LÄRA 2014 #5/2014 by Info Utbildningsförvaltningen

LÄRA

#5/2014 STOCKHOLM

Åsa Sebelius

Gör skillnad varje dag Vi pratar skolutveckling i Körlings kök | Schackutbytet blev ett riktigt lyft Gymnasieskolan där alla blir sedda | ”Det bästa med skolan är lärarna”

Nå din fulla potential Med Stockholms stad som arbetsgivare gör skickliga lärare skillnad på riktigt. Vi ger dig möjlighet att växa i din yrkesroll och göra karriär genom att utveckla undervisningen för dina elever. Därför har vi två tydliga karriärspår; ett för förestelärare och lektorer samt ett för ledare och chefer.

För dig som siktar på en chefskarriär och vill bli skolledare erbjuder vi utvecklingsmöjligheter från gruppledare till rektorsprogram. Som skolledare i Stockholms stads skolor får du: ett tydligt uppdrag, tillgång till vårt chefsprogram, tillgång till mentor, coach eller handledning, enskilt eller i grupp.

Förstelärares och lektorers största fokus ligger på utveckling av undervisningen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – och genom det utveckling av hela skolan. Hösten 2014 finns det nästan 850 förstelärare och ett trettiotal lektorat i stadens grundoch gymnasieskolor. I Stockholms stad erbjuds även lärare möjligheten att gå meriteringsprogrammet Arete för att dokumentera sin yrkesskicklighet.

Stockholm växer som aldrig förr. Mellan 2014 och 2021 är rekryteringsbehovet för grundskolan 800–900 lärare per år. Inom gymnasieskolan ökar elevantalet från 2015. Hos oss kan du pröva nya utmaningar, utan att behöva byta arbetsgivare. Var med och skapa en skola i världsklass!

Vi ger dig ett stort utbud av kompetensutveckling. Målet med vårt arbetsmiljöarbete är att våra lärare ska kunna ägna sig åt kärnuppdraget, att undervisa eleverna. Läs mer på www.pedagogstockholm.se

Foto: ulrica zwenger

I N SP I RATION OCH I N FO RMATI O N F RÅ N U T B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

STOCKHOLM #5/2014 Vinnare av Svenska Publishingpriset 2009, 2011 och 2013.

LÄRA Stockholm ges ut av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och utkommer med fem nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@ stockholm.se. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se.

Grafisk form: b-e-r-g.se Tryck: Östertälje Tryckeri AB, Stockholm, 2014.

”Jag tror att vi måste vara lite varsamma med hur vi berättar om skolan. Vi ska inte blunda för saker som vi inte klarar av, men vi måste också titta på det som vi gör bra”, säger läraren och skolvisionären Anne-Marie Körling. Foto: robert blombäck

ISSN 1654-7330. Upplaga: 15 900 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

Håkan Edman och Jan Holmquist är övertygade om att digitaliseringen av skolan kan bidra till att fler elever når sina mål.

Läsning och läsförståelse stod i fokus på många seminarier under Bokmässan i Göteborg. Vi besökte några av de mest spännande.

Foto: hans alm

Ansvarig utgivare: Anders Carstorp.

illustration: woo / mia nilsson

Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agneta Berghamre Heins, Ulf Jämterud, Pernilla Rönnlid, Monika Sidén, Ann Turlock, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård.

”Digitala hjälpmedel skapar nya förutsättningar för våra elever”, säger läraren och IT-strategen Monica Elgholm på ESS-gymnasiet.

Dessutom ...

Omslag: Försteläraren Åsa Sebelius, Grimstaskolan, fotograferad av Robert Blombäck.

Schackutbytet blev ett lyckat drag

Stockholmsskolor lockar lärare

Mässa om framtidens läromedel

Enkät: Vad var bäst på årets Skolforum?

Krönika: ”Jag har själv gått i fällan”

Sista intervjun med Lotta Edholm

Viktigt kunna dela lärresurser

Stor hjälp av nya appar

Hallå där, Olle Linton

En dator till varje elev

Anton Olofsson, 19, gillar sina lärare

”Brevet” av Astrid Norderfeldt

Inspiratören som sa ifrån

Nämnd & Nytt

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Ibrahim Salim från Kista grundskola följer schackpartiet mellan Love Törnblom från Lilla Adolf Fredriks skola (till vänster) och Arian Khajavi från Kista grundskola.

LÄRA #5/2014

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Utbytet ett lyckat drag Schack är bra för koncentration, problem lösning och logiskt tänkande. Genom ett nytt utbyte — Chess Mate — får fjärde klassare från Kista, Rinkeby, M älarhöjden och Norrmalm mötas och besöka v arandras skolor med schack som övergripande tema.

Text: Ingela Ösgård Foto: HANS ALM

LÄRA #5/2014

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Det är spännande att komma till en ny skola. Den är helt annorlunda än vår.

ärmare 80 elever spelar schack i aulan på Lilla Adolf Fredriks sko la – eller snarare springer schack. Vid flera långbord med samman lagt över 30 schackbräden möts eleverna två och två för att så snabbt som möjligt få så många bönder som möjligt över på motståndarens sida. När Johanna Valentin ropar ”swasch!” tar eleverna ett steg åt sidan och får fortsätta spela på ett påbörjat schackparti. – Den första regeln när man spelar schack är att det ska vara lugnt, men det får vi bryta mot när vi spelar ”Action Chess”, säger hon. Och det är verkligen varken lugnt eller ljud löst i aulan som är illa avpassad för samtal. Ändå är varenda elev totalt koncentrerad på schackspelet. Det är första gången eleverna träffas: två fjärdeklasser från Kista grundskola och en från värdskolan Lilla Adolf Fredriks skola. För middagen och en bit in på eftermiddagen spe lar, leker och umgås de i lag om fem, där Kista elever blandas med elever från värdskolan.

Projektledaren Johanna Valentin är initiativ tagare till att använda schack som ett verktyg för integration, där elever med olika bakgrund och förutsättningar kan mötas. – Alla kan lära sig grunderna i schack och hur de olika schackpjäserna går, men målet är inte att de ska bli bra i schack, betonar hon. Syftet är i stället att eleverna ska lära känna varandra, att de ska kommunicera och sam arbeta. Och där fungerar schack väldigt bra, anser Johanna Valentin. – Det spelar ingen roll om du är fysiskt stark eller ej, om du sitter i rullstol, är tjej eller kille 6

LÄRA #5/2014

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Lunchrast och fri lek i Vasaparken. Närmast kameran (från vänster) Kata Malmberg, Sarah Morin, Leo Smedberg Betnér och Nadeen Hussein.

eller om du kan prata svenska eller ej. Du kan alltid vara med och spela schack. Ett spontant, försiktigt kontaktskapande bör jar redan när lärarna har delat in eleverna i lag. – Har ni kamratstödjare här? undrar en flicka från Kista grundskola och får ett jakande svar av lagkamraten, en pojke från Lilla Adolf Fredriks skola. Snart är samtalet i gång inom lagen där elev erna presenterar sig med namn och ställer frågor till varandra som de förberett tidigare, som vilken favoritfärg de har och hur många språk de kan. De enas också om ett lagnamn och det blir förstås med schackanknytning som The White and Black, Schackmästarna och Schackmatt. Susanna Arbinge, lärare i klass 4A på Kista grundskola, berättar att hon och h ennes kolleger haft en endagskurs med J ohanna Valentin där de fått lära sig grunderna i schack, hur mötet mellan skolorna ska gå till och hur övningarna ser ut. – Det här är verkligen väldigt bra. Bara på den här korta stunden ser jag att det fungerar också för de elever som annars kanske inte har så lätt att koncentrera sig; de fångas av spelet. Här får eleverna stanna upp och vara i nuet, annars blir det gärna så att de hela t iden matas med bilder och är beroende av sina mobiler. Susanna Arbinge berättar att skolan också har bildat en schackklubb och att hennes klass har anmält sig till Schackfyran, en rikstäckan de tävling för fjärdeklasser som bygger på att alla i klassen är med. Också Kenth Darnell, lärare i klass 4A på Lilla Adolf Fredrik, gillar konceptet med sam arbetet över skol- och klassgränserna. >>

Utbytet skapar möten mellan elever som annars aldrig skulle ha träffats.

LÄRA #5/2014

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Total koncentration, men knappast lugnt, då nära 80 elever möts i ”Action Chess” i aulan på Lilla Adolf Fredrik.

– Dessutom är det bra som matematik träning; schack handlar ju om logiskt och kreativt tänkande och att ha framförhållning. Här får eleverna ett omedelbart svar på om det var rätt eller fel. Inför lunchpausen står Kenth Darnell vid dörren in till aulan och ger lite förhållnings order innan han släpper iväg lagen ett och ett upp till matsalen. Han utser en av sina egna elever till värd för sitt lag, och det fungerar. Uppe i matsalen visar en av pojkarna var hans lagkamrater kan hämta mat, att det finns ett vegetariskt alternativ och var det finns sallad och bestick. Sedan sitter de tillsam mans och äter.

Närmare 80 elever kan knappast samsas på

den minimala asfalterade skolgården som Lilla Adolf Fredrik har att erbjuda, så det blir en gemensam promenad några hundra meter till Vasaparken med fri lek i en knapp halvtimme. Robin Sundqvist från Kista grundskola väljer genast att vara med i den snabbt fram improviserade fotbollsturneringen. – Men jag gillar schack också. Jag har spelat sedan jag var sju år, fast jag har aldrig gjort på det sättet som vi gjorde nu, det var kul. Lovisa Brinck från Lilla Adolf Fredrik fick vara värd för sitt lag. 8

LÄRA #5/2014

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Det här fungerar också för de elever som annars kanske inte har så lätt för att koncentrera sig.

Läraren Susanna Arbinge, Kista grundskola, peppar det nybildade schacklaget.

– Det är kul att lära känna så många nya kompisar och för det mesta lyssnade de bra när jag berättade hur det går till i matsalen, säger hon och ler. Hon har aldrig spelat schack tidigare. – Det gjorde inget, det var roligt när vi fick byta bord och spela med olika, säger Lovisa Brinck som nog ändå hellre ägnar sig åt sin favorithobby ridning än åt schack. Rosana Ganging från Kista grundskola t ycker också att det roligaste var att tävla lag mot lag och byta schackbräde och mot ståndare hela tiden. – Sedan är det spännande att komma till en ny skola. Den är helt annorlunda än vår. Den är större och det var jobbigt med alla trapporna upp till matsalen, och skolgården är jätteliten. Det blir roligt att höra vad de tycker om vår skola när vi ska träffas igen hos oss. Hittills har skolor från Kista, Rinkeby, Mälar

höjden och Norrmalm deltagit i Chess Mate, där elever och klasser i årskurs 4 möts och gästar varandra med schack som övergripan de tema. Chess Mate arrangeras av Johanna Valentin, grundare av Utsiktstornet, en icke vinstdrivande verksamhet som arbetar för att minska segregationen.

Initiativtagaren Johanna Valentin tycker att schack lämpar sig utmärkt för både lek, lärande och integration.

I Stockholm började det hösten 2013 med ett möte mellan elever i årskurs 4 från Kvarn byskolan och Mälarhöjdens skola. Utbytet har blivit ett lyft, anser Lennart Berglind, rektor på Kvarnbyskolan. Han har startat en rad schackaktiviteter på sin skola. – Vi vet redan att schack är bra för koncen tration, problemlösning och logiskt tänkande. Det här utbytet ger dessutom möjligheter för eleverna att se andra delar av stan och det skapar möten mellan elever som annars aldrig skulle ha träffats. Jag vet flera elever som efter det här har bytt telefonnummer och skickar sms till varandra mellan skolorna. Efter lunchrasten på Lilla Adolf Fredrik är det dags för lite gemensamt lagpyssel. Med pennor, lim och sax skapar schacklaget ett collage på A3-papper där var och en ritat och klippt ut sin favoritschackpjäs. Här skriver de också svar på frågorna de ställt till varandra tidigare på dagen, till exempel om favoritfärger och hur många språk de kan tillsammans. Allt toppat med lagets namn i stora bokstäver. Allra sist får eleverna spela ett riktigt schack parti. Det tar en stund för lärarna att portio nera ut schackbräden och pjäser till alla. Sedan hjälps schackmotståndarna åt att ställa upp pjä serna och det råder koncentration och lugn när ett 80-tal elever gnuggar geniknölarna. n LÄRA #5/2014

DIGITALT LÄRANDE

” Vi måste bryta lärarnas isolering” En tydlig styrning och uthållighet är nödvändigheter för att utveckla det digitala lärandet i ett ständigt föränderligt samhälle. Och det kollegiala lärandet är en av grundbultarna, menar gymnasiedirektör Jan Holmquist och grundskoledirektör Håkan Edman. De bägge skoldirektörerna gjorde ut rymme i sina kalendrar för ett samtal om nuläge och framtid rörande det digi tala lärandet i Stockholms stads skolor. Att digitala verktyg har en plats i skolan är odiskutabelt. Det är de överens om och de arbetar båda för att driva på ut vecklingen till synliga resultat, framför allt när det gäller elevernas målupp fyllelse. Självskattningen av IT-mognaden på skolorna är ett viktigt verktyg i det arbetet. Där bedömer skolledare och lärare, med stöd av ett webbverktyg, vilken mognadsnivå de har inom IT-strategins fem områden: digital kompetens, sam arbete och kommunikation, digitalt innehåll, infrastruktur och uppföljning. På gymnasieskolorna har nu alla elever en egen dator. Samtliga skolor har också gjort självskattningar av sitt IT-kunnan de som har diskuterats i resultatdialoger med gymnasiecheferna. – Vi ser stora skillnader mellan sko lor och ännu större inom skolor mellan lärare, säger Jan Holmquist. En del tenderar att överskatta sin nivå medan andra undervärderar läget. Min uppgift är att jobba hårt för att rektorerna ska vara

Direktörerna Håkan Edman (till vänster) och Jan Holmquist har stor tilltro till det digitala lärandets möjligheter.

