LÄRA Stockholm 5 2012 by Info Utbildningsförvaltningen

LÄRA

#5/2012 STOCKHOLM

Johan Rabaeus:

Leve klassikerna! Matteverkstaden — ett lyft för alla | Läkarronden kommer till skolan ”Behandla lärarna som proffs!” | Coachen som vill bomba med kärlek

I samarbete mellan Utbildningsförvaltningen och Kungliga Operan

SE CARMEN med 25% rabatt den 12 eller 22 oktober Köp dina biljetter på www.operan.se/lara Erbjudandet gäller parkettplatser

Carmen – kärlek och konsekvens Carmen vill älska vem hon vill, men får betala ett högt pris för sin kärlek. Georges Bizets musik är ömsom medryckande, ömsom demoniskt lidelsefull i operan som blivit världens kanske mest kända.



e a 20 ar k n s et in en is v Sv Pr g av i n h is

I N SP I RATION OCH I N FO RMAT I O N F RÅ N UT B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

STOCKHOLM #5/2012 LÄRA Stockholm ges ut av utbildningsförvaltningen i Stock holms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbild ningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@ stockholm.se.

Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Pontus Dahlman, Annelie Drewsen, Agneta Berg hamre Heins, Ulf Jämterud, Helene Lumholdt, Filippa Mannerheim, Pernilla Rönnlid, Monika Sidén, Marie-Hélène Sund, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård.

FOTO: ulrica zwenger

Tryck: Östertälje Tryckeri AB, Stockholm, 2012. ISSN 1654-7330. Upplaga: 16 500 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

”Flerspråkighet ses ofta som ett problem. Det behövs en ny språk medvetenhet bland alla lärare”, säger professor Inger Lindberg.

Vad utmärker en riktigt bra peda gog? Vi samlade fyra ungdomar som gick ut gymnasiet i våras för ett samtal om läraryrket.

FOTO: robert blombäck

Grafisk form: b-e-r-g.se

Jan Vanhoof och Jennifer Adams, nätverkande och workshoppar. Den tredje upplagan av den internationella skolkonferensen The Stockholm Summit gick av stapeln under försommaren. Vi var på plats på Hotell Hilton vid Slussen och rapporterar från några av de mest spännande föreläsningarna. FOTO: robert blombäck

Ansvarig utgivare: Thomas Persson.

FOTO: ulrica zwenger

Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se.

Lärarcoachen Janna Scheéle vill bomba både elever och lärar kolleger med kärlek. Vi följde henne under en dag på jobbet.

Dessutom ...

Omslag: Skådespelaren Johan Rabaeus fotograferad på Kultur huset av Robert Blombäck.

Matteverkstaden — ett lyft för alla

Johan Rabaeus brinner för klassikerna

Puentedura fyllde Globalas aula

Strindberg tar plats i stadens skolor

Ansiktslyft för skolornas webbplatser

Ny strategi för bättre lärande

Läkarronden kommer till skolan

Hallå där, Marie Johannesson

Krönika: ”Vi hittar ändå allt på nätet”

Nämnd & Nytt

Ny databank med pedagogiska program

Serie: ”Livets hårda skola”

Avis Glaze: ”Behandla lärarna som proffs!”

Sista ordet

LÄRA #5/2012

Ett lyft för alla Foto: Ulrica Zwenger

Text: Ingela Ösgård

MÅNADENS INSPIRATIONSPLATS

Vill du möta kolleger och utbyta pedagogiska idéer? I dag finns närmare 50 certifierade inspirationsplatser som tar emot studiebesök för att visa hur de arbetar med till exempel bedömning och betyg, matematik eller språkutveckling. LÄRA Stockholms Ingela Ösgård och Ulrica Zwenger har besökt matteverkstaden på Bandhagens skola.

LÄRA #5/2012

MÅNADENS INSPIRATIONSPLATS

ed hjälp av matteverkstaden synliggör vi matematiken och får eleverna att förstå att den finns överallt: när vi spelar spel, när vi ska ta reda på hur mycket vatten som ryms i en kastrull – och för den delen när vi ska gå över en gata och bedöma avståndet till bilen som kommer körande. Det konstaterar Kristin Viman, specialpedagog på Bandhagens skola, en tvåparallellig F–6-skola. Kollegan Ida Kravos, lärare i årskurs 3, håller med där vi sitter vid ett av de runda borden i matteverkstaden. På hyllorna längs ena långväggen, bakom glasdörrar, syns färgglada askar med spel och annat laborationsmaterial som vågar och olika plocksaker. På ena kortsidan hänger en skrivtavla och på den motsatta sidan finns en diskbänk med vattenkran och avlopp. – Också de elever som har svårt för matematik får uppleva att matte inte bara handlar om att räkna i matteboken, betonar Ida Kravos. De har båda arbetat relativt länge på Bandhagens skola. Kristin Viman var tidigare mellanstadielärare och Ida Kravos har under en period också varit ansvarig lärare i matteverkstaden, som har funnits på skolan i sex år.

Men inte bara svaga elever som behöver stöd

och hjälp av laborativt material ska ha nytta av att vara här, utan också elever som kräver extra utmaningar, understryker de. Alla klasser är schemalagda ett pass i veckan i matteverkstaden. Ibland samarbetar parallellklasserna. – Det ger möjligheter att dela in eleverna efter deras behov utan att behöva tänka på vilken klass de går i. Ibland blir det många i en grupp, ibland få, säger Kristin Viman. Matteverkstaden utnyttjas också efter skoltid. – Då kommer elever med olika behov. Både de som har svårt för matte och de som tycker matte är kul. Många uppfattar inte matteverkstaden som skola; de tycker att det är roligt att vara här och kommer självmant. 6

LÄRA #5/2012

Balansvågen kan göra det enklare att förstå vad likhetstecknet betyder. Här prövar Edrisa Bojang under överinseende av läraren Maria Husak.

Matteboken är bara ett komplement, ett av flera verktyg.

Vid bordet sitter också Maria Husak. Hon är ursprungligen idrottslärare men har kompletterat med naturvetenskapliga ämnen och matematik. Hon är klasslärare i en årskurs 5 och har arbetat här sedan i våras. – Ett viktigt skäl till att jag sökte mig hit var att skolan lyfter fram matematik och pedagogiska diskussioner. Men också att majoriteten av eleverna här har svenska som andraspråk. Tidigare har Maria Husak undervisat på skolor där majoriteten av eleverna haft svensk bakgrund. Nu ser hon det som en utmaning att behöva förtydliga matematiska begrepp som inte alltid har en självklar innebörd. – Det händer att jag använder begrepp och uttryck som jag på ett självklart sätt tror att de ska förstå. Men så visar det sig att de faktiskt inte gör det. Ida Kravos nickar igenkännande och konstaterar att elevernas förförståelse är olika.

Bandhagens bästa tips

– Vid första mötet med begreppet ”omkrets” tänkte eleverna mycket på hur ordet är uppbyggt, ”om” plus ”krets”. De tolkade begreppet som att det handlade om att ta hand om någon eller göra om något. Och när vi tog upp begreppet ”volym” i matematiken så tänkte de mer på volym i håret eller ljud volym. – Det visar hur viktigt det är att inse att matematik också är språk och begrepp som måste kommuniceras, säger Maria Husak. Med matteverkstaden har det blivit lättare för lärare och elever i Bandhagens skola att mer koppla loss från all färdighetsträning i matteboken. – Den är bara ett komplement, ett av flera verktyg. Här i matteverkstaden kan eleverna själva väga och mäta, säger Ida Kravos. Maria Husak påpekar att matematik är ett ämne där lärare ofta använder sig av ett enda läromedel.

– Men att bara använda läroboken är inget som läroplanen föreskriver numera. Den uppmuntrar snarare till att vi ska våga gå utanför ramarna. Och matematik handlar inte bara om att räkna rätt eller fel. Också inför föräldrarna är det viktigt att visa att matematik kan vara något annat än matteboken, betonar de tre lärarna. En del föräldrar är oroliga för att de inte kan hjälpa sina barn med läxorna, eftersom matematiska strategier kan se olika ut i olika länder och också är föränderliga över tid. – För att råda bot på oron får föräldrarna göra studiebesök i matteverkstaden, till exempel vid Öppet hus. Då kan barnen själva visa sina föräldrar hur de utnyttjar laborationsmaterialet. Alla tre intygar också att vinsten med matteverkstaden inte minst är allt det som försiggår runt om och som innebär kompe- >>

■■Avsätt tid för ansvarig personal så att de kan hålla sig uppdaterade och förnya och beställa hem mate rial. De ska också kunna förbereda lektioner och inspirera sina kolleger. ■■Låt verkstaden generera pedagogiska diskussio ner kring matte för alla lärare, även i mer praktiska ämnen. ■■Viktigt med tillgång till vatten och avlopp, bland annat för att kunna illus trera volym. ■■Interaktiv skrivtavla ger bättre möjligheter att förbereda och strukturera. Kan också underlätta för elever som annars ogärna presenterar saker inför sina kamrater. ■■Viktigt att alla tar ansvar för att laborationsmateria let i matteverkstaden blir kvar där och inte hamnar i något annat klassrum.

LÄRA #5/2012

tensutveckling för lärarna. De går kurser, har diskussioner om undervisningen och ger varandra lästips och tips på material. – På vår skola pratar vi matte allihop, inte bara klasslärarna utan också lärarna i slöjd, idrott och musik. Att vi alla har läst och diskuterat samma böcker synliggör matematiken även i de ämnena, säger Maria Husak. – Samarbetet och diskussionerna har också inneburit att vi har bestämt oss för att använda ett gemensamt diagnostiseringsmaterial från årskurs 1 och ända upp i sexan, fyller Kristin Viman i. Matteverkstaden på Bandhagens skola är en av stadens inspirationsplatser dit lärare från andra grundskolor kan komma på studiebesök.

Plockmateriel i olika former och färger finns det gott om i matteverkstaden. Yosef Mabrouk väljer mjuka bollar till sin övning.

Vad kan ni bidra med till andra pedagoger?

– Att vi kan visa upp en riktig matteverkstad borde kunna inspirera. Det är ju den synliga delen av en större verksamhet. Jag vet själv hur intresserad man är av att se det fysiska klassrummet när man gör studiebesök på andra skolor. Det sätter ofta i gång egna tankar och idéer, säger Maria Husak, och hennes kolleger nickar. – Som lärare kan vi också tipsa om hur sådant som kanske ser enkelt ut och i första 8

LÄRA #5/2012

Vill du besöka en inspira tionsplats eller starta en egen på din skola? På www.peda gogstockholm.se/inspiration hittar du mer information.

hand riktar sig till de yngre eleverna kan byggas ut och bli lite mer komplicerat för de äldre. Till exempel genom att man utvidgar tal områden, säger Kristin Viman. Maria Husak understryker hur viktigt det är att koppla ihop det praktiska i matteverkstaden – det som skapar lust och intresse för matte – med teorin. – Min utmaning som pedagog blir ju att synliggöra och göra begripligt det som eleven tycker är svårt att förstå. Ida Kravos tycker att det är bra att lärarna har blivit mycket mer enhetliga i sin matematikundervisning både på låg- och mellan stadiet. – Redan tidigt ser vi till att använda rätt begrepp och samma begrepp, som ”kvadrat” i stället för ”fyrkant” och ”subtraktion” i stället för ”minus”. Förra året hade Bandhagens skola sex procent fler godkända elever på de nationella proven i årskurs 3 än året innan. – Vi märker ju att drivkraften hos eleverna att jobba med matematik har blivit större, och matteverkstaden är säkert en stor bidragande orsak till det, säger Kristin Viman. n

vi var där

”Börja med det du älskar” Intresset var stort när den amerikanske skolforskaren Ruben R. Puentedura i slutet av augusti kom till Stockholm för att tala om hur man kan lyckas med IT i skolan. Aulan på Globala gymnasiet fylldes snabbt av lärare och skolledare från Stockholms stad. Föreläsningen handlade till stor del om SAMR-modellen, som åskådliggör sambandet mellan elevernas resultat och hur IT används. – Teknik som används på rätt sätt kan kraftfullt transformera elevernas kapacitet, men om man använder datorer enbart för att drilla blir effekterna små, menar Ruben R. Puentedura som har skapat modellen. Med e-boksläsaren som exempel presenterade han modellens fyra nivåer. På den första nivån ersätter ny teknik traditionella verktyg. Eleverna läser en e-bok i stället för en tryckt bok, men i övrigt är undervisningen utformad precis som tidigare. På nästa nivå tillkommer vissa funktioner, som att kunna slå upp ett ord i ett lexikon med ett klick. Dessa steg ger små effekter på elevernas lärande men utgör grunden för fortsatt utveckling. — För att få en större effekt bör man s träva mot de högre nivåerna. Man kan se modellen som en stege, sa Ruben R. Puentedura. Den tredje nivån innebär en förändring av själva uppgiften. Om eleverna tidigare skrev en uppsats som läraren

läste, kan de nu skriva sina texter i en wiki eller på en blogg. Genom att läsa och kommentera varandras texter får eleverna större insikt i hur andra tänker. På den fjärde nivån handlar det om att omdefiniera hela uppgiften och göra saker som hade varit omöjliga utan tekniken. Eleverna kanske gör filmer som läggs ut på Youtube där vem som helst kan kommentera. Lärandet blir därmed publikt, vilket både ökar motivationen och får eleverna att prestera bättre. För den som lyckas transformera sin undervisning ända till nivå fyra är dramatiska förbättringar av resultaten att vänta, om man ska tro Ruben R. Puentedura. – Elever som tidigare inte blev godkända klarar sig nu bra, medan de som klarade sig tidigare når nya höjder. Efter en kort paus kopplade Kristina

Björn från konsultföretaget Tänk om Puenteduras modell till svenska styrdokument. Hon visade på en rad beröringspunkter, alltifrån kunskapssyn och lärarens roll till värdet av teknik. – Det går att hitta mycket styrka i hur styrdokumenten är skrivna, menade Kristina Björn och visade några exempel på digitala verktyg. På sajten Zygotebody går det att studera människokroppen i detalj och på History Pin finns historiska foton och berättelser ”fastnålade” på en världskarta. Ruben R. Puentedura avslutade med att ge förslag på hur lärare kan komma i gång och utveckla användningen av IT.

– Utgå från din passion. Varför älskar du ditt ämne? Börja där! Att jobba med det som eleverna brukar ha svårt med ger också stora effekter. En annan utgångspunkt är att tänka långsiktigt. Vad kommer eleverna att ha störst nytta av i framtiden? Använd det! Han uppmanade även lärarna att prata med varandra och kolleger runtom i världen. – Vi presterar mer och når längre om vi diskuterar. Själv får jag minst 20 idéer om dagen från Twitter, berättade Ruben R. Puentedura. Parallellt med föreläsningen citerades och diskuterades hans ord flitigt av flera åhörare på Twitter. Martin Fernström, lärare på Årstaskolan, passade på att tacka Puentedura direkt och uppmanade honom att besöka skolans sajt. Björn Kindenberg från Hässelbygårdsskolan blev inspirerad och önskade sig fler planeringstimmar med kollegerna för att jobba med SAMR-modellen. Han fick genast svar av Martin Fernström: – Nä, det behövs inte. Fika och bara kör. n Annelie Drewsen

SAMR-modellen har fått sitt namn från nivåernas benämningar på engelska. På svenska används begreppen ersättning, förbättring, förändring och omdefiniering. Filmer och presentationer från Ruben R. Puenteduras föreläsningar finns att ladda ner på hans blogg: www.hippasus.com/rrpweblog.

LÄRA till final — igen LÄRA Stockholm har gått till final i Svenska Publishing-priset 2012. Tidningen är nominerad i kategorin ”Personaltidningar – offentlig sektor” och ställs där mot Aktum (Umeå universitet), Sambandet (Polismyndigheten i Stockholms län) och Universitetsnytt (Stockholms universitet).

