sabine Louvet

Google och världsbilden

Matte på flera språk

Min skola: Sjöstadsskolan

Nadja Josephson: ”Folk har börjat glömma”

Enkäten: Hur är din arbetsmiljö?

Alla elever ska lyckas

Lässtrategier på Sätraskolan

Nämnd & Nytt

BETYG & BEDÖMNING

TEXT: Ingela Ösgård

LÄRA #2/2014

Foto: Hans Alm

Samtal i stället för prov

BETYG & BEDÖMNING

Det är både tidskrävande och svårt att skriva frågor om fotosyntesen som lockar fram elevernas kunskaper och engagemang. Men för Tommy Lucassi ger elevernas diskussioner ett bättre underlag för bedömning än skriftliga prov. — Jag hör mer kunskap när eleverna pratar, säger han.

LÄRA #2/2014

BETYG & BEDÖMNING

Anton Åsbrink har valt en bekväm ställning för att läsa på mer om fotosyntes och förbränning i biologiboken. Han får själv välja om han ska göra ett skriftligt prov eller inte.

vå elever i årskurs 7 på Rålambs hovsskolan diskuterar med var andra om fotosyntes och förbrän ning. Till sin hjälp har de frågor som läraren Tommy Lucassi delat ut. – Först tar växten upp koldioxid och vat ten, sedan är det solen som gör att det blir druvsocker med mycket energi där kolatomen också finns med, och syre. Sedan äter något djur växten och får energi. I andra änden av klassrummet läser en pojke i biologiboken och tittar emellanåt på ett Youtube-klipp om kretsloppet som Tommy Lu cassi lagt upp. Ute i korridoren sitter fler elever och intervjuar varandra. Ytterligare någon har bestämt sig för att redan i dag skriva prov på ämnet och sitter avskilt i ett grupprum. På låga stolar runt två bänkar samtalar någ ra flickor med Tommy Lucassi om kretsloppet. Det blir några utvikningar. – Kanske är det en mus som får energi genom att äta av ett äpple. Men på vintern går musen i ide. Hur kommer det sig att de vaknar igen på våren? Är det för att det blir varmt, undrar en av flickorna. – Jag är inte så insatt i just det, men jag skulle tro att det snarare beror på ljuset, precis som för växterna, svarar Tommy Lucassi. Sjundeklassarna börjar närma sig slutet på bio

logibokens kapitel om fotosyntes och förbrän ning som de hållit på med i många veckor. De har bland annat tittat på klyvöppningar på tulpanblad och experimenterat med förbrän ning och dragit slutsatser av sina olika expe riment. – När jag ska bedöma elevernas kunskaper känns det väldigt platt att enbart använda 6

LÄRA #2/2014

BETYG & BEDÖMNING

När jag ska bedöma elevernas kunskaper känns det väldigt platt att enbart använda skriftliga prov.

skriftliga prov, jag hör mer kunskap när elev erna pratar, fastslår Tommy Lucassi. Han har stöd i läroplanen: att låta eleverna samtala och formulera egna argument och granska andras argument beskrivs som ett sätt att ge eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper. Samtidigt ger kommentarerna till kursplanen i biologi inte någon vägledning i hur läraren ska bedöma elevernas kunskaper när de samtalar och diskuterar. – Jag har tjyvkikat på stödmaterialet i svensk an där det står mer om skillnaden mellan krav nivåerna E, C och A när man diskuterar. Genom att låta eleverna själva spela in intervjuer där de motiverar och argumente rar inför varandra tar Tommy Lucassi under visningsmetoden ett steg vidare. Han har bara prövat i några veckor och eleverna får skicka de inspelade filerna till honom för bedömning. >>

Tommy Lucassi pratar med Linnea Runmon om kretsloppet. Det ger både underlag för bedömning och feedback på hur undervisningen fungerar.

LÄRA #2/2014

BETYG & BEDÖMNING

Det handlar om att göra eleverna medvetna om vad som krävs. Att göra dem till ägare av den egna kunskaps utvecklingen.

Läs Tommy Lucassis blogg Provfri matematik på Pedagog Stockholm.

– Det är både svårt och tidskrävande att skriva frågor som lockar fram elevernas engagemang och kunskaper, konstaterar han och pekar på en av dagens frågor som han är rätt nöjd med: Hur skulle köttätande rovdjur påverkas om alla växter dog ut? Men än är det för tidigt att få alla elever med på tåget. Tommy Lucassi får acceptera att de flesta är mer trygga med att skriva prov, åt minstone i den här klassen. I en annan sjunde klass ville majoriteten gärna intervjua varan dra och spela in, påpekar han. Och det finns förstås inte bara ett sätt att visa sina kunskaper som passar alla de 160 elever som Tommy Lucassi har i NO. Fotosyntes och förbränning är ett av de kapitel

i biologiboken som sjuorna ägnar längst tid åt. Under kapitlets gång har han på flera olika sätt synliggjort vad som krävs av eleven för att få betygen A, C eller E. 8

LÄRA #2/2014

Det händer också att hans klasser får bygga v äggmatriser. På tavlan nålar eleverna upp sina skrivna svar och placerar dem efter sin egen bedömning. På väggmatrisen ser de ock så varandras och andras bedömning vilket ger underlag för gemensamma diskussioner, som till exempel: Innehåller det här svaret tillräck ligt med fakta och resonemang för betyget C? Tommy Lucassi tog sin lärarexamen 1997 och han konstaterar att alla de lärare som gick ut då har arbetat med målrelaterade betyg från början. Begreppet infördes redan med den gamla läroplanen, Lpo 94. – Sedan hände något ytterligare med Lgr 11; vi skulle fokusera på elevens förmågor. Då började jag också använda och förklara ord som ”strategi” och ”resonemang” för eleverna. Det handlar om att göra eleverna medvetna om vad som krävs av dem för de olika betygs stegen. Att göra dem till ägare av den egna kunskapsutvecklingen.

BETYG & BEDÖMNING

– De har ett praktiskt fokus och deras forsk ning är som handböcker i hur man kan följa lärande och lärande bedömning. Albin Nilsson och Klara Tjernström går i sjuan.

Klara Tjärnström, Hillevi Axelsson och Norea Almebäck dsikuterar ett videoklipp om kretslopp som Tommy Lucassi har lagt ut på Youtube.

Tommy Lucassi i samspråk med Theo Uddström.

Tommy Lucassi fick en egen aha-upplevelse redan något år innan den nya läroplanen in fördes: – En elev kom fram och sa att han inte för stod vad som krävdes för att få VG. Jag visade honom ett exempel från en annan elev som jag bedömt som VG och då insåg han: ”Men det där kan ju jag också.” När Tommy Lucassi berättade om episoden i personalrummet var det en svensklärare som sa: ”Men har du inte hört talas om Dylan Wiliam? Han skriver om formativ bedöm ning.” Skolforskaren Dylan Wiliam skriver om vikten av att tydliggöra mål och vad som krävs för att nå dem för eleverna. Liksom att göra eleverna delaktiga i sitt eget lärande och akti vera dem som lärresurser för varandra. På senare år har också de svenska skolfors karna Christian Lundahl och Anders Jönsson kommit att betyda mycket för Tommy Lucassi.

De tycker båda att Tommy Lucassi är en an norlunda lärare. – Vi har mycket mer diskussioner än med de andra lärarna och så ger han inga läxor, säger Albin Nilsson. – Det är mer muntligt och man lär sig mer under lektionerna, fyller Klara Tjernström i. De uppskattar också att de får klara besked om vad de behöver förbättra för att höja sina betyg. – Man blir också bra på att organisera sitt arbete, säger Klara Tjernström. Alla elever har en pärm där de sparar alla bedömningar och sina egna förbättringsför slag. Albin Nilsson tillstår att han från början egentligen inte var så intresserad av biologi. – Men genom att vi jobbar på det här sättet blir det roligare och det känns mer varierat. Klara Nilsson kommer bara på en sak som kan vara negativt. – Det är lätt att hamna lite uppe bland molnen när vi diskuterar. Samtidigt är Tommy mycket tydligare med vad man måste kunna för de olika betygen, jämfört med andra lärare, tillägger hon. Tommy Lucassi avslutar lektionen med att fråga: – Hur många vill ha prov på kapitlet ”Foto syntes och förbränning” i morgon, eller ome delbart efter lovet? De flesta föredrar efter lovet. Kanske kom mer majoriteten att välja skriftligt prov. Men Tommy Lucassi räknar med att när han väl har arbetat in sitt system här på Rålambshovs skolan, där han bara undervisat i drygt ett år, så inser eleverna att de kan slopa proven. Precis som eleverna gjorde på Katarina Norra skola, där han arbetade tidigare, när de insåg att han redan innan provet hade tillräckligt med underlag för att bedöma deras kunskaper. – Feedback från eleverna är bra, det är vetenskapligt bevisat. Det gör att också jag utvecklas och blir modigare och vågar testa nya undervisningsmetoder. Jag brinner för att eleverna ska lära sig och jag njuter när de får aha-upplevelser! n LÄRA #2/2014

HBT I SKOLAN

”En elev per klass kommer ut till mig” Många personer som identifierar sig som HBT vågar inte vara öppna om det på arbetet. Det gäller inte minst i skolan. Sfi-läraren och författaren Sara Lövestam blev avrådd av kollegor att komma ut inför eleverna, men valde att göra det ändå. Det har hon inte ångrat. Sara Lövestam är till vardags sfi-lärare och författare. I höstas bloggade hon på Det öppna klassrummet om sina egna och andras erfarenheter av HBT i skolans värld och hur undervisningen kan bli mer HBT-vänlig. Reaktionerna på hennes inlägg var övervägande positiva. Lärare tackade för tipsen och tyckte det var spännande att få följa med in i hennes klassrum. Flera av dem berättar att de nu tar med sig sina nyförvärvade HBT-kunskaper till sina egna klassrum. Sara Lövestam är själv öppet homo sexuell. Det innebär att ständigt vara beredd på att parera reaktioner. På frå gan om varför hon valt att vara öppen kommer svaret snabbt: 10

LÄRA #2/2014

– Annars skulle jag gömma den jag är och det skulle inte kännas rätt. För några år sedan bestämde Sara Lövestam sig för att även komma ut i klassrummet. Som sfi-lärare var det inte ett självklart val. En del av hennes elever kommer från länder där homosexualitet är förbjudet och homosexuella förföljs. Samtidigt ansåg hon att det var viktigt både för sig själv och för eleverna att våga ta steget. – När jag berättade för kollegorna att jag skulle komma ut inför mina elever blev jag avrådd av de flesta. I all välmening för stås, men samtidigt kändes det jobbigt att jag inte fick stöd att vara mig själv.

– En del har vuxit upp med att homo sexuella är monster. När jag, deras lärare som de har förtroende för, berättar att jag är lesbisk är det kanske den första öppet homosexuella de träffar. Då börjar de för hoppningsvis fundera på om det här med att vara gay verkligen är så farligt. Sara Lövestam har varit öppen med sina elever sedan 2007 och kan se att det har effekt. Många tar till sig av diskus sionerna och flera elever kommer ut till henne som homosexuella. – Det är ungefär en person per klass som berättar för mig. Ibland är jag den första de vågar berätta för, säger hon och betonar det sorgliga i att vissa inte har kunnat komma ut tidigare.

För det mesta har det inte varit några

problem att komma ut inför eleverna, även om det hänt att någon elev har luftat sina fördomar om homosexuella. På bloggen beskriver Sara Lövestam en rad olika reaktioner från elever, från kommentarer som ”det passar dig” till ursäkter för att ha uttalat sig respektlöst om homosexuella.

