LÄRA Stockholm #3/2015 by Info Utbildningsförvaltningen

LÄRA

#3/2015 STOCKHOLM

Nelly Bonner:

Vårt yrke är vackert! Här vässas eleverna för framtiden | ”Hjälp eleven över alla hinder” Alla har rätt att nå målen | Fritidshem på nytt sätt | Hej då, Håkan!

Frånvaroappen – så funkar det: 1. Anmäl heldag eller del av dag. 2. Klart. Tipsa vårdnadshavarna om det enkla sättet att anmäla frånvaro. Som lärare ser du sedan anmälningarna direkt i Skolwebben. Appen finns att ladda ner från App store, Google Play och Windows market.

Foto: björn tesch

I N SP I RATION OCH I N FO RMATI O N F RÅ N U T B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

STOCKHOLM #3/2015 Vinnare av Svenska Publishingpriset 2009, 2011 och 2013.

LÄRA Stockholm ges ut av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@ stockholm.se. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se. Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agneta Berghamre Heins, Malin Larsson, Mikael Lindberg, Helene Lumholdt, Marianne Hühne von Seth, Monika Sidén, Ann Turlock, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård.

Ansvarig utgivare: Ann Hellenius.

Upplaga: 15 900 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

Samarbete med mersmak. Beckombergaskolan stod nyligen värd för den fjärde workshoppen inom EU-projektet Learners for life.

Stadsarkivet på Kungsholmen är en guldgruva för Stockholms skolor. Vi följde med Ross Tensta gymnasium under deras besök.

Foto: robert blombäck

ISSN 1654-7330.

Foto: robert blombäck

Tryck: Edita, Falun, 2015.

illustration: mia nilsson

Grafisk form: b-e-r-g.se

”Uppdraget som grundskoledirektör i Stockholm är det mest spännande skoljobb jag haft.” Håkan Edman har vigt sitt yrkesliv åt skolan och haft olika chefsposter under de senaste 36 åren. Nu går han i pension och ser fram emot mer tid för barnbarn och krabbfiske.

Fritidshemmet ska ge eleverna andra erfarenheter och kunskaper än de får i skolan. Det har Olovslundsskolan tagit fasta på.

Dessutom ...

Omslag: Förstelärare Nelly Bonner fotograferad av Ulrica Zwenger.

Inkludering: alla har rätt att nå målen

Maria Bang, 11, gillar Eiraskolan

Gymnasisterna vässas med CDIO

Succé för årets Settmässa

”Förstelärarna är mycket viktiga”

Teknikfreak i labbrock

Malin Larsson om att utmana sig själv

Hallå där, Ann Hellenius

Lång intervju med Mats Myrberg

Programmering lockar även tjejer

Hon älskar sina elever

Nämnd & Nytt

INKLUDERING

Alla har rätt att nå målen TEXT: Ingela Ösgård

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

Skolan ska ge plats för alla elever. De som behöver särskilt stöd — eller särskilda utmaningar — ska i första hand få det inom den ordinarie elevgruppen. Det är tanken med inkluderande lärmiljöer. Vi har besökt Johan Skytteskolan och Skarpnäcksskolan som båda deltar i ett stort forskningsprojekt.

LÄRA #3/2015

INKLUDERING

”Utvecklingsarbetet med att skapa goda lärmiljöer och ge alla elever det de har rätt till får aldrig stanna av”, säger SO-läraren Camilla Hagberg på Skarpnäcksskolan. Här tillsammans med Kristina Milosavljevic och Cornelia Sjögren i årskurs 8.

LÄRA #3/2015

INKLUDERING

å Johan Skytteskolan började det för fem sex år sedan med värde grundssamtalen. – Värdegrunden handlar om alla människors lika värde. Men när vi frågade elever på högsta diet visade det sig att flera av dem upplevde kränkningar, inte bara elever emellan utan också från lärare, berättar Monika Strand berg, biträdande rektor. Trots insikten om att detta borde få konse kvenser för undervisningen lyckades skolan

LÄRA #3/2015

inte lyfta in värdegrundsdiskussionen i klass rummen. Det var erbjudandet om att delta i forskningsinstitutet Ifous’ program Inklude rande lärmiljöer som gjorde att de gick från ord till handling. Ungefär samtidigt som Ifousprogrammet startade besökte Monika Strandberg och hennes skolledarkolleger Harvard Graduate School of Education i Cambridge, USA, och lyssnade där till professor Lee Teitel som före språkar läranderonder som ett sätt att arbeta med inkludering.

INKLUDERING

Johan Skytteskolan har genomfört flera läranderonder där lärarkolleger eller skol ledare från andra skolor gjort observationer i klassrum, identifierat ett nuläge och beskrivit vad skolan behöver utveckla vidare. – Vid ett tillfälle lösgjordes alla arbetslag i årskurs 6–9 för att göra ronder i vår egen skola utifrån frågeställningen vad det beror på att passiva elever inte kommer i gång med skol arbetet.

”Även om man har tre klasser i svenska i samma årskurs går det inte att undervisa på samma sätt”, säger Johanna Lindau, lärare på Johan Skytteskolan. Här i samtal med Linnea Nyholm under en lektion om barndomens villkor utifrån Oliver Twist.

All planering och alla aktiviteter kring Ifous programmet på Johans Skytteskolan sker i inkluderingsgruppen. Med Monika Strand berg som sammanhållande består den av en representant från varje arbetslag i årskurs 6–9 och sedan nyligen också en specialpedagog från lågstadiet. Gruppen träffas en gång i veckan och har dessutom regelbundna regionala träffar med andra skolor som deltar i programmet. – Det är när vi speglar oss i någon annan som det blir lättare att ta steget vidare. Dess utom tvingas vi dokumentera vad vi gör, be rättar Johanna Lindau, lärare i svenska och engelska och arbetslagsledare i årskurs 8. Inkluderingsgruppen har bland annat tagit initiativ till arbete med checklistor i olika äm nen; ett planeringsverktyg som ska underlätta ett inkluderande arbetssätt. Det handlar till exempel om att ge eleverna en tydlig struk tur för hur lektionen kommer att se ut och att kolla om det finns behov av att ge kortare muntliga instruktioner till vissa elever. – Om man har tre klasser i svenska i samma årskurs går det ändå inte att undervisa på samma sätt, konstaterar Johanna Lindau och ger exempel på hur hon försöker jobba inklu derande i språkämnen. – Att använda olika lässtrategier är bra för alla och särskilt för elever med neuropsy kiatriska hinder. Om vi ska läsa en roman i helklass kanske jag börjar med att läsa högt själv i sexan, i de högre årskurserna går det att blanda så att vissa läser själva. Sedan finns det individuella behov. Någon elev kanske måste få ett delmål att läsa ett visst antal sidor. Det gäller att hålla i gång motivationen. Och visst har arbetet med inkluderande lär miljöer gett resultat. Chansen att se en grupp där alla elever befinner sig i arbete är större i dag, bekräftar Monika Strandberg. – Samhällsklimatet runt elevers olikheter har också förändrats. Du hör inte längre nå gon som anser att lösningen är att försöka bli av med en elev som kanske är utagerande. I

Det visade sig att flera av dem upplevde kränkningar, inte bara elever emellan utan också från lärare.

stället frågar sig lärarna: Hur ska vi jobba med inaktiva elever? Hur har uppgiften presente rats för den här eleven? Också intresset för att arbeta med pedago giskt utvecklingsarbete är betydligt större i dag än tidigare, anser hon. – Över 30 lärare har anmält sitt intresse till Skolverkets kurs i bedömning och betyg. Det visar att lärarna tror på ett inkluderande och kollegialt lärande. Samtidigt understryker Monika Strandberg att arbetet aldrig blir färdigt; kunskapssyn och elevsyn måste återkommande hämtas hem och diskussionen om värdegrunden hela tiden hållas levande. – De läranderonder vi hittills genomfört vi sar, tillsammans med de egna analyserna, att vi är på väg. Men resultaten visar också på en stor variation vad gäller medvetenhet och för ändrade arbetssätt i olika klassrum. Vi är ett exempel på det som John Hattie skriver om: att skillnaden inom en skola kan vara större än skillnaderna mellan två olika skolor. Skarpnäcksskolan har arbetat lite annorlunda för att åstadkomma inkluderande lärmiljöer. Bland annat finns i varje arbetslag i årskurs 4–9 numera en anställd inkluderingsansva rig. Arbetslagen blir på så sätt förstärkta med >>

”Inkluderingsarbete går inte bara att checka av i olika punkter, vi måste hämta hem hela tiden”, säger Monika Strandberg, biträdande rektor på Johan Skytteskolan i Älvsjö.

LÄRA #3/2015

INKLUDERING

>> ytterligare en lärare som ska kunna gå in i de

olika klasserna och stötta där det behövs. – Genom att förstärka med ytterligare en lä rare blir vi fler vuxna i undervisningen och får en större flexibilitet att jobba i mindre grupper med de elever som behöver det, berättar SOläraren Camilla Hagberg. Hon är inkluderingsansvarig i årskurs 9 och le der också den inkluderingsgrupp som träffas två till tre gånger per månad. Gruppen består av de inkluderingsansvariga, biträdande rek tor och skolans specialpedagoger. – Med ytterligare en professionell i arbets laget kan vi förebygga och behöver inte hela tiden släcka bränder och kanske anställa en resursperson som varken har utbildning eller kunskap. Det behöver inte alltid vara den inkluderingsansvariga som ansvarar för de elever som behöver extra stöd. I stället kanske den läraren går in och har helklass, medan matteläraren eller engelskläraren går

Inkluderande lärmiljöer ■■Ett nationellt forskningsoch utvecklingsprogram som leds av Ifous — innovation, forskning och utveckling i skola och förskola. ■■ Från Stockholms stad deltar Johan Skytteskolan och Skarpnäcksskolan. ■■ Forskningen visar bland annat att positiva förväntningar, från både lärare och elever, har stor betydelse för elevernas utveckling. ■■Programmet startade 2012 och i september i år hålls ett avslutande seminarium i Malmö.

i väg med några få elever som behöver stöd i ämnet. Men det finns också svårigheter med de nyinrättade tjänsterna. – Uppdraget är inte så tydligt formulerat och flera inkluderingsansvariga hittar inte riktigt sin roll. Samtidigt är det svårt att hugga i sten vad personen ska göra, allt be ror ju på gruppens behov. En annan sak som bekymrar Camilla Hag

berg är det växande elevantalet i Skarp näcksskolan som skapar lokalbrist. Skolan är byggd på 50-talet och det finns ingen flexibilitet med rum där elever och lärare kan sitta ostört och prata och inte heller nå got film- och medierum. – Utvecklingsarbete går ju inte från punkt A till punkt B, utan snarare i ett slags cykler. Det här arbetssättet gynnar alla elever, så jag tror att vi måste acceptera att hela tiden ta nya tag, summerar hon. n

Lektion i årskurs 8 på Skarpnäcksskolan. Läraren Camilla Hagberg med Khaled Al-Mashahdi, Cornelia Sjögren och Kristina Milosavljevic (vid tavlan).

LÄRA #3/2015

PEDAGOGISK UTVECKLING

Det räcker inte med bra betyg för att klara högskolestudier och arbetsliv. Självständighet, kritiskt tänkande och förmåga att lösa problem är minst lika viktigt. På Bromma gymnasium arbetar därför eleverna på naturvetenskaps- och teknikprogrammen på ett nytt sätt. Försteläraren Amanda Hurst hade fun derat mycket på hur skolan skulle kunna vässa eleverna för verkligheten efter gymnasiet. Hon har varit drivande i den nya modellen och har delvis utgått från rapporten ”Förkunskaper och krav i högre utbildning” där Högskoleverket konstaterar att dagens studenter ofta är osjälvständiga och att de kräver för mycket hjälp och service. Också moti vation och ambitioner brister, liksom kommunikationsförmågan. Den metod som Bromma gymnasium har introducerat kallas CDIO (conceive, design, implement, operate), har sitt ursprung i USA och tillämpas på uni versitet över hela världen. Syftet är att ge färdigheter som är anpassade efter samhällets krav, parallellt med de rena ämneskunskaperna. – Kraven för högskolestudier finns ju redan preciserade i läroplanen, exempel vis ansvarstagande, källkritik och pro blemlösning, säger Amanda Hurst. På Bromma gymnasium innebär det att

eleverna gör sitt gymnasiearbete på ett nytt sätt och skolan har samarbetat med Kungliga Tekniska högskolan (KTH) som tillämpar CDIO på civilingenjörs utbildningarna. Nu får gymnasisterna genomföra sitt projekt i grupp, där de arbetar med pro blemformulering och problemlösning och dokumenterar sitt arbete fortlöpan de. Praktiska och organisatoriska pro blem ska gruppen lösa själv. Temat för gymnasiearbetet 2015 är Energi och samhälle. Eleverna har delats

in slumpvis i grupper med sju eller åtta deltagare. De ska själva formulera en frågeställning och lärarna uppmuntrar dem att vara väldigt konkreta. – Gruppen kan fråga sig hur ett vind kraftverk på skolans tak skulle kunna fungera. För att ta reda på det bygger de ett litet vindkraftverk. Målet är inte det viktigaste, utan vä gen dit. Misslyckanden är inte bara til låtna utan rentav önskvärda ibland. Ett misslyckande ger lärdomar att dra nytta av nästa gång. Men när en grupp får så fria händer uppstår konflikter, och det finns ingen lärare som pekar med hela handen. I stället får gruppen frågan: vad ska ni göra nu? Någon förutbestämd ledare finns inte heller. Antingen utser gruppen en ledare eller så utkristalliseras en informell le dare. Eller så löser gruppen uppgiften utan att det finns någon samordnare alls. Gymnasiearbetet pågår under knappt två terminer med halvtidsutvärdering och slutexamination. Gruppen har då dokumenterat arbetet löpande, både de individuella uppgifterna som varje elev gör och det gemensamma arbetet. Exa minationen sker utifrån en slutrapport som gruppen lämnar in, godkänd av alla deltagarna. – Men fortfarande bedömer vi och betygsätter den enskilda elevens presta tion. Mottagandet bland eleverna har

v arierat. De hade utgått från att gymnasiearbetet skulle vara individu ellt, och några hade redan börjat för bereda sig med research när beskedet om CDIO kom. En del menar också att grupperna är för stora, medan andra tycker att det nya är utvecklande och spännande. Amanda Hurst säger att just så måste det få vara, det ligger i arbetssättet att