Svenska Publishing-priset arrangeras av kunskapsmagasinet Populär Kommunikation och delas i år ut för tjugonde gången. LÄRA Stockholm har tidigare vunnit tävlingen 2009 och 2011. Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad är också en

av finalisterna i kategorin ”Rapporter”, där ”Samtalet – om forskning och utveckling” ställs mot rapporter från bland andra Svenska kyrkan och Datainspektionen. Rapporten innehåller alla forskarinter-

vjuer som publicerats under vinjetten ”Samtalet” i LÄRA Stockholm 2010 och 2011. Den ingår i vår skriftserie Stöd & Stimulans och kan beställas via info.utbildning@ stockholm.se. Vinnarna av Svenska Publishing-priset tillkännages vid en gala i Stockholm den 14 november. n LÄRA #5/2012

SKOLORNAS WEBBPLATSER

Så stärker vi våra skolor Stadens skolors webbplatser ska få ett rejält ansiktslyft. Storsatsningen på en gemensam webbplattform bidrar till högre kvalitet och en mer enhetlig framtoning. — Vi har fått hjälp att lyfta fram vår skolas unika innehåll inom Stockholms stads visuella profil, säger Anna Kalla, IT-pedagog vid Johannes skola som är en av inspirationsskolorna. Vid jul förra året satt IT-pedagogen Anna Kalla och funderade över framtiden för skolans webbplats. Hon var oroad. Systemet var så dåligt att det knappt gick att använda längre, hade hon fått veta. När hon tog kontakt med den centrala förvaltningen hade hon tur – utvecklingsarbetet med stadens gemensamma webbplattform var i full gång med 15 testskolor. Dessutom skulle fyra skolor få hjälp att utforma sina nya webbplatser som inspiration för de övriga. Kanske Johannes skola var intresserad av att bli den allra sista pilotskolan? – Vi tackade ja direkt, det var rena rama lyckovinsten, säger Anna Kalla. På skolan satte man raskt ihop ett redaktionsteam med rektor, webbadministratör och redaktörer. Under ett antal möten med den anlitade kommunikationsbyrån utarbetades ett nytt basinnehåll i linje med den samstämmiga profilen för stadens skolor. – Vi fick hjälp att visa upp vad som är unikt med oss – vår professionalitet, våra vackra lokaler och framför allt vår inter10

LÄRA #5/2012

nationella profil, säger Anna Kalla. Diskussionerna handlade också om vilken känsla av skolan vi ville förmedla och vilka funktioner vi behövde. Vår gamla webbplats gav ett litet mörkt intryck och det ville vi ändra på. Hon visar upp den nya webbplatsen, navigerar vant runt på sidorna, hittar en trasig länk som hon måste åtgärda – det återstår ännu en del finputsning, understryker hon. På webbplatsens förstasida möts besökaren av ett musiksatt Youtubeklipp som skildrar skolans vardag. Stämningsfulla interiörbilder varvas med pigga elever som arbetar med surfplattor och spelar fotboll. I puffarna längre ned kan man läsa om skolans tvåspråkiga profil och skolnyheter. Som att årskurs 5 vunnit en landsomfattande tävling i schack. – Det är vi mycket stolta över, säger Anna Kalla leende. Den nyheten får ligga kvar länge. Till skillnad från den gamla webbplatsen uppdateras kalendariet automatiskt – en stor tidsbesparing, enligt Anna Kalla. En annan funktion som blivit mycket uppskattad från föräldrahåll, är att matsedeln kan integreras med surfplattor och smarttelefoner. För just Johannes skola är dock Google Translate ett av de mest värdefulla verktygen. – Vi har elever från hela världen och nu kan föräldrarna med ett klick få all information på webbplatsen översatt till hemspråket. Det är en fantastisk resurs.

Foto: Ulrica Zwenger

skolornas webbplatser

IT-pedagogen Anna Kalla — nöjd med den gemensamma webbplattformen för stadens skolor.

I början var Anna Kalla besviken över att skolan inte kunde behålla sin egen logotyp i sidhuvudet och att det visuella konceptet var så standardiserat. — Det kändes trist att inte kunna påverka layouten, säger hon. Men jag har vant mig. Jag älskar att fotografera och med uttrycksfulla bilder och spännande innehåll kan vi kommunicera vad som utmärker oss på Johannes skola. Själva grundtanken är ju att den gemensamma ramen ska skapa trygghet för föräldrarna och signalera att vi är en skola inom Stockholms stad. Susanna Uppling, projektledare vid utbildningsförvaltningen, kallar arbetet ”ett skifte för att stärka den kommunala skolan”. – Några av stadens skolor har i dag avancerade webbplatser, men många har webbplatser som bygger på en mycket gammal teknik. Även innehållsligt skiljer sig nivån åt och det har ibland gjort det svårt för besökarna att få en klar uppfattning om vilka skolor som hör till Stockholms stad. Nu kommer det att synas på en gång, säger Susanna Uppling. Publiceringsverktyget Drupal liknar hon vid en byggsats med en uppsättning moduler som skolorna kan välja bland. – Sedan är det upp till varje skola att med bild, film och text lyfta fram skolans unika innehåll. Utbildningsförvaltningen kommer att ordna kurser i vad som är viktigt att tänka på i det arbetet, säger Susanna Uppling. På Hökarängsskolan, en annan av pilotskolorna, är biträdande rektor Charlotta Lindqvist glad över att arbetet med webbplatsen förankrats brett på skolan. Till att börja med behövde man ta ställning till problemet med flera skolor i en skolenhet. – Från vårt interna perspektiv såg vi Hökarängsskolan och Skönstaholmssko-

lan som en enda, säger hon. Men efter en del diskussioner och funderingar blev det tydligt att det krävs två webbplatser eftersom målgrupperna ser oss som två skolor. Även om Hökarängsskolan fortfarande är i en uppbyggnadsfas tycker Charlotta Lindqvist att de lyckats i sin föresats att organisera en webbplats som är öppen för framtiden. – Den är utvecklingsbar och vi som skola kan växa tillsammans med den. Det känns lovande. Vid läsårsskiftet 2013 ska alla stadens

skolor ha utvecklat sina webbplatser och för Susanna Uppling med kolleger väntar nu arbetet med att etapputbilda personal från de skolor som har mest bråttom att komma i gång. – Gensvaret har varit så stort att de som är mest sugna släpps in redan nu i höst. Annars börjar den obligatoriska utrullningen av webbverktyget först våren 2013, säger hon. Parallellt med att personalen på skolorna utbildas under hösten, fortsätter utvecklingen av verktyget, bland annat utifrån de användningstester som löpande görs med föräldrar och elever. – De skolor som valt att komma i gång lite tidigare får stå ut med att det fortfarande är lite av en ”byggarbetsplats” över projektet. Vid Johannes skola börjar eleverna

strömma in från rasten. En pojke stannar och vill prata med Anna Kalla. Även om hon fortfarande undervisar saknar hon ibland den nära kontakten som uppstår med ”en egen klass”, samtidigt som det har varit skönt att arbetet med den nya webbplatsen inte tagit tid från skolans pedagogiska verksamhet. – Jag kände mig oerhört ensam med vår gamla webbplats, säger hon. Nu kommer flera på skolan att kunna programmet och vi kommer att få stöd när tekniska frågor uppstår. Hennes förhoppning är att skolornas administratörer och redaktörer kommer att lära känna varandra på utbildningsträffarna. – Jag ser verkligen fram emot att få bolla idéer med pedagoger från andra skolor. Det kommer att bli toppen! n Filippa Mannerheim

LÄRA #5/2012

KVALITETSUTVECKLING

Läkarronden kommer till sk lan Läranderonder — eller Instructional rounds som de kallas på originalspråk — är ett sätt för skolorna att systematiskt arbeta för inkludering och ett förbättrat lärande. Professor Lee Teitel från Harvarduniversitetet i USA har varit här och undervisat i det nya arbetssättet. Instructional rounds är namnet på ett arbetssätt som ska hjälpa Stockholms skolor att förbättra elevernas lärande. Rektorer, biträdande rektorer, specialpedagoger och lärare har under de senaste tre åren åkt till USA och Harvard Graduate School of Education för att lära sig på plats. Men nu var det alltså dags för professor Lee Teitel från Harvard att komma till Stockholm och presentera arbetssättet för stadens grundskole- och gymnasiechefer. Arbetssättet är inte bara nytt för Stockholm, det har i själva verket inte använts någon annanstans i Europa ännu. – Stockholms stads skolor blir pionjärer, konstaterade Birgitta Elm, chefsstrateg på utbildningsförvaltningen som tillsammans med cheferna gnuggades både teoretiskt och praktiskt i läranderondernas metodik. Idén kommer från USA och både namnet

och själva upplägget är hämtade från medicinen. På sjukhusen utgör läkarronden ett grundläggande moment i kandidaternas utbildning och den under ronden insamlade informationen är viktig för patienternas behandling. Här är sjukhuset utbytt mot skolan och sjuksalen mot klassrummet men tanken är densamma, att genom observationer, noteringar och analyser sätta in bästa möjliga metod för ökat lärande. 12

LÄRA #5/2012

Den bakomliggande tanken är att det i varje skola finns mönster i organisation och undervisning, tyckanden och göranden som ingår i skolans kultur och som lägger en hämsko på utvecklingen. Vanor och mönster som är omedvetna för skolans egen personal men som utomstående med tränad blick kan upptäcka. Varje grupp som går sin rond består av fyra–fem personer. Gruppen kan bestå av lärare, skolledning och förvaltningspersonal, men man går inte rond i sin egen skola. Den här gången var det Södermalmsskolan hade öppnat sina portar och klassrumsdörrar för att grundskole- och gymnasiecheferna skulle få öva sig på att ”gå ronden”. Skolans rektor Nina Jonsson hade formulerat frågan som grupperna skulle ha i fokus: Hur förbättrar vi den individualiserade undervisningen för att förbättra elevernas lärande? Och förklarade: — Vi har jobbat hårt med inkludering på

Södermalmsskolan. Vi har diskuterat och vi har prövat olika metoder. Vi har läst en massa och gått på olika fortbildningar men vet inte hur vi ska gå vidare. Vi vill förbättra resultaten både för de elever som har långsam inlärningstakt och för de högpresterande. Hur ska vi kunna nå alla? Nina Jonssons beskrivning av skolan och av problemet utgjorde tillsammans med gruppernas förberedelser det första steget av processens fyra. – Om man är flera stycken som går runt, är det lättare att se mönster. Och det är just mönstren i det som sker som är viktiga att upptäcka, förklarade Lee Teitel. Han undrade vad grupperna tänkte titta efter i klassrummen och fick en

rad förslag: Vad håller eleverna på med när vi kommer? Vad ser vi av individualiserad undervisning? Gör alla elever samma sak? Har de olika sätt att utföra samma uppgift? – Var noga med era noteringar. Tänk på att de kan vara till stor nytta för skolan i ett senare skede, påminde han. Inom loppet av några timmar gjorde de olika grupperna sedan ett slags stafettlopp. Fem–sex klassrum med lektioner i olika ämnen och med elever i olika åldrar betades av. Varje besök varade i 20 minuter. Det kan tyckas vara en kort tid, men enligt Lee Teitel är de 20 minuterna tillräckliga för att mönster ska kunna avtäckas. Det absolut viktigaste, ja det som hela idén med läranderonder bygger på, är att deltagarna ska notera det som faktiskt sker i klassrummet. Inget annat. Inga omdömen ska fällas, inga subjektiva värderingar ska göras. Inga enskilda lärares prestationer eller tillkortakommanden ska bedömas. – Vi går in med ett ickedömande förhållningssätt. Det är ett sätt att öppna klassrummen. Vi värderar inte utan tittar bara på vad som sker. Ingen lärare ska behöva känna att ”de kommer för att döma mig”, sa Birgitta Elm. Efter ronderna fick varje gruppdeltagare

välja ut mellan fem och tio noteringar som hen uppfattat som särskilt relevanta. Det var när varje grupp sedan sammanställde sina iakttagelser som mönstren skulle bli tydliga.

krönika

signerat: Ulf Jämterud

”Vi hittar ändå allt på nätet”

– Att låta bli att bedöma och värdera är svårt. Det kräver mycket övning och vi hade tränat för lite. Men bara det att man anstränger sig att titta förutsättningslöst, gör att man ser andra saker än man annars hade sett, tyckte Liz Berg, gymnasiechef för Kärrtorps gymnasium, Frans Schartaus gymnasium och IB School South. Det är i processens fjärde och sista steg som gruppen ska förmedla sina iakttagelser främst till skolans ledning och komma med förslag på möjliga vägar att utvecklas. Frågor som rör lärarnas individuella svårigheter eller brister ska inte alls beröras inom det här arbetet. – Vi ska i stället ta fasta på frågor av generell art. Vi ska titta på sådant som påverkar och påverkas av skolans kultur, sa Liz Berg. Men behövs det verkligen en professor från USA för att lärare och skolledning i Stockholms skolor ska kunna se, hjälpa och lära sig av varandra? – Nej, det skulle det nog inte behövas egentligen, men det är alltid lättare att ha en profet från ett annat land. Kommer sedan profeten från Harvard så hjälper det nog ytterligare, sa Liz Berg. n Helene Lumholdt

läranderonder n Grupperna som går ronden består av medarbetare från olika skolor. De kan innehålla såväl lärare som skolledning och personal från central förvaltning. n Det finns redan i dag ett nätverk av intresserade skolor som arbetar med ronderna. Kontakta Ulrika Kocken på psykologenheten för mer information: ulrika.kocken@stockholm.se.

mitt deltidsjobb som skribent inom området IT och lärande har jag förmånen att möta många lärare och forskare som upptäckt vilka fantastiska möjligheter den digitala tekniken kan innebära för lärande och undervisning. Dessa entusiaster sprudlar av idéer och brinner för att förbättra undervisningen med hjälp av digitala lärresurser. Det är förstås viktigt med entusiasm och framåtanda, men om det samtidigt saknas kritiska perspektiv – vilket det emellanåt tycks göra i den offentliga debatten – kan man bli bekymrad. Idéhistorikern Thomas Karlsohn har studerat retoriken kring den framväxande informationstekniken på 1990-talet och granskade över 600 artiklar i lärartidningar och dagspress mellan 1994 och 2000. Han konstaterar att det rådde en tämligen utopisk bild av den nya teknikens möjligheter i skolan, samtidigt som pedagogiken hamnade i skymundan. Numera är debatten mer nyanserad, men på flera håll verkar det som om hänförelsen håller kritiska synpunkter på betryggande avstånd. I våras kunde vi möta några exempel på detta. Tydligast blev det kanske när debatten om surfplattor i Sollentunas skolor rasade. Utbildningsminister Jan Björklund var enligt en artikel i DN tveksam till att låta eleverna lära sig skriva enbart med hjälp av dator, men sa samtidigt att han ”har inga invändningar mot att man använder datorer tidigt” och att ”det är bra att man är snabb med att använda ny teknik”. Ändå förfasade sig två IT-profiler på DN Debatt över att Björklund ”så tydligt tar avstånd från digital teknik”. Under våren kom också rapporter som pekade på att användandet av smarta mobiltelefoner kan göra människor mer egoistiska, att googling försämrar elevers djupinlärning och källkritiska förmågor samt att ensamarbetet har

ökat kraftigt i datortäta skolor. Dessa rapporter har dock inte fått särskilt stort utrymme i skoldebatten. Alltfler kommuner och skolor sätter som mål att alla elever ska ha egen dator, men det är inte alltid man har formulerat tydliga pedagogiska syften med detta. Ibland kan man dock ana en underförstådd agenda. Några Stockholmsrektorer formulerade för en tid sedan en vision om en skola där lärarna inte längre är kunskapsförmedlare utan inlärningsstrateger. Innebär det att läraren ombeds kliva tillbaka från sin undervisande roll och i stället låta datorn göra jobbet? Att en del skolor är på väg i den riktningen blev tydligt under en paneldebatt på mässan Framtidens lärande i Nacka för inte så länge sedan. En elev från ett mycket datortätt gymnasium uttryckte sin åsikt: ”Det finns ingenting ni lärare kan lära oss som vi inte kan hitta på Internet!” Frågan är om man enbart kan lasta eleverna för en sådan attityd. Kanske är det rentav vi lärare som har tillåtit utvecklingen att gå i denna riktning, kraftigt pådrivna av skolledare som vill locka fler elever med löften om egen dator? Som lärare har vi ett ansvar att inte göra oss själva överflödiga. Någonstans i mitt huvud ringer orden från författaren Arthur C Clarke: ”Den lärare som skulle kunna bli utbytt mot en maskin borde bli det.”