Sara Lövestam delar gärna med sig av sina erfarenheter och kunskaper. I lärar rummet kommer kollegor för att be om råd eller diskutera hur man kan bemöta en elev som uttrycker sig nedsättande om HBT-personer. På bloggen ger hon tips till lärare som vill visa för sina elever att klassrummet ska vara fritt från homo

HBT I SKOLAN

I Stockholms stads budget för 2014 står det att en policy för stadens HBT-arbete ska tas fram under året. Såväl invånare som anställda i Stockholms stad ska bli bemötta med respekt och kunskap oavsett sexuell läggning. HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner.

fobi. Små ändringar kan göra skillnad. Som att byta ut pronomen i exempel meningar på språklektionerna. I stäl let för att säga ”han vill gifta sig med henne” kan man säga ”hon vill gifta sig med henne”. Något annat som är vik tigt att tänka på är att inte förutsätta att eleverna är heterosexuella. Det går lika bra att tala om en ”flickvän eller pojkvän” om man talar om en elevs partner. Inkludering är också viktigt, att inte tala om homosexuella som ”några andra”. Genom att utgå från att det finns homosexuella personer i klassen och uttrycka det kan man som lärare signalera till eleverna att det inte är något konstigt. n Ulrika Runesdotter Carlsson

Alla som vill är välkomna till Södra Latins HBTQ-förening Hörnan, där man kan umgås och känna stöd från varandra. För vissa elever var möjligheten till en sådan gemenskap avgörande när de valde skola. – Vi är ingen förening i den bemärkelsen att vi har stadgar, styrelse och dagord ning. Vårt huvudsyfte är att ha ett ställe där vi kan träffas och där heteronormen inte råder, förklarar Alice Hammarstedt, en av kontaktpersonerna för föreningen. Hörnan har funnits i fem år och alla är välkomna. Många elever lockas hit av miljön och gemenskapen. – När jag började på Södra Latin hade jag inte kommit ut än. Då fanns Hörnan här som en stödgrupp, berättar Linda Byléhn. – Det var Hörnan som fick mig att välja Södra, säger en annan elev. Det är ingen slump att HBTQ-fören ingen finns just på Södra Latin. – Södra har en historia av att respek tera HBTQ. Eleverna kan vara öppna och

känna sig trygga här på skolan, konsta terar Patrik Biverstedt, en av skolans tre rektorer. En tidigare elev som dyker upp be kräftar den bilden: – När jag gick här kände jag inte att jag behövde någon stöttning. Här på skolan var allt så enkelt. Det är nu när jag tvingas ut i andra delar av samhället som det är svårare. Södra Latin är en öppen och accepte rande skola. Det är alla i Hörnan överens om. – Men på lärarsidan det finns mycket att göra, även om många är genusmed vetna. Det är skillnad mellan acceptans och normalisering, påpekar Alice Ham marstedt. När hon sitter tillsammans med andra tjejer i skolan och snackar kärlek hand lar det nästan alltid om killar. – Här är det inte alls så. När jag berät tar om tjejer är det inget märkvärdigt. Det är en speciell och härlig känsla att få till höra normen någon gång, säger hon. n Helene Lumholdt

Foto: robert blombäck

HBT-policy

Foto: marc femenia

En hörna fri från heteronormen

Till Södra Latins HBTQförening Hörnan är alla välkomna. Från vänster Linda Byléhn, Alice Hammarstedt, Viktor Fogelberg, Gustaf Delebeck och Moa Andersson Thambert.

Det öppna klassrummet är ett initiativ från Lärarnas riksförbund. Adressen till bloggen är lrbloggar.se/detoppnaklassrummet.

LÄRA #2/2014

DIGITALT LÄRANDE

Egen dator ökar motivationen men skapar stress Hur påverkas gymnasieelevers lärande av att de får en egen dator? Det har Håkan Fleischer sökt svar på i sin avhandling ”En elev en dator — kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan” som han lade fram vid Högskolan i Jönköping i december. Håkan Fleischer har granskat satsningar på en dator per elev i gymnasieskolor och resultaten är något tvetydiga. Moti vationen blir bättre men det går inte att säga att kunskaperna har blivit djupare eller fått bättre kvalitet. – Tidigare forskning visar att elever blir starkt motiverade av egen dator, och att både de och lärare upplever bättre resultat. I internationell forskning är detta tydligt. Samtidigt visar tidigare studier inte entydigt att betygen påver kas i positiv riktning. Indikationer finns, men de är motstridiga. Eleverna i Håkan Fleischers studier upplever att datorerna skapar stress. – Fri tillgång till nätet kan både förvir ra och skapa stress, särskilt när det gäller sociala medier. Många elever behöver redskap och hjälp för att kunna foku sera på sina skoluppgifter, säger Håkan Fleischer. Samtidigt gör datorerna att eleverna blir både mer motiverade och engagerade i skolarbetet. 12

LÄRA #2/2014

Förutsättningarna för lärarna föränd ras också i och med datorerna. Håkan Fleischer framhåller att de måste ha medvetna strategier för att lyckas med undervisningen när eleverna har till gång till datorer. – Mina studier visar att lärandet inte har förändrats, på grund av att det har varit business as usual. Eleverna har va rit utlämnade till datorn. En sådan peda gogik kan i värsta fall göra kvaliteten på kunskaperna sämre, inte bättre. Även elevernas arbetsmiljö förändras.

Både ergonomin och den psykosociala arbetsmiljön blir sämre med datorerna. Dessutom blev eleverna i studien väldigt fokuserade på att söka svar på frågor så snabbt som möjligt. – Eleverna hämtar svar på nätet, redo visar dem och går vidare till nästa fråga. De får inte tid att reflektera. Det finns en risk att kunskaperna blir ytligare. Många elever känner sig stressade över att de inte hinner landa i sin kunskaps bildning. Flera elever berättade också att det gick bättre för dem i skolan innan de hade en egen dator. Håkan Fleischer använder i sin av handling begreppet stretchad kunskap. – Begreppet är ett resultat av att leva i en stretchad värld. Det innebär att datorn lika mycket är ett verktyg att

rbeta med som ett socialt rum att vis a tas i. Att ta hänsyn till den stretchade kunskapen innebär ett aktivt försök att minska glappet mellan vad som åstad koms i en-till-en-klassrum och vad som är möjligt att åstadkomma. Lärare bör vara vaksamma mot olika

edagogiska modeller som lanseras i p samband med en-till-en-satsningar. Marknadskrafterna är starka och det är inte självklart att modellerna är base rade på forskning. – Forskningen kring en-till-en är i många avseenden ett fält med vita fläck ar. Jag har genom min forskning öppnat upp en diskussion kring risken med för ytliga kunskaper. Ett annat område, som jag själv nu arbetar med, är lärarkårens kompetensutvecklingsbehov. Det är lä rarkåren som i sin dagliga praktik driver utvecklingen. n Ann Turlock

Krönika

signerat: KRISTINA ALEXANDERSON

När jag säger Google – vad tänker du på då?

illustration: annebritt ullén

N IT kräver skickliga lärare I februari ordnades en hearing i riksdagen om lärandets nya landskap. En av talarna var Mark West från Unesco. Han menade att digital teknik kräver mer av läraren och att det därför är viktigare att satsa pengar på lärarnas utbildning än på den tekniska utrustningen. – Annars kommer vi bara att använda nya grejer på ett gammalt sätt, sa han. Läs mer om hearingen på Pedagog Stockholm. n

är jag säger Google kanske du tänker på en sökmotor. Men vad säger egentligen ordet sökmotor om det ame rikanska internetföre tag som bland sina tjänster erbjuder en söktjänst? Många av oss använder verb formen att googla i utvidgad form som ett verb för att söka på webben. Googles söktjänst är så självklar att vi slutar se den för vad den är: en tjänst som erbjuds av ett kommersiellt företag vars affärs idé är att erbjuda annonser och annons plats kopplat till vårt sökbeteende. När jag googlar ”java” är Google det självklara valet. Tjänsten har som ambition ”att organisera världens information och göra den tillgänglig och användbar för alla”. De säger vidare att ”även om du inte vet exakt vad du letar efter så är det vår uppgift att hitta sva ret åt dig”. De vill organisera världens information och erbjuda en söktjänst som vet vad jag söker efter innan jag ens formulerat det för dig själv. Det är fan tastiskt! Men för att Google ska kunna erbjuda en sådan söktjänst måste jag och Google vara överens om deras beskriv ning av mig och av mina intressen. Hur vet Google om jag söker efter javakaffe, Javahalvön eller javaskript? När jag googlar ”java” får jag träffar på pro grammering och skript, trots att det kan ske är en resa jag tänker på. Det beror på att Google organiserar informationen på webben utifrån mitt tidigare sökbeteen de, för att jag enkelt ska kunna hitta den information som är relevant för mig och mina intressen. Risken är stor att jag inte

får tillgång till alternativa perspektiv utan hamnar i en ekokammare, som gör att jag inte ifrågasätter det som jag redan känner till och är bekväm med. Googles tjänst bygger på att förstärka de före ställningar som vi redan har och göra dem än mer förankrade och på så sätt stärka vår världsbild. När jag googlar får jag ta del av det som jag redan känner till och tidigare varit intresserad av. I min värld är det en fara. Tjänstens enkelhet och vilja att veta vad jag söker innan jag ens har sökt, kan göra att jag tror på de svar Google ger mig utan att ställa frågor om vad som styr urvalet och vilka värderingar som finns bakom sökresultatet. En viktig del av en demo krati är tillgången till många perspek tiv. Hur ska vi och våra elever utmanas i vår världsbild om vi aldrig möter andra perspektiv och föreställningar än de som redan stämmer överens med det som vi redan har googlat efter? Hur vet vi om de svar som Google ger stämmer överens med våra demokratiska värderingar? Hur lär vi elever att hantera en tjänst vars algoritm stärker det som de redan tycker och vars syfte är att vi ska klicka på annonser som ska leda till ett köp?

Kristina Alexanderson är chef för Internet i skolan på Stiftelsen för i nternetinfrastruktur

LÄRA #2/2014

samtalet

LĂ&#x201E;RA #2/2014

SAMTALET

” Incitamenten att skaffa sig kunskap minskar” Kunskapsraset beror på samhällsutvecklingen, menar historikern Arne Jarrick. Ur sitt örnperspektiv ser han två tendenser: kunskap står lågt i kurs i en självupptagen kultur och skolans finansieringssystem får ambitiösa elever att hoppa från skola till skola.

rne Jarrick, professor i historia på Stockholms uni versitet, huserar i en gam mal tegelbyggnad på en kulle ovanför Brunnsviken. I hans rum täcker böcker – pappers böcker – en hel vägg och kaffet serveras i skira antika koppar på fat. Det kan verka dammigt, men detta är Centrum för evolutionär kultur forskning, och det betyder att historien inte ses som en rad statiska tidsepoker efter varan dra utan som en rik bank av seriekopplade och utvecklande erfarenheter varifrån spåren till nuet kan härledas. En dynamisk miljö, där in stitutionens enda kaffekanna alltid är på vift och på så vis blir en förevändning för kollegor na att titt som tätt knacka på hos varandra. Sedan 2008 arbetar Arne Jarrick och kol legan Maria Wallenberg Bondesson med ett projekt kring lagarnas globala historia, men på denna frisinnade arbetsplats är dörrarna öppna för engagemang även i andra samhälls frågor – till exempel skolan. Förra året skrev Arne Jarrick en uppmärksammad debattar tikel i Dagens Nyheter där han menade att vi måste lyfta blicken från skolan och lärarna för att se förklaringarna till skolans problem. Det är tankar han tangerade också i sin bok ”Beho vet att behövas” från 2005.

TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ulrica zwenger

Hur kommer det sig att du har engagerat dig i skolfrågor? >> LÄRA #2/2014

SAMTALET

välfärdssamhällen. Också Finland har gått tillbaka i mätningarna även om de ligger högt fortfarande. Både i Sverige och i Finland lever vi i en medialiserad kultur där det ser ut som att man kan ha stora framgångar bara genom att vara social, och det skulle kunna sänka lus ten att lära sig. Du har skrivit att kunskapsraset framför allt beror på ”den allmänna samhällsutvecklingen” — är det detta du syftar på då?

– Ja, man kan säga väldigt brutalt att vi blir bortskämda. Pisachefen Andreas Schleicher sade när han analyserade de svenska elever nas låga prestationer att en orsak är att svens ka barn har dålig uthållighet. Det bekräftar mina tankar. Jag funderade själv härom veckan på om jag fortfarande kan de fyra räknesätten – om jag kan räkna manuellt. Jag var tvungen att kolla det. Kan du det då?