Foto: lars nyman

Här vässas eleverna för framtiden

Förstelärare Amanda Hurst, Bromma gymnasium, tillsammans med eleverna Jakob Westling och Felicia Hjerpe (närmast).

tänka kritiskt och sedan försöka tackla en svårighet utifrån de förutsättningar som gäller. Hon påpekar att det gamla sättet att genomföra gymnasiearbetet kunde vara spretigt och lite för mycket ”roliga timmen”, medan CDIO hjälper eleverna att få verklighetsnära erfaren heter. Hon har hela tiden haft stort stöd från sin rektor Christel Mjörnheim, som var den som såg möjligheterna när hon kom i kontakt med CDIO på en teknikkonfe rens. – Jag tror att CDIO går att applicera även på samhällsvetenskaps- och eko nomiprogrammen, och arbetssättet har kommit för att stanna. Vi stärker elever nas möjligheter på arbetsmarknaden och i framtida studier. Man måste våga gå utanför undervisningen och se på utbild ning som en helhet där många kompo nenter ingår, säger Christel Mjörnheim. n Marianne Hühne von Seth

LÄRA #3/2015

VI VAR DÄR

Europeisk utblick för livslångt lärande Beckombergaskolan stod nyligen värd för den fjärde workshoppen inom EUprojektet Learners for life. Representanter från sex grundskolor i Frankrike, Holland, Storbritannien, Sverige och Tyskland möttes under två dagar för att utbyta erfarenheter om läs- och skrivinlärning. – Vi är väldigt stolta över att vi kom med i Learners for life. Det krävdes mycket pappersarbete, men det var det värt. Vi har redan fått ut mycket av projektet – nya kunskaper som vi är snabba med att omsätta i praktiken, säger Ann-Christin Johan nisson, biträdande rektor på Beckombergaskolan. Learners for life vänder sig till lärare på låg- och mellanstadiet och har – fokus på grundläggande färdigheter när det gäller läsoch skrivinlärning, matematik

och digital kompetens. Genom erfaren hetsutbyte vill man öka kompetensen och sprida lärmetoder mellan partner skolorna. – Vi måste redovisa oerhört grundligt vad vi gör till projektägaren Erasmus, bland annat hur vi använder lär metoder som vi får tips på från partnerskolorna – vilket är ett krav för att delta, säger Ann-Christin Johannisson och fortsätter: — Jag har valt ut fyra

nyckelpersoner på vår skola som del tar i projektet. De är i sin tur ansvariga för den kollegiala kunskapsöver föringen. Vi skickar två av dem varje gång, säger AnnChristin Johannisson och berättar att den förra work shoppen ägde rum i Holland och

handlade om tidig läsinlärning, medan nästa hålls nu i maj i Tyskland, där temat är matematik. Årskurs 2-pedagogen Marit Petters son är en av Beckombergaskolans delta gare. Hon är entusiastisk över projektet och tycker att det är en fantastisk chans till vidareutbildning som pedagog. – Workshoppen här hos oss har temat Att skriva sig till läsning. Vi visar bland annat upp olika exempel från vår praktiska undervis ning, vilket är väldigt upp skattat bland deltagarna. Elske van Bochove kommer från Dordrecht i Holland och tycker att det är spännande att få blicka in i den svenska skolan. – För mig betyder det mycket att få vara med i klassrummen och rent fysiskt se hur man organiserar undervisningen. Jag är väldigt intresserad av digital tek

”Förstelärarna är mycket viktiga” I skolorna pratas det om Hattie, Dylan Wiliam och Timperley. Men är det egentligen forskning vi har läst och tagit del av — eller någon annans tolkning och sammanfattning av forskning? Den frågan ställde Glenn Hultman vid utbildningsför valtningens forskningsoch utvecklingsseminarium i slutet av mars. Han är profes sor emeritus i pedagogiskt arbete vid Linköpings uni versitet och har på uppdrag 10

LÄRA #3/2015

av Vetenskapsrådet stude rat framgångsrika strate gier för skolutveckling och överföringsmekanismer vid spridning av forskning. Glenn Hultman vill väcka frågan om hur man undviker förskjutning av forskningens egentliga innebörd när den når skolan. Förskjutningen är svår att upptäcka, men på vägen från evidensanalys till populärversion går en del för lorat, konstaterar han. – En lärare läser forsk ningsrapporten och sam

manfattar för kollegerna. Problematiseringar skalas bort, analyser och slutsatser begränsas av förenklingar och det man väljer att lyfta fram, säger Glenn Hultman, som visserligen tycker att det är viktigt att forskning görs tillgänglig, men att man bör vara observant på vad som förloras i transformationen längs vägen. – Lärare som inte har ut gått från kompilat utan som läst forskningens ursprungs rapport har visat sig lyckas

bättre i sin undervisning. Även om ett material ska vara lättläst behöver man få en bild av begränsningarna. Det kan till exempel vara bra att veta under vilka förutsätt ningar en metod fungerar. Då vet man att felet inte l igger hos en själv utan i kring liggande faktorer. Lärarna behöver få tid och

möjlighet att sätta in forsk ningsresultat i sin egen kun skapsbild och få chans till för djupad förståelse för sin egen

illustration: mia nilsson

VI VAR DÄR

nik. Där har vi mycket att lära i Holland, kon staterar hon och sätter sig bredvid några elever i för skoleklassen för att se hur de jobbar med bokstaven D. Marit Pettersson värdesätter också att hon får inblick i andra skolors undervis ningsmetoder och förhållningssätt. – Jag har fått med mig många bra metoder från skolbesöken i partnersko lorna som jag överfört i mitt eget peda gogiska arbete i klassrummen. Ett exempel är från en work shop om koncentration och hur man fångar elevernas uppmärksamhet på bästa sätt, säger Marit Pettersson. Bland annat lärde hon sig att

de yngre eleverna bara orkar hålla koncentrationen korta stun

praktik. Det handlar enligt Glenn Hultman inte om att alla i skolan ska skriva artik lar eller ”lica”. – Man måste intressera sig för och stödja lärares kun skapsbildning och man behö ver tänka igenom hur det kan ske. Det är inte rimligt att lä rare på några timmar ska läsa in det som forskare har lagt år på att komma fram till. Glenn Hultman efterlyser även forskning på den inre dynamiken i klassrummet – ett kulturperspektiv.

der och att det därför är viktigt att lägga in minipauser ofta i undervisningen. Ann-Christin Johannisson anser att även skolledarrollen blivit tydligare för henne. Genom att få råd och tips, men också på plats se hur andra arbetar, har hon fått nya insikter. – Vår koordinator i Learners for life, Bernadette Dolan från England, har inspirerat mig mycket. Från henne fick jag tipset att ”betygsätta” pedagogerna i klassrummet, och jag har nu ställt upp tydliga kriterier för vad jag vill bedöma. – På kort tid kan jag ”känna av” olika lär situationer i klassrum met. Betygsättningen handlar i första hand om att identifiera brister och behov för att kunna höja kvaliteten i klassrummet. Det i sin tur kräver att vi kan erbjuda lärarna kompetenshöjande

– Vi måste beakta lärares personliga insikter. Lärare har en mängd drivkrafter i sitt jobb som vi behöver veta mer om. I skolan kan det också vara svårt att se vad som är ett re sultat av att man implemen terat forskning då olika meto der cirkulerar samtidigt. – Skolor integrerar olika satsningar för att minska störningar i arbetet och sats ningar sker ofta i kaskad. Glenn Hultman påminner om att forskning kan använ

insatser inom de områden där jag mär ker att det behövs. – Dessutom är Learners for life ett f antastiskt sätt att möta kolleger runt om i Europa, säger Ann-Christin Johannisson. n Agneta Berghamre Heins

Learners for life, som startade i fjol, är ett Erasmusprogram för vidareutbildning inom grundskolan. Projektet pågår till och med augusti 2016.

das till annat än som stöd för utveckling av verksamheten. Den kan användas för att sätta ord på det man gör, för att bekräfta det man vet, till ökad insikt, nya grepp eller alternativa sätt att förstå sin praktik.

– Förutom rektorn har förstelärarna och lektorerna stor betydelse för överföring en av forskningsinnehåll i skolan och bör betraktas som mycket viktiga i kommunens organisation, säger Glenn Hultman. n Annebritt Ullén

— Det kan vara lätt att infoga

forskningen i en teori man redan har. Men det är bra om något också rubbar den före ställning läraren har – även om det är svårt då dessa före ställningar är osynliga. LÄRA #3/2015

Foto: robert blombäck

STOCKHOLMS HISTORIA

När Ross Tensta-eleverna Mariam Musa (till vänster) och Yasmin Abouhachem tolkar gamla handskrifter på Stadsarkivet, måste de bära bomullsvantar för att skydda de sköra dokumenten.

Guldgruva för vetgiriga Visste du att Stadsarkivet på Kungsholmen är en riktig guldgruva för Stockholms skolor? Arkivpedagog Kettil Mannerheim ger elever och lärare möjlighet att få med sig lite av både sin egen och stadens historia in i skolarbetet. Som en borg tronar den eleganta tegel byggnaden högst uppe på Kungsklippan. Här ryms sju och en halv hyllmil (!) för teckningar, protokoll och handlingar om Stockholms utveckling och invånarna i Stockholms län. När eleverna i årskurs 3 från Ross Tensta gymnasium kliver in ge nom portarna på Stadsarkivet, är de inte helt okunniga om vad besöket går ut på. – Jag har förberett dem under två veckor. Vi har jobbat med demokratise ringen av Sverige i ett vidare perspektiv än rösträtt, framför allt med kvinno kamp och yttrandefrihet, berättar klas sens lärare i historia Björn Dahlman. Kettil Mannerheim är arkivpedagog och den som tar emot eleverna. Demo kratibegreppet står i fokus för det här besöket som startar i läsesalen. I rasande tempo går han igenom vad ett arkiv är 12

LÄRA #3/2015

för något och ger livfulla exempel på hur man genom dokumenten kan följa de mokratiutvecklingen i Sverige. Han visar en så kallad orlovssedel från 1842 – arbetsintyget som pigan Brita Maria Ericson gått till rätten med. Där kallar husbonden skomakare Lång berg henne både stursk och opålitlig. Men trots att skomakaren kallat vittnen som bekräftar hans omdömen, dömer rätten till pigans fördel! Något som inte hade varit tänkbart några årtionden tidigare. Det finns hur mycket material som helst,

både nutida och historiskt, att hämta ur de mellan fyra- och femtusen olika arkiven. – Men under demokratitemat fokuse rar vi på källor som berättar om yttran defrihetsbrottslingar, hädare och kränk ta pigor, berättar Kettil Mannerheim. Stadsarkivet har andra visningar där högstadie- och gymnasieelever själva får söka, beställa fram och använda his toriskt material. Men i dag är det Kettil Mannerheim som har plockat fram hand

lingar som på olika sätt berör sekretessbe greppet och offentlighetsprincipen. – Samtal om tryckfrihet och yttrande frihet ingår som en viktig del i demokra titemat, säger han. När han tar med sig eleverna ner till Magasin 2, som bland annat omfattar polisens fotografier på tjuvar runt förra sekelskiftet, konkretiseras begreppen. Här finns kartor med foton på ficktjuvar, på velocipedtjuvar, på dem som tjuvar från män och en för ”tjuv i tambur”. Ka talogiseringen väcker först en viss mun terhet men också tankar kring rasbiologi och den registrering och uppdelning av människor som under en mörk period i Sveriges historia kallades vetenskap och som i dag fått förnyad aktualitet genom avslöjandet av flera olagliga register inom polis och andra myndigheter. På samma vis som det är skolans uppdrag

att värna demokratin, är det Stadsarki vets uppdrag att värna vår demokratiska rätt till insyn. Då gäller det att medbor garna vet att arkiven finns, var de finns och hur man kommer åt dokumenten.

krönika

Granskningar och tolkningar av his toriskt källmaterial ingår som en del i arbetsområdet och kursen Historia 2a, och på Stadsarkivet ges eleverna möjlig het att bredda och fördjupa sin historie medvetenhet, se hur skeenden länkar i varandra och hur samhällsutvecklingen påverkar och låter sig påverkas av män niskors vardag, precis såsom det stipule ras i läro- och kursplaner. – I skolan blir historia så mycket läro böcker. Här levandegörs historien. Elev erna får smaka på historien genom olika levnadsöden, säger Ulf Beck, också lä rare vid Ross Tensta gymnasium.

signerat: MALIN LARSSON

Våga fejla, Mallan!