Ulf Jämterud är lärare i religionskunskap och historia på Bromma gymnasium samt frilansskribent och läromedelsförfattare

LÄRA #5/2012

samtalet

Tillåt alla språk i skolan! — Svensk språkpolitik ser flerspråkighetens potential, men på skolorna blir flersprå kighet i stället ofta en brist. Det krävs en ny språkmedveten het bland alla lärare, säger Inger Lindberg, professor i tvåsprå kighet vid Stock holms universitet.

nger Lindberg packar lådorna på sitt tjänsterum för att gå i pension. Ändå är hon fullt aktiv i flera projekt. I ett utvecklar hon webbaserade instrument för att mäta barns och ungdomars ordförråd, i ett annat har hon just börjat studera hur satsningar på undervisning på engelska i olika skolämnen fungerar i svenska gymnasieklasser. Det är alltså ett brett perspektiv på språk som Inger Lindberg omfattar. Men grunden i hennes forskning har under hela hennes yrkesliv legat på elever med utländsk bakgrund, barn och vuxna, på deras förmåga att lära sig svenska och på skolans och samhällets ansvar för att utveckla effektiv undervisning och ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet.

Flerspråkighet borde ju självklart vara en tillgång. Dels är det förstås en fördel att behärska många språk, dels är det, som du har beskrivit, utvecklande för hjärnan att växla mellan språk. Så hur kommer det sig att flerspråkiga elever presterar sämre i skolan än elever som bara talar svenska?

TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ulrica zwenger

– För det första handlar det utan tvekan om just språket. Man kan inte förvänta sig att de som kommer till Sverige under skoltiden ska hinna till samma nivå som de som är uppvuxna här. Det tar mellan fyra och tio år att utveckla ett språk som fungerar för lärande i skola och högre utbildning. – Men ett lika stort hinder är skolornas attityder och värderingar gentemot elevernas flerspråkighet och modersmål och mot dem som grupp. Man ser dem som ett problem snarare än som en resurs. Och man ser språkinlärning som en individuell process. Samhällets och det sociala samspelets roll är ingenting som lyfts fram. Många barn och ungdomar med invandrarbakgrund är ju födda här. Vilka språkproblem möter de?

– De har oftast kommit i kontakt med svenska i tidig ålder och har utvecklat ett helt adekvat muntligt vardagsspråk. Det gör att läraren 14

LÄRA #5/2012

kan överskatta deras förmåga. För i och med att de huvudsakligen använder ett eller flera andra språk på fritiden så har de i allmänhet haft mer begränsad kontakt med formella varieteter av svenska – svenskt skriftspråk, som ju används både i tal och skrift, till exempel i nyhetsuppläsningar. Och det är ett språk som man måste behärska i utbildningssammanhang. Kan inte många av de här eleverna svenska lika bra som enspråkiga svenska kompisar?

– Jo, visst kan det vara så. De kan mycket väl ha ett varierat språk, beroende på vad de har för erfarenheter och vad de är uppvuxna i för miljöer. Behoven av särskild undervisning i svenska varierar, det är något som man måste undersöka mer systematiskt än genom att bara lyssna eller tro sig veta. Hur då?

– Det bästa vore att ta fram nya standardiserande och mångfasetterade mätinstrument som lärare kunde använda i kombination med sin egen professionella bedömning. Då kan de här eleverna få tillfälle att visa vad de behöver jobba med men också vad de är särskilt bra på. De är ofta språkligt medvetna och har kunskaper om och i svenska som är rätt specifika just för att de har det här utifrånperspektivet. De kan till exempel jämföra med andra språk. Sedan kan lärare, elever och föräldrar tillsammans diskutera sig fram till en bra lösning som får legitimitet. Det är där dina ordförrådstester kommer in?

– Ja, ordförråd är verkligen inte allt i ett språk men det ger en klar indikation. En elev som har ett begränsat ordförråd kommer att få stora problem med att läsa texter i skolan och hänga med över huvud taget, det vet man. 80 procent av orden tillhör de allra vanligaste, men 20 procent skiljer sig åt, det är där man kan snava. Ofta handlar det om vardagliga ord som alla barn uppvuxna i en svensk miljö bör ha kommit i kontakt med. Till exempel?

LÄRA #5/2012

samtalet

– Kulle, flakmoppe, kalv, meta, rutten ... Mycket som har med naturen att göra. Har man sitt ordförråd spritt på kanske två, tre eller fyra språk så har man ett samlat ordförråd som säkert är mycket större än många enspråkigas. Men det betyder också att man har en del luckor i svenskan. Enspråkiga har ofta ett större så kallat passivt ordförråd, ord som de förstår men som de kanske inte i den här åldern har börjat använda. Flerspråkiga använder de ord de kan. Du har beskrivit hur skillnaden i skolprestationer mellan enspråkiga svenska elever och flerspråkiga ökar under skolgången. Kan du förklara det?

– Det har att göra med att kraven ökar. Från början kan lärarna ofta kompensera elevernas språkliga tillkortakommanden med muntliga presentationer, bilder och laborationer, ja multimodalt som det heter. Men högre upp i åldrarna ställs större krav på att eleverna ska ta till sig ett alltmer komplext stoff självständigt genom skrivna texter och genom att lyssna till lärarnas förklaringar. Och den naturliga språkutvecklingen räcker inte till?

– Nej, man måste forcera utvecklingen. Då får man sätta in helt andra insatser och framför allt tidigt. Medveten språkundervisning och, kanske ännu viktigare, språkmedveten ämnesundervisning. Vad innebär det?

– Att ämneslärare har ett språkperspektiv på det egna ämnet. Vad är det som känneteck-

För att göra en lite klumpig jämförelse: ”Du har visserligen två armar men du får bara använda en här”.

nar mitt ämnesspråk? Till exempel samhällskunskap – det är ett väldigt abstrakt ämne, och abstraktion är mycket svårare på ett språk som man inte behärskar fullt ut. Ett naturvetenskapligt språk är också abstrakt, men samtidigt väldigt tekniskt med en mycket större andel facktermer. Och facktermerna vållar i allmänhet inte problem, lärarna vet att de måste förklaras. – Som lärare måste man släppa allt man har tagit för givet och hela tiden ha en levande dialog med eleverna för att ta reda på var de står. Det är den enda framkomliga vägen. Man kan visst prata om vitsippor, som de gjorde i teveserien ”Klass 9A”, men man ska ha klart för sig att många elever har andra vanor som inte inkluderar en obligatorisk promenad på våren där man plockar vitsippor. Man ska öppna upp för att ta fram alla erfarenheter och kanske jämföra vitsippor med något annat som är förknippat med vår och barndom. Utgå ifrån elevernas vardagskunskaper och reflektera över skillnader och framför allt likheter. Är det vad du menar med det flerspråkiga klassrummet?

– Där tänker jag nog mera på att man har ett resursperspektiv på själva flerspråkigheten och ser till att alla språk används för lärandet. Hur kan en lärare göra det utan att kunna de språken?

– Inte genom att sätta upp en lapp på väggen där det står: ”Här talar vi svenska”. Även om det inte står på väggen så vet jag att det är ett förhållningssätt som fortfarande förekommer. Av okunskap och välvilja, man menar kanske att man på så sätt behandlar alla lika. Men vad man säger är att ”du får bara använda ett av dina språk” och det är samtidigt att säga att det andra inte duger. För att göra en lite klumpig jämförelse: ”Du har visserligen två armar men du får bara använda en här”. – Flerspråkiga elever går in i och ut ur sina olika språk och de behöver få tillgång till dem. Så läraren måste visa att här är alla språk til�låtna. Man kan få hämta information från nätet på sitt modersmål. Man kan få i uppgift att diskutera en läxa eller ett tema hemma med sina föräldrar. Man kan paras ihop med elever i andra klasser som talar samma språk. Man kan kanske komma i kontakt på nätet med ungdomar över hela världen som talar det språket. Och vi har modersmålslärare, vilket är en fantastisk sak. Integrera dem i det dagliga arbetet och ge dem i uppgift att hitta bra aktiviteter som kan knytas till modersmålet. Finns inte risken att lärare känner att de tappar kontrollen?

LÄRA #5/2012

samtalet

sköts så kapitalt som till exempel svenska som andraspråk, som används för att bli av med stökiga elever, då blir det en ond spiral. Det är verkligen ett dilemma. Det måste till en radikal förändring av det ämnets implementering och av värderingen av ämnet både i skolan, bland politiker och i samhället i stort. Det är inte bara flerspråkiga elever som har svårt med till exempel läsförståelse. Många enspråkiga svenska elever har liknande problem. Finns det en risk att lärare missar dem?

– Ja, för att förstå komplexiteten i ett ämne på högre nivåer krävs ett särskilt språk. Där har medelklassen ett försprång, men det är en av skolans viktigaste uppgifter att ge alla de möjligheterna. Det är möjligt att det behövs särskilda insatser för andra än flerspråkiga elever. Det får man ta reda på, därför är språklig diagnostisering A och O. Vad kan man göra sedan, när man har kartlagt behoven?

– Jo, det är kanske också anledningen till att många lärare känner sig skeptiska. Att de inte vet vad eleverna säger. Lärare kan få lite paranoida tankar och det finns en rädsla för kaos. Men har man en bra kontakt med sina elever och visar respekt för dem så ska det inte det vara något problem. Att man sen inte kan läsa alla texter eller hänga med i alla samtal, det får man släppa helt enkelt. Hur ska man testa kunskaperna?

– Det är viktigt att man funderar över alternativa sätt. Om eleven har kunskapen men inte kan uttrycka den på svenska så måste han eller hon få möjlighet att göra det på något annat språk. Där kan modersmålslärarna gå in, de är ju ofta ämneslärare och har specialkunskapen. Allt behöver inte vara enspråkigt, vissa saker kanske du kan bättre på svenska och andra på ditt modersmål. Och lite mer laborationer och hands on och äldre elever som stöttar yngre. Jag tror att lärarna kommer att upptäcka kreativa lösningar bara de vågar släppa lite på kontrollen. Hur vanligt är det att flerspråkiga elever och deras föräldrar uppfattar stödinsatser som exkluderande? Alla vill till exempel inte ha modersmålsstöd.

– Många elever tycker att de förpassas till någonting som ingen har visat att de behöver. Och föräldrarna är ofta ännu mer kritiska. De tycker självklart att deras barn ska gå i den bästa svenskundervisningen, och med den hierarki som råder så är det ju den riktiga svenskundervisningen, det vill säga den för svenska barn. Och när det dessutom mis�-

När det missköts så kapitalt som till exempel svenska som andraspråk, som används för att bli av med stökiga elever, då blir det en ond spiral.

– Undervisningen måste växla mellan olika språk, så att läraren fångar upp eleverna där de befinner sig och successivt introducerar dem till andra sätt att använda språket på. Man måste ha en progression som mynnar ut i att eleverna blir redo, när den tiden kommer, att läsa texter på ett akademiskt språk och behärskar ett adekvat ämnesspråk. Även här ligger mycket på ämneslärarna, de måste tydliggöra det för eleverna. ”Du säger så men vad skulle en expert säga?” Man kan se det lite som en lek att översätta från ett språk till ett annat, det tycker ofta eleverna är roligt. – Jag tror på en mycket tydligare pedagogik där lärarna är generösa med att visa vad de förväntar sig för slutprodukter i form av texter eller presentationer och med att visa modeller för hur eleverna ska lyckas nå dit. Genrepedagogik är tilltalande på det sättet att den kopplar språket till ämneskunskaper och till lärande på ett tydligt sätt. Den synliggör olika texttyper, åskådliggör deras funktioner, till exempel att förklara, argumentera eller beskriva, och hjälper eleverna att välja ett språk som förklarar, argumenterar eller beskriver på bästa sätt. En annan form av språkinlärning som du forskar om just nu är undervisning på engelska i olika ämnen. I Sverige kallas modellen Sprint (språkoch innehållsintegrerad undervisning och inlärning). Vad har ni sett hittills?

– Forskning från andra länder i Europa visar att detta är en framgångssaga. Det har vi hittills inte funnit i Sverige och det är ett mysterium. Något som gör det svårbeforskat är att Sprint kan vara allt från någon vecka på engelska i ett ämne till all undervisning på engel- >> LÄRA #5/2012

samtalet

>> ska. Det gör också stor skillnad om lärarna har

fått utbildning i detta eller inte. – Med det sagt så undrar man ändå hur det kan komma sig att det verkar fungera mindre bra i Sverige. Ett skäl kan vara att lärarna ofta inte är utbildade för att utveckla skolrelaterade kunskaper på engelska. Många använder säkert en ganska vardaglig engelska som inte når så mycket högre än den som eleverna använder på sin fritid. Vad har du att säga om svensk språkpolitik?

– Jag är positiv till den nya språklagen från 2009. Den och språkpolitiken bakom den fastslår att Sverige är ett flerspråkigt land och att alla har rätt till sina språk. Så politiken finns där, men sen är det en fråga om vad den används till. Du menar att det finns ett glapp mellan politik och praktik?

– Ja, faktiskt. Vi har ju länge haft en progressiv syn på flerspråklighet i den svenska skolan. Hemspråksreformen från 1977 var radikal. Tyvärr hade man inte förberett för den och man följde heller inte upp den. Det kanske är det som är det genomgående problemet i svensk utbildningspolitik för flerspråkiga elever, att reformer och styrdokument inte tillämpas som avsett på skolorna. Där tar helt andra förhållningssätt över. Vad är det som händer då?

Det finns tyvärr mycket som tyder på att det här bristtänkandet ibland tar sig rent rasistiska uttryck.

– Man hamnar i en diskurs där den homogena svenskheten fortfarande står högst i kurs och där flerspråkighet kopplas ihop med skolsvårigheter och kommunikationsproblem. Svenska som andraspråk till exempel infördes som eget ämne 1995 men ämnet fungerar fortfarande som ett stödämne. Man satsar inte på kompetensutveckling. Det är en isolerad ö där det pågår saker som skolmyndigheterna inte har en aning om. Den här synen på flerspråkighet som en brist, kan den bottna i rasism?

– Sådant finns ju i skolan precis som i hela samhället, men jag skulle snarare tro att det handlar om okunskap och något slags rädsla för något som man inte vet riktigt hur man ska hantera. Är inte det finare omskrivningar för samma sak? Jag tänker på en somalisk kille som jag intervjuade i våras. Han hade under hela sin skolgång känt sig misstrodd. När han hade pluggat och presterade bra på prov kallade läraren dit mamman för att fråga om han hade fuskat.

– Det finns tyvärr mycket som tyder på att det här bristtänkandet ibland tar sig sådana rent rasistiska uttryck. Jag vet inte hur man ska komma åt det, annat än genom att man som skolledare, lärare, kompis eller förälder 18

LÄRA #5/2012

vågar se det och verkligen försöker göra något åt det. Tar ansvar helt enkelt. Behövs det fler lärare med invandrarbakgrund?

– Ja. Det är en fråga som också är eftersatt. Men det finns många flerspråkiga blivande lärare här på vår institution, där vi utbildar språklärare och lärare i svenska som andraspråk. Vilket är positivt men inte helt okomplicerat. Varför då?

– Det är en känslig fråga. Det är ju så, som vi har talat om, att skolan inte fungerar fullt ut för att stötta elever i deras språkutveckling. Och om man ska bli svensklärare måste man behärska svenska väldigt väl. Det har inte alla som söker till svensklärarutbildningen. De tänker ofta att de har någonting annat som är värdefullt, vilket jag verkligen håller med om. De har erfarenheter som inte enspråkigt svenska lärare har. Självklart ska man göra allt för att stötta dem i lärarutbildningen, men det kan ändå bli knepigt om man har svårt att skriva på svenska. – Så man kanske inte ska bli svensklärare då. Jag tycker att det i stället borde satsas på fler ämneslärare med annan språklig bakgrund. Det skulle stärka lärarlagen och öka den samlade kunskapen och kompetensen där. Och för eleverna är det otroligt viktigt att se att personer med deras bakgrund är lärare, att de har lyckats i Sverige och får respekt. Dessutom spelar det en viktig roll för föräldrakontakten. Till sist, vad är det första du skulle besluta om du blev utbildningsminister?

