LÄRA Stockholm 3 2012

Page 1

LÄRA

#3/2012 STOCKHOLM

OS i skolan

Klara, färdiga, Holm! Det våras för Fältskolan på Eggeby gård | Nytt EU-projekt i matematik Surfplattorna — mer än bara appar | Hon brinner för lärardriven forskning


Ta med din klasS till Barn och böcker! Välkomna till Skansen mellan klockan 9 och 14 den 22–24 maj. Stimulera läslusten genom Barn och böckers roliga och spännande aktiviteter. Här kan eleverna lyssna till medryckande berättelser, gå spännande vandringar, se prisutdelningen i ”En bok i världsklass”, skapa en saga, byta böcker och delta i lekar från förr. Mer information och program för de tre bokhyllande dagarna hittar du på: www.pedagogstockholm.se/barnochbocker

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN


bl

e a 20 ar k n s et in en is v Sv Pr g av i n h is

Pu

I N SP I RATION OCH I N FO RMAT I O N F RÅ N UT B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

11

STOCKHOLM #3/2012 LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings­förvaltningen i Stock­ holms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbild­ ningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@ stockholm.se. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se.

Grafisk form: b-e-r-g.se Tryck: Östertälje Tryckeri AB, ­Stockholm, 2012.

FOTO: marc femenia

24

Trendvändare i Älvsjö. Solbergaskolan har ökat andelen godkända på nationella provet i matematik mest i hela staden, bland annat tack vare en omstuvad organisation och små elevgrupper. På bilden fjärdeklassarna Felix Hass och Cornelia Jäger som har valt matte på ”Veckans arbete”. FOTO: robert blombäck

ISSN 1654-7330. Upplaga: 17 500 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

28

Vad är musik? Det frågade sig musikläraren Johan Nyberg. Nu är han tillbaka i skolan med licentiat­ examen och nytt uppdrag.

34

31

Surfplattan har flyttat in i klass­ rummen på Årstaskolan. ”Enkel och logisk att använda — men det är ingen leksak”, säger lärarna.

FOTO: marc femenia

Ansvarig utgivare: Thomas Persson.

FOTO: marc femenia

Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agneta Berghamre Heins, Helene Lumholdt, Katarina Lycken Rüter, Pernilla Rönnlid, Marianne Hühne von Seth, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård.

Nu ska Essingeskolans arbete med bedömning ge pedagoger på andra skolor inspiration till eget utvecklingsarbete.

Dessutom ... Vi besöker Fältskolan på Eggeby gård

Omslag: Förre höjdhopparen Stefan Holm fotograferad i Karlstad av Fredrik Karlsson.

4

Stefan Holm ska väcka elevernas OS-intresse

21

Bättre med långsam matematik

10

Hallå där, Ola Palm

27

Chambers vill införa tyst läsning varje dag

12

Ämnesdidaktiska nätverk gav mersmak

36

Krönika: ”När lösningarna blev låsningar”

13

”Sök återkoppling från eleverna”

38

Strindberg — sjukt mycket här och nu

14

Nämnd & Nytt

40

Enkät: Var får du pedagogisk inspiration ifrån? 15

Serie: ”Livets hårda skola”

40

Hon vill se lärardriven forskning i skolan

Sista ordet

43

16

LÄRA #3/2012

3


4

LÄRA #3/2012


Naturens verkstad Till Fältskolan på Eggeby gård kommer tusentals elever varje år för att gå i naturskola. Det de lär sig om naturen får direkt koppling till verkligheten när de ger sig ut i skogen för att leta spår, kolla blommor eller håva småkryp i bäcken. TEXT: Helene Lumholdt FOTO: Ulrica Zwenger

LÄRA #3/2012

5


NATURORIENTERANDE SKOLA

M

ittemellan högspänningsledningen och E18, inklämt mellan Rinkeby, Akalla, Tensta och Husby, löper Järvafältets smalaste remsa. Genom den här passagen trippar, skuttar och travar därför alla möss, harar, rådjur och rävar som vill ta sig från ena delen av fältet till den andra. På vardagarna får djuren samsas bland mossor och stenar med alla de elever som kommer på besök till Fältskolan på Eggeby gård. Förra året var de runt 10 000 och ­sedan starten för femton år sedan har mer än 100 000 elever kommit hit för att lära sig om och njuta av naturen.

6

LÄRA #3/2012

De första tio åren bekostades Fältskolan av Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning som också startade verksamheten för femton år sedan. – De var bekymrade över alla barn i stadsdelen som aldrig fick chans att komma ut i naturen och ville ändra på det. De frågade mig om jag ville dra i gång en fältskola och det ville jag, berättar verksamhetsansvariga ­Susanne Fabricius. Som högstadielärare har hon undervisat i bio-

logi och kemi. Hon har också undervisat på Lärarhögskolan och skrivit läroböcker i sina ämnen. Fältskolan, som är en sorts naturskola, gav henne en möjlighet att nå ut till ännu fler med sin kunskap och sitt budskap.


NATURORIENTERANDE SKOLA

Fältskolan får ett bidrag från utbildningsförvaltningen, men det räcker inte hela vägen. – I många andra kommuner bekostas fältskolorna helt via kommunen, där kan alla skolor dra nytta av deras verksamhet. Så önskar vi att det var hos oss också. Nu får många elever aldrig komma hit eftersom skolorna inte ­anser sig ha råd, säger Susanne Fabricius. Fältskolan finansierar nu sin ­verksamhet genom att skolor får köpa besöksabonnemang. Priset varierar med antalet besök. ­Varierar gör också programutbudet: djur och natur, miljö, sex och samlevnad, istiden och vikingar. – Vi har program för alla årskurser upp till och med gymnasiet. När vi har kurser om

Många elever får aldrig komma hit eftersom skolorna inte anser sig ha råd.

Anna Rådström och verksamhetsansvariga Susanne Fabricius med kattugglekompis.

blommor klär vi ut oss till Linné, och när vi berättar om Vikingatiden blir vi förstås vikingar, berättar kollegan Anna Rådström, biolog med inriktning mot geografi. Hennes och Susanne Fabricius entusiasm inför sitt uppdrag, inför naturen och inför eleverna som besöker dem är inte att ta miste på. Inte elevernas heller. I dag är en andraklass från Hässelby Villastads skola först på plats. De har tagit bussen från sin skola till Husby och sen tagit en promenad på tio minuter. Nu ramlar tjugotvå elever in, hänger prydligt upp sina jackor på hyllkrokarna. Ovanför deras ­huvuden sticker talgoxen, koltrasten, hackspetten och en rad andra av våra v­ anligaste fåglar fram sina huvuden. Fåglarna, precis som grävlingen som kikar fram under bordet och räven som vilar under whiteboard­tavlan, är uppstoppade, men geckoödlan som smaskar i sig en larv mitt framför våra ögon är i högsta grad levande liksom fiskarna i akvariet. Eleverna slår sig ned runt borden och ­Susanne Fabricius börjar berätta för och ­resonera med dem om djur som sover om ­vintern, om björnar och björniden, om björnmossa och om att kylan kommer underifrån. – Känn på golvet så kallt det är, uppmanar hon eleverna. De gör som hon säger, sticker ner en tå eller en häl på stengolvet, huttrar till och sträcker sedan upp en arm i luften. – För mig är det inte kallt. Jag har varma strumpor. – Jag har ett jättestort hål i min strumpa. – Det var jättekallt. I dag kommer kylan inte bara underifrån.

”Vem har varit framme och gnagt här?” Anna Rådström visar eleverna hur man kan se om det är en ekorre eller mus som kalasat på kotten.

Nordanvinden sveper också över Fältskolan och dess omgivande marker. Därför äter eleverna sin medhavda matsäck inomhus innan de ger sig ut på spårjakt. – Vi anpassar alltid utevistelsen efter ­vädret. Det ska vara trevligt att vara i naturen, säger Susanne Fabricius. >> LÄRA #3/2012

7


NATURORIENTERANDE SKOLA

Innan de beger sig ut har de fått veta hur har- och rådjursspår ser ut, hur harar och rådjur gör när de biter av en kvist, hur en slarvig ekorre gnager. De har också fått känna på svart och stelnat björnbajs och se rävbajs som är alldeles ludet av alla små uppätna möss. – Jag måste visa det nya stinkbajset också. Det kommer från ett djur som gräver sönder marken så det ser ut som en traktor har kört fram. Vet ni vilket djur jag pratar om? frågar Anna Rådström. – Björn. – Grävling. – Nej, jag vet! Det är såna där som ser ut som grisar!

>>

Biologen Anna Rådström kikar tillsammans med eleverna efter talgoxe och blåmes. Emil Karlsson pekar ut tittriktning mot fågelbordet.

8

LÄRA #3/2012

Att besöka Fältskolan är perfekt som start för oss. Och eleverna älskar det.

Just det, vildsvin, bekräftar Anna Rådström och hämtar den stinkande högen som får alla att med en blandning av fasa och förtjusning ropa ”Bläää!”. Väl ute dröjer det inte länge förrän eleverna har hittat både rådjursspillning och har­ pluttar. – Vad duktiga ni är, säger deras lärare ­Håkan Bengtsson som är här med sina elever för andra gången. Han gillar Fältskolan som idé och är mycket nöjd med dagens besök. – Dels är det skönt för eleverna att det är någon annan än jag som står och pratar, dels finns det resurser här som vi inte har på skolan. Eleverna får se saker i sitt sammanhang och uppleva naturen. Jag tror att det gör det lättare för dem när vi sedan tar upp ämnet i skolan. Då har de en egen erfarenhet att rela-


NATURORIENTERANDE SKOLA

tera till. Man kan få in i stort sett alla skolans ämnen i det här besöket och dessutom är det väldigt trevligt att vara här, säger han. Gruppens sista kvart ägnas åt fågelskådning. Eleverna får låna var sin kikare och ställer sig på rad framför ladugårdsväggen med fokus inställt på fröautomaterna på andra sidan gräsplanen. Om det är barmarken, barnens tjoanden eller den elaka vinden som gör det får vara osagt, men fåglarna håller sig i alla fall borta. Det hindrar inte eleverna från att bedriva fältstudier. De kikar på träd och hus, på skolväskor och på varandra. Då har nästa grupp, tolv elever från en förberedelseklass på Elinsborgsskolan i Tensta,

större tur. När de just lekt färdigt sångleken om olika fåglar och precis fått var sin kikare runt halsen, svingar sig en duvhök upp i luften och svävar runt ett tag som för att visa upp sig för vuxna och barn. I förberedelseklassen samsas alldeles nyanlända elever med dem som har varit här längre. På Fältskolan får de en konkret bild av sådant som de möter i vardagen. Både kråkan och sopsorteringen blir mer än bara ord och just därför blir språket också lättare att lära in. – Att besöka Fältskolan är perfekt som start för oss när vi ska jobba till exempel med fåglar. Och eleverna älskar att komma hit, säger deras lärare Monika Rapp. Susanne Fabricius betonar att alla deras aktiviteter är knutna till den nya läroplanen och hur gärna hon och Anna Rådström skulle se att fler elever fick möjlighet att genom Fältskolans försorg utvecklas till miljömedvetna, ansvarskännande och naturälskande världsmedborgare. n

I ryggsäckarna ligger elevernas matsäckar och väntar på att bli uppätna.

LÄRA #3/2012

9


illustration: woo / mia nilsson

MATEMATIKSATSNINGEN

10

LÄRA #3/2012


MATEMATIKSATSNINGEN

Bättre räkna långsamt — Ett stort problem i matematikundervisningen är att eleverna jobbar alltför snabbt och utan att redogöra för vad de gör. Då blir det ofta fel.   Det konstaterar Attila Szabo, som arbetar med matematikutveckling på utbildningsförvaltningen och forskar i matematik vid Stockholms universitet. Ett möjligt sätt att råda bot på detta är så kallade strukturerade härledningar. De innebär att eleverna helt enkelt i förväg skriver ner varje steg de tar när de löser ett matematiskt problem. – Snabbhet är ingen nödvändig komponent av den sammansatta matematiska förmågan, i stället handlar det om att tänka rätt och att inte belasta arbetsminnet med flera saker på en gång. Strukturerade härledningar är ett sätt att sakta ner tempot och strukturera tänkandet, förklarar Attila Szabo och exemplifierar med en ekvationslösning: – Eleven skriver: ”Nu adderar jag fem till båda leden” och utför sedan momentet. Därefter skriver eleven: ”Nu förenklar jag genom att dividera båda leden med två” och utför momentet, och så vidare … Metoden har utvecklats och prövats i Åbo i Finland med gott resultat och nu går den vidare och blir ett EU-projekt med deltagande gymnasieklasser från Stockholm och Tallinn i Estland samt Mariehamn och Åbo i Finland. Attila Szabo berättar att eleverna tidigare har använt papper och penna till de strukturerade härledningarna, men till projektet utvecklas också ett Internet­ baserat läromedel, E-math. – Så det är viktigt att de elever som deltar har stor datorvana och därför har vi valt att använda metoden i tre klasser på gymnasieskolans naturvetenskapliga program.

Undervisningen startar hösten 2012 och i vår har de deltagande svensk­ talande lärarna fått fem utbildnings­ dagar i Sverige under ledning av Ralph Back, professor i datavetenskap vid Åbo akademi, som utvecklat metoden. – Vi började titta på strukturerade härledningar i slutet av 90-talet och numera används metoden också vid lärarutbildningen i Finland, berättar han. På den gymnasielinje i Finland där eleverna läser mycket och avancerad matematik har Ralph Backs forskarteam också jämfört sin egen metod med den vanliga undervisningsmetoden. – Alla elever var alltså motiverade att läsa matematik från början. Men de som följde den vanliga undervisnings­ metoden hoppade av i större utsträckning än de som läste enligt vår metod. Det innebär att strukturerade härledningar hjälper de elever som redan är motiverade att vilja fortsätta och få ett bättre resultat, säger Ralph Back. Han understryker att det är viktigt med en metod som får de motiverade eleverna att fortsätta vara motiverade. – De här personerna kommer att behövas i det framtida samhället inom till exempel teknik och medicin. Ett viktigt syfte med det EU-stödda ­pilotprojektet är att utveckla den elektroniska kursboken E-math. – Eleverna gör sina uppgifter och skickar dem elektroniskt till läraren som ser hur eleven har löst problemet och med vilken kvalitet. Läraren går igenom lösningen och skriver kommentarer som går tillbaka till eleven. Parallellt med projektet utvecklar forskarteamet läromedlet och både ­lärare och elever får vara med och ­förbättra det. Än så länge är läromedlet mycket tidskrävande, eftersom läraren nog-

grant måste gå igenom varje lösning och återkoppla till varje elev. Men Ralph Back berättar att tanken är att man i fram­tiden ska kunna kontrollera elevens ­lösning automatiskt med dator. – Kanske kan vi utveckla det så att datorn i 90 procent av fallen kan tala om vad som är rätt och fel och att läraren bara behöver kontrollera ett litet antal frågor. När E-math så småningom är bättre utvecklat blir högstadiet den nya målgruppen. Därtill finns en stark uppmuntran från den finska Utbildningsstyrelsen, konstaterar Ralph Back. – Många välmotiverade flickor och pojkar tappar ofta intresset när de kommer i puberteten. Kanske kan den strukturerade härledningen, om den ger ­omedelbar återkoppling om vad som är rätt eller fel, fånga upp ungdomarna igen, hoppas han. I Stockholm deltar klasser i Kärrtorps gymnasium, på Södra Latin och eventuellt Norra Real, och fem Stockholms­ lärare har gått vårens kurs i strukturerade härledningar. Conny Marstad, matematiklärare på Kärrtorps gymnasium, är en av dem. Han är positiv till metoden. – Det kommer att ta mer tid än ­normalt att arbeta med strukturerade härledningar, både för eleverna och för oss lärare. Men det är en klar fördel att eleverna måste förklara och motivera vad de gör. Det går inte att smita undan. Han konstaterar att det fortfarande saknas viktiga funktioner i E-math. – Men vi har fått lämna synpunkter och förslag på förbättringar, och på sikt kommer det att bli bra. n Ingela Ösgård

LÄRA #3/2012

11


VI VAR DÄR

” Inför tyst läsning varje dag” Den brittiske författaren Aidan Chambers är känd för sitt läsfrämjande arbete. Den 12 mars kom han tillsammans med författaren och översättaren ­Katarina Kuick till Stockholm för att föreläsa om hur vuxna kan hjälpa barn och unga att utvecklas som läsare. Ett hundratal bibliotekarier och lärare sitter i publiken när Aidan Chambers kliver upp på scenen i Tekniska nämndhuset på Kungsholmen. Han talar eftertänksamt men med finess och humor, gärna i dialog med publiken. – Vilka av er är lärare för de yngsta eleverna? Ni har det viktigaste jobbet! Vilka är lärare för tonåringar? Ni har det svåraste! Aidan Chambers inleder med en historisk exposé över läsandet: för 60 000 år sedan började människan måla på grottväggar, för 5 500 år sedan föddes skriftspråket, men det var först år 340 som hon började läsa tyst. – Att det tog så lång tid beror på att den mänskliga hjärnan behövde bli tillräckligt stor. Läsning är något av det mest komplicerade en människa kan hålla på med, säger Aidan Chambers.