– Skolfrågor är inte mitt forskningsområde, men jag vill peta i myrstacken och se om jag kan få upp något nytt. Det vore väldigt kon stigt om jag inte gjorde det. Jag är gift med en mellanstadielärare så vi diskuterar skolfrågor jämt, jämt, jämt. Sen har man ju själv gått i skolan och ser vad som sker. Man kan också se att utvecklingen i skolan väldigt mycket liknar utvecklingen på andra områden. Vi har det som vi kallar the audit society, kontroll samhället. Målstyrd kontrollverksamhet istället för ett förtroende för professionen. Det drabbas vi av också här på universitetet. – Sedan har mitt intresse för skolan även att göra med mitt intresse för kulturell evolu tion. Det har sagts i så många år nu att vi lever i ett kunskapssamhälle, att det är så starka kunskapskrav på människor. Men jag är osäker på att det är så och det har jag varit länge. Det är sant att väldigt mycket av det vi gör byg ger på kunskap, inget snack om det – men det är inte säkert att vi alla måste ha den kunska pen, utan det förefaller som om vi kan lita på experter som har kunskapen åt oss. De där små instrumenten som vi går omkring med, våra smarta mobiler, är ett exempel på det. Vi behö ver inte kunna algoritmerna som styr dem för att kunna använda dem. – När frågan om Pisamätningarna kommer upp funderar jag i en riktning som jag inte tycker att jag ser att andra har funderat i, nämligen: kan det vara så att drivfjädrarna för unga människor att skaffa sig kunskap försva gas när de har bekväm tillgång till en massa genvägar till kunskapen? Det verkar som den här nedgången i kunskap sker i många

LÄRA #2/2014

Systemet med det fria skolvalet är riggat så att man ska göra sorti snarare än stanna kvar och protestera.

– Det kan jag. Men det är tydligt att räk nandet påverkas negativt, liksom läsandet – vi är så exponerade för snabba läsmedier att vår läskondition försämras. Jag ser även det på mig själv, att jag snabbare än förr tappar

SAMTALET

att säga om vi människor idag vet mer eller mindre än vad människor visste förr. Vi har ju inte bara ett inflöde av kunskap utan också ett utflöde.

koncentration och uthållighet i att läsa längre texter. – Tillgången till lästeknologi skapar som jag ser det också ett slags autism – vi har inte längre orken att lyssna färdigt på varandra. Vi ska snabbt bli klara med ett samtal för att skynda till nästa samtal eller nästa händelse.

Vad menar du med utflöde?

– Vi tappar en del kunskap. Vi kan inte stoppa strumpor längre?

Hur vet du att det är lästeknologin som orsakar detta?

– Det vet jag inte, det är byggt på anekdotisk bevisföring. Jag har fyra barn och hos dem har jag sett att parallellt med att deras använd ning av lästeknologi har ökat så har deras tålamod med att läsa längre texter minskat. Jag ser samma sak hos vänner, kollegor och alltså hos mig själv. Det är egentligen inget märkligt, för historiskt har man sett hur den språkliga kommunikationen har förändrats när vi till exempel har gått från en muntlig kultur till en skriftlig. Och när vi läser mindre förlorar vi kunskap?

– Den totala kunskapsmassan i världen ökar förmodligen hela tiden. Det betyder att glap pet ökar mellan den totala kunskapsmassan och vad individen kan. Samtidigt är det svårt

Tillgången till lästeknologi skapar som jag ser det också ett slags autism – vi har inte längre orken att lyssna färdigt på varandra.

– Till exempel. Det finns mycket vi inte kan längre för att vi inte behöver kunna det. Bönder behöver inte kunna hässja hö, istället är de duktiga på datorer. – Nu ska vi komma ihåg att i Pisa har man bara undersökt läsförståelse och matematik, och då missar man en del av den positiva kun skapsutvecklingen som också äger rum. Unga idag är till exempel vanvettigt mycket bättre på engelska än vad vi var. Och de kan hand skas med media, det är också en kunskap som vi inte hade. Eller ett annat fält: mina barn har lekt med Lego. Lego är numera en övning i att följa instruktioner och jag tror att de här unga legolekarna har en betydligt bättre förmåga att följa avancerade instruktioner än vad vi hade. – Så det har skett en kunskapsutveckling parallellt med ett kunskapsbortfall, men det är ändå alarmerande därför att de grundläg gande kunskapsinstrumenten, som läsning och räkning, är så jäkla viktiga för att vi ska kunna ta del i det demokratiska samhället. Du har också skrivit om det fria skolvalet. Vilken roll spelar det?

– Mina tankar tar avstamp i en bok av eko nomen Albert Hirschman som heter ”Sorti eller protest – en fråga om lojaliteter”. Det är en bok som handlar om missnöje. Vad gör folk när de är missnöjda – det är grundfrågan. Det finns två sätt att reagera, det ekonomiska och det politiska. Det politiska är att stanna kvar och protestera. Det ekonomiska är att rösta med fötterna – man gör sorti, man lämnar en marknad, man köper en annan produkt, man lämnar en organisation. – Som exempel på sorti-beteende lyfter Hirschman fram just skolan. De föräldrar som har de högsta kvalitetskraven är de som reage rar starkast på en liten försämring av kvalite ten och det är de som lämnar verksamheten först. Genom att dra sina barn ifrån verksam heten bidrar de till en ytterligare försämring, och då kommer nästa grupp att lämna. Boken är skriven i USA 1970, men den fick mig att tänka att det där verkar oerhört tillämpligt på det som sker i den svenska skolan idag. Sys temet med det fria skolvalet är riggat så att man ska göra sorti snarare än stanna kvar och protestera. >> LÄRA #2/2014

SAMTALET

>>Jag tänker på när jag mejlade rektorn för min

Lärare från vitt skilda kunskapshåll måste kunna samlas kring formuleringen av problem och kring tänkbara vägar att lösa dem.

sons skola och protesterade mot att skolbiblioteket bara hade öppet någon timme om dagen – jag fick inget svar. Är det ett exempel på att skolan idag inte är riggad för att hantera protester?

– Om det är ett generellt mönster så skulle det kunna vara så. För skolorna i ett sådant här system, vad gör de när de har besvärliga föräldrar och besvärliga elever? Ja, de säger ”välj en annan skola”. Det är ett sätt att på kort sikt bli av med ett problem. Föräldrarna har impulsen att göra sorti och lärarna har också impulsen att erbjuda sorti. Det tror jag är en annan möjlig delförklaring till kunskapsraset. När de som är angelägna om kvalitet lämnar en skola blir det få kvar som kan hålla efter kvaliteten. – Ett annat skäl är att systemet med skol pengen gör att skolorna, både de kommunala och fristående, ska konkurrera om eleverna. Det inbjuder till att man gör vägen lätt för eleverna genom att till exempel erbjuda höga betyg. Då får vi det ökande glappet mellan ständigt stigande betyg och ständigt sjunkan de prestationer. När statsvetaren Leif Lewin presenterade sin utredning om kommunali seringen av skolan nämnde han just det fria skolvalet som en segregerande och kvalitets sänkande faktor. – Hirschman menar att om man har ett system som är uppbyggt för att man inte ska lämna det, till exempel något av en monopol situation, så inbjuder det till att de som är beroende av systemet verkar för förbättring. Men lösningen är inte att göra det helt omöj ligt att lämna ett system, det blir ju ett totali tärt samhälle. Hirschmans teori är att det är

befrämjande för kvaliteten att man kan hota att lämna systemet om det inte blir bättre. Jag har själv upplevt något liknande när jag har varit missnöjd med ett samarbete – ”nej, nu tänker jag inte vara med om det här längre, nu sticker jag”. Men jag säger så inte för att jag vill lämna samarbetet utan för att jag vill vara kvar. – Det viktiga är att man bygger ett system där det pågår diskussioner. Det är inte alls säkert att det blir så i en mer monopolliknande situation. Man skulle kunna tänka sig ett halv fritt system som inte bara byggde på att skol pengen flyttades med om en elev bytte skola. Istället kunde skolorna få en grundfinansie ring som inte fluktuerade med antalet elever. Ditt perspektiv är bredare än vad som annars är vanligt i skoldebatten. Tycker du att debatten är för snävt fokuserad?

– Jag tycker att den skulle tjäna på att vara mer kunskapsbaserad än den är. För det finns kunskap. Det finns till exempel national ekonomer som sysslar med skolfrågan, men debatten drivs inte av kunskap utan av intres sen. Debattörerna omhuldar sina idéer mer än de förutsättningslöst prövar saker. – Politikerna har också hastat in i väldigt många reformer. Det är oansvarigt tycker jag. Att man är missnöjd med ett förhållande har gång på gång blivit skäl nog att förändra sys temet. Men det finns ju inga system som inte har avigsidor. Innan man ändrar ett system så tycker jag att man måste fråga sig vad det var som gjorde att vi en gång införde det. Det borde man då fråga sig när det gäller det fria skolvalet?

– Absolut. Systemet skulle vara kvalitets drivande, men jag skulle vilja se studier över tid som visar att det har varit det. Är det inte svårt att vända tillbaka och begränsa en bransch i en marknadsekonomi som den svenska?

– Samtidigt som man ska ha de liberala skol valen så införs en hel radda statliga kontroll mekanismer, eftersom systemet driver åt fel håll. Det medför vad ekonomer brukar kalla för väldiga transaktionskostnader. Kostnader na för att upprätthålla systemet blir så stora så att de tynger själva systemet. Det har alla sett nu – att lärare får mycket arbete med att kon trollera kvaliteten på en verksamhet som de inte hinner driva på ett kvalitetsmässigt sätt. Det blir absurt! I din bok ”Behovet att behövas” skriver du att människors behov av varandra egentligen är större än någonsin på grund av den långt drivna arbetsdelningen — att vi jobbar med allt smalare och mer specialiserade arbetsuppgifter. Är 18

LÄRA #2/2014

SAMTALET

det behovet att behövas otillfredsställt hos barn och ungdomar?

Skoldebatten skulle tjäna på att vara mer kunskapsbaserad.

– Kanske det. Nu spekulerar jag för det finns inga studier på detta, men det skulle kunna vara så att barn och ungdomar känner att ”vad ska jag ha de här kunskaperna till, vem kom mer att efterfråga dem?” Vi ska ju underhålla våra barn, snarare än att ta dem i anspråk för nyttiga saker. Och det ger en viss självupp tagenhet. Istället för att vara till för varandra så ska man vara till för sig själv. – Dessutom kan det vara så att om man inte är i ett sammanhang där man upplever att man är behövd så kanske man kompenserar det med att bli väldigt sedd. Att göra sig syn lig. Att exponera sin person, att tänka på hur man ter sig, att odla sitt varumärke eller vad du nu vill kalla det för – Facebook-kulturen med att man ska lajka och inte lajka och visa upp vad man håller på med och få respons på det. Jag har följt universitetens reklam för utbildning och den handlar väldigt lite om att läsa litteratur. Istället visar reklamen kanske campuslivet eller en snubbe som åker skidor, som Luleå tekniska universitets reklam just nu. Det handlar alltså om personlighets utveckling – universitet går man på för att utvecklas som person. Och ungdomsarbetslösheten som alla unga ser torna upp sig, vilken roll spelar den?

– Det är enormt besvärligt. Något jag tog upp i boken var att vi arbetar mindre än någonsin fast det inte verkar så. Bruttoarbets tiden har halverats de senare hundra, hundra tjugo åren. Vi har en mycket längre period innan vi blir yrkesarbetare och en mycket längre period efter vårt yrkesarbetande när vi inte på ett självklart sätt är behövda. Dess utom arbetar vi i allt mindre grad med livs förnödenheter.

USA idag är ett bra exempel. Eller Romarriket eller Ottomanska imperiet. Eller Kina som var väldigt framstående teknologiskt fram till den industriella revolutionen i väst. – Så vad ska få människor som lever gott att fortsätta vara starkt intresserade av att skaffa sig kunskap? Jag vet inte. Det skulle kunna finnas ett apokalyptiskt scenario där till exem pel klimatförändringarna raderar ut elförsörj ningen. Då måste var och en ha kunskaper, men det är ju ingenting jag önskar mig. – Det senare problemet, med finansierings systemet, kan jag se en lösning på, trots att det verkar väldigt svårt. Om man arbetar hårt för att göra kvaliteten på utbildningen likvärdig på så många skolor som möjligt så minskar också behovet att byta skola. Vad tror du krävs av Sveriges lärare i framtiden?

– Jättesvår fråga. Men en sak jag tror är att lärarna skulle behöva presentera skol arbetet i termer av problem som behöver lösas, antingen därför att de kittlar nyfikenheten eller också därför att de känns angelägna. Gåtor triggar ansträngning även om lösning en inte kan användas till något – och om den kan det, desto bättre. Då krävs av lärarna att de förmår formulera intressanta problem, och om de ska arbeta tillsammans med eleverna för att finna lösningen måste de ha förmågan att tränga utanför sin specifika expertis – som de naturligtvis ändå måste ha. Lärare från vitt skilda kunskapshåll måste kunna samlas kring formuleringen av problem och kring tänkbara vägar att lösa dem. n

Livsförnödenheter, vad är det? Det finns de som säger att en smart mobil är en livsförnödenhet.