– Jag skulle i mycket högre grad grunda politiska beslut på forskning och beprövad erfarenhet. Prioritera åtgärder som verkligen förändrar undervisningen. SFI är ett strålande exempel på hur man lyckas undvika att komma till kärnan trots alla reformer. Man tror att lärarna klarar sig med 30 högskolepoäng i ämnet och att bonusar och tidsbegränsningar ska lösa problemen. Deltagarna ska ju bara lära sig lite svenska för att komma ut och jobba! Kortast möjliga väg mot otroligt kortsiktiga mål. Så där skulle jag satsa på att utveckla undervisningens kvalitet. SFI betyder så mycket för så många människors fortsatta liv. Ja, det gäller självklart också alla flerspråkiga elever i skolan. Ingen vet hur långt de skulle kunna komma utan språkliga begränsningar. n

SÄRSKILT IT-STÖD

Ny databank vägleder En ny databank med pedagogiska program finns nu på webbplatsen Pedagog Stockholm. Det är ett av resultaten av utbildningsförvaltningens projekt ”Elever i behov av särskilt IT-stöd”. – Fokus i projektet har varit att fler pedagoger inom Stockholms stad ska kunna hitta och använda bra pedagogiskt material som finns på nätet för elever med särskilda behov av IT-stöd, säger Lars Månesand, kommunikationsansvarig i projektet. Förra våren intervjuades specialpedagoger inom Stockholms stad om tillgången till IT-stöd för elever med särskilda behov. Behovsanalysen visade att det fanns svårigheter både med att hitta och beställa pedagogiska program. Det finns mycket material framtaget men problemet, som Lars Månesand beskriver det, är att hitta rätt i en relativt snårig djungel av information. – Vi såg tidigt att det var svårt att hitta material som motsvarade behovet hos enskilda elever som behövde IT-stöd i undervisningen. Därför har vi lagt ner ett

stort arbete på att dels kategorisera olika program med hjälp av en referensgrupp, dels kvalitetsgranska informationen om programmen, berättar Lars Månesand. När det gäller kategoriseringsarbetet har det inte bara handlat om att ta fram program som används av många och ofta, utan även om att hitta program som passar elever med specifika behov. – IT-stöd i undervisningen behöver vara individuellt anpassat, vilket dock inte hindrar att en större grupp elever kan ha nytta av samma material. Det viktiga i vårt projekt är att pedagogerna faktiskt får en bra vägvisare till materialet. Ett första test av programdatabanken gjordes på Settmässan i april i år, då projektet presenterades. – Vi fick mycket positiv respons. Även då framgick att det finns en efterfrågan på att göra IT-stödet för elever med särskilda behov mer översiktligt och tillgängligt för specialpedagoger inom Stockholms stad, säger Lars Månesand, som hoppas att många kommer att använda programdatabanken.

– Nu handlar det om att förvalta och fylla på databanken på ett kontinuerligt och kvalitetssäkert sätt. Därför arbetar vi med att göra en bra överlämning av projektets resultat till utbildningsförvaltningen, säger Lars Månesand och pekar på vikten av bra användarstöd. Facebookgruppen ”Paddsnack” är ett bra exempel på hur pedagoger kan dela erfarenheter och ta upp olika frågor. Projektet ”Elever i behov av särskilt ITstöd” har också innefattat en utredning om surfplattor som nyligen infördes på en del av Stockholms stads skolor. Syftet var att kartlägga skolornas erfarenheter och för att få en bred bild har specialpedagoger och rektorer intervjuats vid tio skolor. – Alla vi intervjuat har varit positiva till surfplattorna. De fungerar som ett bra stöd för inlärningen, men flera har också betonat att surfplattor inte kan ersätta bra pedagoger, säger Lars Månesand. n Agneta Berghamre Heins

Mer information om programdatabanken finns på www.pedagogstockholm.se/ utveckling.

Påverka Sveriges framtid! Besök Skolforum och ta med dig massor av idéer hem till klassrum och lärarrum. Idéer som utvecklar dig själv, utbildningen och hela skolan. Och därmed också Sveriges framtid. www.skolforum.se

LÄRA #5/2012

THE STOCKHOLM SUMMIT 2012

Skolkonferens med global inblick I slutet av maj sammanstrålade skolledare, forskare och andra intresserade för att delta i Stockholm Summit 2012. Konferensen, som hölls för tredje och sista gången, hade samlat runt 200 deltagare varav ungefär en fjärdedel kommit från andra länder.

Foto: Ulrica Zwenger

Syftet med konferensen var att belysa skolledares yrkesroller och ansvar och vilka verktyg som finns att tillgå. Alla kontinenter utom Latinamerika var representerade och deltagarna kunde lyssna på föreläsningar och delta i seminarier och workshoppar med rubriker som ”From policy maker to policy player”, ”Towards a decentralized school system” och ”Students taking evaluating responsibility”. – I år har vi också skapat mer utrymme för nätverkande än tidigare år, berät-

tade utbildningsdirektören i Stockholms stad, Thomas Persson. Därför stod såväl skärgårdsutflykt som speednetworking och stadshusmingel också på programmet under de tre dagarna. Öppningstalade gjorde Skolverkets generaldirektör Anna Ekström som deklarerade att politiker och byråkrater visserligen är viktiga, men att de aldrig blir lika viktiga som lärarna och eleverna. I arbetet med att reformera skolsystemet måste därför både lärare och skolledare ges stort utrymme. Skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) konstaterade att problemen i år är ungefär desamma som vid den första konferensen 2008. – Svårigheterna är desamma men den ekonomiska krisen och osäkerheten har ytterligare aktualiserat problemen, sa hon.

Bland utmaningarna nämnde hon det bristande intresset för naturvetenskapliga ämnen bland eleverna och att pojkarna inte är så framgångsrika som de skulle kunna vara. Det samtalades friskt både på svenska och på engelska bland kaffekoppar, fruktfat och smörgåsbrickor. Dorthe Møller från Danmark och Mikael Holmgren från Umeå var båda eniga med andra deltagare om föreläsningarnas och seminariernas skiftande kvalitet. – En del var gammalt och ganska ointressant medan annat var intressant och inspirerande, som till exempel Jan Vanhoofs föreläsning. Jag uppskattar att de försökt få med yngre föreläsare. Jag själv och många andra här börjar ju bli till åren, sa Dorthe Møller. n Helene Lumholdt

Vikten av en positiv ”datakultur”

I Flandern har lärare gått samman i så kallade datalag för att mer effektivt kunna ta till vara all information, berättade Jan Vanhoof.

LÄRA #5/2012

Både lärare och skolledare dignar under bördan av alla mätningar, dokumentationer, tester och prov som ska genomföras. Ofta vet de inte hur resultaten ska användas eller av vem. Klyftan mellan alla data som samlas in och hur de kan användas är både bred och djup. Om hur man kan överbrygga gapet talade Jan Vanhoof från universitetet i Antwerpen. I den information som samlas in finns mängder som skulle kunna vara till nytta. Det gäller bara att hitta ett systematiskt sätt att använda den insamlade kunskapen på.

– Data utan sammanhang säger inte någonting. Det är först när de presenteras i en kontext som de får mening och relevans, sa Jan Vanhoof, som förmedlade tips och gav vägledning för hur arbetet med data kan bli effektivt och meningsfullt och därmed leda till förbättringar i skolan. Grundläggande är att skapa en positiv ”datakultur”. En metod som de provat i Flandern är att lärare bildar särskilda datalag på skolorna. Lagens uppgift är att utifrån ett problem eller en hypotes samla in relevanta data,

tolka, analysera och agera utifrån dem. Arbetet har visat sig fungera, berättade Jan Vanhoof, men det kräver flera förutsättningar för att lyckas. De som ingår i laget måste vara engagerade och tro på nyttan av det de gör och de måste vilja samarbeta. – Dessutom krävs att lagdeltagarna får tid för arbetet och att de ges rätten att före slå och kräva förändringar utifrån sitt arbete. n Helene Lumholdt

THE STOCKHOLM SUMMIT 2012

Förbättring, inneboende motivation, teamarbete och ”allness” är fyra drivkrafter som Ottawa-Carleton District School Board framgångsrikt har arbetat utifrån de senaste åren. Om det berättade Jennifer Adams, direktör för distriktet, och medarbetarna Barry Bickerton och Susan MacDonald för en intresserad skara skolledare. Föredraget kryddades med kortfilmer där lärare, rektorer och föräldrar vittnade om skolornas positiva förändring i distriktet som erbjuder utbildning till cirka 70 000 elever med 58 olika modersmål. Elevernas resultat, som tidigare låg under medel, har förbättrats markant. Precis som inställningen hos lärare, rektorer, föräldrar och elever. En lärarcoachmodell där coacherna har höga förväntningar och tilltro till lärarna och deras styrkor har införts. Resultatet är stolta lärare som inser vikten av sin roll och nätverkar för att utveckla sig. Även rektorerna ingår i nätverk och får redskap för ett ”instructional leadership”. En gemensam plattform för att lära tillsammans har skapats där man utgår från det som är bra och förbättrar det. Ett tydligt skifte i klassrummet har inneburit att det som eleverna gör står i fokus. Lärarna har getts tid att arbeta i nätverk och flera nätverk lever kvar efter

Foto: Ulrica Zwenger

Kritiskt tänkande nödvändigt

Barry Bickerton och Jennifer Adams berättade om strategierna bakom utvecklingen i deras skoldistrikt.

projektens slut. Flera äldre lärare och rektorer har berättat att de inte längre ser fram emot sin pensionering. Återkoppling och kritiskt tänkande är huvudstrategier för lärandet. En rektor uttrycker det som att ”vi har lagt lärandet tillbaka i elevens händer”. Det kritiska tänkandet i undervisningen finns i alla årskurser och även för nyanlända. Även läroplanerna genomsyras av detta tänkande.

De tre talarna poängterade även vikten av att inkludera föräldrarna i lärandet. Tillsammans har dessa fyra drivkrafter skapat ett gemensamt språk i skoldistriktet och alla i organisationen är ansvariga för elevernas resultat. – It’s so cool, avslutade Susan MacDonald men poängterade att mycket återstår att göra. Läs mer på www.ocdsb.ca. n Monika Sidén

Flow utvecklar hjärnan Fredrik Ullén är hjärnforskare och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. Dessutom internationellt verksam som konsertpianist. Han föreläste under titeln ”Cultural activities improving leadership, learning and health”. Av naturliga skäl har han valt just musik som modell för att undersöka hur hjärnan kan utvecklas. Han har sett att nervbanorna i hjärnan utvecklas på den som övar på att spela eller sjunga. När hjärnan utvecklas påverkas

också kognitionen i positiv riktning. – Man blir till exempel inte matematiker av att utöva musik, men det ger små men ändå märkbara effekter på hur väl man lyckas i skolans övriga ämnen, sa Fredrik Ullén. Den så kallade Mozarteffekten, att barn skulle prestera bättre i skolan bara av att lyssna på musik, tror han däremot inte på. Fredrik Ullén har också forskat om det sinnestillstånd som kallas flow i jämförelse

med mental ansträngning. Människor som upplever mycket flow i livet ägnar sig i hög grad åt musik, bildkonst, litteratur, dans, forskning och uppfinningar. Flow tar sig även fysiska uttryck – leendemusklerna påverkas, hjärtat slår snabbare, andningen blir djupare. Flow får delar av hjärnan att expandera, inte bara de områden som arbetar när man utövar musik. Man blir också motiverad att göra det man gör på nytt – för att man tycker det är kul, inte

på grund av yttre faktorer som till exempel ekonomisk stimulans. Hans forskning väcker bland annat frågor kring musikämnets roll i skolan. – Musik och annan kultur stjäl inte från andra ämnen, det adderar, sa Fredrik Ullén och tillade att han för egen del skulle hålla på med musik oavsett om hans hjärna expanderade eller inte. n Annebritt Ullén

LÄRA #5/2012

THE STOCKHOLM SUMMIT 2012

” Behandla lärarna som proffs!” — Utbilda era lärare och rektorer i hur de ska uppnå förbättringar och sluta inspektera dem! Det rådet gav den internationellt erkända utbildningsexperten Avis Glaze när vi träffade henne i samband med den pedagogiska konferensen Stockholm Summit i våras. Kanada, hösten 2003. Provinsen Ontario får en ny premiärminister, som gått till val på reformer inom skolsystemet. Drygt ett år senare påbörjas uppbyggnaden av ett sekretariat för läs-, skriv- och räknefärdigheter. Till dess ledare utses 22

LÄRA #5/2012

skolforskaren Avis Glaze, som får den dramatiska titeln Chief Achievement Officer. Missionen: att snabbt förbättra landets skolsystem, där gapet mellan de lägst och högst presterande eleverna börjar bli katastrofalt. – Skolsystemet i Ontario befann sig i en kris när vi satte i gång. Det handlade dels om elevernas resultat, dels om att det ideligen blossade upp strider mellan regeringen och lärarfacken. Det förekom strejker och många lärare flydde yrket för att de kände sig utslitna och utsedda till syndabockar för problemen i skolan.

– Det var en negativ skolkultur, full av skam- och skuldbeläggande. Och man trodde att man skulle kunna motivera lärarna att förbättra elevernas resultat genom externa kontroller och inspektioner, säger Avis Glaze. Hur lyckades då hon och hennes team vända ett helt skolsystem på rätt köl? Allt började, menar hon, med att den nye premiärministern Dalton McGuinty, med rådgivningsstöd från den pedagogiske auktoriteten Michael Fullan, införde en ny syn på lärarkåren. – Det handlade om en filosofi fylld med respekt för lärarna, om att vara

THE STOCKHOLM SUMMIT 2012

Avis Glaze kan konstatera att skolresultaten i Ontario har förbättrats dramatiskt.

positiv till deras förmågor och inkludera dem i processen för att förändra skolorna. Att från regeringshåll vara övertygad om att lärare har en stark inre motivation att göra sitt bästa – men att de kanske inte alltid vet vad de ska göra för att vända resultaten uppåt. Det var den kunskapen vi skulle förse dem med. Och vad behövde de?

– Verktyg för att effektivisera undervisningen och kunna differentiera den för olika grupper av elever. För att få pojkarna att prestera bättre, immigrantbarnen, de med fattig bakgrund, preciserar hon.

– Det var det gapet som hela tiden vidgades hos oss: eleverna från rikare familjer och medelklassens barn presterade bra, de andra sämre. Jag handplockade lärare och rektorer till sekretariatet och vi började träna upp dem så att de kunde gå in i systemet och förändra arbetssättet på hela skolor för att minska klyftan. Vi genomförde en veritabel systemreform som inbegrep alla skolor, men snart riktade vi in oss på de lågpresterande skolorna. Som en sorts räddningsstyrka?

– Visst, om du vill kalla det så, för de nästan fyrahundra skolorna som låg sämre till.

Hon kallar tillvägagångssättet för en ”fokuserad interventionsstrategi”. – Vi började till exempel med att granska deras styrdokument, som kunde vara långa som bibelepistlar, och hjälpte dem att snäva in dem till två eller kanske tre mål: läs- och skrivkunnighet, matematik, social karaktärsutveckling, säger Avis Glaze. Lärarna i provinsens skolor fick tillgång till speciella instruktionsfilmer, och de pedagogiska verktygen som tillhandahölls baserades på forskning om vad som visat sig ge resultat på andra >> håll i världen. LÄRA #5/2012

THE STOCKHOLM SUMMIT 2012

Hon betonar att allt skedde i samklang och samråd med lärarna och rektorerna. Och talar om en ”tillitens kultur”. Som, kan man tänka, var bra att ta avstamp i när förändringar ner på detaljnivå måste till.

— Om flera elever har problem med läsoch skrivkunnigheten, måste man ju också avsätta tid till detta i schemat! Men strategierna som Avis Glaze och de andra i landets team av skolförbättrare hade i bagaget, inbegrep vidare visioner än välplanerade scheman. – Varje skola måste utvecklas till ett ”professionellt lärosamhälle”, vilket betyder att alla lärare på hela skolan måste träffas med jämna mellanrum för att tala om undervisning och lärande. Ta upp elever som gjort bra ifrån sig och de som inte lyckats lika bra: ”Jaha, och så har vi lilla Jane som behöver hjälp med läsandet”. – Allt för att få ett ansikte på siffrorna om varje elev. Och individuellt kunna hjälpa dem som hela tiden samlas på botten av prestationsskalan. Men hur lyckades ni greppa så många skolor på samma gång?

var de nere i fem procent. Avis Glaze kan visa på fler positiva siffror, och man undrar förstås hur hennes modell skulle kunna appliceras på problemen i ett land som Sverige och de ökande kunskapsklyftorna i en region som Stockholm. – Utbilda era lärare och rektorer i hur de ska uppnå förbättringar och göra undervisningen mer effektiv, och sluta inspektera dem! Det finns ingen forskning som visar att det skulle förbättra resultaten, säger hon och fyrar av en drastisk bild av inspektionsväsendet inom skolvärlden: att väga en gris gör den inte fetare. – Att behandla människor som proffs, bygga upp deras kunskaper och motivera dem att göra deras bästa: det är vad som fungerar. Innan intervjutiden är slut hinner Avis Glaze berätta att hennes eget yrkesval inspirerades av en lärarinna som betonade rättvisa för alla under skolgången på Jamaica, där hon föddes och växte upp. Hon fortsätter: – Det jag oroar mig för när det gäller alla länder, är just de vidgade kunskapsklyftorna som vi har riktat in oss på. De här klyftorna kommer att resultera i att gruppen längst ner på prestationsskalan – oftast handlar det om immigrantbarn, ofta är de pojkar – inte känner sig delaktig i samhället. Och vi kommer aldrig att kunna gömma oss för dem.

