LÄRA Stockholm 2 2012

LÄRA

#2/2012 STOCKHOLM

Jan Eliasson:

Skolans betydelse enorm Ny lärarroll med digital respons | Hon är förälskad i laborationer ”Jag ger inte eleverna ledigt” | Närvaro i nuet minskar stressen

b-e-r-g.se

En känsla av sammanhang är grunden för god hälsa Bland de hälsofrämjande åtgärder vi erbjuder kan bland annat nämnas våra hälsocirklar som ger dig verktyg att för att leva mer hälsosamt. Även vår personalförening Star erbjuder aktiviteter med inriktning på motion, idrott, hälsa och kultur. Och tack vare avtalet med Stockholms stads simhallar kan du via Simhallskortet simma och träna till ett mycket förmånligt pris.

Den aktiva och positiva kulturen ramas in av våra utbildade hälsocoacher, som tillvaratar din hälsa och välbefinnande.

Läs mer om vår verksamhet på www.stockholm.se

utbildningsförvaltningen

m

Din hälsa är ett prioriterat område och ett självklart inslag i vårt arbetsmiljöansvar. Men en god arbetsmiljö är så mycket mer än bra belysning, rätt stol eller höj- och sänkbara bord. Inte heller räcker det att ställa in en fruktkorg i personalrummet, även om frukt är nog så nyttigt.

Vi försöker istället se din hälsa ur ett helhetsperspektiv, och arbetar aktivt för att skapa balans mellan kropp och själ. Jobbet är en stor del av livet och vi vill att du mår bra. Därför strävar vi kontinuerligt efter delaktighet och dialog och att du ska ingå i ett sammanhang, där ditt arbetsliv känns begripligt, hanterbart och meningsfullt.



bl

e a 20 ar k n s et in en is v Sv Pr g av i n h is

Pu

I N SP I RATION OCH I N FO RMAT I O N F RÅ N UT B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

11

STOCKHOLM #2/2012 LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings­förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år.

Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@ stockholm.se.

Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se.

Tryck: Östertälje Tryckeri AB, ­Stockholm, 2012.

ISSN 1654-7330.

Upplaga: 17 500 exemplar.

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

Foto: robert blombäck

34

Prisbelönt kemilektor. Karin Axberg på Blackebergs gymnasium tilldelades Gunnar Starck-medaljen 2011 ”för framstående pedagogisk verksamhet på kemins område”. Hennes kärlek till laborationer är förbehållslös. Vi har följt henne under en dag på jobbet.

12

Susanne Kjällander har forskat om digitaliserad undervisning i SO. Hon menar att dagens lärare har ett omöjligt uppdrag.

18

illustration: hans von corswant

Grafisk form: b-e-r-g.se

FOTO: ulrica zwenger

Ansvarig utgivare: Thomas Persson.

FOTO: ulrica zwenger

Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Annika Hedås Falk, Agneta Berghamre Heins, Helene Lumholdt, Pernilla Rönnlid, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård.

Satsningen på hållbar jämställdhet ska ge pojkar och flickor samma förutsättningar att utvecklas och trivas i skolan.

24

En ny metod hjälper lärarna att hantera stressen i skolan så att de blir mer närvarande i det dagliga mötet med eleverna.

Dessutom ...

Omslag: Diplomaten Jan Eliasson fotograferad på Grand Hôtel av Robert Blombäck.

Ny lärarroll med digitalt responssystem

4

Hälsoprofil på hela Bredängsskolan

28

Gensvaret viktigt för lärandet

9

Stiftelsen Läxhjälpen en guldgruva

32

Kurator och psykolog för alla

10

Enkät: Hur ska skolorna nå världsklass?

33

Krönika: ”Jag ger inte ledigt”

11

Forskning gynnar elevernas lärande

38

Hallå där, Gunilla Blomqvist

19

Nämnd & Nytt

40

Jan Eliasson om skolans befriande kraft

20

Serie: ”Livets hårda skola”

40

Learning study — nu även i ett yrkesämne

26

Sista ordet

43

LÄRA #2/2012

3

BEDÖMNING OCH BETYG

Daniel Barker — lärare som ligger i framkant.

4

LÄRA #2/2012

BEDÖMNING OCH BETYG

Ny lärarroll med digital respons TEXT: Annelie Drewsen FOTO: ulrica zwenger

Hur lyckas man egentligen med formativ bedömning? Tack vare det nya responssystemet kan Daniel Barker få en tydlig bild av elevernas utveckling under kursens gång.

LÄRA #2/2012

5

BEDÖMNING OCH BETYG

D

aniel Barker har arbetat som gymnasielärare i fysik och matematik i drygt tio år, sedan förra året på Norra Real. Sin undervisning har han förändrat gradvis, med influenser från kolleger och

nätet.

– Jag har omtolkat min lärarroll och inriktar mig på andra saker än tidigare, allt för att främja elevernas förståelse av ämnet.

En stor del i hans arbete handlar om formativ bedömning. Att hela tiden hålla koll på vad eleverna förstår och anpassa undervis-

6

LÄRA #2/2012

ningen därefter. I ett videoklipp på nätet fick Daniel Barker upp ögonen för Eric Mazur, fysiklärare och forskare vid Harvard university i USA. – En del i hans undervisning är att använda responssystem för att starta diskussioner mellan eleverna.

Ett digitalt responssystem är en vidareutveckling av de gröna och röda lappar som elever ibland använder för att signalera om de förstår. Det finns både webbaserade system och sådana där varje elev har en liten

BEDÖMNING OCH BETYG

Systemet ger läraren en snabb överblick, då elevsvaren omedelbart omvandlas till diagram.

dosa. Eftersom Daniel Barker redan arbetade med Smartboard blev han intresserad av deras system.

– Det är dyrt, men jag har fått låna en klassupprättning för att testa. Det är ovanligt att det används på gymnasienivå och i Sverige är det inte så många som har provat.

Responssystemet består av en mottagare som kopplas till datorns usb-ingång och en liten dosa till varje elev. Elevdosorna kommunicerar trådlöst med mottagaren och all data blir tillgänglig för läraren i det tillhörande programmet. >>

Lärandet synliggörs på ett nytt sätt med responssystemet, menar läraren Daniel Barker. ”Man ser direkt att något händer med elevernas sätt att tänka.” Närmast kameran Agnes Roos, Julia Bielek och Julia Brännberg Fogelström.

LÄRA #2/2012

7

BEDÖMNING OCH BETYG

– Tyvärr har inte GS-IT stöd för alla funktioner, så jag har tagit hit en egen dator, förklarar Daniel Barker när han visar hur det fungerar.

Direkt när han fick dosorna i september körde han i gång genom att prova sig fram. Eleverna är teknikintresserade och var omedel­bart entusiastiska över sina nya verktyg. Varje dosa har en liten display och ett tangentbord, ungefär som en avancerad miniräknare eller mobil­ telefon. Eleverna loggar in med en personlig sifferkod och kan sedan svara på frågorna från läraren.

Daniel Barker är inte främst ute efter elevernas individuella svar, utan de diskussioner de ger upphov till. Ibland får eleverna svara individuellt först, sedan diskutera två och två innan de svarar på samma fråga igen.

– Det individuella svarandet blir ett incitament för att ge sig in i diskussionen. Eleverna ser också om de har svarat rätt och vill då berätta hur de har tänkt. Många fler räcker upp handen jämfört med tidigare.

>>

Systemet ger läraren en snabb överblick, då

elevsvaren omedelbart omvandlas till diagram.

– Det ger mig en fingervisning om hur jag ska fortsätta lektionen. Om alla svarar rätt kan jag gå vidare direkt, men ibland måste jag stanna upp.

Responssystemet genererar väldigt mycket information om varje elev. Daniel Barker har förklarat för eleverna att den kan användas vid betygsättning, men då bara till deras fördel.

– Det kan användas för att bokföra förtjänster, men egentligen är det mest för att fånga upp elever under kursens gång.

Den stora frågan är om eleverna har lärt sig mer sedan de började använda dosorna.

Daniel Barker är försiktig med att dra några sådana slutsatser.

Ellinor Onsbring Matre och Dixi Ye lämnar tillbaka sina dosor, som blivit ett viktigt komplement till den övriga undervisningen.

Läs mer om Daniel Barkers arbete med formativ bedömning på hans blogg: barkersthlm.blogspot. com. På Pedagog Stockholm hittar du en videofilm där han demonstrerar responssystemet.

8

LÄRA #2/2012

BEDÖMNING OCH BETYG

– Jag tror på att de lär sig mer när de diskuterar, jämfört med att jag ställer frågor rakt ut och tre räcker upp handen. Jag hoppas och tror att de lär sig mer, men det skulle behöva utvärderas utifrån.

Enligt Harvardprofessorn Eric Mazur blir vinsterna påtagliga när eleverna får diskutera fysik i stället för att bara lyssna på sin lärare.

De lär sig mer och får en ökad förståelse för de fysikaliska fenomen som ligger bakom alla formler och siffror i de traditionella räkne­ uppgifterna.

Daniel Barker poängterar att tekniken i sig inte förändrat undervisningen, det har han gjort själv. Men han rekommenderar kolleger att pröva responssystem.

– Jag tror att det funkar i alla ämnen, men på olika sätt. Det finns till exempel ett läge där eleverna kan svara anonymt. Det skulle man kunna använda för att göra undersökningar i psykologi som man sedan jämför med större undersökningar.

Själv hoppas Daniel Barker på att kunna fortsätta att använda responssystem, men helst skulle han vilja att dosorna i elevernas händer byttes mot surfplattor, som kan användas på samma sätt. n

Med hjälp av en liten dosa fick han dem att i stället börja diskutera de fysikaliska lagarna.

Läraren kan välja att visa frågorna på Smartboarden eller skriva ut dem på papper. Direkt när eleverna har knappat in sina svar får läraren en översikt över hela gruppens resultat.

Gensvaret viktigt för lärandet Med hjälp av bra gensvar får eleverna syn på hur långt de har kommit, vart de ska och vad de ska göra för att ta sig dit. I forskningscirkeln ”Gen­ svar för lärande” utvecklade åtta lärare sitt arbete med gensvar. Nu fortsätter sats­ ningen med 200 nya lärare.

Satsningen på gensvar, som är en del av utvecklingsprojektet ”Bedömning och betyg”, utgår från forskning som visar att gensvar kan ha en stor effekt på elevernas lärande.

– Formativ bedömning är ett viktigt verktyg, men man måste verkligen veta hur man ska använda det. Att bedriva framgångsrik skolutveckling

tar tid. Det är oerhört viktigt att pröva något i klassrummet och reflektera kring det, förklarar utvecklingslärare Pernilla Lundgren, som ledde forskningscirklarna tillsammans med Astrid Pettersson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet.

I den första forskningscirkeln deltog åtta lärare från olika skolformer och ämnen.

De träffades regelbundet för att diskutera hur man kan arbeta med gensvar som en del av den formativa bedömningen. Diskussionerna utgick från erfarenhet av olika arbetssätt samt gemensam litteratur. När cirkeln avslutades delade lärarna med sig av sina nyvunna insikter i rap-

porten ”Gensvar för lärande”, som ingår i utbildningsförvaltningens skriftserie ”Stöd & Stimulans”.

För pedagogerna har det varit tydligt att elevernas lärande har ökat. Bland annat har en elevgrupp blivit väldigt duktig på kamrat­ bedömning, något som gjort eleverna bättre på att bedöma sina egna texter. Även för eleverna blir det tydligt att gensvar är betydelsefullt.

– Några lärare upplever att eleverna utvecklade något slags feedbackberoende när de insåg att den egna texten kunde utvecklas genom kamraternas gensvar. Det blev tydligare vad de ville utveckla vilket ökade mångas

motivation, berättar Pernilla Lundgren. ”Bedömning av kunskap för lärande och undervisning” heter den nya omgången som redan har dragit i gång. Den här gången möts 200 lärare för att utveckla sin bedömningspraktik i flera mindre cirklar. n Annelie Drewsen

Följ bloggen om lärande och bedömning på pedagogstockholmblogg.se/ larandebedomning.

LÄRA #2/2012

9

ELEVHÄLSA

Var tredje rektor i landet anser att skolpsykologens tid inte räcker till för elevernas behov. Även när det gäller tillgången till kuratorns tjänster menar många rektorer att tiden inte räckte till.

Det visar en rundringning som Skol­ inspektionen gjort.

När den nya skollagen trädde i kraft den 1 juli 2011 ersattes begreppet skolhälso­ vård med elevhälsa. Det innebär att skolan precis som tidigare måste kunna ge eleverna tillgång till läkare och skolsköterska, men i och med lagändringen även till kurator, skolpsykolog och personal med kompetens för special­ pedagogiska insatser. På vilket sätt deras tjänster ska finnas tillgängliga avgör 10

LÄRA #2/2012

varje skola. Det är rektorernas ansvar att organisera elevhälsan så att alla elever får tillgång till de elevhälsotjänster som de behöver.

Ewa Lauritzen är enhetschef på enheten

för skolstöd. Hennes uppfattning är att tillgången till elevhälsa när det gäller de kommunala skolorna i Stockholm för de flesta elever är god.

– Av tradition har det varit så att psykologtjänster varit vanligare för de yngre eleverna och kuratorstjänster för de äldre. Nu ska alla ha tillgång till både kurator och psykolog. Det skulle ha kunnat leda till en större efterfrågan på kuratorstimmar, men det är inget som vi märkt av. Däremot har

efterfrågan på handledning av lärare ökat.

En betydande del av elevhälsan utgörs enligt Ewa Lauritzen just av stöd till lärare och övrig personal.

Ewa Lauritzen.

– ­Handledning gör att lärarna får hjälp att hitta nya förhållningssätt. De får kraft att möta alla elever och också underlag för en bra dialog med föräldrarna. Mycket av kvaliteten på en skolas elevhälsa är avhängigt av skolans organisation och förhållningssätt, en del skolor är oerhört duktiga, säger Ewa Lauritzen.

Foto: björn tesch

Kurator och ­psykolog för alla

illustration: woo / mia nilsson

krönika

signerat: ANNIKA HEDÅS FALK

Nej, jag ger inte ledigt för semester

D

in glädjedödare! Tror du att skolan har patent på kunskap? Min son sitter ju ändå bara av lektionerna och väntar på att de andra ska fatta, tror du verkligen att han skulle ta skada av en lärorik resa på några veckor? Och vad är det för gammaldags skola där det inte går att sköta undervisningen via arbetsuppgifter och mejl?

Elevhälsans utformning i Stockholms stads skolor styrs av ett särskilt kvalitetsprogram som alla skolor ska följa: ”Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet inklusive specialpedagogisk verksamhet i Stockholms skolor samt lednings- och kvalitetssystem för skolhälsovården och skolpsykologverksamheten”.

— Att ingen större efterfrågan på elevhälsotjänster märkts av inom enheten för skolstöd kan ha att göra med att kravet på tillgång till kurator och psykolog i Stockholms stads skolor var inskrivet i kvalitetsprogrammet redan innan lagändringen, säger Kicki Tepphag-Olson, handläggare på utbildningsförvaltningen.