Uttolkningen av små, tunna, ofta flera

hundra år gamla dokument avslutar be söket. Med obligatoriska bomullsvantar på händerna tar eleverna sig an några gamla handskrifter som berättar om kvinnan som blivit anklagad för prosti tution, om mannen som sålt nakenbilder på Hötorget, om kampen för kvinnlig rösträtt och om dem som vill avskaffa kristendomen. Tillbaka på skolan väntar utvärdering av besöket. Övning i att söka, granska och tolka källmaterial återstår för att eleverna ska uppnå kunskapskraven för E i historia. Kanske kommer klasserna att använda sig av Stockholmskällan i det arbetet. Där finns mycket av Stads arkivets material tillgängligt. – Eller så återkommer vi till Stadsarki vet senare i vår, säger Björn Dahlman. n

Foto: robert blombäck

Helene Lumholdt

Susanna Hasselrot (till vänster) visste hur ett arkiv fungerar och vad det innehåller, men hon hade aldrig besökt något tidigare. Första gången gillt var det också för Marina Ovanesjan.

ed skräckblandad förtjusning läser jag ett mejl med en förfrågan om att skriva en krönika i tidningen LÄRA. Ett uppdrag och en utmaning som jag så klart spontant vill tacka ja till, men med rädslan för att misslyckas och tanken på att ”det är nu alla kommer att genom skåda mig” klickar jag snabbt bort allt vad digitala brev heter för att i stället hasta iväg till lektion. Eleverna står redo utanför lektions salen och säger sig vara ”pepp” inför att finslipa sina tal som de snart ska hålla. De säger sig ha lärt mycket under skriv processens gång, främst av den kon struktiva kritik de fått från såväl mig som kamrater. De säger sig ha utvecklat ett språk men framför allt ett mod. De säger sig vara redo att visa upp sina fär diga arbeten för hela världen. De säger: vi kan, vi vill och vi vågar! ”Vi har kommit långt, Malin” tänker en elev högt efter att ha lyssnat till sina kamraters tal och själv ha hållit sitt inför klassen. ”Det där med att vi alltid pratar om att våga ’fejla’ gör att vi vågar mer. Det där med att tänka tanken ’vad spelar det för roll om hundra år?’ och att följa Carol Dwecks tips om hur man utveck las som bäst funkar verkligen för vårt lärande!” fortsätter eleven. Jag nickar nöjt och sneglar över klass rummet mot de förhållningsregler som sitter på ena väggen. Jag läser på de färgglada affischerna: ”Att misslyckas är inte farligt men ofta nödvändigt för att lyckas.” ”Jämför dig inte med andra men lär av andra.” Den lockande men samtidigt skräm mande förfrågan från LÄRA om att skriva en text som kommer att nå oer hört många mottagare gör sig påmind

igen och börjar skava. Jag blickar ut över mina elever som numera relativt bekym mersfritt och med stort kurage antar mina utmaningar och som enbart ser på oerhört många mottagare som något po sitivt. Det slår mig att jag är försatt i en situation jag försätter mina elever i dag ligdags. Lära nytt! Våga pröva! Misslyck as! Pröva igen! Situationer som mycket väl kan skapa tvivel, oro och en känsla av ensamhet. Situationer som förmodli gen ofta uppfattas som och kan likstäl las med att bestiga ett väldigt, väldigt, väldigt högt berg. Situationer som kan få vem som helst att vilja ge upp trots att man är omgiven av stöttande lärare som står bredvid och påminner en om att ”hinder är av godo, ha ett öppet sätt att tänka och fortsätt trots att du stöter på motgångar”. Jag borde se saker och ting från elevernas horisont lite oftare, kon staterar jag när jag avslutar lektionen och återvänder till min inkorg. Jag klickar fram mejlet som påminner mig om att jag är på väg att ge upp utan att ens ha stött på minsta svårighet. Jag har kapitulerat utan att ens ha försökt! Vad skulle mina elever ha gjort i min si tuation? frågar jag mig själv och så tack ar jag till slut ja till uppdraget. För det är väl ändå så att man ska leva som man lär och föregå med gott exempel? När jag börjar skriva på min krönika säger jag högt till mig själv: snegla inte på någon annan, du kan, du vill – och så hör jag mina elever ropa i bakgrunden: – Våga fejla, Mallan!

Malin Larsson, Alviksskolan, tilldelades Svenska Akademiens Svensklärarpris 2014

LÄRA #3/2015

SAMTALET

LÄRA #3/2015

SAMTALET

Hjälp eleven över alla hinder! Läslust i all ära, men Mats Myrberg vill ingjuta läsmod i alla dem som skyggar för bokstäver. — Det viktigaste är att du får mod att läsa texter som du inte alls tycker är roliga, säger professorn i specialpedagogik.

ats Myrberg visar vägen till prefektens kontor som han har fått låna för in tervjun. Det var när han fyllde 67 och var tvungen att sluta på Stockholms universitet som han fick en projekttjänst på Kungliga Tekniska högskolans institution för lärarutbildning. Kärnan i hans forskargärning är läsutveckling, från små barns fascination för bokstävernas ljud till vuxnas förhållande till text. Just nu arbetar han med två studier: en om hur förskolebarns språkutveckling på verkas av förskolans kvalitet och en annan om hur valet av gymnasieutbildning påverkar den kognitiva utvecklingen under en människas hela arbetsliv. Om vi börjar med de yngsta barnen, är det svårare för dem att lära sig läsa nu än för 30 år sedan?

– Jag skulle önska att vi hade ett bättre fak taunderlag än vi har, men det finns undersök ningar som kan ge vägledning. Tittar man till exempel på läsförståelse så har vi en långsam nedgång. Den är inte dramatisk, som i Pisa, men det är en nedgång.

Och vad beror den på?

– Grundtipset där – och nu kanske jag sät ter mig själv i skottgluggen – är att det hand lar om lärarkompetensen. Att lära barn att läsa och skriva är en av de mest kvalifice rande uppgifter skolan har. Och den vikti gaste personen för läsinlärningen är läraren som möter sex–sjuåringen i förskoleklassen och årskurs 1. Hon – i de flesta fall är det en hon – kommer att sätta kursen för läsintresse och läsförmåga. Ett problem är ämneslärar principen som varit förhärskande sedan 90talet och fram till nyligen, samtidigt som sys temet med en klasslärare för de yngsta barnen har behållits. Det är inte lätt för en lärare med matte- och idrottsinriktning att lista ut hur läs- och skrivinlärning fungerar. Och även för ämneslärare i svenska har kompetensen för sämrats. Före 1988 hette ämnet i lärarexamen för yngre åldrar ”svenska med läs- och skrivin lärning”, nu heter det ”svenska”. Utbildningen har blivit en miniversion av svensklärarutbild ningarna för högstadiet och gymnasiet. – Dessutom har undervisningstiden inom lärarutbildningen halverats. Den studieplan som gällde för alla klasslärarutbildningar fram till 1988 gav lärarstudenter drygt 2 000 undervisningstimmar inklusive praktik. I dag får motsvarande lärarkategorier cirka 1 000 timmar. Det har betydelse.

TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ulrica zwenger

Så det är huvudorsaken till nedgången?

– Åtminstone på skolans planhalva. Sedan finns det finns en annan planhalva också som handlar om samhälle, hemmiljö, teknik utveckling och sådana saker. Vad ser du för möjliga förklaringar där?

– Där ser man det som är välkänt för alla i Sverige, nämligen ökad spridning i levnads >> LÄRA #3/2015

SAMTALET

>> standard, ökade inkomstklyftor, bostadssegre

gation. Sådant sätter spår i barns läsutveck lingsmiljö hemma. – En annan faktor är tidspress. Tittar man på Statistiska centralbyråns tidsanvändnings studier som de har gjort sedan 1991 så ser man att den dagliga tiden för läsning – gene rellt för vuxna – har reduceras med nästan 50 procent. Tiden framför teven och datorn har ökat med nästan lika mycket. Varför är det så viktigt att läsa?

– En poäng med att läsa mycket är att vana läsare förstår när de inte förstår. De andra sä ger att ”jag förstår inte den här skittexten”, men vana läsare har sina monitorfunktioner på kopplade – ordavkodning, ordigenkänning, läs förståelse, värdering. Vem har skrivit det här? Varför vill de att jag ska läsa det här? Vad finns det för budskap i den här texten? Det finns ing en ände på hur skicklig man kan bli på sådant. – Den där förmågan kan man sedan app licera på alla möjliga sorters texter, kanske till och med på främmande språk. Det är en upplevelsearena som öppnas, men också en mer instrumentell möjlighet. Jag kan lista ut vad den negativa räntan betyder, inte för att jag är ekonom, utan för att jag vet vilka källor jag ska leta i. Och sannolikt är det enklare att hitta texter än att leta reda på föreläsningar av ekonomiprofessorer. Det kanske är en generationsfråga? Många yngre tittar ju på webbföreläsningar och på så kallade tutorials där de ser hur man gör något i stället för att läsa om det i en handbok.

– Jo, men jag tror att läsning har en medbor gerlig och demokratisk aspekt som kommer att bli viktigare framöver. Vad har du för skäl att tro det?

– Internationaliseringen kommer att ställa krav på att du kan läsa på flera språk. Engel ska, svenska, matematik och IT-kunskaper är viktiga för att du ska kunna utveckla förmågor på andra områden. – Och sen, om jag utgår från mig själv, så är läsning en njutning och upplevelse. Böckernas styrka är att de ger dig möjlighet att tränga in i människors liv och känslor på ett sätt som film och andra medier inte kan. – En viktig del av läsförståelsen är det som kallas imagery, föreställningsförmåga. Man kan titta på en bild av Rikard III, med puckel rygg och allt, men att läsa Shakespeares text om honom både kräver mer och ger mer. Och föreställningsförmågan används inte bara när man läser litterära texter utan också om man till exempel läser en b ruksanvisning. Det handlar om det som läsforskare och 16

LÄRA #3/2015

Det är inte lätt för en lärare med matte- och idrottsinriktning att lista ut hur läsoch skrivinlärning fungerar.

kognitionspsykologer kallar processdjup. Som den kanadensiske forskaren David Olson sa: ”The text doesn’t bring meaning to you, you have to bring meaning to the text”. Det är väl bland annat det som tar emot för en del barn och ungdomar, att det är mer av en ansträngning. Hur kan lärare få fler elever att göra den ansträngningen?

– Amerikansk forskning – jag får citera den för det finns ingen bra svensk – visar att i en vanlig årskurs 1 så stämmer närmare tio procent av eleverna in på dyslexikriterierna. Men om du ger dem bästa kända pedagogik så kan du reducera andelen till en och en halv procent. Och vad är då ”bästa kända pedagogik”?

– Det finländska systemet ligger väldigt nära det. Lärarna är skickligare på läs- och skrivinlärning än i den svenska skolan och du har en mycket gynnsam situation när det

SAMTALET

gäller intresse för lärarutbildning – moders målslärarutbildningen är mer eftersökt än läkarutbildningen. Du har ofta lärare med magisternivå i sin grundutbildning, alltså en femårig grundutbildning där forskningen aldrig varit långt borta. Sen har du en special lärarutbildning i Finland som håller mycket hög klass. – Och ute på skolorna identifieras e lever som inte hänger med redan under höst terminen i ettan. De får i första hand mer intensivtid, och funkar inte det så finns det speciallärarinsatser en-till-en för dem. Tidiga insatser är avgörande. Redan i tvåan är vägen mot aktivt läsundvikande påbörjad för många. – Men man ska komma ihåg en sak, och det är att det finska språket är till stöd när det gäller läs- och skrivinlärning. I princip är det så att finskan behöver 24 bokstäver för att be teckna 24 språkljud. De har en en-till-en-över ensstämmelse, medan svenska elever får lära sig 400–500 kombinationer av bokstäver för att beteckna olika ljud. Men finskan har ju så långa ord…

– Ja, men det har ett värde i sig, för det inne bär att finska elever som läser tvingas ner i det där processdjupet. Eftersom orden är så långa kan de inte läsa dem i enheter utan måste ana lysera dem i deras beståndsdelar. Så det finska språket har en stor poäng. Finns det något vi kan lära av det?

– Vi kan lära eleverna att utnyttja det svenska språkets fördelar. Till exempel mor femprincipen, alltså att vi behåller språkets minsta betydelsebärande enheter, morfemen, intakta i skriftspråket. De flesta elever vet nog att högt stavas med g trots att man att döma av ljudet skulle tro att det är ck. Och det gynnar läsförståelsen, för då kan du som rutinerad läsare alltid identifiera betydelsebasen i ordet. Då får du lättare att hitta in i krångliga ord som du kanske inte förstår rakt av. Vad mer kan lärare göra?

– Du har ju ordförrådet och där är läsningen viktig. Den kanadensiske forskaren Keith Sta novich menar att den allra största delen av ord förrådstillväxten i skolan kommer från skrift språk. Den som inte läser mycket kommer att få ett begränsat ordförråd och landar kanske på hälften av de 50 000 ord som man kan ange som mål för gymnasieskolan i Sverige. – I dag har vi en mycket stabil forsknings bas när det gäller specialpedagogik på läs- och skrivområdet, men den resursen är nästan utraderad på skolorna. Den sätts bara in när rektorn drabbas av panik när många elever i nian inte klarar godkänt i svenska, matte och

Du behöver aktiv läs- och skrivpedagogik även i tonåren och det får du inte.

engelska. Då har många redan formats i sin självuppfattning till sådana som inte ska gå mer i skolan. – Sedan behöver du aktiv läs- och skriv pedagogik även i tonåren och det får du inte. Det är inte de berättande texterna som är den stora svagheten hos svenska elever, utan det är faktatexterna. Man kan göra mycket under SO- och NO-lektionerna. Det är också där du hittar det kvalificerade ordförrådet. Jag skulle gärna se att konsten att skriva faktatexter upp märksammas och premieras i skolan. – Det finns en uppfattning om att man ska satsa på att uppmuntra läslusten hos eleverna. Det är ju jättebra med läslust, men det vikti gaste är läsmodet. Alltså modet att läsa texter som du inte alls tycker är roliga. Hur ser du på datorn, surfplattan och mobilen som läsinlärningsverktyg?

– Det finns skäl att problematisera. Enligt en kunskapsöversikt som görs på uppdrag av Skol forskningsinstitutet, och det är den bästa kun skap vi har i Sverige i dag, så finns det måttliga positiva effekter av datorbaserad läs- och skriv inlärning för barn upp till nio–tioårsåldern. När det gäller läsning så är effekterna mindre och när det gäller skrivning så är de större. – Men det viktiga är att effekten av struktu rerad undervisning är mycket starkare. Så om läraren kan använda datorerna för att struktu rera sin undervisning så kan de spela en viktig roll. Men tyvärr blir datorbaserad undervis ning alltför ofta en form av ensamlärande och det blir en fälla. Kan den digitala tekniken vara ett hot mot läsningen?