Tid är en viktig ingrediens för att elever ska utvecklas till tänkande och ivriga läsare. – Det borde vara lagstiftat att s­ kolan ska ge alla elever en stund för tyst läsning varje dag. Man kan inte räkna med att alla läser hemma, säger Aidan Chambers. Samtidigt slår han ett slag för högläsning, inte bara för de yngsta. – Vi är ett talande folk. Det bästa sättet att ta sig an en svår text är att läsa den högt. En viktig del av våra läsupplevelser är att tala om böcker. För att visa hur ett boksamtal går till i praktiken kliver Katarina Kuick upp på scenen. Hon har stor erfarenhet från boksamtal och är den som översatt Aidan Chambers till svenska. Först läser hon AnnaClara Tidholms bilderbok ”Hanna, huset, hunden” högt för publiken. Så fort den är utläst stiger sorlet i lokalen. Katarina Kuick ritar en glad gubbe på tavlan.

Är du en särskilt skicklig lärare? utbildningsförvaltningen

12

LÄRA #3/2012

– Säg något ni tycker om med boken! Genast kommer en rad förslag, som skrivs upp på tavlan. Katarina Kuick ritar därefter en sur gubbe (något ni inte gillar), ett frågetecken (frågor) och en pusselbit (mönster). Publiken fyller på med tankar och snart är tavlan fylld. K ­ atarina Kuick pekar på frågorna som har dykt upp. – Är det någon som vill ge ett svar? Många olika teorier läggs fram. Kan boken handla om en mörkrädd flicka? En psykos? En skilsmässa? Hela tiden förs samtalet tillbaka till texten: ”Vad finns det som tyder på det? Vad talar emot det? Vad betyder i sådana fall hunden?” Publiken bläddrar fram och tillbaka i boken, lägger märke till nya saker och ger fler tolkningar. Efter en paus för fika berättar Katarina Kuick vad man bör tänka på som samtalsAidan Chambers’ ”Böcker inom och omkring oss” är en samlingsvolym som innehåller två av hans tidi­ gare böcker om läsning. Alla elever som deltar i tävlingen ”En bok i världsklass” får var sitt exemplar av boken.

Vill du kunna visa din yrkesskicklighet som lärare och utveckla din praktik? Nu kan du få dina pedagogiska färdigheter professionellt bedömda och en möjlighet att dokumentera din yrkesskicklighet i en merit­portfölj. Anmälan senast den 7 maj 2012. Mer information och anmälningsformulär hittar du på www.pedagogstockholm.se/meritering. Välkommen!


krönika

signerat: KATARINA LYCKEN RÜTER

När lösningarna blev låsningar

ledare. Hur man formulerar frågorna har betydelse för vad deltagarna säger. – När ni kommer till frågetecknet, säg inte: ”Var det något ni inte förstod?” Säg i stället: ”Var det något som var konstigt, något ni undrar över? Hittade ni något som ni inte sett tidigare i böcker?” En annan viktig sak är att vänta ut tystnaden. – I vissa grupper är det oerhört trögt. Våga stå ut, förr eller senare kommer någon att säga något. Många tycker att det är svårt att finna mönster i böcker. – Leta efter saker som kommer tillbaka. Gör det till en ledtrådsjakt! När man börjar upptäcka mönster hittar man fler och fler. Samtalet behöver inte alltid leda till att svar formuleras. – Man måste inte komma i mål, det kan räcka att lyfta frågorna, säger ­Katarina Kuick. Efter den praktiska genomgången av

hur ett boksamtal går till kliver Aidan Chambers upp på scenen igen, den här gången för att tala om den tekniska ­utvecklingen av läsningen. Han resonerar kring hur datorer och läsplattor kommer att påverka läsningen och litteraturen. – Om man ska hänga med måste man vara beredd på förändring, säger han och berättar att han själv håller på att utveckla en egen app. Han är väldigt förtjust i sin läs­platta men frågar sig samtidigt vad den nya tekniken gör med läsandet och ­läsarna. – Varje gång det sker en förändring i lästeknologin föds ny litteratur. Med boktryckarkonsten kom romanen.­ ­Vilken sorts litteratur som kommer nu vet jag inte, men jag kommer att försöka ta reda på det. n Annelie Drewsen

M

ånga ”måsten” och ”prataom” har det varit på sistone. Måste är inget direkt upplivande ord, och prat … det finns det så mycket av ändå. Men man blir liksom omringad. Först var det den där boken, ”Vi måste prata om Kevin”. Föräldraskap, civilisationskritik, skolskjutningar – huga. Jag lät den stå kvar i hyllan. När Tilda Swanson, en personlig favorit på vita duken, skulle spela Kevins mamma i filmversionen insåg jag att jag inte kom undan. Man inte kan ducka för de svåra frågorna. Inte hur länge som helst. Inte med Swanson i en huvudroll. Sen kastade Johanna Koljonen och Sofia Mirjamsdotter loss i #prataomdet. Tala om att det blev ord på allas läppar! Och så småningom belönat med Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Plötsligt pratades det på allvar om gråzoner och kommunikationsmönster, om rädsla och oförstånd, om makt och utsatthet, om dubbeltydighet och om sånt som gick riktigt, riktigt fel. Fast man ville så rätt. Man måste helt enkelt prata om saker – särskilt om de svåra. Och jag vet en som är svårare än många andra: Stockholms stad, skolorna och IT. Den är som alla andra prataomdetfrågor: obekväm. Föresatsen att alla ska få ett gemensamt golv för IT-nivån är självklart bra. Där finns inget att invända, tvärtom! Men de som finner att golvet också är tak får svårt med både svängrum och syresättning av lokalerna. Att det mesta ska gå att få hjälp med är förstås också utmärkt. Men när det som förut gick att fixa på tio minuter nu tar tio dagar, blir bromsspåren förfärande djupa. När det som skulle bli så många lösningar blev ännu fler låsningar, då är

det något som gått helt fel. Och vi måste prataomdet. Vi måste prata om allt det gröna gräs som hägrar utanför lärplattformars höga murar i form av eleganta program och lättillgängliga applikationer, och om vad man vinner och vad man förlorar om man släpper tanken på att ett enda system ska funka till allt. Vi måste prata om personuppgiftsbiträdesavtal och säkerhet, och om varför man faktiskt inte i alla lägen kan jobba med utmärkta gratisprogram på webben. Och vi måste, verkligen, prata om hur det kommer sig att en skola (till exempel min) 2012 kan betala nära tre miljoner mer för IT än vad den gjorde för tre år sedan, utan att det finns fler datorer till eleverna. Eller till lärarna. Och utan att det finns fler program att använda i undervisningen – i själva verket betydligt färre av de ämnes­specifika. Hur är det möjligt? Allt det här måste vi försöka prata om utan att fastna i prestigebevakning och pajkastning. De syretörstande pedagogerna med ögonen fulla av gröngräs måste möta och förstå de säkerhets­ tänkande och helhetsansvariga upphandlarna och vice versa – och ingen kan enbart hävda sin egen ofelbarhet och andras bristande insikt. Av alla svårigheter är det nog den mest utmanande. Vem vill, vem kan? Och vem vågar? Jag tror att vi måste prataomdet, men det är klart … det finns andra varianter. Jag var hos tandläkaren häromveckan och efter undersökningen log hon hult, tog min hand och sa med sin mest uppmuntrande röst: ”Bettskena?”. Jag funderar på saken.

Katarina Lycken Rüter är lärare i svenska och religion på Östra Real

LÄRA #3/2012

13


STRINDBERGSÅRET

Strindberg — sjukt mycket här och nu Hundra år efter August Strindbergs död står hans liv och gärning i fokus. I huvudstaden rustar teatrar, museer och förstås staden själv för aktiviteter. Utbildningsförvaltningen koncentrerar sin satsning till höstterminen.   Men varför ska man över huvud ­taget bry sig? Livet är inget för amatörer, konstaterade August Strindberg, och det ska väl gudarna veta. Fast vad gudarna visste och tänkte brydde sig inte Strindberg ett dugg om. Och varför vi ska bry oss om honom, en gammal gubbe, kan man möjligen fråga sig. Det gjorde också Hugo Hansén, regissör vid Stockholms stadsteater, när han fick erbjudandet att bli konstnärlig ledare för Strindbergsåret här i Stockholm. – Först tänkte jag att jag bryr mig väl inte om Strindberg. Han betyder väl ­ingenting för mig. För att ändå kunna ta ställning till erbjudandet, var han tvungen att ta reda på hur det faktiskt förhöll och förhåller sig. Har den där Strindberg något att komma med? Har han nåt att ge oss människor som lever i dag, hundra år efter att han följts till den sista vilan av 60 000 sörjande. Svaret kom ganska snabbt. – Strindberg har varit med och format vår samtid. Han har påverkat oss oerhört mycket oavsett vad vi tycker om honom, säger Hugo Hansén som, när han hade insett det, förstås tackade ja till möjligheten. Nu samordnar han den Strindbergsatsning som görs i staden under 2012. En rad institutioner, organisationer, företag, teatrar och konsthallar deltar och på utbildningsförvaltningen planerar man som bäst för en satsning under höst­ terminen 2012, som alla elever från sex till nitton ska få ta del av. Kortnovellen 14

LÄRA #3/2012

”Ett halvt ark papper” kommer att spela en framträdande roll i satsningen. – Vi står för en del idéer, men själva genomförandet svarar utbildningsförvaltningen för, säger Hugo Hansén. Strindberg var i vissa avseenden ­kraftigt konservativ och i andra avseenden radikal, öppen och framåtsträvande. Oavsett vilket var han tongivande för sin tid. – Det var han som definierade och populariserade begreppen under- och överklass. Och han drev debatten om manligt och kvinnligt. Man kan tycka vad man vill om hans ståndpunkt – han tyckte ju mest synd om männen – men det var han som förde upp frågan till toppen av dagordningen, säger Hugo Hansén. Han har påverkat hur vi i dag ser på genus, på konst, på kyrkan och på klassbegreppet och mycket mer. Den som aldrig har hört talas om Strindberg ­eller i varje fall aldrig har läst en rad, får ändå se sig influerad av hans tankar och gärningar. I alla fall om man bor här i landet. — Att ta sig an Strindberg är ett sätt att ta reda på vem man är och varför. Strindbergs verk hjälper oss att förstå vår kultur och vår samtid. Vad vi gör, tänker, tycker, hur vi lever och varför. Att Strindberg är högaktuell i dag märks också i hans syn på konstnären. – Hela ungdomskulturen osar av den nu. Han var först med att definiera sig själv som konstverk. Det har blivit jätte­ stort inom alla konstarter. Se bara på författare som Karl Ove Knausgård, ­säger Hugo Hansén. Dessutom tog han sig rätten att själv bestämma vad och vem han skulle vara. – Nästan som en queerteori fast utan sexuella förtecken: jag är det jag säger att jag är, inte vad andra bestämmer. Han omdefinierade hela tiden

Utbildningsförvaltningen satsar på Strind­ berg under höstterminen 2012.  Medioteket kommer inom ramen för ”Unga möten med August” bland annat att ordna ett seminarium med fokus på teater och ha en wiki där skolor kan presentera sina arbeten om Strindberg för en större pub­lik. Se www.august-2012.wikispaces. com.


Foto: Ulrica Zwenger

enkät

VAR FÅR DU PEDAGOGISK ­I NSPIRATION IFRÅN? Ulf Jusonius, lärare, Söderholmsskolan

”Strindberg hjälper oss att förstå vilka vi är”, säger Hugo Hansén, regissör och konstnärlig ledare för Strindbergsåret i Stockholm.

— Framför allt från eleverna. Att se dem utvecklas är oerhört inspirerande. Sedan från kolleger. Ett nära samarbete mellan oss lärare ger också mycket, liksom bra föredrag där man får aha-upple­ velser, samt kultur och litteratur. Carina Lardeus, lärare, Söderholmsskolan

sig själv. Han sa: jag är författare, nej för­resten, jag är konstnär, nej fotograf, eller nu gör jag guld eller nu är jag ­upptäcktsresande. Han var öppen, ivrig och energiskt nyfiken. Testade ständigt gränserna och ifrågasatte alla som satt vid makten, allt – hela tiden. – Han var i ständig opposition, definierade att en sann konstnär aldrig går maktens ärenden. Strindberg är så mycket här och sjukt mycket nu, konstaterar Hugo Hansén.

Det finns något för alla att hämta i Strindbergs verk, men det är viktigt som lärare att välja med omsorg. – Allt Strindberg skrev är absolut inte lika bra. Han skrev ju bara på, gick nästan aldrig tillbaka och ändrade i texten, bearbetade inte sina egna manus. Följden blev att en del texter är outhärdligt långrandiga, men så plötsligt blommar det upp och är helt fantastiskt och fyllt av kraft och av liv. Om man tar en genomsnittlig högstadiekille, som jag själv var, inte så kulturell, så kan man frossa i dessa små pärlor av drastiska citat och underbara passager. Han säger så knäppa saker. Han är både energisk och väldigt rolig. Hade han levt i dag hade han med säkerhet varit landets främsta bloggare, säger Hugo Hansén.

— Kollegerna ger mycket inspiration. Med dem kan man dryfta det mesta och få lite nya tankar och idéer. Jag läser också LÄRA Stockholm när den kommer till skolan. Allt köper jag inte, men mycket är väldigt bra.

Svenska staten har avsatt en miljon kro-

— Mest från kolleger, både på skolan och utanför. Möjligheten att möta kolleger och föra pedagogiska diskussio­ ner är viktig. Jag snappar också upp saker ”på vägen”, exempelvis från litteraturen.

nor för Strindbergsåret. Summan har ställts i bjärt kontrast mot Norges Ibsensatsning på 42 miljoner. – Visst, de kunde köpa in exklusiva gästspel från utlandet och så, men så mycket betydelse verkar faktiskt inte de här summorna ha haft. Inte heller Stockholms stad har lagt in några pengar att tala om i Strindbergsåret. – Men utifrån vår befintliga budget sker det ändå en sjuherrans massa aktiviteter här i Stockholm under året, säger Hugo Hansén och överräcker en bunt papper där alltifrån National­ museum och Skansen till Teater ­Moment och Strömma Kanalbolaget presenterar sina program. n Helene Lumholdt

Camilla Sandin, lärare, Solbergaskolan — Mest från mina kolleger. Jag läser också tidningar som rör skola och pedagogik och försöker ta del av aktuell forskning. Ibland kommer föreläsare till skolan, det ger inspiration. Per Wennerström, lärare i fysik och ­matematik, Kungsholmens gymnasium

Tove Åkesson, lärare i matematik och NO, Vasa Real — Från eleverna och de diskussioner vi har i klassrummet. Erfaren­ hetsutbyte med kolleger är också viktigt — det behöver inte vara ämneskolleger — liksom litteratur och utställningar. Text och foto: Agneta Berghamre Heins

LÄRA #3/2012

15


samtalet

” Svenska elever bland de bästa i världen” Inger Eriksson har ägnat nästan hela sitt yrkesliv åt under­ visning och lärande. Sedan årsskiftet har hon i uppdrag att stimulera praxisnära forskning i Stockholms stads skolor. Och det ska forskas i skolan, inte om skolan, inskärper hon.