Elevhälsorapporten, den årliga sammanställningen av elevers hälsa och sociala utveckling, mäter inte tillgången till elevhälsa. Vad som definieras som insatser för elevhälsa kan också variera från en skola till en annan. Men Skol­ inspektionen hittade inga brister i de fyra Stockholmsskolor som ingick i undersökningen. n Annebritt Ullén

Ja, du tror rätt, det handlar om elevers ledigheter. Eller ska vi kanske kalla det föräldrars semesterplanering? Ämnet engagerar många och jag får både ris och ros för min något kompromisslösa hållning. På Sofia skola ger vi nämligen inte ledigt för semester fastän jag som rektor kan om jag vill, enligt gällande lagstiftning. Och det retar upp en del föräldrar.

Men varför tycker jag att det är så himla viktigt att eleverna är i skolan? En del klarar ju bevisligen av att vara borta några veckor och ändå hämta in allt de missat? Vi har skolplikt av den enkla anledningen att alla barns rättigheter ska garanteras. Ska jag ge ledigt åt mellanstadiesonen som når målen i alla ämnen men inte åt tonårsdottern i samma familj som kämpar med sina åtgärdsprogram? Är det verkligen okej att missa skogsutflykten som skapade den där magin i klassen, utflykten som alla refererar till resten av skoltiden? Går det bra att ge ledigt från hela starten av ”Tema vatten” som präglar sex veckor av terminen i fyra olika ämnen?

Nej, jag ger inte ledigt.

Men ibland åker ju familjerna ändå.

Jag kedjar inte fast mig framför flyg-

planet, för föräldrar bestämmer trots allt över sina barn. En del elever fixar det som sagt alldeles utmärkt. Andra kommer tillbaka och har jättesvårt att komma ikapp. Ska vi pedagoger då säga till föräldrarna: ”Skyll er själva, nu såg du att hon halkade efter!”?

Nej, aldrig! Föräldrarnas beslut får aldrig någonsin drabba våra elever. Oavsett av vilken anledning en elev behöver hjälp, ska vi hjälpa eleven. Så trots att skolan och föräldrarna ibland tycker olika, ska vi alltid värna om elevens rätt till optimal utveckling och bjuda till med allt vi kan åstadkomma.

Fler skolor kommer att bli mer restriktiva med ledigheter eftersom nya nationella riktlinjer är på väg. Men enligt skollagen är beslutet delegerat till rektor och därför har vi stora möjligheter att agera. På Sofia skola är lärarna glada över att föräldrarna nu börjat åka på semester på skolloven i stället. Det är ju faktiskt sexton veckors lov från skolan varje år.

PS. Till och med på min skola kan man få ledigt någon enstaka gång, både för roliga och mindre roliga ändamål. För när man får en barnroll i julkalendern, när mormor ska begravas i Österrike eller när man ska spela slutspel i ungdoms-SM – ja, då behövs det ju faktiskt.

Annika Hedås Falk är rektor vid Sofia skola

LÄRA #2/2012

11

samtalet

” Lärarna har ett omöjligt uppdrag” I den digitala skolan har lärarna inte längre monopol på kunskap. Eleverna kan ju själva skaffa kunskap när som helst. Eller?

Vi har träffat Susanne Kjällander, som forskar om digitaliserad undervisning och har noterat att googlande elever ofta hamnar vid sidan av ämnet.

12

LÄRA #2/2012

I

våras disputerade Susanne Kjällander vid Stockholms universitet på en avhandling om hur elever i åldrarna 6–17 år interagerar, skapar mening och lär sig i SO-klassrummet då de använder sig av digitala lärresurser. Hennes studie visar bland annat att den digitala skolan leder till ökad pedagogisk kreativitet och att den nya lärarrollen ställer andra krav på följsamhet. Samt att träfflistan på Google i hög grad påverkar vad eleverna lär sig.

Fem IT-avancerade skolor ingår i studien, där Susanne Kjällander närstuderat lektioner med videokamera och sedan analyserat i detalj hur lärandet går till. Avhandlingen heter ”Designs for Learning in an Extended Digital Environment”.

samtalet

Ur ett didaktiskt perspektiv är det katastrof. De har inte gjort vad de ska men får ändå bra betyg. som verkligen har satt i gång den här digitaliseringsprocessen. Det har också visat sig att det är bättre om viljan att förändra kommer från lärarlaget, alltså inifrån organisationen, än om någon rektor eller beslutfattare bara bestämt sig för att pumpa in en massa pengar. Är lärarna generellt entusiastiska eller skeptis­ ka när det gäller ny teknik?

– I min forskning har jag ju valt ut skolor där lärarna är superintresserade och engagerade, men generellt är det ett problem ute på skolorna att lärarna inte ges tillräckliga förutsättningar. Det blir jobbigt med all ny teknik, särskilt när den inte funkar. Skolorna har satsat mycket pengar på att köpa in grejer och alldeles för lite på IT-support och lärarfortbildning.

Digitaliseringen av skolan har inneburit att eleverna fått större ansvar för sitt eget lärande.

Medför det en urholkning av lärarens roll som professionell kunskapsförmedlare?

– Det innebär absolut en förändrad lärarroll.

Andra typer av kunskaper, som jag egentligen tycker är viktigare, kommer i förgrunden, till exempel etiska frågor, hur man bör agera mot varandra som medmänniskor. Plötsligt kan nioåringar börja diskutera om det är okej eller inte att använda en bild på en handikappad person som sitter i rullstol. ”Tänk om någon tar en bild på min morfar!” Det är en diskussion som kanske inte hade uppstått i ”den gamla skolan”.

– Lärandet tar helt andra vägar i den digitala skolan, säger hon. Lärandet bryter sig ur ämnesfacken och lärarna förlorar kunskapsmonopolet. De kan till exempel inte förutse vad som kommer upp på elevernas skärmar.

Det talas mycket om läraren som coach, hand­ ledare och mentor nuförtiden, men är ändå inte själva kunskapsförmedlingen det viktiga?

Vad har datorn egentligen gjort med den svens­ ka skolan?

– Inte så jättemycket, faktiskt. Man hade stora förhoppningar på att datorn skulle förändra skolan i grunden, men det är först nu med de bärbara datorerna, när Internet har tågat in i klassrummen på allvar, som det har hänt saker. Tidigare använde vi mest datorn som skrivmaskin och en del cd-rom. Samtidigt är det fortfarande jättestor skillnad på en skola där du inte har någon eldsjäl jämfört med en skola där det finns ett gäng eldsjälar

TEXT: tomas bannerhed FOTO: ulrica zwenger

– Jag ser snarare en fara i hur lärarna är utbildade. De flesta har sitt ämnesområde och brinner för kunskaperna i sig och kanske inte för att förmedla dem. Det kan jag se som ett problem, eftersom det trots allt blir viktigare och viktigare att skapa olika slags mötesplatser där eleverna kan tillgodogöra sig kunskap.

Sverige ligger väldigt långt fram inom IT. Men ju mer skolan ”IT-fieras”, desto sämre går det för Sverige i internationella kunskapsmätningar.

Hur ser du på det sambandet?

– Jag tycker inte att vi behöver vara så oroliga för att vi inte får så höga resultat i Pisa­

>>

LÄRA #2/2012

13

samtalet

>> mätningarna. För vad är det för kunskaper de

mäter? Är det den konforma kunskapen där alla ska lära sig exakt samma sak på samma sätt samtidigt, eller är det kunskaper som bidrar till elevernas förståelse? Pisa mäter inte förståelse som jag ser det. De mäter den typ av kunskap som premieras i till exempel den finska skolan, som är väldigt strikt. Jag tror mer på den svenska skolan: att man möts, samtalar och enas gemensamt om vad som är viktigt.

Du har sagt att kunskap i en digital lärmiljö är något som förhandlas fram mellan elever och lärare. Hur visade det sig i din forskning?

Läraren blev helt ställd vid presentationen, men medan hon höll på att ifrågasätta elevernas tilltag förstod hon att de också hade lärt sig massor.

14

LÄRA #2/2012

– På de skolor där jag har filmat, har jag tagit ett arbetsområde inom SO som jag har följt från början till slut, alltifrån två lektioner till en hel termin eller till och med ett helt läsår.

I början av arbetsområdet har lärarna en idé om vad som ska göras, de har skrivit upp kurskriterier, kursmål, betygskriterier och så introducerar de det. Lärarna har full kontroll på var det ska landa någonstans och vad eleverna ska lära sig.

– Sedan börjar eleverna jobba och söker information på nätet och gör Powerpointpresentationer och digitala filmer eller vad det nu kan vara. Och så ser man hur lärarna helt släpper kontrollen. Det blir eleverna som själva försöker förstå vad arbetsområdet egentligen handlar om och vad de ska lära sig. Lärarna påminner inte heller så mycket om kurskriterierna, och eleverna börjar i stället att engagera sig i det som de tycker verkar intressant. När arbetet presenteras i klassrummet har det kanske blivit något helt annat än vad lärarna tänkte sig.

– Jag har ett exempel som jag kallar ”Vetenskapsmannen”. Eleverna jobbade med Polen, de skulle fly från Sverige och hitta en säkrare plats där. I uppgiften ingick att de skulle möta en polsk vetenskapsman, men de hittade ingen sådan utan fick i stället syn på politikern och fackföreningsledaren Lech Walesa och tyckte att han verkade jättespännande. Han hade varit politisk aktivist, suttit fängslad och sedan blivit president, så de tog med honom i presentationen i stället.

– Flera gånger kom lärare fram och frågade vilken vetenskapsman de hade valt, vilket ledde till förhandlingar om kunskapsmål och kurskriterier mellan elever och lärare i interaktion. Och det slutade med att läraren ändrade kurskriterierna för att möta det som eleverna hade intresserat sig för. Det är visserligen häftigt att eleverna får jobba med något som de tycker är viktigt och intressant, men samtidigt, ur ett didaktiskt perspektiv, är det

katastrof. De har inte gjort vad de ska men får ändå bra betyg.

Men hur ska man som lärare hantera den här förhandlingen?

– I en traditionell SO-lärobok presenteras alla länder likadant. Även om det inte finns någon framstående vetenskapsman från Polen så står det ändå om en vetenskapsman från Polen – som det står om alla andra länder. Om man läser om Polen borde man läsa om det som är viktigt i Polen och inte om det som anses vara lika viktigt i alla länder. Jag tycker att det är bra att lärare och elever möts, men samtidigt kan man ju inte släppa eleverna hur som helst.

– Många lärare tänker: ”Nu håller eleverna på med datorerna, de är så duktiga, de kan ju det där bättre än jag”. Men så är det absolut inte alltid. De behöver mycket stöd och framför allt under arbetsprocessens gång. Det är då det viktiga sker och inte i inledningen av arbetet.

Borde man inte ha löpande avstämningar där läraren kan säga att ”det här var visserligen in­ tressant men uppgiften måste lösas”?

– Jo, absolut. Som det ser ut nu så är lärarna superaktiva med kontroll i början och i slutet men däremellan blir det lite gungfly av det och lärarna vet inte riktigt vad eleverna gör.

Ett annat exempel från samma arbetsområde var när några elever skrev att de provade på droger i Ryssland. De beskrev att de blev röda i ögonen och påverkade på olika sätt och hade tagit bilder på varandra där de ser helt ­drogade ut. Det kan ju egentligen komma upp vad som helst när man jobbar med Internet, och det kan bli lite jobbigt för lärarna om de inte har varit med hela vägen.

– I det här fallet blev läraren helt ställd vid presentationen, men medan hon höll på att ifrågasätta elevernas tilltag förstod hon att de också hade lärt sig massor genom den här utvikningen. Dessutom ingår det ju i andra SO-områden att man ska lära sig om droger.

Skolan är så uppdelad: ”Nu ska vi lära oss om politik och inte om droger.” Men så kommer det in i vartannat i den digitala lärmiljön på ett sätt som blir lite besvärligt för läraren. Man måste vara medveten om vilka processer som pågår. Vad intresserar eleverna sig för? Vad lär de sig? Vad pratar de om? I en lärobok vet man var eleverna befinner sig på ett helt annat sätt.

– Den digitala lärmiljön lämpar sig inte riktigt för individuella utvecklingsplaner och lokala pedagogiska planeringar och sådana saker. Risken är att man har den vanliga SOundervisningen – den som man bedömer och som syns i betygen – medan det som eleverna

samtalet

– Ja, det uppfattas som förlegat. Att det skulle höra till den gamla hierarkiska skolan där läraren står upp och ”talar ner” till eleverna. Men det behöver ju inte alls vara så.

Många lärare är fantastiska på att berätta.

Hur skaffar dagens elever generellt kunskap i den digitala miljön?

– De googlar, det är det de gör, och de googlar på bilder, inte på text. De är väldigt intresserade av att läsa bildspråk. Det ser man också när de går in på en webbplats. Det som de klickar vidare på är nästan alltid bilder, och det är inte bara min forskning som visar det utan även internationella studier. gör med datorerna hamnar lite vid sidan om, mest som en rolig grej. Då blir ju datorn plötsligt inget pedagogiskt verktyg på det sättet som den ska vara.

Och då undrar man: hur borde SO-lärarna an­ vända modern teknik?

– De borde styra upp det lite mer. Ofta får eleverna i uppgift att göra en presentation, och då väljer vissa en film och vissa en Powerpoint. Ofta väljer de samma sak varje gång för att de vet hur en Powerpoint funkar och hur man gör en Quicktimefilm. Jag skulle önska att läraren ”tvingade” eleverna att välja olika presentationstekniker beroende på vad de vill förmedla. Om man till exempel gör intervjuer i stället så slipper man också mycket av de teknikproblem som ofta uppstår. Kanske skulle lärarna då också få mer tid för att faktiskt följa upp elevernas lärande och inte behöva ödsla så mycket energi på det tekniska. Det finns ju tyvärr inget IT-stöd att tala om på skolorna, utan det blir lärarna som får springa runt och hämta elkablar och hjälpa till med minneskort och kolla varför en viss webbplats inte funkar.

– Powerpoint är ju inte ens gjort för skolbruk, men det är gratis. Det ligger i Office­ paketet och det är därför det används. Så ser det ut på alla skolor jag har undersökt, de använder program som absolut inte är avsedda för skolan.

De googlar, det är det de gör, och de googlar på bilder, inte på text. De är väldigt intresserade av att läsa bildspråk.

Många läsforskare menar att dagens unga inte kan ta till sig längre texter utan har vant sig vid korta instruktioner och läsanvisningar kopp­ lade till bilder. Vad leder den typen av kunskaps­ sökande till?

– Den leder till Wikipedia, där hamnar de alltid. Lärarna i min studie sa att eleverna inte fick använda Wikipedia, men eleverna använde det i smyg – och det roliga var att även lärarna gjorde det.

Hur påverkar det kunskapandet att man goog­ lar på bilder i stället för att läsa böcker?

– En effekt är ju att man också väljer att uttrycka sig i bilder. När man presenterar

>>

En del forskare säger att problembaserat läran­ de och elevaktiva arbetssätt har överanvänts inom den svenska skolan, att vi måste tillbaka till katedern. Vad skulle du säga till dem?

– Jag håller verkligen med om att det har blivit för lite av lärarledd undervisning. Läraren står ju där och kan ofta hur mycket som helst om sitt ämne och är hur kompetent som helst. Och ändå har det blivit lite fult med ­katederundervisning. Är det så?

LÄRA #2/2012

15

samtalet

på gång. Det har kanske alltid varit så, tidigare skickade man lappar om vad man skulle göra i helgen samtidigt som man satt med skolarbetet, men nu finns det så många fler möjligheter, inte minst tack vare de nya mobilerna – fast det ser inte läraren. Facebook åker ner så fort läraren närmar sig, de är experter på det.