– Sitter man och zappar på sin dator så är risken stor att man hamnar i det läget som den amerikanska matematikdidakti kern Zandra Keath beskrev som att ”most often, when people think they understand something, they only recognize it”. För att verkligen förstå något på djupet måste du egentligen skriva det. Det är därför jag skriver nu samtidigt som jag spelar in vad du säger — då förstår jag bättre.

– Pennan är en följeslagare till process djupet. Och den ger mer precision än tangent bordet eftersom du själv formar bokstäverna. Samtidigt är tangentbordet viktigt för elever som har stora läs- och skrivsvårigheter – un der förutsättning att läraren har en struktu rerad pedagogik. Det finns både pedagogiska program och kompensatoriska, alltså program som hjälper till med exempelvis rättstavning och textplanering. Skolforskningsinstitutet har som en av sina uppgifter att tala om för >> LÄRA #3/2015

SAMTALET

>> landets skolor vilka program som är dokumen

terat effektiva, det publiceras nu under våren. Att läsa e-böcker, är det lika bra som att läsa pappersböcker?

– E-böckernas styrka är att de är lättåtkom liga. Och ljudböcker?

– Ljudböckerna kräver ju inget läsflyt, så där går något förlorat. Men både e-böcker och ljudböcker ställer krav på ett rikt ordförråd, så på det viset är de bra. Hur viktig är läsförståelsen för andra skol ämnen än de språkinriktade?

Pennan är en följeslagare till processdjupet. Och den ger mer precision än tangentbordet eftersom du själv formar bokstäverna.

– Viktig. Läsförståelsen har till exempel en mycket tydlig koppling till matematikutveck lingen. Vad beror det på?

– Förmodligen på att matematiken får krav på sig att vara alltmer verklighetsanknuten. Det blir mer text i matematikuppgifterna. Men sedan finns det en annan förenande länk mellan matematik och läsning och det är kra ven på arbetsminnet. De som är välutrustade när det gäller arbetsminne har ofta lätt både för matematik och läsförståelse. Och man kan träna arbetsminnet genom att läsa — är det så du menar?

– Jag vet att det finns olika meningar bland forskare om det där, men högst sannolikt är det så. Vad har du för konkreta tips till lärare som vill få elever att läsa? Funkar tvångsläsning?

– Nej, eleven måste ha ett personligt in tresse. Mitt budskap är att hjälpa eleverna över alla läshinder, både hinder inom dem själva och hinder som skapas omkring dem. Det handlar mycket om John Hatties recept att göra lärandet synligt för både läraren och eleven. – Parläsning är ett positivt exempel. Du tar en text som du har skrivit och så samspelar du med din lärare eller med en kamrat. Du läser mening ett och din lärare eller kamraten läser mening två. Då blir du uppmärksam på om läraren eller kamraten kanske inte kan läsa vad du skrivit eller om du uttryckt någonting oklart. – Sedan finns det en särskild metodskola inom läsforskning som kallas för think-aloud protocols som innebär att du tänker högt in bäddat i din egen läsning. När du läser att ”nu såg han ingen annan möjlighet ...”, då stannar du upp läsningen och frågar dig: Vem är han? Och varför såg han ingen annan möjlighet? Vad hade hänt tidigare? På så vis kan läraren som erfaren läsare avtäcka sin egen lässtrategi för eleverna. 18

LÄRA #3/2015

– Jag menar också att man som lärare måste ha en en-till-en-situation på 30 minuter med varje elev minst en gång i månaden. Repete rad läsning ska ingå, alltså att man återvän der till den text man läste förra gången. När eleven läser högt så hörs ordavkodningsstra tegin från ljudning till helordsläsning, från gissning till precisionsläsning. Då kan eleven se sina egna framsteg på väg mot läsflyt – den här halvtimmen i oktober så gick det så där, men nu är det november och nu går det så här. Då kan en erfaren lärare månad för månad av göra hur många ord som har lagts till i läsord förrådet. Och riktmärket bör vara att eleven åtminstone ska ha lärt sig 20–30 nya ord varje månad för att nå målsnöret 50 000 ord i sena tonåren. Vad tror du då om läsning i framtiden? Någon skrev att romanläsning riskerar att bli en lika exklusiv sysselsättning som att gå på opera.

– Här är man ute i spekulationernas träsk marker. Men om man ser den långsiktiga uppgången i läsförmåga och läsintresse i ett historiskt perspektiv så hade ju arbetarför fattarna stor betydelse. De skrev om vanliga människors erfarenheter, berättelser som an gick väldigt många. Då kan man ju fundera: vad är det för gemensam berättelse som finns framöver? Nu har de berättelserna, i den mån de finns, flyttat in i teven och ut på Youtube. Och då kanske det inte är givet att det dyker upp nya författare som tilltalar många män niskor. Så det kanske blir så att romanläsarna blir en exklusiv skara. Men det kanske inte spelar så stor roll om folk ändå läser annat? Du vill ju uppvärdera fackböcker — allt måste inte vara skönlitteratur.

– Ja, jag ska ta ett exempel. I ett forsknings projekt för 20 år sedan hade vi en kille som gick i fyran och vägrade läsa. Men han var väldigt intresserad av fiske, så skolbiblioteka rien hittade ett uppslagsverk om sportfiske, en vuxenbok. Om man ville fiska harr så letade man på h och då var det en bild på en harr och så stod det vad man skulle använda för bete och hur man skulle göra. Den lille killen blev fascinerad. Han kom överens med sin pappa om att om han läste ut boken och visade sko lan att han kunde läsa så skulle han få ett eget flugfiskespö. Så man måste hitta det som ger personlig relevans. Det handlar egentligen om samma sak som när arbetarförfattarna skrev sina stora berättelser: att läsaren känner att det här angår mig. n

DÄRFÖR ÄR JAG LÄRARE

”Vi lyckas med så mycket!” — Som lärare hjälper jag eleverna att bli kompetenta och sociala medmänniskor som fungerar i samhället och har förståelse för vår omvärld och kunskaper om vilka rättigheter, skyldigheter och möjligheter de har. Ett vackert yrke när man tänker på det, säger Nelly Bonner.

Foto: Ulrica Zwenger

Flera i Nelly Bonners familj är lärare så hon visste vad hon gav sig in på när hon valde yrke. Men avgörande var ändå intresset för människor. – Jag visste att jag ville jobba med något som kändes värdefullt. I va let mellan att bli barnmorska eller lärare fastnade jag för läraryrket eftersom det ju är ett lite längre pro jekt att ta sig an. Relationen till eleverna är grun den för Nelly Bonners undervisning. Med hjälp av tillämpad beteende analys (TBA) stärker hon önskade beteenden hos eleverna. – När det sociala fungerar är det lätt att hjälpa dem att lyckas med kunskapsinlärningen. Alla ska kän na sig trygga. Gör de något tokigt blir jag inte arg utan vägleder dem genom att bekräfta positiva bete enden. Till exempel att räcka upp handen i stället för att prata direkt. Och som häromdagen, när en elev äntligen tog av sig ytterskorna vid skogränsen – då blir jag stolt över eleven och känner att jag lyckats.

Nelly Bonner är Aretemeriterad förste lärare i årskurs 2 på Katarina Södra skola.

Att möta och skiljas från elever ger bestående minnen. – Man ska få vara med dem i tre år minst. Man känner dem inte men ska lära känna dem, säger Nelly Bonner och ser lycklig ut när hon tänker på det.

– Jag har hittills bara hunnit läm na över en grupp – men så mycket kärlek jag fick! De hade skrivit en låt till mig. Jag älskar de elever jag har och dem jag har haft! Förutom den bekräftelse som eleverna ger, är återkopplingen från skolledning och vårdnadshavare viktig för känslan av att utvecklas i yrkesrollen. Och samspelet med kollegerna är en nödvändighet för att utveckla undervisningen och ett sätt att själv utvecklas, menar Nelly Bonner. – Om vi samarbetar blir det lätt are för eleverna att lyckas. Kollegialt lärande gör att vi kan skära ned på arbetsuppgifter, man behöver inte göra allting själv. På Katarina Södra arbetar lärarna

med nyckellektioner mot lärande mål. Man studerar varandras bete ende under lektionen och ger feed back. Skolan samarbetar även med andra skolor inom staden när det gäller bedömning och utveckling för att inspirera och inspireras. Nelly Bonner tycker att skolan fungerar väl på många sätt och hon försöker att inte bli alltför påverkad av det som skrivs i medierna. – Sedan kan jag känna mig led sen över att eleverna inte får mer resurser. Med mer resurser skulle vi kunna ha två lärare per klass eller mindre grupper, köpa mer materiel, göra fler studiebesök och ta del av mer kultur. – Men vi har en fantastisk skola i Sverige. På vår skola tycker elev erna om att gå i skolan och vi har mycket bra resultat. Vi lyckas med så mycket! n Annebritt Ullén

LÄRA #3/2015

PROFILEN

LÄRA #3/2015

PROFILEN

” Glöm inte vilka vi är till för!” Text: Helene Lumholdt Foto: Björn Tesch

Efter 40 år i skolans tjänst, alltid med en likvärdig skola högst på agendan, lämnar Håkan Edman jobbet som Stockholms stads grundskoledirektör. Nu väntar barnbarn och krabbfiske.

runbränd, i jeans och blå pullover hälsar Håkan Edman välkommen med ett fast handslag och omiss kännligt värmländsk dialekt. Den har han inte gjort sig av med trots att han lämnade hemstaden Arvika redan som 19-åring. Han tuggar nikotintuggummi efter ett kor tare återfall i rökningen. Några andra laster har han inte. Ja, det skulle vara rastlösheten då, fast den kan ju lika gärna ses som en till gång. Hade han några andra laster skulle han förresten inte berätta om dem. Han har ett an svar, säger han, och som ambassadör för Sve riges i särklass största skolförvaltning gäller det att vara noggrann med den bild han ger av sig själv och därmed av verksamheten. – Vad jag gör och säger har betydelse. Det är inget man kan slarva med.

Sedan 2007 har Håkan Edman varit högste chef för grundskolan i Stockholm, men nu är det snart slut med det. I augusti i år fyller han 65 och även om han kunde ha stannat både ett och två år till, så är det inget han har övervägt. – Nej, det finns annat att göra. Jag har sett dem som jobbat så länge att när de väl lämnat yrkeslivet så har de inte längre haft hälsan och orken att göra allt det där de skulle göra se dan. Det vill jag inte riskera. Men några punktinsatser efter 65-årsdagen kan han nog ändå tänka sig. – Ja, om jag är behövd och om det känns intressant, så visst! Håkan Edman gick direkt från gymnasiet i Arvika till universitetet i Göteborg och sedan Lärarhögskolan där. Det var i mitten av 70-talet. Vänstervå gen drog fram över landet. Samhällsengage >> LÄRA #3/2015

PROFILEN

>> manget var stort. Också hos Håkan Edman

som engagerat sig politiskt på vänsterkanten redan under gymnasieåren. Sitt vänsterengagemang är inget han vill tala om i dag. Det tar för lång tid att förklara allting, säger han och kliar sig i huvudet. – Med det var väldigt lärorikt och det har påverkat mig mycket när det gäller värde grund och min människosyn. Att han blev lärare var inte så välplanerat, utan mest en vilja att skaffa sig ett yrke. Första jobbet efter examen var som resurs lärare. – Jag gick bredvid och hjälpte till i klasser med stökiga elever. Skolan han jobbade på var störst i områ det, men rektorn satt på en annan skola. Och när tillsynsläraren, rektorns ställföreträdare på plats, slutade blev Håkan Edman erbjuden jobbet. – Det var väl ingen annan som ville ha det, tror han. Han tackade ja och det gav honom den erfarenhet han behövde för att sedan söka jobbet som studierektor i Göteborgsföror ten Angered. Områdesvalet var ingen slump. Hans ambition var att påverka. Att leda och organisera skolans arbete för att ge förut sättningar för ett bra liv också för eleverna i förorten. Han stannade i Angered i 20 år. Blev rek tor och så småningom verksamhetschef med ansvar för områdena förskola och skola. Och kultur. Och den utåtriktade socialtjänsten som riktade sig till unga. Det var många områden att hålla reda på. Men det var å andra sidan det han var anställd för och hade lockats av. – Att leda och utveckla organisationer är väl vad jag är bäst på. Som chef under 36 av mina 40 yrkesverksamma år har jag hunnit lära mig ett och annat. Som att inte göra mig märk värdig och att förstå att allt arbete är ett lag arbete. Utan organisationen är man ingenting. Man måste jobba tillsammans. När han lämnade Angered var det för att bli förvaltningschef i Botkyrka, som arbetade un der devisen ”Öppen, orädd och energisk”, en 22

LÄRA #3/2015

Utan orga nisationen är man ingenting. Man måste jobba tillsammans.

ganska bra illustration av hur Håkan Edman själv verkar fungera. Hans uppdrag var att hitta en fungerande organisation för en just sammanslagen för valtning för förskola och skola med 3 000 an ställda. – Att hitta en bra organisation var lockan de. Botkyrka var en underdog, med kaxig och modig politik. Arbetet gick bra. Vi vann en rad kvalitetspriser. Sådant behöver inte etablerade skolor ägna sig åt, men för oss var det viktigt för självbilden, säger han. Vid 57 års ålder hade han börjat fundera: – Jag hade varit chef i Botkyrka i nio år och funderade på om jag skulle vara kvar där arbetslivet ut. Det var i och för sig ingen främ mande tanke. Men det skulle bli väldigt länge. Då kom erbjudandet som inte gick att tacka nej till. Åtminstone inte för en sådan som H åkan Edman. Efter valet 2006 sammanfördes alla

PROFILEN

Sista våren i skolsvängen för grundskoledirektör Håkan Edman. Här med elever på Södermalmsskolan.