Hon berättar att 68 procent av Ontarios

elever gick ut gymnasiet när projektet startade, i dag är siffran 82 procent. År 2002 var andelen lågpresterande skolor 19 procent. Efter fyra års reformarbete Foto: Ulrica Zwenger

– Man måste gå in i skola efter skola för att bereda vägen för förbättringarna. Eller föra samman säg 20 rektorer för lågt presterande skolor och låta dem arbeta tillsammans. Och sedan para ihop dem med rektorer för skolor som presterar bättre.

Dags att nämna den där faktorn reformer brukar stranda i: pengarna. Avis Glaze menar att tiden med ökade anslag är förbi och att man i stället måste leta lösningar inom den ekonomiska ram som finns. – Hur ska vi göra när skolan inte har lika mycket pengar som tidigare? Det måste vara attityden om man vill uppnå en förändring i skolan av i dag. Man måste tänka brett och vara innovativ för att kunna förbättra skolresultatet. – Ta användandet av frivilliga i undervisningsarbetet. Skolorna hos oss tog in pensionärer för att hjälpa de yngsta eleverna med läsandet. Högstadie- och gymnasieungdomar dök upp för att stödja undervisningen av sina yngre kamrater. Om man tar in frivilliga, och också låter elevernas föräldrar och mor- och farföräldrar hjälpa till, utvecklas dessutom en större empati för lärarna och läraryrket. Okej. Stödet på plats. Förändringarna genomförda. Men vad har resultatet blivit? – Det har skett en dramatisk förbättring av skolresultaten, säger Avis Glaze.

Vad menar du med det?

– Att vi senare drabbas av … ett våld. Det är det allra värsta: bristande utbildning föder våld. Sverige hade ett av de allra bästa utbildningssystemen, ni var … outstanding! Något måste göras nu, och det är bråttom, så att inte hela samhället påverkas av bristen på en fungerande utbildning. – Men framför allt är det ett slöseri med människor som känner att de vill och kan bidra till nationsbyggandet, det är det allra viktigaste. Och om du fick teckna en drömbild av vår svenska skola år 2020?

– Det skulle vara en skola där jag inte kan gissa mig till elevernas sociala bakgrund utifrån deras betyg. Är inte det en rätt utopisk vision? ”Det är viktigt att inkludera lärarna i processen för att förändra skolan”, säger Avis Glaze från Kanada.

LÄRA #5/2012

– Nej, ni kan nå dit, vi är på väg att göra det just nu, i Ontario. n Pontus Dahlman

enkät

Foto: Ulrica Zwenger

THE STOCKHOLM SUMMIT 2012

Vad ser du mest fram emot under det här läsåret? Ingrid Larsson, skolkurator, Enskede gårds gymnasiesärskola/Lindeparken — Att kunna vara ett stöd för de nya eleverna. De behöver mycket stöd och hjälp i början. Likaså behöver eleverna som går sista året mycket stöd. Jag har precis blivit fast anställd så det känns väldigt bra. Susanne Larsson, pedagog, Fruängens skola — Att vi ska få tre nya medarbetare. Vi kommer också att fortsätta vårt arbete med den nya läroplanen. Det blir bra att få mer tid att jobba med frågor som rör den.

Hjärnforskaren Martin Ingvar är mycket engagerad i skolfrågor och har bland annat givit ut en bok om dyslexi.

” Läsförmågan viktigast av allt” När professorn, hjärnforskaren och skoldebattören Martin Ingvar intog podiet i det stora auditoriet på Hilton Hotell, var det utan rubrik på sin 90 minuter långa huvudföreläsning. Själv använde han sig av resemetaforen för att beskriva sina funderingar kring skolan. – För att kunna resa måste man ha en biljett och när man väl kommit på tåget så gäller det att veta varför man åker och vart man är på väg, konstaterade han. Hans föreläsning kunde också den ses som en resa med korta stopp på en hel massa olika stationer. En snabb blick ut genom fönstret och sedan vidare i full fart. Martin Ingvar talade om vikten av att ge betyg till elever redan när de är små och om vikten av att mäta elevernas förmågor tidigt. Han betonade att

en rad vetenskaper ryms inom skolans värld och att de måste samverka med varandra, fastslog att skolans viktigaste uppdrag är att utveckla elevernas läsfärdigheter, pekade på att länder där flickor inte nås av skolsystemet också är länder som präglas av våld, nöd och sjukdom, oroade sig ändå mest för pojkarna just nu och målade upp vad han kallade ett skräckscenario där pojkarna blir lämnade kvar på den svenska landsbygden, outbildade och med låga inkomster. Om Martins Ingvars föreläsningsresa startade i en tid när lärarna hade monopol på kunskap, stannade den i vår nutid där kunskap fort blir förlegad. I den tid när skolans fokus i stället måste ligga på utvecklandet av elevernas färdigheter. Vilket det egentliga slutmålet för hans föreläsningsresa var förblev emellertid höljt i dunkel. n

Ulrika Modin, lärare/arbetslagsutvecklare, Mälarhöjdens skola — Det händer mycket på vår skola. Jag ser fram emot att få fortsätta utveckla arbetet som vi påbörjat med fler små grupper i de större elevgrupperna. Kul att veta att det är mycket på gång helt enkelt. Pooya Shahi, IT-tekniker, Stockholms RH-gymnasiums gymnasiesärskola — Framför allt hoppas jag att tekniken ska fungera bra, att vi slipper alltför många akututryckningar. Arbetet med att införa mer e-läromedel känns utmanande. Att kunna vara ett stöd i den processen ska bli kul. Lena Wernström, pedagog, Fruängens skola — Jag ska få lite nya arbetsuppgifter under hösten och ser fram mot att få följa eleverna till nästa årskurs. Jag är väldigt inarbetad på skolan efter många år här och trivs jättebra. Text och foto: Agneta Berghamre Heins

Helene Lumholdt

LÄRA #5/2012

STRINDBERGSÅRET

Utsätt eleverna för kultur! TEXT: Helene Lumholdt

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

LÄRA #5/2012

STRINDBERGSÅRET

Ju mer kultur i sko lan, desto bättre och mänskligare samhälle får vi. Så tänker Johan Rabaeus, som dragit sitt strå till kultur stacken bland annat genom inläsningen av novellen ”Ett halvt ark papper”, som ingår i utbildningsförvalt ningens Strindbergs satsning.

tt be skådespelaren Johan Rabaeus uttala sig om betydelsen av kultur är som att trycka på en knapp eller kanske mer som att vrida på en varmvattenkran. Hans tankar och engagemang forsar ut – heta, kraftiga och välriktade. – Kultur, det är ju det som är tillvaron! Den har en helt avgörande betydelse för oss människor. Kulturen är den som inspirerar oss, ger oss aha-upplevelser, får oss att se samband och upptäcka nyanser. Kulturen ger oss något att spegla oss själva i, säger Johan Rabaeus. Han är åter aktuell på stadens största scener med föreställningarna ”Gregorius” respektive ”Den girige”. Han är också aktuell inom skolans värld eftersom han är den som har läst in August Strindbergs kortnovell ”Ett halvt ark papper” till fromma för alla Stockholms skolelever. Kultur är ett vitt begrepp, men när Johan Rabaeus talar handlar det främst om klassikerna. – De ger oss också möjlighet att se bakåt, att se historien. Jag månar om kontinuiteten. Mitt uppdrag är att sätta tänderna i de här gamla klassikerna, bringa liv i dem så att andra, särskilt ungdomar, får möjlighet att upptäcka vårt klassikerarv, hur jävla underbart det är!

När Johan Rabaeus spelar ”Den girige” på

Dramaten kommer det en hel del ungdomar. De köper biljett med studentrabatt och kommer alldeles av sig själva, ingen har skickat dit dem. Själv var han måttligt intresserad av teater i unga år. Och innan Strindberg och de andra klassikerna på riktigt kom in i hans liv var det Dylan, Presley och Brel som stod för de stora upplevelserna. I fransk skola hade han tvingats läsa klassikerna, men på den svenska internatskolan där han gick sina gymnasieår bjöds det knappast på några kulturella impulser. På samma vis svävar många av dagens svenska elever i okunskap om de möjligheter till underhållning och engagemang som kulturen i alla dess former kan ge. Att kulturen och klassikerna kan vara både underhållande och spännande vet inte de elever som gäspar sig igenom långa föreställningar utan annat mål än att bli avprickade >> LÄRA #5/2012

STRINDBERGSÅRET

på närvarolistan. Johan Rabaeus har som skådespelare själv fått uppleva de här ganska meningslösa besöken. – Det är de vuxnas fel. Lärarna och pedagogerna kan inte bara köpa in en föreställning på vinst och förlust. De måste välja ut noggrannare vad som passar deras elever. Ett problem är att de ofta inte kan så mycket själva om den kultur de ska leda eleverna till. Men då kommer man ju in på lärarnas utbildning och deras arbetssituation med dålig lön och mängder av olika krav som ställs på dem, säger Johan Rabaeus och avbryter sig sedan. – Det blir en egen artikel bara om det annars, säger han. Trots att han själv inte har några lysande minnen av hur skolan förvaltade sitt kulturella uppdrag, ”inte fattade jag så mycket av det vi läste”, så förordar han en traditionell undervisning av klassikerna, så som skedde i Frankrike. – Man får inte ge upp. Man ska utsätta eleverna för klassikerna om och om igen, men i lagom doser. Ju mer kultur ungarna får möta i skolan desto bättre, desto mer spännande och mänskligare samhälle får vi. Men ungdomarna behöver vägledning. De behöver vuxna människor som talar med dem, berättar för dem om det de älskar. Vad Johan Rabaeus älskar är det ingen tvekan om. Han älskar sitt uppdrag och han älskar Strindberg. – Det svänger om Molière och det svänger om Strindberg också. Hans texter brinner av engagemang och passion. En sån särbegåvning föds inte ofta. Jag ser honom som en vänstermänniska, en som stod på de svagas sida. En antirojalist och satiriker. När jag hör hans provocerande tongångar associerar jag till Olof Palme och hans glänsande provokationer. Det är sånt klassikerna ger oss möjlighet till – de här aha-upplevelserna av historiska samband och jämförelser. Han berättar om när han deltog i ett kultur-

program för unga i teve, där programledaren sa att hon inte förstod vad som var så märkvärdigt med Strindberg. – Jag började på en brinnande förklaring men stoppade mig sen. Hon var en vuxen människa. Varför skulle jag försöka övertyga henne om något hon inte kunde förstå? Det var ju inte mitt bekymmer. Men med ungdomar är det annorlunda. De måste ständigt utsättas för kulturen vare sig vi talar om teater, konst, musik eller poesi. Vad vore livet utan poesins mystik? 28

LÄRA #5/2012

Skådespelaren Johan Rabeaus brinner för klassikerna. ”De ger oss möjlighet att se historien. Jag månar om kontinuiteten.”

Om bildkonsten har han också lite extra att säga. Om dess möjligheter att provocera och ruska om. – Konstnärer – jag kan bli avundsjuk på dem ibland. De kan vara mer mystiska och djupt personliga. De behöver inte behaga i samma utsträckning som jag som skådespelare behöver. Konstnären Kjartan Slettemark (1932– 2008) är för Johan Rabaeus kulturen inkarnerad. Slettemark väckte många tankar och heta diskussioner med sina konstverk och installationer. – Tänk när han till exempel balanserade på lina i Vitabergsparken för att visa hur lätt det är för en konstnär att falla. Hela han var ett konstverk! Att kulturen kostar får man räkna med, även om många i dag verkar tänka motsatsen. – Konsten har aldrig varit självförsörjande. Men när man satsar får man mycket för pengarna. Kulturen gör livet mer spännande, mer uthärdligt, gör det så mycket roligare att finnas till. n

STRINDBERGSÅRET

Efterlängtad skatt på 35 språk Under hösten 2012 uppmärksammas författaren August Strindberg i stadens skolor. För lärare och elever från årskurs 1 till gymnasiet finns mängder av möjligheter att göra egna tolkningar av hans novell ”Ett halvt ark papper” från 1903. Utbildningsförvaltningens bidrag till Strindbergsåret är webbplatsen www. etthalvtarkpapper.se med den inlästa novellen. Här finns mängder av inspiration och tips på resurser och pedagogiska planeringar för olika stadier och ämnen. Dessutom finns erbjudanden för lärare som tillsammans med eleverna vill filma, tonsätta eller skriva utifrån novellen. – Målet är att alla elever ska få en egen upplevelse av ett verk av Strindberg. De får diskutera, reflektera och skapa utifrån sina egna erfarenheter. Jag tror att eleverna tar ut svängarna och provar precis allt som går att göra av ”Ett halvt ark papper”. Meningen är att eleverna ska använda sina sinnen och de verktyg som redan finns på skolorna, berättar Elisabeth Söder, projektledare på utbildningsförvaltningen. På webbplatsen kan man läsa och lyssna

på novellen på 35 olika språk, varav 25 är nyöversättningar. Det gör att de flesta språk som talas i Stockholms skolor finns med. Skådespelaren Johan Rabaeus läser novellen på svenska, engelska och franska. Tommy Krångh, teckenspråksartist, gör den på teckenspråk. Modersmålslärare från Stockholms stad översätter till exempel till de nordiska språken, arabiska, hindi och mandarin, och på somaliska är den inläst av eleven Fathi Nur i Hjulsta grundskola. Det kommer också att finnas musiker och kompositörer som stödjer lärare och elever som vill skriva musik till novellen. Ett samarbete med Stim gör också att både lärare och elever kan gå på kostnadsfria workshoppar med musiker och

kompositörer inom projektet Plug in. Här kan eleverna göra ljudcollage på dator och använda inläsningarna som grund. Detta är ett upplägg som alla lärare kan arbeta med. Elever som vill filmatisera novellen kan låna filmkamera och redigera hos Medioteket. Eller ladda ned gratisappen Instagram till en smarttelefon eller surfplatta och göra sitt eget Strindbergs porträtt. – Som lärare kan du välja att arbeta med ett gemensamt tema för hela klassen eller låta varje elev hitta ett eget sätt att redovisa novellen på, betonar Elisabeth Söder. Vi kommer att arrangera workshoppar kring bildberättelser, tonsättningar och skrivkurser för lärare, allt för att inspirera till olika sätt att jobba med ”Ett halvt ark papper”. — På webbplatsen finns till exempel tips på hur man kan sätta in texten i sitt historiska sammanhang. Eleverna kan också skicka in sitt eget material till webbplatsen. Jag tror att många kommer att vilja lyssna på novellen på olika språk. Och titta på de filmer som görs. – Lärarhandledningarna ger tips på hur man kan förbereda sig inför arbetet med Strindberg. Utmaningen är att hitta så många uttryckssätt som möjligt. Och framför allt att eleverna ska tänka själva och välja det sätt som intresserar dem, säger Elisabeth Söder. Katarina Lycken Rüter, lärare på Östra Reals gymnasium och ansvarig för lärarhandledningarna, berättar: – Jag vill lyfta fram den fantastiska mångfald som finns i materialet kring ”Ett halvt ark papper”. Fokus ligger visserligen på ämnet svenska men materialet kan användas i flera andra ämnen och även ämnesövergripande. Vi har tagit fram lärarhandledningar som visar hur man kan använda webbmaterialet i svenskämnet enligt både Lgr 11 och Gy 11. Olika typer av text, bilder och ljudfiler ger möjlighet att arbeta med novellen

för att tillfredsställa olika inlärningsstilar och sinnen. På webbplatsen finns allt från sakprosatexter om Strindberg och avancerade litteraturvetenskapliga texter för gymnasieelever till en animerad treminutersfilm för de yngsta eleverna. Och på www.stockholmskallan.se finns bland annat en bildbank med sekelskiftesbilder från Stockholm samt bilder på Strindberg och hans produktion. Dessutom finns en ”wikipediasida” av novellen. – Materialet är en guldgruva för svensklärare som vill utveckla sitt ämne. Här ges mängder av möjligheter att utveckla språk, läsande och textarbete. Inläsningen av texten på olika språk ger också modersmålen en möjlighet att arbeta tillsammans med svenskämnet. Strindberg är en gemensam skatt för oss alla. Hittills har det varit rätt tunt med material kring minoritetsspråken så detta är efterlängtat, avslutar Katarina Lycken Rüter. n Marie-Hélène Sund

Strindberg i skolan ■■Läs mer på www.etthalvtarkpapper.se eller kontakta projektledaren på elisabeth.soder@stockholm.se eller 08-508 33 822. ■■Mer material om Strindberg finns på www.stockholmskallan.se och i Medie arkivet, Artikelsök och Alex som nås via Fronter eller Skolwebben. ■■Projektet Plug in ger lärare och elever verktyg för musikaliskt skapande inom grundskolan. Kontakta Linda Alexan dersson på linda.marie.alexandersson@ gmail.com för mer information. ■■För bokning av filmkameror, redige ringsstudio och teknikerhjälp för elever som gör film, kontakta hasse.johans son@stockholm.se. ■■Elever på gymnasiet kan lämna in sitt bidrag till Liljevalchs i december inför Ung vårsalong 2013, se www.liljevalchs.se.