– Interaktionen blir helt enkelt mer splittrad. Eleverna håller inte i gång ett samtal så som vi tänker oss, utan de börjar hela tiden prata om andra saker som dyker upp och hoppar fram och tillbaka. Samtidigt visar min studie att eleverna på ett väldigt kompetent sätt klarar att manövrera mellan olika lärvägar. De kan prata om vad de ska göra i helgen samtidigt som de jobbar vidare med skoluppgiften och diskuterar huruvida en bild är äkta eller inte.

– Framför allt samarbetar elever på ett helt annat sätt i dag. De ser den digitala uppgiften som gemensam, vilket gör att de hjälper varandra automatiskt. I stället för att hålla för och inte vilja visa vad de har kommit fram till så är de stolta över vad de har gjort och vill samarbeta. Det blir också en rörlighet i klassrummet på ett annat sätt. >>

­ ågonting inför klassen har man lagt ner n mycket energi på bilderna, på att göra rätt layout och ha rätt bakgrundsbild till exempel.

Eleverna engagerar sig helt enkelt i bildspråket för att det är så man kommunicerar i dag.

Sker det på bekostnad av innehållet?

– På bekostnad av texten, skulle jag säga.

För de engagerar sig inte speciellt mycket i texten i Powerpointen, de skriver den på en höft, medan de lägger ner mycket energi på att hitta rätt bild och pratar om vad de ska förmedla med bilden. De skriver ju visserligen hela tiden även i den digitala lärmiljön, de har flera olika chattforum uppe samtidigt, sms:ar och sitter ute på Facebook, men det är ju ofta en ganska fattig text. Är bildkunskap sämre än textkunskap?

– Ja, om man ska uppnå det som står i kurskriterierna. De är ju skrivna utifrån ett textbaserat lärande. Elevernas bildspråkliga engagemang fångas inte upp alls i dagens skola, det ryms inte i kriterierna.

Hur har den digitala lärmiljön påverkat elever­ nas interaktion?

– Väldigt mycket. En grundläggande förändring är att eleverna inte längre har ögonkontakt med varandra. De tittar på sina skärmar eller kameradisplayer och interagerar via dem, pekar och pratar med varandra och säger ”du” utan att titta på varandra. En annan sak är att de hela tiden har flera olika samtal 16

LÄRA #2/2012

Bara detta att man har trettio elever och trettio datorer att hålla reda på.

Det är ett omöjligt uppdrag, det säger ju sig självt.

Har eleverna i din studie fått använda mobilerna på lektionstid?

– Oftast inte. På gymnasiet får de det, och på högstadiet gör de det men de får oftast inte.

Men man ska inte glömma bort att det sker ganska mycket lärande även via telefonerna.

Många lärare är rädda för ny teknik och då betonas källkritik och man har regler för hur man ska använda datorer och telefoner. Min uppfattning är att det blir bäst när eleverna får använda tekniken som de vill – över en viss ålder, vill säga.

Du har ju visat att eleverna blir mer engagerade och mer kreativa i en digital miljö, men lär de sig mer?

– De lär sig ju inte mer av sådant som man kan rabbla upp, och vissa saker bör man kunna på det sättet. Även om det är hur lätt som helst att ta reda på vad Storbritanniens huvudstad heter så bör man kunna det. Men som lärare kan man utnyttja det faktum att eleverna lär sig bättre om de är engagerade och intresserade genom att ta till vara deras engagemang och sedan hjälpa till att styra dem i rätt riktning.

Du har sagt att din avhandling presenterar ”ett nytt perspektiv på lärandet”. Det låter ju ganska omvälvande. Kan du berätta lite mer om det?

– Det är kanske inte så revolutionerande, men det man kan säga med designs for learning är att man inte bara lär sig via text och

samtalet

språk, utan att det finns så många andra ”tecken”, till exempel bilder, färger och ljud, och jag har försökt se hur de värderas i skolan.

Och där har du hissat varningsflagg och menar att bedömningen är ett av de största problemen med det digitala lärandet. Att det blir mer sum­ mativt än formativt?

– Jag är helt övertygad om att lärarna kan bedöma formativt, det är en stor del av själva lärarkompetensen – men tiden finns inte. Det händer så otroligt mycket i den digitala lärmiljön, bara detta att man har trettio elever och trettio datorer att hålla reda på. Det är ett omöjligt uppdrag, det säger ju sig självt.

I praktiken handlar det mest om att hinna släcka bränder överallt.

Vad skulle den formativa bedömningen bidra med?

– Att följa med i elevernas kunskapsutveckling. Att kunna styra deras intressen så att de inte hamnar fel. Det finns mål för vad man ska lära sig i SO, och då skulle läraren behöva sitta med varje grupp en stund för att se vad de gör, men det hinns inte med.

– Och sedan blir det jättemycket problem för att lärarna inte kan tekniken. De tänker sig att de ska hinna lära sig Quicktime samtligt som eleverna lär sig och det går ju inte. ITfortbildning borde vara prioritet nummer ett.

Det är en förutsättning för att lärarna ska kunna arbeta mer med bedömning.

Det talas mycket om one-to-one, att varje elev ska ha en egen dator. Finns det någon studie som visar att det är bra?

– Egentligen inte. Forskningen visar att resultaten går ner när man introducerar oneto-one, för att det blir ett helt nytt arbetssätt.

Och det kan vara problematiskt, inte minst på politisk nivå för att man har satsat så mycket pengar. Men efter hand går resultaten upp igen och kan hamna lite högre. Jag tycker nog ändå att one-to-one är framtiden – åtminstone från högstadiet och uppåt – och det är också förhållandevis billigt jämfört med att köpa in klassuppsättningar av tryckta läromedel om och om igen.

Vilka fördelar ser lärarna i din studie med att an­ vända Internet i undervisningen?

– Att informationen är uppdaterad, man behöver inte använda en gammal kartbok och dra nya linjer. Många tycker också att lärandet stimuleras när man inte bara använder text.

En annan positiv sak är att det blir så billigt.

24-timmarssamhället påverkar inte bara elev­ erna utan också lärarrollen. Måste framtidens lärare vara beredda att blogga om dagens läxor och ha kontakt med eleverna varje kväll?

– Jag tror att det kommer att ingå i lärarrollen. Men jag tycker inte det, absolut inte.

Tempot är så otroligt högt hela dagen, lärarna måste ha rätt att stänga av. Men jag tror att digitaliseringen av samhället gör att kontakten med eleverna följer med hem.

Vad leder det till?

– Utbrända lärare, och elever som vänjer sig vid att det alltid finns någon tillgänglig, vilket i sin tur leder till att de blir mindre självständiga. Lärarna borde tvinga sig själva att ta bättre hand om sig så att de orkar.

Skulle du rekommendera lärare att adda sina elever på Facebook?

– Inte bland sina normala vänner. Men att skapa en lärarprofil skulle jag absolut rekommendera, eftersom Facebook är ett bra verktyg. Man kan ju skapa olika Facebookgrupper, så att man inte blandar ihop det privata och det professionella.

Bör det vara tillåtet med onlinespel på lektions­ tid?

– Ja, om man som lärare har ett syfte med det och om spelet är pedagogiskt. För yngre elever finns det många bra spel på Bolibompasajten. Jag vill dock varna för sajter som www. spela.se, framför allt för att genusperspektivet där är så uselt.

Om du blev utbildningsminister efter nästa val, vad skulle du vilja ta itu med?

– Lärarnas arbetssituation. Jag tycker att de har ett omöjligt uppdrag i dag. Det kommer bara en massa nya saker hela tiden utan att de får hjälp med vad de ska välja bort. Allt ska vara som förut – men med tusen fler saker, som till exempel lektionsplaneringar som ska läggas upp på nätet och kunna granskas av alla. Det går åt så mycket tid till att följa upp och dokumentera allting. Lärarna måste kunna inrikta sig på själva undervisningen och inte bara på för- och efterarbete.

Pisa mäter inte förståelse som jag ser det. Jag tror mer på den svenska skolan: att man möts, samtalar och enas gemensamt om vad som är viktigt.

Vad utmärker en riktigt bra lärare år 2012?

– Det grundläggande är att man tycker att det är roligt att stå inför en klass och att man är engagerad och närvarande i klassrummet.

I stället för att sitta vid sin dator och leta information bör man som lärare försöka möta eleverna. Det betyder mycket.

Vilken är den största utmaningen för 10-talets svenska skola?

– Att minska klasstorlekarna. Det är omöjligt att hinna se varje elevs individuella behov, att skriva åtgärdsprogram för alla och dokumentera exakt vad de gör i alla ämnen, samtidigt som man ska förflytta en grupp med trettio elever framåt. Med mindre klasser skulle varje elev kunna känna sig sedd i skolan. n LÄRA #2/2012

17

Foto: Ulrica Zwenger

JÄMSTÄLLDHET

Lika barn lära bäst Ett nytt projekt ska stödja skolorna i att integrera jämställdhetsarbetet i den övriga verksamheten. I fortsättningen ska jämställdhetsperspektivet finnas där hela tiden, i allt skolan gör, på alla nivåer.

– I dag har inte pojkar och flickor samma förutsättningar att lära sig saker och trivas i skolan. Vi bemöter dem på olika sätt och har olika förväntningar på dem, säger Emma Johnson, projektledare för utbildningsförvaltningens projekt ”Hållbar jämställdhet” som startade i september 2011.

Projektet är en fortsättning på det tidigare projektet ”Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass” som bland annat visade att flickor hade bättre slutbetyg i 14 av 17 gymnasieskolor. Men flickor mår också sämre än pojkar, vilket framgår både av nationell statistik och i Stockholmsenkäten.

– Pojkar och flickor behandlas olika i hela samhället men skolan är en stor del av elevernas liv och vi har en möjlighet att förmedla en mindre traditionell syn. Är vi medvetna om genusstrukturer så kan vi ifrågasätta och försöka göra annorlunda, säger Emma Johnson.

Genom projektet ska pojkar och flickor ges samma möjligheter att utvecklas utifrån läroplanens mål. Lärare och rektorer ska stöttas i att planera, genomföra och följa upp att insatser når både pojkar och flickor. På lång sikt ska skillnaderna mellan pojkars och flickors kunskaps­ resultat och hälsa minska. Pojkars betyg ska höjas och flickor ska må bättre.

18

LÄRA #2/2012

­Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra både skolorna och arbetet på utbildningsförvaltningen centralt.

— Alla ska fråga sig hur det ser ut för poj-

kar och flickor och hur det beslut man fattar påverkar.

Seminarier ska anordnas och personal ska utbildas i diskriminerande behandling och hedersrelaterade problem. Pedagog Stockholm och bloggen Jämställd undervisning ska vara en mötesplats för diskussioner om jämställdhet. Där kommer de arbeten som pågår att lyftas fram. Ett webbaserat stödmaterial ska också utvecklas.

Alla skolor ska involveras i arbetet, men först ut i vår är fyra pilotskolor som ska bli goda exempel på hur man planerar och genomför jämställdhetsarbete.

De handleds av två genuspedagoger som är anställda i projektet.

– Vi ska hjälpa till att kartlägga skolans arbete ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi kommer att använda både den statistik som finns och de faktiska erfarenheter som man har, berättar genuspedagogen Mikael Persson och betonar att jämställdhetsfrågan ska bli en del i den reguljära verksamheten.

– Tidigare har det handlat om att ta in externa föreläsare eller tillföra en extra syssla på schemat. Men nu gäller det att hitta sätt i det dagliga arbetet, så att det blir hållbart. Jämställdhetsarbete kräver kontinuitet.

Med hjälp av genuspedagogerna ska skolorna anlägga ett jämställdhetsperspektiv på sina åtaganden om resultat och hälsa, på den befintliga verksam-

JÄMSTÄLLDHET

Utbildningsförvaltningens projekt ”Hållbar jämställd­ het” ska ge killar och tjejer samma förutsättningar att utvecklas, lära och trivas i skolan. Här Beppe Klintemård och Stephanie Rodmar på Farsta gym­ nasium.

Foto: Ulrica Zwenger

HALLÅ DÄR ...

heten. Man behöver alltså inte göra nya åtaganden.

– Det arbete som redan görs ska förankras och bli mer känsligt för jämställdhetsfrågor. Man ska prata om hur pojkar och flickor mår, hur de presterar i skolan, vilket stöd de kan behöva. Det ska finnas inbyggt.

Ett jämställdhetsperspektiv kan leda till att man behöver rikta insatser olika.

– Om flickor med viss bakgrund har mer möjligheter att ta till sig mindfulness (ungefär ’medveten närvaro’) än andra så kanske man inte ska erbjuda mindfulness till en hel klass utan erbjuda andra elever andra insatser.

Mikael Persson märker ett stort intresse för de här frågorna i de skolor han besöker.

– Det finns ett intresse naturligt. ­K ravet på jämställdhet står ännu mer ­uttryckt i Lgr 11, och är mer synligt i kursplanerna än det varit tidigare. ”Hållbar jämställdhet” avslutas i oktober 2013. Då ska det finnas en hållbar struktur för jämställdhetsarbetet i skolorna och på utbildningsförvaltningen.

Projektet finansieras med 1,5 miljoner kronor från Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Utbildningsförvaltningen står för kostnader för personal, administration och utvärdering. n Pernilla Rönnlid

Följ bloggen om jämställd undervisning: pedagogstockholmblogg.se/jamstalldundervisning.

... Gunilla Blomqvist, rektor på Farsta gymnasium.

Farsta gymnasium är en av pilotskolorna i projektet ”Hållbar jämställdhet” och har valt att arbeta med jämställdhet på hälso­ området. Varför ville ni bli pilotskola?

– Dels ligger jämställdhetsperspektivet i linje med skolans arbete över huvud taget, dels såg vi det som en möjlighet att lära mer. Vi ville vara med från början, eftersom det är på gång att föra in åtaganden om jämställdhet i arbetsplanen.

Det var självklart för oss att vara med.

Varför har ni valt att anlägga ett jämställd­ hetsperspektiv på ert hälsoarbete?

– Även om vi jobbat i flera år med hälso­frågor blir det här en nytändning och projektet gör att vi sätter fokus på hälsa ur ett nytt perspektiv. Har man arbetat med en fråga i flera år vill man ta nästa steg.

Hur kommer ni att jobba under våren?

– Vi har redan ett antal aktiviteter på skolan som vi ska koppla till ett åtagande med jämställdhetsperspektiv. Utöver våra hälsopedagoger jobbar till exempel kurator och fritidsledare med Disa (”Din inre styrka aktiveras”) för att förebygga ohälsa och negativa tankemönster hos tjejer. Vi gör gärna nya saker om vi under våren ser ett behov, men vi tycker att vi redan gör mycket inom området och kan lägga fokus på det. n Pernilla Rönnlid

LÄRA #2/2012

19

INTERNATIONELLT

20

LÄRA #2/2012

INTERNATIONELLT

Skolan en befriande kraft Klasser utan läro­ böcker i Darfur eller smutsiga skol­ toaletter i Sverige — nej, diplomaten Jan Eliasson är inte nöjd med världens skolor.

— Alla barn ska få samma chans som jag en gång fick att uppleva skönheten i lärandet, säger han.

TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

H

an är en resenär, FN-medlaren och förre socialdemokratiske utrikesministern Jan Eliasson.

Det är en lång resa från enrumslägenheten i Göteborg, där han växte upp, till FN:s generalförsamling i New York, där han varit ordförande, eller till Irak, Iran eller Darfur, där han har medlat för fred. Ja, det är långt även hit, till foajén på Grand Hôtel i Stockholm, där vi träffar honom.

– Men numera vill jag inte resa så jäkla mycket, säger den 71-årige Jan Eliasson och sjunker ner i en av hotelloungens mjuka soffor. Ändå arbetar han med FN:s åtta så kallade millenniemål. Han har huvudansvar för mål nummer 7, som handlar om hållbar utveckling, vatten och sanitet, och är även engagerad i nummer 2 som handlar om skolan. Eller mer exakt: att alla världens barn år 2015 får börja skolan.

– Jag tror att detta mål kommer att bli uppnått. Asien och Latinamerika ligger mycket bra till och i Afrika har det skett stora förbättringar, säger han.

Andelen av världens barn som börjar skolan ligger nu på runt 90 procent. Jan Eliasson berättar att framstegen är störst bland flickor.

Innan målen sjösattes vid millennieskiftet började till exempel färre än hälften av de afrikanska flickorna skolan, nu är det 75–80 procent.

Men att barn börjar skolan innebär inte alltid

att de slutför den. I Afrika söder om Sahara avbryter fortfarande 30 procent av eleverna sin grundskoleutbildning. Det kommer att finnas fickor av analfabetism kvar även efter 2015, medger Jan Eliasson.

Några av hindren är bristen på lärare, läroböcker och rent vatten. Jan Eliasson berättar om Darfur och den byskola som han besökte efter ett fredsmäklarpass under ett akacieträd.

– Där gick 300 elever och de skulle dela på tolv böcker. Snacka om hundöron! Och det fanns inget rent vatten i byn, milisen hade slängt en död hund i brunnen. Jag såg på barnen att de mådde dåligt, det var dysenteri och diarré. >> LÄRA #2/2012

21

INTERNATIONELLT

och pappa, industriarbetaren John med sju år, förväntade sig att han och hans bror skulle ta chansen till ett annat liv.

– De var alltid stöttande, aldrig krävande.

Och jag hade lysande lärare som fick mycket stor betydelse för mig.

”I Sverige har vi slarvat med att föra över kunskaps­ arvet mellan generationerna”, säger diplomaten Jan Eliasson som försöker kompensera detta genom att besöka skolor och berätta om sitt jobb.

>>

22

Dessutom är det inte bara en fråga om att målet förverkligas utan också hur.

– Innehållet i undervisningen är viktigt.

Ko­ranskolorna i Pakistan är visserligen skolor men de rustar inte eleverna för ett modernt liv.

Inom ett ämne som historia tar, menar Jan Eliasson, alla länder chansen att lyfta fram sina egna intressen. Han ger exemplet Israel och Palestina, där läroböcker på båda sidor demoniserar den andra. Ändå menar han att även mindre demokratiska regimer vill höja sina medborgares kunskapsnivå.

– Till och med den värsta diktatorn jag har träffat, Saddam Hussein, byggde skolor och sjukhus för att få legitimitet.

Jan Eliasson sätter stort hopp till lärande via bärbara datorer och mobiler, särskilt i fattiga länder där en del barn bor med skolan utom räckhåll.

– Internet är en skola utanför skolan, säger han.

Alla millenniemål hänger ihop, och målen kopplade till skola och vatten får särskilt stor effekt på mål som har att göra med livsmedelsförsörjning, hälsa och jämställdhet.

– Skolan är en enormt befriande kraft.

Det säger Jan Eliasson inte bara utifrån sitt FN-uppdrag utan också utifrån en djupt grundad personlig erfarenhet. Hans mamma, hemsömmerskan Karin med fyra års skolgång, LÄRA #2/2012

Han var en begåvad vildbase. I småskolan stoppade han en sill som han plockat med från kvarterets fiskaffär innanför klänningen på den söta flickan framför, men han hade läshuvud och fick fortsätta på Hvitfeldtska, medeloch överklassens läroverk. Klassresan hade börjat; för att slippa hamna i slagsmål gömde han den grå skolmössan i väskan när han gick hem genom arbetarstadsdelen Landala.

Jan Eliasson gick latinlinjen och läste fem språk. Många av klasskamraterna blev präster, men själv hade han ett samhällspolitiskt intresse, väckt av pappans fackliga engagemang. Han fick ett stipendium för att studera i USA och hamnade hos en demokratisk familj där han fick träffa den blivande presidenten John F Kennedy. Så kom han hem och tog studenten.

– Med väldigt fina betyg, säger den grånade toppdiplomaten och blicken glimmar till av

Han litar till sin egen röst och dess berättelse, ingen Powerpoint här inte.

INTERNATIONELLT

stolthet, som om det var helt nyss han hade öppnat kuvertet.

Efter Handelshögskolan sökte sig Jan Eliasson till Utrikesdepartementet och resten är, som man säger, historia.

Vid sidan av sakkunskaper och energi har Jan Eliasson en egenskap som kanske är mer sällsynt i de diplomatiska salongerna: förmågan att tala klarspråk. Detta gäller inte minst mål nummer 7:s fokus på vatten och sanitet. I dokument där det talats om att ”alla människor ska få ett värdigt liv” har han ändrat till ”alla människor ska få toaletter”.

Fungerande toaletter är en förutsättning för att flickor ska gå i skolan när de kommer i puberteten. Och det är ett problem, inte bara i fattiga länder. Jan Eliasson har sett svenska skoltoaletter som han kallar förfärliga.

Varje år besöker Jan Eliasson ett antal skolor där han berättar om sitt jobb.

– Jag gör det för att förmedla min livserfarenhet. Och så vill jag testa om jag fortfarande kan kommunicera med ungdomar som kommer in med kepsen på svaj.

Och det verkar han kunna. Han litar till sin egen röst och dess berättelse, ingen Power-

point här inte, och börjar med att beskriva en helikopterfärd över Darfur – byarna, flyktinglägren, ökenspridningen.

– När jag har rundat av kommer en flodvåg av frågor. Det är härligt att känna den kraften.

Men han låter beklämd när han talar om de orättvisor han ser i svenska skolor.

– Förutsättningarna är så olika i olika kommuner och områden. På en del skolor har eleverna för lite kunskap om samhället, om historia och geografi. Och arbetsmiljön för lärare och elever kan vara bedrövlig.

Men Stockholms stads ambition att utbilda eleverna till världsmedborgare gillar han.

– Bra! Utmärkt!

Han föreslår FN-rollspel. Denna pedagogiska metod innebär att elever på högstadiet och gymnasiet spelar rollen av ambassadörer för olika länder och söker gemensamma lösningar på internationella problem.

Jan Eliasson har lett FN-rollspel på en skola i Lerum och han kommer att göra det igen i vår.

– Ibland kommer eleverna i fotsida klädnader och andra utstyrslar som de tror att man har i de länder de representerar. De lär sig en massa om kultur, om språkets betydelse, om historia och politik. Det är hur roligt som helst.

Själv har han inte varit utomlands på två månader, men om några dagar bär det av till Köpenhamn för ett möte med Albright’s exes, den amerikanska före detta utrikesministern Madeleine Albrights exklusiva nätverk av tidigare kolleger, berättar han och fingrar på ett plåster på vänster tumme.

Han skar sig när han skulle öppna en förpackning med patroner till sina reservoarpennor. Ur innerfickan på kavajen plockar han fram tre stycken, blanka och svarta som diplomatbilar och en av dem silverbestyckad. De ska användas nu, pennorna; han har börjat skriva på en bok och han gör det för hand.

– Men det går inte så fort som det borde. Det finns så mycket annat som är viktigt, säger han när mobilen ringer och han drar sig tillbaka för att svara i en djup fåtölj i ett ombonat hörn av loungen. n

Jan Eliasson ■■Sveriges FN-ambassadör 1988—92, generalsekreterarens personliga representant i Iran—Irak-konflikten, kabinettssekreterare vid UD 1994—2000, ambassadör i Washington 2000—05, ordförande för FN:s generalförsamling 2005—06, utrikesminister 2006 samt FN:s speciella sändebud i Darfur 2006—08.

■■I dag är Jan Eliasson styrelseordförande i Water Aid Sweden och verksam inom arbetet för FN:s åtta millenniemål: halverad fattigdom och hunger, grundskola åt alla barn, ökad jämställdhet, minskad barnadödlighet, förbättrad mödrahälsa, stopp för spridning av hiv/ aids, säkrad hållbar utveckling samt ökat samarbete kring bistånd och handel.

Pennan är mäktigare än svärdet.

Jan Eliassons reservoarpennor kommer väl till pass i arbetet med den nya boken.

LÄRA #2/2012

23

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

Närvaro i nuet minskar stressen

24

Med hjälp av Act — Acceptance and Commitment Therapy — och mind­ fulness kan skolpersonalen lära sig hantera stress och mötet med eleverna kan bli mer kvalitativt. I vår erbjuds både skolor och enskilda medarbetare utbildning.

inte. Om någonting är viktigt i mitt liv så kan jag välja att gå mot målet trots att det medför jobbiga tankar och känslor.

Att förstå sina egna stressreaktioner och vara uppmärksam på vad som händer i kroppen är en del i metoden. Effektiva verktyg mot stress lärs ut.

– Metoden kräver ganska små insatser men har visat sig vara väldigt effektiv.

Det handlar inte så mycket om att lägga till saker utan om att göra saker som man redan gör, fast på ett annat sätt, säger hälsopedagog Camilla Italiener, som tillsammans med kollegan Hanna Edgren är utbildad inom Act och har jobbat med metoden både på sin egen arbetsplats, Farsta gymnasium, och på andra skolor i staden.

I sina utbildningar kombinerar ­Camilla Italiener och Hanna Edgren Act med mindfulness, som handlar om att vara medvetet närvarande och att undvika värderande och dömande tankar.

– Vi är ofta hårda mot oss själva men med mindfulness kan man träna inställning till sig själv – jag är okej som jag är nu, säger Camilla Italiener.

Act är forskningsbaserat och teori blandas med praktiska moment. Genom metoden lär man sig hur man kan förhålla sig till det som sker runt omkring och inom oss. När man observerar tankar och känslor kan man också välja hur man ska förhålla sig till dem.

– Det handlar om att befinna sig i nuet, säger Hanna Edgren. Vad kan jag förändra och vad kan jag inte förändra och hur ska jag förhålla mig till det? Jobbiga tankar får vara med, de hindrar

— Eftersom vi lever i en värld med många

LÄRA #2/2012

intryck och relativt mycket stress, handlar det för de flesta om att hitta ett förhållningssätt till stressen, den är ju nästan ofrånkomlig, säger Hanna Edgren.

Ellen Hahne undervisar i matematik på Sankt Botvids gymnasium i Hallunda. I höstas gick hon en kurs i Act på sin arbetsplats. Som ny i yrket behöver hon verktyg för att hantera stress.

– Det är många bollar i luften och man blir väldigt lätt stressad om man inte har någon strategi för att lugna ner sig ibland.

I dag använder hon sig av andningsövningar i stressade situationer och hon jobbar med att acceptera sådant som hon inte kan förändra.

– Jag måste inte alltid lösa stressen utan kan i stället acceptera att den är en del av vardagen. Det sänker stressnivån.

Hon har också börjat göra övningar med eleverna, till exempel avslappning med lugn musik och tända ljus i en klass.

– Det var en av våra bättre lektioner.

Jag själv hade mycket bättre flyt i undervisningen och kände bara positiva känslor. ”Åh, Ellen, jag gillar din energi i dag”, sa en av eleverna efteråt. Det enda som var annorlunda var att vi började lektionen med avslappningsövningen. Och vi hann med lika mycket som vanligt.

Vill du gå en Act-utbildning? 15 platser finns på en kurs med start vecka 12, onsdagar klockan 13—16 i utbildningsförvaltningens lokaler på Hantverkargatan. Tala med din närmaste chef.

Anmälan sker till gitte.klingspor@ stockholm.se. Är din skola i behov av Act-utbildning?

Kontakta hälsopedagog Hanna Edgren på 08-508 32 949 eller hanna.edgren@ stockholm.se.

Utvärderingar av de Act-kurser som hälsopedagogerna hållit i visar att deltagarna har stor nytta av kunskaperna, både i yrkesrollen och i privatlivet. Och att vara medveten i sin närvaro ger kvalitet, både för egen del och för den man möter.

– Jag är bara just här i det här mötet med eleven. Att vara fullt närvarande ger positiva signaler. Det är att både vara rädd om sig själv och den man möter.

När vi är avslappnade och mindre stressade blir vi också mer kreativa och får fler idéer och ser fler möjligheter, säger Hanna Edgren.

I höstas höll utbildningsförvaltningen en kurs i Act för hälsocoacher och under våren startar en ny kurs som är öppen för både hälsocoacher och annan personal inom förvaltningen. I vår ska hälsopedagogerna också utbilda flera skolor i Act och mindfulness.

– Det är bra att vi utbildar fler på samma arbetsplats, det skapar en diskussion om hur man kan använda metoden med elever och man kan påminna varandra i

illustration: hans von corswant

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

det vardagliga. Metoden kräver fortsatt träning och att man påminner sig själv gång på gång, säger Camilla Italiener.

Act-utbildningen ingår i en större satsning inom utbildningsförvaltningen där målet är att främja hälsa och sänka sjukfrånvaron.

– Vi vill se om det här är ett bra sätt att motverka den stress som många känner i och med att arbetsbelastningen är hög, säger Gitte Klingspor, utbildningsförvaltningens hälsostrateg. Vi hoppas att de som har gått kursen ska kunna hantera vardagen på ett bättre sätt och få en bättre balans mellan arbete och fritid.

Inom utbildningsförvaltningen var den totala sjukfrånvaron 4,6 procent under 2011, jämfört med 5 procent för 2010.

Kostnaderna för korttidsfrånvaron ökade inte under 2011 utan låg på samma nivå som föregående år, vilket är ett trendbrott. Även långtidsfrånvaron har minskat, för 2011 med 14 procent.

– Vi behöver göra tidiga insatser för att förebygga ohälsa och främja hälsa så att vi kan vara så friska som möjligt, säger Gitte Klingspor. Vi vill att alla våra medarbetare ska vara på plats så mycket som möjligt. Det blir bättre resultat för eleverna då, det är jag övertygad om. Vi har ju anställt personer med en viss kompetens som är viktig för eleverna. n Pernilla Rönnlid

Läs mer om mindfulness på Farsta gymnasium på www.pedagogstockholm.se/ utveckling/trygghet-och-studiero.

LÄRA #2/2012

25

LEARNING STUDY

” Ett helt nytt sätt att undervisa” — För mig har det blivit en aha-upple­ velse, ett helt nytt sätt att se på under­ visningen.

Monica Fahlström Olsson, sedan drygt 30 år lärare i matlagningskun­ skap på Stockholms hotell- och restau­ rangskola, låter lyrisk när hon beskri­ ver vad skolans satsning på learning study har betytt.

– Många gånger tar vi alldeles för stora områden samtidigt i undervisningen, men genom det här har vi lärt oss att fokusera på ett moment i taget som eleverna behöver utveckla.

Hennes kolleger Gary Butt och JanChrister Hedberg nickar.