Hur har det då gått, har skolan blivit mer likvärdig under de här åren? – Både och. Segregationen har inte minskat. Det fria skolvalet och införandet av friskolor har lett till en ökad homogenisering. I dag tar vi emot 1 000 nyanlända elever om året. De hamnar ofta i samma områden som andra invandrare. Hur vi ska hantera det är en fråga vi naturligtvis brottas med. Samtidigt klarar sig faktiskt eleverna bättre nu än för några år sedan. – Vi har sett en resultatförbättring. Två tredjedelar av Stockholms grundskolor visar bra och stabila resultat. Och de skolor som har de allra svåraste förutsättningarna har också förbättrat sina resultat. Varje år får Stockholms grundskolor sju miljar

Stockholms kommunala grundskolor i en enda jättelik utbildningsförvaltning (efter att tidigare ha sorterat under stadsdelsförvalt ningarna). – Att bygga en fungerande skolorganisation av detta kändes både oroande och utmanande. Det är det mest spännande skoljobb jag har haft! I uppdraget ingick att skapa strukturer och att väva samman alla de olika sätten att jobba, alla varianter, traditioner och vanor som ut vecklats i de olika stadsdelarna. Att arbeta fram en likhet men utan att skapa uniformitet. – Man måste tillåtas att göra lite olika, an nars tar man död på kreativiteten, säger han. Men det viktigaste för Håkan Edman var arbetet för en likvärdig skola. Att ge elever chans till en god utbildning och ett bra liv var de än bor och under vilka förhållanden de än lever. – Det var vad Alliansen sa att de ville göra och det var skälet till att jag tog jobbet.

der kronor och de skolor som har sämst förut sättningar får mest. – När man får mer pengar gör man traditio nellt mer av samma. Det är inte alltid det bäs ta. Till exempel är inte lösningen alltid att an ställa fler i skolan. Kanske finns det bättre sätt att stötta skolorna, till exempel genom att lösa dem från de administrativa bojor som ofta tynger dem. I dag tvingas rektorer ägna sig åt lokal-, personal- och ekonomifrågor i stället för åt att utveckla det pedagogiska arbetet. Han betonar att den centrala förvaltningens uppgift är att underlätta arbetet i skolorna. – Vi får aldrig glömma vem vi är till för! Han vill också se att pengarna används till att styra de mest kompetenta lärarna till de skolor som allra bäst behöver dem. – Där är förstås lönen ett skarpt verktyg. Men också saker som handledning, kompe tensutveckling och en attraktiv arbetsmiljö är viktiga delar. Hur det ser ut om några år, med likvärdig heten, digitaliseringen, det fria skolvalet, rektorernas uppgifter och resultaten vet ingen än så länge. Det står skrivet i stjärnorna. I de stjärnor som lyser också över den lilla ön Hyppeln, i Göteborgs norra skärgård, där Håkan Edman har sitt sommarhus och plane rar att tillbringa mycket tid, umgås med familj och barnbarn. Och så ska han ägna sig åt det han så länge velat lära sig – nämligen att fiska krabba. n

Håkan Edman Aktuell: Går i pension efter 40 år i skolans värld. Gör: Har de senaste åtta åren varit Stockholms stads grundskoledirektör. Bor: I lägenhet på Söder, sommarhus på ön Hyppeln på västkusten. Gillar: Rödvin, promenera i staden, fiska krabba fast han inte kan det — än. Ogillar: Floskler. På lediga stunder: Umgås med barnbarnet, fotograferar. Läser: Deckare som reselitteratur men just nu Kjell Westös ”Hägring 38”. Lyssnar på: Bob Dylan, The Beatles, Coldplay och Kent. Bästa skolminne: ”Jag har många minnen, men det första rektorsinternatet med Stockholms alla rektorer på en gång är svårslaget.”

LÄRA #3/2015

Foto: Marc Femenia

MIN SKOLA

” Lärarna ska vara ganska stränga”

LÄRA #3/2015

MIN SKOLA

Maria Bang, 11 Eiraskolan ”Jag flyttade till Sverige från Norge 2011. Vi har lantställe på Åland så jag kunde lite svenska innan jag kom hit. Min skola är jättebra, det är väldigt fina miljöer och trevliga lärare. Alla klas ser är som en enda stor kompisröra, alla är kompisar med alla och leker tillsam mans. Alla är snälla och kan hjälpa var andra, alla får vara med. Det bästa är att man lär sig saker. Alla lärare kan så mycket så man får bra hjälp. Jag gillar alla ämnen. Men mest matte, och slöjd har ju lite med det att göra, att man måste fixa ifall något blir fel. En bra lärare ska vara snäll men gan ska sträng också, annars blir det rörigt i klassen. Läraren ska också säga att det här har du gjort väldigt bra, då känner man sig stolt och fokuserar bättre. Vi jobbar ganska mycket med datorer na i datorsalen, skriver texter, letar bil der och fakta. Det är kul. Det är lättare än att skriva för hand. Men det är också viktigt att lära sig skriva för hand så att alla ser vad du skriver. Vi i femman tycker att skolmaten inte är så god, men det är viktigare med nyt tig mat än med god mat. God mat, som oxfilé, pizza och hamburgare, är inte så nyttig. Vi behöver mat med kalorier, kol hydrater och vitaminer. Jag skulle vilja ha godare mat, men vi måste ju ha nyttig mat så vi får äta den som finns. Skolgården är nyrenoverad, förut var det bara grus och tråkigt. Nu är det mer färgglatt så man kan leka ute och känner sig piggare.” n Berättat för Ann Turlock

LÄRA #3/2015

DIGITALT LÄRANDE

Malin Larsson, svensklärare på Alviksskolan, och hennes elever berättade hur och v arför de arbetar med flippat klassrum.

Rekordintresse för Settmässan Under tre aprildagar fylldes Kistamässan av drygt 10 000 besökare som tog del av föreläsningar, provade ny digital teknik och lärde av och med varandra, när Settmässan arrangerades för fjärde året. — Det är en möjlighet att lära känna olika verktyg och resurser som vi inte har på utbildningen, sa lärarstudenten Renata Björling. Sett står för Scandinavian Educatio nal Technology Transformation och är en konferens om det digitala lärandet för lärare, förskollärare, skolledare och andra inom utbildningssektorn. Utbild ningsförvaltningen fanns på plats med en monter och arrangerade även en gui dad visning för lärarstudenter från olika lärosäten. Studenterna fick se de resur ser skolor i Stockholms stad har tillgång till via Medioteket, såsom ne.se, Land guiden och Mediearkivet. Dessutom fick de lära sig mer om bland annat 3D-tek nik, interaktiva skrivtavlor och program mering med lego i olika montrar. – Rundvandringen var lärorik och jag fick många idéer att ta med till mina kol leger, sa Nathalie Backholm, som läser 26

LÄRA #3/2015

till lärare i samhällskunskap och religion vid Halmstads högskola. Många pedagoger från Stockholms skolor var på mässan som besökare men en hel del även som föreläsare. I montern hölls varje dag tolv miniföre läsningar och cirka 25 av de större se minarierna hölls av Stockholmslärare. Två av dem var Alexandra Ljungkvist Sjölin och Karin Rehman, som under visar nyanlända ungdomar på Sprint gymnasiet i Liljeholmen. Precis som på övriga gymnasieskolor har deras elever en egen dator eller surfplatta, även de som inte har gått i skola tidigare och är illitterata. – Jag måste träna eleverna i att klippa med sax, limma och hålla i en penna. Då kan det kännas att det räcker, vi hål ler inte på med en massa digitala saker också. Men det står i läroplanen att vårt uppdrag är att ge dem digital teknik. Det är lika bra att starta på en gång, sa Alex andra Ljungkvist Sjölin. En rutin i hennes klass är att skriva dag

bok med appen Skolstil 2, som även har talsyntes. Det gör att eleverna kan höra om de skriver rätt.

– Appen ger dem stöttning och de tycker om att använda den. Texten kan man sedan kopiera och klistra in i andra arbeten. En annan funktion i surfplattan som används flitigt är kameran. – Filmen ger upprepning och stöd, även för dem som inte kan läsa. Det är också ett sätt att synliggöra elevernas ut veckling, sa Alexandra Ljungkvist Sjölin. Filmer av eleverna som läser eller lä raren som förklarar något läggs upp i en egen kanal på Youtube och kan sedan enkelt delas i klassens Facebookgrupp. Även Karin Rehman använder Face book tillsammans med eleverna. Hon påpekade att det är viktigt att läraren sätter sig in i funktioner och inställ ningar. – Om man ska vara på Facebook måste man ta ställning till hur offentlig man vill vara, vilka som ska se vad och vilka bilder man lägger upp. Jag tar diskus sionen direkt om eleverna delar något utanför gruppen, då kommer frågor om upphovsrätt och integritet in naturligt. Hur man kan förhålla sig till unga människors integritet i relation till In ternettjänster tog även Kristina Alex

Foto: Shila Forsman

ENKÄT

– Det illustrerar det svåra med integri tetsproblemen. Det som är känsligt att dela med fröken är okej att berätta för hundra främlingar. Integritet är rätten att få ha hemligheter, att få bestämma vem som vet vad om mig, sa Kristina Alexanderson. Med Internet blir integritet mer kom plicerat än tidigare och det kan vara svårt att förutse vem som kan ta del av den information vi delar. – Tjänsterna ger oss en illusion av att vi kan styra. På Facebook finns inställ ningen ”endast för dig”, men det finns inget endast för mig. Det är alltid för mig, Facebook och alla deras nuvarande och kommande samarbetspartners, sa Kristina Alexanderson. Alla lärare i Stockholms stad kommer

anderson, chef för Internet i skolan på Stiftelsen för internetinfrastruktur, upp i sin föreläsning om den digitala vardagen i skolan. Elever på mellanstadiet är på Internet 24 timmar i veckan och använd ningen stiger med åldern. Kristina Alex anderson uppmanade lärare att fundera på vilka tjänster de använder i skolarbe tet. Det går inte att förutse hur material som publiceras på nätet kommer att spri das och tolkas i framtiden. – Vad kan vi begära av eleverna att de ska dela med sig av? Vilket skolarbete ska följa dem från att de är sju tills de är 63 år och deras barnbarn kan se det? För att illustrera att även barn har rätt till

integritet berättade hon om sin egen son, som fick en lapp av en lärare att fylla i. Där fanns frågor om honom, som hans syskons namn och hans gosedjur. ”Det vill inte jag berätta för henne för det har inte hon med att göra”, sa han upprört. Med sin mammas stöd skrev han unge fär så på lappen, lämnade in den och möttes av en förstående lärare. Samti digt tyckte han att det var helt okej att hans mamma berättade anekdoten på en föreläsning för hundratals lärare.

inom ett par år att ha tillgång till en rad nya digitala verktyg via Skolplatt form Stockholm, vilket P-M Andersson och Mattias Olsson från IKT-enheten på utbildningsförvaltningen berättade om på ett fullsatt seminarium. Den nya skolplattformen kommer att användas av drygt 1 400 förskolor och skolor och ha 300 000 potentiella användare, bland andra elever, pedagoger och vårdnads havare. Upphandlingen är klar och just nu ar betar fem olika leverantörer med att ta fram de olika tekniska systemen som ska hantera allt från elevregister och schema hantering till pedagogisk dokumentation. – Det ska kännas som en helhet och även fungera över skolformsgränser till exempel vid övergångar, förklarade Mat tias Olsson. Införandet kommer att ske i etapper fram till 2018 och inleds med ett fåtal pilotskolor. Vid terminsstarten 2016 ska de flesta skolor vara i gång med hante ring av närvaro och frånvaro i den nya skolplattformen. Systemet testas fort löpande och 140 personer ska se till att det lever upp till kraven från pedagoger och andra användare. n Annelie Drewsen

Sett 2015 arrangerades av bland andra Rektorsakademien Utveckling och Stockholms stad. Läs mer om utbildningsförvaltningens digitala satsningar på sidan 34.

Vad var bäst på årets Sett? Camilla Brorson, lärare, Slättgårdsskolan — Föreläsningarna. Plus att Sett är en bra plats för att skanna av vad som finns på marknaden. Vi söker mjukvaror till vår 1:1-undervisning och kommer också att bjuda in företag till skolan. Cilla Dalén, bibliotekarie, Hjulsta grundskola — Jag var på Jenny Edvardssons föreläsning om lässtrategier och läsförståelse på gymnasiet som gav en bekräftelse på att vi är på rätt väg. Den handlade om hur hon integrerar olika delar inom området läsförståelse både med och utan ny teknik. Tänket passade även för grundskolan. Sett är också ett bra ställe att träffa människor. Johan Edvardsson, gruppchef, ESS-gymnasiet — Att kunskaper delas och att jag kan nätverka med kolleger från hela landet. Jag har varit både på Bett i London och en stor mässa i USA, men det här är mer på riktigt. Eftersom jag själv föreläste (om hur hemmasittare hittar tillbaka till skolan via datorer) har jag fått många nya kontakter. Helena Iversen, biträdande rektor, Farsta grundskolor — Jag gillade Stockholms stads färgstarka monter där det hände mycket. Hans-Åke Scherps föreläsning om kollegialt lärande på skolutvecklingsspåret var också mycket bra. Claes Johannesson, IKT-samordnare, avdelningen för utveckling och samordning — Alla intressanta föreläsningar men också nätverkandet. De många korta föreläsningarna i Stockholms stads monter visade ett spektrum av allt som händer i våra skolor och på utbildnings förvaltningen som helhet. Text och foto: Monika Sidén

LÄRA #3/2015

EN DAG PÅ JOBBET

Teknikfreak i labbrock TEXT: Annelie Drewsen Foto: Hans Alm

En robothund, ett paket potatismjöl och sju surfplattor. Plus en knytkonferens för 80 lärare. Det är några av bestånds delarna i en arbetsdag för Camilla Askebäck Diaz, lärare i matematik och NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan.

lockan är halv nio och Camilla A skebäck Diaz ställer ifrån sig en robothund på skrivbordet i arbetsrummet på Södermalms skolan, hennes arbetsplats sedan i höstas. Förutom att undervisa i matematik och NO är hon förstelärare i digitala verktyg och leder den digitala ut vecklingsgruppen, som har funnits på skolan i några år. En del av uppdraget är att testa nya saker, som hunden. IT är hennes passion och hon ägnar hellre kvällen åt att bygga en robot än att se på teve. – Det är lite nördigt, men så får det vara. Nörd är det nya svarta. Hon ler stort och poängterar att det inte är tekniken i sig som är det viktiga. – Lärandet är det viktigaste uppdraget vi har i skolan, men jag tror att vi genom att höja elevernas digitala kompetens också kan öka deras kunskapsinhämtning.