LÄRA #5/2014

med på banan och att de följer upp arbe tet. Och mina rektorer är riktigt på. Ett av gymnasieavdelningens mål är att alla lärare år 2016 ska ha nått en grundläggande nivå när det gäller IT i skolan och det digitala lärandet. – Det handlar bland annat om lärar nas kompetens att hantera mediet och använda det i undervisningen. På grundskolorna pågår nu självskatt ningen av IT-mognaden och kommer att fortsätta under våren. – Vissa av skolorna har en dator per elev. En del sko lor har satsat på paddor, bland annat genom centrala satsningar, och andra använder

sig av mobiler i lärandet. Jag tror att vi kommer att få en spretig bild av skolor nas IT-mognad, säger Håkan Edman som också menar att detta påverkar var grundskolan lägger ribban när det gäller lägstanivå för lärarnas kompetens. Även han ser stora skillnader mellan och inom grundskolorna. – Vi signalerar på olika sätt att detta är viktigt så att fler rektorer och lärare ska se nyttan med och glädjen i den här for men av skolutveckling och arbetar med lock och pock för att fler ska köpa in digitala verktyg. Han påpekar att det har hänt mycket de senaste fyra, fem åren och räk nar upp exempel som

Foto: Robert Blombäck

DIGITALT LÄRANDE

Pimutbildningar, en enhetlig infrastruk tur, fler digitala verktyg, Settmässan och Flitprojektet i Kista. Arbetet med Skolplattform Stockholm är också i gång och där har många lärare varit med och formulerat kraven. Det finns de som är otåliga och vill att utvecklingen för det digitala lärandet

i våra skolor och för våra lärare ska gå ännu fortare. Håkan Edman menar att det inte är helt realistiskt. – Skolan är trögrörlig och skolutveck ling tar tid, det gäller även IT i skolan. De bägge skoldirektörerna är överens om vikten av kollegialt lärande, bland annat genom kunskapsdelning. Något som digitala arenor kan göra än mer möjligt. – Att arbeta tillsammans – det kom mer gott av det, säger Håkan Edman som påpekar att läraryrket i många aspekter är ett individuellt arbete. Skolkulturen och de värderingar som råder där påverkar utvecklingen. En del vill ha bevis och forskningsresultat som pekar ut riktningen för vilka metoder som är gångbara. – De vill vara övertygade om att metoderna är till fördel för lärandet och bättre än de metoder som redan används. Det är en lång resa och vi måste vara ödmjuka inför det faktum att det tar tid. Men färdriktningen

är klar och tiden talar för detta, säger Håkan Edman. Han säger att det digitala lärandet och IT i skolan är en självklar del av lärpro cessen. IT är inte något skolan kan välja bort och utmaningen är att omsätta möj ligheterna till en bättre undervisning, som leder till bättre kunskapsresultat hos eleverna. Jan Holmquist berättar att 1:1-pro jektet (en dator per elev) fortsätter på gymnasieskolorna efter den framgångs rika utrullningen av datorerna. Nu står det digitala lärandet i fokus och med det kompetensutveckling av lärarna. – Vi är på väg, vi är i rörelse men alla ska vara med. Det är ett strategiskt ställningstagande som vi har gjort från ledningen att driva på och styra den digitala utvecklingen utifrån politiska satsningar och förväntningar. Håkan Edman menar att målsättningen är att bidra till allas utveckling, skolors såväl som lärares. – En del ligger före och de ska också stimuleras, säger han. Jan Holmquist poängterar vikten av att prioritera kompetensutveckling men ock så att ta vara på det vi gör själva inom sta dens skolor och minska Jantetänkandet. – Mina lärare ska vara på banan när Skolplattform Stockholm är på plats. – Vi ska låta våra duktiga lärare lysa och lyfta fram goda exempel. Det gör vi också på evenemang som Settmässan, fyller Håkan Edman i. Genom IT i skolan öppnar sig möjligheter för ytterligare utveckling. Att hålla sig ajour med och orientera sig bland applikationer och olika hjälp medel är ett stort arbete som också det talar för en gemensam satsning. – Vi måste anstränga oss för att bryta lärarnas isolering och jobba tillsam mans, säger Håkan Edman. n Monika Sidén

LÄRA #5/2014

digitalt lärande

” Framsteg är viktigare än betyg” Digitala verktyg i skolan stod i fokus när tvådagarskonferensen Framtidens läromedel arrangerades på Stockholmsmässan i Älvsjö i oktober. — Ett läromedel behöver inte vara en bok. Jag tänker på läromedel som ett medel för att komma någonstans i sitt lärande, sa Daniel Berg, lärare på ITgymnasiet Södertörn. Konferensen öppnades av utbildnings förvaltningens Ann Hellenius, som är chef för avdelningen för utveckling och samordning. – Av dagens tvååringar använder 45 procent Internet. Det är deras förvänt ningar vi ska möta när de kommer till grundskolan. Ann Hellenius poängterade att en av de stora utmaningarna nu är att sprida kunskap mellan skolor. Hon visade siffror från Digitaliseringskommissio nen på att svenska lärare lägger nästan minst arbetstid på kompetensutveckling inom EU. 12

LÄRA #5/2014

– Vi löser inte det genom att skicka l ärare på kurs, utan med ett ökat sam arbete mellan lärare och skolor. En skola kan göra fantastiska saker – och bara en busshållplats bort finns en skola som inte känner till det. Konferensens stora affischnamn var James Nottingham, skolutvecklingsguru från Storbritannien, som talade om olika sätt att arbeta med återkoppling i under visningen. – Att eleverna kan ge sig själva feed back har stor effekt på lärandet. Det handlar om att de ska kunna svara på tre frågor: Vad försöker jag uppnå? Hur stora framsteg har jag gjort? Vilket borde bli mitt nästa steg i lärandet? James Nottingham uppmanade lärare att

göra processen fram till slutprodukten tydlig, till exempel genom att hänga upp utkast intill färdiga teckningar och låta eleverna beskriva sina framsteg i ord. Han menade att skolor behöver bli bättre på att mäta framsteg och inte bara prestation.

– Alltför ofta är det betygen som räk nas. Men varför kommer man till sko lan? För att göra framsteg. Det övriga programmet var en mix av pedagogiska djupdykningar och försälj ningsargument för diverse produkter och tjänster, där gränsen inte alltid var glasklar. Flera av föreläsarna var lärare från Stockholms stad. Karin Nygårds från Sjöstadsskolan tog med publiken på en snabbspolad odyssé i Internets historia, från den första jättedatorn som pro grammerades av fem kvinnor till det nya system för IP-adresser som nu införs. Hon berättade även om den ideella or ganisationen Teacherhack som kommer att presentera en ”hackad läroplan” där olika inslag av digitalt lärande läggs till varje ämne. John Bang från Rågsveds grundskola berättade hur musikundervisningen kan uppdateras med digitala verktyg. Det mest självklara är program och appar där eleverna kan skapa egen musik.

illustration: hans von corswant

krönika

signerat: ULF JÄMTERUD

Jag har själv gått i fällan

S – Programmen kan även användas för att förklara begrepp som notvärde, tempo, rytm och klang. Han beskrev också hur en dosa som eter Jamhub har förändrat hans under h visning. Med den kan elever koppla in sina instrument och hörlurar för att öva ensemblespel tillsammans. De hör var andra i hörlurarna samtidigt som ljud miljön i rummet blir mer behaglig. – Om det är lika naturligt att leka med musikinstrument som att bygga med lego blir det en del av en själv. Till slut växer den egna musikaliteten fram, sa John Bang. n Annelie Drewsen

Konferensen arrangerades av Conductive med utbildningsförvaltningen i Stockholms stad som samarbetspartner. Några av föreläsningarna spelades in och kommer att sändas på Kunskapskanalen.

å var då den stora dagen här – dagen då alla elever på sko lan fått en egen bärbar dator. Den senaste tekniken på bän ken framför lärsugna elever. En skola i världsklass – väl kommen hit! Nu var det bara att s ätta igång en undervisning i världsklass. Men när jag väl hörde mig själv yttra de första orden insåg jag att jag inte alls var förberedd för denna nya situation. – Fäll ner skärmarna nu, lektionen har börjat! Hmm… Det här började ju bra. Jag som har rest land och rike kring och talat om de fantastiska möjligheter som digitala verktyg erbjuder, skrivit en bok och mängder av artiklar om detta, och så är det här min första reaktion när den mångåriga drömmen om ett datorfyllt klassrum äntligen gått i uppfyllelse! Världsklass? Snarare världskass. Lektionen handlade om slaveriets historia och jag försökte snabbt rädda situationen genom att servera eleverna ett saftigt köttben: – Använd nu era datorer till att ta reda på vad ordet slaveri betyder! Ett ivrigt knappande inleddes och jag kände mig nöjd. Nu var vi på banan. Efter den lektionen har jag reflek terat mycket över hur undervisningen påverkas av att alla elever har egen dator. Möjligheterna är förstås oänd liga. En ocean av information bara några knapptryckningar bort. Kontakter med omvärlden, spännande webbtjänster, program som beräknar och visualiserar, engagerande datorspel, inspirerande språkträningsprogram, kreativa uttrycks former – listan växer ständigt. Samtidigt möter vi flera utmaningar. Det tar tid att hitta de bästa verktygen och lära sig använda dem på bästa sätt. Distraktionsfaktorn är stark – med all

tänkbar underhållning på några mus klicks avstånd kan det vara svårt att kon kurrera om elevernas uppmärksamhet. Det har också visat sig att många skärm vana elever har fått svårare att läsa och ta till sig längre texter. Man har även sett brister i elevernas källkritiska tänkande på senare år. Lärarens roll är avgörande för att dato rerna ska kunna främja lärandet. Aktuell svensk forskning har tydligt pekat på vik ten av att läraren har en genomtänkt plan för hur datorerna ska användas i under visningen. Annars är risken att datorerna främst används till att söka information – en fälla jag själv gått i. Hur ska vi om strukturera undervisningen så att dato rerna blir naturliga och resultathöjande verktyg under varje lektion? Här behöver vi stötta varandra och odla en kultur där vi delar med oss av goda idéer och erfa renheter. Forskningen pekar också på att just en sådan ”delakultur” är avgörande för framgång. Om vi lyckas skapa en sådan kultur på våra skolor så har vi förutsättningar att hantera utmaningarna och utveckla lärandet med datorn som ett naturligt verktyg. Kanhända förmår vi inte leve rera en undervisning i absolut världsklass varje lektion, men åtminstone en under visning som både vi och våra elever kan vara stolta över. Det är i alla fall en god början, och vi har ju trots allt några år på oss fram till 2030.

Ulf Jämterud är förstelärare på Bromma gymnasium, lärarutbildare och läromedelsförfattare

LÄRA #5/2014

SAMTALET

TEXT: KATARINA BJÄRVALL

” Elevernas frågor nyckeln i låset”

FOTO: ulrica zwenger

När skolan svartmålas ska lärarna fokusera på sina egna klassrum, menar Anne-Marie Körling. — De problem man inte har behöver man inte bry sig om, och de problem man har löser man genom mer undervisning.

on älskar frågor, Anne-Marie Körling, grundskolläraren som har blivit en av Sveriges mest profilerade skoldebat törer. Om elevernas frågor som motor för kunskap har hon skrivit bland annat i sin nya bok ”Lära ren inom mig”, och när hon hänger ut genom köksfönstret i sin lägenhet i Johanneshov och med ett rop välkomnar oss upp i sitt hem är det tydligt att hon även älskar journalisters frågor. Vilket är tur, för de ska bli många. Anne-Marie Körling är lärare men också föreläsare, handledare, författare och blogga re. Sedan ett par år arbetar hon på uppdrag av Skolverket halvtid som coach på Hovsjöskolan i Södertälje medan hon på andra halvan av tiden föreläser på skolor och hos huvudmän runt om i landet. Man skulle helt enkelt kunna säga att hon jobbar som inspirationskälla. Det är också i den rollen som hon med ojämna mellanrum bjuder in människor från skolans värld till pedagogiska samtal över soppa och vin här i det så kallade Körlings kök. Du har besökt väldigt många skolor. Vad har du för bild av lärarnas arbetssituation — vilka problem och möjligheter ser du?

– Jag tror att vi måste vara lite varsamma med hur vi berättar om skolan. Det betyder inte att vi ska blunda för saker som vi inte klarar av, men vi måste också titta på det som vi gör bra – lek tionen som var en lyckad lektion, kollegan som kom med en ny idé, alla skratt vi skrattade och att vi trots dalande Pisaresultat hade en språk lektion där eleverna använde så här många begrepp – alla sådana små droppar av händelser som vi inte talar om men som kan bidra till att vi förändrar och bygger upp någonting. Det goda exemplets makt?