Nyligen har Gary Butt gått den tvååriga yrkeslärarutbildningen på Stockholms universitet. Då kom han i kontakt med learning study och fick idén att man kunde tillämpa metoden också i matlagningskunskap.

Under hösten 2011 har de tre lärarna deltagit dels i utbildningsförvaltningens kurser i learning study, dels i seminarier på Stockholms universitet. Parallellt med kurserna har de drivit en egen learning study på skolan med Gary Butt som handledare.

– Vårt lärandeobjekt har varit att åstadkomma en kall emulsionssås, som är grunden för majonnäs. Av erfarenhet vet vi att eleverna har svårt att lyckas med det momentet, berättar Gary Butt.

I tre omgångar – ett förtest av elevernas grundkunskaper och två lektioner – filmade lärarna olika elevgrupper och analyserade däremellan filmerna.

De ställde skriftliga frågor till eleverna efter varje omgång och försökte sedan förfina undervisningen.

26

LÄRA #2/2012

– Det stora felet var att vi från början inte riktigt hade koll på ­lärandeobjektet, vi inriktade oss alldeles för mycket på kunskap om majonnäs och på sådant som vilken typ av senap och vinäger man ska använda.

Under studiens gång rensade lärarna bort onödiga delar i undervisningen och koncentrerade sig i stället på att förklara och låta eleverna få insikt i vad en emulsion är och när den uppstår.

Under den andra och sista lektionen som filmades fick eleverna endast använda de ingredienser som krävs för emulsionen: äggula, olja och vinäger.

Då kunde de koncentrera sig på de kritiska momenten, som att oljan ska tillföras långsamt, att det är viktigt att alla ingredienser har samma temperatur, att tekniken för hur man ”slår” ihop olja och ägg är viktig, hur det visuellt ser ut när det börjar bli en emulsion.

Efter den lektionen svarade nästan alla elever rätt på frågorna om vad som krävs för att åstadkomma en emulsion.

Eftersom skolan driver restaurang sker det mesta av undervisningen i produktion där eleverna ansvarar för olika moment.

– Förhoppningsvis kan eleverna sedan förklara vad de ska göra när de ­jobbar i produktionen, säger Jan-Christer ­Hedberg, som har påbörjat en magister­ utbildning i yrkesdidaktik.

Han berättar att slutuppgiften i forsk-

ningen, som han bedriver parallellt med lärarjobbet, nog kommer att handla om deltagande observation och hur man bedömer elever som jobbar i grupp.

Gary Butt påpekar att förutom att en learning study blir ett slags mall för hur

lärarna ska lära ut, har den också andra positiva konsekvenser: – Genom att inrikta sig på vad man ska lära ut blir det lättare att bedöma elevernas kunnande utifrån deras förståelse av de kritiska momenten. Då blir det enklare att sätta betyg, vilket i sin tur är viktigt för den likvärdiga utbildningen.

De tre lärarna hoppas att så småningom få med fler kolleger med på tåget.

– Med fler learning studies får vi en bättre överblick. Det kommer att gå snabbare att analysera tillsammans, säger Jan-Christer Hedberg.

Det saknas inte heller idéer till fler learning studies.

– Eftersom eleverna har svårt att lära sig att steka rätt, skulle vi kunna gå igenom vad som händer med köttet när man steker till exempel i olika temperaturer, säger Jan-Christer Hedberg.

Foto: robert blombäck

LEARNING STUDY

Att filma undervisningen är en viktig del i en learning study. Här dokumenterar läraren Gary Butt när Zakarias Håkansson (längst till höger) långsamt häller i oljan som med visp ”slås” ihop med äggula och bildar en emulsion. Adrian Lindvall (till vänster) och Gino Torrealba följer intresserat händelse­ förloppet.

– Så språk och matlagning är definitivt en kombination som behövs, säger Gary Butt och funderar på att försöka få med en språklärare i nästa learning study.

De tre lärarna har redovisat sina resultat både för Stockholms universitet, för andra skolor i Stockholms stad och inte minst för de egna kollegerna.

– Det är roligt att lärarna har börjat diskutera lärande och pedagogiska frågor. Genom det här har de fått argument och vet vad de pratar om och det sprider sig också till andra lärare, säger rektor Anna Hoffsten och berättar att hon själv sprider skolans erfarenheter av learning study så fort hon träffar andra rektorer i Stockholm. n Ingela Ösgård

Men kanske blir den närmaste studien ytterligare något som har med sås att göra: – En elev frågade nyligen vad det är för skillnad på en fond och en buljong.

För mig ska en fond innehålla ben och grönsaker, medan buljong mer görs på

rent kött, säger Gary Butt som kommer från Nya Zeeland.

Han och Jan-Christer Hedberg konstaterar att engelskan och svenskan inte alltid använder samma begrepp inom matlagningen.

Learning study är en modell för forskning och pedagogisk utveckling med fokus på undervisningen och dess innehåll. Lärare får träna sig på att använda variationsteorin och planerar och arbetar tillsammans utifrån ett gemensamt ämnesinnehåll.

Unikt med learning study i yrkesämne Att använda learning study som metod i yrkesämnena, och inte minst inom mat­ lagningskunskap, är unikt.

Det menar Inger Eriksson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet.

Hon följer det pågående projektet vid Stockholms hotell- och restaurang­ skola.

– Det är intressant att se att det går att hitta grundläggande principer för learning study också med ett mer praktiskt innehåll. Många tänker att i sådana ämnen är det väl bara att göra, men studien som lärarna på skolan har gjort är väldigt insiktsfull.

Inger Eriksson är också en av de ansvariga i den natio-

nella forskarskolan i learning study som startade i januari i år. 15 lärare ska skriva en licentiatavhandling om hur lärare ska få elever att lära.

Avhandlingsarbetet genomförs tillsammans med arbetslag i form av learning studies så att även kolleger och skol­ ledare engageras i forskningsarbetet.

Antagligen är Sverige också det första landet i världen som har startat en forskarskola i learning study, menar Inger Eriksson.

I den första omgången antagna finns ingen lärare i yrkesämnen. Matematik är det absolut vanligaste ämnesområdet inom learning study. n Ingela Ösgård

LÄRA #2/2012

27

IDROTTSLYFTET

Halime Shawan och Frozan Noori på Bredängsskolan valde att testa fäktning under vår­terminen. ”Superkul!” är omdömet hittills.

28

LÄRA #2/2012

IDROTTSLYFTET

Hälso­profil på hela skolan TEXT: Agneta Berghamre Heins

FOTO: ulrica zwenger

LÄRA #2/2012

29

IDROTTSLYFTET

— Genom våra må-bra-aktiviteter får eleverna en introduktion till olika hälsofrämjande aktiviteter. ­Kontakten med föreningslivet hoppas vi också ska lägga grunden för att eleverna väljer bra fritidsverksamheter framöver, säger Anna L Eriksson, rektor för Bredängsskolan och en eldsjäl i hälsofrågor.

S

amtidigt som eleverna får ha roligt i skolan ser vi ”Idrottslyftet”, eller det vi kallar må-bra-aktiviteter, som ett viktigt förebyggande arbete mot droger och kriminalitet, säger hon.

Bredängsskolan är nu inne på sin tredje termin med ”Idrottslyftet”. Denna termin kan skolans cirka 150 högstadieelever välja mellan nio olika aktiviteter som sista lektion varje fredagseftermiddag.

Tack vare ett nära samarbete med föreningslivet i Bredäng och andra delar av staden har skolan lyckats anlita externa ledare eller instruktörer till de flesta lektioner inom ”Idrottslyftet”.

– Fredagstimmen ligger utanför vår ordinarie timplan på skolan men är obligatorisk för alla elever. Genom detta frigör vi också gemensam planeringstid för samtliga lärare på skolan, något som alla i personalgruppen uppskattar.

Halime Shahwan och Frozan Noori har just avslutat sitt livs första lektion i fäktning. ­Visiret åker av och de konstaterar båda att det var ”häftigt” och att det var helt rätt val den här terminen. I en annan del av Bredängsskolan hittar vi Gibril Muse med två av sina kompisar i nian. Alla tre har valt ”Bra mål” som aktivitet.

– Målet är att eleverna ska lära sig laga goda och hälsosamma mellanmål, men vi kommer också att diskutera vad som är bra och näringsrik mat samt vad man bör undvika, säger Åsa Jonsson, ledare för ”Bra mål” och vikarie i hemkunskap och i köket på Bredängsskolan.

Anna L Eriksson, som i rask takt lotsar oss runt bland aktiviteterna, berättar att hennes övergripande mål är att hälsoprofilera hela skolan. Där ingår ”Idrottslyftet” som en viktig del.

– Vi vet i dag vad rätt kost och motion betyder för välbefinnandet. Det gäller både elever och medarbetare. Som före detta dansare brinner jag för fysiska aktiviteter, vilket gör att jag kanske lägger ner lite extra energi för att profilera skolan i det sammanhanget, säger Anna L Eriksson.

Bland annat har personalen fått möjlighet att

”Vi har valt ’Bra mål’ för att lära oss mer om kost och hälsa. Det har vi också nytta av i hemkunskapen”, säger Abel Alemayehu och Gibril Muse, som här får hjälp av ledaren Åsa Jonsson.

30

LÄRA #2/2012

prova zumba och yoga, och skolan har även satsat på ett eget gym. Dessutom finns massagestolar på skolan.

– De senaste åren har vi kontinuerligt haft hälsofrågor högt på dagordningen, säger koordinatorn för skolans må-bra-aktiviteter, Marianne Sundling, specialpedagog och före detta idrottslärare på Bredängsskolan.

– Att vi har en rektor som går i spetsen för hälsofrågor gynnar hela skolan. Vi ser ­t ydligt att det stärker både elever och ­medarbetare. ”Idrottslyftet” innebär att skolan får tillgång till många externa duktiga ledare och instruktörer, som kan vara förebilder och inspiratörer för våra elever, konstaterar hon.

Anna L Eriksson — nöjd rektor.

Skolan är oerhört viktig som vägvisare till idrotts- och föreningslivet.

IDROTTSLYFTET

Baskettränaren Anders Peters­ son är en av eldsjälarna bakom samarbetet mellan skolan och för­ eningslivet. Här ger han Deborah Ngambaka några goda råd.

En viktig del inom ”Idrottslyftet” är att aktiviteterna som erbjuds kan attrahera både flickor och pojkar. Bredängsskolan har också ett större antal elever med rötter i andra kulturer, och förberedelseklasser för nyanlända elever, vilket man också tagit hänsyn till.

– Många av våra flickor med utländsk härkomst får inte delta i vissa aktiviteter på sin fritid, som exempelvis dans och idrott. Genom att de nu erbjuds detta inom skolans ram får de chansen, vilket är värdefullt. Talar man inte så bra svenska ännu kan må-bra-aktiviteterna vara ytterligare en väg att lära känna andra elever, betonar Anna L Eriksson.

Aktiviteterna rymmer också annat än fysiska aktiviteter, då alla elever inte är sportintresserade. Därför kan man välja exempelvis schack, ”Bra mål” och medier.

— En annan poäng med må-bra-aktiviteterna

idrottslyftet

är att eleverna får utmaningar utanför de ordinarie ämnena och tillfälle att visa andra sidor av sig själv. Vi försöker få dem att våga prova något nytt. Ungdomar är ofta rätt konservativa i sina val, säger Marianne Sundling.

Varje aktivitet är betygsgrundande och kopplad till en pedagog på skolan, som har nära kontakt med de externa instruktörerna.

– Förhoppningsvis stärker de olika verksamheterna elevernas betyg i ämnen som idrott, hemkunskap och exempelvis matematik. En iakttagelse är att elever som intresserat sig för schack även förbättrar sig i matte, säger Anna L Eriksson.

En viktig nyckelperson och inspiratör för ”Idrottslyftet” är Anders Petersson. Han är sedan många år en profil inom idrotten i Bredäng, bland annat som tränare för JKS Basket.

– Skolan är oerhört viktig som vägvisare till idrotts- och föreningslivet för eleverna. Att antalet skolor som väljer att använda sig av ”Idrottslyftets” möjligheter stadigt ökar ser vi naturligtvis positivt på. Det som ofta avgör om det blir bra satsningar är engagemanget från

■■Nationell satsning på svensk barn- och ungdomsidrott. Sedan 2007 har regeringen årligen avsatt 500 miljoner kronor till verksamheten.

■■”Idrottslyftets” syfte är att rekrytera och behålla fler medlemmar i idrottsföreningar. All verksamhet ska vara inkluderande och utformas lika för flickor och pojkar.

■■Samverkan med skolan kräver att aktiviteterna är beslutade av föreningens styrelse och skolledningen och att de genomförs under skoldagen, men de får inte ersätta ämnet idrott och hälsa.

■■Riksidrottsförbundet har det övergipande ansvaret för ”Idrottslyftet”. Se www. rf.se för mer information.

skolledningen. Här på Bredängsskolan kan vi inte önska oss bättre, säger Anders Petersson.

– Vi har haft ett nära samarbete ända sedan jag började som rektor här för fem år sedan.

Självfallet har vi stor nytta av Anders Peterssons breda kontaktnät, säger Anna L Eriksson, som överröstas av musiken när hon öppnar dörren till nästa lokal.

Där är ett 30-tal elever fullt koncentrerade på

att följa instruktören Susi Asovics avancerade streetdancesteg. Gruppen är ivrig och lär­ aktig.

– Streetdance är oerhört populärt. Hit är det kö, konstaterar Anna L Eriksson och berättar att de flesta dansledare kommer från Let’s dance-gänget och populära dansskolor.

– Proffsiga ledare är A och O, annars kommer inte eleverna. Ledarna måste kunna inspirera men också leda på rätt nivå. Det gäller för samtliga aktiviteter inom ”Idrottslyftet”.

Tack vare våra olika kontaktnät kan vi i dag erbjuda våra elever ledare och instruktörer i näst intill världsklass, säger Anna L Eriksson och erkänner att det nästan är omöjligt att inte lockas in i dansen. n LÄRA #2/2012

31

LÄXHJÄLPEN

Framgång föder framgång Måndagseftermiddag på Sätraskolan. I biblioteket har en grupp åttor samlats för en av veckans två läxhjälpspass.

– Hur gick det på provet i fredags?

Läxhjälparen Mikael Kakeeto, läkarstudent på Karolinska institutet, slänger ut frågan och får spridda svar. I morgon har åttorna prov i kemi, kolföreningar.

Några tjejer sätter sig vid ett bord tillsammans med Ida Karlsson.

– Om man associerar till något som är konstigt kan det vara lättare att komma ihåg, tipsar Ida Karlsson och går igenom kolföreningarnas former.

– Var står det om propan och butan?

Mariam Bebawy i 8B går på Läxhjälpen eftersom hon inte når målen i matte, NO och SO. Hennes föräldrar har svårt att hinna med att hjälpa henne med läxorna eftersom de jobbar mycket och också har svårt med språket.

Både Mariam och hennes mentor ville att hon skulle börja på Läxhjälpen. Här hinner hon få den hjälp hon behöver.

Innan hon började här pluggade hon inte lika mycket.

– Jag brydde mig inte så mycket. Nu är det mycket bättre, här orkar jag fråga.

Efter ett läxhjälpspass känner hon sig ofta trött och vill läsa en bok.