Under våren genomför hennes arbetslag ett ämnesintegrerat arbete om framtidens Söder malm, där eleverna får designa smycken eller mobilskal som de skriver ut på en 3D-skrivare. – Den skriver ut med en tunn plaststråle, så det gäller att tänka till. Man ska heller inte utesluta rolighetsteorin som motivations höjare, säger Camilla Askebäck Diaz. Det verkar gälla även för henne själv. Hon gör det mesta med ett leende. Eleverna flockas kring henne i ljushallen där hon är rastvakt. Några flickor beundrar hennes naglar. – Du får göra sådana på mig också! Det är dags för dagens första lektion. Camilla Askebäck Diaz håller upp dörren medan eleverna tågar in. Några pojkar sät ter sig i soffan längst bak och börjar kasta en kudde på varandra. – Killar! ropar Camilla Askebäck Diaz från sin position vid dörren. Kudden faller ner på golvet och blir l iggande. >>

11.23

10.38

Som rastvakt hinner Camilla Askebäck Diaz prata med några av sina mentorselever.

LÄRA #3/2015

Strax ska Camilla Askebäck Diaz köra i gång frågesport med Kahoot. Matilda Claesson och Hanako Inger gör sig redo.

EN DAG PÅ JOBBET

Hent omnisci digenimpore eum faciaspe sincit, istincit, te occuptati con exceper umquati aeribus, sim aut qui idiorit.

Första laborationen är det mycket att hålla reda på. Proportionerna måste bli de rätta för att potatismjölet och vattnet ska bilda en icke-newtonsk vätska.

LÄRA #3/2015

EN DAG PÅ JOBBET

12.28

11.45 Med en kaffe i handen hinner Camilla Askebäck Diaz förbi arbetsrummet för att hämta matematikproven.

Michelle Philshinn och Jennifer Jacobson stannar kvar efter lektionen för att beundra robothundens konster.

Camilla Askebäck Diaz Gör: Förstelärare i digitala verktyg, undervisar i matematik och NO på Södermalmsskolan. Arbetar även som utbildningskonsult. Bor: Hägerstensåsen med man och tre barn. På fritiden: Umgås med familjen och skriver på en bok om surfplattan i undervisningen. Bästa lärarminne: ”Några av de hemliga hälsningar som jag låter niorna skriva deras sista lektion med mig och som jag öppnar efter skolavslutningen. Det kan vara ett ’Tack och hej’ men de kan också vara klumpen-i-halsen-vackra. En av dessa sitter långt in i hjärtat. När man vet att man gjort skillnad i stort och smått — alla de ögonblicken gör att allt är värt det.”

LÄRA #3/2015

>> Soffan, kuddarna och mattan i hörnet är ett försök att återskapa något av miljön från Vitt ra Telefonplan, den skola hon senast arbetade på. Där var miljön en del i den pedagogiska idén, som även byggde på ämnesövergripande arbete och en dator till varje elev. Att arbeta på en skola med en datorvagn per årskurs har inneburit en omställning. Men i dag är vagnen med och en önskelektion väntar, efter avklarat matematikprov. – Några ville jobba med Kahoot, andra med Mangahigh eller programmering. Vi börjar med Kahoot!

Mer instruktioner behövs inte. Eleverna häm

tar datorerna och Camilla Askebäck Diaz star tar frågesporten om geometri. Fråga 1: ”Ett varv är 380 grader. Sant eller falskt?”. Musik drar i gång och eleverna svarar. När 30 sekun der har gått dyker två staplar upp på duken. 15 rätt, två fel. – Hur många grader är ett varv då? – 360! Av de 15 frågorna om parallellogram, räta vinklar, trianglar och grader svarar eleverna rätt på det mesta. Men en fråga om enhets omvandling får bara tre rätta svar. – Här har vi en sak som jag behöver snappa upp till nästa lektion, säger Camilla Askebäck Diaz. Eleverna får sedan arbeta på sajterna Man gahigh eller Code.org en stund innan hon tar fram robothunden.

– Jag har byggt en hund av lego och huvudet är en dator som jag kan programmera, säger hon och startar hunden. Den reser sig. En klapp på ryggen och den ger ett nöjt ljud ifrån sig. Ett sus går genom salen. – Åh, vad gullig! Lektionen är slut men några elever dröjer sig kvar vid robothunden som snarkar högt. – Kan man ladda den så att den blir piggare? – Min pappa har programmerat en arm! Camilla Askebäck Diaz fångar upp deras frå

gor samtidigt som hon flyttar bänkarna inför provet efter lunchen. När miniräknare, rutiga papper och pennor är framme går hon till matsalen. 15 minuter matvärd står på sche mat. Hon hinner ta ett varv bland eleverna och plocka bort några kvarglömda muggar. Därefter en portion korvgryta med ris. Mo bilen plingar till. En tweet lockar fram ett skratt. Dagen före skrev bland andra Stock holms finansborgarråd en debattartikel om att Stockholms stad ska satsa på programmering i några pilotskolor, men ingenstans nämndes att flera lärare redan är i gång. Nu kallar sig ett gäng kvinnliga lärare som programmerar, däribland Camilla Askebäck Diaz, för ”Stock holm Codebabes”. Bakom den skämtsamma tonen finns ett allvar. – Ingen av oss kände till det här. Varför tar man inte tillvara den kompetens som finns i organisationen? säger Camilla Askebäck Diaz och lämnar sin tallrik i disken.

EN DAG PÅ JOBBET

14.10

Moa Anglebjer och Tora Elfström skriver om laborationen på surfplattan. Eleverna får själva välja redovisningssätt, så länge de följer strukturen för en labbrapport.

En vända upp till arbetsrummet för att hämta proven i geometri, sedan tillbaka till klassrummet. Efter en snabb genomgång är eleverna i gång. Genom snörhålen i de ned dragna persiennerna tränger sig solen in och bildar geometriska figurer på väggen. Ljudet av blyertspennor och gradskivor mot papper bryts av enstaka fniss och en målbrottsröst som förkunnar att Camilla inte har förklarat vad en stråle är. När lektionen är över samlar hon in de sista

proven och tar tygväskan med surfplattor på axeln. Tre trappor senare är hon i NO-salen där sjuorna ska ha laboration. Det är halvklass och flera elever är sjuka. En liten och uppspelt grupp tar plats i salen. – Ska vi experimentera i dag? – Får vi spränga saker? Jag vill det! – I dag ska vi laborera för första gången tillsammans och vi ska skriva en labbrapport. Här är ett papper med det som ska finnas med och vilka kvaliteter jag bedömer, säger Camil la Askebäck Diaz och förklarar vad hypotes, resultat och slutsats är. Sedan tar eleverna var sin surfplatta och på börjar labbrapporterna i appen Pages. Några väljer att skriva på papper och en elev vill göra en animerad film i appen Explain everything. Allt är okej, så länge man följer strukturen för en labbrapport. Efter en stunds koncentrerat skrivande blir det dags att laborera. Mätglas, bägare och

otatismjöl kommer fram. En pojke stoppar in p fingrarna i mätglas och drar loss dem med ett plopp. Kompisen tar efter. Till sist hamnar vatten och potatismjöl i rätt proportioner i bägarna och eleverna h äller ut blandningen i sina händer. Det är då det magiska inträffar. – Det är som glasyr först men sedan… – Det stelnar, men det rinner! – Det är som slajm! Soppa! Lera! Den märkliga blandningen av vatten och potatismjöl är både flytande och fast, bero ende på hur man behandlar den. Snart är den vita sörjan överallt – på bänkar, i händer och på golvet. En pojke formar ett litet vitt berg, men så fort han tar händerna från det rinner det ut i en pöl. – Varför beter sig vatten och potatismjöl så här? frågar Camilla Askebäck Diaz. Svaret får eleverna googla fram. – Har ni testat att googla på potatismjöl plus vatten i stället, föreslår hon när sökresultaten inte ger svaret. På så vis kommer sökteknik på nätet in na turligt och eleverna får så småningom reda på att de just har skapat en icke-newtonsk vätska. Direkt efter lektionen börjar veckans möte

med den digitala utvecklingsgruppen. Under en timme diskuteras bland annat fortbildning för kolleger, föreläsningar om sociala medier för elever och medverkan på Settmässan i Kis ta, alltmedan solen sjunker bortom hustaken och kastar ett rött sken mot fönsterrutorna på andra sidan gatan. Camilla Askebäck Diaz hinner växla några ord med rektor Nina Jonsson efter mötet, innan hon beger sig ner till ljushallen igen. Där börjar de första deltagarna till kvällens Edcamp dyka upp. Hon hälsar dem välkomna och får hjälp med de sista förberedelserna. Mackor och fika dukas fram, tekniken kollas och på elevskåpen skapas ett rutnät där lä rarna fyller på vad de vill prata om under de kommande tre timmarna. Exakt klockan 17.30 går Camilla Askebäck Diaz upp på scenen och hälsar ett 80-tal lärare välkomna till kvällens knytkonferens. För 48 av dem är det första gången. När de två pas sen med erfarenhetsutbyte sätter i gång hin ner Camilla Askebäck Diaz inte delta som hon hade tänkt. – Men det är väl så när man är kvällens vär dinna, ler hon. En bit bort står ett gäng lärare kring ett bord. I mitten står robothunden och trollbin der dem med sina bedårande konster. n

15.53

Möte i den digitala utvecklingsgruppen under ledning av Camilla Askebäck Diaz, förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan.

Man ska inte heller utesluta rolighetsteorin som motivations höjare.

LÄRA #3/2015

FRITIDSHEM OCH SKOLA

Nya grepp på fritis En gång per termin träffas också en representant från var och en av Stock holms stads 147 grundskolor för ett stor möte där deltagarna får ta del av före läsningar om och goda exempel på hur andra fritidshem arbetar. I Olovslundsskolans årskurs 1–2 har eleverna halvklass på skoltid, då tar personalen på fritis hand om den ena halvan och skolan den andra. Varje elev har rätt till tre timmar i halvklass i veckan.

Fritidshemmet ska ge eleverna andra och fördjupade erfarenheter och kunskaper än de får i skolan. På Olovs lundsskolan i Bromma har både skolledning och personal på fritidshemmet tagit den uppmaningen på allvar. – Vi såg en tendens till att det blev för mycket skola på fritis och att personalen mer blev assistenter åt lärarna, säger Ann Lindvall, biträdande rektor, och tillstår att skolledningen för några år sedan fick kritik från Stockholms stad för att inte känna till styrdokumenten för fritids hemmet. Men utbildningsförvaltningens sats ning på att utveckla fritidshemmens kvalitet och personal har fått skolled ningen att arbeta medvetet och mål inriktat med detta. I projektet är Stock holm indelat i sju nätverksgrupper, där Bromma, som Olovslunds- och Nockeby hovsskolan tillhör, nätverkar med sko lorna i Skärholmen. Några gånger per termin träffas nät verksledarna och utbyter erfarenheter.

Foto: robert blombäck

— Ofta kan vi ha något temaarbete som

Tillsammans med skolan har fritidshemmet tekniktema där eleverna får skruva isär olika saker och se hur de fungerar.

LÄRA #3/2015

skolan bestämmer, men vi väljer själva vad vi ska göra som hör till temat, berät tar Kenneth Halvarsson, förskollärare som arbetar på en av skolans tre fritis avdelningar. – När skolan till exempel hade temat ”hösten” valde vi att jobba med äpplet. Vi gjorde allt man kan tänka sig med äpplen: äppelmos, äppelsånger, äppel saft, äppelsagor, äppelchips… Personalen har dessutom på eget ini tiativ startat en utvecklingsgrupp som kommit med flera förslag på hur skola och fritis kan jobba ihop. – I dag är var och en i personalen på fritis låst till en speciell klass. Men det finns tillfällen då en lärare skulle kunna jobba ensam i sin klass samtidigt som vi behöver vara fler vuxna i en annan klass. Det här skulle vi kunna organisera vid varje morgonmöte tillsammans med lärarna, säger Kenneth Halvarsson. Också när det gäller halvklasserna har gruppen flera förslag: – Där borde vi kunna utnyttja våra kompetenser på ett bättre sätt. Jag är bra på musik och skulle kunna gå in och

rbeta hos alla halvklasser i musik, med a an andra som till exempel är bra på bild kan jobba med det i alla halvklasser. Ann Lindvall berättar att skolledningen redan har hörsammat förslagen. – Vi har fattat beslut om att vi ska ar beta på det sättet till hösten. Dessutom ska vi prata vidare om vad vi gör på fritis på eftermiddagarna från klockan två och fram till att skoldagen är slut. Vad finns det för behov? En stor del i utvecklingsarbetet på Olovslundsskolan har forskaren Ann Pihlgren. Skolan själv har tagit initiativ till ett samarbete med henne. Hon har bland annat arbetat med fritidshems frågor på Stockholms universitet och sit ter som extern sakkunnig när Skolverket i år skriver ett nytt avsnitt i läroplanen som ska förtydliga fritidshemmets syfte och innehåll. Några gånger per termin är Ann Pihl gren på Olovslundsskolan och håller föreläsningar och arbetar med fritids hemmets personal. Mellan besöken får personalen uppgifter att utföra. De får pröva på nya sätt att göra observationer och skriva pedagogiska planeringar i något ämne. De får också texter att läsa med anknytning till ämnet och uppgif terna. – När jag kommer tillbaka får de re dovisa vad de gjort både för varandra och för mig och skolledningen. Ofta blir det väldigt bra diskussioner, berättar Ann Pihlgren som tycker att arbetet blir betydligt mer effektivt när hon själv kan arbeta under en längre tid med persona len på ett fritidshem i stället för att göra enstaka nedslag med föreläsningar.