– Ja. Man kan fråga eleverna också. Jag pra tade med en elev som kom från en annan skol 14

LÄRA #5/2014

värld i något annat land och han sa att svenska lärare borde vara jättestolta över det de gör. ”Jag har lärt mig så mycket”, sa han. Om elev erna tänker så om sin skola, då är det upp till oss att leva upp till det och utmana med det som eleverna ännu inte kan. Ett inspirerande perspektiv …

– Och inspirerande perspektiv måste vi få ha! Det betyder inte att vi säger att det andra inte finns. Om elever säger att de inte kan det här så undervisa dem, ge dem det de inte kan! Kan du inte läsa när du går i årskurs 8 så är du på rätt plats för här får du lära dig läsa. – Om jag som lärare kan komma åt varför jag blev lärare, vad jag tycker om, varför jag brann för matematik – då kommer jag att gå in i nästa lektion och visa det för eleverna: ”Ni ska vara glada att ni har fått mig som lärare för jag älskar det här ämnet och jag älskar att stå här tillsammans med er.” Man behöver inte säga det men man behöver utstråla den kraften. – Om man stannar tiden i bara några minu ter och reflekterar så får man kraft och då får man också stolthet och yrkesglädje och möj lighet att förändra det man önskar förändrar. Det handlar om ett val hos lärarna själva att vilja stoppa lite av tiden för att gå tillbaka, föra pedagogiska samtal, delta i varandras lektio ner och lyssna på och utmana varandra. Det kan skapa en sorts rymd runt läraren. Läraren får tillgång till sig själv som redskap, sin egen kunskap och det som ska omsättas, det som är nytt eller det som ska prövas. Har lärarna tid med det? Det finns de som sjukskriver sig bara för att hinna rätta prov.

– De yttre omständigheterna vill så mycket med skolan. Tomas Tranströmer har skrivit om hur man skickar ett brev och det brevet öppnas inte. Och så tycker jag att det är med skolan – man vill en massa saker med oss, ”det

SAMTALET

LÄRA #5/2014

SAMTALET

kontraktet. Det handlar om den djupaste for men av demokrati.

>> här ska ni göra”, och vi hinner knappt öppna

breven och läsa igenom dem. Det är då andra mekanismer slår till och man upplever stress. Professionen måste få chans att svara på alla brev: ”Vi är beredda att anta den här utma ningen, men lyssna på oss också!”.

Så varför vill du inte prata om Pisa?

– Det bekymmersamma är tävlandet, för där sätter andra saker in, som att vi måste vara bätt re än skolan intill. Hur vore det om vi skulle sam spela med skolan intill? Ha pedagogiska samtal med dem och se vad de gjort för att lyckas.

Men du har också skrivit att lärare ibland gör sig själva en otjänst genom att klaga över brist på tid.

Och länder emellan också då?

– Ja, med all respekt: vi måste göra egna val. När vi tittar på vad vi har skapat för lek tion, då tittar vi först på vad vi inte hann. Fokus borde vara: vad hann vi då? Det är det vi har hunnit som har gjort skillnad. Är det så att man hinner mer med större rutin?

– Allting som vi lär oss nytt tar ju jätte mycket tid. Det tar jättelång tid att lära sig cykla, och sedan kanske man finslipar cykling en men man kan cykla. Och har man lärt sig att undervisa på ett sätt och märker att det ger resultat, så finslipar man den undervisningen och så kommer man in i yrkesprofessionen och har de redskap man ska använda. Den lärotiden måste ges lärare. Så nyexade lärare behöver få mer tid?

– Men alla nylärande lärare måste också få tid! Om man lär sig nytt eller tar del av någon ny forskning så måste man också få den läro tiden. När debatten om skolan är så svartsynt, hur ska lärarna motivera sig att fortsätta?

– Det man kan göra är att hålla upp en spe gel och se: ”Vad stämmer med min undervis ning, vad stämmer inte?”. Om man inte har så mycket disciplinproblem så är ju det ingen fråga. Och om jag har problem och du inte har det, kan inte jag få lära mig av dig då? Och vad händer i min undervisning, hur lär sig eleven där? Hur får de använda sitt språk på ett rikt och nyanserat sätt? Om min skola har det som tanke så kan vi säga att vi vet att vi jobbar språkutvecklande eftersom varje lärare undersöker den saken. Man behöver alltså inte ha alla öron öppna mot debatten?

– Vi skulle kunna göra det som läroplanen säger: vara sakliga. Vi ska sakligt berätta om skolan. Den här lektionen har vi arbetat språk utvecklande, innehållsrikt, undersökande! Berätta om lektionens innehåll. Du nämnde Pisa. Hur viktiga är Pisa mätningarna?

– Jag vill egentligen inte prata om Pisa men jag ser väldigt allvarligt på att elever inte får lära sig läsa. Att de inte får uppleva glädjen i att läsa en författares berättelser, i att genom skåda en reklamtext eller det finstilta i köpe 16

LÄRA #5/2014

Kan du inte läsa när du går i årskurs 8 så är du på rätt plats för här får du lära dig läsa.

– Ja, hur mycket som helst! Men när det äller Pisarapporten så skulle jag fråga mig g vad den innebär i mitt klassrum. Kan alla här läsa? Och hur ser min textundervisning ut? Hur får jag med allt – muntligt, läsande, lyss nande, producerande för olika syften? Om man förhåller sig så till Pisa kan undersök ningen väcka synnerligen närvarande frågor ur ett demokratiskt perspektiv. Hur ska fler — och särskilt högpresterande — gymnasieelever lockas till lärarutbildningen?

– Jag blev uppringd av en person som jobbar i en annan verksamhet, välutbildad och hög betald. Hon sa: ”Jag skulle vilja göra någon ting som känns på riktigt”. Det där tänkte jag på: vad är det som känns på riktigt? Under visning känns på riktigt värdefullt. Jag gör någonting för eleverna här och nu som kom mer att möjliggöra någonting för framtiden. Våga vara stolt så tror jag att läraryrket öpp nar sina portar för många. Ett av dina motton är teaching by doing, en parafras på den amerikanske pedagogen John Deweys learning by doing. Hur tänker du?

– Det finns inget bättre än att en lärare gör. Om jag säger att eleverna ska räkna så sitter

SAMTALET

jag och räknar. Om de kommer in i klassrum met och jag sitter och grubblar på ett mattetal, då kommer någon att fråga ”vad gör du?” och då svarar jag ”det är det här mattetalet” och då säger eleven ”vill du ha hjälp?” och så är lek tionen i gång. — Och då ser man kanske att det är svåra grejer. Om man inte läser texterna själv eller gör mattetalen själv, hur ska man då veta hur svårt det är och vilken undervisning som behövs?

– Teaching by doing är också att läraren måste ha någonting med sig som hon är intres serad av. Jag är jättejättejätteintresserad av hur Astrid Lindgren använder kommatecken. Jag sitter och läser och säger: ”Titta, hon an vänder tio kommatecken här, hur ska det gå?”. Och då tänker eleverna ”aha, kommatecken!” och så lär de sig kommatecken. Det du ger ljus till, det kommer eleverna också att titta på. När det blir mycket doing blir det också liv och rörelse, eller hur? Tyst-i-klassen är inte din grej, du vill ha mummel och småprat och elever som går omkring?

– Vi vet själva att bara att röra sig en sväng kan ge ett nytt perspektiv som kittlar hjär nan. Så jag vill att eleverna ska röra sig, till exempel mellan olika källor. Jag utbildar dem i hur de för sig i klassrummet och jag model lar det själv. Om jag närmar mig en elev så kan jag säga: ”Jag ser att du sitter och skriver, men skulle jag kunna få dela det här med dig en liten stund?”. Alla ska naturligtvis få en studieplats och få vara lärande där. Jag tror att det handlar om att eleverna vet att de får, så de måste inte trotsa. Du har skrivit en bok om Lev Vygotskij och hans betydelse i dagens svenska klassrum. Där lyfter du fram begreppet ”den nära utvecklings zonen”, alltså förenklat det som lärande vuxna kan dra in barn i. Men vilken nytta har man i dag av en sovjetisk psykolog som var verksam för nästan hundra år sedan?

– Utvecklingszonen tror jag på. För det för sta, utvecklingszonen som en ingång, att du är välkommen oavsett vem du är. Det tycker jag är det finaste av allt! Sedan är det detta att jag måste försätta den här eleven i lärande. Jag gjorde så med en elev som läste en bok i dag. ”Utmanar den här dig?”, frågade jag. Han sa att ”berättelsen utmanar men inte språket”. ”Okej”, sa jag, ”vad skulle du säga om du skrev in dig själv i boken? Du tar en rad av författa ren och sedan så skriver du en mening som du tycker att författaren borde ha skrivit. Varan nan mening är din och varannan är författa rens.” Jag pratade med honom i tre minuter så var han i gång.

Våga vara stolt så tror jag att läraryrket öppnar sina portar för många.

– Vygotskij menade ju att också den som lär drar med sig andra in i utvecklingszonen. Elever drar in varandra när de helt plötsligt säger: ”Kolla här, läs det här som jag har läst!”. Då gäller det att ta vara på det och inte säga: ”Nej, nu får du lugna ner dig.” För det finns inget lugn i utvecklingszonen. Det är som när elever frågar: ”Varför ska vi lära oss det här?” Det öppnar ju upp någonting. Elevernas frågor är själva nyckeln i låset. Frågorna är ju också svar. Det är ju världens ingångar till under visning – låt eleven ställa frågor så kommer kunskaperna fram genom frågorna. Varför är det viktigt att läsa böcker? Ungar läser ju mycket utanför böckerna, på Facebook och Twitter och i olika datorspel.

– Böcker är lästa av många fler innan de möter mig. Det är ju så många andra som har läst och granskat. Många ögon som gjort sitt bästa för att du ska få den här läsupplevelsen. >> LÄRA #5/2014

SAMTALET

– Jag köper ofta två exemplar av samma bok, ett som jag gör anteckningar i för un dervisning och ett som jag bara läser. Och jag läser alltid någon dikt av Tranströmer.

– Sedan är det också det att en bok ändrar sig aldrig. Den är en sorts ram, en överens kommelse – och samtidigt har den flera bott nar och flera djup som vi kan upptäcka till sammans. Eller som du kommer att upptäcka när du läser om en bok om tio år – då upplever du den på ett annat sätt. Du märker att du är förändrad. Just nu läser jag om böcker som jag läste när jag var ung.

Alltid?

– Varje dag. Du som ser så många skolor, ser du exempel på lärare som skapar fruktbart nytänkande, kanske nya pedagogiska modeller som så att säga kommer från praktiken?

Vad läser du då?

– ”Of mice and men” av John Steinbeck. Oerhört berörande historia, aktuell i dag. När jag läser den tänker jag: ”Så här läste jag den inte då – vem var jag då?”. – Och så är det ju en sorts ensamhet som upplöses genom att man läser. Min mamma dog i Estoniakatastrofen och jag tyckte då att jag förlorade allt språk för vad sorg var. Bland hennes böcker fanns det en av Tomas Tran strömer som låg framme, en bok som heter ”Östersjöar”. Jag slog upp den och den första textrad som mötte mig var: ”Det finns dagar då Östersjön är ett stilla oändligt tak”. Jag kan fortfarande inte sätta ord på den tröst som det gav mig. Genom att vi delar erfarenheter och upplevelser i språket kan vi få tillgång till en symbolik som förklarar någonting inom oss som vi inte kan förklara själva. Hur ska man freda läsningen under det digitala trycket av bilder och klipp och film?

– Genom att läsa. Vi ska se läsande lärare, läsande rektorer, läsande vaktmästare, läsare överallt. Jag har alltid böcker med mig för jag tänker att det kanske finns någon att högläsa för. Jag läste till exempel nyligen ”Fotbollens himmel och helvete” av Eduardo Galeano. Jag satt i Hovsjö och läste om Pelé och så kom det några elever i åttan och slog sig ner och fråga de om jag inte kunde läsa för dem. Och vakt mästaren kom och började också lyssna. Men lärare är väl som de flesta andra, att de läser mindre för att de tittar på teveserier i stället?

– Ja, vi läser mindre och mindre, men i skolan finns det massvis med böcker, dem kan man läsa ur. ”Vänta, vad står det här i matteboken, vill ni lyssna?” Skolan är en plats för texter, bilder, illustrationer, filmer, länkar på nätet, allt, och där finns det en person som ska leda och lotsa, sammanföra medierna, och det är läraren. Läser du själv lika mycket som tidigare?

– Nej, men jag har bestämt mig för att läsa tre timmar varje helg. Nu läste jag Elisabeth Åsbrinks ”Och i Wienerwald står träden kvar” och så har jag idéat lite om hur man kan göra undervisning av den, till exempel när det kommer ensamma flyktingbarn. Det är en jättestark berättelse. 18

LÄRA #5/2014

– Ja ... det här att lärare vågar dela med sig på nätet. Den viljan är så stor och så gene rös. Ofta är det lärare som har någon fråga de vill utveckla. ”Hur gör vi med det här? Är det någon som vet hur man kan undervisa på det här sättet? Någon som har läst den här boken?” Samma samtal bör föras på skolorna. Allt som handlar om skolans inre värld tycker jag att vi ska synliggöra. ”Välkommen till skolan, här händer det grejer!”

Jag har bestämt mig för att läsa tre timmar varje helg. Och jag läser alltid någon dikt av Tranströmer.

Du har ju stor internationell erfarenhet, du har sett skolor i sex världsdelar. Kan du säga något om vad som kan vara en minsta gemensam nämnare för riktigt bra lärare?

– Då tänker jag på en lärare som jag var hos i en kåkstad i Johannesburg. Han hade 65 elever i sin klass och de var så engagerade i vattnets kretslopp eftersom han var så enga gerad. Jag var ju alldeles inkapslad i det där att varje elev har individuella behov så jag var tvungen att fråga honom: ”Hur vet du att alla lär sig?”. Då tittade han på mig med stora ögon och sa: ”Du är väl lärare? Då vet du väl om de inte kan? Det ser du väl? Man ser på deras ansiktsuttryck om de inte är med.” Hinner man titta på 65 elever?