– Men jag har också en pluggkänsla och vill kolla igenom så att jag gjort läxan rätt.

– Motivation, känner jag, säger Eden Michael i 8A som sitter bredvid. Och lättnad över att man har gjort det jobbigaste redan.

Eden Michael går här främst för ­mattens skull. Hon har svårt med lästal och blir stressad på proven, gör fel när hon egentligen kan.

– Läxhjälpen är bra! Om man får chansen att vara med ska man ta den, det hjälper! säger Eden Michael.

32

LÄRA #2/2012

På Sätraskolan har niorna haft tillgång till Läxhjälpen i några år, och sedan i höstas även åttorna. Ida Karlsson är inte student som de flesta andra läxhjälpare, utan blev klar med sina studier för några år sedan och jobbar deltid som journalist.

För henne är Läxhjälpen ett meningsfullt extrajobb där hon kan hjälpa eleverna med studieteknik och att nå sina mål.

— Att få vara med om deras framsteg,

det är häftigt. Det roligaste är kontakten med eleverna, och att få vara med om aha-upplevelser när man förklarar.

Jag blir peppad när det går bra för dem.

Många av dem har inte tagit hem läxor innan, nu sitter de i sex timmar här, berättar Ida Karlsson.

På Sätraskolan får de flesta som vill läxhjälp. Mika Laine är mentor för en åttondeklass och undervisar i SO-ämnen.

Bland hans elever har en del svårt att få läxor gjorda på hemmaplan.

– Här får de frivillig tid för studier som de kan ha fantastisk nytta av i stället för att göra det halvhjärtat på egen hand, mindre strukturerat och med lockelser som datorer, Playstation och att hänga med kompisar. Och för dem som är ganska hårt kontrollerade och som annars skulle få gå raka spåret hem, blir det också en frist och de får vara tonåringar några timmar till varje vecka.

Från föräldrarna har Mika Laine bara fått positiva reaktioner.

– De vill gärna att eleverna ska få tillgång till det, särskilt om de har svårt att nå målen. Många elever har inte föräldrar som kan hjälpa dem med läxor, det kan handla om brist på skolgång i hemlandet, att föräldrarna är analfabeter eller saknar studietradition. Då är Läxhjälpen en guldgruva.

Mika Laine kan se på provresultaten att elever går framåt och flera av dem har blivit mer angelägna om att förstå.

Foto: Marc Femenia

Högre betyg och nöjda elever och lä­ rare. Genom Stiftelsen Läxhjälpen får elever som har svårt att klara målen hjälp med läxorna och företag betalar kostnaderna.

Att se eleverna satsa, utvecklas och upptäcka sin potential sporrar läxhjälparen Ida Karlsson (till höger). Här går hon igenom kolföreningar inför morgondagens kemiprov med Mariam Bebawy och Eden Michael (i mitten).

enkät

Hur ska Stockholms stads skolor nå världsklass?

Annan läxhjälp ■■Röda Korset anordnar läxhjälp i skolor i Stockholm. Sedan rutavdraget infördes erbjuder även flera företag läxhjälp mot betalning.

■■På nätet finns www.mattecoach.se, en tjänst där elever kan få hjälp med matteläxan av en lärarstudent via chatt.

I år startar även ett försök med lördags­ undervisning för gymnasieelever som inte nått målen.

– Framgång föder framgång. När man hängt på gärdsgården tidigare och inser att det faktiskt går att nå målen ökar självförtroendet. Allt är inte lika omöjligt längre, man kan bli någon som lyckas.

Stiftelsen Läxhjälpen vänder sig till skolor där 40–60 procent av eleverna inte klarar sig vidare till gymnasiet. Mentorerna väljer ut eleverna, de som har IG eller ligger på gränsen till IG i kärnämnena prioriteras. Stiftelsen startades 2007 av Harald Ullman, då vd för studentsajten Lycknis.

Han ville göra något konkret för att fler ungdomar skulle klara skolan och fick idén att högskolestudenter skulle hjälpa elever att läsa läxor och att företag skulle betala lönen. Maria Arneng, verksamhetsledare, insåg tidigt att Läxhjälpen måste vara regelbunden och kontinuerlig.

— Det skulle inte vara något tomtebloss-

projekt i förorten. Inte ”nu tog pengarna slut och då försvinner vi”. Det ska kännas tryggt att veta att här finns en plats för mig och de som är där känner mig.

I dag finns 90 läxhjälpare på tolv skolor i Stockholmsområdet och fem skolor i Göteborgsområdet. Man strävar efter en mångfald bland läxhjälparna, både när det gäller utbildning och bakgrund. ­Maria Arneng ser läxhjälparna som engagerade storasyskon som också kan fungera som förebilder och dörröppnare och visa på möjligheter i yrkeslivet. Men de ska också kunna ställa krav på eleverna.

– När man lär känna eleverna, finns där och har tid att förklara färdigt och

lyssna uppstår en relation och då kan man ställa krav.

Eleverna får skriva på ett kontrakt där de förbinder sig att vara med på två läxhjälpstillfällen i veckan, minst 1,5 timmar varje gång, och tillsammans med läxhjälparen skrivs en studieplan med tydliga, konkreta mål. ­ etyg Läxhjälpens elever höjde sina b i snitt i fem ämnen under läsåret 2010/2011. En del höjde sina betyg i upp till 13 ämnen. 88 procent klarade minst godkänt i alla tre kärnämnena. Flest höjningar gjordes i matematik och svenska, från IG till G. Läxhjälpen finansieras genom att företag sponsrar läxhjälpstimmarna. Bland dem finns många bostadsföretag.

– Det är en bra satsning för framtiden, ett socialt engagemang. Bostadsbolagen känner att det blir ett samarbete med skolan i området, elever pluggar några kvällar i veckan i stället för att hänga ute, säger Maria Arneng.

Hon ser Läxhjälpen som ett komplement

till skolan. Men hon tycker också att skolan har misslyckats med att möta det behov av stöd som finns bland elever.

– Vi förlorar så många unga i tidigt utanförskap just för att de inte klarar skolan och då saknar möjligheter att gå vidare till jobb eller studier. Många gånger handlar det om elever som inte hunnit förstå grunderna. De här åren är oerhört viktiga för eleverna just nu det gäller. När man ser att det är ganska lite som behövs blir man frustrerad. Vi kan alla göra mycket mer.

Det bästa vore om skolan själv kunde anordna läxhjälp under liknande former, tycker Mika Laine, lärare på Sätraskolan.

– Men realiteten är att vi inte kan det. Om det finns privata företag som är intresserade, för att på något sätt ge tillbaka det de fått från samhället, så är det positivt. Kan eleverna lämna vår skola med hyfsade betyg, ökar deras chanser att få ett lyckat liv. n

Josefin Edquist, musiklärare, Katarina Norra skola — Det är viktigt att ge de estetiska ämnena lika hög prioritet som övriga ämnen. Skapande verksamhet är utvecklande och bidrar till lärandet för alla elever.

Petra Jonsson, matematik/NO-lärare, Örbyskolan — Lärarna måste ges tid att sätta sig in i den nya läroplanen. Får vi det tror jag att vi har stort stöd av den. Vi behöver mer tid för att utvärdera och utveckla vårt arbete.

Mårten Olsson, svensklärare, Stockholms Hotell- och restaurangskola — Börja med att låta lärarna ägna sig åt undervisning. Det måste vara prio på det. I dag är det alltför mycket annat som stjäl tid från undervisningen.

Henrik Svensson, musiklärare, Västertorpsskolan — Satsa på små grupper.

Det är lättare att nå målen med färre elever i grupperna. Det gynnar inlärningen för alla. Satsa också på mer stöd till elever med särskilda behov. Alla som behöver extra stöd i skolan ska få det.

Kajsa Thurfjell, hemkunskapslärare, Fruängens skola — Absolut viktigast är att skapa trygghet i skolan.

Förutsättningen för elevernas inlärning är att de känner tillit och trygghet i skolan.

Organisera undervisningen så att fler elever får kontakt med varandra. Än mer integration helt enkelt.

Text och foto: Agneta Berghamre Heins

Pernilla Rönnlid

LÄRA #2/2012

33

EN DAG PÅ JOBBET

10:14

Gud måste ha varit kemist! Så tänker Karin Axberg, lektor i kemi vid Blackebergs gymnasium, när hon ser hur smart allt i naturen fungerar. Hennes stora önskan är att alla i hela världen skulle bli naturvetare, så att de kunde förstå magin och dra nytta av sina kunskaper.

TEXT: Helene Lumholdt FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

D

et är svart som i en kolsäck när Karin Axberg strax efter klockan sju lämnar hemmet på Norr Mälarstrand och strävar mot tunnelbanan i snögloppet.

När hon en halvtimme senare kliver in genom portarna på Blackebergs ­g ymnasium har det mörka lättat en smula och himlen fått en något ljusare, mer blåaktig ton.

Det må vara morgon, mörkt och råkallt – Karin Axberg är pigg som en lärka. Hon tar spiraltrappan i raska steg och öppnar dörren till kemilaboratoriet på andra våningen.

Snabbt av med jacka och mössa och fram med bägare, kannor, gnisttändare och glaskolvar.

– Jag förbereder för lite pang och dunder, förklarar hon.

Dagens första lektion är en laboration och det är hennes favorit.

– Jag älskar laborationerna. Bara att se och lyssna på eleverna när de labbar – åh, det är så kul! Jag får ståpäls bara av att tänka på det, säger hon medan hon mäter upp en bana på golvet och markerar metrar med en svart tuschpenna.

Några minuter efter åtta börjar eleverna i klass NV1C troppa in. De hämtar sina vita labbrockar och sätter upp håret med färgglada snoddar.

Laborationerna utförs alltid i halvklass.

– Annars skulle det inte gå. Med 16 elever hinner jag gå runt, prata och diskutera lite med alla om vad som händer. Att labba i helklass hade varit omöjligt också av säkerhetsskäl.

Klasserna på Blackebergs gymnasium har, precis som på de flesta andra skolor, 32 elever.

Det är för många, anser Karin Axberg. Någon 34

LÄRA #2/2012

Onsdag betyder under­ hållning på den förlängda förmiddagsrasten. I dag upp­ träder Brommagymnasterna och det vill ingen missa, inte Karin Axberg heller.

individualiserad undervisning blir det knappast tal om.

– Alla ska kunna hänga med. Jag ska se till att alla klarar godkänt. Det är mitt jobb. Jag försöker hinna med de duktiga och frågvisa eleverna också. Det är klart att man kan missa de riktigt begåvade men det jag framför allt funderar på är om vårt samhälle har råd att ha pojkar som underpresterar i skolan, säger Karin Axberg.

Hon är medveten om att hon generaliserar men står för det och plussar på med att flickorna ofta är mer ambitiösa, men ofta också mer nervösa och ofokuserade.

Vid lektionsstarten klockan tio över åtta är emellertid alla elever, både pojkar och flickor på plats och laddade. Dagens laboration – ett raketförsök – är en övning i stök.

– Vi kallar det stök men egentligen heter det stökiometri och det handlar om hur olika mängder av kemiska ämnen reagerar med varandra i olika spädningar och blandningar, förklarar Karin Axberg.

Eleverna ska arbeta fram den blandning av vät-

gas och syrgas som ger bästa knallgaseffekt. De fyller provrör med olika lösningar. En liten avklippt pipett får vara raket och eleverna fyller den med gasen som bildas i prov­rören. Pipetten träs därefter på en liten gnisttändare och sen är det dags att gå till handling.

Alla jobbar i par och Kamilla Choroszman och hennes parhäst är bland de första att pröva sin blandning. Hon klickar på gnisttändaren och – pang! Pipetten far iväg över skjutbanan.

– Oj, vi träffade väggen! Det är kul att se hur saker reagerar och fungerar ihop med >>

EN DAG PÅ JOBBET

Karin Axbergs entusiasm smittar av sig på Olle Oreland (till vänster) och Eric Jansten i klass NV1C. Här provar de sig fram till det mest effektiva raketbränslet.

Förälskad i laborationer LÄRA #2/2012

35

EN DAG PÅ JOBBET

11:45

Skolan skulle kunna utnyttja min kapacitet ännu mer än vad den gör.

>>

v­ arandra. Det var en bra blandning, konstaterar hon och fyller i den tabell som ligger på arbetsbänken.

Eleverna blandar, skjuter och diskuterar.

Formeln för den ultimata smällen resonerar de sig med Karin Axbergs hjälp fram till i slutet av lektionen.

Efter laborationen är en halvtimmes lärar­fika insprängd. Varje onsdag serveras personal­information tillsammans med en fantastisk frukostbuffé med allt från färska croissanter och bacon och ägg till hembakat bröd och dignande fruktfat.

Medan lärarna smörjer kråset har eleverna onsdagsrast – en förlängd rast där elevrådet arrangerar olika aktiviteter. Denna onsdag är speciell eftersom Brommagymnasterna kör sin årliga uppvisning i entréhallen. Karin

Karin Axberg Gör: Lektor i kemi på Blackebergs gymnasium och resursperson vid Kemilärarnas resurscentrum, där hon bland annat ansvarar för säkerhetsfrågor.

Bakgrund: Fil kand 1970, doktorand vid KTH, lärarexamen 1978, licentiatavhandling i kemi 1997.

Bor: Lägenhet på Norr Mälarstrand.

Familj: Make, tre utflugna döttrar, alla naturvetare, och fem barnbarn.

Fritid: Fiskar, snickrar och gör experiment med barnbarnen.

Bästa lärarminne: Mitt barnbarn Elsa var orolig inför sin skolstart. Hon fick följa med mig på en kemilektion och utföra experiment som jag hade gjort på hennes förskola med olja, vatten, isbitar och karamellfärg. Hon experimenterade och eleverna fick förklara vad som hände och varför. Det var en härlig stund av samarbete mellan olika åldrar och kunskapsnivåer.

36

LÄRA #2/2012

­ xberg tar med sig kaffekoppen och en kolA lega ut för att titta.

Hon hinner applådera både hisnande salto-

mortaler och handvolter innan det är dags för andra halvan av klass NV1C att ha sin laboration.

Medan den första gruppen gick lugnt och metodiskt tillväga, är grupp nummer två lite rörigare. De struntar i att fylla i tabeller och chansar mer. Men när det kommer till själva skjutandet så fungerar det ändå. De får till och med förlänga banan för att den ska räcka till.

Att de har roligt är det ingen tvekan om.

– Det måste vara roligt, annars är det inte kul, konstaterar Karin Axberg, som är fullt övertygad om att engagemang är A och O för både in- och utlärning.

Hennes eget är inte att ta miste på.

– Hon är mycket mer engagerad än andra kemilärare vi haft och det är klart att det har stor betydelse. Det påverkar oss. Vi hakar på hennes engagemang, säger Eric Jansten och Olle Oreland i klass NV1C och faller varandra i talet.

Eleverna delar sin uppfattning med Svenska kemistsamfundet. Under Kemiåret 2011 fick Karin Axberg ta emot Gunnar Starck-medaljen för sin framstående pedagogiska verksamhet.

Bland annat har hon under de senaste åren, förutom sin sedvanliga undervisning, också spelat kemiteater, författat läromedel och – som den expert på området hon är – föreläst om säkerhetsfrågor och riskbedömning för andra kemilärare. Hon har även vidareutvecklat den naturvetenskapliga forskningskurs på

Tid för lunch och lite samtal med kollegerna i personalmatsalen.