16

LÄRA #3/2012


samtalet

I

nger Eriksson handleder ett tjugotal lärare som utbildats i lesson study och learning study och under våren i sin tur handleder kollegerna på den egna skolan. Syftet är att utveckla undervisningen och göra det lättare att föra in och konkretisera den nya läroplanen. – Lesson och learning study är inga metoder, vilket många tror, utan modeller där man tar reda på vad i undervisningen som ökar respektive minskar förutsättningarna för elevernas lärande, säger Inger Eriksson. Hon disputerade 1999 på en avhandling om lärares pedagogiska handlingar och är i dag professor i pedagogik vid Stockholms universitet.

När det gäller dagens svenska skola så möts vi av den ena larmrapporten efter den andra. Hur skulle du säga att skolan mår i dag?

TEXT: tomas bannerhed FOTO: ulrica zwenger

– Till att börja med så är den bild som ges i medierna extremt ensidig. Min bild är att svenska elever har det bra i sin skola – och att många lärare arbetar under en oerhörd press.

Men det är väldigt viktigt att säga att det inte finns en svensk skola, och det är just det som kännetecknar den svenska skolan: att den är mångfasetterad. Under de senaste 20–25 åren har det vuxit fram en väldigt stor variation som har skapat stora spänningar. Det gör också att debatten är svår att föra, situationen är komplex. För 25 år sedan var den svenska skolan bäst i världen. Vad är det som har hänt sedan dess?

– För det första har vi ju sett ganska tydliga segregeringstendenser i samhället. Till viss del har de förstås med den ökade invandringen att göra, men vi hade invandring för 25 år sedan också. Problemet är snarare att olika skolor har väldigt olika förutsättningar och ger eleverna väldigt olika förutsättningar. Segregeringen har också förstärkts av skolans valsystem, det vill säga att man väljer skola och att pengarna följer eleverna. Det har påverkat skolorna mycket och gör att de måste tävla i någon mening, locka till sig elever för att få en ekonomisk grund. Och det är av ondo?

– Val är inte av ondo i sig, såvida skolorna inte undermineras resursmässigt. Men det har lett till en uppdelning av eleverna som skolan inte kan hantera. Om man uppfattar att man har elever som ses som resurssvaga finns det en risk att man arbetar utifrån det. Resurssvaga elever möts ofta av ett förenklat innehåll och låga förväntningar. – Sedan kan man ju säga att vi har haft en inre segregering i skolan som tog fart med det nya betygssystemet 1994. Införandet av godkänd gräns innebar att kommunerna blev skyldiga att erbjuda en undervisning där alla elever når minst godkänt. Att garantera det samtidigt som föräldrar eller elever kan välja att flytta på sig gör att man får väldigt många parametrar som sätts i rörelse. Om man dessutom lägger till en samhällsförändring som driver fram individualiserande ideal så har man ett sådant nätverk av påverkande faktorer att man inte kan säga vilken som leder till vad. – Individualiseringen har vuxit lavinartat och skolan har utvecklat olika former där elever ska ta ansvar för sitt eget lärande. De ska själva kunna bestämma vad de behöver hjälp och stöd med, vilket betyg de vill jobba för, vilket material och vilka frågor de vill jobba med, var och när de ska jobba och så vidare. Det här har gjort att många elever som inte är resurs- >> LÄRA #3/2012

17


samtalet

>> starka eller saknar stöd hemifrån har erbjudits

ett förenklat innehåll i undervisningen. Varför svartmålar massmedierna den svenska skolan?

– Jag kommer ju från Finland – eller Åland rättare sagt, det är stor skillnad (skratt) – och har arbetat mycket inom och med den finska och finlandssvenska skolan. Där är skolan väldigt viktig, men man ser det inte som att skolan bär ansvar för allting. Om en elev har det jobbigt i skolan så är det inte bara skolans problem utan det ses också som samhällets och föräldrarnas problem på ett annat sätt. Finland har också en mer sammanhållen undervisning och föräldrarna värderar skolan väldigt högt, samtidigt som samhällskraven är helt andra. Har vi lagt för stort fokus på det sociala och för litet på kunskaperna i Sverige?

I Finland är lärarna väldigt noga med att visa när en elev svarar fel. I de svenska klasserna säger läraren: ”Aha, tänker du så?”

– Det där är en sådan fråga som jag hade hoppats att du inte skulle ställa. Jag kan inte separera det sociala från kunskapsinnehållet. Det är också en olycklig polarisering som har uppstått i Sverige att man talar om flumpedagogik kontra kunskapspedagogik. Rika kunskapsmiljöer är ju sociala. Och sedan lyfter vi aldrig fram att de svenska eleverna är bland de bästa i världen på engelska eller att svenska elever trivs jättebra i sin skola. När vi får svenska elever till finska eller åländska skolor är det alltid de som kommer att ta över ordförandeklubban i elevrådet. Det är de som kommer att föra elevernas talan, uppträda och hålla föredrag. Sådana aspekter värderas inte i Pisamätningarna: till exempel att få eleverna att driva egna idéer och stå för sina åsikter. Pisa mäter fel saker?

– Pisa mäter extremt begränsade saker, bland annat hur tålmodiga eleverna är. Du sa att elever i den svenska skolan har det bra men att lärarna har det svårt. Hur rimmar det?

– Lärarna böjer sig åt vilket håll som helst för att se till att eleverna mår bra, och de är väldigt måna om att vara med i sin tid, att försöka svara upp mot uttalade önskemål och behov. De är otroligt lyhörda. Men det mediala trycket de är utsatta för är ganska tufft, liksom förväntningarna från föräldrarna. De är kunniga och ställer krav. I Finland ser föräldrarna det som sin uppgift att se till att ungarna sköter sig i skolan: ”Okej, nu vill lärarna att du ska göra det här, jag vet att du inte tycker att det är kul men det blir så mycket bättre i skolan om du bara gör detta.” Om en svensk elev har problem i skolan säger föräldrarna: ”Jag ska prata med din lärare.” Det finns helt enkelt kulturellt förankrade uppfattningar om vad 18

LÄRA #3/2012

skolan är till för, vad det innebär att vara elev och lärare, som skiljer sig åt. – Finsk skola har fått vara i fred och många har en stor tilltro till lärarkåren, liksom till myndigheter och samhällelig makt. Den finske forskaren Hannu Simola beskriver ju den finska skolan som existerande i ett modernt samhälle, medan det svenska samhället är extremt senmodernt, till exempel i termer av att medborgarna inte har så stor tilltro till institutioner som skolan. I Sverige är det inte självklart att vägen till ett lyckligt liv går via utbildning. Vad skulle vi kunna lära av den finska skolan?

– Till att börja med tror jag inte att vi ska försöka lära av varandra – möjligen skulle vi kunna lära oss något tillsammans – utan båda kulturerna har sina styrkor och svag­heter. Men jag tycker att alla lärare, oavsett om de ska jobba i förskolan, grundskolan eller på gymnasiet, borde ha en utbildning på magisternivå, så att de har full kompetens att gå in i forskarutbildning. Det borde vara en självklarhet. I Finland har klasslärare och ämneslärare haft en akademisk utbildning på magisternivå ända sedan 70-talet. Jag möter dagligen svenska lärare som skulle vilja gå vidare till forskarutbildning, men många har gått en hundrapoängsutbildning enligt det gamla systemet och saknar behörighet. Det är ett jätteproblem – förödande! – Vi borde också fundera över om vi ska ha nationella prov som ligger till grund för betygssättningen. I Finland har vi bara nationella för att se hur systemet fungerar, man går inte ut med resultaten till elever och lärare. De nationella proven i Sverige är visserligen ovanligt bra, och ibland är det kanske också stimulerande för undervisningen, men principiellt tycker jag att det är besvärligt att man gör en koppling mellan nationella prov och betygssättning. Det blir ytterligare ett lager av kontroll. Lärarna ska vara professionella, men de måste också ha ett friutrymme att vara professionella inom. Hur ser det ut i det finlandssvenska klassrummet jämfört med det svenska?

– Finska elever är generellt väldigt tystlåtna, i Sverige är det mer diskussioner av innehållslig karaktär. Elevresponsen i den finlandssvenska klassen är ofta enstavig och enstaka och mer inriktad på att kolla om man har förstått rätt. I Finland är lärarna väldigt noga med att visa när en elev svarar fel: ”Nej, nästa!” eller ”Det där är fel”. I de svenska klasserna säger läraren: ”Aha, tänker du så?”. Det kan göra att en del elever uppfattar det som att de får beröm trots


samtalet

att de har svarat ”fel”. Det finns en stark demokratisk strävan i den svenska skolan som innebär att alla svar ska räknas. – En annan aspekt är att de finlandssvenska eleverna ordagrant skriver av det som lärarna antecknar på tavlan, eller får kopior på overheadmaterialet eller vad det nu kan vara. Ofta får de också ganska tydliga instruktioner om att det räcker som underlag för att klara provet. Vill eleverna ha bättre betyg behöver de kanske kombinera med boken. Den styrningen av anteckningar förekommer över huvud taget inte i de svenska klasserna, utan i så fall mer av underförstådda rekommendationer. Sverige halkar efter i olika internationella kunskapsmätningar som Pisa, samtidigt som det har blivit mer av eget arbete för eleverna. Hur ser du på det sambandet?

– Jag är ganska starkt kritisk mot eget arbete eftersom det har kommit att betyda att man jobbar ensam, i sin egen takt, på sin egen nivå. I stället borde man ha funderat över hur man kan skapa förutsättningar för att expandera elevers kunnande. Därmed inte sagt att katederundervisning är den rätta vägen, det är inte formen som avgör utan vilka uppgifter eleverna jobbar med, vilka redskap de får tillgång till, på vilket sätt de lär sig att analysera problem, hur vi kan skapa genuina frågor för dem att utforska. – Vid katederundervisning är gruppen mer sammanhållen och det betyder att de svagpresterande också erbjuds ett lite rikare

Många har gått en hundrapoängs­ utbildning enligt det gamla systemet och saknar behörig­ het. Det är ett jätteproblem – förödande!

innehåll, men jag sjunger inte katederundervisningens lov, jag sjunger nog snarare kunskapens lov. Det innehållsliga arbetets. Du har ju engagerat dig mycket i lesson study och learning study. Vilken är skillnaden mellan dem?

– Inom lesson study har man mer fokus på processen, hur lärarna jobbar. Det handlar ofta mer om lektionsplanering. Inom learning study intresserar man sig mer för innehållet och hur det behandlas didaktiskt med hjälp av en lärandeteori. Det som är gemensamt är den kollektiva undervisningsplaneringen och efterbehandlingen av de observationer som gjorts antingen med video eller med video i kombination med observationsanteckningar. – Jag hoppas att både lesson och learning study ska kunna användas som en lärar­driven forskningsmodell för att utveckla l­ ärares professionella kunskapsbas – en modell som utgår från de utmaningar som lärare har i mötet med eleverna. Hur kan lärarna bli skickligare på att få eleverna att förstå till exempel ekvationer och fotosyntes? Och det är viktigt att understryka att det är undervisningen och elevernas lärande – alltså inte lärarna – som är föremål för den här forskningen. Lärarkolleger forskar tillsammans om undervisning och lärande, antingen procedurinriktat eller mer innehållsligt. – Nu har det ju blivit lite hallelujarörelse över både lesson och learning study, eftersom lärarna har fått så positiva erfarenheter av det >> LÄRA #3/2012

19


samtalet

elever, det vill säga att man som lärare vill ta reda på vad eleverna kan, vad som är svårt för dem, hur innehållet kan formas så att eleverna blir delaktiga i sitt eget lärande. Jag är lite kinkig med begrepp som ”att utgå från elevernas förutsättningar”. Det tolkas ofta som att man måste lägga sig på elevernas nivå, men som jag ser det handlar det snarare om en förmåga att se: Var är mina elever i dag? Var vill jag att de ska vara framöver? Vilka hinder finns för deras kunskapsutveckling – och vad är det som skapar möjligheter? Ett sådant förhållningssätt kännetecknar en skicklig lärare i dag.

>> kollegiala samarbetet. Det är visserligen ro-

ligt, men det finns en risk att man ensidigt ser det som intern kompetensutveckling snarare än en modell för hur man kan utveckla nya kunskaper om elevernas lärande. Blir man en bättre lärare av att forska? I min värld är det helt olika kompetenser.

– Blir man en bättre läkare av att forska? Ja, det beror ju på vad man forskar om. Men jag tycker nog att det är ganska självklart att de flesta lärare under sin yrkesbana ska kunna bidra till den professionella kunskapsbasen. Forskarutbildning och forskning är ju också en traditionell skolning i hur man söker och utvecklar kunskap. Däremot tycker jag inte att alla lärare ska forska hela tiden.

Om du, ditt finska medborgarskap till trots, skulle bli svensk utbildningsminister efter nästa val, vad skulle du vilja ta itu med?

Hur borde forskning och praktisk-pedagogisk verksamhet integreras?

– Vi måste börja förstå kunskapsproduktion på ett annat sätt och inte tillskriva akademin någon helig position. När man talar om att undervisningen ska bedrivas på vetenskaplig grund, tolkas det ofta som att lärare ska ta till sig den forskning som finns. Och visst, det finns mycket forskning som behöver användas, men vi behöver också få till stånd undervisningsutvecklande forskning som lärarna är delaktiga i. Ett forskningsområde som är särskilt viktigt för dig är hur lärare och elever tillsammans kan bidra till en kvalificerad undervisning. Vilka slutsatser har du dragit?

– Oj, nu är det farligt, farligt. Vi har ju en kultur som säger att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av sin egen undervisning, men jag är inte så säker på att jag håller med om det. Eleverna ska vara delaktiga i kunskapsarbetet, visst – men inte i planeringen av det. Om vi däremot kan organisera undervisningen så att lärare och elever tillsammans arbetar utforskande så ger det andra förutsättningar för lärande. Du har även forskat om förskolan som bildningsarena. Vad kan skolan lära av förskole­ pedagogiken?

– I förskolan har man ägnat sig mer åt kunskapande aktiviteter än traditionell kunskapsöverföring, vilket skulle kunna vara spännande för skolans del, även om viss kunskap kanske behöver traderas. Likaså är det intressant att man kan skapa världar i förskolan, lekvärldar där barnen går in och är fullvärdiga aktörer. Den typen av tankefigur skulle vara möjlig att berika skolan med. Vad utmärker en riktigt bra lärare år 2012?

– Ett analytiskt förhållningssätt gentemot sitt innehåll, sin undervisning och sina 20

LÄRA #3/2012

Eleverna ska vara delaktiga i kunskapsarbetet, visst – men inte i planeringen av det.

– Jag skulle allvarligt överväga om lagen verkligen ska innehålla bestämmelser om individuella utvecklingsplaner. Och jag skulle allvarligt överväga om vi ska ha en skollag som föreskriver dels att ”alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt”, dels att ”elever som lätt når kunskapskraven ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling”. Ska vi verkligen ha en sådan särskiljande paragraf i skollagen? Jag tycker inte det. Jag tycker att alla elever ska erbjudas ett expanderat lärande. Vi ska inte bestämma på förhand vilka elever som har de förutsättningarna, utan vi ska pröva vår undervisning så att vi vet vilka dessa förutsättningar är – och så ska vi se vad vi kan göra för att expandera dem. Vad är det som inte är bra med de individuella utvecklingsplanerna?