– Han hade ju daglig övning i det. Men om han upptäckte att eleverna inte var engage rade, vad gjorde han då? Det frågade jag. ”I give them more”, sa han. Jag ger dem mer. Så jag tänker give them more, hela tiden. ”Jaha, ni förstår inte den här lektionen, då gör vi om den.” Jag har gjort om massvis med lektioner, det är helt ofarligt och mycket lärande. Om du hade blivit utbildningsminister efter valet, vad är det första du skulle ha gjort då?

– Jag skulle införa ett nytt ämne på lärar utbildningen och det är ”lärande organisa tion”. Alltså modeller för hur klassrummet kan genomsyras av lärande. Men som läget ser ut i skolan nu skulle jag annars framför allt mana till lugn och sans. Det finns en dikt av Henry Parland där en mor frågar: ”Vad fattas min kärlek till mina barn?” Och svaret är: lite svalka. Så vad fattas skolpolitiken och skolan? Lite svalka. Det heta engagemanget ger inte de effekter man vill ha. n

vi var där

Viktigt kunna dela lärresurser — Att datorisera skolan och lärandet är ett förändringsprojekt — inte ett ITprojekt, poängterade Jan Hylén, som gästade Forsknings- och utvecklingsenhetens senaste seminarium. I ett större sammanhang handlar det om att anpassa skolan till ett förändrat arbetsliv. Jan Hylén är statsvetare med en bak grund som forskningschef på Skolverket, sakkunnig och utredare på Utbildnings departementet och analytiker på OECD i Paris. Han inledde med att tala om omvärldsbevakning och det svåra i att skapa en gemensam bild av omvärlden. En tämligen utmanande uppgift väntar skolan. – Skolan ska förbereda eleverna för jobb som ännu inte existerar, som ska ut föras med teknik som ännu inte är upp funnen, för att lösa problem som vi ännu inte känner till. Robotar har redan tagit över de rutin

artade jobben. Om 20 år bedöms un gefär vart tredje jobb vara ersatt av ITlösningar.

– Kompetens för det arbetsliv som hål ler på att växa fram är något mycket bre dare än det som de traditionella skolkun skaperna är inriktade på. Nya Zeeland, Singapore och Irland är länder som har arbetat in dessa nya kompetenser i sko lan, i dess provsystem och i lärarutbild ningen, sa Jan Hylén. Även icke rutinmässiga jobb hotas nu av robotar som kan lösa uppgifter inom logistik, service, administration och enklare journalistik. Betydligt svårare är det att ersätta jobb som kräver percep tion, fingerfärdighet, kreativitet och so cial intelligens. Därför kommer personal inom vård, utbildning och verksamhets styrning att behövas även i fortsättning en. En ökande efterfrågan förväntas på kommunikativa, analytiska och pro blemlösande förmågor. Utbildning för framtiden innefattar datorisering. I Unos Uno, den svenska undersökningen av effekterna av en da tor per elev, listas framgångsfaktorerna: att läraren kan hårdvaran, kan utvärde ra digitalt material, kan leda klassrums arbete och kan integrera IT i sitt ämne på ett meningsfullt sätt. Alla lärare ska

inte behöva skapa eget material, det krävs en lokal kunskapsbank, gemensam metodik och en enkel digital miljö där man kan dela resurser. – Det tar tre till fem år innan man fått de organisatoriska frågorna på plats, innan man etablerat metoder, kunskaps bank och enhetlig digital lärmiljö. Med ett datoriserat lärande följer ökade

möjligheter för läraren att följa elever nas lärande. De digitala spår som elev erna lämnar efter sig kan användas för att förbättra lärandet. Grundidén med Learning Analytics är att individualisera undervisningen med hjälp av detaljstyrd återkoppling till läraren via datorskär men. Men där finns fortfarande fråge tecken som har med etik och integritet att göra. n Annebritt Ullén

Du kan se hela Jan Hyléns föreläsning på Pedagog Stockholm.

Foto: Saskia Linton

Hallå där...

exempel arbetar på en liten skola eller i ett område med rasistiska strömningar. Nätet kan då bli ett verktyg för att underlätta kommunikationen mellan lärare som vill enga gera sig. … Olle Linton, lärare på Östra Real och initiativtagare till nätverket Lärare mot rasism. Hur fick du idén?

– Jag anade att det finns ett behov inom lärarkåren att diskutera rasism och hur man motarbetar den. Tyvärr kan det vara svårt att få till en sådan diskussion om man till

Vad vill du uppnå med nätverket?

– En aktiv och engage rad lärarkår i kampen mot rasism! Att lärare inte ska känna att de står ensamma, utan att de har stöd från kol leger runtom i landet.

av att backa upp andra lärare och dela med sig av sina kun skaper och erfarenheter. Vilka vänder ni er till?

– Primärt lärare, allt från förskolelärare till universitets lektorer, men naturligtvis även till all annan skolpersonal. Hur går det med medlems tillströmningen?

– Bra, vi ligger på drygt t usen medlemmar, med några nya varje dag. Ganska många anslöt sig alldeles före valet.

Vilka reaktioner har du mött?

Hur tror du att ni kan göra skillnad?

– Positiva! Det verkar vara fler än jag som har känt behov

– Genom att vi konkret vi sar att vi lärare tar den nega

tiva samhällsutvecklingen på allvar, och att vi agerar mot den. Genom att visa att lärare som arbetar mot rasism inte står ensamma, vilket kan göra att de orkar fortsätta. Vi visar med tydlighet att rasism och främlingsfientlighet inte hör hemma i skolan, och inte i samhället i övrigt heller för den delen. Till sist, vad ser du mest fram emot just nu?

– Arbetsmässigt: etik lektionerna! Privat: årets mörkaste månad! n Tomas Bannerhed

LÄRA #5/2014

MIN SKOLA

” Det bästa med skolan är lärarna”

LÄRA #5/2014

MIN SKOLA

Anton Olofsson, 19 Kista gymnasium

Foto: Ulrica Zwenger

”Jag går andra året på bygg- och anlägg ningsprogrammet. Det är en bra utbild ning där man får vara ute på praktik varannan månad. Man lär sig mycket genom att vara ute på företaget. Jag har redan fått börja jobba där när jag är ledig från skolan och ska fortsätta där sen om de vill ha mig. Jag siktar på det i alla fall. Jag trivs, det är jättebra chefer och bra folk som jobbar där. Det bästa med skolan är lärarna. De visar praktiskt direkt hur du ska göra, de pratar inte för mycket utan ger oss en uppgift som vi ska lösa. En bra lärare för mig är en som kan förklara utan att göra det så komplicerat. Tyvärr är det en del elever här som inte lyssnar utan bara gnäller, men det är för att de inte lägger ner så mycket tid på skolan utan gör annat. Jag tycker den här skolan ger en bra helhet. Så jag rekommenderar alla byg gare att gå här. Det finns Peabskolan och andra byggskolor men då tillhör man ju bara ett företag. I framtiden vill jag jobba inom anlägg ning och gärna utomlands något år, kan ske i Norge. Jag vill bli en bra anläggare så att man får synas, så förhoppningen är väl ett bra jobb på vägarna. Det är kul att jobba praktiskt. Min låtsasmamma är byggchef på ett företag i Sundsvall och det är därifrån jag har fått inspirationen till bygg.” n Berättat för Ann Turlock

LÄRA #5/2014

Foto: Robert Blombäck

profilen

Åsa Sebelius vill vända debatten och visa hela Sverige att lärarna gör skillnad varje dag.

LÄRA #5/2014

profilen

Inspiratören som sa ifrån Redan under studietiden bestämde sig Åsa Sebelius för att arbeta med flerspråkiga elever. I dag undervisar hon Grimstaskolans nyanlända elever samtidigt som hon utbildar kolleger på andra skolor i språkutvecklande arbetssätt. – Jag är lärare för att jag tycker om människor, säger hon. Ett ihärdigt höstregn förvandlar Väl lingby till en dyster plats denna dag. Ett stenkast från centrum ligger Grimsta skolan, vars blekblå fasad tycks smälta samman med den grå himlen. Ingången är dold bakom byggnadsställningar, men där innanför står Åsa Sebelius med ett varmt leende och vaken blick. – Välkommen! Att ta emot unga människor som för första gången kliver in i en skola i S verige är vad hennes jobb går ut på. Hon är lärare i förberedelseklass och ansvarar tillsammans med två kolleger för skolans nyanlända elever i årskurs 1–9. Hennes klassrum ligger en trappa ner och just nu övar sex elever på att följa instruktioner. På tavlan står vad de ska göra. Men vad betyder höstfärgade papper? – Är grå en höstfärg? Himlen är ju grå. – Nej, titta på träden, de är gula, röda och bruna!

Eleverna är ivriga att ringa in ordets betydelse och Åsa Sebelius indikerar när de är på rätt spår. – Ja, vi brukar tänka på träden och bus karna när vi talar om höstfärger i Sverige. Lektionen tar slut och eleverna försvinner ut på rast. Sedan ska de iväg till andra lektioner. Organisatio nen är flexibel, målet är att eleverna så snart som möjligt ska ha lektioner med sina o rdinarie klasser. Steget in i ämnesundervisningen kan vara både skrämmande och svårt för den som bara varit en kort tid i Sverige. Då finns Åsa Sebelius och hennes kolleger som stöd. – Min roll blir att peppa. Samtidigt är det tufft, det är ingenting jag försöker sopa under mattan. Vi hjälps åt så att de inte känner att de är ensamma. Åsa Sebelius gjorde valet att arbeta med

flerspråkiga elever redan under sin VFU. I dag bygger en stor del av hennes under visning på genrepedagogik, något som hon kopplar till sin egen skolbakgrund. – Jag hade lätt för mig och behövde inte plugga förrän i nian. Jag hade noll studieteknik och hela min självbild av att vara duktig i skolan försvann då. På gymnasiet klarade jag mig på att jag var verbal, men det var fortfarande ingen som lärde mig studieteknik.

Efter gymnasiet lade hon planerna på att bli författare eller psykolog på hyllan och startade eget företag som sömmer ska. Åtta år och fyra barn senare be stämde sig Åsa Sebelius för att plugga på universitetet, trots allt. – Jag läste webbdesign och var med och startade ett IT-företag. Men det var inte min grej att mäta allt jag gör i pengar. Så småningom började hon på Lärarhög

skolan och läste inriktningen matematik i samspel med svenska. – Jag vet inte varför men plötsligt bör jade jag göra tankekartor. Då gick det lätt och jag fick bra betyg. Jag tänkte att jag kan ju det här, det är bara ingen som har visat hur man gör. Lärarutbildningen gav en h elhetssyn på språket och matematiken. Åsa Sebelius valde dessutom att bredda sina kunskaper genom att läsa svenska som andraspråk och NO. Hon tog snabbt till sig genrepedagogiken, som går ut på att explicit undervisa om de språkliga drag som eleverna behöver behärska i vissa givna sammanhang. – Jag har själv undrat vad som hade hänt om någon lärare hade visat det för mig. Då kanske jag hade haft ett bättre självförtroende och blivit psykolog. >> LÄRA #5/2014

Foto: Robert Blombäck

PROFILEN

ÅSA SEBELIUS Aktuell: Bloggar som Miss Åsa på Pedagog Stockholm och föreläser på heldagskonferensen om nyanlända elever den 5 december. Gör: Förstelärare i en förberedelsegrupp på Grimstaskolan och genreutbildare med uppdrag bland annat i Eskilstuna. Bor: Sundbyberg. Gillar: Att undervisa. Ogillar: När människor uttalar sig negativt om skolan utan att ha satt sin fot i skolans värld sedan de lämnade den som tonåringar.

Självförtroendet verkar vara åter ställt i dag. Orden flödar ur henne men hon håller sig hela tiden till ämnet och gör inga onödiga utvikningar. I under visningen är talet mer kontrollerat. En medveten tystnad blir en passning till eleverna som ska ta sina första stapplan de steg i en ny språkmiljö. – Mitt jobb är att få dem att prata så mycket som möjligt. Att ta del av elevernas livsöden och ut veckling är det som driver Åsa Sebelius. Många mår dåligt, samtidigt som under visningen är fylld av skratt och glädje. – Att undervisa nyanlända är så mycket mer än att bara lära ut multiplikations tabellen. Det här är det första de möter i sitt nya land. De flesta tycker om att vara här och vill lära sig, men det är jobbigt att inte kunna använda sitt eget språk. Eleverna har skiftande bakgrund, men

många bär på erfarenheter av flykt och krig. Skolan blir en trygg plats i tillvaron. – Det är roligt att lära sig språk! Visst blir det lite tokigt och en hel del miss förstånd, men vi hjälps åt och skrattar åt det. Men allt går inte att skratta bort. Var tredje vecka har Åsa Sebelius och kolle gerna i förberedelseklassen handledning med skolans psykolog. – Det är otroligt skönt. Vi är stundtals väldigt oroliga för våra elever. En del har kommit ensamma och andra har sett hem ska saker i sina hemländer. Många blir deprimerade. Det är skrämmande hur lite 24

LÄRA #5/2014

På lediga stunder: Läser, stickar och skriver. ”En dag kanske det blir en bok.” Läser: Mycket. Skönlitteratur och facklitteratur om språkutveckling och genrepedagogik. Bästa lärarminne: ”Varje år deltar vår skola i Kängurutävlingen och jag stod i aulan när en av våra elevers namn ropades upp som vinnare. Hon hade kommit till Sverige i september och i mars vann hon en matematiktävling. Då kunde jag inte stoppa mina glädjetårar. Hon klarade sedan även av de nationella proven i både matematik och svenska som andraspråk.”

hjälp de får i samhället. Handledningen blir en bekräftelse på att vi gör vad vi kan. Ett viktigt inslag i undervisningen är att ta med eleverna utanför skolan. Varje år besöker de Skansen, Naturhistoriska riksmuseet och Internationella bibliote ket. Dessutom deltar eleverna i utflykter med hela skolan, som att åka skidor, be söka Operan och Dramaten. – Jag kan också rekommendera att gå upp i Stadshustornet. Det är en häftig byggnad och roligt att gå uppför alla trappor. Det är mycket roligare än att åka till Kaknästornet! Även i sin egen lärarroll blickar Åsa

ebelius utåt. Hon har nyligen blivit för S stelärare och fortbildar både kollegerna på den egna skolan och en grannskola. Dessutom utbildar hon fyra högstadie skolor i Eskilstuna i språkutvecklande arbetssätt. Hon menar att det är en pro cess som tar tid, där ämneslärarna behö ver inse språkets roll i de olika ämnena. – Vi har ett fint klimat på Grimsta skolan nu. Alla har förstått att det är i äm nena som eleverna får chans att lära sig ämnesspråket, men från början var det mer ”den här eleven kan inte svenska”. Åsa Sebelius blogg på Pedagog Stock holm är en av de mest välbesökta. Där vill hon ge eleverna en röst och öka för ståelsen för hur det är att vara nyanländ. – Samtidigt blir det en reflektion för mig. Många säger att de får inspiration av min blogg och då vill jag verkligen fortsätta.