Så mycket mer tid än så har hon inte för de andra lärarna. När hon inte undervisar sitter hon oftast vid datorn.

Karin Axberg tilldelades Gunnar Starck-medaljen 2011 ”för fram­ stående pedagogisk verksamhet på kemins område”.

EN DAG PÅ JOBBET

Dagens sista lektion är 90 minuter lång. ”Inte något drömläge precis”, konstaterar Karin Axberg.

Men genom spektaku­ lära experiment där det pyser, ryker och bubblar lyckas hon hålla elevernas intresse vid liv.

14:39

Blackebergs gymnasium som hennes företrädare Birgitta Lindh startade. Som individuellt val får eleverna möjlighet att tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt inom biologi, fysik och kemi.

– De får lära sig att lägga upp experiment på ett vetenskapligt sätt. De får lära sig hur man skriver rapporter och också redovisa och försvara sina rapporter.

Upplägget stämmer väl överens med den breda satsning på matematik, teknik och naturvetenskap som ska fortsätta inom både grundoch gymnasieskola enligt stadens budget för 2012.

På Blackebergs gymnasium har kemidelen i forskningskursen just avslutats för i år. Nu tar biologin över för eleverna och för Karin Axberg väntar i stället kemilektioner med ­andraårseleverna.

Efter att ha städat upp det sista efter raket­ försöken och svarat på några frågor inför morgondagens tre timmar långa skrivning, är det dags för en bit mat. På väg till matsalen tar hon en sväng förbi arbetsrummet som hon ­delar med sex andra lärare. Hon fyller i frånvaron och besvarar ett par mejl.

– Jag tillbringar i stort sett all den tid som inte är undervisning framför datorn.

I personalmatsalen hinner hon med lite samtal om film och om barnbarn med ett par kolleger innan hon återvänder till arbetsrummet och datorn.

Lite grann av sin undervisning hinner hon planera vid datorn. Men det mesta arbetet, inte minst utformandet av de olika laborationerna, gör hon i stället på Kemilärarnas resurs­centrum (KRC), där hon arbetar två dagar i veckan.

– Där kan jag leka och vara kreativ. Där kan jag hitta på nya experiment och finputsa på andra. Som vanlig lärare har man knappast den möjligheten, säger hon.

Hon känner sig privilegierad för de möjligheter som arbetet på KRC ger och för att hon bara undervisar tre klasser i veckan och enbart i kemi. Dessutom ger lektorstiteln högre lön och en viss status.

– Som lektor ses jag som skolans flaggskepp, men jag tror skolan skulle kunna utnyttja min kapacitet ännu mer än vad den gör i dag.

Dags för mentortiden, en halvtimme som i dag ska utnyttjas till klassråd. Karin Axberg har ställt upp en dagordning med punkter som arbetsmiljö och jämställdhetsarbete. Hon håller sig i bakgrunden medan elevordföranden pliktskyldigast lotsar klasskamraterna genom dagordningen fram till den punkt som eleverna själva har i huvudet, nämligen den hägrande studentskivan.

Efter klassrådet väntar dagens utmaning. I skolans gradängsal ska Karin Axberg den här >>

Formeln för den ultimata smällen resonerar de sig fram till.

LÄRA #2/2012

37

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE

17:12

Forskning gynnar elevernas lärande Efter skrivningsförberedelser och lite avslu­ tande arbete vid datorn är det dags att åka hem. Det är mörkt när Karin Axberg går till tunnelbanan, men till helgen väntar skogen och dagsljuset på henne.

>>

onsdagseftermiddagen ha sin första kemilektion för terminen med klass NV2B. Utmaningen ligger inte i ämnet utan i lektionstiden – 90 eftermiddagsminuter i rad.

Hon undervisar, skriver formler, räknar och ställer frågor men broderar också ut med skojiga historier och några spektaku­lära experiment. På elevernas begäran omvandlar hon en deciliter socker till en rykande pelare av kol – allt för att både hålla eleverna vakna och skapa förståelse för ämnet.

Efter lektionen drar sig eleverna hemåt men för Karin Axberg återstår en stunds arbete framför datorn, och så ska hon förbereda morgondagens skrivning, ställa i ordning bänkar och lägga ut kladdpapper.

När hon själv beger sig hemåt vid femtiden är det lika mörkt som när hon lämnade hemmet i morse. Det verkar hon ta lätt på. Kanske beror det på att hon vet att hon ska möta både natur och dagsljus i helgen. Den här kvällen tänker hon inte ägna sig åt vare sig planering eller rättning. I stället ska hon upp på vinden och leta reda på sina varma stövlar och en kompass. Till helgen ska hon nämligen gå på jakt. Fast skjuta tänker hon inte, trots att hon har jägarexamen.

– Nej. Jag skjuter bara på pappersälgar och lerduvor. Jag ska gå i drevet och sen blir det fest på kvällen. Jag gör bara det roliga, säger hon. n

38

LÄRA #2/2012

— Att undervisa med stöd i forskning­ en handlar i grunden om att kunna öka elevernas måluppfyllelse. Därför är det viktigt att så många lärare som möjligt i Stockholms stads skolor kan forska eller ta del av forskning om undervis­ ning och lärande, säger Katarina Arke­ hag, enhetschef på forsknings- och utvecklingsenheten.

Satsningen på lärare som läser till licentiatexamen är ett sätt att sprida nya rön från forskning kring lärandet. Nu börjar flera av de 23 lärare som forskarstuderat med stöd av Lärarlyftet och medel från staden att bli klara med sina examina.

Dessutom läser elva lärare till licentiatexamen på halvtid med stöd av central förvaltning. De blir klara med sina studier år 2013–2014.

När lärarna nått sin licentiatexamen är tanken att de nyvunna kunskaperna ska tas tillvara.

– Läraren ska fungera som bollplank och kunna vara delaktig i olika former av utvecklingsarbete, till exempel inom ämnesdidaktik, endera vid central förvaltning eller på den egna skolan där man är arbetar.

Av tradition har det varit vanligare med lektorstjänster på gymnasierna, men enligt den nya skollagen ska lektorat inrättas i alla skolformer. Och bland dagens forskarstuderande finns både grundskole- och gymnasielärare.

Att satsa på vidareutbildning och forskning är också ett sätt att höja läraryrkets status.

— Vi vill öka den samlade ämneskunska-

pen inom skolan, men också kunskapen om vad som händer i lärandet. Det ligger en poäng i att det är just lärare som deltar i arbetet med att utveckla och sprida kunskaperna till sina kolleger, säger Katarina Arkehag.

– Stadens ambition att fler lärare ska ha forskarutbildning med hjälp av sats-

ningen på licentiatutbildning ligger också i linje med den statliga satsningen på fler lektorstjänster, där minst licentiat­ examen är ett av kraven.

Lärarens lön påverkas inte automatiskt efter avslutad licentiatexamen.

– Självklart är det meriterande både för olika uppdrag och för löneutvecklingen. Men först behöver läraren omvandla teori till praktisk verklighet och visa att hon har blivit en skickligare pedagog eller på annat sätt omsatt kunskaperna i skolans verksamhet, säger Katarina Arkehag.

På Vetenskapsrådets webbplats finns

information om vilka forskarskolor som startar under 2012. Kraven för att få studera varierar. För närmare information om behörighetskraven måste man vända sig till respektive lärosäte. n Annebritt Ullén

På Pedagog Stockholm berättar några lärare om sin väg mot licentiatexamen.

Se www.pedagogstockholm.se/fou.

Olika sätt att forska ■■Nationell forskarskola. Forskning på 80 procent. Staten finansierar 75 procent, utbildningsförvaltningen 5 procent.

■■Kommunfinansierad ämnesdidaktisk forskarskola. Forskning på 50 procent, utvecklingsarbete på 10 procent, arbete på den egna skolan på 40 procent.

Utbildningsförvaltningen står för hela kostnaden.

■■Doktorandstudier. Man ansöker direkt till ett lärosätes ordinarie forskarutbildning. Om ämnet är kopplat till undervisningen kan man få lönetillägg från utbildningsförvaltningen eftersom lönen som forskarstuderande är lägre än lärarlönen.

Vinn bio­biljetter!

Läs tidningen och var med och tävla.

Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera.

Lycka till!

Hur hög var den totala sjukfrånvaron inom utbildningsförvaltningen under 2011?

1. 4,6 procent.

X. 5,4 procent.

2. 7,3 procent.

Vad gjorde diplomaten Jan Eliasson för att slippa hamna i slagsmål när han gick hem från skolan?

1. Tog långa omvägar.

X. Höll en flicka i handen.

2. Gömde den grå skolmössan.

Vilken rektor har ett förflutet som dansare?

1. Gunilla Blomqvist.

X. Anna L Eriksson.

2. Anna Hoffsten.

Hur finansieras Stiftelsen Läxhjälpen?

1. Genom företagssponsring.

X. Genom utvecklingsmedel från Skolverket.

2. Genom ett särskilt anslag från utbildningsförvaltningen.

Vinnare i förra numret blev Birgit Markén-Jonsson, Sofia skola, Lena Moser, Gärdesskolorna, och Riitta Vilkman, Enskedeskolan. Rätt tipsrad var 2, 2, 2, 2, 2.

HEMMA

Skicka din tipsrad senast den 14 mars till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner.

Vad fick kemilektor Karin Axberg, Blackebergs gymnasium, ta emot under 2011?

1. Guldäpplet.

X. Gunnar Starck-medaljen.

2. Ingvar Lindqvist-priset.

Vem hejar du på den 5 juni?

Den 5 juni genomförs Special Olympics Stockholm 2012. Det är ett unikt idrottsarrangemang på Stockholms Stadion. Deltagare är gymnasieungdomar från Stockholms särskolor som under en dag tävlar i friidrott.

Special Olympics ger unga med utvecklingsstörning en möjlighet att testa sin vilja och förmåga i en tävling, där det viktigaste inte är att vinna, utan att försöka!

Följ nedräkningen 100 dagar 100 fakta, på vår hemsida och ta chansen att bjuda din skola på en fantastisk idrottsupplevelse den 5 juni.

specialolympics.se/stockholm2012

LÄRA #2/2012

39

Nämnd & Nytt Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se Notiser

linus wallin: Livets hårda skola

Skolverket ändrar sig om heltäckande slöja Skolverket godtar att skolor förbjuder elever att använda heltäckande slöja i vissa sammanhang. Det handlar om situationer där klädseln ”väsentligt försvårar kontakten och samspelet mellan lärare och elever eller medför särskilda risker vid laborationer och liknande övningar”.

Skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) välkomnar Skolverkets tydlighet när det gäller att man inte ska kunna ha generella förbud mot religiöst betingad klädsel samtidigt som Skolverket beskriver de fall då skolan faktiskt ska kunna begära att eleven inte har på sig den heltäckande slöjan.

Brist på yrkeslärare och psykologer

Foto: Ulrica Zwenger

Kemist, datavetare, yrkeslärare, kiropraktor och psykolog — det är inom dessa yrken framtidens jobb kommer att finnas. Det har akademikerfacket Saco kommit fram till i en rapport som är tänkt som vägledning för gymnasister som i vår ska välja inriktning på sina fortsatta studier. Om fem år kommer det att råda brist på arbetskraft inom ett antal akademikeryrken, medan det förmodligen kommer att vara överskott i andra. Bland dessa märks samhällsvetare, kommunikatörer och ett flertal kulturyrken.

rier som kom ut i klassrummen och fasta besök på biblioteken är exempel på insatser som ökar utlåningen.

Hur många böcker som lånas ut verkar också vara direkt kopplat till att det finns bibliotekarier att prata med. En skola med bibliotekarieutbildad personal lånade ut 14 000 böcker per år på 400 elever. Men det finns också skolor där biblioteket är bemannat en timme i veckan.

Beställ ”Gensvar för lärande” Fler finska förskolor efterfrågas Efterfrågan på finskspråkiga förskolor i Stockholm är större än utbudet. Det visar en kartläggning som Stockholms stad har gjort. Som boende i Stockholm har man laglig rätt att välja förskola på finska. I dag finns sex finskspråkiga förskolor.

Tre ligger i innerstaden, två i Västerort och en i Söderort. Fem bedrivs i kommunal regi och en är fristående.

Enligt kartläggningen är behovet av finska förskolor störst i Söderort.

Respektive stadsdelsnämnd beslutar om utbyggnad av förskolan.

Lässatsning ökade boklånen Skolbibliotekens utlåning av böcker har fördubblats på fyra år. År 2010 var utlåningen uppe i tio böcker per elev. Stockholms stads lässatsning mellan 2008 och 2010 antas ligga bakom ökningen. Extra pengar till bokpresentationer med biblioteka-

40

LÄRA #2/2012

Ekonomipristagarna Christopher Sims (till vänster) och Thomas Sargent väckte intresset för nationalekonomi genom sitt besök på Kärrtorps gymnasium.

Ekonomipristagarna besökte Kärrtorps gymnasium Inför en fullsatt aula talade de två ekonomipristagarna till ­A lfred Nobels minne inför Kärrtorps gymnasiums elever dagen före prisutdelningen. Thomas Sargent och Christopher Sims välkomnades som rockstjärnor med applåder som aldrig ville ta slut och trollband eleverna med sina miniföreläsningar.

– Att de är här betyder jättemycket för eleverna, säger skolans rektor Göran Nilsson, som hoppas att besöken ska kunna bli en återkommande tradition. n

Ett bra gensvar ska säga någonting om vad eleverna visat för kunnande, hur de förhåller sig till målet och hur de kan komma närmare målet.

I en forskningscirkel utforskade åtta lärare hur man kunde utveckla arbetet med gensvar. Många av dem tog eleverna till hjälp och arbetade med kamratbedömning. (Se separat artikel på sidan 9.)

Forskningsvinkeln resulterade i att lärarna skrev var sin utvecklingsartikel som nu är sammanställda i skriften ”Gensvar för lärande”.

Vid en presentation av skriften i början av terminen beskrev lärarna några av sina slutsatser efter året med gensvar. Redan i planeringen av ett arbetsområde behöver läraren ha fokus på vilket kunnande som kamratbedömningen ska ge.

Arbetet med kamratbedömning gjorde att eleverna blev mer medvetna. De ville ha fler gensvar, hade önskemål om specifik undervisning

Nämnd & Nytt Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Tranströmer mötte elever i Rinkeby Det har blivit tradition att Nobelpristagaren i litteratur besöker en klass i Rinkeby. Årets vinnare, Tomas Tranströmer, togs emot av klass 8B i Rinkebyskolan som hälsade honom välkommen på elva olika språk. Rektorn vid Rinkebyskolan och Askebyskolan, Börje Ehrstrand, ser besöken som en del i ambitionen att ge eleverna inspiration och göra dem till vinnare på framtidens arbetsmarknad.

— Har man höga ambitioner måste man bjuda in de bästa och Nobelpristagaren är ju världsmästare, säger rektorn.

Brukarundersökningarna genomförda

SvD 1957, bilden tillhör stockholms stadsmuseum

och var mer engagerade i sin egen kunskapsutveckling. En lärare beskrev ett påtagligt lugn i klassrummet som kom av den trygghet som eleverna kände när de visste vad de skulle lära sig.

Om du redan är insatt i forskning om gensvar kan skriften ge idéer till hur du kan arbeta med kompetensutveckling i form av en forskningscirkel på skolan.