– Det som är nödvändigt för att vi ska över leva, till exempel matproduktion. Här i väst världen är det en allt mindre minoritet som håller på med sådant och i fattigare länder är det en allt mindre majoritet. Så vilka är de viktigaste förändringarna som måste göras för att styra om samhället i en riktning som gynnar kunskapsutvecklingen?

– Problemen är ju två – att incitamentet att lära sig har minskat och att finansierings systemet inbjuder till sorti. När det gäller det första problemet har jag verkligen inget svar. Historien visar på många exempel på den här typen av processer, att kulturer som har ham nat i relativt överflöd blir mindre ambitiösa. LÄRA #2/2014

min skola

Noah Warner, 11 Sjöstadsskolan

” Vi har pratat om hur man är en bra kompis på nätet.”

”Jag har gått i Sjöstadsskolan sedan trean och nu går jag i femman. Vi har en stor skolgård och en stor skola, så alla får plats. Maten kan ske inte är så jättebra, men så är det på de flesta skolorna. Förra året började vi ha digital kunskap. Vi har programmerat, lärt oss om upphovsrätt och pratat om hur man ska vara en bra kompis på nätet. Programmering var lite tråkigt i början, men sedan när man fattar allt blir det riktigt kul. Det kan vara bra att kunna om man har en blogg eller om man programmerar spel. Sedan har vi pratat om ... integri tet, tror jag det heter. Säkerhet. Hur man uppför sig på internet. Vi har diskuterat mycket och så har vi fått några regler för hur vi ska göra. Det viktigaste är nog hur man uppför sig och att inte ladda ner från konstiga ställen. För att vara en bra kompis på nätet ska man vara trevlig och inte få folk att bli jättesura. Det är exakt likadant som att vara en bra kompis i skolan.” n Berättat för Annelie Drewsen

LÄRA #2/2014

Foto: marc femenia

min skola

LĂ&#x201E;RA #2/2014

ARBETSMILJÖ

Slutade och kom tillbaka Trots en superbra start på yrkeslivet lämnade Johanna Karlsson läraryrket efter bara några år. Hon kände sig ensam, otillräcklig och låg vaken på nätterna av stress. Nu är hon tillbaka och vill stanna. Det är svårt att tro att Johanna Karlsson för bara några år sedan gav upp lärar yrket med tanken att det var för alltid. Det riktigt lyser om henne när hon talar om elevernas samtal i bokcirkeln, om språk utveckling och svenska som andraspråk. Skolpolitik, internationellt lärarsamarbete och behovet av pedagogiska samtal – en gagemanget går inte att ta miste på. Johanna Karlsson är 1–7-lärare och de lar ansvaret för en trea på Kvarnbyskolan i Rinkeby med kollegan Martina Jonsson. – Jag tycker att jag har ett väldigt vik tigt jobb, säger hon. Läget var annorlunda 2010. Då jobbade hon på en annan skola. Hon låg ofta vaken på nätterna, jagad av tankarna på allt hon måste hinna. Hon försökte hantera det genom att sänka ambitions nivån och låta läromedlen styra lektio nerna. Kreativiteten dalade. Hon var ofta arg på eleverna och sällan glad, varken i skolan eller hemma. – Om någon hade frågat hur det var med mig, hade jag nog börjat gråta. Sista läsåret hade hon en klass som re dan hade varit med om flera lärarbyten. Många elever testade henne ihärdigt. Hon hade samtal med vissa föräldrar varje vecka, vilket gick ut över planering och återhämtning. Hon undervisade i engelska, fast hon inte var behörig för det, och hade undervisning i flera olika grupper. Arbetssituationen kändes tung och splittrad. Sin närmaste kollega hann hon bara växla några ord med, då de möttes i 22

LÄRA #2/2014

klassrumsdörren. Johanna Karlsson kände sig mycket ensam. Hon minns tiden som i en dimma. – Jag kommer inte ens ihåg saker som jag gjorde. Hade jag nationella prov i eng elska med klassen? Det måste jag ju ha haft, men jag har bara en svag bild av det. Yrkeslivet hade ändå börjat så bra några år tidigare. Johanna Karlsson ville helst bli författare, men gick lärar utbildningen, hamnade i Rinkeby, fick utbildning i svenska som andraspråk och insåg att språkutveckling var ”det mest spännande som fanns”. Hon blev väl om händertagen och de första åren fick per sonalen handledning. En superbra start, sammanfattar hon. Men när hon i efterhand läser dag böckerna från de här åren, ser hon också en växande besvikelse. Ska det vara så här, dag ut och dag in, i 40 år framåt? En viktig förklaring var bristen på ledning. Skolan hade bytt rektor fem gånger på några år. – Det var väldigt rörigt. Jag tycker om att ha en chef som berättar vad han eller hon vill. Sista året var verkligen jobbigt hela tiden! Men Johanna Karlsson fann sig. Hon tog

inte upp den ohållbara situationen med sin chef eller någon kollega. Inför det gemensamma onsdagsfikat brukade hon gå ner en stund ensam till biblioteket. För att samla sig. – Jag är en sådan som inte säger till förrän bägaren rinner över. Det är knäppt, men så är det. Jag vill inte klaga, det känns som gnäll. Hon önskar att någon hade sett att hon inte mådde bra och avlastat henne genom att ta bort undervisning. I stället tänkte hon allt mer på att lämna skolan. En kompis erbjöd jobb på bokförlag och Johanna Karlsson sa ja.

– Det var en befrielse! Jag var helt inställd på att inte jobba som lärare mer. För att göra en lång historia kort var förlagsbranschen tuff och stressig. Nu höll fakturorna henne vaken på natten. Efter ett och ett halvt år fick hon frågan om hon ville jobba extra med nyanlända elever på sin gamla skola. Hon accepte rade och det var kul. Vid läsårets slut lämnade hon förlaget och kom tillbaka på heltid. Här fanns nu en erfaren och tydlig rektor. Skolan bör jade återfå stabiliteten. När skolan lades ner följde hon med till Kvarnbyskolan. Här är arbetet strukturerat, tycker hon. Det finns en tydlig ledning. Att vara två lärare i klassen innebär att man kan bolla idéer, testa nya saker. Samarbetet höjer kvaliteten. På den gamla skolan vidare utbildade lärarna sig utifrån sitt eget in tresse. Varje lärare var en ensam ö. – Här har ledningen sagt att vi ska jobba med genrepedagogik. Vi lär expli cit eleverna hur olika texttyper fungerar. Vi pratar mycket språk med barnen, det är jätteroligt. Hon uppskattar också att man tar beslut

och följer dem. – Vi måste inte ägna alla arbetslags möten åt hur samarbetet mellan skola och fritidshem ska se ut. När jag kom fick jag en pärm med alla dokument. Allt är inte uppdaterat har jag insett, men ändå. Mitt första intryck var: wow! Stressigt är det fortfarande, men arbetsbördan känns mer rimlig. I back spegeln var det bra att ta en paus och komma tillbaka med nya erfarenheter. – Jag har aktivt valt läraryrket nu. Jag känner att jag gör något bra. n Margareta Edling

Foto: robert blombäck

ARBETSMILJÖ

Stressen på den förra arbetsplatsen fick Johanna Karlsson att lämna läraryrket efter bara några år. Nu är hon tillbaka i skolan och stortrivs. Här med elever från klass 3C på Kvarnbyskolan i Rinkeby.

LÄRA #2/2014

ARBETSMILJÖ & KARRIÄRVÄGAR

” Vi tar kritiken mot lärares arbetsmiljö på allvar”

Astrid Norderfeldt kommer i högt tempo till intervjun – som personalchef på ut bildningsförvaltningen har hon få luckor i kalendern. En av de viktigaste frågorna på hennes bord just nu är att se till att det finns tillräckligt många lärare i sko lorna framöver. Under de kommande tio året blir eleverna i Stockholm fler, samtidigt som många lärare går i pen sion. Omkring 5 000 nya lärare behöver rekryteras under samma tid. – Den största utmaningen är att få ungdomar mer intresserade av lärar yrket, men för arbetsgivaren är det svårt att ensam påverka läraryrkets allmän na attraktionskraft, konstaterar Astrid Norderfeldt.

Hon betonar hur viktigt det är med en god introduktion för att underlätta över gången från studier till yrkesliv. – Vi samarbetar intensivt med lärar utbildningarna i länet. För oss är det viktigt att lärarstudenter, våra blivande lärare, får en bra VFU med skickliga handledare. Vi tror att det bidrar till en högre status för lärarutbildningen och fler sökande, säger Astrid Norderfeldt. För att rekrytera och behålla yrkesverk samma lärare är möjligheterna att utveck las och göra karriär betydelsefulla. Det ska finnas ett tydligt chefsspår och ett didak tiskt spår för dem som vill gå vidare. – Skickliga lärares kompetenser ska tas tillvara och synliggöras. Stockholms stad kommer att därför att utnyttja den nationella satsningen på förstelärare och lektorer fullt ut. Nästa läsår kommer vi ha cirka 800 lärare och 30 lektorer i våra skolor. De är ett viktigt led i att skapa en stark lärarprofession med hög status. tivt att vara lärare är lönerna. Astrid Norderfeldt anser att lönen – och löne spridningen – bör öka. I de senaste löne översynerna har ett av målen varit att

åtminstone en lärare på varje skola ska tjäna 40 000 kronor i månaden. – Det har vi nästan uppnått. Nu strävar vi ännu högre. Bra lärare ska ha rik tigt bra betalt! Astrid Norderfeldt. En annan hög aktuellt fråga som hänger ihop med möjligheten att behålla och rekrytera lärare är arbets miljön. Vad är en god arbetsmiljö? – Det handlar om att ha förutsättningar, möjlighet och vilja att fokusera på elever nas lärande. Lärare ska ha tid för nödvän digt för- och efterarbete, planering och reflexion. Det är svårt att bara plocka ut en aspekt, arbetsmiljöfrågorna är så kom plexa, svarar Astrid Norderfeldt. Att arbetsmiljö är en sammansatt fråga visar inte minst den juridiska processen om lärarnas arbetsmiljö som startade 2012. Lärarnas riksförbund (LR) ansåg då att arbetsbelastningen för lärare hade ökat och att arbetsgivaren

Fredrik Aronsson, slöjdlärare, Blommensbergsskolan — Jag trivs med såväl kollegor som elever. På så sätt har jag en bra arbets miljö. Vi har det trångt i slöjdlokalerna, mer utrymme skulle vara bra. Men det jag önskar mest är att det satsades mer på stödfunktioner för elever i behov av extra stöd. Det borde finnas fler vuxna som kunde dela på det psykosociala ansvaret för eleverna.

Gunilla Lindhagen, lärare, Aspuddens skola — Både bra och dålig. Jag trivs väldigt bra här, har trevliga kollegor och en bra arbetsledning. Det finns alltid saker man önskar sig. Datasystem som inte fungerar är frustrerande. Det kräver att man alltid har en reservplan. Lokalerna borde anpassas bättre till det stora elevantalet, framförallt matsalen. Det blir ofta trångt och bullrigt.

En viktig faktor för att göra det attrak

Foto: björn tesch

Under de kommande tio åren behöver Stockholms stad rekrytera omkring 5 000 nya lärare. Då gäller det att kunna erbjuda bra villkor och en god arbetsmiljö. — Lärare ska ha förutsättningar att fokusera på elevernas lärande. Då behövs god pedagogisk ledning, ut vecklings- och karriärvägar och en bra löneutveckling, säger Astrid Norderfeldt.

ENKÄT

Hur är din arbetsmiljö? Vad skulle du vilja ändra på? Text och foto: Agneta Berghamre Heins

LÄRA #2/2014

ARBETSMILJÖ & KARRIÄRVÄGAR

Arbetsmiljöverket att krav två och tre var uppfyllda, men att det fortfarande inte var klarlagt vilka arbetsuppgifter lärare ska utföra inom sin arbetstid.

Arbetsmiljöverket har nu vänt sig till förvaltningsrätten för att en del av vitet ska dömas ut och överväger också att rikta ett nytt föreläggande mot utbild ningsförvaltningen, med samma krav på prioritering av arbetsuppgifterna, men nu inom ”ordinarie” arbetstid. Astrid Norderfeldt betonar att utbild ningsförvaltningen tar kritiken mot arbetsmiljön på allvar. – Vi har åtagit oss att vidta en mängd åtgärder, som vi nu följer upp. Hon bläddrar i utbildningsnämndens svar till Arbetsmiljöverket och pekar på vad det handlar om. I grundskolan har administrationen minskat bland annat genom att Stockholmsprovet i mate matik blir frivilligt att använda, liksom mallarna för pedagogisk planering. Dessutom har arbetet med individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdö men förenklats efter ett regeringsbeslut. På gymnasieskolan har registreringen av frånvaro underlättats i och med att Fron ter inte längre behöver användas. En annan insats är den enkät om arbetsmiljön som alla tillsvidareanställda lärare kunde svara på. Där framkom att mer än varannan lärare inte har möjlig

Susann Eriksson, lärare, Midsommarkransens gymnasium — Vi har precis flyttat in och jobbar för fullt med att föra samman kulturer från tre skolor som blivit en. Det är spännande och stimulerande att hitta vägar till samarbete. Det jag alltid önskar är att minska på det administrativa arbetet till förmån för mer tid med eleverna. Sedan måste man jobba på att sätta gränser för sitt eget arbete.