LÄRA #5/2012

LÄRARROLLEN

Önskas: rolig professor som kan säga ifrån Hur är en riktigt bra lärare? Fyra ungdomar som gick ut gymnasiet i våras talar fritt ur hjärtat. — Optimalt vore en rolig professor, säger Golpar Parvadeh. — Med stake att säga ”håll käften”, tycker Nelly Lindblom. En av sommarens sista dagar träffas de på en snålblåsig uteservering på Söder, Golpar Parvadeh och Nelly Lindblom som gick på Kärrtorps gymnasium och Simon Hedlund och Jonathan Fogelström som gick på Bromma. Alla fyra har jobb, ingen ska plugga i höst. Efter tretton år i plugget kan de tala fritt om det bästa och sämsta hos lärarna och skolan. En bra lärare måste tycka om barn och ungdomar, det är vi alla överens om. Men förutom det, vilka egenskaper är viktigast? – Passion för ämnet. Det ska kännas, även om de inte behöver ha det skrivet i pannan, säger Golpar. – En ungdomlig touch, att kunna skämta. Och att man inte accepterar att det blir för stökigt, säger Nelly och berät30

LÄRA #5/2012

tar om en brottningsmatch som hon såg utspelas i klassrummet mellan en lärare och två elever. Jonathan Fogelström betonar vikten av att behandla alla lika. – Vi hade en kille i vår klass med en cp-skada. En lärare tyckte synd om honom, det märktes tydligt. Och det blev jobbigt även för honom. Simon Hedlund säger att en bra lärare vänder sig till alla elevens sinnen i sin undervisning. – De ska inte bara stå och prata, de kan till exempel använda Powerpoint. Det finns inslag i skolan som är självklara för de flesta lärare men som många elever ifrågasätter, till exempel läxor. Hur mycket läxor ska en lärare ge? Nelly pekar på att läxor kan vara lösningen för lata lärare som i stället för att undervisa säger ”läs det här hemma”. – Om inte ens de orkar, varför ska jag? Men ungdomarna är överens om att läxor är funktionella i pluggämnen. – I språk måste man ha läxor, annars lär man sig inget, säger Simon.

Sämre fungerar läxor som till exempel går ut på att förbereda sig för en diskussion. – En hemlis är att vi ibland bara ordbajsar när vi ska ha diskussioner. Men det är egentligen inte fel, det visar att vi kan ha kunskaper utan att ha läst på, säger Golpar – i ett presens som avslöjar att hon känslomässigt inte har lämnat skolan än.

”Min kemilärare var läraridealet. Han kunde allt och var ändå på samma nivå som eleverna, oavsett om man hade MVG eller var svagare”, säger Nelly Lindblom (längst till höger) i ett samtal om skolan och om goda och mindre goda pedagoger.

En annan tvistefråga bland elever och lärare är vilket arbetssätt som fungerar bäst, grupparbeten eller enskilda arbeten. Nelly menar bestämt att enskilda uppgifter är effektivare och rättvisare – man slipper möten, bråk och ojämn arbetsfördelning. De andra tre tycker att en blandning är bäst, till exempel först grupparbeten med presentationer och sedan prov med frågor även på andras arbeten.

– Man lär sig av hur andra jobbar, säger Simon. Stockholms stad satsar stort på IT i sko-

lan. Ungdomarna är kluvna till det. Nelly tipsar om de inspelade lektioner som man kan ta del av på Youtube och Simon säger att man kan lära sig mer på Internet än av en oförberedd lärare. Men de vill inte att mer av undervisningen digitaliseras.

– Om jag hade fått en egen dator i skolan skulle jag ha gått in på Facebook så fort lektionen blev tråkig, säger Nelly. – Det är få som kan stänga av och lyssna, säger Golpar. Och vi sitter redan alldeles för mycket vid datorn hemma och har våra telefoner som är vandrande datorer. Hon tycker att lärare är alltför fixerade vid datorer och bryr sig för lite om hur ungdomar tänker. >> LÄRA #5/2012

LÄRARROLLEN

– Kunskapen sitter i oss och inte i vad vi har för verktyg. Lärarna försöker vara moderna med hjälp av verktyg som datorer, men de borde i stället försöka vara moderna genom att förstå hur ungdomar tänker. Att vi är världsvana och globaliserade och har ett entreprenörstänkande. Hur mycket kompis ska en lärare vara? Simon Hedlund och Jonathan Fogelström har erfarenhet av tajta relationer med lärare. De har tidigare gått på ett gymnasium med hockeyinriktning i värmländska Grums. Dit var det många elever som kom flyttande långt hemifrån och det gjorde att lärare och elever kom mycket nära varandra. – Det var en helt annan stämning där, säger Jonathan. De lärde känna oss bättre, som i en familj. En gång öppnade vi dörren till lärarrummet och startade ett vattenkrig med dem, och det tyckte de bara var roligt. Det skulle aldrig hända på Bromma gymnasium, inte en chans. Man skulle bli polisanmäld. – Ja, säger Simon, lärarna i Grums förstod oss. De tog hänsyn till att vi idrottade så mycket. Om vi hade en viktig match kunde vi skjuta upp ett prov en vecka. Det fick vi aldrig på Bromma.

Foto: Robert Blombäck

– Tänk om det var så med träningen? Om du tycker styrketräningen är jobbig kan du hoppa över den! Man kommer inte att kunna slippa jobbiga saker i livet, man måste ta tag i dem. Kan det bli problematiskt om lärarna kommer för nära? Om man har problem hemma kanske man vill slippa tänka på dem i skolan, i stället för att få frågor från en påträngande lärare?

– Det är precis som med vänner, säger Nelly. Om man har en bra kontakt med en lärare vill man berätta, men inte om man tycker läraren är skitjobbig.

Hur mycket ska lärare bry sig om hur eleverna mår privat?

– Mycket! säger Jonathan. Han berättar om en lektion i psykologi som skulle handla om depressioner. Läraren gjorde klart att den som hade personlig erfarenhet av det och därför upplevde det som känsligt inte behövde lyssna. Det var bra, tycker han, men Golpar håller inte med.

Vi har nog alla haft lärare som vi ogillat och som i värsta fall har saboterat vårt intresse för ämnet. De lärarna, vad gör de egentligen för fel?

Foto: Robert Blombäck

– De skämmer ut en inför klassen, säger Jonathan. – De jobbar med bestraffning, säger Simon. Då slutar det med att man inte vågar säga någonting.

Nelly Lindblom: ”Om läraren suger kan läxorna vara det som räddar en.”

Jonathan Fogelström: ”En del lärare favoriserar vissa elever. De blir omtyckta av dem som blir favoriserade men inte av andra.”

– De har ett annat syfte än att vi ska lära oss, säger Golpar. Till exempel att vi ska sköta oss, passa tider, ha en fin handstil eller följa Skolverkets regler. – De är okunniga och otydliga, säger Nelly. Hon återkommer till läraren vars lektioner kunde urarta i slagsmål. Han hade problem inte bara med gränssättning, han hade också ett talfel, berättar hon. – Han pratade väldigt nasalt, det tog bort elevernas respekt för honom. Får en lärare inte vara udda? Jag tänker på en av mina egna gamla lärare som bodde hemma hos sin mamma fast han var i 50-årsåldern. Från en fest busringde vi hem till honom, något jag skäms för nu. Måste man ha perfekt familjeliv, perfekt röst och vara en perfekt mänsklig skapelse för att vara lärare? Ungdomarna har inget riktigt svar. – Det är en utsatt roll, konstaterar Golpar. – Ja, det är just det. En del elever utnyttjar svagheter, så en lärare måste ha skinn på näsan, säger Nelly. Golpar säger att lärare som har en viss karaktär kan väga upp svagheter som att de inte kan allt eller slarvar bort elevers prov. Vågar elever säga ifrån om en lärare gör fel? Lärare borde vara tacksamma om elever gör det, menar ungdomarna. Men så är det inte alltid, ofta vågar elever inte ta risken att äventyra betyget. – Vi hade en svensklärare som ofta stavade fel när hon skrev på tavlan. När vi sa till skyllde hon på att ”nu är det för

LÄRA #5/2012

Foto: Robert Blombäck

LÄRARROLLEN

Golpar Parvadeh: ”Skolan handlar inte bara om att veta utan också om att tycka, känna och förstå sånt som finns utanför skolan.”

Måluppfyllelse & Resultat

Nr 7

Rektor i takt eller otakt med tiden? Om att vara chef i skolan idag.

Rektor i takt eller otakt med tiden? Om att vara chef i skolan idag

Simon Hedlund: ”Börja skolåret med riktigt lätta prov, då blir eleverna motiverade och får hög närvaro.”

man inte komma in förrän det var paus. Om alla lärare var så skulle eleverna gå under, men vi lärde oss otroligt mycket och hon var faktiskt den bästa läraren det året. Men även motsatt förhållningssätt kan vara bäst. I ämnet etik och livsfrågor hade Golpar gripits av prestationsångest och helt fastnat på en inlämning. Då sade läraren: ”Din uppgift blir att misslyckas!” Genom att lämna in något hon visste var dåligt fick Golpar en möjlighet att komma över sina höga krav. – Det kommer jag aldrig att glömma. Den läraren förstod vad jag behövde. Det är uppenbart, utifrån ungdomarnas erfarenheter, att skolan fungerar bäst med en mix av alla sorters lärare – bara de är bra. n

Samtalet Samlade texter från tidningen LÄRA Stockholm 2007–2009.

Håll dig ajour!

Katarina Bjärvall

Foto: Robert Blombäck

mycket bokstäver”. Man borde få beröm i stället, säger Jonathan. Är bra lärare bra för alla elever? Ungdomarna verkar ganska överens om att det är svårt för en lärare att bli älskad av alla, men Nelly tror att det finns de som blir det. – Min kemilärare var läraridealet. Han kunde allt och var ändå på samma nivå som eleverna, oavsett om man hade MVG eller, som i mitt fall, var svagare. Läraryrket är sammansatt. Det står klart under samtalet att den där idealläraren som vi försöker ringa in inte är någon klippdocka som man kan utrusta med en rad självklara kvaliteter. Golpar berättar om två sinsemellan mycket olika men fantastiska lärare. – Vi hade en geografilärare som alla var rädda för. Om man missade ett moment kunde man få IG på kursen fast man hade haft bra betyg på alla andra delar. Och om man kom för sent fick

Entreprenörskap Artikelserien Skola och entreprenörskap från tidningen LÄRA Stockholm 2010–2011.

Inspireras och reflektera kring samtal med rektorer, forskare och entreprenörer. Beställ delar ur skriftserien kostnadsfritt på info.utbildning@stockholm.se eller ladda hem dem på www.stockholm.se/utbildning/ skriftserie

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

LÄRA #5/2012

EN DAG PÅ JOBBET

” Bomba varandra med kärlek” TEXT: Pernilla Rönnlid

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

LÄRA #5/2012

EN DAG PÅ JOBBET

Jobbet som lärarcoach har fått Janna Scheéle att lyfta blicken. I dag bloggar hon för att in spirera och visa på alla bra saker som görs ute i skolorna. Med kärleksbomber vill hon peppa både kolleger och elever — men också lösa skolkrisen.

ykeln är svart, en så kallad beach cruiser. Janna Scheéle glider in på parkeringen vid Grimstaskolans ljusblå byggnad för att sedan gå vidare till personalrummet och en kort avstämning med kollegerna, innan de försvinner ut i klassrummen. I vanliga fall brukar hon träna läsning med en grupp elever vid den här tiden, men i dag är det inställt. Genom lässatsningen, högläsning varje dag i tre veckors tid, ökar eleverna sin läsförmåga. Ett test före och efter visar hur många fler ord de klarar per minut. – För eleverna har det varit ett sjukt lyft. De får läsa i lugn och ro och de får se att de utvecklas. Det blir mätbart i deras ögon. För dem är det jättestort att få känna att de lyckas, säger Janna Scheéle. Sedan 2008 har hon jobbat på Grimstaskolan. I dag är hennes insatser inriktade mot årskurs 7–9. Själv beskriver hon jobbet som ambulerande. Hon finns där för elever som behöver särskilt stöd, både enskilt och i grupp, i och utanför klassrummet. Ofta tycker hon att det funkar bättre att vara med i klassrummet. – Det kan vara jobbigt för en elev att vara den som går ut för att få extra stöd, det är laddat för en del och på det här sättet blir det mer avdramatiserat. Eftersom hon är med i klassrummet utan att

leda lektionen använder hon ofta andra verktyg än rösten. Till sin hjälp tar hon tecken. Det kan handla om ett enkelt ”tummen upp” eller att hon kliar sig på näsan när en elev behöver ta det lugnt en stund. Eller ett tecken från eleven när hon eller han inte förstår en instruktion men inte vill visa det för hela klassen. Janna Scheéle brinner för att skolan ska vara en skola för alla. För dem som ofta har det tuffare, som elever med funktionsnedsätt-

ning eller de som är nyanlända till Sverige, ska det finnas en självklar plats. – Alla elever ska ha samma chanser och samma förutsättningar. Det driver mig i allt jag gör. När hon var liten diskuterades solidaritet och rättvisa vid middagsbordet och när det var dags att välja yrke ville hon ha ett där hon kunde påverka. Efter att ha börjat på juristlinjen (”det kändes inte som min värld”), och dessförinnan ha ratat funderingarna på att bli politiker eller journalist, insåg hon att skolan var den plats där hon skulle kunna ge ungdomar bättre möjligheter och medverka till att orättvisorna i samhället jämnades ut. Hon visste tidigt att hon ville jobba i utsatta områden. – Jag kände att där kunde jag göra en skillnad. Sedan fick jag välja ämne efter det. Jag brinner för mitt yrke och eleverna och kan ärligt säga att mina ämnen har kommit som en följd av att jag valde att bli lärare. Dagens första lektion, engelska med klass 8A.

Klassläraren Monika Dolfin visar en kort film på temat sömn. I dag är det ”Talking Tuesday” och eleverna får bara prata engelska på lektionen. Eftersom värmen bestämt sig för att stanna får eleverna promenera och konversera på Grimstafältet där solen steker. Talking Tuesdays infördes för något år sedan eftersom många av eleverna inte vågade prata engelska. Nu har de blivit modigare och i dag flödar samtalen. ”Do you sleep on your stomach?”, ”What’s your first thought when you wake up?” Janna Scheéle frågar Abas Bakar. Hon har varit i klassen sedan han gick i 5:an. – Även om jag inte har henne som klasslärare kan jag vända mig till henne, berättar Abas Bakar. Hon har tagit hand om mig och hjälpt mig. Hennes sätt att lära ut, det gör att jag förstår. Hon förklarar på ett bra sätt. Janna Scheéle har några ord över till alla, hon småpratar med eleverna, och kollegerna, >> LÄRA #5/2012

10.15 >>

om allt från nya glasögon och bra böcker till att beställa högtalare till smarttelefonen på nätet. Ett ”Vart är ni på väg?”, en arm om en axel. Efter att ha följt flera av eleverna länge vet hon vad som funkar bäst för just dem. Grunden till att nå dem är att bygga relationer. Det är hon bra på. – Särskilt med de elever som har det lite tuffare är det alltid vägen in att sitta ner och prata. Jag kanske sätter mig ner i en minut, tittar dem i ögonen och visar att jag verkligen är intresserad av vad de ska berätta, att jag tar mig den här tiden. ”Jag vill förstå dig, jag är här för att du ska lyckas, jag gillar dig.” De ändrar sig nästan alltid, säger Janna Scheéle. – Janna ser alla människor, både elever och vuxna. Det är en kvalitet man ofta inte pratar om, säger kollegan Annika Sernbring, som kommit in till Janna Scheéle på lärarnas arbetsrum för att diskutera betygssättning av uppsatser.

de kan det här. I 99 procent av fallen vet de ju redan att de är på rätt väg eller att de gör rätt bedömning, men de behöver få det bekräftat av någon annan. Hon har coachat både arbetslag och enskilda lärare, både i samarbete med en coachkollega och ensam. Hennes styrka är att hon är bra på att lyssna och på att snabbt kunna bygga upp ett förtroende.