– Jag tycker inte att det ska vara lagstadgat, utan lärare ska kunna hitta andra former för hur man kommunicerar med elever och föräldrar. Ibland vore det till exempel bra med en planering som följer de utmaningar som eleverna står inför i klassen. Vilken är den största utmaningen för dagens svenska skola?

– Att försöka motverka eller kompensera för segregationen. Vi har alldeles för starkt bundit oss vid en uppfattning om att elever är så olika och ska ha så olika studiegångar. Det gör att vi klassar dem på ett sätt som jag trodde att vi hade lämnat bakom oss för länge sedan – i termer av begåvade–icke-begåvade, praktiska– teoretiska etcetera – i stället för att ställa oss frågor om själva undervisningen. Jag vill möta kraven på individualisering genom att i en rik undervisningsmiljö ge varje elev bästa möjliga förutsättningar och stöd. n


OS I SKOLAN

Foto: Solstafoto

Stefan Holm vill väcka elevernas intresse för den olympiska tanken.

” Satsa mer på idrott för unga” Många av oss minns den magiska kvällen i Aten 2004. Det var då Stefan Holm som förste svensk tog olympiskt guld i höjdhopp. Nu är han affischnamn för satsningen ”OS i skolan” där många skolor tar chansen att väcka elevernas intresse för den olympiska tanken. ­Stefan Holm vet av egen erfarenhet vad idrott kan innebära för ett barns möjligheter i livet.

OS-året 2012 arrangeras sommar­spelen i London, och i Stockholm blir det jubileumsfestligheter med anledning av att det är 100 år sedan Sverige var arrangör på Stockholms stadion. Stefan Holm kommer att finnas på plats i båda städerna, var så säker. Han är sig lik från ögonblicken vi minns från teve, både de stora mästerskapen och kupén i ”På spåret”, som

han också vunnit två gånger. Nu är det Karlstad 2012 en tidig vårdag i lunch­ rusningen och jäktade värmlänningar passerar utan att ens notera den väl­ kända gestalten. Stefan Holm är tillbaka i Värmland, några mil från bruksorten Forshaga, där han växte upp och allt en gång började. Numera är han anställd som kommunikatör på halvtid vid Karlstads

>>

LÄRA #3/2012

21


OS I SKOLAN

Foto: Solstafoto

>> universitet. Han är också ambassadör

för Sveriges olympiska kommitté (SOK) och kan inte tänka sig något viktigare än att få inspirera kommande generationers idrottare, både på elit- och ­motionsnivå. – För mig har OS alltid var något väldigt speciellt. Jag var åtta år när vinterOS gick i Sarajevo. Jag var fascinerad av allt, från de olympiska ringarna till traditionerna och mästerskapen i sig själva. Det väckte en dröm hos mig, att en gång själv få vara med. Stefan Holm är en av initiativtagarna till Olympic Day, ett evenemang där skolor över hela Sverige kan arrangera en heldag där eleverna får prova på olika idrotter. En på förmiddagen, en på eftermiddagen och sedan fri lek. – Det är viktigt att få prova på och känna lusten. Alla kanske inte ska bli höjdhoppare eller fotbollsspelare utan får upp ögonen för helt andra sporter, som pingis eller squash, tror Stefan Holm. – När de sedan också får träffa en olympier kanske det kan väcka en dröm hos någon. Tanken är att detta ska kunna genomföras på alla orter som vill. Jag finns med runt omkring, som inspiratör och bollplank. Den 7—11 maj kommer Olympic Day till

Stockholms stadion, där elever från stadens skolor får chansen att pröva en mängd idrottsgrenar på klassisk mark. ”OS i skolan” är en helt annan typ av satsning. Där kan anknytningen till olympiska spel kopplas till nästan vilket ämne som helst, som historia, geografi eller samhällskunskap. SOK tillhandahåller studiemateriel och skolan väljer själv hur den vill arbeta, antingen under en intensiv period eller återkommande under en hel termin. Stefan Holm började själv inte träna höjdhopp förrän han var tolv år. Fram till dess hade han spelat fotboll och åkt längdskidor, men så var det ju det att det hade gått så himla bra när han tävlat i friidrott i skolan, sopat banan med alla i höjdhopp. – Jag var redan då extremt tävlings­ inriktad, jag ville alltid vara bäst. Det ­ligger i min personlighet och lite i generna, båda mina föräldrar har samma driv. De har alltid peppat mig men däremot 22

LÄRA #3/2012

Tillbaka där det började — men nuförtiden byter Stefan Holm hellre om till fotbollsskor.

inte pushat. Utan stöttande föräldrar är det svårt att komma någonstans. – Idrotten var väldigt viktig när jag växte upp. Farsan var en hygglig fotbollsspelare, och alla i klassen spelade fotboll en period. En tjej i klassen var ­aktiv i friidrott och det var hon som övertalade mig att hänga på.

I den åldern förstod han inte vad som krävs för att nå toppen, men han har alltid vetat att han ville bli en bra idrottsman. Bäst. Disciplinen var tidigt stenhård. Det enda som räknades var att vinna. Men Stefan Holm minns inte träningspassen som plågsamma, tvärtom tyckte han att det gick bra att kombinera


OS I SKOLAN

med skolan, han hade lätt för sig och det mesta var roligt. – Jag hade föräldrar som alltid ställde upp och de har en stor del i framgången, min pappa var ju också min tränare. Med det inte sagt att alla barn som får upp ögonen för idrott ska ha en ­karriär som mål. Stefan Holm är noga med att framhålla att idrott för de flesta inte innebär en satsning på elitnivå. Det värde­f ulla är i stället den ­sociala gemenskapen och en aktiv fritid med kontakter och nätverk som kan ge ­f ramtidstro. Vilket i sin tur, som Stefan Holm ser det, kan förhindra utanförskap och alla de risker som följer med det. — Att röra på sig är inte bara en fråga om

att ha en vettig fritid utan också om att ge kroppen optimala förutsättningar. Hjärnan tillförs syre och idrottande barn når ofta goda resultat i skolan. Och än har han inte släppt passionen för sport och idrott. Snart väntar veteran-SM i friidrott och när det är dags räknar Stefan Holm med att vara i toppform, vilket i dag betyder runt 2,20. Annars innebär vardagsmotionen att han har återvänt till den sport där allt började: fotbollen.

– Jag spelar i division 7, vi tränar två gånger i veckan och vi har skitkul. Om han fick bestämma skulle det ­offentliga satsa mycket mer pengar på idrott för barn och ungdomar. Han ­möter ofta en verklighet där många ­familjer inte har råd med de avgifter som gäller i dag. – När jag började var medlemsavgiften 25 kronor, that was it. I dag tvingas klubbarna få in helt andra pengar för att gå runt. Barnen säljer bingolotter och allt möjligt annat. Ofta får föräldrarna själva köpa det som är osålt, och det kan bli mycket pengar, som alla inte har råd med. Stefan Holm har många tankar kring hur politisk styrning skulle kunna förbättra förutsättningarna, inte minst idrottsligt, för många barn och ungdomar. Han är uppväxt med socialdemokratin på bruksorten Forshaga och blev tillfrågad av Håkan Juholt om att leda en grupp inom partiet som ska arbeta med förslag för att motverka barnfattigdom. Men med Stefan Holms inställning, att helhjärtat och passionerat gå in för varje utmaning, tackade han nej. Tiden skulle helt enkelt inte räcka till, och det var ett klokt beslut, skulle det visa sig. Inte ens

som vanlig ledamot har han kunnat vara med på ett enda av gruppens möten. En annan karriär som opinions­bildare och makthavare i en stor organisation kan i stället stå för dörren. Stefan Holm kandiderar till en plats i Internationella olympiska kommittén, där 23 aktiva ledamöter ingår. SOK har ­nominerat ­honom och han kommer att lägga mycket krut på sin kandidatur under OS i London. Han behöver inte ens en sekunds ­betänketid för att återkalla känslan från Aten 2004, känslan av att ha kommit in på arenan som en av många aspiranter på en guldmedalj, och lämnat den som vinnare. – Det var en känsla av oerhörd lättnad mer än glädje. ”Gött, det är slut, äntligen kan jag slappna av.” Först efteråt förstod jag hur nära det var att jag inte hade vunnit. Den tanken fanns aldrig inne på stadion. Den vanligaste fråga Stefan Holm brukar få är: Hur många medaljer har du? – Jag brukar svara att det viktigaste av allt är alla människor jag mött, alla resor och alla upplevelser som blivit möjliga genom idrotten. Jag hade inte varit den jag är i dag utan allt detta. n Marianne Hühne von Seth

Bli en OS-certifierad skola! Historia, matematik och samhällskunskap är bara några av de ämnen som kan knyta an till de olympiska spelen i undervisningen. Stockholms skolor kan bli OS-certifierade genom att genomföra ett program i fyra punkter, utarbetat av Sveriges olympiska kommitté (SOK). – En OS-certifierad skola ska uppfylla fyra krav: man ska haft en invigningsceremoni, man ska ha använt studiematerialet ”OS i skolan” i flera ämnen, man ska ha haft en aktivitetsdag

med ett antal idrotts­grenar och man ska ha haft en avslutningsceremoni, säger Lisa Sund, projektledare på SOK. ”OS i skolan” är ett tema som återkommer vartannat år när det är sommar- eller vinterspel. I år är satsningen extra stor eftersom det samtidigt med sommar-OS i London firas 100-årsjubileum av sommarspelen på Stockholms stadion 1912. Skolor som anmäler sig kan använda ett inspirationsmaterial som utar­ betats av SOK och som nu har uppdaterats av en ­lärare

för att överensstämma med den nya läroplanen. – Det går exempelvis att använda olympiska resultat som underlag för matematiska beräkningar av olika slag, säger Lisa Sund.

Skolor som anmäler sig kan ta del av utskick med inbjudningar till tipspromenader och andra aktiviteter, inte bara inom idrotten utan också inom kultur som poesiläsning och konst. Detta för att knyta an till antiken, då spelen omfattade också kultur. – Alla som blir certifierade kan vara med och tävla om en dag med Stefan Holm, då han kommer till skolan och genomför exempelvis en höjdhoppstävling eller något annat arrangemang som skolan vill ha. n Marianne Hühne von Seth

LÄRA #3/2012

23


EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

Skolan som vände ­trenden TEXT: Agneta Berghamre Heins

FOTO: marc femenia

— Svenska är nyckeln till matematiken. Där­ för lägger vi väldigt mycket energi på svenskämnet. Elev­ erna har exempelvis läsläxa från dag ett, säger Renée Char­ pentier, F—6-lärare på Solbergaskolan. 24

LÄRA #3/2012

M

ed en 62-procentig ökning av andelen godkända elever på nationella provet i matematik i årskurs 3, toppar Solbergaskolan listan över resultatförbättringar mellan 2010 och 2011. Små elevgrupper, täta uppföljningar, förstärkt elevhälsoteam och fler pedagogiska diskussioner, är några faktorer som vänt Solbergaskolans rykte och resultat. Men det mest avgörande som rektor Pia Westergren, tillsammans med biträdande rektor Suzanne Heikman Lundberg, pekar på, är att de nu använder kompetensen och tiden på rätt sätt.

– Vi har helt enkelt stuvat om i organisationen och utgått från vad som ger bäst utväxling för eleverna. Hos oss är det lärartätt och de flesta lärare är behöriga, konstaterar Pia Wester­gren, rektor sedan två år tillbaka. Att skolan nu sakta men säkert genom de goda resultaten, som inte bara gäller matematiken utan även Nöjd medarbetarindex och brukarundersökningen, återigen har blivit en eftertraktad skola, gläder självfallet Pia Wester­gren och de övriga 50-talet anställda på skolan. – Samtidigt är vi väl medvetna om att Solbergaskolan är en liten, enparallellig skola med 290 elever. Det gör att små förändringar >>


EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

LÄRA #3/2012

25


EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

”Att prata matte gör att eleverna blir mer avslappnade och vågar fråga mer”, säger Renée Charpentier (till vänster), här tillsammans med några av eleverna på ”Veckans arbete”.

>> kan få stora utslag i statistiken. Men det vik-

tiga är inte siffrorna i sig, utan att vi har tagit ett helhetsgrepp för att hålla kvar de goda resultaten. I förlängningen handlar det om att fler elever i närområdet ska se vår skola som det självklara alternativet redan i valet till förskoleklass, säger Pia Westergren. Torsdagar är bråda dagar på Solbergasko-

lan. Då avslutas dagen med en ämnespedagogisk konferens. Denna dag ska dessutom elevhälso­teamet ha en extra stund tillsammans med den konsult inom specialpedagogik som skolan förstärkt teamet med. För skolledarna Pia Westergren och Suzanne Heikman Lundberg är det viktigt att vara väl förberedda inför mötet. – Ämneskonferenserna har fått större tyngd på skolan. Vi har högt i tak, engagerade lärare och avsätter rejält med tid till pedagog­ iska diskussioner. Här bryter vi ner våra mål till metoder och tillämpningar i undervisningen och till ett vardagligt förhållningssätt, säger Suzanne Heikman Lundberg och får medhåll av Renée Charpentier, lärare i årskurs 4. Sedan 20 år är hon lärare på skolan och den som var ansvarig för matematikundervisningen i årskurs 3 förra året. – De nyckelfaktorer som har stärkt skolan och bidragit till ökad arbetsglädje, med de goda resultaten som följd, är framför allt att vi lärare fått möjlighet till mer samarbete mel26

LÄRA #3/2012

lan tidigare- och senaredelen på skolan. Men också tidiga stödinsatser för elever med särskilda behov. Tack vare det har vi ett tydligare och mer långsiktigt fokus på varje enskild elev, säger Renée Charpentier. Solbergaskolan har en stor andel elever som behöver extra stöd: 29 procent i årskurs 1–6 och 24 procent bland de äldre eleverna – siffror som Pia Westergren, som har järnkoll på skolan, kan rabbla i sömnen. – Då fler än 70 procent av eleverna har utländsk bakgrund blir stödbehovet extra stort, inte minst vad gäller svenskämnet, säger hon.

Vi är mer tidseffektiva och arbetar i större utsträckning med ”rätt” saker.

Suzanne Heikman Lundberg betonar att det handlar om att sätta in insatser innan eleverna upplever ett misslyckande: – Alla elever ska få goda förutsättningar att känna glädje i undervisningen. Vi ställer tydRektor Pia Westergren, biträdande rektor Suzanne Heikman Lundberg och läraren Renée Charpentier kan glädjas åt att resultaten pekar brant uppåt för Solbergaskolan.


EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

liga krav, men i gengäld ska vi också erbjuda allt det stöd som varje elev behöver för att lyckas med sina studier, säger hon. – Dessutom ska skolan ge trygghet, erbjuda studiero och en miljö där eleverna känner tillit till oss vuxna. Fördelen med att vara en liten personaltät skola är att många vuxna kan lära känna eleverna. Vi blir ett team kring eleven, något som även föräldrarna uppskattar. Ett kontinuerligt värdegrundsarbete har också lett fram till en bättre samsyn mellan medarbetarna på skolan. Detta i kombination med det senaste årets Leanarbete lyfter Pia Westergren fram som ytterligare förklaringar till att resultaten nu pekar brant uppåt. – Genom vårt Leanarbete lämnas inte något åt slumpen, i princip allt arbete på skolan har genomlysts. Resultatet är att vi är mer tids­ effektiva och faktiskt i större utsträckning ­arbetar med ”rätt” saker, konstaterar hon. Vi följer Renée Charpentier till hennes klassrum. Ett 15-tal elever sitter djupt koncentrerade på ”Veckans arbete”. En förmiddag i veckan får alla elever välja vad de vill jobba med, ett val som i viss mån styrs av Renée Charpentier. – Eleverna får ta den här tiden för att komma ikapp i de ämnen där det finns behov, eller fördjupa sig där de önskar. När det gäller matematiken berättar R ­ enée

Charpentier att hon jobbar alltmer med problem­lösning där uppgifterna ska b ­ ottna i elevernas vardag, vilket också ger ökat ­utrymme för att prata matte.