Hennes mest lästa inlägg ”Nu får det vara nog” handlar om hur skolan be skrivs som misslyckad och lärare pekas ut som syndabockar. – Jag hade varit på fest och fick åter igen stå till svars för den dåliga svenska skolan. Självklart får folk tycka vad de vill, men när de talar om för mig hur det fungerar blir jag förbannad. Åsa Sebelius tror att många lärare undviker att säga ifrån för att de vill vara duktiga. – Men det är vi som hängs ut i medi erna och får ta smällen. Rektorerna eller chefer högre upp får inte lika mycket skit. Men jag säger ifrån. Jag är glad och positiv som person men jag säger också vad jag tycker. I sitt blogginlägg uppmanade hon sina

kolleger att ”vända debatten och visa hela Sverige att vi lärare gör skillnad varje dag”. Själv trivs hon i sitt yrke och har inga planer på att göra något annat. – Det är superroligt att vara lärare, men också påfrestande. Jag undrar stundtals om jag kommer att orka. Just nu är jag väldigt nöjd med att kunna kombinera undervisningen med att utbilda andra lärare. Jag får ofta höra att jag inspirerar andra. Det är ingenting jag har jobbat aktivt för, men jag har förstått att jag är duktig på det. n Annelie Drewsen

Skolforum

Stockholmsskolor lockar lärare Omkring 7 000 besökare kom till årets Skolforum på Stockholmsmässan i slutet av oktober. En hel del av dem besökte utbildningsförvaltningens monter. – Många är imponerade av löne nivåerna i Stockholms stad, sa Jannike Kohinoor, en av Stockholmslärarna på plats. Ett 60-tal Stockholmslärare turades om att ta emot besökare och berätta hur det är att arbeta i Stockholms stad. Bakgrun den är att Stockholms stads drygt 170 skolor under de kommande åren behöver anställa omkring 800 nya lärare per år. – Det har varit lärare här från Örebro, Dalarna och Västerbotten. Ganska många är villiga att pendla långt för att arbeta i Stockholm. Det verkar gå rykten i lan det om att det är bra lön här, sa Jannike Kohinoor från Mälarhöjdens skola och konstaterade att snittlönerna för lärare i Stockholms stad är 34 000 kronor inom grundskolan och 35 500 på gymnasiet. I montern stod även Titte Kjellberg, för stelärare i idrott och hälsa på Rinkeby skolan. – Både Jannike och jag är sådana som trivs i skolan och tycker om den som ar betsplats. Det bästa är den härliga käns lan man får varje gång en elev lyckas.

– Att vara lärare är världens bästa jobb, sa Jannike Kohinoor och avfyrade ett leende mot ännu en nyfiken lärare som steg in i montern. Även i sociala medier uppmärksam mades aktiviteterna i montern med tag gen #stockholmslärare. Bland montrarna fanns scener där före läsarna avlöste varandra. På den största scenen berättade Malin Hugander från Sätraskolan om läsförståelsestrategier i praktiken. Hon inledde med att citera läs forskaren Monica Reichenberg som me nar att god läsförståelse är ”grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare”. Men för många elever blir steget från att lära sig läsa med flyt till att kunna analysera och förhålla sig kritiskt till texter för stort. – De behöver stöd i att använda läs ningen som ett verktyg för lärande, sa Malin Hugander och beskrev i stora drag hur hennes egen undervisning ser ut. – Vi läser alltid tillsammans och börjar ofta med svansläsning. Läraren bör jar och någon elev tar vid, sedan går det som en svans genom klassrummet. Därefter blir det parläsning. Genom att variera lässätten får jag alla elever att läsa. Lässtrategierna introduceras med hjälp av de numera berömda figurer

na från Martin Widmarks ”En läsande klass”, till exempel spågumman som för utsäger vad en text ska handla om. – På 50 minuter hinner vi repetera strategierna, träna på läsning på olika sätt, samtala om texten i små grupper och helklass och utvärdera vårt strategi användande, sammanfattade Malin Hu gander och betonade att dialogen kring texten är avgörande. Camilla Askebäck Diaz, nybliven förste lärare i digitala verktyg på Södermalms skolan, föreläste om hur hon arbetar. – Vi måste blanda hands on och digita la verktyg beroende på vad som främjar elevernas lärande just då. Det dyker upp många frågor om digitala verktyg i ett lärarrum och jag finns där och plockar upp dem, sa Camilla Askebäck Diaz. Hon framhöll att undervisning fort farande är det viktigaste i hennes arbete, men att hon som förstelärare även bokar in möten för att hjälpa kolleger och är tillgänglig för arbetslag som vill ha fort bildning. Ytterligare en uppgift är att leda skolans digitala utvecklingsgrupp, som bland annat arbetar fram en plan för vilka digitala kunskaper eleverna ska ha efter årskurs 3, 6 och 9. n Annelie Drewsen

Läraren Karin Nygårds från Sjöstadsskolan blev årets mottagare av Guldäpplet på Skolforum. Priset består av ett stipendium på 25 000 kronor samt ett handblåst glasäpple. Hon fick priset för att hon ”ger eleverna verktyg för att behärska sin digitala miljö. Hon har gjort stora insatser för att lyfta digitalkunskap i

undervisningen, med verklig hetsanknutna uppgifter. Det ska vara viktigt och på riktigt och eleverna ska utmanas. Hon bidrar till att förnya de batten kring digitaliseringen i skolan och är en viktig röst i den aktuella diskussionen om skolans utveckling.” – Det känns stort att få det här priset! sa Karin Nygårds efteråt. Det är en demokrati

fråga att förstå att den digi tala utvecklingen är pågåen de, att det vi ser på datorn är programmerat av människor. Då kan man också vara med själv och skapa på nätet. Guldäpplet delas årligen ut av stiftelsen Yngve Lind bergs minne till en eller flera lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i undervis ningen. n

Foto: annelie drewsen

Guldäpplet till Karin Nygårds

Lycklig vinnare.

LÄRA #5/2014

VI VAR DÄR

Läs, lärare, läs! Ett hett ämne på årets bokmässa var läsning och läsförståelse. Att man ska läsa i skolan verkade alla överens om, men hur och vad fanns det olika uppfattningar om. LÄRA Stockholm var på plats för att höra vilka idéer och tankar som framfördes av lärare, författare, forskare och bibliotekarier. Den sjunkande läsförståelsen bland landets unga har kastat en skugga över svensk skoldebatt på senare tid, vilket märktes även på Bokmässan i Göteborg i slutet av september. Under fyra dagar ordnades ett stort antal seminarier, va rav ett trettiotal ingick i ett särskilt skol spår. Ett återkommande tema var just läsning och läsförståelse. Barbro Westlund, som nyligen dispu terade på en avhandling om att bedöma elevers läsförståelse, deltog i flera semi narier. Hon efterlyste större fokus på hur man läser i skolan, inte bara på att man läser, och betonade att läsförståelse är ämnesspecifik. Lässtrategier måste väl jas i relation till innehållet i texten, an nars finns en risk att undervisningen blir alltför mekanisk. – Vi måste behålla komplexiteten i läs förståelseundervisningen. Läsförståelse är interaktion, ett möte mellan läsare och text där man kan argumentera för olika ståndpunkter. Hur interaktionen kring litteratur kan se ut fanns det olika bilder av. På semi

nariet ”Bokcirkel på schemat” argumen terade gymnasielärarna och läromedels författarna Carl-Johan Markstedt och Martin Sandberg för att låta hela klas sen läsa samma roman och diskutera i grupper. – När vi läser boken ”Bonjour tristes se” av Françoise Sagan handlar diskus sionen före läsningen om huruvida man som tonåring har rätt att ha synpunkter på ens förälders val av partner. Man ger eleverna chans att argumentera och på så sätt pratar de sig rakt in i bokens bä rande tematik. Diskussioner utifrån givna frågor åter kommer sedan varje vecka under perio den klassen läser boken. – Som lärare är det viktigt att vara inläst på avsnittet som behandlas. Inte för att ha alla svar, utan för att vara en engagerad och kunnig röst i samtalet. Då kan man öppna för olika läsningar och föra tillbaka samtalet till texten när eleverna börjar associera fritt, sa Martin Sandberg. Mer tveksam till att låta alla läsa samma

bok var författaren Fredrik Backman un der seminariet ”Läs för tusan, läs!”. – Upplevelser som förändrar en ända in i själen har man som ung. Jag har svårt att tänka mig att alla elever kom mer att tycka om samma bok. Man mås te våga sig ut på individnivå. Låt bibliote karier och lärare göra det de är bäst på!

Författaren och läsambassadören Jo hanna Lindbäck menade att det många gånger kan vara svårt att arbeta med läsning, särskilt i årskurs 8 där hon gör många författarbesök. – Det är verkligen den tröttaste års kursen i hela grundskolan. Jag mär ker ett stort ointresse. Man läser inte hemma, vill inte läsa i skolan. Det är tungrott. Skolbibliotekarien Eric Haraldsson hade en delvis annan bild: – Inte alla som ser håglösa ut är det, det kan hända jättespännande saker på insidan, och det kan man få syn på via digitala samtal till exempel. Katarina Lycken Rüter, tidigare förste lärare på Östra Real, kopplade elevernas engagemang i läsning till lärarens. – Det är alldeles för många lärare som läser för lite. Den lärare som inte är lä sare kommer att ha svårt att göra sina elever till goda läsare. Seminariet avslutades med frågan vad som behöver göras härnäst. Eric Haraldsson drog ner spontana applåder med sitt svar: – Det behövs fler fackutbildade skol bibliotekarier på grundoch gymnasie skolor i Sverige, och folkbiblioteken bor de låta hälften av sina lokaler användas till ungdomsverksamhet. Att skolbibliotekarien har en viktig roll framhölls även i seminariet ”Inspi

ENKÄT

Vad har v arit bäst på årets Skolforum? Text och foto: Agneta Berghamre Heins

LÄRA #5/2014

Lena Andersson, fritidspedagog, Fagersjöskolan — Jag kommer just från ett föredrag av Anna Nygren om stresshantering i klassrummet. Väldigt bra! Annars tycker jag att det är en lagom mix mellan utställare och föreläsningar. Man får många nya idéer när man går runt och själv kan testa olika saker som förevisas och ligger framme i montrarna.

Lars Brandt, projektledare, Prio Stockholm — Det bästa med Skolforum är att vi inom utbildningsförvaltningen får en bra möjlighet att visa upp vad vi gör. På så sätt kan vi locka nya kompetenser till staden, vilket vi alltid behöver. Jag tycker att det är väldigt intressant med den pedagogiska litteraturen som visas upp här. Tyvärr exponeras den inte tillräckligt av förlagen, de väljer att lyfta fram annan litteratur i första hand. Fel tycker jag.

VI VAR DÄR

illustration: woo / mia nilsson

rera inspiratörerna – om bokprat” där Anna Hjerpe använde Mats Berggrens bok ”Onsdag kväll strax före sju” för att illustrera varför. – Jag brukar högläsa ett avsnitt där en av karaktärerna drömmer om att bli hip hoppare och måste kunna rimma. Skol bibliotekarien ger honom ett rimlexikon som öppnar en hel värld för honom. Det är en fin scen som säger vad rätt bok till rätt elev handlar om och vilken lyhördhet vi som ska för medla lästips måste ha. Samtidigt konstaterade Anna Hjerpe att det ofta saknas resur ser till skolbibliotek, något som författaren och bibliotekarien Åsa Storck menade var skolled ningens ansvar. – Det krävs en insikt om hur viktig skolbibliotekarien är. En bibliotekarie som känner elev erna kan avgöra om de upp når målen eller inte. Ett besök på skolbiblioteket är aldrig bortkastat. n Annelie Drewsen

Anna-Carin Dalborg, verksamhetssekreterare, grundskole avdelningen — Det är jättebra att kunna samla så mycket skolfolk på ett och samma ställe och träffa så många kompetenta lärare. Skolforum är verkligen en inspirationsplats. Guldäpplet intresserar mig, det är kul att det delas ut här. Det seminarium som intresserat mig mest var nog ”Slaget om läraren och arbetsgivaren”, ett samtal om att vilja bli anställd och att vilja anställa.