Foto: robert blombäck

FRITIDSHEM OCH SKOLA

Hur blev det här då? En av eleverna prövar höljet till en gammal kassettbandspelare på förskollärare Kenneth Halvarsson.

Under våren arbetar fritidshemmets personal med bedömning tillsammans med Ann Pihlgren. Ett område som fritids hemmet riskerar att tappa bort, anser hon. — Precis som skolan har fritidshemmet

i uppdrag, både genom läroplanen och genom de allmänna råden, att svara på frågan: lyckas vi lära eleverna det vi har tänkt att de ska lära sig? Men till skillnad från i skolan är det inte fritidshemmets uppgift att bedöma

den enskilda eleven utan snarare hur verksamheten har lyckats, betonar Ann Pihlgren. – Det innebär att utbildningen för fri tidshemmets personal mer handlar om hur man ger eleverna en meningsfull fritid. Hon konstaterar att utbildningsnivån hos personalen på fritidshem är lägre i dag än tidigare. – Självklart skulle man önska att fler hade högskoleutbildning som lärare med inriktning mot fritidshem. Men vi

kan inte lämna den personal som finns på skolan i sticket. De behöver utbild ning i vad fritispedagogik innebär och inte bara använda sig av erfarenheterna från sin egen skolgång eller sin egen uppfostran. Ett annat sätt att stärka yrkesrollen är ett årligt evenemang för hela Stock holms fritidshemspersonal, cirka 2 000 personer, med föreläsningar och utbyte av goda exempel. n Ingela Ösgård

LÄRA #3/2015

DIGITALT LÄRANDE

Hallå där … Foto: björn tesch

Så satsar vi digitalt Skolplattform Stockholm Ska innehålla barn- och elevregister, schema, närvarohante ring, elevdokumenta tion, pedagogiskt ma terial och pedagogisk planering. Ersätter Skolwebben, Fronter, Bosko och Hanna. En stor del av plattformen kommer att finnas tillgänglig läsåret 2016/17.

 

Verktyg för självskattning Skolorna skattar sin digitala mognad och tar fram handlingsplaner för användningen av digitala verktyg. Arbetet följs upp efter fyra till sex månader. Förstudie om molntjänster En förstudie har påbörjats om så kallade molntjänster som efterfrågas av sko lorna, till exempel Google apps for educa tion (Gafe) och O ffice 365.



... Ann Hellenius, som slutar som avdelningschef och ansvarig utgivare för LÄRA Stockholm nu i maj.

1:1 2016 Inspirations lärare, stöd till skolledare och utbildning i digital teknik ska ge alla gym nasielärare en chans att integrera digitala verktyg i sin undervisning. Fort sättning på 1:1-projektet då alla gymna sieelever fick var sin dator.

– Spännande och utmanande. Det är ett uppdrag jag ser fram emot.

Du lämnar tjänsten som chef för avdelningen för utveckling och samordning och tar över som ny IT-direktör i Stockholms stad. Hur känns det?

Vad står överst på agendan?

– Att visa på möjligheterna med digitalisering i Stockholms stad och driva en verksamhetsnära IT-utveck ling. Vi ska ge stockholmarna till gång till ännu bättre digitala verktyg och ännu bättre digital service. Vilka är utmaningarna?

Utbildningsförvaltningens IT-service En egen IT-service för datorer, surfplattor, skrivare och support. Befintliga tjänster avvecklas senast i december 2018.



 34

LÄRA #3/2015

Stöd för surfplattor Ska göra det lättare att lagra och skriva ut med de 22 000 surfplattor som används i förvaltningens verksamheter. n

– En stor utmaning är att skapa bättre förutsättningar av nästa ge nerations gemensamma IT-service i Stockholms stad, GSIT 2.0. Det är ett oerhört viktigt område. Vi har väldigt bra grundförutsättningar att bygga vidare på genom det standar diseringsarbete som gjorts, men vi ska vara tydliga med att det finns oli ka verksamhetsbehov och att det är viktigt att dessa verkligen kommer fram i den nya upphandlingen.

Hur känns det att lämna utbildningsförvaltningen?

– Det känns dubbelt, jag har verk ligen trivts i rollen som avdelnings chef och tidigare som IT-chef. Det har gett mig möjlighet att arbeta med områden som jag brinner för. Samtidigt är rollen som stadens ITdirektör en utmaning som jag kän ner att jag har rätt förutsättningar för att lyckas med. Du har drivit arbetet med Skolplattform Stockholm. Kommer du att vara delaktig i det arbetet i din nya roll?

– Jag kommer att medverka till att effektivisera våra interna p rocesser genom digitalisering, och i det ar betet vill jag jobba mycket nära sta dens verksamheter. Skolplattform Stockholm berör flera förvaltningars medarbetare och brukare, inte minst stadens skolor, och är en mycket vik tig del i stadens digitala processer. Du har infört walk and talk som mötes form. Kommer vi att kunna se dig i engagerade samtal längs Norr Mälarstrand även i fortsättningen?

– Ja, absolut! n Monika Sidén

vi var där

Programmering lockar även tjejer Programmering kan vara både kreativt och spännande. Det fick drygt 60 tjejer från några av Stockholms gymnasieskolor erfara under en workshop på KTH tidigare i vår. I ett samarbete mellan utbildningsför valtningen och KTH fick ungdomarna och några av deras lärare och studie- och yrkesvägledare lyssna på två korta före läsningar. Sedan blev det workshop med möjlighet att prova på att programmera tillsammans med studenter från KTH samt test av interaktiva hjälpmedel som ögonstyrning i KTH:s moderna visualise ringsstudio. – Jag vet inte så mycket om program mering, men det här var roligt, tyckte Ingrid Wendin från årskurs 3 på Södra Latins naturvetenskapsprogram. Hon valde att göra ett program som kunde visa vad som lönar sig beroende på hur mycket man reser: sms-biljett eller reskassa. – Det var lite enklare än C++ som vi programmerar i på skolan. För mig var det något nytt, sa Sumaya Abdulkair som går första året på Stockholm Science and Innovation School (SSIS) i Kista.

vinn biobiljetter

Härifrån kom alla tjejer som går på den ganska nystartade gymnasieskolan som än så länge bara har elever i årskurs 1 och 2. Eleverna läser teknikprogrammet med informations- och medieteknik som inriktning. – Ett väldigt bra initiativ. Det behövs verkligen när man ser hur rekryteringen ser ut till den här typen av högre studier, tyckte Patrick Vestberg, rektor på SSISskolan. – Ofta är det inte riktigt gjort för att tjejer ska attraheras; det kan både handla om språket och huruvida man bjuder in till att experimentera. Förutom ett fortsatt samarbete med KTH efterlyste Patrick Vestberg en sam verkan på bred front inom Stockholm där tjejer från gymnasieskolan kan inspirera grundskolans tjejer att söka teknikutbild ningar. – Det blir en fortsättning på samarbetet och då får ni själva komma med förslag på hur det ska se ut, sa Helene Derkert från utbildningsförvaltningen och utlo vade en enkät till alla deltagare. n

Följ satsningen på datorer till alla gymnasieelever. Dina inspirerande kolleger delar med sig av det senaste på 1:1-bloggen: pedagogstockholmblogg.se/1till1/

Ingela Ösgård

Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera. Lycka till! 1. Hur många besökte årets Settmässa om digitalt lärande? 1. Drygt 5 000. X. Drygt 10 000. 2. Drygt 15 000. 2. Vad ägnar sig Camilla Askebäck Diaz gärna åt på kvällarna? 1. Läsa lyrik. X. Bygga en robot. 2. Baka kringlor. 3. Varför ville Nelly Bonner bli lärare? 1. Hon älskar matematik. X. Hon har ett stort intresse för människor. 2. Hon ville ha lång sommar ledighet. 4. Vad kallas den metod som Bromma gymnasium har introducerat? 1. Ifous. X. CDIO. 2. IKT. 5. Varför slutar Håkan Edman som grundskoledirektör? 1. Han ska bli konsult på heltid. X. Han går i pension och ska lära sig fiska krabba. 2. Han blir ny förvaltningschef i Botkyrka. Skicka din tipsrad senast den 18 juni till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsför valtningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Ange var du arbetar och din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner. Vinnare i förra numret blev Lilian Bentrell, Norra Ängby skola, Igge Kabaca, Eiraskolan, och Sven-Anders Sturesson, Spånga gymnasium. Rätt rad var 2, 1, 1, 1, 2.

LÄRA #3/2015

Start Järva är nu Start Stockholm Start Stockholm har arbetat fram en metod för hur Stock holms stad ska ta emot nyan lända grundskoleelever. Start Stockholm började som ett pilotprojekt under namnet Start Järva och har nu permanentats. Start Stockholm träffar de nyanlända och deras vårdnads havare. En lärare som talar elevens modersmål skannar elevens skolkunskaper i ämne na matematik, SO, NO, engelska och modersmål för att mottagan de skola ska kunna möta eleven där hen befinner sig kunskaps mässigt. Vid ett föräldrasamtal får vårdnadshavarna informa tion om hur skolan fungerar och hur de kan stötta sina barn. Start Stockholm utvidgar nu med att utöver Järva, SpångaTensta också inkludera Häs selby-Vällingby, Bromma och Kungsholmen. Under hösten kommer även Start Stockholm Söder att etableras. Då har hela staden tillgång till en Startmot tagning.

Kom med klassen till Barn och böcker Den 26—28 maj slår Skansen upp portarna för alla elever i Stockholms skolor från förskoleklass till årskurs 6. Under programdagarna Barn och böcker kan eleverna lyssna till engagerande berättelser, gå spännande vandringar, skapa sagor och delta i lekar från förr. Alla aktiviteter går ut på att stimulera elevernas läslust och språkutveckling. Det handlar också om att locka elever att läsa barnboksförfattare från andra delar av världen än den västerländska. Barn och böcker är ett samarbete mellan Stockholms stads utbildningsförvaltning, Stockholms stadsbibliotek, Skansen och Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (Alma).

LÄRA #3/2015

Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Arbetsplatsbesök i stället för prao Bredängsakademien låter elever från förskoleklass till årskurs 9 uppleva olika arbetsplatser. Från och med höstterminen är det en del av skolans ordinarie verksamhet. — Målet är att eleverna ska möta inspiration till sitt yrkesval tidigt, helst före högstadiet, säger projektledare Elisabeth Sörhuus.

– Det handlar om att förhindra fel val till gymnasiet. Arbetsplatsbesö ken gör det lättare för eleverna att få en uppfattning om vad de vill göra i framtiden. Genom att bekanta sig med olika arbetsplatser får elever na ett bättre underlag för att välja studieväg och dessutom ökad stu diemotivation, säger Elisabeth Sör huus. Eleverna i årskurs 8 är ute på arbetsplatsbesök en dag varje må nad. I april besökte en grupp Unga berättar inom Kulturskolan. Glo ben, Stadshuset och medborgar kontoret i Skärholmen är några av arbetsplatserna som gruppen be sökt tidigare. – I början tänkte jag att det är trå kigt att det inte blir någon prao, men

det tycker jag inte längre. För det är kul med olika ställen varje gång och man får kontakter på flera platser, säger Tareq Budair vid besöket på Unga berättar. Kontakterna som eleverna knyter under arbetsplatsbesöken har lett till sommarjobb vid flera tillfällen, bland annat på Nobelmuseet och Stena fastigheter. – Vi öppnar dörrarna och tar in verkligheten som omger oss, för lä rande sker överallt, säger Elisabeth Sörhuus. Nu testar Bredängsakademien en app som ska göra det enkelt att hantera den administration som följer med besöken. I den kan man uppdatera information och slippa långa mejlkedjor.

Vid besöket på Unga berättar agerade eleverna framför en greenscreen och sedan placerades de mot en spännande bakgrund.

Foto: annebritt ullén

Nämnd & Nytt

Hej då Ata …

… och hej Sofia!

I januari 2016 går utbildnings förvaltningens kommunika tionschef Agnetha StyrwoldtAlfheim i pension. Hon har valt att redan nu lämna den rollen för att på heltid arbeta med kom munikation kring Skolplattform Stockholm och upphandlingen av IT-service.

Sofia Oliv heter utbildningsför valtningens nya kommunika tionschef som tillträder den 25 maj. Hon kommer närmast från tjänsten som tillförordnad kom munikationsdirektör vid Riks polisstyrelsen.

Nämnd & Nytt

Årets lärare är utsedda

Webbstöd mot rasism

Utmärkelserna Årets lärare och Årets lärarlag inom grundskola respek tive gymnasium är ett sätt för staden att uppmärksamma lärare som utmärkt sig för särskilt goda undervisningsinsatser under året. – Jag ser mig som en representant för alla som jobbar hårt i skolor i våra utsatta områden. Lärarpriset är en boost för hela skolan, sa BrittMarie Öhman efter att ha utsetts till Årets lärare i grundskolan. Årets lärare, grundskola  Vinnare: Britt-Marie Öhman, Askebyskolan. Nominerade: Adam Jönsson, Sjöängsskolan och Johan Meckbach, Sturebyskolan. Årets lärarlag, grundskola  Vinnare: Mälarhöjdens skola: Åsa Colliander Celik, Helena Dalivin, Per Karlström, Jannike Kohinoor, Hans-Christian Olander och Rasmus Wersäll. Nominerade: • S medshagsskolan: Lisa Ahrén, Agniezska Bedlinska, Maria Hallström-Linder, Maria Näsström, Jessica Olsson och Anna Sandsjö. • Aspuddens skola: Helen Casad och Anna Fahlin. Årets lärare, gymnasieskola  Vinnare: Maria Aspfors, Södra Latins gymnasium.