Solbergaskolans elever jobbar alltmer med problemlösning och frågor som rör deras egen vardag.

Lean betyder ’slank’ eller ’resurssnål’ och är en sedan länge beprövad metod inom tillverkningsindustrin som nu har börjat användas inom Stockholms stad. Syftet är att synliggöra rutiner och elimi­ nera onödiga tidstjuvar.

– Att prata matte gör att eleverna blir mer avslappnade och vågar fråga mer. Ett problem är annars ofta att eleverna har svårt att formulera frågor kring matematiken. Det har vi kommit ifrån genom att ta alla tillfällen att diskutera matte, säger Renée Charpentier. – Och för mig personligen har den nya möjligheten att jobba mer flexibelt mellan de olika stadierna i skolan varit ett lyft i undervisningen. Det har gett mig ny inspiration och ytterligare ökat mina kunskaper. Jag samarbetar ­exempelvis med en mattelärare som undervisar på högstadiet. Tack vare det har jag fått mer förståelse för hur viktigt det är att mina elever verkligen behärskar vissa moment, som sedan kan vara väldigt avgörande för att klara matematiken i de högre årskurserna, säger Renée Charpentier och hjälper Roberto Grossi med en klurig uppgift om tid. Innan det är dags att samla medarbetarna till veckans ämneskonferens, konstaterar Pia Westergren att skolan har spännande år framför sig i arbetet med att säkra en långsiktigt hållbar positiv utveckling: – Nu har vi fått svart på vitt på att skickliga lärare och en bra organisation kan vända en skola. Utmaningen framöver är att behålla de fina resultaten och fortsätta jobba mot målen, där vi helt enkelt siktar mot stjärnorna. n

Foto: Charlotte Palm

HALLÅ DÄR ... Vad betyder det för dig att få det här priset?

– En fantastisk energikick. Jag är glad och omtumlad över vilken otrolig feststämning det varit på skolan. Varför tror du att just du fick priset?

– Därför att jag är så totalt övertygad om att projekt som arbetssätt skapar en bra miljö för lärande och jag jobbar hårt för att det ska vara ­roligt och kreativt för både elever, mig själv och andra lärare. … Ola Palm, lärare på Sturebyskolan i Enskede, som vunnit det ärofulla ­Ingvar Lindqvist-priset i NO.

I motiveringen betonas din projekt­ baserade undervisning och att du verkar för kontinuitet i grundskolan. Varför är det så viktigt?

– För att projekten knyter under­ visningen till en verklighet som alla elever kan ha erfarenhet av och åsikter om. Eleverna får möjlighet att utveckla alla förmågor inom naturvetenskapen som Lgr 11 beskriver, inte bara begrepp och teoretiska modeller. Och framtiden för pristagaren?

– Förhoppningsvis blir det ännu fler som vill lyssna på vad jag har att säga om undervisning. Det är väldigt utvecklande för en själv att berätta om det man gör, och det känns som att jag är bra på att förmedla det till andra med engagemang. n Tomas Bannerhed

LÄRA #3/2012

27


Foto: robert blombäck

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE

Johan Nyberg — musik­ lärare, nybliven licentiat och inriktningsledare med ökat pedagogiskt ansvar.

28

LÄRA #3/2012


KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE

Mellan akademi och praktik Vad är musik och hur lär man sig det? Det är frågor som Johan Nyberg ställt till sina elever under åren som musik­ lärare. När han fick möjlighet att forska i musikpedagogik blev frågorna utgångspunkt för hans undersökning. Efter fem terminers forskarstudier och med en licentiatexamen i bakfickan är han nu tillbaka som lärare på heltid, dessutom med ett nytt uppdrag. Ett stenkast från Skärholmens centrum, i en byggnad från 1970-talet, ligger Scengymnasiet. Här arbetar Johan Nyberg, musiklärare och nybliven licentiat i musikpedagogik. – Jag har inte riktigt landat i min nya läraridentitet. Det går inte att helt plocka läraren ur forskaren eller forskaren ur läraren, säger han. Utöver det vanliga musiklärar­ jobbet är han sedan hösten 2011 även inriktnings­ledare. Det medför bland annat ett pedagogiskt ansvar för de tre inriktningarna musik, artist och t­ eater, som eleverna på skolan väljer inom ­ramen för det estetiska programmet. Möjligheten att forska kom lägligt. När en nationell forskarskola med inriktning mot musikpedagogik utlystes 2008 kände Johan Nyberg att han hade gått i stå som lärare, trots fortbildning i bland annat ensemblemetodik. Han behövde ett miljöombyte – sökte och fick en av de tolv platserna på forskarskolan.

– Jag har alltid varit nyfiken, det är min drivkraft som lärare. Mitt examensarbete från musiklärarutbildningen handlade om kommunikationen mellan lärare och elev och jag ville fortsätta på det spåret, berättar han. Efter att forskningsplanen hade ­reviderats i flera omgångar kom hans forskning till sist att handla om elevers begreppsliggörande. – Ett ord som inte finns i Svenska Akademiens ordlista, säger Johan Nyberg med ett leende och förklarar att det handlar om att eleverna själva får formulera sig och sätta ord på sina tankar om kunskap och lärande i musik. – Jag gjorde först en enkätunder­ sökning som jag följde upp med fokusgrupper, där svaren från enkäten utgjorde diskussionsunderlag. Elevernas svar skilde sig inte från vad

han hade förväntat sig. Alla elever som deltog var däremot rörande överens om att de aldrig tidigare hade fått frågan om vad kunskap i musik är. – Då har de ändå gått nio år i grundskola och sysslat med musik utanför skolan. Vi måste fråga oss på vilket sätt vi bjuder in eleverna att reflektera kring sitt eget lärande i skolan, säger Johan Nyberg. Ändå hade ungdomarna i hans studie inga problem att formulera sina tankar om vad musik är. De beskrev musik som ett slags treenighet där praktik, teori och

känsla/uttryck ingår. De menade att ingen del kunde tas bort helt, då är det inte längre musik. Men man kan ha fokus på olika saker. – Jag tycker att det är väldigt klokt och håller med dem, säger Johan Nyberg. En annan fråga som diskuterades var skillnaden mellan musik som skolämne och som fritidssysselsättning. – Eleverna upplever att det är mer struktur och regler i skolan. Det hänger ihop med att det finns styrdokument och vissa obligatoriska moment. Men jag tror att skolan överlag skulle vinna på att försöka belysa och undersöka skillnader mellan lärande i och utanför skolan. Hur gör eleverna när de lär sig utanför skolan? Vilka tankar har de kring det? Forskarstudierna bedrevs på 80 procent under fem terminer. På måndagar undervisade han som vanligt på Scengymnasiet. För att föra tillbaka sin kunskap till skolan skickade han även månatliga rapporter om sitt arbete till rektorn och den dåvarande inriktningsledaren på skolan. Vid några tillfällen presenterade han sin forskning för kollegiet. Johan Nyberg värdesätter kontakten

mellan högskolan och skolan, men erkänner att det är svårare att upprätthålla den nu när han är tillbaka som lärare på heltid. – Det finns ingen etablerad kontakt, det hänger på att jag tar eget initiativ. >> LÄRA #3/2012

29


KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE

Han efterlyser ett starkare samarbete mellan akademi, skola och förvaltning. – Om skolan ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund behövs en länk mellan akademi och praktik. Det kan göras på olika sätt, till exempel med utvecklingslärare och lektorer, men också att lärarutbildningen har mer kontakt med skolor. Som forskarutbildad lärare känner han att han har en viktig roll på skolan. – Det behövs någon som är van att hantera forskningsfrågor. Det ingår i alla lärares uppdrag att hålla sig ajour med forskningen, men det betyder inte att alla måste forska. Själv försöker han få ihop sin nya roll som forskarutbildad lärare med sin tjänst, som medför ett både administrativt och pedagogiskt ansvar. – Vissa lärare som forskar kan inte gå tillbaka till lärarrollen sedan. Det handlar om på vilket sätt man förvaltar sina nyvunna erfarenheter och kunskaper och vilka möjligheter man får att göra det. Någon löneförhöjning till följd av licentiat­examen har det inte blivit ännu. – Däremot har jag nedsatt tjänst som inriktningsledare. Det finns inget ­centralt system för vad en forskarutbildad lärare ska ha för lönepåslag. Frågan är komplicerad och har inget enkelt svar, men jag tänker att lönen ska vara relaterad till arbetsuppgifter. Forskningen påverkar också hur han ser på sin egen undervisning. – Jag har lärt mig att hålla käften mer, säger Johan Nyberg med ett skratt.

Foto: robert blombäck

>>

”Jag har lärt mig att hålla käften mer”, säger Johan Nyberg på Scengymnasiet. ”Jag vill få eleverna att formulera sig om undervisningen.”

Jag vill få eleverna att formulera sig om undervisningen i större utsträckning och föra en dialog kring vad vi gör. Det är självklart för Johan Nyberg att eleverna äger sitt lärande och han vill ge dem utrymme att reflektera kring det, både planerat och spontant. — Jag vill att eleverna ska bli involverade i de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Att få eleverna att upptäcka och lära sig hantera motstånd är en annan viktig uppgift för varje lärare. – Motstånd är inget negativt. Frågan är hur man hanterar det. Vad innebär motstånd för lärandet? Tar du spjärn mot det för att komma vidare eller undviker du det?

I dag ser han sig själv både som lärare och forskare. Vid sidan av lärarjobbet handleder han studenter på lärarutbildningen som skriver examensarbete. – Jag vill gärna jobba med det ­konkreta i undervisningen. Eller med lärarutbildning, säger Johan Nyberg om sin framtid. n Annelie Drewsen

Johan Nybergs avhandling heter ”Man kan aldrig kunna allt om musik — det känns verkligen stort. En pragmatisk studie om gymnasieungdomars begreppsliggörande av kunskap och lärande i musik” och finns att ladda ner på www.diva-portal.org.  Läs mer om våra licentiater på www. pedagogstockholm.se/licentiat.

Minst en forskarutbildad per skola — På sikt är målsättningen att varje skola i Stockholm ska ha minst en forskar­ utbildad lärare. Vilken roll de får kan variera beroende på lärarens kompetens och skolans behov. Det säger Katarina Arkehag, chef för utbildningsförvaltningens forsknings- och utvecklingsenhet. 30

LÄRA #3/2012

Forskarutbildade lärare behövs för deras analytiska kompetens i kombination med kunskapen om aktuell forskning och kopplingen till den akademiska världen. Vilken typ av uppdrag som är aktuellt för den enskilda läraren avgörs av skolledningen i diskussion med läraren. – Det kan innebära allt ifrån att ta ett extra ansvar

för utveckling av ämnet, ha kontakter med och förmedla aktuell forskning till att vara delaktig i analysarbete på skolan och leda seminarier, säger Katarina Arkehag. Den som har minst en licentiat­examen kan ansöka om lektorstitel från Skol­ verket. – Men det är bara en titel och ger inte automatiskt

något uppdrag. Att ha en forskarutbildning kan där­ emot vara att krav för vissa uppdrag. Av de lärare som i dag har forskarkompetens har några fått utvecklingsuppdrag medan andra har full undervisning. n Annelie Drewsen


Det våras för surfplattorna

Årstaskolan är en av 13 skolor i Stockholm som ingår i satsningen på surfplattor i undervisningen. Totalt kommer skolan att dela ut 360 stycken till personal och elever i årskurs 1–3. När LÄRA Stockholm kommer på besök har den första klassen haft sina surfplattor i två dagar, ändå är det som om eleverna aldrig har gjort annat. – Det är enkelt och logiskt att använda dem jämfört med en vanlig dator, ­säger Mani Fekri, lärare i en parallellklass som är med på dagens lektion. – Och så är det skönt att slippa sladdar, starttid och inloggning, sådant som lätt blir ett hinder med vanliga datorer, säger Susanne van der Kwast, klassens lärare. Även om det blir en del tal om teknik är det inte den som står i fokus. Både lärare och skolledare betonar den pedagogiska nyttan. – Det är ingen leksak, utan det ska finnas en pedagogisk tanke bakom. Det är oerhört viktigt att vi lärare sätter oss in i det, sållar och förkastar vissa saker. Det finns ett oändligt utbud av appar, säger Susanne van der Kwast. Hon har haft sin surfplatta sedan förra

veckan, då alla lärare som klarat av Pim 3 fick hämta ut en, tillsammans med ett presentkort för att kunna ladda ner ­appar, de applikationer som går att köra på surfplattan. Lärarna får ingen särskild utbildning, men på tisdagar ordnas workshoppar med skolans IT-pedagog. I elevernas plattor finns redan ett antal appar. I dag arbetar klassen med tre stycken som handlar om att stava och läsa. Mani Fekri uppmärksammar klassen på att det är dags att byta. När

Foto: marc femenia

Våren tycks nå ända in i klassrummet på Årstaskolan. Genom takfönstren skiner solen och det enda ljud som hörs är ett behagligt fågelkvitter. Förstaklassarna sitter djupt koncentrerade över varsin surfplatta. Deras pekfingrar dansar över skärmen och formar bokstäver till ord. Fågelkvittret är bakgrundsljud i appen de arbetar med.

Freja Ståhle väntar på att få hjälp. I förgrunden skymtar Max Ganerud.

eleverna stänger ner appen dyker ett självporträtt upp som bakgrundsbild. Eftersom surfplattorna är personliga har de fått ta bilder av sig själva med den inbyggda kameran. Nu i början får plattorna bara användas i skolan, men tanken är att eleverna så småningom även ska kunna ta hem dem. Hur den nya tekniken påverkar undervisningen och lärandet återstår att

se. Syftet med satsningen är att ta reda på det. Redan nu har Susanne van der Kwast observerat vissa förändringar hos eleverna. – I går arbetade vi med en app som ljudar vad de skriver. På en gång började barnen ljuda tillsammans, även de som inte har gjort det tidigare. Det är tydligt att det är ett lustfyllt lärande. Hon är nyfiken på att se om det ger några

Den 5 mars höll Annika Persson och Karin Jönsson föreläsningen ”Är paddan en succé eller en groda i läs- och skrivundervisning­ en i skolan?” på Malmö högskola. Föreläs­ ningen går att se på www.mah.se/live.

långsiktiga effekter. – Sätter det sig i långtidsminnet? Finns den kunskapen kvar när de ska skriva med papper och penna? frågar sig Susanne van der Kwast. >> LÄRA #3/2012

31


>>

Eleverna är förtjusta i sina nya verktyg. Alice Nordmark förklarar att hon älskar ”sådant som går på elektricitet”. – Till exempel mobiler och att surfa. I böcker finns ingen elektricitet så där kan man inte skriva med fingret. Hon får medhåll av Dennis Elofsson som tycker att det är roligt att arbeta med sin Ipad. – Men jag brukar kalla den padda, ­säger han. Flera av eleverna är vana vid att använda datorer hemma och berättar om olika sajter de besöker. Även surfplattorna kan användas på det viset. – Eleverna i min klass gillar att komma fram och arbeta med den interaktiva skrivtavlan, nu är det som att alla har var sin. Vi kan fortsätta arbeta med webbplatser som vi vet funkar, berättar Mani Fekri. Satsningen på surfplattorna passar Årsta­

skolans arbete. Sedan tidigare har skolan utmärkt sig för ett kreativt ­arbete med digitala verktyg, bland annat med Kunskapshubben, en sajt där egen­producerat lärmaterial gjorts tillgängligt för alla. – Vi har inte haft jättemycket teknisk utrustning tidigare, utan har placerat resurserna vi har haft där de gör mest nytta, säger Martin Claesson, intendent på skolan. Det har lett till ett brett intresse för IT hos personalen. Exakt vad satsningen på surfplattor kommer att leda till är det ingen som

Foto: marc femenia

IT I UNDERVISNINGEN

Eleverna på Årstaskolan är förtjusta i sina nya verktyg. På bilden Susanne van der Kwast (lärare), Elsa Breitfeld Tafvelin, Elis Eles, Mani Fekri (lärare), Emma Enman och Jubin Babazadeh.

vet. Till hösten kommer några lärare att arbeta med metoden ”Att skriva sig till läsning” och då kommer surfplattorna att fungera som skrivverktyg. Åtta lärare på skolan kommer att utbildas i arbetssättet. Under våren kommer några lärare att ta surfplattorna till hjälp för att blogga och arbeta med bland annat dokumentation och bedömning. – Allt handlar om att förändra. Ingen vet vad det kommer att ge i slutänden, men det handlar ju om kunskapsresultat. Höjer det inte resultaten finns det inget skäl att lägga pengar på det, menar Martin Claesson.