Britt Marie Holmström, handläggare, enheten för vägledning och antagning — Man hittar alltid många beröringspunkter och får ny inspiration på Skolforum. Jag har bland annat besökt montern från Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro, där jag fick aktuell information som är bra att kunna förmedla vidare när föräldrar i Stockholm frågar mig. Jag har också just lyssnat på Gustav Fridolin. Det var intressant!

Britt Nordin, lärare, Fagersjöskolan — Det finns hur mycket som helst att få ny inspiration av. Jag gillar att man kan bläddra i böcker, öppna och testa spel och pedagogiskt material. Man får helt enkelt en chans att testa olika pedagogiska verktyg. Det är en stor fördel. Jag har nyss lyssnat på föreläsningen ”Vygotskij, barnen och jag” av Leif Strandberg. Den var jättebra, men att stå och lyssna i 50 minuter var lite jobbigt.

LÄRA #5/2014

SÄRSKILT STÖD

Text: Pernilla Rönnlid FOTO: hans alm

På ESS-gymnasiet blir alla sedda. Genom modern IT, mindre elevgrupper och hög personaltäthet får elever som behöver särskilt stöd hjälp att klara sina studier. Och så får de bättre självförtroende och känner sig stolta.

Cassandra Wid och Monia Persson känner sig hemma på ESS-gymnasiet. Här får eleverna extra stöttning och här finns digitala lärresurser för elever som behöver särskilt stöd.

LÄRA #5/2014

SÄRSKILT STÖD

LÄRA #5/2014

SÄRSKILT STÖD

Monica Elgholm hjälper eleverna på ESS-gymnasiet att hitta rätt bland de kompensatoriska verktyg som många av dem använder.

språkintroduktion för nyanlända och prepa randutbildning. ESS-gymnasiet är en skola för elever som inte funnit sig till rätta i andra skolor och be höver särskilt stöd på olika sätt. Här är elev hälsoteamet större än på de flesta andra gym nasieskolor, med tre kuratorer, en psykolog, en skolsköterska och tre studievägledare på 350 elever. Elevgrupperna är mindre, elev erna får mer stöttning, många av pedagogerna är specialpedagoger och här finns mer digitalt stöd och kompensatoriska hjälpmedel än van ligt. – Den digitala delen med kompensato riska hjälpmedel skapar förutsättningar och gör skillnad för eleverna här, säger Monica Elgholm, som är mellanstadielärare i grunden och också har en webmasterutbildning. Här på skolan har hon utbildat lärare i IT, lett workshoppar och tagit initiativ till skolans webbplats. – Rollen som övergripande har gjort skill nad och ESS-gymnasiet skulle inte ligga i framkant om inte min roll hade funnits. Jag har lyft IT och säkert entusiasmerat andra att se vikten av IT. Jag är innovatör och kan driva idéer.

ögst upp i Münchenbrygge riets lokaler vid Söder Mälar strand ligger ESS-gymnasiet. När skolan startade stod nam net för ”Elevstöd Socialtjänst Sjukhus”. I dag står det för Elever i behov av Särskilt Stöd, men det ut trycket används inte så ofta. – I stället får det betyda esset, det hög sta kortet i leken, berättar Monica Elgholm, IT-strateg på skolan sedan terminsstarten, dessförinnan IT-pedagog i åtta år. I lokalerna finns, förutom samhälls programmet, också individuellt alternativ,

LÄRA #5/2014

Hon har också introducerat de kompensato riska verktyg som många av skolans elever använder, som till exempel Claro Read, Spell Right och Stava Rex, och av henne får elever na hjälp med att hitta rätt bland verktygen. ESS-gymnasiet har haft hög datortäthet i många år och skolledningen har sett att det finns en potential i IT, menar Monica Elgholm. – Det har varit en öppen diskussion och man har förstått att vi har ett digitalt samhälle. Då väcks frågan, det diskuteras på konferen ser och i lärarlag och de som söker sig hit är intresserade. IT genomsyrar hela verksam heten. I dag kan hon se att det skett en genera tionsväxling när det gäller IT i skolan. – De nyutbildade lärarna har redan IT med sig. Sådant jag fick argumentera om för fem år sedan ses som självklart i dag. Det blir bara

SÄRSKILT STÖD

mer och mer av IT. Det går inte att stoppa en utveckling. Man får förhålla sig till den på ett bra sätt och göra så mycket bra av den som möjligt, säger Monica Elgholm. Hon vill uppmana pedagoger att inte vara rädda för att tänka nytt eller för att lära av elever. – Jag har lärt mig oerhört mycket av elever jag haft, som när jag började med datorer i början av 90-talet. Man blir inte mindre viktig som lärare för det, man förmedlar sin kunskap och sätter upp ramarna för undervisningen även om man inte behärskar datorn. Monica Elgholm såg tidigt en möjlighet att kunna nå elever som blivit hemmasittare med hjälp av IT och 2007 började hon jobba med en liten grupp elever. Två av dem gick vidare till vanligt gymnasium och en har arbete. – De här eleverna var väldigt duktiga digi talt och i sina ämnen. De hade andra svårig heter som gjorde att det gått snett. Det svåra var att få dem till skolan. Målet är alltid att eleven ska komma till baka till ett socialt sammanhang, men i star ten handlade hennes arbete mycket om att få lektionerna till stånd över huvud taget. – Jag fick ha is i magen och höra av mig igen och igen. Det kunde ta flera månader innan jag fick till ett samtal. Men jag fick fortsätta ställa krav och samtidigt byggde jag relationen. För även om tekniken ger möjligheter att jobba med hemmasittare, räcker den inte. – Man behöver skapa en relation. Jag gjorde det även om vi inte träffades ofta; via telefon och via webbkamera. Medan kuratorn jobbade med föräldrar och familjesituation träffade Monica Elgholm eleven via dator en eller två gånger i veckan. Med verktyget You School kunde hon via en webbkamera se vad eleven gjorde och samti digt förklara. 2011 fick skolan projektpengar från Special pedagogiska skolmyndigheten och kunde arbeta med hemmasittare i större skala. Totalt har 15 elever varit inskrivna i ESS Motivation. I dag in går verksamheten i det individuella alternativet.

Jag har lyft IT. Jag är innovatör och kan driva idéer.

Monica Elgholm tror att det behövs erfaren het för att klara av att arbeta med hemma sittare. – Det här är inget jobb för den som just läm nat lärarutbildningen. Då är man så fixerad vid sina ämnen och för att möta hemmasittare måste man kunna gå utanför skolans ramar och integrera olika ämnen. Hon tycker att det borde satsas mer långsik tigt på att få tillbaka hemmasittarna till skolan och pekar på siffror från Skolverket som visar att den som hamnar i ett livslångt utanförskap kostar samhället mellan 12 och 15 miljoner kronor. – Dessutom är det rent humanitärt fasans fullt och sorgligt att hamna utanför sam hället. För det ganska stora antalet elever i Stockholms stad som hamnat utanför, borde det kanske finnas pengar i en särskild över gripande pott. Även om IT är en viktig del av undervisningen

Cassandra Wid har fått mycket hjälp av programmet Spell Right. Och självförtroendet har kommit tillbaka.

på ESS-gymnasiet så tror Monica Elgholm att den största vinsten för eleverna är personal tätheten. – Det eleverna har fått mest här är kanske att de har blivit sedda. Alla vill bli sedda. Det ska man inte förringa. Enligt den senaste elevenkäten skulle 78 procent av eleverna rekommendera skolan till andra. Eleverna är nöjda med ESS-gymnasiet. – Alla känner alla, det är hemtrevligt och man känner sig hemma, säger Cassandra Wid som är 18 år och går tredje året på samhälls vetenskapsprogrammet. På högstadiet gick hon på en stor skola och kände ofta att det var fel på henne när hon inte kunde hänga med i skolarbetet. I nian fick hon en dyslexidiagnos. I dag använder hon olika kompensatoriska verktyg. – Med Spell Right fick jag jättemycket hjälp att lära mig att stava orden och det pushade mig. Nu använder jag det mindre och mindre. Mitt självförtroende växer väldigt mycket när jag lär mig och jag känner mig stolt. Det är en skön känsla. n

LÄRA #5/2014

Foto: björn tesch

MAKTSKIFTE I STADSHUSET

”Det är märkligt och trist att det fortfarande ifrågasätts att lärarna ska bestämma”, säger Lotta Edholm (FP), som slutade som skolborgarråd efter höstens valförlust.

” Viktigt att freda kunskapsuppdraget” — Vi måste fortsätta lyfta skolor med tuffare förutsättningar och se till att skolan fungerar för elever som behöver särskilt stöd. Den största utmaningen är att ge alla elever de kunskaper de har rätt till. Det säger Lotta Edholm (FP) i sin sista intervju som skolborgarråd — åtminstone för den här gången. Lotta Edholm utsågs till skolborgarråd i Stockholms stad efter den borgerliga valsegern 2006 och är därmed den som har suttit längst på posten sedan den in rättades för drygt 40 år sedan. I en inter vju i LÄRA Stockholm hösten 2010, efter det förra valet, pekade hon ut ökade sats ningar på matematik och naturveten skap samt minskat stök i skolan som prioriterade områden för den komman de mandatperioden. Hur tycker du att ni har lyckats med de satsningarna? 32

LÄRA #5/2014

– Vi har kommit en bit på vägen. Samt liga matematiklärare i staden involveras i Stockholmslyftet i matematik. Vi har startat fler spetsklasser där elever som är särskilt intresserade av matematik, naturvetenskap eller teknik tillåts gå före. Resultaten på de nationella proven i matematik förbättras och söktrycket till gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska program ökar. – Vad gäller ordning och reda i skolan så har vi tagit flera steg framåt. Den ogil tiga frånvaron har minskat i både grundoch gymnasieskolan. Vi har också inrät tat en skolakut där elever snabbt kan placeras, till exempel när grova brott har begåtts. Varför är det så svårt att skapa lugn och ro i klassrummen?

– Hela skolan måste stå upp för de ordningsregler som man har fattat beslut om, och det gentemot både elever och

föräldrar. Det är märkligt och trist att det fortfarande ifrågasätts att lärarna ska bestämma. Om läraren inte bestäm mer – och får tillräckligt stöd från led ning och politiker i detta – kommer de mest högljudda eleverna att göra det. Jag tror att bristen på tillit från föräldrar och omvärld hör ihop med att skolan så ofta blir baktalad och svartmålad. När drygt 100 av Stockholms stads rektorer i somras skrev en debattartikel för att få slut på svartmålningen var det en viktig signal om att samhället måste stötta sko lan bättre. Vad är du mest nöjd med från din tid som skolborgarråd?

– Mest stolt är jag över vårt arbete med att återupprätta lärarnas status som Sveriges viktigaste yrkesgrupp. Sedan 2006 har medianlönen för lärare an ställda av Stockholms stad ökat med när mare 7 000 kronor i månaden. I somras

beslutade vi dessutom om en extra löne ökning för alla lärare. Det är viktigt att lärarlönerna fortsätter att öka. Lärarna är skolans viktigaste resurs. – Att flytta över ansvaret för grund skolan från stadsdelsnämnderna till en central utbildningsnämnd tror jag också har varit avgörande för att förbättra kun skapsresultaten. Det har gett mer likvär diga villkor för skolorna och lett till att de resurser som fullmäktige avsatt för skolan inte har använts till annan verk samhet inom stadsdelarna.

kunna läsa, skriva och räkna. De tidiga insatserna är oerhört viktiga.

Vad borde ni ha gjort annorlunda?

– Jag kommer att driva en kraftfull oppositionspolitik som gruppledare för Folkpartiet i Stockholms stad och fortsätta kämpa för att läraryrkets sta tus höjs och skolans kunskapsuppdrag består.

– Samtliga förvaltningar som arbetar med stadsplanering borde långt tidigare, redan under 90-talet, ha prioriterat byg gandet av förskolor och skolor. Dagens situation beror delvis på en bristande långsiktighet. Vilka är de viktigaste utvecklingsområdena för skolan under de närmaste åren?

– Den största utmaningen i Stockholm är och förblir att skolan kan ge alla elev er de kunskaper de har rätt till. Vi måste fortsätta att lyfta skolor med t uffare förutsättningar och se till att skolan fungerar för elever som behöver särskilt stöd. Alla dessa utmaningar hör ihop: vi måste freda kunskapsuppdraget i skolan och stärka lärarna. Risken blir annars att skolan ska göra ”allt” och jobba med allt som politiker tycker är viktigt – vilket utarmar skolan. Vad krävs för att vi ska kunna höja kunskapsresultaten och måluppfyllelsen i Stockholms skolor?

– Vill vi höja kunskapsresultaten – och detta måste förbli vårt viktigaste mål – behöver vi stärka skolor med tuffare för utsättningar och därigenom stärka lik värdigheten i skolan. Det behövs också en tydlig satsning på lågstadiet. Klasser na ska bli mindre och speciallärarna fler. Ingen elev ska lämna lågstadiet utan att

Den 20 oktober valdes Olle Burell (S) till nytt skolborgarråd. Läs en längre intervju med honom i nästa nummer av LÄRA Stockholm.

Hur ska vi kunna rekrytera fler och ännu bättre lärare?

Foto: björn tesch

MAKTSKIFTE I STADSHUSET

– För att staden ska fortsätta att vara en populär arbetsgivare och för att sök trycket på lärarutbildningen ska fort sätta uppåt krävs en mängd åtgärder. Vi behöver öka karriärmöjligheterna inom läraryrket och arbeta kraftfullt för att förbättra lärares arbetsmiljö. Och fram för allt: lönerna måste höjas ännu mer. Vad ska du göra framöver?