Beställ ett eget exemplar från bedomning@stockholm.se.

Under januari och februari gjordes brukarundersökningar för för­s koleklass, fritidshem, grundskolans årskurs 2, 5 och 8, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasie­särskolan. Föräldrar och elever svarade via webben på enkäten som hade översatts till tolv språk. ­Resultaten publiceras på www.stockholm.se i april.

Lördagar med Global Entrepreneurship Programme Ett 30-tal gymnasieelever lär sig och inspireras i globalt entreprenörskap under tre lördagar i vår. Träffarna arrangeras inom ramen för Global Entrepreneurship Programme i samarbete med National University of Singapore. Eleverna som deltar kommer från nio av stadens gymnasieskolor. Mellan lördagsträffarna får eleverna uppgifter och coachning.

Entreprenörer i Singapore ger föreläsningar som strömmas live så att även andra elever i Stockholm och Singapore kan följa programmet.

Läs mer på www.gep-sthlm.se.

Utbildningsförvaltningens kontaktperson är Lennart Kågestam.

Då och nu Intagningslistor spikas upp på läroverk. Skolornas centrala ­intagningsnämnd i Stockholm offentliggjorde resultatet av ­intagningen till realskola ochgymnasium. Den 30 mars 2012 ser dagens elever resultatet av den preliminära antagningen i webbverktyget Dexter.

Från slutet av januari till slutet av mars bygger de 15 skolor som är testpiloter i projektet Skolornas webbplatser egna webbplatser med hjälp av det nya verktyg som de själva varit med att utveckla. Därefter är det dags för övriga skolor att successivt börja förbereda sig för att gå över till det nya webbverktyget.

– I och med att vi är med i utvecklingen kan vi påverka utformningen och förhoppningsvis säkerställa att det blir ett lätt­arbetat verktyg som underlättar arbetet med skolans webbplats, säger Johan ­Michaelson, biträdande rektor på Södra Ängby skola som är en av testpilotskolorna.

En viktig del i förberedelserna är att fundera över vad man vill med sin webbplats.

– För oss på Södra Ängby skola är det viktigaste att skapa en snygg och funktionell webbplats som uppfyller vårt behov.

Vi börjar i liten och enkel skala och bygger vidare när vi har lärt oss verktyget. Administrationen av webbplatsen ska delegeras så att flera har behörighet och kompetens att uppdatera informationen. Nu när vi

skapar webbplatsen är det en organisation som gäller och sedan när den är i drift skapar vi en organisation för att underhålla webbplatsen.

Webben blir allt viktigare för föräldrar och elever som ska välja skola eller vill få en inblick i skolans vardag. Dagens skolwebbplatser håller en alltför ojämn nivå, både när det gäller innehåll och tekniska lösningar.

– Många skolor har jobbat med sina webbplatser och har ett mycket bra innehåll. Men många har inte mäktat med att leva upp till den nivå som föräldrar och elever vill ha. För Stockholms stad är det viktigt att skolornas webbplatser motsvarar de krav vi ställer på varumärke, tillgänglighet och användarvänlighet, säger Agnetha Styrwoldt-Alfheim, kommunikationschef på utbildningsförvaltningen.

Gymnasieskolorna blir först ut med att gå över till den nya webbplattformen och ska vara klara till november 2012, då nästa kull blivande gymnasieelever ska välja skola. Parallellt med detta börjar utrull-

Foto: emma marie andersson

Nu bygger testpilotskolorna sina nya webbplatser

ningen till grundskolorna där de mest intresserade börjar. Ambitionen är att alla skolor ska bli klara under 2012. Central förvaltning anordnar utbildningar och står för alla kostnader kring framtagandet av webbplattformen. Löpande kostnader står sedan varje skola för.

Läs mer om projektet Skolornas webbplatser på utbildningsförvaltningens intranät. n

LÄRA #2/2012

41

Nämnd & Nytt Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se Lästip s

Notiser

Ny metod inom matematik testas

Rörelsehindrades digitala kompetens utnyttjas inte

Ett försök med att testa en ny metod inom matematik har startat med stöd från EU. Metoden går ut på att främja förståelsen för matematik. Med datorstöd tränar eleverna på att skriva logiskt korrekta lösningar inom matematikkursen 1C. Eleven ”tvingas” motivera sina lösningar vilket kräver matematisk förståelse. Det ger också läraren möjlighet att se var eleven tänkte fel. Metoden har gett goda resultat i Finland. Några gymnasieklasser i Stockholm deltar i projektet som leds av Åbo akademi och pågår till och med 2013.

Kontakta Attila Szabo, enheten för forskning och utveckling, om du vill veta mer om projektet ”Emath — Improve Competence in Mathematics using New Teaching Methods and ICT”.

Rörelsehindrade barn använder dator på fler sätt på fritiden än i skolan jämfört med andra barn. De borde därmed ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan, men så är inte fallet.

Det menar Helene Lidström i avhandlingen ”ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities” som hon lagt fram vid Karolinska institutet.

— Det handlar om attityder och underskattande av dessa barns digitala kompetens, säger hon.

”Korparna” till rabatterat pris!

I november i fjol fick LÄRA Stockholms redaktör Tomas Bannerhed Augustpriset för sin debutroman ”Korparna”. Genom en överenskommelse mellan Weyler förlag och Stockholms stad har du möjlighet att köpa den kritikerrosade romanen för 89 kr. Gå in på bokus.com, sök fram den inbundna varianten av boken och klicka på köp. I kassan anger du rabattkoden korparna.

Erbjudandet gäller fram till 31 mars.

Matematikbiennal i Umeå I januari ägde den första Matematikbiennalen rum i Umeå. Den arrangerades i samverkan mellan Umeå universitet, Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) samt Skolverket. Den andra Matematikbiennalen hålls i Umeå 2014.

Biennalen vänder sig till lärare, skolledare, forskare, lärarutbildare och andra matematikintresserade.

På programmet stod kompetensutveckling i form av föreläsningar och workshopar. Aktuell forskning presenterades av nationella och internationella forskare.

Läs mer på www.use.umu.se/ samverkan/ruc/matematikbiennalen.

2012 är Strindbergs år I år är det 100 år sedan August Strindberg dog. Det uppmärksammas med ett Strindbergsår utifrån att Strindberg i sitt konstnärskap haft stor påverkan på vår kultur.

Alla Stockholms elever kommer i höst att få ett exemplar av Strindbergs novell ”Ett halvt ark papper” som berättar om en man som återupplever två år av sitt liv genom att läsa en kort telefonlista.

Det är Stockholms stadsteater som samordnar insatserna under Strindbergsåret. Mer information om vad som händer under året kommer på webbplatsen Strindberg2012.se.

42

LÄRA #2/2012

Thomas Persson leder utredning om övningsskolor Regeringen har tillsatt en utredning om hur man kan skapa ett system med särskilda övningsskolor. Syftet är att lärarstudenterna ska få kvalificerad handledning under sin praktiska utbildning. Stockholms stads utbildningsdirektör Thomas Persson har fått i uppdrag att leda utredningen som ska vara klar i sommar.

Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) får ofta kritik och anses ha stora brister. Regeringen vill därför förbättra den så att lärarstudenterna är väl förberedda för det kommande yrkeslivet.

Vid Stockholms universitet pågår en försöksverksamhet med särskilt utvalda skolor för VFU.

Settmässan och Framtidens lärande Förutom Settmässan för skolledare och pedagoger i april, där utbildningsförvaltningen är medarrangör, äger även den årligt återkommande mässan Framtidens lärande rum under våren. Även den mässan behandlar modernt lärande med hjälp av digital utveckling men vänder sig i första hand till beslutsfattare, IT-strateger och IT-pedagoger. Mässan Framtidens lärande går av stapeln i Nacka den 14—16 maj.

På nytt jobb

Mattias Nordh, rektor, Sundbyskolan.

Madelene Kling, rektor, Spånga Grundskola.

Per Hansson, rektor, Bromstenskolan.

Anders Löfgren, rektor, Blackebergsskolan.

Amelia Krzymowska, jurist, lokal­ enheten, administrativa avdelningen

Mejla dina lästips till info.utbildning@stockholm.se

Ämnesintegrerad undervisning viktigast för lärarna En av slutsatserna i Helena Perssons avhandling vid Umeå universitet, ”Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7—9”, är att eleverna inte tycker att ämnesintegrerat inom naturorienterande ämnen är ett måste.

Det viktiga för eleverna är att kunskaperna är användbara och att undervisningen har vardagsanknytning. Lärarna däremot upplever ämnesintegrering som ett stimulerande arbetssätt. Helene Perssons analys visar att lärarna kunde vardagsanknyta undervisningen oavsett om de arbetade ämnesintegrerat eller ämnes­ specifikt.

Följ nedräkningen 100 dagar 100 fakta inför 5 juni på Stockholms Stadion specialolympics.se/ stockholm 2012

Skolverket kritiserat för lärarlegitimationer Skolverket har bett regeringen att föreslå att bestämmelserna om lärarlegitimation ska börja tillämpas senare. Kravet på lärarlegitimation för att få tillsvidareanställning var planerat att träda i kraft den första juli i år. Men Skolverket bedömer att man inte kommer att hinna behandla en stor del av ansökningarna innan dess. Bakgrunden är problem med utvecklingen av IT-stödet och att arbetet med att begära in kompletterande uppgifter från olika lärosäten är mer tidskrävande än beräknat.

Rättssäkerheten för alla lärare som ska få sina ansökningar om lärarlegitimation bedömda av Skolverket har i vinter ifrågasatts i medierna. Kritiken har bland annat handlat om att Skolverket ska ha anlitat oerfarna akademiker hos bemanningsföretaget Proffice. n

sista ordet: THOMAS PERSSON

Dela med dig av framgångarna

J

ag har tidigare lyft fram att skolan har stor betydelse för Stockholms stads tillväxt och attraktivitet. Utan bra utbildning, från förskola till universitet, påverkas hela samhällsbygget negativt och vi står oss slätt i den alltmer globala konkurrensen. Skolans betydelse för den enskilda elevens lärande och utveckling är omfattande, och för vissa elever helt avgörande för deras livsmöjligheter.

Skolan är också något som angår många människor – och som diskuteras, debatteras och omtalas både nationellt och internationellt. I de sammanhangen är det viktigt att vi som arbetar i skolan hörs och syns. Låt oss därför ta alla tillfällen i akt att berätta om vår verksamhet både för varandra och för stockholmarna vi möter.

Berätta om framgångar vi skördat, utmaningar vi står inför, metoder vi använder och resultat vi åstadkommit.

Människan är av naturen en kommunicerande varelse. En stor del av vår vakna tid utbyter vi information med människor i vår omgivning. Studier har till exempel visat att de flesta av oss berättar om sitt arbete, om vad vi upplevt, sett eller hört på arbetsplatsen, för ett tiotal personer varje dag. För att inte tala om alla som använder sociala medier och når många fler än så!

Det innebär att vi alla har betydelse för vilken allmän bild av skolan som sprids i samhället. I ett skolsystem där medborgarna väljer sin skola – eller annan offentlig verksamhet – blir det vi berättar om vår arbetsplats ett underlag för medborgarnas val.

Det är viktigt att sprida berättelser om vårt professionella arbete i skolan, med framtidens världsmedborgare. Alla tillfällen räknas och inget sammanhang är för litet. Allra viktigast är det i mötet med eleverna och deras föräldrar – både i den vardagliga kontakten och vid mer speciella tillfällen som skolornas föräldramöten.

Chefer och rektorer har också ett särskilt ansvar att engagera medarbetarna och skapa en vi-känsla på arbetsplatsen som i sin tur kan bidra till en ökad stolthet över att arbeta i Stockholms stads skolor.

Vi ska alltid sätta eleven i centrum, det ingår i vårt uppdrag, men även medborgarna är viktiga. Det ska vara enkelt att vara stockholmare och vi ska underlätta för dem att bedöma kvaliteten i verksamheterna oavsett vem som är huvudman.

Därför satsar utbildningsförvaltningen på Jämför service på www.stockholm.se. Där erbjuder vi stockholmarna aktuell, saklig och relevant information om våra skolor, så att de kan jämföra olika tjänster, göra egna val och få en tydlig bild av hur vår verksamhet utvecklas. Denna e-tjänst är ett viktigt komplement till den information som sprids genom att vi alla fungerar som goda ambassadörer för vår verksamhet, för en skola i världsklass.

Thomas Persson är utbildningsdirektör i stockholms stad

I nästa nummer ...

STOCKHOLM #3/2012

• Vi välkomnar våren på Eggeby gårds Naturskola i Spånga.

• Rapport från Aidan Chambers seminarium om boksamtalet i skolan.

• Nytt EU-projekt i matematik om strukturerade härledningar.

• Strindbergsåret är i gång. Vad har August betytt för vårt sätt att tänka?

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 20 april.

LÄRA #2/2012

43

ii ii

Mötesplatsen för Mötesplatsen för det det digitala digitala lärandet lärandet SETT - Skandinaviens mest intressanta SETT - Skandinaviens mest intressanta mässa och konferens om det moderna mässa och konferens om det moderna lärandet i skolan. lärandet i skolan.

Skandinavien får nu en alldeles egen mässa och Skandinavien nu en alldeles egen mässa och konferens inomfår området det innovativa och moderna konferensDetta inomi området innovativa och moderna lärandet. en tid dådet tillgången till Internet och lärandet. Detta i en tid då till förändra Internet och teknikutveckling håller på tillgången att i grunden teknikutveckling hållerpedagogiska på att i grunden förändra skolans inre och yttre arbete. skolans inre och yttre pedagogiska arbete.

SETT står för ”Scandinavian Educational Technology SETT står för ”Scandinavian Technology Transformation” och handlarEducational om att få skolans profesTransformation” och handlar om att få skolans professionella medarbetare att känna inspiration, ökad sionella medarbetare attkring kännadet inspiration, nyfikenhet och kunskap moderna ökad lärandet nyfikenhet och kunskap kring det moderna lärandet i skolor. i skolor.

Om du är lärare, skolledare eller jobbar med förvaltOm du är lärare, skolledare eller jobbarså med förvaltningsfrågor kopplat till skolutveckling är det här ningsfrågor kopplat till skolutveckling så är det den perfekta mötes- och inspirationsplatsen förhär dig. den perfekta mötesinspirationsplatsen föratt dig.

SETT riktar sig även och till dig som är nyfiken på SETT riktar sig även tillkontakter dig som är nyfiken på att knyta nya spännande i SETTs utställardel. knytadär nya spännande kontakter i SETTs utställardel.

Och möta leverantörer av digitala verktyg och Och där möta leverantörer moderna fysiska lärmiljöer.av digitala verktyg och moderna fysiska lärmiljöer.

SETT arrangeras den 25-26 april på Kistamässan i SETT arrangeras denwww.settdagarna.se 25-26 april på Kistamässan i Stockholm.

Läs mer Stockholm. Läs mer www.settdagarna.se Bakom SETT står Kistamässan, Stockholm Stads Utbildningsförvaltning Utveckling.

Bakom SETToch stårRektorsakademien Kistamässan, Stockholm Stads Utbildningsförvaltning och Rektorsakademien Utveckling.

Anmäl dig på: www.settdagarna.se Anmäl dig på: www.settdagarna.se

Samarbetspartner

Arrangörer

Samarbetspartner

Arrangörer Part of Part of