Anna Högfors Lindståhl, lärare, Globala gymnasiet — Vår skola är väldigt trevlig. Det tycker både lärare och elever. Vi känner inte riktigt igen oss i den negativa bild som media ibland ger av skolvärlden. Samtidigt som det är ett oerhört roligt jobb, känner jag av att tempot är lite väl högt. Det är väldigt mycket arbete, ibland för mycket. Här skulle det behövas lite förändring.

inte hade gjort tillräckligt för att lösa problemen. Därför begärde huvud skyddsombudet att Arbetsmiljöverket skulle ingripa. Arbetsmiljöverket ställde då tre krav på utbildningsförvaltningen i form av ett föreläggande. Den första punkten var att skriftligt göra klart för alla lärare och skolledare vilka arbetsuppgifter som lärarna ska göra inom sin regle rade arbetstid samt i vilken ordning de ska prioriteras. Den andra punkten var att skriftligt kartlägga lärarnas arbets uppgifter för att bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall, samt att ange vilka arbetsuppgifter som kan förenklas eller tas bort. Den tredje punkten var att se till att de medarbetare som berördes tillsammans med skyddsombud skulle medverka i arbetet med de två första punkterna. För att få förvaltningen att genomföra kraven var ett vite på två mil joner kronor kopplat till föreläggandet. Vid uppföljningen hösten 2013 ansåg

het att ta en paus under arbetsdagen, att många hoppar över lunchen och att det är vanligt att lärare går till arbetet trots att de är sjuka. Mer än hälften av lärarna som svarade på enkäten har svårt att sova på grund av tankar på arbetet. – Sådana svar visar på hög risk för ohälsa. Alla skolor därför fått i uppdrag att analysera och diskutera hur det ser ut och se vilka insatser som man kan eller behöver vidta. De kan handla om plane ring, schemaläggning och bemanning, men även om exempelvis kurser i stress hantering, säger Astrid Norderfeldt. Resultatet av den lokala kartläggningen ska under våren rapporteras vidare till grundskole- och gymnasiecheferna och sedan följas upp av förvaltningsledning en. Astrid Norderfeldt understryker att förändringar måste göras i hela organi sationen. – Det finns ingenting som jag ensam kan göra som förbättrar en enda lärares arbetsmiljö. Det måste in i vårt vanliga styrsystem. Vi måste göra allt vi kan för att anställa fler lärare framöver, inklu sive att säkerställa en god arbetsmiljö. n Annelie Drewsen

Mattias Danielsson, lärare, Globala gymnasiet — Jag trivs med mitt jobb. Vår skola är liten och man får väldigt bra kontakt med alla. Våra arbetsrum är rätt trånga, men jag g illar att sitta tillsammans. Närheten gör att man på ett enkelt sätt kan ta upp olika frågor eller få hjälp av varandra. Det som skulle behöva ses över är mängden undervisningstimmar.

LÄRA #2/2014

läs- & skrivutveckling

Under våren startar satsningen En läsande klass, som ska sprida litteratur och undervisningsidéer om läsning till lärare i hela landet. Tre av lärarna som bidragit till lärarhandledningen arbetar på Sätraskolan. Strax före klockan åtta är en pingis match redan igång och i trappan upp till femmornas svensklektion sitter eleverna och väntar. Läraren Malin Jonsson låter handen vila på en axel och meddelar att det är dags. Och så är lektionen igång fylld av fokus, struktur, diskussioner och inte minst av lust. Klassen ska läsa en artikel från lokal tidningen om två pojkar som räddat en kvinna ur det kalla vattnet. Texten är vald för att den handlar om en nuvaran de och en tidigare elev på skolan – Malin Jonsson vill gärna lyfta in det som hän der i Sätra i undervisningen. – Är ni redo? frågar hon. Åtskilliga händer viftar i 5A:s klass rum. Jodå, alla är redo och repeterar de fem lässtrategiernas innehåll: spå gumman förutsäger vad som kommer att hända i texten, detektiven utreder oklarheter och stannar upp vid ord och uttryck som behöver redas ut, reportern ställer frågor, cowboyen fångar in det viktigaste med sin lasso och konstnären hjälper läsaren att se inre bilder under läsningen. Malin Jonsson delar ut artikeln och ett

papper med frågor. Eleverna läser först rubrik, ingress, bildtext och tittar på bilden. Därefter svarar de på frågorna 26

LÄRA #2/2014

innan de diskuterar med sin bänkkamrat vad artikeln handlar om. Sedan blir det en klassdiskussion där eleverna beskri ver vad det var i texten som hjälpte dem att förutspå handlingen och vilka strate gier de använde. Många elever använde strategin reportern och frågar varför kvinnan var så nära vattnet och hur det kom sig att hon ramlade i utan att kunna ta sig upp. – Hon kanske var i chock, föreslår en elev. – Vi kan fråga Mohammed själv, säger en annan elev. Och kanske fick niondeklassaren Mohamed en svärm av frågvisa femmor efter sig på rasten, ivriga efter detaljer om vad som egentligen hände där i is vattnet före jul. Under lektionen varvas diskussioner i par med klassgenomgångar. Alla är på det klara med strukturen. Efter läsningen sammanfattar de texten med hjälp av frå gor som: var, vem, när, vad och varför. Sätraskolan är en F–9-skola med 540 elever, varav ungefär 85 procent har ett annat modersmål än svenska. Över 50 språk talas bland eleverna. Här arbetar de tre mellanstadielärarna Malin Jons son, Malin Gonzalez och Malin Hugan der som tillsammans med sina elever har satt sig själva och skolan på kartan den senaste tiden. Malin Jonsson berättar att det var en rad tillfälligheter som gjorde att deras arbete med läsförståelsestrategierna spred sig. – Vi startade en läsecirkel kring ”Att undervisa i läsförståelse” av Barbro

Foto: marc femenia

Sätraskolans strategiska läsare Gör som cowboyen och lägg orden lässtrategier, ökad läsförståelse och alla ämnen på minnet när du läst den här artikeln, så har du ringat in det viktigaste.

Kan du höra prasslet från papprena som delas ut och sorlet från eleverna som diskuterar? Det är konstnären som hjälper dig att skapa inre bilder.

läs- & skrivutveckling

Läser du bildtexten för att se om artikeln verkar intressant? Eller tittar du på bilder och läser rubriken först? Då använder du spågummans strategier.

Funderar du på vad reciprocal teaching egentligen är? Överväger du att fråga en kollega? Då gör du som detektiven och reder ut oklarheter.

Vem är det som tagit initiativ till En läsande klass? För vem fungerar lässtrategierna? Vad är egentligen den genrepedagogiska cirkelmodellen? Det är frågor som reportern kanske ställer om den här texten.

Westlund där hon ger en översikt om metoder för läsförståelse, bland annat modellen reciprocal teaching som visat sig ha långsiktig effekt. Med intryck av boken anpassade de undervisningen i sina klasser. Så små ningom blev de ombedda av Toura Hägnesten, språkutvecklare på utbild ningsförvaltningen, att berätta om sitt arbete för ett femtiotal lärare i staden. – Precis när jag pratade om att komma över bekvämlighetsstadiet, eller Lasse maja-stadiet som jag brukar kalla det, såg jag Martin Widmark i publiken. Som

tur var lyckades jag hitta andra ord för att beskriva det jag menade, berättar Malin Jonsson. Martin Widmark är författare till böckerna om Lassemajas detektivbyrå och initiativtagare till projektet En läsande klass. Dessutom är han lärare i grunden och bekymrad över svenska elevers vikande läsförståelseresultat i internationella undersökningar. – Vi var överens om att läsförståelse är grundläggande så vi började samarbeta, säger Malin Jonsson. Det har bland annat resulterat i en studiehandledning för En läsande klass som släpps i april. De tre mellanstadie lärarna på Sätraskolan har bidragit med både lektionsplaneringar och läsanvis ningar till texter. Det handlar om alla möjliga sorters texter; sagor, dikter och faktatexter. De flesta svenska författare som har blivit tillfrågande har sagt ja till att medverka. Studiehandledningen kom >> LÄRA #2/2014

läs- & skrivutveckling

>> mer att finnas tillgänglig för alla på webb

platsen En läsande klass under fem år. – Det är upp till läraren att jobba så att det passar gruppen och skolan. Det här sättet att arbeta tangerar studietek nik och är ingenting nytt. Det tar heller ingen extra tid efter att läraren satt sig in i metoden. Jag önskar att alla lärare i alla ämnen använde sig av de här strate gierna, säger Malin Jonsson.

Syftet är att lyfta fram det som en god läsare gör för att förutsäga vad tex ten handlar om, reda ut betydelsen av svåra ord, ställa frågor om texten, sam manfatta den och se inre bilder under läsningen. – Det är svenskläraren som lägger grunden men även ämneslärarna kan jobba med strategierna. Om man har verktygen behöver man inte förenkla

texterna, för det gör ofta texterna torf tiga, säger Malin Jonsson. Malin Jonsson och hennes kolleger har

arbetat med lässtrategier i fem år. – Vi tycker oss se resultat. Både i jäm förelse med andra skolor i Stockholms stad och i vår egen bedömning. Det har dessutom väckt elevernas och vår egen läslust och gett dem och oss en ökad

HALLÅ DÄR ... … Barbro Westlund, lärarutbildare som disputerade med en avhandling om läsförståelse vid Stockholms universitet i december. Vilka är de viktigaste slutsatserna i din forskning?

– Det är lätt att tro att det går att åtgärda bristande läs förståelse genom strukturella åtgärder som mindre klas 28

LÄRA #2/2014

ser. Men det som verkligen påverkar är undervisningen i sig. Den måste förändras och utvecklas och där kan vi hämta fungerande modeller från andra länder, till exem pel K anada. Det finns väldigt mycket vi inte kan förändra, sådant som barns olika förut sättningar, hemförhållanden och läsvanor. Det är svårt att göra något åt som lärare.

Men läsundervisning rör väl främst svensklärarna?

– Svensklärarna har an svar för den första läsun dervisningen, att lära barn att läsa. Sedan är det alla lärares ansvar att arbeta för en god läsutveckling mot allt djupare läsförståelse genom hela skoltiden. Svensklärarna fortsätter att lära ut läsförstå else men varje ämne har sina

förutsättningar, sina texter. I varje ämne behövs därför läs- och skrivundervisning för att ge eleverna redskap att kunna förstå olika textgenrer eller texttyper. På så sätt be höver alla l ärare vara läs- och skrivlärare! Tror du att svenska lärare är medvetna om det här?

– Många lärare är med vetna om problemen och vill

I grunden är läsförståelse en demokratifråga, menar Malin Jonsson. Här samtalar hon med Vida Faghirzade om en text från lokaltidningen. På bilden syns även Dagem Tibebu, Sinit Afewerki och Suzane Bitendelo.

Läs mer om att undervisa med läsförståelsestrategier på Pedagog Stockholm. Adressen till En läsande klass är www.enlasandeklass.se

cceptans för olika sätt att tänka. I grun a den är läsförståelse en demokratifråga. Det sägs ofta att killarna hamnar efter när det gäller läsning. Det är inget som Malin Gonzalez och Malin Jonsson har märkt av. – De här strategierna suddar ut skill naderna mellan killar och tjejer. Elev erna är fokuserade på texten och alla är lika delaktiga. Det är kul att läsa när man väl har verktygen, berättar Malin Gonzalez. – När vi hade läst ”Hövdingens bägare” var det nästan slagsmål mellan killarna om att vara först med att låna del två. De har också sett att kvaliteten i de texter som eleverna skriver själva blir bättre. – Vi kombinerar läsförståelse och skri vande och arbetar med den genrepeda gogiska cirkelmodellen när vi skriver. Den innehåller också olika strategier och verktyg för en text, säger Malin Jonsson. Även eleverna själva tycker att stra tegierna har hjälpt dem att bli bättre läsare. – Tidigare hoppade jag över svåra ord men med detektiven reder jag ut oklarhe ter, säger femteklassaren Simona Habte. – Det är mycket lättare att fatta tex ten nu. Jag vet vad jag läser. Innan vi använde cowboyen kunde det bli lite rörigt. Nu sammanfattar jag texten bättre så att jag vet vad jag läst, säger Taleh Mahmudov. Simona Habte berättar att hon nu använ

der strategierna automatiskt och i andra ämnen än svenska, till exempel mate matik:

utveckla sin undervisning. Häromdagen fick jag ett långt mejl från en gymnasielärare i samhällskunskap som har börjat fundera över sin egen undervisning och hur den skulle kunna utvecklas. ”Är jag på rätt väg?” var mejlets huvudfråga. Det gör mig både glad och rörd att läsa, och jag känner naturligtvis ett ansvar att svara och för

söka bidra till mer kunskap. Men alla lärare är inte lika beredda på att göra nöd vändiga förändringar i sin undervisning som påverkar läsförståelsen. Ska alla svenska lärare ändra sin läsundervisning nu?