Efter engelsklektionen på Grimstafältet pratar Janna Scheéle med Laura Mansor i 8A ute på skolgården. Att bygga relationer är grunden för att nå eleverna.

Sedan ett år handleder Janna Scheéle Annika

Sernbring. De har setts en gång i veckan. Rollen som handledare till kolleger växte fram successivt när hon märkte att de kom och pratade med henne, ville ha råd och vägledning. Nu, efter ett år som lärarcoach i utbildningsförvaltningens treåriga satsning, har hon insett att hon redan tidigare jobbat lite coachande, både med elever och kolleger. – Jag vill inte vara den som sitter och säger hur allt ska vara, utan jag vill verkligen lyfta lärarnas starka sidor och få dem att känna att 36

LÄRA #5/2012

11.22 Janna Scheéle diskuterar några svårbedömda uppsatser med kollegan Annika Sernbring, som hon handleder sedan i fjol. De ses en gång i veckan.

EN DAG PÅ JOBBET

– Jag tycker om möten och att verkligen försöka förstå hur människor tänker. Jag tror att många känner det och att de därför vågar släppa in mig ganska fort. Det senaste året har hon delat sin tid mellan Grimstaskolan och uppdraget som lärarcoach. Nu under hösten blir det lärarcoachning på heltid: dels ska hon fortsätta coacha själv, dels har hon fått en tjänst som samordnare för lärarcoacherna. När möjligheten att arbeta som lärarcoach dök

upp kändes valet självklart. Då var hon ganska frustrerad över skolsituationen. De sista åren i Rinkeby hade varit tuffa och hon var nära att gå in i väggen. I dag har energin kommit tillbaka och jobbet som lärarcoach har fått henne att lyfta blicken. – Jag får ofta frågor om hur man ska möta de orimliga kraven, hur man ska prioritera. Det är viktigt att lärarna får stöd och uppmuntran i att undervisningen är viktigast. Efter ett nytt varv på Grimstafältet, denna gång med klass 8B, och lunch, en klassisk korv stroganoff i skolmatsalen, träffar hon Kornelius Blom som går i nian. De syns en gång i veckan och tar tag i det som han kommit efter med. I dag blir det en inlämningsuppgift om scientologerna. Janna Scheéle stöttar honom i att själv hitta en väg för att få med det viktiga. Texten växer sakta fram. Allt hinns inte med. Sist på dagens schema, efter ett möte med rektor och studierektor om en studiedag där

12.14

Janna SCHEÉLE Gör: Lärarcoach och samordnare för övriga coacher inom utbildnings förvaltningens treåriga satsning. Skriver uppsats på avancerad nivå om hur grundskolan organiserar engelskundervisningen för nyanlända. Engagerad i Teachers Across Borders Sweden som hon var med och startade och som varje sommar undervisar lärare i Kambodja. Bakgrund: Lärarhögsko lan i Stockholm. Lärare på Bredbyskolan i Rinkeby 1999—2008, därefter Grimstaskolan där hon har arbetat med elever som behöver särskilt stöd. Bor: Blackeberg. Familj: Pojkvän, bror med familj, mamma och pappa. Fritid: Sjunger i ett band, yoga (”en fristad för mig”). Mycket av fritiden går också åt till att blogga om och diskutera skolan. Bästa lärarminne: ”På Bredbyskolan hade jag en mentorselev som hade det tufft hemma. För ett och ett halvt år sedan ringde hon upp mig, berättade vad som hänt de senaste åren och vad jag hade betytt. Hon var tacksam över det skolan gjort och menade att hon inte hade över levt annars. Att få sådant tillbaka efter så många år är häftigt.”

Följ Janna Scheéles blogg på pedagogstockholmblogg.se/ janna-scheele.

”Vad tycker du själv när du lyssnar på andra?” Under engelsklektion nummer två för dagen passar Janna Scheéle på att prata med Kaan Colak i 8B om hur han kan lägga upp ett föredrag.

13.10 Janna Scheéle träffar niondeklassaren Kornelius Blom för att gå igenom en inlämningsuppgift om scientologerna. Han har skrivit ner frågor som han vill ha svar på.

Janna Scheéle ska hålla i några workshoppar, är det planeringstid. Hon skickar iväg ett blogginlägg, lägger upp det på Facebook och Twitter. Idéer till texterna får hon ofta när hon cyklar till eller från jobbet. Då tänker hon bäst. De som läser bloggen ska kunna känna igen sig och få inspiration. Men framför allt vill hon lyfta fram det som görs bra i skolan. I flera av sina blogginlägg, som i ”Nu kärleksbombar vi skiten ur krisen”, uppmanar hon lärare att kärleksbomba varandra och hon ser just kärleksbomber som en outnyttjad pedagogisk resurs. – Man strör helt enkelt kärlek över folk och säger hur jäkla bra de är. Jag tror att man kan komma långt genom att lyfta fram det positiva. Både lärare och elever behöver få känna sig duktiga. Här är det okej att berömma varandra. Vi klappar varandra på ryggen och säger ”skitbra lektion” eller ”vad roligt att betygen ser ut så där”. På bloggen vill hon skriva om lärares förutsättningar och koppla sin och kollegernas verklighet till sådant som massmedierna rapporterar om skolan. Hon tycker att lärarna är för tysta när medierna och politikerna talar om kris i skolan och om läraryrkets låga status. – Vi har låtit andra beskriva vårt yrke. Och jag känner verkligen inte igen mig i bilden av lärarutbildningen eller i att folk skulle tycka att jag har låg status. Jag har aldrig någonsin blivit bemött med något annat än: ”Vilket viktigt jobb du har! Vad coolt, du är lärare!” – Det är ju världens bästa yrke, men det är också ett av de tuffaste yrkena. Och definitivt ett av de viktigaste. n LÄRA #5/2012

IT I UNDERVISNINGEN

Ny strategi för bättre lärande Med IT som ett stöd i den pedagogiska verksamheten kan undervisningen bli mer varierad och måluppfyllelsen bättre. En ny strategi ska nu ge personalen vägledning.

Foto: susanne kronholm

I maj 2011 antogs ”IT-strategi – för ett bättre lärande” av kommunfullmäktige. Den ska bidra till att pedagoger och skolledare kan dela med sig av redskap och att de får stöd och inspiration av varandra. IT ska användas för att underlätta administrationen på skolorna och medarbetarna ska ha tillgång till nätverk och ny teknik. Men framför allt ska IT bli ett redskap i den pedagogiska verksamheten och bidra till elevernas lärande. – Många lärare ser möjligheten att skapa en varierad undervisning – både att läraren

”Surfplattorna kan under lätta otroligt mycket”, säger projektledare Mikael Fallmo.

själv kan variera sitt arbete och att eleverna kan arbeta på olika sätt i klassrummet. En del kan skriva, en del kan lyssna på böcker, andra se film. Men det är samma verktyg hela tiden. IT-användandet stödjer flera lärstilar och eleverna kan lära sig på sitt eget sätt, säger projektledare Mikael Fallmo, som arbetar med att föra ut strategin i skolorna. Han jobbar sedan 2009 med Pim, prak-

tisk IT- och mediekompetens, i grundskolan och har besökt skolor för att undersöka hur de använder IT. Han har fått flera exempel på hur surfplattor och datorer gör det lättare för elever att skriva. Framför allt pojkar verkar skriva längre texter. – Det underlättar helt otroligt när eleven kan se hur texten växer fram och de kan bearbeta den på ett helt annat sätt än när de sitter med papper och penna. En elev skrev en mening när de skulle skriva uppsats för hand, men när han fick en surfplatta skrev han mycket längre. Då gick det att bedöma texterna och han kunde utveckla språket, vilket var omöjligt tidigare. I dag finns det stora skillnader mellan skolorna när det gäller ny teknik. – På vissa skolor har eleverna egen dator eller surfplatta, på andra finns det 20 datorer på flera hundra elever. Målet är ett det ska finnas en enhet per elev, men skolorna bestämmer själva hur det ska se ut, säger Mikael Fallmo. I maj tillsattes en referensgrupp, med rektorer från både grundskolor och gymnasier, som till sista september ska ta fram en handlingsplan för hur skolorna ska föra in IT i sitt arbete och hur utbildningsförvaltningen ska stödja skolorna i detta. Varje skola kan sedan ta fram en egen utvecklingsplan för ITanvändning utifrån vilken nivå skolan

Foto: Helene Derkert

HALLÅ DÄR ...

… Marie Johannesson, ny skolöver läkare inom skolhälsan. Vad har du för bakgrund?

befinner sig på. Vilket stöd de olika skolorna behöver ska följas upp på ett strukturerat sätt. – Det gör att vi förhoppningsvis kommer att se hur IT bidrar till en ökad måluppfyllelse. I dag ser man inte alltid att just IT är den avgörande faktorn, det kan vara så många andra saker. Genom Pim ska alla pedagoger i grundskolan ha fått en grundläggande IT-utbildning vid årets slut. – Det har varit en väldigt blandad kompetensnivå bland pedagogerna. Det finns lärare som i många år har kunnat skapa digitala lärresurser, medan andra aldrig har startat en dator. Men nu börjar vi nå en nivå där alla har en grundläggande kompetens, säger Mikael Fallmo. Ytterligare kompetensutveckling behövs

för att många lärare ska kunna arbeta mer pedagogiskt i klassrummet. – Efter ett halvår eller ett år har man ofta nått en mognad och om man då får ny inspiration och nya idéer kan man förändra arbetssättet. Det kan handla om hur man tar fram lärresurser eller hur man arbetar vidare med interaktiva skrivtavlor. Mikael Fallmo märker att skolorna har börjat förstå hur IT kan förändra undervisningen. Tidigare har många, trots ITstöd, fortsatt att jobba som tidigare. – Men nu är man på väg att förändra själva arbetssättet och metoderna. En stor del i det är att lärare har börjat dela med sig av material. Skolledningen har stor betydelse för att man ska kunna införa IT på ett bra sätt. Det är viktigt att den är intresserad och involverad i arbetet, menar Mikael Fallmo. – IT innebär ett förändrat arbetssätt. Det ligger i den nya tekniken. n

– Jag är barnläkare och professor inom barnmedicin. Har erfarenhet från både sluten och öppen vård och har arbetat i Sverige, USA och Nya Zeeland. Jag har också varit svensk representant i en läkemedelskommitté bestående av barnläkare från hela Europa. Varför skolläkare?

– Jag har länge funderat på det och tanken blev mer aktuell när jag jobbade i Nya Zeeland där skolhälsovården har monterats ned. Det var en katastrof. Jag vill arbeta förebyggande – jag vet hur mycket man kan

åstadkomma – och satsa mycket på psykiskt välbefinnande genom en sund livsstil hos barn och ungdom. Vad ser du mest fram emot i ditt nya jobb?

– Att jobba med mycket kompetenta medarbetare inom skolhälsan. Jag hade turen att träffa dem på ett internat under min första arbetsvecka. Jag uppskattar även det öppna klimatet här på avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa. Och vilka utmaningar ser du?

– Lite tidigt att säga efter att bara ha arbetat en vecka, men en sak är att marknadsföra skolhälsan gentemot dem som arbetar i skolan och mot samhället i övrigt. En annan sak är samarbete, det är ett måste. Om man har ett bra samarbete så blir ett plus ett tre. Jag gillar inte när resurser ställs mot varandra. Jag har alltid jobbat multiprofessionellt och hade inte kunnat vara utan de andra yrkes grupperna. Man måste respektera varandras yrkesroller. n Annebritt Ullén

TÄVLING

Vinn biobiljetter! Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera. Lycka till! 1. Hur många certifierade inspirationsplatser finns det vid Stockholms stads skolor? 1. Närmare 50. X. Närmare 40. 2. Närmare 30.

4. Hur många nyöversättningar av ”Ett halvt ark papper” finns på webbplatsen med samma namn? 1. 15. X. 25. 2. 35.

2. Vilka år har LÄRA Stockholm vunnit Svenska Publishing-priset? 1. 2008 och 2010. X. 2009 och 2011. 2. 2010 och 2012.

5. När testades utbildningsförvaltningens nya programdatabank för första gången? 1. På Settmässan i Kista. X. På Bettmässan i London. 2. På Framtidens lärande i Nacka.

3. Hur stor andel av eleverna i Ontario går ut gymnasiet i dag? 1. 72 procent. X. 77 procent. 2. 82 procent.

Skicka din tipsrad senast den 12 oktober till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner. Vinnare i förra numret blev Eva Bromé, Mariaskolan, Muschi Lundberg, Rödabergsskolan, och Riitta Oja-Löfqvist, Sundbyskolan. Rätt tipsrad var 2, 2, 2, 2, 2.

Pernilla Rönnlid

LÄRA #5/2012

Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se Notiser

Center för nyanlända ska förbättra resultaten

linus wallin: Livets hårda skola

Stockholms stad har startat ett projekt för att förbättra nyanlända grundskoleelevers skolresultat. Ett center ska inrättas där man under söker vad eleven kan och vilket stöd som behövs. Syftet är att öka likvär digheten i mottagandet av eleverna och att ge skolor ett underlag om elevens förkunskaper redan från första skoldagen. Någon undervis ning kommer inte att bedrivas på centret. — Ju senare i livet som eleverna kommer till Sverige, desto svåra re blir det att lära sig det svenska språket. De elever som kommer till Sverige anländer allt senare. Där för är den här satsningen så viktig, säger skolborgarrådet Lotta Ed holm (FP). Projektet riktar sig i första hand till elever i årskurs 3—9 och pågår till 2014.

Tomas Tranströmer hederslektor på Södra Latin I samband med utdelningen av Tranströmerstipendiet i slutet av vårterminen utsågs poeten och Nobelpristagaren i litteratur Tomas Tranströmer till hederslektor på Södra Latins gymnasium. — Vi ville ge det finaste vi kunde ge, och det finaste man kan vara på ett gymnasium är lektor. Tomas Tranströmer har visat starkt engagemang och besökt vår skola flera gånger. Han är en stor in spirationskälla för våra elever, säger gymnasiechef Anders Lundevi om utnämningen.

Kliv in i konsten med Lillholmsskolan I Nationalmuseums Minigalleri kan man till och med den 28 oktober ta del av Lillholmsskolans elevers bildbearbetningar och texter. I ut ställningen ”Kliv in i konsten” har elever i årskurs 7 fördjupat sig i ut valda konstverk ur Nationalmuse ums samlingar. Läs mer på www.nationalmuse um.se/klivinikonsten.

Motion om insatser mot barnfattigdom Karin Rågsjö (V) har i en motion till kommunstyrelsen föreslagit att kommunfullmäktige ska ta fram en kommunal plan mot barnfattigdom.

LÄRA #5/2012

Utbildningsförvaltningen anser att det är viktigt att försöka kom pensera för de olika förutsättning ar för lärande som eleverna har, men det som förvaltningen främst kan göra är att ge barn och unga en utbildning av hög kvalitet som kan leda till högre studier och arbe te. Detta omfattas av de styrdoku ment som redan finns, menar man från förvaltningens sida.

Program för funktionella skollokaler I samband med att nya skolor byggs och befintliga skolor byggs ut, tar utbildningsförvaltningen fram ett funktionsprogram för att bygga bra skolor på ett effektivt sätt. Programmet ska fungera som ett beställningsunderlag och ange vilka ”standardingredienser” som behövs för de typiska aktiviteter na i en skola. Intervjuer har gjorts med bland annat pedagoger som beskrivit vad som behöver finnas i till exempel klassrum, matsal och på skolgården. Lokalerna behöver vara flexibla för att kunna anpassas till elevkullarnas skiftande storlek. Programmet ska vara klart våren 2013.

Både skola och slott.