Vad ser du mest fram emot just nu?

– Att fortsätta mitt arbete för en bättre skola i Stockholm, att få träffa lärare, rektorer och elever och diskutera hur vi kan bli bättre. Men faktiskt också att få lite mer tid att läsa, framför allt skön litteratur. n Tomas Bannerhed

Anders Carstorp är ny biträdande stadsdirektör.

Carstorp slutar Efter bara drygt ett år som utbildnings direktör i Stockholms stad lämnade An ders Carstorp sitt uppdrag i oktober. Han har i stället, efter maktskiftet i Stadshu set, utsetts till biträdande stadsdirektör. Vem som kommer att efterträda ho nom som utbildningsdirektör, tillika chef för utbildningsförvaltningen, var inte klart när denna tidning trycktes. Läs mer på Nämnd & Nytt. n

Kungsträdgården 20–21 maj 2015

KUL1415.se

LÄRA #5/2014

DIGITALT LÄRANDE

Stor hjälp av nya appar I slutet av september bjöd Skoldatateket in till en workshop om surfplattor för elever med läs- och skrivsvårigheter. Under en intensiv eftermiddag fick specialpedagoger i årskurs F—3 lära sig mer om hur surfplattan och olika appar kan användas som kompletterande lärverktyg. – Det senaste året har det hänt mycket när det gäller tillgången till surfplattor i stadens skolor. Nu efterfrågas alltmer kunskap om hur de kan användas för att öka elevernas motivation och bidra till ett ökat och mer lustfyllt lärande, sa Inger Westin, magister i specialpedago gik vid Skoldatateket. Workshoppen hade fokus på använd ningen av surfplattor ur ett special pedagogiskt perspektiv. – Bra och aktuella appar kan vara ett stort stöd för alla elever och extra användbara för elever med läs- och skrivsvårigheter, förklarade Inger Westin och berättade att Skoldatateket under hösten satsar extra mycket på att erbjuda skolorna kunskap om vilka möj ligheter surfplattorna erbjuder. Camilla Liljedahl och Karin Källan der, specialpedagoger vid Skoldatateket, konstaterade i sin tur att forskningen på området är begränsad.

– Positivt är dock att det pågår ett flertal studier i Sverige om hur alterna tiva digitala verktyg kan vara ett stöd för läs- och skrivutvecklingen. Vi har valt ut några appar som bland annat forskaren Idor Svensson vid Linnéuniversitetet har rekommenderat, sa Camilla Liljedahl. Sedan följde en detaljerad genomgång av några aktuella appar, bland annat Läs och förstå där man på ett inspirerande sätt kan träna läsning och läsförståelse. – De flesta av de appar vi rekommen derar har en uppläsningsfunktion och ger även ljudningsstöd vid skrivandet. Vissa appar tränar också fonologisk medvetenhet och ordförråd, berättade Inger Westin. Camilla Liljedahl visade sedan exem pel på hur användningen av surfplatta även kan vara ett bra stöd för redovis ning av olika skolarbeten. Eva Sjöström och Marina Riise arbetar båda som specialpedagoger på Häst hagsskolan i Farsta. – Jag har jobbat med appar ett tag och tycker att det är ett jättebra verk tyg för eleverna och ett bra stöd och komplement för mig som lärare, sa Eva Sjöström. Eleverna upplever att det är ett lustfyllt sätt att lära sig på. Men det byg ger på att jag som pedagog verkligen vet

hur jag ska använda surfplattan och kan de olika apparna, annars blir det bara en lek utan pedagogisk styrning. – Det är viktigt att vi som pedagoger får påfyllning hela tiden, annars hamnar vi på efterkälken. Vi måste ha initiati vet och veta hur apparna ska användas, betonade Marina Riise. Innan deltagarna skingrades tog Inger

Westin tillfället i akt att tipsa om Skol datatekets låneverksamhet. – Skolor kan låna olika lärverktyg för att testa och se vad de vill köpa in. Vi ger också tips på hur skolorna bäst kan använda de verktyg de redan har och informerar om vad som finns att tillgå i form av upphandlade datorprogram och andra webbresurser inom staden. Arbetslag och elevhälsoteam är välkom na på besök, visningar eller workshop. Besök på Skoldatateket i Liljeholmen är kostnadsfritt för Stockholms stads grundskolor. n Agneta Berghamre Heins

Kontakta Skoldatateket för mer information om appar och andra användbara digitala verktyg: www.stockholm.se/skoldatateket.

En dator till varje elev I början av hösten hade stadens alla gymnasieelever fått var sin dator inom projektet 1:1. Nästa steg är att höja lärarnas kompetens för att utveckla undervisningen med hjälp av digitala verktyg. – Projektet fortsätter nu med att förvalta stadens stora sats ning på datorer till gymnasie skolorna. Syftet är att hjälpa skolorna att komma vidare. Vi kan agera bollplank, hjälpa 34

LÄRA #5/2014

skolledare och arbetsledare med processledning. Vi ska arbeta med fortbildning, in spiration och kunskapsdel ning för lärare och bibliote karier, säger projektledaren Charlotte Dingertz. En viktig del är det kollegi ala lärandet och hur skolorna själva kan bidra. – Vi behöver hitta arenor och lärarna kan ju sinsemellan sprida goda exempel. En na turlig arena kan vara att dela med sig inom ett arbetslag.

Projektet ska även verka för att de digitala resurser och metoder som redan finns i sta den blir kända och tillgäng liga. En hel del finns på webb platsen Pedagog Stockholm. – Vi bevakar också vad som finns utanför staden. Vi vill ha en samlad gemen sam ingång till alla digitala resurser, så att de blir enkla att hitta och använda, säger Charlotte Dingertz. Kommunfullmäktige be slutade våren 2013 att alla

gymnasieelever i Stockholms stad skulle få tillgång till en egen dator. 1:1 är ett utveck lingsprojekt för att få in IT i undervisningen och stödja elevernas lärande. Målet är att alla lärare och biblioteka rier ska få mer kunskap för att förstå hur man kan arbeta med de digitala verktygen. n Ann Turlock

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

vinn biobiljetter

brevet: Astrid Norderfeldt

Bästa medarbetare,

1. Vad står projektbeteckningen 1:1 för? 1. En dator per elev. X. Alla F–3-lärare ska ha en egen dator i skolan. 2. Ökade satsningar på bråk inom matematiken. 2. Vad heter Anne-Marie Körlings senaste bok? 1. ”Läraren inom mig”. X. ”Nu ler Vygotskij”. 2. ”Läraren som blev utom sig”. 3. Var ligger Skoldatateket? 1. I Liljeholmen. X. På Hornsgatan. 2. På Hantverkargatan. 4. Vad argumenterade gymnasielärarna Carl-Johan Markstedt och Martin Sandberg för på Bokmässan? 1. Högläsning i helklass. X. Att låta hela klassen läsa samma roman och diskutera i grupper. 2. Att tvinga åttondeklassare att läsa minst en roman per termin. 5. Vad heter Åsa Sebelius blogg på Pedagog Stockholm? 1. Flerspråkighet. X. Miss Åsa. 2. Läraren som sa ifrån. Skicka din tipsrad senast den 9 december till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner. Vinnare i förra numret blev Maria Holdo, Lokalenheten, Peter Ongolo, Globala gymnasiet, och Åsa Jälevik, Örbyskolan. Rätt tipsrad var 2, 2, 2, 2, 2.

ärldens bästa skola be höver världens bästa lä rare. I Stockholms stad finns 146 grundskolor och 27 gymnasieskolor med olika inriktningar. Och vi växer! År 2021 kommer grund skolan att ha ökat med 27 000 elever. För att möta denna utmaning behöver vi rekrytera många lärare men också ar beta hårt för att behålla och utveckla de lärare som redan arbetar i staden. Våra ambitioner är höga: i våra skolor ska varje elev få möjlighet att nå toppen av sin potential. Därför vill vi att våra lärare ständigt utvecklas för att bli ännu bättre lärare i klassrummet. Jag vet att du som lärare har ett stort engagemang och är medveten om din och dina kollegers betydelse för elever nas lärande och resultat. För att du ska ha bra förutsättningar för att klara detta svåra uppdrag erbjuder förvaltningen dig en rad utvecklingsmöjligheter och nya utmaningar. Det är viktigt att undervisningen vi lar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Därför finns ett stort och varierat utbud av kurser och seminarier för att bidra till utveckling av och stöd i under visningen. För att stärka professionsut vecklingen samarbetar vi med lärosäten om ämnesdidaktiska nätverk och forsk ningscirklar. Vi har två tydliga karriärspår för lärare: ett pedagogisk-didaktiskt spår (förstelärare, lektor) och ett ledar- eller chefsspår (arbetslagsledare, biträdande rektor och rektor). En god arbetsmiljö med medarbetare som trivs och känner hög motivation är avgörande för att verksamheten för våra

elever ska vara bra. I samverkan med de fackliga organisationerna bedriver vi ett aktivt arbetsmiljöarbete där målet bland annat är att minska lärarnas administra tiva uppgifter så att de ska kunna ägna sig åt kärnuppdraget, att undervisa elev erna. Vi verkar för en kultur av kollegialt lärande och samarbete. I Stockholms skolor ska de skickligas te lärarna med de svåraste uppdragen ha de högsta lönerna. I dag är genom snittslönen för grundskollärare 34 000 kronor och för gymnasielärare 35 500. Fler än 400 lärare tjänar i dag 40 000 kronor eller mer per månad. Arbetet för att höja lärares löner fortsätter. Stockholms stad som arbetsgivare stödjer skickliga lärare i att göra skillnad på riktigt.

Foto: björn tesch

Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera. Lycka till!

Astrid Norderfeldt är utbildningsförvaltningens personalchef.

LÄRA #5/2014

Nämnd & Nytt

– När lärarna trodde på mig bör jade jag också tro på mig själv. Då var det bara att kämpa på, sa Eda Aranci, före detta elev på Ross Tensta gymnasium vid gymna siets 30-årsjubileum i början av oktober. Temat för jubileet var ”Ross Tensta gymnasium idag, igår och i morgon”. Filmen BSB – ”Bland Svartskallar och Blekfisar” av Brita Landoff från 1988 (som anspelar på BSS – Bevara Sveri ge Svenskt) visades. Filmen är ett tidsdokument från Tensta gymna sium där vi får följa eleverna un der olika lektioner och aktiviteter och höra olika åsikter och moral frågor diskuteras. Efter filmen be rättade elever som går på skolan och elever som gått där tidigare, vad skolan betyder och har betytt för dem och deras framtid.

Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Foto: Lennart Johansson

Ross Tensta fyllde 30

Framtidsfrön för entreprenörskap Lärare i stadens grundskolor har fri tillgång till material och metoder för entreprenörskap i grundskolan genom den ideella föreningen Framtidsfrön. Man registrerar sig på Framtidsfröns webbplats — www.framtidsfron. se — där man även kan beställa utbildningar och material. Kontaktperson på utbildningsförvaltningen är Ulrika Nimstrand, projektledare för Elis, entreprenöriellt lärande i Stockholm.

Kulturprogram med guider ”Kultur i ögonhöjd” är Stockholms stads program för barn- och ungdomskultur. Nu är det reviderat och fyra tillhörande guider har tagits fram för förskolan, grundskolan, gymnasiet och fritiden. Guiderna är till för att underlätta arbetet med kulturuppdraget på din skola. Alla som arbetar med barn och unga i Stockholm har ansvar för att barn och unga får möjlighet att uppleva kultur, får uttrycka sig genom att skapa och får vara delaktiga. Guiderna kan laddas ner från w w w. sto ckholm . se/kulturio gonhojd eller beställas via ulrika.lindblad@stockholm.se eller 508 31 989.

LÄRA #5/2014

Även nästa år satsar staden extra på kultur i olika former för barn och unga.

Möjligheter utöver det vanliga med Kul 1415 Om du inte redan hört det så är 2014—2015 möjligheternas läsår för att använda sig av kulturella uttryck i skolan. Kul 1415, den särskilda satsningen på kultur för barn och unga i Stockholm, sätter guldkant på läsåret utan extra kostnad för skolorna.

Skolan kan utnyttja möjligheten inom den undervisning som redan är planerad, oavsett skolämne, och synliggöra elevernas arbete på till exempel scen, på webben eller kan ske i bokform. Det övergripande temat är ”Mitt Stockholm” som klassen kan ta sig an på det sätt som passar bäst för det eleverna vill förmedla. Det finns en rad tänkbara uttrycksformer: debattinlägg, musiktext, novell, teater, saga, guidebok, facktext, framtidsscenario, film- eller teater manus, krönika eller retoriskt tal. Alla klasser som vill göra en egen bok kan utan kostnad få den tryckt i 50 exemplar. Den möjligheten står

öppen fram till och med vecka 10 nästa år. I vecka 21 nästa år kan skolorna visa upp hur de arbetat med ”Mitt Stockholm” vid en festlig final i Kungsträdgården. Där blir det film, teater, konstutställningar, guida de turer, musik och mycket annat. Eleverna kan få stöd för sina fram föranden av professionella skåde spelare, musiker med flera. Vet du redan nu att klassen vill vara med i Kungsträdgården? Hör av dig till elisabeth.soder@stockholm.se. Då får ni löpande information och, om ni vill, stöd från Kul 1415. Mer in formation finns på www.kul1415. se/skola/om.