– Väldigt många lärare gör bra saker. Det måste vi vara medvetna om och bygga vidare på! Men komplettera

– Det är lättare att fatta vad det står när det är problemlösning. Och då blir det lättare att lösa uppgiften. En annan fördel är diskussionerna, både i skolan och hemma. – Vi får veta vad de andra tänker. Alla tycker olika och ger varandra idéer, då lär man sig ännu mer. Och mina föräld rar blir intresserade när jag läser högt, säger Taleh Mahmudov. n Monika Sidén

Foto: marc femenia

läs- & skrivutveckling

”Det händer att tårarna kommer när en barriär överskrids och någon når en ny nivå i sin läsning”, säger Malin Gonzalez (till höger). ”Ja, plötsligt händer det”, säger Malin Jonsson (till vänster).

det med att medvetandegöra innebörden i evidensbaserad läsförståelseundervisning. Det finns inga enkla recept på hur det ska gå till, men det finns flera modeller som fungerar och som man kan utgå ifrån. Sedan är detta inte bara lärarnas ansvar. Alla behöver samarbeta för att vända den negativa ut vecklingen i svensk skola –

läs- och bedömningsforskare, lärare, skolpolitiker och ad ministratörer. n katarina lycken rüter

Barbro Westlunds avhandling heter ”Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår”.

LÄRA #2/2014

PROFILEN

Bland Sabine Louvets meriter för jobbet som programledare på UR finns hennes matematiska tatueringar: normalfördelningskurvan på vänster arm och miniräknaren på höger.

LÄRA #2/2014

PROFILEN

Vägen till rätt svar TEXT: KATARINA BJÄRVALL

FOTO: susannE kronholm

Högstadieelever hatar matte — och det vill läraren och programledaren S abine Louvet ändra på. I sin mission tar hon till den digitala teknikens hela arsenal. — Det ligger i mitt blod, säger hon.

et är årets första vårdag och so len sprutar in genom fönstren på Äppelviksskolan i Bromma. Genom entréhallen skyndar lärare och elever med pärmar i fam nen och bakfickorna på jeansen rektangulärt putande av digitala överjag. Var dag i korsningen mellan papper och elektronik. Uppför trappan kommer Sabine Louvet. Hon är lärare i matematik och NO i årskurs 6–9, men hon är också bloggare, webbra diopratare och ivrig förespråkare av digital pedagogik. Och i höst blir hon programledare för Utbildningsradions mattesatsning ”Kalkyl” – nyckelbandet från UR dinglar om halsen på henne. – Inget sätt att jobba passar alla, men många sätt passar många. Det digitala ligger nära både elevernas verklighet och min, säger hon. Vi sätter oss i en av lärarrummets tre generösa hörnsoffor i gammalt erfaret läder. På fönsterbrädan exponeras en lång rad inbundna romaner. Sabine Louvet har läst flera av dem – Dan Brown, Ian McEwan – fast i den surfplatta hon lägger framför sig på soffbordet. Hon har jobbat i fyra år som lärare. Det var intresset för ämnena som drev henne in i yrket – framför allt matematiken. Hon får en drömsk glöd i blicken. – Differentialekvationer … Jag tycker det är så … himla kul. Att lösa problem. Att hitta det rätta svaret? – Nej, vägen dit. Att göra om, snygga till.

Rätta svar är inte Sabine Louvets grej. ennes fokus är på metoderna, även när det H är matteprov. En typisk fråga kan vara for mulerad: ”Kalle och Pelle ska gå upp i en fyr. Fyren stänger klockan 16 och har 200 trapp steg. Hur länge hinner de vara där?” – Först protesterar eleverna, men snart vet de att det är mitt sätt att fråga. De måste tänka själva, tillföra information och formulera sig. Sabine Louvet sänder tillsammans med två

kollegor också ett poddradioprogram som fördjupar tankegångar kring skolan. I ett av snitt beskriver hon hur en lärare på skolan råkade komma in i hennes klassrum under en intensiv lektion när många elever var i rörelse. Senare sade kollegan till Sabine Louvet att ”det måste vara jobbigt att eleverna inte har respekt för dig.” – Det var en feltolkning av situationen. Det handlar om vad man vill ha för klassrum, vad man har utbildats för och vad man har för smak när det gäller att vara lärare. Jag vill inte att det ska vara för hög ljudnivå, men det ska vara ett levande klassrum där eleverna är engagerade. Denna smak för lärarrollen fick Sabine Louvet, tror hon, när hon själv var elev på ett åldersintegrerat mellanstadium på Nytorps skolan i Enskededalen där hennes klass job bade i en verkstad med två lärare. Smaken förfinades under hennes första år i yrket, på Skarpnäcks fria skola där hon kom >> LÄRA #2/2014

PROFILEN

”Jag vill jobba på högstadiet för att eleverna är så roliga. Jag skrattar varje lektion”, säger Sabine Louvet, lärare i matematik och NO som föreläser på Sett-mässan i maj.

>> nära eleverna tack vare konflikthanterings

verktyget Nonviolent Communication. Kärnan i det är att en konflikt aldrig är någons fel utan alltid resultatet av att människors olika behov krockar. – Jag får veta lite om alla, de får veta mycket om mig – det bidrar till ett öppet klimat, säger hon. Fast numera – bland annat sedan hennes elever har läst hennes gamla blogg och fått tillgång till hennes liv på fritiden – vill hon ha eleverna på lite större avstånd.

Sabine Louvet Aktuell: Bloggande och poddradiopratande lärare, i höst även programledare i UR. Föreläser på Sett-mässan i maj under rubriken ”Med smarttelefonen i handen”. Gör: Undervisar i matematik och NO på Äppelviksskolan i Bromma. Bor: I Kärrtorp.

I höst kommer de att se henne i teve, där hon

Familj: Maken Marcus.

ska leda i programmet ”Kalkyl” som vänder sig till elever på högstadiet. Hennes drivkraft är missionerande. – Jag vill sprida matematikens fantastisk het. Matte är mångas favoritämne på lågsta diet men på högstadiet hatar de det. Det vill jag ändra på. Varje avsnitt i programserien är tio minuter, en stund som kan vara förbi på ett finger knäpp i ett klassrum. Kravet på fokusering har Sabine Louvet nu nytta av i undervisningen – hon kan snabbare hitta kärnan i varje fråge ställning och presentera den. Teve och poddradio är bara två av de verk tyg hon använder. För att kommunicera med kollegor bloggar hon på Pedagog Stockholm.

Gillar: T-shirts med nördiga tryck.

LÄRA #2/2014

Ogillar: Främlingsfientlighet. På lediga stunder: Ligger i soffan, stickar och kollar på ”Familjen Kardashian”. Läser: Science fiction, Stephen King. Lyssnar på: T-Pain. Bästa lärarminne: Någon av alla de gånger då alla i klassrummet skrattat tillsammans.

Hon har ytterligare en blogg för att nå elever och föräldrar med information. I undervisningen använder hon en webb tjänst där eleverna kan arbeta i dokument som är tillgängliga både för läraren och för andra elever i samma klass eller grupp; hemma och i skolan; i datorn, surfplattan och den smarta mobilen. Hon och hennes elever kan ge varan dra feedback och även se varandras dokument tack vare den projektor som finns i varje klass rum på skolan. Det händer ofta att hon flippar klassrummet, det vill säga spelar in ett klipp där hon visar sin genomgång inför en lektion. Då kan eleverna se den i förväg och klassrumstiden kan tas till vara för diskussioner och fördjupning. Ett annat verktyg är Facebook. Sabine Lou vet förväntar sig att eleverna läser det hon skriver till dem där. De som inte har Facebook – det finns några – ser hon till att nå på annat sätt. – De flesta är mycket på Facebook, då ska jag också vara där. Och det är bra att jag ser vad de håller på med, som nätbaserade makt spel. Då tar jag en skärmdump och skickar till den ansvariga läraren. Eleverna använder ofta sina mobiler i klass rummet. Alla Sabine Louvets elever har en smart mobil – inte på grund av förväntningar från skolan, säger hon, utan för att Äppelviken är ett område med hög medelinkomst där de flesta har råd att köpa det de vill ha. – Jag ser till att de jobbar i grupp när de använder mobilerna, så att ingen ska känna någon press att ha med sin mobil varje dag, säger Sabine Louvet. Mobilen ger eleverna tillgång till alla nätets förlustelser. – Men jag förväntar mig inte att de ska vara koncentrerade i 70 minuter, de behöver sina pauser. Det är när det blir problem som det blir problem, och då kan jag ta ifrån dem mobilen. Sabine Louvet är flexibel. Ibland ser hon till att eleverna nöter in kunskapen genom att anteckna, men ibland låter hon dem slippa och knäpper istället en bild på det hon skriver på tavlan och laddar upp på bloggen eller på Facebook. Hon tänker likadant med de film klipp hon visar. – Om eleverna ska ta till sig något visuellt och jag kan visa det på nätet, varför skulle de då läsa om det i en bok? Kan ett skäl vara att skolan har ett ansvar att hävda läsningen? – Men frågan är hur, säger hon funder samt. Det är svårt att få eleverna att hitta in i

profilen

läsningen när de samtidigt kan spela Flappy Bird. I spelen får de konstant återkoppling. Den typen av återkoppling är inte lika vanlig i böcker, men den finns där och det gäller att hjälpa dem att hitta den. På Äppelviksskolan har man en vecka varje termin temat ”Hela skolan läser”, då all per sonal och alla elever läser skönlitteratur en stund varje dag. Sabine Louvet säger att många av hennes kollegor ser datorn som ett hot – om eleverna tycker att de kan lära sig engelska med en app i mobilen kanske de inte kommer till lektio nerna. – Då måste vi lärare vara väldigt professio nella och visa hur appen kan vara en del av undervisningen men att de också behöver en lärare för att se samband, analysera, koda av och upptäcka hur de själva lär sig. Jag tror att mina elever har jag lika mycket kunskap som jag hade på högstadiet, men de kan mer om hur de ska använda kunskapen.

Det händer ofta att hon flippar klassrummet, det vill säga spelar in ett klipp där hon visar sin genomgång inför en lektion.