Pim står för Praktisk IT- och medie­ kompetens och är en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och lärarhjälp i vardagen.   Följ Årstaskolans arbete med surfplattor på bloggen ipad.arstaskolan.se.

Han tror att möjligheterna med den nya tekniken kommer att visa sig på ­vägen och nämner modersmålsundervisning och specialundervisning som ­exempel på områden där surfplattorna kan få betydelse. n Annelie Drewsen

Paddan — mer än bara appar Sedan i höstas har alla elever i årskurs 1 på Västerskolan i skånska Östra Göinge haft var sin surfplatta. För att ta reda på hur det påverkar läs- och skrivutvecklingen följer Karin Jönsson, lektor vid Malmö högskola, deras arbete under tre år.   Ännu är det för tidigt att presentera några resultat av forskningen, men Karin Jönsson har noterat några saker. – Eleverna blir mycket mer muntliga med varandra. De 32

LÄRA #3/2012

filmar och fotograferar vad de har varit med om och berättar för varandra. De pratar och samarbetar mer än vad jag hade väntat mig. Vad som sker med själva ­lärandet är svårt att ringa in. – Jag är ganska säker på att de lär sig mycket mer och annat än vi tror, men att få syn på det och veta att det är det digitala verktyget som åstadkommer det, det är svårt. Inte heller klassens lärare Annika Persson vågar säga att eleverna lär sig mer, men

hon har sett att plattorna ­höjer motivationen. – Det blir lätt att motivera elever med särskilda behov. Men jag tror mer på pedagogiken bakom än på själva apparaten. Till lärare som precis ska börja arbeta med surfplattorna har hon några råd. – Att bara köpa in den, ladda ner appar och använda som spelmaskin kan vara en fallgrop. Man måste vara ­öppen i sinnet och tänka på vad apparaten kan göra.

Annika Persson brukar tänka att varje elev har tillgång till ordbehandling, Internet, kamera och videokamera och sedan försöka få in det på ett naturligt sätt i undervisningen. – Man måste ta steget vidare och använda den bredare. Jag håller precis på att börja jobba med litteratur. Det blir mycket billigare än att köpa in klassuppsättningar av böcker. n Annelie Drewsen


Foto: marc femenia

IT I UNDERVISNINGEN

2 300 surfplattor ­delas ut För att ta reda på hur surfplattor kan göra skillnad i undervisningen låter utbildningsförvaltningen 13 skolor testa dem. Från förskoleklass till gymnasienivå kommer totalt 2 300 surfplattor att delas ut. Några av skolorna kommer att ge alla elever i en viss årskurs tillgång till surfplattor, medan andra använder sig av dem i ett specifikt ämne eller för en viss elevgrupp. – Framför allt vill vi testa och se om surfplattorna gör skillnad i undervisningen. Utvecklingen har gått väldigt fort och många säger att det är fantastiskt. Det ska bli intressant att se vilken skillnad de gör, säger Claes Johannesson, IT-samordnare på utbildningsförvaltningen. Utvärdering kommer att ske succes­ sivt. En första delrapport kommer i november i år, men det är viktigt att skolorna ges ordentligt med tid innan en större utvärdering genomförs. Ett nätverk mellan deltagande skolor kommer också att bildas. För att hitta lämpliga skolor tillfrågades grundskolechefer och gymnasiechefer. De föreslog skolor som sedan fick beskriva hur de ville jobba med surfplattorna. Utifrån ansökningarna valde sedan utbildningsförvaltningens IT-råd ut 13 skolor. n Annelie Drewsen

Dessa skolor ingår ■■Elinsborgsskolan, Fagersjöskolan/Ma­ gelungsskolan, Husbygårdsskolan, Hög­ landsskolan, Johannes skola, Sjöängs­ skolan, Skarpabyskolan, Vinstaskolan, Årstaskolan, Ärvingeskolan, Brännkyrka gymnasium, Farsta gymnasium och Norra Real/Ross Tensta gymnasium.

LÄRA #3/2012

33


INSPIRATIONSPLATS STOCKHOLM

Värt att visa upp

Sedan 2010 tar Essingeskolan emot minst fem grupper per läsår i utbildningsförvaltningens satsning på inspirationsplatser. Skolor som utvecklat sitt arbete inom ett område ska kunna dela med sig av sina erfarenheter. Essinge­skolans enhetliga arbete med bedömning ledde till en förfrågan om att bli i­ nspirationsplats. För personalen blev det en bekräftelse på att de är på rätt väg. – Man ansåg att vårt arbete var något att visa för andra, det kändes jättebra, säger Malin Åkerblom, 1–7-lärare som undervisar i matematik och NO. Hon tycker att inspirationsbesöken på Essingeskolan ger skolans pedagoger möjlighet att prata med andra som ställer spännande frågor. – Det gör att vi tänker en extra gång på varför vi gör som vi gör. Det kommer också input om hur andra gör och har tänkt, vilket gör att vi kan ta ytterligare ett steg. Ofta handlar diskussionerna vid inspirationsbesöken om hur pedagogerna har fått ett samlat grepp om bedömning. ­A rbetet med att utveckla bedömningsprocessen startade 2006 och både skolledning och pedagoger har varit drivande. Med utgångspunkt i frågan ”Hur gör vi eleverna medvetna om sitt lärande?” ville man att lärandet skulle bli elevens egen process. 34

LÄRA #3/2012

Tidigare fanns ingen gemensam linje för utvecklingssamtalen. Alla skrev uppgifterna till utvecklingssamtalen i fritext, vilket tog mycket tid, och man ville göra ett enkelt material som eleverna skulle förstå. – De skulle bli medvetna om att det är ett lärande, inte ett görande, säger ­F–5-läraren Emma Sandström. De hade studiecirklar och workshoppar, de spånade och bollade med varandra och lånade idéer från olika håll. – Vi har inte köpt in ett koncept ­utifrån utan tillverkat det själva, berättar Josefin Adler, 1–7-lärare och lokal språk­ utvecklare på Essingeskolan. När arbetet var klart hade de utvecklat ett material för de skriftliga omdömena inför utvecklingssamtalen. I dag finns en portfoliopärm med dokumentationsverktyget Kunskapsstegen. I pärmen samlas elevens material och under rubriker som ”Läsutveckling”, ”Matematik” och ”Samtala/Lyssna”, kryssar pedagogerna för elevernas kunskaper i en lista som liknar läsutvecklings­schemat LUS. Bredvid pedagogens lista finns en sida där eleven kan färglägga sina kunskaper. I ”Läsutveckling” finns till exempel ett LUS-träd,

Foto: marc femenia

Essingeskolans arbete med bedömning kan ge andra pedagoger inspiration till eget utvecklingsarbete. Skolan är en av utbildningsförvaltningens inspirationsplatser.   — Det vi har gjort är värt att visa upp, vi kände oss väldigt nöjda med det, säger Malin Åkerblom. Vår resa kan ­säkert hjälpa andra och det är bra om de kan inspireras, ta vissa delar och göra något liknande.

”Nu har vi elever som säger ’Ja, vad kul, jag ska ha utvecklingssamtal’”, berättar Emma Sandström (till vänster), här tillsammans med Malin Åkerblom och Josefin Adler på Essingeskolan.

där eleven färglägger bladen. Eleverna kan se att deras kunskap växer och de ser också sitt nästa steg. Materialet är tydligt både för elever och föräldrar. — ”Det har jag längtat efter att få se, jag har inte fattat vad mitt barn ska kunna”, var det en pappa som sa, berättar Malin Åkerblom. – Nu kan eleverna samtala om sin kunskap på ett annat sätt redan i årskurs 1, säger Josefin Adler. Det blir inte bara jag som sitter och pratar, utan de kan berätta vad de kan och vad nästa steg är. De äger själva sin kunskap.


Foto: marc femenia

INSPIRATIONSPLATS STOCKHOLM

Besök en inspirationsplats! På Pedagog Stockholm presenteras utbildningsförvaltningens inspirationsplatser. Under flikar som ”Hållbar utveckling” och ”Matematik” kan du hitta olika skolor att besöka. Här finns korta filmer om bland andra Essingeskolans arbete. ­Lärarna marknadsför också skolan som inspirationsplats på kontaktträffar i bedömning, matematik och språk, och för något år sedan startade man en Facebooksida – Inspirationsplats Essinge­ skolan. Läs om hur din skola kan bli en inspirationsplats, och om vilka skolor som är inspirationsplatser, på www.pedagogstockholm.se/ inspiration. n

När utvecklingssamtalen är kunskapsinriktade blir det lättare för eleverna att se vad de ska kunna i nästa steg. I LUS-trädet kan de färglägga sin kunskap.

Pedagogerna på Essingeskolan reviderar hela tiden sitt material. Nu arbetar de fram ett bedömningsmaterial i matris­form och har också tagit fram en så ­kallad femfältare som de går igenom i alla ämnen, med elevens förmågor, och som är tänkt att bli en del av undervisningen och bedömningen. – Från att ha varit en struktur för skriftliga omdömen har vi lyft det till planeringsstadiet också och in i undervisningen, så att det blir en sammanhängande process, säger Malin Åkerblom. De flesta delar finns där, nu ska bara flödet fungera.

– Drömmen är att man känner sig bekväm i arbetet och att det finns en röd tråd mellan alltihop – pärm, matris, femfältare, undervisning, utvecklings­ samtal, säger Emma Sandström. Vid inspirationsbesöken får besökarna

gå runt i klasserna och eleverna får själva visa hur de jobbar med pärmen, bedömningsmatriser och utvärderingar. Pedagogerna berättar om hur de startade sitt utvecklingsarbete, hur processen sett ut, fallgroparna och vad som gått bra. Under fikapausen är så många lärare som möjligt med från

skolan för att det ska ges möjlighet att ställa frågor. För att sprida och förbättra inspirationsarbetet ännu mer tror Malin Åkerblom att rektorer behöver bli mer medvetna om inspirationsplatserna och mer aktiva i utvecklingsarbetet. – Ibland har det kommit två lärare som brinner för det här på sin skola. Det är svårt att driva en utveckling om man är få och inte har ledningen med sig. n Pernilla Rönnlid

LÄRA #3/2012

35


KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE

Klassrumsforskning ger ny kunskap Lärare som forskar på jobbet blir mer kompetenta — och mer kunniga. Det står klart när Stockholms tio första ämnes­didaktiska nätverk summeras.   — Satsningen på forskning som ger ny kunskap är unik, säger professor Ingrid Carlgren. Hon vill se lärare som forskar ute på skolorna, precis som läkare gör på sjuk­ husen. Under två år har ett 40-tal lärare från Stockholm och en handfull från Botkyrka forskat på sin egen eller sina kollegers undervisning. Projektet, som är en del av utbildningsförvaltningens satsning på att höja lärares kunskaps36

LÄRA #3/2012

nivå, kompetens och status, avrundades i februari med en slutkonferens på Kungliga myntkabinettet. Deltagarna – från förskoleklass till gymnasium, från slöjd till svenska – bytte kunskaper och knep med varandra och med rektorer och ­koordinatorer. I snabbt tempo presenterades det ena forskningsresultatet efter det andra. Till formen är många av projekten lika: lärarna har dokumenterat undervisningen, ofta med olika variationer, och sedan kontrollerat vad eleverna har lärt sig. På så vis har man kunnat ringa in vad som fungerar och vad som inte gör det. Men innehållet i forskningen har bred spännvidd. Hur ska man få sexåringar

att lära sig geometri? Genom att tidigt använda begrepp som triangel, rektangel och kvadrat. Hur ska man få nyanlända elever att skriva slagfärdiga argumenterande texter? Genom att ge dem ämnen som rymmer dilemman. Hur ska man få högstadie- och gymnasieelever att fortsätta utvecklas i algebra? Genom att drilla dem i fallgropar som bråk, förenkling och parenteser. Och varför presterar elever med ­invandrarbakgrund ofta så mycket sämre i matematik – sätter det svenska språket käppar i hjulet? Den frågan ställde sig ett nätverk av matematik- och modersmålslärare – Djordje Petrovic från Tornadoskolan i Skarpnäck, Elham Yous-


illustration: Lotta Grönkvist Albinsson

karriärvägar för lärare

Ämnesdidaktiska nätverk ■■Våren 2010 startades de ämnesdidak­ tiska forskarnätverken inom Stock­ holms stad och Botkyrka kommun. ■■Grupper om fyra—sex lärare som undervisar i samma ämne men på olika skolor har formulerat var sin frågeställ­ ning, genomfört studier för att finna svar och sedan analyserat resultaten. Några av dem siktar på att få sina studier publi­ cerade i vetenskapliga tidskrifter. ■■En ny omgång projekt pågår 2011—12. ■■Utbildningsförvaltningen bidrar med 30 000 kronor per projekt.

ef från Hässelbygårdsskolan och Meral Akgün och Selahattin Hersen, båda från Språkcentrum Väster. De bestämde sig för att testa. En grupp

på 21 elever i årskurs 8 och 9 fick först lösa fyra matematikuppgifter på svenska och en månad senare fyra liknande uppgifter på sina modersmål.

– Jag gissade att de skulle klara matten bättre på sitt modersmål, säger ­Djordje Petrovic. – Men det var tvärtom, säger Elham Yousef. I själva verket var elevernas resultat ungefär lika på svenska och på modersmålet. Men för lärarna var det uppenbart att eleverna upplevde matteprovet på modersmålet som svårare. – Jag såg att de inte kunde begrepp som rektangel och ekvation på sitt modersmål. De orden används inte i modersmålsundervisningen och inte i hemmet, där pratar man om mat, sociala frågor och politik, säger Elham Yousef. De testade eleverna hade antingen kommit till Sverige som småbarn eller var födda här med invandrade föräldrar. – De var svaga i svenska men ännu svagare i sitt modersmål. Inte alls så trygga som jag trodde, säger Djordje Petrovic. De nya insikterna tänker gruppen nu sprida till sina kolleger på studiedagar. Och de tänker se till att modersmåls­

lärarna får den matematikkunskap som krävs och att de för in den i modersmålsundervisningen. – Förutom kunskapen var själva nätverkandet utvecklande, säger Djordje Petrovic. Först kändes det lite surt att mötena låg på fredagar fram till halv fem, men snart märkte man hur mycket man lärde sig av varandra. Fredag eftermiddag är även tiden för denna slutkonferens. Och trots att klockan närmar sig just halv fem ser ingen av deltagarna ut att vilja bryta upp. ­Ingrid Carlgren, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, vänder sig till rektorerna: – Nu undrar ni hur era lärare ska få tid att forska. Och är det värt det? Att hitta tiden är en utmaning. Utbild-

ningsförvaltningen avsatte inga pengar för att lärarna skulle kunna gå ner i arbetstid. Villkoren blev mycket olika – en del rektorer befriade sina lärare från viss undervisning, andra kunde inte krympa schemat. Det ledde till spän- >> LÄRA #3/2012

37


KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE

>> ningar som fick ett antal deltagare att

Hon lyfter fram just språk- och matematikprojektet. – Det visar hur snabbt lärare hittar frågor som är centrala, både teoretiskt och praktiskt. Det handlar om relationen mellan undervisning och lärande, och börjar man borra i den relationen får man alltid fram användbara resultat.

hoppa av. Men Ingrid Carlgren tvekar inte: visst är det värt det. – Poängen är ju att frågorna är formulerade i klassrummen. Det blir angelägna frågor. Självklart är det kompetensutvecklande också, men huvudsyftet har varit att utveckla forskning som genererar ny kunskap. Det är det som gör projektet unikt. Foto: Ulrica Zwenger

Finns det inte en risk att man generaliserar utifrån ett alltför litet material?