Nämnd & Nytt

1 000 000

Sajten ”Valet är ditt” prisades Utbildningsförvaltningens gymnasievalssajt ”Valet är ditt” utsågs till bästa sajt för utbildningsprogram i tävlingen Svenska Publishingpriset 2014. Juryns motivering löd: ”För en överskådlig och lättnavigerad portal med fina illustrationer och foton”. Webbplatsen, som ersätter den tidigare tryckta katalogen, är utvecklad med tanke på att ungdomar idag söker information inför sitt gymnasieval digitalt. Förutom att sajten presenterar gymnasieskolor och program på ett lättillgängligt sätt, ger den eleverna

sidvisningar möjlighet att kommentera och dela med sig av information om skolor och program till sina vänner, via exempelvis Facebook eller Twitter. Genom möjligheten för skolorna att publicera egna bilder via Instagramkonton som är kopplade till webbplatsen, kan skolorna själva bidra till och påverka vilket intryck de vill att skolan ska ge. På så vis kan de också hålla webbplatsen levande och aktuell. Tidningen LÄRA Stockholm var i samma tävling nominerad till bästa personaltidning men kom i år på femte plats.

Använd egen telefon, platta eller dator

Foto: robert blombäck

dina tips till  Mejla info.utbildning@stockholm.se

Nu kan alla elever och anställ da på utbildningsförvaltningen använda sina privata telefoner, plattor och datorer för att kom ma åt internet på skolan eller på arbetsplatsen. Man gör det ge nom att koppla upp sig mot gäst nätet med hjälp av IT-tjänsten ”Egen enhet”. Upp till tre enhe ter kan kopplas upp samtidigt för respektive användare. Då tjäns ten är till för användarnas pri vata enheter finns ingen använ darsupport. Målet med tjänsten är att minska skolornas adminis tration samtidigt som den ökar åtkomsten till internet.

Utställning om vatten

Statsminister Stefan Löfven besökte i början av november Stockholms Hotelloch restaurangskola. Det blev tillfälle till samtal med lärare och elever om skolan, praktiken och framtidsutsikterna – och en och annan selfie med elever.

2040 har 47 nya grundskolor byggts i Stockholms stad.

Stockholm Vatten bjuder in års kurs 3–5 till utställningen ”Lätt att göra rätt – bli miljövän!”. Elev erna får följa vattnets och matens väg genom staden och lära sig om källsortering, matinsamling och toalettvett. Utställningen är kostnadsfri. Läs mer och boka på www.stockholmvatten.se/ skolan.

App eller sms vid frånvaro Sidan om Frånvaroappen är den mest besökta under ingången Förskola & Skola på www.stockholm.se under de senaste månaderna. Frånvaroappen finns också med i Regeringskansliets Användningsforum som exempel på tillgänglighet till och användbarhet för IT. Det går fortfarande lika bra att sms:a till skolan om frånvaro för den som föredrar det.

Nytt skol borgarråd Olle Burell (S) är utsedd till nytt skolborgarråd och har efterträtt det tidigare skolborgarrådet Lotta Edholm (FP). Olle Burell har därmed det högsta politiska ansvaret för skolfrågorna i staden och är utbildningsnämndens nye ordförande. Foto: Lieselotte van der Meijs

pedagogstockholm.se har haft över

Olle Burell (S), skolborgarråd.

Extra Kul på FN-dagen Kul 1415, stadens satsning på kultur för barn och unga 2014—2015, medverkade på flera skolor i Stockholm för att fira FN-dagen den 24 oktober och särskilt hylla barnkonventionen med dess artikel 31: ”Du har rätt till fritid, lek och vila. Du har rätt att delta i kulturella och konstnärliga aktiviteter.” På Akallaskolan, Eriksdalsskolan, Herrängens skola, Hjulsta grundskola, Kista gymnasiesärskola och Rödabergsskolan kunde eleverna uttrycka sina tankar om barnkonventionens betydelse genom att blogga, publicera text, foto och film i ett digitalt pressrum. Clowner utan gränser besökte några av skolorna och höll workshopar om barnkonventionens betydelse. Men det blev även tillfälle till att prova på att jonglera och gå på lina.

Adolf Fredrik snart även i Farsta Adolf Fredriks musikklasser startar till höstterminen 2015 verksamhet i Farsta grundskola för årskurs 4 och 5. I nyrenove rade och fräscha kör- och musik salar ska sammanlagt 120 elever kunna tas in. Eleverna kommer att få göra samma antagnings prov som eleverna i Adolf Fred riks musikklasser. LÄRA #5/2014

Foto: björn tesch

Nämnd & Nytt

Nya bloggar på Pedagog Stockholm:  I mötet mellan forskning och klassrum Hannes Forsberg, lärare i ma tematik och naturvetenskap för årskurs 4–6, tar upp aktu ell forskning och diskuterar elevers kunskapsinhämtning och motivation.

 SO-didaktik i centrum Maria Johansson, Patrik Johansson, Johan Sandahl och Hans Olofsson gör en blogg med erfarenheter, reflektioner, övningar inom SO-didaktik. Fokus för läsåret 2014/2015 är historiedidaktik och seminarie serien Doing history för lärare.

 En poddares dagbok Adam Jönsson och Mathias Mähler berättar om sitt arbete med podcast i skolan och vill inspirera dig till att komma igång med en egen podd.

 Genusfältet Anneli Önneby bloggar om könsroller, genus och attityder, normkritik och skolans över gripande mål att säkerställa demokratin. Det handlar om att skolan behöver arbeta mer medvetet med normkritik och genusfrågor.

 Ett språkhus för nyanlända Susanne Stenlund visar det dagliga arbetet med nyanlända elever och andra elever som kommer hit. Du får följa hennes arbete som förstelärare i ämnet svenska som andraspråk. 38

LÄRA #5/2014

Elever med fullföljda gymnasiestudier är fem år senare i högre grad etablerade på arbetsmarknaden eller studerande på högskola jämfört med dem som avbrutit studierna.

Fullföljd gymnasieutbildning leder unga vidare En ny rapport från Skolverket visar att 75 procent av ungdomarna som fått slutbetyg med behörighet till högskolan var antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerade vidare på högskola fem år efter att de lämnat gymnasieskolan.

Det kan jämföras med 28 procent bland de ungdomar som hoppat av före årskurs 3. För avhoppare från gymnasiet är situationen svår. Fem år efter att de hoppat av gymnasie skolan varken arbetar eller stude rar en fjärdedel av dem. Rapporten ”Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan” visar ock så att de tre program där störst andel ungdomar lyckats etable ra sig på arbetsmarknaden ett år efter gymnasieskolan är fordons programmet (53 procent), bygg programmet (52 procent) och energiprogrammet (49 procent). Majoriteten inom dessa program är män. Bland kvinnorna som gått

dessa utbildningar är endast om kring en tredjedel etablerade på arbetsmarknaden. Den kvinno dominerade yrkesutbildning som har störst andel etablerade på ar betsmarknaden ett år efter att de lämnat gymnasieskolan är om vårdnadsprogrammet med 34 procent. Bland ungdomarna som gått ett studieförberedande program har 14 procent en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter gymnasieskolan. 63 procent av ungdomarna från naturvetenskap ligt program studerade på högsko la ett år efter gymnasieskolan.

” Talade idag på Midsommarkransens gymnasium. Stannade kvar och lyssnade på elevernas arbete om politik. Briljans. Fullkomlig briljans.” Magda Rasmusson, Grön ungdom @magdarasmusson

Nämnd & Nytt



I Youtubekanalen Skolforskning Stockholms stad hittar du en rad aktuella forsknings- och utvecklingsseminarier. Användbart för fortbildning i grupp eller på egen hand när det passar dig. www.pedagogstockholm.se/skolforskning/ filmade-fou-seminarier.

Supportguider förklarar

7/10

På adressen www.supportgui der.stockholm.se finns film sekvenser med upplästa be skrivningar av hanteringen av system, rutiner och beställning ar. Den supportguide som spe lats upp flest gånger handlar om kompetensverktyget Koll.

av våra gymnasieelever säger att de kan rekommendera sin skola och sitt gymnasieprogram till andra elever.

Rinkeby imponerade mest ”Jag upptäckte att eleverna från olika samhällen, länder och kulturer, olika religioner, olika seder, på samma gång fick sin undervisning på ett gemensamt språk, svenska och engelska, och att de sedan hade enskilda lektioner i sina egna modersmål. Jag skrev till och med

en artikel om det, för jag blev väldigt rörd av erfarenheten.” Mario Vargas Llosa, Nobelpris tagare i litteratur 2010, efter besöket i Rinkeby som var det som imponerade på honom mest under veckan i Sverige. (Dagens Nyheter 5 oktober 2014)

Framgångar i balett

Förskolesummit under 2015

Evgeniya Gonzalez och Frei Ruhl i årskurs 3 på Kungliga svenska balettskolan vann i oktober varsin guldmedalj i balettävlingen ”Jeune ballet méditerranéen” i Grasse i Frankrike. Frei Ruhl tilldelades även staden Grasse speciella pris. Samma helg tog elever ur årskurs 6 och 7 hem andrapris i kategorin ”New Talent 2014” i tävlingen ”Dance school challenge” på Dansens hus i Stockholm.

Staden satsar tillsammans med Stockholms universitet på en konferens, en så kallad summit, för medarbetare i förskolorna. Den är tänkt att äga rum i slutet av vårterminen 2015. Summiten är ett tillfälle för möten mellan forskare och medarbetare. Att ge medarbetarna möjlighet att möta kolleger och diskutera erfarenheter, bygga nätverk och lyssna till de mest aktuella forskarna är ett led i stadens arbete med att utveckla förskolan och nå en hög och likvärdig kvalitet inom alla förskolor i staden, kommunala såväl som fristående. Summiten ska också bidra till att höja professionens status och få medarbetarna att känna att deras arbete ingår i ett större sammanhang, liksom att stärka stadens ställning som attraktiv arbetsgivare.

Ny tillförordnad direktör Lena Holmdahl är tillförordnad utbildningsdirektör på utbild ningsförvaltningen. Samtidigt fortsätter hon att vara avdel ningschef för avdelningen för ekonomi och styrning. Den förre utbildningsdirektö ren Anders Carstorp har tillträtt posten som biträdande stadsdi rektör. Lars Rådh är ny stads direktör och därmed stadens högste tjänsteman. Ny som bi trädande stadsdirektör är även Ingela Lindh.

Foto: annebritt ullén

Vad jobbar du med?

Gunnel Eriksson arbetar som utvärderare — tidigare kallat skolinspektör — på uppföljningsenheten, avdelningen för utveckling och samordning. Vad gör du på jobbet? — Jag är oftast ute på en grundskola, kommunal eller fristå-

ende. I den övergripande utvärderingen tittar vi på kunskapsresultat, elevhälsoarbete, bedömning och betygssättning samt ledning och kvalitetsarbete. Vi intervjuar lärare, elever, medarbetare inom elevhälsa och skolledning, läser in oss på skolans dokumentation och gör lite lektionsbesök. Utvärderingen utmynnar i en rapport där vi lyfter fram såväl skolans styrkor som vad den behöver utveckla. — I den andra typen av utvärdering följer vi undervisningen under en hel dag i varje klass. Lärarna får återkoppling om vad som fungerat väl och vad läraren behöver utveckla. Vi intervjuar också lärare om hur de samarbetar. — Vi deltar även i uppdrag kring studiero, syv-planer och stadens riktlinjer för nyanlända elever.

Finns det en typisk dag för dig? — Nej, verkligen inte! Alla skolor är olika, liksom våra uppdrag. Vad är det som gör ditt jobb roligt och utmanande? — Jobbet är otroligt givande och stimulerande. Hela tiden möter jag nya människor och är djupt imponerad av det arbete som genomförs ute på skolorna. Det är viktigt att lyfta fram eleverna och de ansträngningar de gör. Den mediala bilden av skolan är absolut inget som jag eller mina kolleger känner igen oss i. Vad gör du på fritiden? — Jag tycker om att vara ute i naturen, tar gärna långa skogspromenader. Det är ett bra sätt att bearbeta intryck från arbetsdagen. Jag gillar även att sticka och är engagerad i Rädda Barnens verksamhet i Botkyrka där jag bor.

 Två stjärnor till Emma Bengtsson Emma Bengtsson, 33 år och utbildad på Stockholms Hotell- och restaurangskola, tog i april över den enstjärniga krogen Aquavit på Manhattan i New York. I oktober fick krogen två stjärnor i den världsberömda restaurangguiden Guide Michelin. Emma Bengtsson är den enda kvinnliga kocken i New York, och den andra någonsin i USA, som driver en tvåstjärnig restaurang. Hon är dessutom den första svenska kvinnan som erövrat två stjärnor.

I nästa nummer av LÄRA •R eportage från en av stadens mest välskötta grundskolor. •V i besöker floristutbildningen på S:t Eriks gymnasium. •L ång intervju med nya skolborgarrådet Olle Burell (S). •K ul 1415 — ett smörgårdsbord för kultur i skolan. … och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 30 januari.

LÄRA #5/2014

ENVISHET Envishet OCH MOD Årets tema imod tävlingen och EN BOK I VÄRLDSKLASS

Årets tema i tävlingen Pedagoger och elever i EN VÄRLDSKLASS åk BOK F-6 – Ivar med och TÄVLA MEDoch DINelever KLASS! Pedagoger iAlla åktävlingsbidrag F–6 – var ställs medutoch på stadsdelsbiblioteken. priser TÄVLA MED DINFina KLASS!

delas ut i samband med Barn & Böcker på Skansen den 26 maj 2015.

Alla tävlingsbidrag ställs ut på stadsdelsbiblioteken. Fina priser delas ut i samband med Barn och Böcker på Skansen Läs merden på26 maj 2015.