En kollega ropar från lärarrummets kök. Det gäller morgondagens matteprov – Sabine Louvet har råkat skiva x2 istället för x3, men det är lätt fixat. Hur hinner hon med både undervisningen och närvaron på nätet? – Det digitala tar inte så mycket tid eftersom jag kan tekniken – att ladda upp en bild går på några sekunder. Och jag har ganska mycket i hjärnan, så det passar mig. Hon får ett sms. Det är en kollega som vän tar utanför – de ska iväg för att spela in ännu ett avsnitt av podden ”Det är lärarnas fel”. Det är det väl ändå inte? – Nej, men det är den bilden som ges i dags pressen. Vi möts av misstro, fast vi hela tiden ser vilka elever som har förstått och vilka som inte har förstått, om vi kan ta in det här begreppet nu eller om det ska vänta till nästa lektion. Vi är aktiva och använder all vår fingertoppskänsla. n

Matte på flera språk är ett plus När elever får träna matematik på sitt modersmål ökar möjligheterna till lärande. I februari ordnade utbildningsförvaltningen ett välbesökt seminarium om matematikundervisning för flerspråkiga elever Oscarssalen på Piperska muren var full satt när Eva Norén, universitetslektor vid Stockholms universitet, inledde semina riet. 2010 lade hon fram sin avhandling om flerspråkiga matematikklassrum, alltså matematikundervisning där minst två språk medvetet används. Vardags anknutet matematiskt kunnande är ofta bundet till modersmålet. Därför är det viktigt att vara medveten om att fler språkiga elever har ett förstaspråk när de börjar svensk skola, menar Eva Norén. – Man leker med kompisar hemma, man umgås med sin familj och det finns mycket matematik i den delen av livet som egentligen inte är skolmatematik. De kunskaperna kan fångas upp med hjälp av modersmålet. Istället för att fokusera på svårigheter och brister bör man utgå från elevers möjlighet att skapa en identitet som

ynnar lärandet i matematik, tycker Eva g Norén. – När jag var ute i klasser träffade jag elever som såg sig själva som duktiga i matematik och som på olika sätt visade det i interaktion med lärare och andra elever. Om vi kan stärka det hos eleverna kan de fortsätta att känna sig duktiga. En utmaning för skolan är att ta tillvara potentialen hos de elever som inte har svenska som förstaspråk. – Elever som tappar förstaspråket blir i förlängningen en samhällsekonomisk förlust, säger Eva Norén och tar turkiska som exempel: — Turkiet eftersträvar att bli EU-med lem och många elever i Sverige har tur kiska som förstaspråk. Varför ska man då inte se till att de fortsätter att utveckla språket så att det blir bra för våra fram tida handelsförbindelser? Det finns mycket forskning om fler språkig undervisning och resultaten pekar åt samma håll. Elever som har fler än ett språk är alltid gynnade av två språkig undervisning, med det är inte alltid möjligt.

– Det är däremot en positiv inställning till elevers flerspråkighet vilket gynnar elevernas lärande. Att kunna flera språk är en möjlighet för lärande över huvud taget, inte ett hot. Är man flerspråkig be höver man få växa med alla sina språk. Efter kaffepausen berättade Fredrik Wall, matematiklärare och IT-utveckla re, om webbmatte.se, en webbplats med matematik på åtta olika språk för elever, lärare och föräldrar. Genom övningar, förklaringar och instruktionsfilmer kan elever i årskurs 6–9 med annat modersmål än svenska öva på matematiska begrepp. Nytt för i år är ett bedömningsstöd med

tio bedömda uppgifter. Till varje uppgift finns tre elevexempel av olika kvalitet, med kommentarer om bedömningen och vad som krävs för att lösningen ska mot svara ett högre kunskapskrav. Webbmatte.se har haft tre miljoner besökare sedan starten 2007. Under seminariet efterfrågade flera personer i publiken material på fler språk och för lägre åldrar, men idag finns inga kon kreta planer på det. n Pernilla Rönnlid

LÄRA #2/2014

AKTUELLT

Rasistiska påhopp på våra elever är inte acceptabelt För ett tag sedan drabbades Kärrtorps gymnasium och nu senast var det Vasa Real som en morgon möttes av nazist symboler och grova antisemitiska slagord klottrade på flera ställen på skolan. På Vasa Real har skolledningen, personal, elever och vårdnadshavare tillsammans markerat att rasism inte är förenligt med skolans värdegrund och att alla elever ska känna sig välkomna och trygga i skolan. I Stockholm stads skolor är alla elever välkomna och på intet sätt kan vi accep tera rasism, främlingsfientlighet eller någon som helst form av diskriminering. Hos oss gäller nolltolerans! Jag har som chefredaktör för tidningen LÄRA bett en av eleverna vid Vasa Real att ge sin syn på det inträffade. Detta då jag anser att vi alla har något att lära oss av en ung män niska som möts av hat och slagord. n Agnetha Styrwoldt-Alfheim Chefredaktör och kommunikationschef

signerat: Nadja Josephson, vasa real

Folk har börjat glömma Att komma till min egen skola och mötas av ord och tecken som står för att jag är äcklig, smutsig, korrupt och borde dö. Att få andra världskrigets systematiska mord och förföljelser på släktingar och vän ner glorifierade på väggarna där jag till bringar mina raster. Att kallas judeäckel och judesvin i lysande blått och rosa. Att på ett sätt hoppas att det är någon i mina parallellklasser som klottrat på väggarna eftersom det annars skulle betyda att or ganiserade grupper faktiskt vill se barn döda, inte att det bara är ett ”pojkstreck”. Att behöva gå runt i skolan och få ömkan de blickar för att det är synd om oss, det är jobbigt för oss, det är obehagligt för oss som är judar. Än en gång är vi offer, svaga och hjälplösa vilket resten av världen får gorma om medan nationalistiska partier runt om i världen och Sverige växer sig allt större. Och det här gäller inte bara judar, det gäller alla andra minoriteter

också: vita och folk med annan hudfärg delas upp i två olika bussar på väg till Viking Line, moskén i Stockholm klottras ned med hakkors, romregistret som vår svenska polis organiserat avslöjas. Det har inte ens gått ett sekel sedan förin telsen och ändå har folk börjat glömma, fallit tillbaka i gamla fördomar som väl ändå måste kommit från någonting, all ting kan väl inte vara lögn, de mördades väl av ett skäl? Att komma tillbaka till skolan imor gon och fortsätta som vanligt, gå förbi väggarna på skolgården som om ingen ting har hänt och försöka låtsas som att det som hände idag är förflutet och för låtet. För efter att ha kämpat och käm pat och ändå inte se någon förbättring så blir man så väldigt, väldigt trött. En av de värre dagarna idag. n Nadja Josephson, Elev på vasa real

HALLÅ DÄR ... … Sara Mörtsell, en av initiativtagarna till Digitala skollyftet.

förhållningssättet ”sharing is caring” och intresset för skolutveckling.

Vad är Digitala skollyftet?

Varför behövs ett digitalt skollyft?

– Digitala skollyftet star tade i november 2013 som ett ideellt initiativ. Det är en stor och öppen kurs som inte liknar mer konventionella kurser. Det finns exempelvis ingen gräns mellan lärare och studenter i kursen – alla är lärande deltagare. Vi kal� lar det för ett vidgat kursbe grepp, men det kan också beskrivas med förkortning en MOOC som står för Mas sive Open Online Course. Innehållet vilar på tre ben: digitala verktyg för kom munikation och lärande,

LÄRA #2/2014

– Dels för att webben ändrar villkoren för hur lärande, kommunikation och skapande äger rum och dels för att det i en tid med snabba förändringar tar alltför lång tid att vänta på att lärares utbildning och fortbildning ska hinna an passa sig till de nya villko ren. Det kollegiala lärandet är väldigt kraftfullt och ofta en bortglömd r esurs.

inspirationssamtal och texter med anknytning till ett visst ämne, till exem pel skolbibliotek, språkut vecklande arbetssätt och programmering. Delta garna har dessutom skapat grupper kring olika ämnen på eget initiativ. Man har också kunnat ta sig an det som vi kallar öppna uppgif ter, till exempel att formu lera frågeställningar för sitt eget deltagande och hitta sätta att jobba kollaborativt och på nätet med andra i en självstyrd lärandeprocess.

Hur är kursen uppbyggd?

Hur många har hittills deltagit?

– Under två månader kunde man varje vecka ta del av ett livesänt

– Ungefär 1 500 personer och 150 bloggar är anmäl da. Kursens webbplats har

haft över 52 000 sidvis ningar. Det är inte för sent att anmäla sig! Allt material finns kvar på webbplatsen, blogginlägg fortsätter att skrivas och samtalet fort sätter. Många av oss är nu i ett skede som kan liknas vid examination, där man försöker summera sina erfa renheter och samtidigt an söka om Digitala skollyftets Open Badge, ett slags digi talt diplom som beskriver vad man har gjort. n annelie drewsen

Besök Digitala skollyftet på digitalaskollyftet.se

brevet

vinn biobiljetter

Läs tidningen och var med och täv la. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett present kort på två biobiljetter vardera. Lycka till! 1. Vad heter teveprogrammet som Sabine Louvet ska leda i höst? 1. Akryl X. Kalkyl 2. Molekyl 2. Vilken skola vann länsfinalen i Vi i femman? 1. Kvarnbackaskolan X. Sundbyskolan 2. Sjöängsskolan 3. Vad heter utbildningsförvaltningens webbplats om matematik på åtta olika språk? 1. Sprakmatte.se X. Webbmatte.se 2. Matematikord.se 4. Vad heter Arne Jarricks bok från 2005? 1. Viljan att veta X. Behovet att behövas 2. Kraften att växa 5. Vilken lässtrategi reder ut oklarheter och används på bland annat Sätraskolan? 1. Reportern X. Detektiven 2. Spågumman Skicka din tipsrad senast den 14 april till a nnelie.drewsen@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka bio biljetterna om du vinner. Vinnare i förra numret blev Claes Björnbom, Uppdragsavdelningen, Camilla Crona, Gärdesskolan, och Leena Lillo, Askebyskolan. Rätt tipsrad var 2, 1, 2, 1, 2.

Alla elever ska lyckas I slutet av 1970-talet arbetade jag på en skola i Stockholm där ungefär en tredjedel av elev erna skolkade ibland eller hade inlärnings svårigheter. Det var kämpigt men mina kol legor och jag gav inte upp. Vi hade intensiva, ofta dagliga kontakter med föräldrar och sam arbetade med socialtjänst och fritidssektor. Men det räckte inte. Då påbörjade vi ett arbete där alla på skolan deltog. Vi enades om ett förhållningssätt där trivsel, bemötande, tilltro och respekt för varandra var honnörsord. Vi arbetade i mindre grupper kring olika frågor och pratade mycket om vad en bra lektion är. Eleverna var också med och diskuterade allt ifrån den fysiska miljön till skolmåltider och hur vi skulle kunna anpassa undervisningen till olika sätt att lära sig. Det var inget konstigt men vi glömmer ibland bort det som borde vara självklart. Vi lyckades och alla elever gick ut årskurs 9 med fullständiga betyg. Det är erfarenheter som denna, och många fler genom åren, som gör att jag är säker på att alla som arbetar i skolan är betydelsefulla och viktiga förebilder för eleverna. Även i läro planen framgår att ”alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.” Men den allra viktigaste personen för elevernas läran de är till syvende och sist läraren. I våra skolor arbetar kunniga och engage rade lärare. För att du som är lärare ska klara av alla delar av ditt uppdrag är det viktigt att andra yrkesgrupper finns där när det be hövs. I min roll som chef för avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa arbetar jag tillsammans med skolläkare, arbetstera peuter, psykiatriker, psykologer, kuratorer, speciallärare och modersmålslärare. Jag ser dagligen hur deras arbete bidrar till att främja elevernas hälsa och kunskapsutveckling. Det stärker mig i min tro på att alla elever kan och har rätt att lyckas i skolan. Elever som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas efter sina förutsättningar och stimuleras att använda hela sin förmåga tillsammans med sina lärare.

Elisabeth Barö Dérantz är avdelningschef på avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa och ingår i förvaltningsledningen. Hon började arbeta som lärare 1975 och har därefter varit skolledare, chef för barn-, ungdoms- och skolavdelningen i Hässelby/ Vällingby stadsdelsförvaltning och grundskolechef i Stockholms stad.

Elisabeth Barö Dérantz

LÄRA #2/2014

Nämnd & Nytt

Nämnd & Nytt 3471 personer följer Pedagog Stockholm på Twitter

2716 personer Foto: #HOPP14 — Fredrik Carlsson

följer Pedagog Stockholm på Facebook

Balettframgångar i vår Hoppfullt på Årstaskolan För att skapa hopp och fördjupa förståelsen om konsten att vara människa bland personer som arbetar med barn och ungdo mar ordnade Årstaskolan even tet Hopp14 den 15 mars. Ungefär 150 besökare kom för att höra bland andra författaren Lasse Berg, regissören Farnaz Arbabi och filosofiprofessorn Fredrik Svenaeus vända och vrida på frågor om genus, identitet och människans natur. Bland pro grampunkterna fanns även per sonliga tal och musikunderhåll ning av skolans elever. Eventet arrangerades av skolkuratorer na Olof Hedtjärn och Martin Brav som ett led i kompetensut vecklingen för skolans personal, som utgjorde en tredjedel av be sökarna. 36

LÄRA #2/2014

Kungliga Svenska Balettskolans elever har kunnat glädjas åt flera fina framgångar under våren.

Kalle Wigle Andersson, andraårs elev på Kungliga Svenska Balett skolans klassiska inriktning, blev en av 20 finalister i Prix de Lausan ne i Schweiz. Tävlingen är en av världens största och främsta balet tävlingar. Ytterligare en elev från skolan, Frei Ruhl, dansade i semi finalen i Lausanne, dit 69 av totalt 300 dansare kvalificerat sig. Juryn består av chefer för några av värl dens främsta dansskolor och dans kompanier. Efter avslutad tävling har de möjlighet att erbjuda se mifinalisterna studieplatser eller anställningskontrakt. Kalle Wigle Andersson och Frei Ruhl erbjöds tillsammans 16 olika skolor och anställningar.