Professor Ingrid Carlgren hoppas på flera hundra forskningsprojekt runtom i länets skolor.

– Jo. Om man gräver i 21 elevers svårigheter med ett visst ämne så kan man inte dra slutsatsen att alla elever i Sverige har de svårigheterna. Men det leder till kunskaper om de svårigheter som faktiskt finns. Då har man något att gå vidare med. Sanna Åhs, rektor vid Fittjaskolan, är både upplyft och sorgsen efter slut­ konferensen. – Många lärare skulle verkligen behöva schvunga sig in i detta, men inom skolan finns ett motstånd mot det akademiska, en kultur som säger att alla ska ligga i ungefär samma fas. Ingrid Carlgren vill att lärare, rektorer och förvaltning vänjer sig vid att lärare forskar ute på skolorna, på samma sätt

som läkare gör på sjukhusen. Det är en långsam process, men målet är enligt Ingrid Carlgren att flera hundra projekt av den här typen så småningom ska pågå i Stockholms län. Annica Tengbom Ödén, rektor vid Kungsholmens gymnasium, hade två lärare som hoppade av projektet men en som gick hela vägen. Samtidigt med undervisningen och projektet har den ­läraren även haft ett lektorsuppdrag på 50 procent. Mycket värdefullt, tycker rektorn, särskilt när andra lärare på ­skolan nu också jobbar med att studera varandras undervisning. – Hennes insats i nätverket har utvecklat undervisningen på vår skola och fått oss att diskutera vad man som kollega kan inrikta sig på vid lektionsbesök, säger Annica Tengbom Ödén. Attila Szabo, koordinator för språkoch matematikprojektet, betonar vikten av att tillvarata de kunskaper som genererats och låta de deltagande lärarna utvecklas vidare. – Var rädda om de här lärarna! uppmanar han rektorerna. Och river ned en varm applåd. n KATARINA BJÄRVALL

VI VAR DÄR

” Sök återkoppling från eleverna” Aulan på Åsö gymnasium fylldes av 400 intresserade lärare när Jan ­Håkansson, lektor i pedagogik vid Linné­universitet, kom för att tala om effektiv undervisning och vilka faktorer som påverkar lärandet. Föreläsningen ingick i utbildningsförvaltningens satsning på bedömning och betyg. Jan Håkansson redogjorde för en rad faktorer som påverkar elevernas lärande och fördjupade sig i återkoppling, som visat sig ha stor betydelse för studie­ resultaten. Föreläsningen byggde till stor del på rapporten ”Synligt lärande”, som sammanfattar den nyzeeländske professorn John Hatties unika forsknings­ översikt av över 50 000 studier (se LÄRA Stockholm 5/2011). Ömsesidig återkoppling är en del av den formativa bedömningen och fung38

LÄRA #3/2012

erar bäst om den sker i samspel mellan lärare och elev. – Annars finns en risk att det bara handlar om att formulera ett omdöme i en databas. Det är viktigt att läraren är öppen för och söker återkoppling från eleverna, betonade Jan Håkansson. Eleven besitter ovärderlig information om sitt eget lärande. Genom att försöka se lärandet genom elevens ögon kan läraren bättre förstå vilka utmaningar eleven står inför och anpassa sin undervisning därefter. Från att ha varit mottagare av information blir eleven i stället delaktig i ett lärande sammanhang. Den återkoppling som läraren ger eleven fungerar bäst om den är inriktad på uppgifter och processer snarare än på individen. Läraren kan till exempel ­diskutera hur eleverna ska göra för att lösa uppgifter och hitta information.

Jan Håkansson resonerade även kring forskningens betydelse för skolan. ­K raven på en forskningsbaserad skolpraktik har ökat, men hur ska mötet ­mellan forskning och praktik gå till? – Se resultaten som indikationer, inte sanningar. Varje undervisningssituation är unik och undervisning är alltid kontextbunden. Man måste fundera på vilken forskning som är relevant och föra in resultaten i en diskussion om den egna verksamheten, uppmanade Jan ­Håkansson. n Annelie Drewsen

Jan Håkanssons presentation från föreläs­ ningen finns att läsa på bloggen Lärande & bedömning: pedagogstockholmblogg.se/ larandebedomning.


INFORMATIONSREDOVISNING

Pir gör det lättare söka information Allmänna handlingar kommer i framtiden att redovisas på ett nytt sätt.   — Den nya strukturen för redovisningen av handlingar ska spegla processerna i verksamheten och göra informationen lättare att eftersöka, berättar Karin Högström och Britta Wallner vid utbildningsförvaltningens centralarkiv. Senast vid årsskiftet 2013/14 ska förvaltningarna i Stockholms stad ha gått över till ett nytt sätt att redovisa sina allmänna handlingar. Handlingar ska redovisas i sitt sammanhang, i en så kallad processorienterad informationsredovisning (Pir). Enligt det nuvarande sättet sorteras de efter typ av handling, medan det nya sättet innebär att de samlas kring den process de hör till. – Det kommer att underlätta åter­ sökning nu och i framtiden. Modellen är anpassad för hantering av digital information och det blir lättare att skicka handlingar till stadens e-arkiv, säger Karin Högström, som är projektledare för Pir. Centralarkivets arbete pågår nu som bäst med kartläggning av processer inom den centrala förvaltningen. Ett arbete som kräver att man ser detaljerna samtidigt som man har ett helikop-

terperspektiv, menar arkivarien Britta Wallner. – Skolorna blir eventuellt något lättare att kartlägga. Inom den centrala förvaltningen ändras ofta processerna och mycket arbete bedrivs i projektform, säger Britta Wallner. Kartläggningen av skolornas processer beräknas starta till hösten. Ett antal referensskolor kommer att utses som ska bistå centralarkivets arkivarier med att kartlägga dokument och flöden inom skolorna. Alla skolor kommer att behöva avsluta sina nuvarande arkiv. Nya hanteringsanvisningar och diarieplaner kommer att upprättas, där hanteringen framgår tydligare. – Målet är att förenkla för skolorna genom att de får en klassificeringsstruktur som är överskådlig och självförklarande, säger Britta Wallner. Strävan från centralarkivets sida är också att strukturen ska bli så stabil att den fungerar vid organisatoriska förändringar. Hösten 2013 kommer de som arbetar med arkiv och diarieföring på skolorna att få den information och utbildning som behövs inför övergången till den processorienterade informationsredovisningen. n Annebritt Ullén

Samlade samtal

Stöd & Stimulans

De två senaste årens intervjuer med forskare i tidningen LÄRA Stockholm, nu samlade i en volym. Skaffa dig ditt eget exemplar.

Nr 8

Samtalet om forskning och tidningen LÄRA Samlade texter från

utveckling 1

Stockholm 2010 –201

Beställ från info.utbildning@stockholm.se Eller ladda ner pdf på www.stockholm.se/utbildning/skriftserie

Vinn biobiljetter! Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera. Lycka till! 1. Vad är Aidan Chambers känd för? 1. Sitt läsfrämjande arbete. X. Sin doktorsavhandling om elever med adhd. 2. Att han förordar läsundervis­ ning för barn redan från tre års ålder. 2. Varför är eleven Alice Nordmark på Årstaskolan så förtjust i sin surfplatta? 1. För att den går på elektricitet. X. För att hon kan läsa ”Älvböck­ erna” på lektionerna. 2. För att hon har ett foto på sin bästa kompis som bakgrunds­ bild. 3. Med hur mycket ökade andelen elever på Solbergaskolan som blev godkända på nationella provet i matematik i årskurs 3? 1. 42 procent. X. 52 procent. 2. 62 procent. 4. Vad handlar musikläraren Johan Nybergs licentiatavhandling om? 1. Ensemblemetodik. X. Kommunikationen mellan lärare och elev. 2. Elevers begreppsliggörande. 5. Hur högt räknar Stefan Holm med att hoppa på veteran-SM? 1. 2,10 meter. X. 2,15 meter. 2. 2,20 meter. Skicka din tipsrad senast den 3 maj till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner. Vinnare i förra numret blev Lena Fontin, Medio­teket, Annika Lindmark, Rödabergsskolan, och Marie Sand, Ålstensskolan. Rätt tipsrad var 1, X, 2, 1, X (i spaltordning).

LÄRA #3/2012

39


Nämnd & Nytt Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se Notiser

linus wallin: Livets hårda skola

Bättre resultat på nationella prov i matematik Resultaten på de nationella pro­ ven i matematik i årskurs 3 har förbättrats avsevärt på många skolor inom Stockholms stad. År 2011 ökade antalet tredjeklassare som var godkända på alla delmo­ ment på det nationella provet med sju procent över hela staden jäm­ fört med provets första omgång under 2010. De skolor där ande­ len godkända elever ökat mest är Solberga­skolan, Slättgårdsskolan och Hammarbyskolan.

Fler väljer kommunala gymnasier

Framgångsrikt svensk-indiskt elevutbyte I november förra året reste grup­ per med elever och lärare från gymnasie­skolor i Stockholm till In­ dien för projektarbete, besök och utbyte med indiska skolungdomar och deras familjer. I maj kommer de indiska eleverna och lärarna till Stockholm och får på motsvarande sätt uppleva det svenska samhället och bo hos svenska familjer. Utbytet sker inom utbildnings­ förvaltningens Global Citizen Pro­ gramme med fokus på Indien och Kina och som omfattar tio av sta­ dens gymnasieskolor. — Global Citizen Programme handlar om att öka förståelsen för de möjligheter och det ansvar som det innebär att leva i en alltmer glo­ baliserad värld. Detta gör vi genom att knyta täta band med skolor, svenska företag och universitet i In­ dien. Eleverna kommer att verka i

40

LÄRA #3/2012

en värld präglad av alltmer utbyte, samarbete och konkurrens, säger projektledaren Lennart Kågestam. I Indien studerade eleverna bland annat storstädernas utmaningar inom alltifrån infrastruktur och av­ fallshantering till stadsplanering och utbildning.

Kravet på lärarlegitimation senareläggs Kravet på lärarlegitimation kommer inte att träda i kraft den 1 juli i år som tidigare var beslutat. Regeringen kommer att föreslå Riksdagen att datumet skjuts fram. Anledningen är att Skolverket rapporterat om att det varit svårare och mera tidskrä­ vande än beräknat att bedöma vil­ ken behörighet de enskilda lärarna har. Men med tanke på att handlägg­ ningstiden är lång är det fortfaran­ de lika angeläget att man som lärare skickar in sin ansökan.

Lärarnas ansvarsnämnd är inrättad Lärarnas ansvarsnämnd har inrät­ tats inom Skolverket. Nämnden kommer att ha rätt att varna och — när legitimationskravet börjat gälla — dra in legitimationen för oskick­ liga eller olämpliga lärare. Ledamö­ terna har särskild sakkunskap och praktisk erfarenhet av skolan och lärares uppdrag.

Uppskattat ”Bok after work” på Nationalmuseum Närmare 100 pedagoger deltog i ett inspirationsseminarium på Nationalmuseum inom ramen för ”Bok after work”. Under kvällen fick lärarna en guidad visning med tips om hur man kan lägga upp ett besök på museet med elever. I en kort workshop fick de testa hur man kan koppla ord till bild och göra en enkel bildanalys. – I våra samlingar finns många exempel på konstverk som tolkar och förmedlar en berättelse eller en text. Att analysera och kritiskt granska samspelet mellan text och Veronica Hejdelind, intendent på bild är ett sätt att uppmuntra Nationalmuseum, inspirerade läelevernas eget skrivande och rare under Bok after work-kvällen. bildspråk som kan användas i många ämnen, sa Bongi MacDermott och Veronica Hejdelind, intendenter på National­ museum. ”Inspirerande” var den gemensamma nämnaren i lärarnas kommentarer om kvällen, eller som en av deltagarna uttryckte det: – Miljön hjälpte mig att tänka utanför boxen. På museets webbplats finns tips om hur man förbereder ett besök. Nationalmuseum har också en ateljé där lärare och elever kan arbeta med olika projekt. Museet erbjuder även utbildningar som vänder sig till just lärare. n Mer information finns på www.nationalmuseum.se/sv/Skola

Foto: marc femenia

Den första ansökningsomgången till höstens gymnasieutbildningar visar att andelen stockholmare som i första hand söker till kommunala skolor i Stockholms stad har ökat från 47,5 procent förra året till 48,6 procent i år. 15,6 procent av elever­ na från Stockholms stad söker till skolor i andra kommuner, en ökning från 14 procent förra året. De nationella program i kommu­ nala skolor i Stockholms stad som har flest förstahandssökande är na­ turvetenskapsprogrammet, sam­ hällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet. De program där antalet sökande ökar mest är naturvetenskapsprogrammet, eko­ nomiprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet.


Nämnd & Nytt Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Digitalt responssystem fungerar med GS-IT och Daniel Barker hade därför tagit med sin egen dator till skolan. Programvaran Notebook har nu uppdaterats och stöder alla funktioner i responssystemet, rapporterar IKT-enheten vid central förvaltning. n

Hälften så många vill starta friskola

Barn och böcker på Skansen.

Dags igen för Barn och böcker Den 22—24 maj är alla klasser i års­ kurserna F—6 välkomna till Skan­ sen. Där äger de årliga program­ dagarna Barn och böcker rum med en rad aktiviteter på temat böcker och litteratur. Vinnarna i tävlingen ”En bok i världsklass” presenteras och deras bidrag ställs ut i Brage­ hallen som ligger intill nyöppnade Lill-Skansen. Man behöver inte an­ mäla i förväg att man kommer.

Scott Flansburg besöker två skolor Mattesnillet och författaren Scott Flansburg, med smeknamnet ”Den mänskliga räknemaskinen”, be­ söker återigen Stockholm. Den 9 maj får eleverna i årskurs 8 och 9 i Hässelbygårdsskolan se och höra hans inspirerande matematikfö­ reläsningar, och den 10 maj möter han gymnasieeleverna på Frans Schartau.

Spånga gymnasium får ny miniladugård Den nuvarande miniladugården för naturbruksprogrammet vid Spånga gymnasium är hårt sliten och håller inte den standard som i dag krävs för djurhållning. Den är dessutom ofunktionell som undervisningslo­ kal. Utbildningsnämnden har därför beslutat att en ny miniladugård ska byggas. De djur som ryms i minila­ dugården är grisar, får, höns, kani­ ner, marsvin och illrar.

Efter att de senaste åren ha ökat kraftigt, har nu antalet ansökningar om att få starta friskola mer än halv­ erats sen förra året. Ansöknings­ tiden för att starta friskola 2013 gick ut den sista januari. 364 ansökning­ ar i landet hade kommit in jämfört med 789 förra året. Det som tros orsaka det minskande intresset är den politiska debatten om friskole­ företagens möjlighet att ta ut vinst, att gymnasieungdomarna är färre till antal och att kraven på friskolor­ na skärpts i och med den nya skol­ lagen.