35 805 kr medellön för gymnasielärare

34 164 kr

medellön för grundskolelärare

Nominerade: • Bernadottegymnasiet: Lars Andersson, Anneli Blomberg, Per Ekstrand, Mårten Frendelius, Malin Gasslander, Johan Grill, Ninna Gyllenberg Frösell, Magnus Jacobsson, Michele Jones Winlund, Michael von Horn, Regina Karlberg, Peter Moberg, Caroline Moroney, Mårten Odhner, Camilla Rogala, Helena Sandell, Helena Timdahl-Franke, Linus Aldenström, Peter Westholm och Ryan Wines. • E nskede Gårds gymnasium, Team 1A: Viktor Karlsson, Maria Lundgren, Erland Rynell, Frida Scott Nordmeyer och Ellen Wahrby.

Annons för att locka lärare Kanske såg du Stockholms stads annons i Dagens Nyheters A-del söndagen den 26 april, då flera av reportagen handlade om offentlig sektor som arbetsgivare. Utbildningsförvaltningen ville med annonsen locka fler lärare att söka sig till Stockholms stads skolor genom att ge en glimt av de möjligheter och utmaningar som då väntar.

Foto: Fredrik Persson

Nominerade: Kennet Gonzalez, Enskede Gårds gymnasium och Susanne Langkjaer, Östra Reals gymnasium.

Årets lärarlag, gymnasieskola  Vinnare: Stockholms hotell- och restaurang skola , hotell - och turismarbetslaget: Marie Bielk, Ellinor Blanco, Anders Didoff, Arashtat Fahgri Jahromi, Joakim Grauers, Marieh Ingelmo, Inkeri Itälahti, Cecilia Nilarp, Christopher Spångmark, Lillemor Waern och Elisabet Örtenberg Lönn.

Stolta och glada vinnare efter prisutdelningen på mässan för goda exempel den 5 maj. Prissumman, 10 000 kronor till årets lärare och 50 000 kronor till lärarlagen, är tänkt att användas till kompetensutveckling.

” Jag har använt mina prispengar till att gå en kurs i betyg och bedömning. Priset har även gett mig uppskattning från föräldrar, elever och nya och gamla kolleger.” Kenneth Bergman, förstelärare på Enbacksskolan och Årets lärare i grundskolan 2014

Skolverket har tagit fram ett webbmaterial om hur man kan motverka främlingsfientlighet och rasism. Materialet är tänkt som stöd för lärare och rektorer i främst grundskolans senare årskurser och gymnasieskolan. Här beskrivs olika scenarion som kan uppstå i skolan och kan fungera som underlag till samtal om hur man kan hantera främlingsfientlighet och rasism i klassrummet. Stödmaterialet har även samlat aktuell forskning, styrdokument på området och förklaringar av centrala begrepp som används i diskussioner och debatter.

Drottningbesök på Kista grundskola Drottning Silvia gästade Kista grundskola i april. Hon är en av initiativtagarna till organisatio nen Mentor Sverige, en ideell organisation som arbetar med mentorskap för unga mellan 13 och 17 år. Syftet är att ge ungdo mar stöd och kraft att växa. Kista grundskola har sedan många år ett väl utvecklat samarbete med Mentor Sverige. Skolan har gått från att ha mentorer för ett fåtal elever till att alla elever i årskur serna 8 och 9 får ta del av förde larna med ett mentorskap. Förutom drottningen var fle ra näringslivstoppar på plats på Kista grundskola för Mentor Sveriges styrelsemöte och års stämma. Mer om den ideella organisa tionen Mentor hittar du på www. mentor.se.

Här leker vi! Samtliga skolor har fått en webb enkät där du kan berätta vilka platser ni använder för lek, naturupplevelser, undervisning eller idrott. Webbplatsen är framtagen av Stockholms stad och ska bli ett underlag för planeringen av stadens parker och lekområden. Och en hjälp för skolor och förskolor att planera sin utevistelse. Här lägger du till en plats: http://dialog.spacescape.se/ stockholmlek/

LÄRA #3/2015

Nämnd & Nytt

Hallå där …

ningar och bolag, kommer att få ett gemensamt ekonomisystem.

använder pengarna inom utbild ningsförvaltningen. Tydligheten gör att skolorna kan få bättre och färre underlag för uppföljning och budgetering. Bättre koll på ekonomin är en förutsättning för att vi ska kunna använda skatte betalarnas pengar på ett effek tivt sätt.

Hur påverkas vi på utbild ningsförvaltningen?

– Vi får en uppdaterad version av ekonomisystemet Agresso med några mindre förändring ar av dagens version. Det stora arbetet för oss är att vi renodlar ekonomimodellen.

Låna Klimat vågen till skolan

Kränkningar vanliga inom spelvärlden Var tredje ung människa har utsatts för nätkränkningar. Sex procent har utsatts för nätmobbning, vilket motsvarar 1—2 elever per klass. Endast 0,5 procent av dem som blivit utsatta gjorde en polisanmälan. Bland killar kränks de flesta i spelvärlden, inom till exempel Minecraft, World of Warcraft och Counterstrike. Jargongen är ofta grov, de unga kan få höra att de spelar dåligt och borde ta sitt liv. När det gäller tjejer är det på chattappen Kik som flest blir utsatta. Tidigare år har Facebook varit den digitala plattform där flest unga blivit kränkta. Uppgifterna publiceras i Nätrapporten 2015, som tas fram av organisationen Friends. Från organisationens sida efterlyser man nationella, kunskapshöjande insatser i skolan och att vuxna skaffar sig mer kunskap om spelvärlden. Men Friends anser också att spelutvecklarna bör ta ett större ansvar och bli tydligare med vilka regler och vilken ton som gäller i deras forum.

LÄRA #3/2015

Hur påverkas vi som med arbetare?

Hur går det till?

… Cecilia Lebri-Gerenstein, projektledare för Sune på utbildningsförvaltningen. Vem är Sune?

– Sune är en förkortning för Stockholms stads Upphandling av Nytt Ekonomisystem. Vad innebär det?

– Att alla verksamheter inom Stockholms stad, både förvalt



– Det innebär att vi har rensat ut de kostnadsställen som inte används på rätt sätt. Syftet är att förtydliga vad som gjorts av vem, i vilket syfte och med vil ken motpart. Kostnadsställe är den term som vi från och med nu använder i stället för IKB (in täkts- och kostnadsbärare).

– Framför allt innebär det att vissa kostnadsställen som tidiga re kunde användas har stängts. Därför är det viktigt att den som använder kostnadsställen, ex empelvis vid beställningar, tit tar i den nya kodplanen som man hittar under ekonomistöd på in tranätet. n

Varför är det viktigt?

Mikael Lindberg

– Med en renodlad ekonomi modell blir det tydligare hur vi

Mejla dina tips till info.utbildning@stockholm.se

Idétävling om parkeri ng s rutor D et finns över 100 000 parkeringsplatser i staden, men frågan är om alla behövs? Trafikkontoret arrangerar tävlingen ”Vad ryms i en parkeringsruta?” för elever i årskurs 4—6. Det gäller att komma på den smartaste idén om alternativa sätt att använda utrymmena. Klassen som har det bästa förslaget vinner 15 000 kronor. Senast den 5 juni ska bidraget vara inskickat till Trafikkontoret.

2078 gånger har Koll guiden visats

Kollguiden finns på supportguider. stockholm.se och är ett stöd för att kartlägga sin kompetens.

Vad jobbar du med? Foto: annebritt ullén

Klimatvågen är en interaktiv ut ställning där man väger sin kon sumtion för att få veta hur stor klimatpåverkan den har. Du läg ger de varor som du vanligtvis konsumerar under en dag i en shoppingkorg. Klimatvågen vi sar vad varorna kostar för klima tet och vilka delar av konsumtio nen som väger tyngst. Därefter får du tips på hur du på ett smart sätt kan minska din klimatpå verkan. Klimatvågen kan lånas kostnadsfritt, skolan betalar en dast transporten. Läs mer på www.stockholm. se/klimatvagen.

Martin Abramson arbetar som handläggare på grund skoleavdelningens stab. Vad gör du på jobbet? — Jag förvaltar Stockholms skolwebb och supportguider. Arbetar även med den gemensamma webbplattformen för skolornas webbplatser. Hur ser din arbetsdag ut? — Den varierar väldigt mycket, och det är det som är så roligt. Just nu är det fokus på Skol-

plattform Stockholm, där jag ingår i projektet som arbetar med införandet av plattformen i skolorna. Införandet kommer att pågå under en längre tid, och det ska bli spännande att se hur det kommer att fungera ute i skolorna. När det gäller supportguider har vi ett projekt på gång med personalavdelningen som handlar om att vi kommer att kunna skicka introduktionsguider till nyanställda på utbildningsförvaltningen, något som vi tror mycket på. Vad är det bästa med ditt jobb? — Det händer saker hela tiden och det sker snabbt. Att få träffa människor och samtala för att hitta lösningar är både inspirerande och utmanande. Vad gör du helst på fritiden? — Jag är ledare och tränare i Hässelby fotboll, herrjuniorer. Det är en stor trupp så mycket tid går åt på fotbollsplanen för träning och match.

Nämnd & Nytt Foto: Ulrica Zwenger

 Skolor testar Skolplattformen Mariehällsskolan och Vällingbyskolan är i höst först ut med att testa de pedagogiska delarna av Skolplattformen som ska införas i Stockholms stads samtliga skolor. Plattformen ska göra det enklare för stadens pedagoger att planera, genomföra och följa upp undervisningen. — De nya digitala verktygen i Skolplattform Stockholm gör att lärare kan skapa eget undervisningsmaterial och dela det med elever och andra lärare, säger Erika Isaksson, projektledare för införandet på grundskolorna. — Även återkoppling blir enklare. Eleverna kan följa sin egen kunskapsutveckling och lärare kan till exempel ta reda på hur det gick för en elev eller grupp på ett visst område. Införandet som planeras tillsammans med två pedagoger på de båda pilotskolorna, pågår under läsåret 2015—2016. Då ska ett arbetssätt med stödmaterial och utbildningar tas fram som förenklar införandet av Skolplattform Stockholm på övriga grundskolor med start hösten 2016.

Stockholm.se — bäst alla kategorier Stockholm.se är Sveriges bästa webbplats. Tidningen Internet world utser varje år Sveriges 100 bästa webbplatser. Först vann stockholm.se Internetworlds utmärkelse för bästa kommun webb. Tidningen tyckte sedan att webbplatsen utmärker sig även i jämförelse med andra typer av webbplatser och utsåg stockholm.se även till årets bäs ta svenska sajt. Internetworld imponeras sär skilt av hur bra stockholm.se han terar den stora mängden ingång ar, avdelningar och ämnen, och det med en väl genomtänkt struk tur och ett tydligt gränssnitt. Stadens webbplats är stock holmarnas vanligaste kontakt med kommunen och antalet be sök ökar. Förra året hade webb platsen totalt cirka 17 miljoner besök. Under det senaste året har staden satsat på mobilan passning av webbplatsen efter som nästan hälften av besöken kommer från mobiltelefoner och surfplattor. Det arbetet kommer att fortsätta, med fokus på fler och mer tillgängliga e-tjänster.

— Men man blir sugen på att vara med i den stora vårsalongen, säger Sanja Boman Lindelöf intill sin första oljemålning, en uppgift i ämnet bild.

Solbelyst porträtt på Ung vårsalong Samtidigt som Vårsalongen på Lil jevalchs pågick under den tidiga våren visade Liljevalchs Ung vår salong 51 verk av 16–18-åringar i Stockholms län. Ett av dem var oljemålningen ”Eima” av Sanja Boman Lindelöf på Södra Latins gymnasium. – Jag har varit här några gånger med klassen, familjen och vänner

och det är kul att lyssna i bakgrun den på kommentarer från besö karna. På Ung vårsalong fanns verk gjorda av elever på Globala gymnasiet, Kärrtorps gymna sium, Södra Latins gymnasium, Östra Reals gymnasium samt ett tiotal andra skolor i länet.

Trycksaker på nätet På adressen publika tioner.stockholm.se hittar du b roschyrer, foldrar och rapporter från Stockholms stad samtliga verksamhets områden. Sök och lad da ned som pdf-filer.

I början av maj samlades närmare 1 200 grundskole- och gymnasie elever från 18 av stadens skolor för evenemanget Sime Next på Cirkus. Sime (Scandinavian Interactive Me dia Event) är ett årligt evenemang för digitalt entreprenörskap. Med Sime Next hade arrangörerna bak om Sime för första gången skapat ett motsvarande evenemang för Stock Audition i Disneys programledarholmselever i grundskolans årskurs tävling i pausen. 8 och årskurs 2 i gymnasieskolan. Förutom välkända namn som Disney, Google, Nasdaq, Samsung och Spotify fanns modebloggare, Youtubefenomen och musikentreprenörer på plats för att visa hur långt kombinationen digital teknik, kreativitet och drömmar kan leda. Från scenen fick eleverna se prov på att fram tidens teknik med superintelligenta mobiler och självstyrande bilar redan är här. Och mot slutet av dagen kunde de modigaste få sina egna affärsidéer synade av entreprenörer från tv:s ”Draknästet”.

Foto: Annebritt Ullén

Sime Next väckte lusten att bli entreprenör

I nästa nummer av LÄRA • Reportage om lärteamets undervisning på skyddade boenden. • Möt Kennet Gonzalez, lärare i finsnickeri på Enskede gårds gymnasium. • Start Stockholm tar emot nyanlända elever i grundskolan. • Intervju med Tony Mufic, ny utbildningsdirektör i Stockholms stad. … och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 25 september.

LÄRA #3/2015

Grattis!

Årets lärare och årets lärarlag!