Tillsammans med fem andra elever från skolan kvalificerade sig de båda även till Nordic Ballet Competition i Falun. Tävlingen som hålls årligen är Nordens störs ta balettävling. Den arrangeras av Stora Daldansen med Jonas Kåge, välkänt namn inom svensk balett, som tävlingsledare. Två elever på skolan ur gymna siets årskurs 2, Emelie Söderström och Adam Seid Tahir, har blivit ut valda att medverka i föreställning en ”Miraklet i Mare Balticum”, en ny kammaropera som produceras av Musik i Syd.

Se filmade FoU-seminarier www.pedagogstockholm.se/ skolforskning

Foto: gregory barton

Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Nämnd & Nytt Läs om balettskolan

Sveriges ungdomsmottagningar är den 2—4 april samlade till sin årliga konferens. I år står Stockholms stad som värd. Alla som a rbetar inom ungdomsmottagningar och elevhälsa erbjuds ett tvärvetenskapligt program med ett stort antal föreläsningar.

Johan Adolfsson är s edan drygt ett år tillbaka utbild ningsförvaltningens nämnd sekreterare.

16 000 personer har sett Pedagog Stockholms film om grunderna i hur man använder Ipad.

” Nyckelpersonen är rektorn. Det är avgörande vilket intresse rektorn har av att satsa på utrustning och IT som ett pedagogiskt hjälpmedel.”

Vad gör du på jobbet? — Jag kallar till sammanträden i utbildningsnämnden på ordförandens uppdrag, ser till att ledamöterna får sina samman trädeshandlingar, skriver protokoll och expedierar besluten. Jag sköter kontakter med skolroteln (politisk avdelning i Stadshuset med ansvar för skolan), samordnar och ser till att den fackliga samverkan i förvaltningsgruppen (FVG) fungerar. Jag skriver också tjänsteutlåtanden, utredningar och annat. Ibland ger jag juridisk rådgivning. Hur ser en typisk arbetsdag ut? — Det finns egentligen ingen. Det beror på vad som ligger på skrivbordet, vad som är aktuellt för tillfället. Jag kanske har ett protokoll som snart måste publiceras eller ett tjänsteutlåtande som ska skrivas. Upplägget av jobbet styr jag mycket själv.

Foto: annebritt ullén

Eva Mårell-Olsson, IT-pedagogikforskare vid Umeå universitet, Computer Sweden 20 februari 2014

Vad är det som gör ditt jobb roligt och utmanande? — Det händer alltid något som jag behöver vara förberedd på, det gäller att hålla sig uppdaterad. Ibland när alla handlingar till ett nämndsammanträde kommit in och man tror att allt

Foto: annebritt ullén

Ungas hälsa

Vad jobbar du med?

Boken ”Dansare i världen. Från Operans Balettelevskola till Kungliga Svenska Balettskolan” berättar om skolans historia, danskonstens utveckling, pedagogik och strömningar i Sverige och omvärlden. Den är skriven av Kerstin Lidström och utgiven av Stockholmia förlag.

är klart så måste något skrivas om. Även om vi inte är politiker så är vi involverade i den politiska processen och den är intressant. — Dessutom är frågorna vi hanterar inom utbildningsförvaltningen viktiga och intressanta. Det gör ju inte jobbet sämre. — Och så är det spännande att få en större kunskapsbas. Min bakgrund är från domstolsväsendet, så jag lär mig nytt här hela tiden. Vad gör du helst på fritiden? — Då vill jag vara ute i skogen, jag tycker om friluftsliv! Jag har tävlat en del i orientering tidigare, innan studier och jobb tog all tid. Jag hoppas kunna återuppta tävlandet igen. — Och så är jag ute med scouterna, som scoutledare.

#skolchatt Diskutera aktuella skolfrågor med kollegor i hela landet. Varje torsdag klockan 20.00 — 21.00 på Twitter.

Yrkesskickliga lyfts genom meritering Ytterligare 16 Stockholmslärare har i vår kunnat fira sin meritering. Genom meriteringsprogrammet Arete har deras yrkesskicklighet synliggjorts och dokumenterats. Lärarna har bedömts i ett oberoen de och professionellt meriterings system i ett program som sträck

er sig över sex månader. I mitten av februari diplomerades de vid en ceremoni på Kungliga mynt kabinettet. Några dagar senare samlades de på nytt och bjöds på lunch på Stadshuskällaren tillsam mans med deras sina rektorer samt grund- och gymnasiechefer.

Guide lär barn programmera spel Tekniska museet har tillsammans med .SE (Stiftelsen för internet infrastruktur) gjort en guide för barn som vill lära sig att programmera. Efter en kort introduktion kan barnen själva få animerade figurer att röra sig över skärmen och räkna poäng. Guiden är gratis att ladda ned från www.iis.se/guider och kräver inga förkunskaper.

LÄRA #2/2014

Nämnd & Nytt

Förnyelsepris för nya metoder och arbetssätt

Foto: annebritt ullén

örnyelsepriset är stadens pris F för att uppmärksamma verksamheter som lyckats förbättra kvalitén, öka effektiviteten eller som bidragit till en hållbar utveckling. Anmälan till Förnyelsepriset ska vara inlämnad senast den 4 april. Alla kommunalt och enskilt drivna verksamheter som finansieras av staden är välkomna att skicka in förslag. Priset delas ut på stadens Goda exempel-mässa den 13 maj.

SM på Hotell- och restaurangskolan Stockholms hotell- och restau rangskola arrangerade i mars svenska mästerskapen i grenar na kock, servering, hotell och turism. Tävlingen hade 72 del tagare från hela landet. I kock tävlingen lagade eleverna en tre rättersmiddag där huvudrättens råvaror var hemliga före tävling en. I juryn satt bland andra An dreas Hedlund, Årets kock-vin nare och Nobelkock. Vinnare i kocktävlingen blev Dackeskolan i Mjölby.

Ta del av goda exempel För andra gången blir det i vår en Goda exempel-mässa för att sprida kännedom om framgångsrika metoder och arbetssätt. Mässan är ett forum där kommunala och privata utförare kan lära av varandra, inspireras och nätverka. Utbildningsförvaltningen medverkar med monter och seminarier. Mässan hålls den 13 maj i Annexet, Ericsson Globe.

LÄRA #2/2014

Debatt i ord och bild Lillholmsskolan tog hjälp av gips, modellera och akrylfärg för att nå ut med sitt budskap.

”Lyssna! Nu talar jag!” löd titeln på Lillholmsskolans debattutställ ning där de genom texter, skulp turer och affischer skulle övertyga omvärlden om sina åsikter. Projek tet var ett samarbete mellan ämne na svenska, bild, SO och engelska för eleverna i årskurs 8. Eleverna formulerade varsin åsikt om något i samhället som de vill förändra, förbättra, tillåta eller förbjuda. De skrev en debattartikel, förberedde ett tal och gestaltade åsikten i form

av en scenografisk modell. ”För bjud energidrycker”, ”Gör Hallo ween till svensk helgdag” och ”Hata inte Justin Bieber” var någ ra av budskapen som gestaltades. Lillholmskolans elever samarbeta de sedan med studenter vid Berghs School of Communication som för vandlade foton av scenografi-mo dellerna till propagandaaffischer. Dessa kunde allmänheten se i en utställning på Stockholms stads bibliotek.

Mejla dina lästips till info.utbildning@ stockholm.se

”Vårt senaste inköp är både magiskt och finstämt. #boktips”

Podd med historieprat Adam Jönsson, lärare i historia på Sjöängsskolan, gör poddradioprogrammet ”Historiepratarna” tillsammans med sina elever i årskurs 7 och 8. De har nått så många lyssnare runt om i landet att de nått förstaplatsen på Itunes poddlista på området skolfrågor.

Följ Cirkulationsbiblioteket på Instagram för fler boktips.

Stjärnenatt av Jimmy Liao

instagram.com/cirkbibl

Nämnd & Nytt Stockholmslärare föreläser på Sett

Årstaskolan SETTer ribban Årstaskolan, som i fjol vann Scandinavian Learning Award, visar hur IT blir en integrerad del av skolans verksamhet och hur tekniken bidrar till en starkare helhet. Årstaskolans ledord är ”mod”, då skolutveckling handlar mycket om att våga.

7--8

Digitala ögonblicksbilder

Sedan i februari kan vårdnadshavare anmäla barnens sjukfrånvaro till Stock holm Skolwebb via sms. Nu kan de även göra det via en app för Iphone-, Androidoch Windows-mobiler. Appen heter ”An mäl frånvaro Stockholm”. För att det ska fungera måste vårdnadshavarens mobil nummer vara registrerat som kontakt uppgift i Stockholm Skolwebb.

För Patrik Johansson och hans kollegor är lärande för hållbar utveckling grunden i undervisningen. Lärare i olika ämnen visar hur man med hjälp av IKT löser didak tiska utmaningar i under visningen. Fokus ligger på konkreta situationer som alla lärare kan ställas inför. En di gital miljö ska anpassas efter lärandet och den pedagogis ka miljön – inte tvärt om, an ser skolan där eleverna haft varsin dator i tio år.

Sundbyskolan i Spånga vann länsfinalen i Vi i Femman och tog sig vidare till rikskvalet. Foto: robert blombäck

maj Kistamässan

Frånvaroanmälan via sms och app

Byt ut skrivhäftet! Karin Pettersson och Maria Larsson från Kvarnbackaskolan berättar hur de kom igång med att använda surfplattor, om vin sterna och fallgroparna. De arbetar med appen Book Creator i undervisningen i NO, SO och svenska. Föreläsningen avslutas med en snabb genomgång av appen, så ta gärna med en Ipad med Book Creator installerad.

Helflippat! Malin Larsson och elever på Alviksskolan berättar om hur deras ”flippade” klassrum har utvecklats och varför de valt detta arbetssätt. Malin började arbeta med flippat klassrum, men upptäckte att det endast var hon som kommunicerade. Nu bekräftar eleverna sitt eget lärande genom att ”flippa” tillbaka.

www.settdagarna.se

Ingvar Lind quists pris 2014 Daniel Barker, lärare på N orra Real, har belönats med Ing var Lindquists pris 2014 i fysik av Kungliga Vetenskapsakade mien. Han får priset för att han är en föregångare och frontfi gur som utvecklar och sprider kunskap om det omvända klass rummet där elevaktiva metoder med snabb återkoppling tilläm pas. Tillsammans med fyra an dra l ärare belönas han för att ha ökat elevernas intresse för och kunskap inom matematik och naturvetenskap genom entusi asm och engagemang.

Kom till Barn och böcker! De årligt återkommande aktivi tetsdagarna ”Barn och böcker” på Skansen äger rum den 26–28 maj. Evenemanget är en sats ning på att stimulera läslust och språkutveckling hos elever från förskola till årskurs 6. Måndag den 26 maj är det invigning och prisutdelning i tävlingen ”En bok i världsklass”. Vissa aktiviteter går att förboka. Programmet för de tre dagarna hittar du på Peda gog Stockholm.

Nu börjar kulturåret för barn och unga Kulturförvaltningen på börjar under våren sats ningen ”Kulturår för barn och unga 2014–2015” i samarbete med utbild ningsförvaltningen och Stock holms stadstea ter. Barn och unga ska få större möjligheter till eget skapande och till att ta del av professio nell kultur. Den kultur för barn som redan finns lyfts fram, samtidigt som det ska finnas utrymme för att experimentera och testa nya och annorlunda sätt att utvecklas genom kultur. Kulturåret startar i större skala till höstter minen 2014 och pågår till september 2015.

LÄRA #2/2014

Mässa med

stockholm.se/godaexempelmassa

2014

Goda Exempel Goda exempel finns det gott om i stadens verksamheter. Lyckade satsningar som inspirerar och gör skillnad – som vi alla kan lära av.

Kom till mässan som är skapad för stadens alla medarbetare av stadens medarbetare! Träffa kollegor och ta del av massor av goda exempel i utställningar, seminarier och annat. På mässan kommer även stadens Förnyelsepris och priser till årets lärare respektive lärarlag i grund- och gymnasieskola att delas ut. Välkommen! Var? Globen Annexet, entré 3 När? Tisdag 13 maj kl. 10.00-18.00 Tillsammans skapar vi en stad i världsklass!