Nya matteprov i grundskolan Nya matematikprov genomförs i vår för samtliga elever i kommu­ nala grundskolor i årskurs 2, 5 och 8 i Stockholms stad. Proven har utvecklats av experter vid Stock­ holms universitet. Syftet är att hitta verktyg som kan bidra till att utveckla elevers lärande i matema­ tik. Resultatet ska användas i for­ mativt syfte för att stärka elevens kunskaps­utveckling och stödja ut­ vecklingen av undervisningen. Efter en utvärdering bestäms om proven ska ­göras även nästa år.

tas som visioner och att målnivåer­ na sänks. Det gör i sin tur att elev­ erna inte får tillräckliga kunskaper.

Endast tre av tio studieavbrott förklaras Var femte studerande inom vuxen­ utbildningen (komvux eller SFI) av­ bryter sina studier. Skolverket har hittat orsaken till tre av tio avbrott genom att studera olika registerda­ ta. De studerande har fått jobb, fått barn, börjat studerat inom andra skolformer, emigrerat, fått pension eller blivit sjukskrivna. Som andra möjliga skäl till av­ brott som inte finns i register, och som därmed inte ingår i studien, nämner Skolverket tidsbrist, ekono­ miska problem, brist på motivation och brister i utbildningens kvalitet.

Du vet väl att du kan hålla dig ajour med aktuell juridisk information i skolfrågor med hjälp av tjänsten JP Skolnet? På intranätets startsida, under Verktyg till höger, hittar du ­länken ”JP Skolnet”.

Elevkultur påverkar lärandet Att ha ett kulturperspektiv på det som sker i klassrummet är ett vik­ tigt komplement till didaktiken. Det anser Simon Michelet på sajten www.forskning.no. Han forskar vid Högskolan i Oslo och har doktore­ rat på elevkultur. Elevkulturen är en kraft som läraren är beroende av och kan använda sig av i under­ visningen. Han har följt en första­ klass och en åttondeklass för att förstå hur elevkulturen påverkar inlärningen. Ett exempel är förstaklassarnas lekfulla tävlingslust som gärna föl­ jer med in i undervisningen. Men när de får starta samtidigt med en och samma uppgift i klassen blir det lätt en tävling om att bli klar först, något som inte alltid gynnar inlär­ ningen, menar Simon Michelet.

bilden tillhör stockholms stadsmuseum

I LÄRA Stockholm nummer 2/2012 berättade läraren Daniel Barker på Norra Real om sitt arbete med digital respons som verktyg för att få en bild av elevernas utveckling. I artikeln framgick att GS-IT inte hade stöd för alla funktioner

Juridik i skolfrågor med JP Skolnet

Brister i kommunernas styrning av skolan En studie från Skolverket, ”Kommu­ nalt huvudmannaskap i praktiken”, visar på problem i den kommuna­ la styrningen av skolan. Utgångs­ punkten för studien var att nästan var fjärde elev lämnar grundskolan utan att ha nått de grundläggande nationella kunskapsmålen. I stu­ dien intervjuas ett antal kommu­ ners högsta politiskt ansvariga för skolverksamheten. Intervjuerna vi­ sar att det finns skilda uppfattningar i synen på huvudmannens uppdrag och vem som har ansvaret för skol­ verksamheten inom kommunen. Det innebär att statliga mål betrak­

Då och nu Gymnastik vid Kungsholmens elementarskola för flickor. Året är 1933. Då gymnastik med militärisk disciplin – armar uppåt sträck! Idag handlar det om motion – att vårda sin hälsa och kropp.

LÄRA #3/2012

41


Nämnd & Nytt Foto: wikimedia / Mauritsvink

Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se, Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se notiser

Flest tjejer i Finn upp 2012 Över hälften av de cirka 3 300 ­b idragen till uppfinnartävlingen ”Finn upp 2012” kommer från tjejer. ”Finn upp” är en tävling för elever i årskurs 6—9 som arrangeras vart tredje år. Syftet är att väcka elever­ nas lust att upptäcka, att tänka fritt och kreativt för att hitta lösningar på problem som engagerar dem. ”Finn upp” är Ingenjörsamfundets satsning på ung idékraft och finan­ sieras av Skolverket och Ericsson, som är huvudsponsor. Tävlingen avgörs i maj i Stockholm.

ii

Besök Settdagarna Settdagarna på Kistamässan den 25—26 april vänder sig till dig som är pedagog eller skolledare och är intresserad av innovativt läran­ de med stöd av IT. Deltagare från Stockholms skolor delar med sig av intressanta erfarenheter kring till exempel ”Att skriva sig till läsning”, klassbloggar i undervisningen och skapande av digitala lärresurser. Du kommer också att kunna gå på seminarier med internationella och nationella föreläsare. Läs mer på www.settmassan.se.

IVIK-gymnasiet byter namn till Sprintgymnasiet. Det nya namnet är en förkortning av språkintroduktion, som är den utbildning som skolan bedriver. Språkintroduktion är i den nya gym­ nasieskolan, Gy 2011, ett av de fem nya introduktionsprogrammen för elever som saknar behörighet till gymnasieskolans nationella pro­ gram.

Reviderade riktlinjer för trygghet och studiero Riktlinjerna för trygghet och stu­ diero i Stockholms stads skolor har nu reviderats utifrån den nya skol­ Anmäl dig på: www.settdagarna.se lagen. Riktlinjerna konkretiserar ansvar och befogenheter på olika nivåer. De ska också fungera som ett stöd i skolornas arbete när olika situationer uppstår och för de pla­ ner och rutiner som skolorna ska ha.

42

LÄRA #3/2012

Guus Kuijer.

Guus Kuijer är årets Almapristagare

och Kitakyushu (Japan). Syftet med studien är att bedöma hur urban grön tillväxt- och miljöpolitik kan bi­ dra till nationell tillväxt, livskvalitet och konkurrenskraft. Programmet avslutas under 2013 då en fallstudie över varje stad presenteras samt en jämförande rapport.

Svenskarnas Internetvanor kartlagda

Rapporten ”Svenskarna och Inter­ net” från stiftelsen .SE visar att 88 procent av befolkningen över tolv år har tillgång till Internet och att 85 procent har tillgång till bredband i hemmet. Hälften av treåringarna använ­ der idag Internet. Under det senas­ te året har mobilt Internet fått ett genombrott, 36 procent av befolk­ ningen över tolv år surfar mobilt. En tredjedel av barnen deltar i ­sociala nätverk på Internet. Över Första spadtaget till Lugnet hälften av alla svenskar har ett kon­ Skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) to på Facebook. Tjejer i de tidiga SETT - Skandinaviens mest intressanta tog i mars det första spadtaget till skolåren spelar något mer spel on­ mässa och konferens om det moderna det som ska bli en toppmodern line än killar. När de närmar sig ton­ lärandet i skolan. skola för cirka 600 barn från 1—12 åren förändras mönstret då flickors år. Den nybyggda förskolan och sko­ spelande minskar till förmån för be­ Skandinavien får nu en alldeles egen mässa och lan väntas stå klar 2014 i den del av sök på bloggar och sociala nätverk. konferens området det innovativa ochtredjedel modernaav flickorna i åldern Hammarbyinom Sjöstad som heter Lug­ En lärandet. Detta i enbyggs tid dåmed tillgången Internet ochen egen blogg, jämfört net. Lugnets skola avsik­ till 12—15 år har teknikutveckling håller på att”Guld” i grunden med förändra ten att nå miljöklassningen fyra procent av pojkarna. skolans och yttre pedagogiska arbete. enligt inre miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Den blir i så fall den Bli bloggare för en dag förstastår miljöklassade skolanEducational i Stock­ SETT för ”Scandinavian Technology På Pedagog holms stad. Transformation” och handlar om att få skolans profes-Stockholms gästblogg kan du sionella medarbetare att känna inspiration, ökadlägga fram din åsikt om allt som rör skola och lärande. Eller var­ nyfikenhet och kunskap kring det moderna lärandet OECD-studie för grön tillväxt för inte starta en appell, eller hylla i skolor. Sedan i höstas deltar Stockholm i någon eller något som ligger dig OECD:s Green Cities Programme för varmt om hjärtat? Mejla till redak­ Om är lärare, skolledare eller som jobbar med förvaltgröndu tillväxt. De andra städerna tionen-ps@stockholm.se. ningsfrågor kopplatärtill skolutveckling valts ut för studien Paris, Chicago så är det här den perfekta mötes- och inspirationsplatsen för dig. SETT riktar sig även till dig som är nyfiken på att Mejla dina lästips till knyta nya spännande kontakter i SETTs utställardel. info.utbildning@stockholm.se Och där möta leverantörer av digitala verktyg och moderna fysiska lärmiljöer. Årets mottagare av Almapriset (Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne) är den nederländske förfat­ taren Guus Kuijer. Almapriset är det största internationella barn- och ungdomslitteraturpriset i världen. Priset på fem miljoner svenska kro­ nor delas årligen ut till författare, illustratörer, berättare och aktiva inom läsfrämjande arbete.

Vi gratulerar

Ingvar Lindqvist-priset i NO till Ola Palm Kungliga Vetenskapsakademiens motivering lyder: Ola Palm, Sturebyskolan i En­ skede, tilldelas 2012 års Ingvar Lindqvist-priset i NO för sitt fram­ gångsrika arbete i utvecklingen av projektbaserad undervisning, med inriktning mot kontinuitet genom grundskolans åldersklasser (”den röda tråden”) och ett engagemang som starkt bidragit till att Stureby­ skolan utsetts till ”Idéskola i natur­ vetenskap” i Stockholm.

Mötesplatsen för det digitala lärandet

SETT arrangeras den 25-26 april på Kistamässan i Stockholm. Läs mer www.settdagarna.se Bakom SETT står Kistamässan, Stockholm Stads UtbildningsLästips förvaltning och Rektorsakademien Utveckling.

Berätta med ord, bild och ljud

StenSamarbetspartner Canevall och Hans Arrangörer Norkvist, pedagoger i Skärholmen och Bred­ äng, är författare till boken ”Fantasi­ fabriken — berätta med ord, bild och ljud” som visar hur man gör för att ge sina berättelser liv. Boken inne­ håller även avsnitt med tips om in­ spirerande elevuppgifter, exempel på elevprojekt och mediehistorik.

Part of

E-twinningpris för projekt om Shakespeare Hässelbygårdsskolan fick det svens­ ka E-twinningpriset 2012 för sitt pro­ jekt ”Shakespeare and friends — acts and facts”. Hässelbygårdsskolan be­ lönades för ett välstrukturerat och ämnesövergripande projekt med både teoretiska och praktiska ­inslag. Många olika IT-verktyg har använts på ett ändamålsenligt sätt och elev­ erna har tagit aktivt ansvar för pro­ jektet. Prissumman på 20 000 kro­ nor ska användas till fördjupning eller breddning av ­arbetet med sko­ lans internationalisering och digita­ lisering.

Ungdomsmottagningen fick pris av Sexperterna RFSL Stockholm delade i februa­ ri ut Sexperternas Guldstjärna till Stockholms skolors ungdomsmot­ tagning som en av de fem bästa mottagningarna i Stockholm. Mot­ tagningarna bedömdes utifrån kri­ terierna trygghet, professionalitet, bemötande samt om testaren er­ bjöds en fullständig undersökning gällande de vanligaste könssjukdo­ marna. Mottagningarna informe­ rades i förväg om att de skulle tes­ tas men inte när eller av vem. RFSL Stockholms erfarenhet är att det är stor skillnad på mottagningarna i Stockholm. Men ett tryggt och bra bemötande gör att fler går och tes­ tar sig för hiv och andra könssjuk­ domar.


sista ordet: THOMAS PERSSON

IT bidrar till ökat lärande

I

T som används på ett genomtänkt sätt gör skillnad i skolan. Skillnad för den enskilde läraren i vardagen, möjligheter till ökad kvalitet i undervisningen och en bättre arbetsmiljö. I dag finns 28 000 datorer i utbildningsförvaltningen, en ökning med 4 000 efter genomförandet av GS-IT. Vårt mål är att alla lärare ska ha var sin dator. Lärares tillgång till digitala verktyg är en förutsättning för att de ska kunna arbeta smartare och för att bryta lärares ensamarbete. Därför är det viktigt att vi har ett nyfiket och kreativt förhållningssätt till utveckling och framtid. Men värt att betona är dock att det inte finns självklara och eviga lösningar som ”en-till-en”. För vem kunde exempelvis förutse surfplattorna utveckling för bara något år sedan? Eller smarttelefonerna? Staden har en IT-strategi för bättre lärande som antogs 2011. En strategi som står på fyra ben: infrastruktur för ökad tillgänglighet, förbättrad digital kompetens hos alla, ökat digitalt innehåll samt samarbete och kommunikation. Utifrån strategin pågår olika utvecklingsarbeten. Det handlar bland annat om att testa och utvärdera IT-verktyg för att se vilka effekter användandet har, men också om grundläggande förutsättningar som tillgång till trådlösa nätverk på skolorna, grundutbildning inom IT (Pim) och tillgång till datorer och surfplattor. Här några exempel på enskilda projekt och aktiviteter:

• Efter en pilotaktivitet startar nu ett projekt för att skapa gemensamma digitala lärresurser samtidigt som lärarna får verktyg för att skapa egna digitala lärresurser som kan delas med elever och kolleger. Arbetet utgår från pedagogiska planeringar och kursmål. Målet är att minst ett arbetslag på varje skola ska delta i projektet. • Ett stort projekt arbetar med att ta fram bättre verktyg och funktionalitet för både elever och lärare i behov av särskilt IT-stöd. Delar av det arbetet kommer alla i skolan att ha nytta av. Det handlar till exempel om att utvärdera möjligheten för pedagoger att installera program med fria licenser. • Avtalen med våra verksamhetssystem (BoSko, Hanna, Stockholm Skolwebb, Fronter) löper ut under senare delen av 2013. Ett projekt, Plattform 2014, startar nu för att via upphandling få en sammanhållen plattform med öppna gränssnitt för att kunna ”koppla på” applikationer från olika leverantörer. • Stockholms stad utvärderar nu förändringarna som skett inom IT-drift och teknik, och utbildningsförvaltningen kommer att genomföra en utvärdering utifrån den pedagogiska verksamheten. Skolorna kommer att involveras och syftet är att förbättra förutsättningarna för skolornas IT-användning. • Settmässan i Kista den 25–26 april är en av årets vikigaste fortbildningsaktiviteter inom IT-området. Här kan lärare och skolledare hämta inspiration, utbyta erfarenheter och skaffa sig ny kunskap.

Vår främsta uppgift är att erbjuda en bra utbildning för stadens invånare och därmed bidra till att Stockholm blir en stad i världsklass. Lika självklart som det är att alla föräldrar och elever ska kunna kommunicera och skaffa information via stadens plattformar, webbplatser, ­appar och e-tjänster, lika självklart är det att staden utvecklar och garanterar ett ­modernt och effektivt IT-stöd som främjar den pedagogiska verksamheten och underlättar för användarna.

Thomas Persson är utbildningsdirektör i stockholms stad

I nästa nummer ...

STOCKHOLM #4/2012

• Fylligt porträtt av NO-läraren Christer Ekdahl, en profil på Gärdesskolan. • Rapport från Settmässan om digitalt lärande i Kista. • Vi riktar ljuset på karriärmöjligheter för lärare. • Så kan d ­ et bli biogas till bussarna av skolornas matavfall.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 11 juni. LÄRA #3/2012

43


b-e-r-g.se

II

De olympiska sommarspelen landar snart i London. Med energi, entusiasm och stort kamratskap. Ta med dig drivet in i klassrummet och utmana både dig själv och dina elever att hitta nya spännande sätt att använda OS som tema i skolan. Till exempel genom matematik, eller med geografi eller vilket ämne som helst. För eleverna blir det ett kul sätt att lära. För dig som pedagog är det ett utmärkt tillfälle att variera undervisningen och få göra något annorlunda. Du hittar fler exempel på nya, tokiga och inspirerande sätt att arbeta med de olympiska spelen i skolan på www.osiskolan.se.

utbildningsförvaltningen


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.