Kristinebergsskolan ger fler elevplatser Kullskolan har bytt namn till Kris tinebergsskolan och flyttat in i de nyrenoverade flyglarna på Kristine bergs slott. — Det är kul att få inviga skolor som bidrar till att vi kan öka elev kapaciteten, sa skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) vid invigningen i augusti. När renoveringen är helt klar kommer Kristinebergsskolan att ha 550 elevplatser i årskurserna F—6, en ökning med 400 platser från Kullskolans 150.

Endast en rektor per elev Eleverna som tidigare tillhört S:t Ör jans skolor har nu organiserats i en närliggande grundskola då den nya skollagen säger att en elev endast kan ha en rektor. Kopplingen till en grundskola ökar möjligheterna till samarbete och motverkar att un dervisningsgrupper med särskild inriktning isoleras. Skolledning och elevhälsoteam inom före detta S:t Örjans skolor finns kvar fram till årsskiftet för att stötta grupperna och överlämna information och kunskap till de rektorer som tar emot elever. Ut bildningsförvaltningen ska se till att särskilda undervisningsgrup per finns tillgängliga för elever som har behov av det och att nöd vändig kompetens inom elevhälsa bibehålls.

Utbildning för lärare om digitala lärresurser I plattformen ”Digitala lärresurser” kan lärare skapa egna lärresurser men även använda sig av allt digi talt undervisningsmaterial som re dan finns tillgängligt. Alla lärare och elever når plattformen via Skolweb ben eller Fronter. Nu finns centralt avsatta medel för att utbilda när mare 3 000 lärare i hur man skapar och använder digitala lärresurser i undervisningen. Vill du delta i utbildningen? Kon takta Per Brahm på företaget Lear nify, per.brahm@learnify.se, tel 070-795 63 07.

Närmare 70 skolor bygger ny webbplats i höst Utöver de 19 skolor som redan lan serat sina nya webbplatser i den nya gemensamma formen, har uppåt 70 skolor anmält intresse för att börja sitt arbete med en ny webbplats i höst. Resterande skolor kommer att kunna komma i gång först till våren. Men redan i höst kan det vara bra att börja tänka över vilket innehåll den nya webbplatsen ska ha. Vill du veta mera? Kontakta pro jektledare Susanna Uppling, susan na.uppling@extern.stockholm.se.

Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

sonal, representanter från stads delen, förvaltningsledning och po litiken.

En granskning gjord av Kommun förbundet Stockholms län visar att andelen Stockholmselever som sökte till fristående gymnasiesko la i länet minskade i år. Det är för sta gången man ser en minskning sedan skolmarknaden avreglera des. 35 procent av eleverna hade en friskola som sitt förstahandsval, jämfört med 40 procent i fjol. Kon kurrensen om de minskande elev kullarna gör att skolor får stänga eller dra ned på sitt programutbud. Hårdast drabbas friskolornas yrkes utbildningar som kommer att ha 40 procent av platserna tomma.

Surfplattor i undervisningen utvärderas Satsningen där 2 300 surfplattor de lades ut i ett antal skolor i staden ska utvärderas. Frågor som man vill att utvärderingen besvarar är: gör surf plattor skillnad i undervisningen, och kan de ersätta datorer? Utvär deringen görs av en extern forskare och pågår under läsåret 2012—2013.

Foto: Ulrica Zwenger

Ny skola med näringslivs förankring i Kista

Glad vinnare: Doris Hallebrant på Ålstensskolan.

Barn och böcker lockade 15 000 Omkring 5 000 besökare per dag och fullbokade aktiviteter. Årets upplaga av Barn och böcker på Skansen hade dessutom ovanligt stor tur med vädret under några varma och soliga majdagar. Vinnar na i tävlingen En bok i världsklass belönades med böcker och diplom. Prisutdelare var skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).

Ross Tensta-satsningen utvärderad Satsningen på Rosskonceptet på Ross Tensta gymnasium har ut värderats av en extern konsult, C & C Organisation och Ledarskap AB. I utvärderingen konstateras att Rosskonceptet har gett skolans elever ökade förutsättningar för att nå målen med utbildningen. Eleven blir bekräftad och har ett säkerhets nät i lärarlaget. Ett gemensamt för hållningssätt gentemot elev och lä rande genomsyrar verksamheten. Satsningen har också visat att det med en målinriktad ledning och stöd från politik och förvaltning, går att förändra en skolas organisation och arbetssätt. Utvärderingen är gjord genom ett 40-tal intervjuer med elever, skolledning, lärare och annan per

Stockholms stad, näringslivet och högskolorna startar en gymnasie skola i Kista med fokus på veten skap, entreprenörskap och innova tion. Skolan som kommer att heta Stockholm Science & Innovation School (SSIS) tar emot den första årskullen elever hösten 2013. Sam arbetspartner är Ericsson, IBM, Mi crosoft och TCS (Tata Consulting Services från Indien) samt KTH och Stockholms universitet. Utbild ningen bygger på teknikprogram mets inriktning mot informationsoch medieteknik. Kontinuerlig expertnärvaro från näringslivet i undervisningen, arbetsplatsbesök utanför Norden och projekt i sam verkan med näringslivet ska rusta avgångseleverna för anställning på globala högteknologiska företag.

för elever från Stockholmregionens grundskolor. Stadens satsning på en internatio nell skola är ett steg på vägen mot visionen om ett Stockholm i världs klass där företag och deras anställda erbjuds bästa möjliga förutsättning ar för att etablera sig och växa. ISSR är en utvidgning av IB School South som erbjudit Diploma Pro gramme sedan 1999 med resultat som legat en bra bit över världsge nomsnittet. Skolan ligger på Bohus gatan vid Skanstull där gymnasie skolan IB School South tidigare låg.

Skolinspektionen stängde friskola Grundskolan Central Skola Al-Huda i Älvsjö har fått tillståndet indraget. Skolinspektionen har kritiserat sko lan flera gånger men skolan har inte åtgärdat bristerna inom utsatt tid. Allvarliga missförhållanden gör att skolan inte ger eleverna den ut bildning de har rätt till, menar Skol inspektionen som beslutat stänga skolan omedelbart.

Skolorna som tävlar i Kvalitetsutmärkelsen Stockholms stads kvalitetsutmär kelse är till för att lyfta fram goda exempel, belöna bra kvalitetsarbe te och god kvalitetsutveckling. Ut

bildningsnämnden beslutade att de kommunala skolor som tävlar i år är Sjöstadsskolan, Skolenheten Olovs lund/Nockebyhov, Södermalmssko lan, Salut, Ross Tensta gymnasium och Lindeparkens gymnasiesär skola. Fristående skolor som tävlar i samma klass är Kunskapsskolan Fruängen och Jorielskolan. Kvalitetsutmärkelsen är en del av stadens kvalitetsarbete. Att delta i tävlingen är en möjlighet att få sitt kvalitetsarbete värderat och be dömt av externa examinatorer.

Berättarministeriet startar skrivarverkstad i Husby Stiftelsen Berättarministeriet vill lyfta fram barns och ungas berät telser genom att driva skrivarverk städer. Nästa år öppnar de sin andra skrivarverkstad i Husby. Den första öppnades 2011 i Södertälje. Besökarna i skrivarverkstaden kommer att få möjlighet att arbeta med berättande i olika former med hjälp av volontärer. — Språket är avgörande för elever nas kunskapsutveckling och därför är det fantastiskt roligt att Berättar ministeriet öppnar i Stockholm, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (FP). All verksamhet kommer att vara kostnadsfri.

bilden tillhör stockholms stadsmuseum

Färre sökande till fristående gymnasieskolor

Stockholms stads nya internationella skola invigd En sammanhållen internationell utbildning på grund- och gymna sienivå — International School of the Stockholm Region, ISSR — har startats av Stockholms stad. Skolan följer den internationellt godkända läroplanen för International Bac calaureate och erbjuder tre IB-pro gram: Primary Years Programme (5—10 år), Middle Years Programme (11—16 år) och Diploma Programme (16—19 år). — Internationell utbildning är så mycket mer än att möta många na tionaliteter, språk och kulturer. Det handlar om att ge eleverna ett flexi belt sätt att tänka och en respekt för andra perspektiv än det egna, säger rektor Karin Henrekson Ahlberg. Skolan är avgiftsfri och grundsko lan är tillgänglig för barn vars föräld rar är kontraktsanställda och tillfäl ligt bosatta i Stockholmsregionen. Diploma Programme är öppet även

Då och nu Då: 1 + 1 = 2. Guldstjärna för alla rätt i matteboken och framme vid svarta tavlan. Nu: 1 + 1 = 3. Matematiken finns överallt – när vi spelar spel, när vi ska ta reda på hur mycket vatten som ryms i en kastrull – och för den delen när vi ska gå över en gata och bedöma avståndet till bilen som kommer körande. PS. Läs mer om matematikens betydelse och möjligheter på sidan 4.

LÄRA #5/2012

Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se Lästip s

”NTA och kompetens utveckling” Jan Schoultz skrift om skolutveck lingsprogrammet NTA (Naturve tenskap och teknik för alla) har un derrubriken ”En skrift för dig som är intresserad av elevers lärande inom naturvetenskap”. Den är ett stöd för lärare som vill använda sig av NTA-konceptet. Studier har visat att innehållet och arbetssättet inom NTA skapar intresse för naturveten skap hos eleverna. För lärare är NTA en hjälp för att utmana sina elevers tänkande och att utveckla lärarpro fessionen med hjälp av användbara teoretiska verktyg, analys och pla nering av undervisningen.

Avhandling om skol mobbningens vardagspraktik Johanna Svahn har disputerat vid Uppsala universitet med avhand lingen ”The Everyday Practice of School Bullying. Children’s partici pation in peer group activities and school-based anti-bullying initiati ves.” Johanna Svahn har studerat en klass i årskurs 5 under ett år. Av handlingen visar på hur social ex kludering bland barn döljs i diskreta och ofta till synes oskyldiga situa tioner. I debatten om mobbning re kommenderas att barn berättar för vuxna om mobbning. Men barnen själva väljer att hantera problemet på ett helt annat sätt. Avhandlingen synliggör det faktum att vuxnas in blandning kan leda till att det man vill motarbeta i stället förstärks.

Johanna Svahn var blev mest överraskad av hur tydligt makt positioner etablerades och av den ständiga omorganiseringen av gruppernas sociala organisation. Barnens aktiviteter visar att norm systemet i barngruppen är något eget och separerat från skolans of ficiella regim.

På nytt jobb

Lena Arkéus, rektor, Gustav Vasa skola. Peter Green, administrativ chef, gymnasieområde 10. Jennie Forsberg, handläggare, lokalenheten. Magnus Johansson, rektor, Vinstagårdsskolan. Rachida McHaiter, tillförordnad rektor, Stockholms RH-gymnasi um. Ulrika Nimstrand, projektledare (entreprenörskap). Philip Olsson, rektor, Herrängens skola. Elisabeth Sandborg, rektor, Brännkyrka gymnasium. Jenny Stanser, rektor, Blommens bergsskolan. Gunilla Åkesson, rektor, Lovise lundsskolan.

Vi gratulerar…

Södra Latin delade ut Tranströmerstipendium Södra Latins nyinstiftade Tranströ merstipendium delades ut för för sta gången i slutet av vårterminen. Eleverna Agnes Mührer och Linnéa

Carlström vann tävlingen som be stod av en svit om tre haikudikter. De belönades med signerade exem plar av Tranströmers samlade verk och 3 000 kronor vardera.

Perforerad yoghurt gav pris i Finn Upp Finn Upp är en nationell årlig upp finnartävling för elever i årskurs 6—9. Mikaela Taraldsson på Mälar höjdens skola vann i år pris för sin perforerade yoghurttetra. Hennes uppfinning gör att man kan öppna yoghurtförpackningen på mitten och komma åt den sista decilitern yoghurt på botten. Finn Upps pris tagare belönas med stipendier och erbjuds professionell hjälp om de vill utveckla sin idé.

Klastorpsskolan bäst på energieffektivitet Klastorpsskolan har genom klas sen Piloten 5 blivit nationella vin nare och gått till final i EU-tävlingen U4energy, en internationell tävling på det högaktuella temat energief fektivitet. Skolan får pris för pedago giken inom sitt projekt och för elev ernas skolkampanj. — Ämnesintegrering som metod och att varje dag dela med sig ge nom sociala medier är arbetssätt som tilltalar oss. Och det är roligt att EU också vill satsa på yngre elever när det gäller energieffektivitet. Vi har lärt oss en massa på vägen, sä ger läraren Lili Kapper. Finalen avgörs i Bryssel den 27 november.

Stockholmspedagoger nominerade till Guldäpplet Sex lärare i Stockholms stads skolor är nominerade till Guldäpplet: Claes Eriksson, Klastorpsskolan, Monica Elgholm, ESS-gymnasiet, Daniel Barker, Norra Real, Lili Kapper, Klastorpsskolan, Katarina Lycken Rüter, Östra Real, och Peter Lissenko, Åsö Vuxengymnasium. Utmärkelsen Guldäpplet är till för att stödja utvecklingen mot bättre resultat med hjälp av digitala verktyg och resurser. Lärarstipendiet Guldäpplet delas årligen ut till lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kolleger lokalt, kommunalt och gärna även på ett nationellt plan. Priset är ett stipendium på 25 000

LÄRA #5/2012

Mejla dina lästips till info.utbildning@stockholm.se

kronor och ett glasäpple med inläggning i äkta guld. Vem eller vilka som blir årets vinnare avslöjas den 30 oktober på Skolforum som äger rum på Stockholmsmässan i Älvsjö. Guldäpplet delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne vars partners är Stiftelsen DIU/Datorn i Utbildningen, grundare och koordinator, Sveriges Kommuner och Landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund samt Tieto Education, Healthcare & Welfare AB och Netsmart AB. n

Så styrs skolan

DEL 1

Läroplanen Den 1 juli 2011 fick vi en ny skollag. Men det som styr arbetet i skolan på ett övergripande plan är läroplanen. En läroplan är en förordning som ut färdas av regeringen. Det finns sex läroplaner: Läroplan för förskolan (Lpfö 98), Läroplan för grundskolan, försko leklassen och fritidshemmet (Lgr 11), Läroplan för grundsärskolan (Lgrsä 11), Läroplan för specialsko lan (Lspec 11), Läroplan för same skolan (Lsam 11) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)/ Läroplan för gymnasieskolan. Den nya samlade läroplanen med kursplaner för grundskolan (Lgr 11) trädde i kraft den 1 juli 2011. Den första delen tar upp skolans vär degrund och uppdrag. Den andra delen anger övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Här kan man bland annat läsa om normer och värderingar, elevens ansvar, bedömning och betyg. Den tredje delen består av kursplanerna för varje ämne, dess motiv, syften och centrala innehåll. Till skillnad från Lpo 94 och dess kursplaner är den nya gällande läroplanen samlad, det vill säga kursplanerna ingår som ett kapitel i läroplanen. I Lgr 11 finns en enda typ av mål. Mål att uppnå och mål att sträva mot, som fanns i Lpo 94, har tagits bort. Lgr 11 har samma kunskapssyn som i Lpo 94, även om kunskapskvaliteter inte rang ordnas där på samma sätt som i da gens kursplaner. För gymnasieskolan gäller över gångsbestämmelser. Den nya läro planen för gymnasieskolan gäller för elever som påbörjat sin utbild ning efter den 1 juli 2011. För utbild ningar som påbörjats tidigare gäller den gamla läroplanen, Lpf 94.

sista ordet: THOMAS PERSSON

Strindberg utvecklar skolan!

kolan är en av samhällets stora kulturbärare i vid bemärkelse. Det handlar om skolans uppgift att genom en stimulerande miljö ge utrymme för och ta tillvara kreativitet. Kultur är kommunikation. Både på så sätt att kulturuttrycket i sig kommunicerar ett budskap som ger mottagaren en upplevelse och genom att upplevelsen ofta leder till kommunikation människor emellan om vad man ser, hör och känner. Olika möten med kultur främjar praktiskt estetiska lärprocesser, vilket medför ökad lust och glädje i lärandet. Kultur handlar också om vår uppgift att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna samt grundläggande humanistiska och demokratiska värderingar. Eleverna behöver både känna till sin egen kultur och ha kunskap om andras för att kunna utvecklas till världsmedborgare. När detta fungerar som bäst är skolan en motor för landets och Stockholms utveckling. Kultur genomsyrar mycket av det vi gör i Stockholms stads skolor i alla ämnen. I år är det Strindbergsår och kulturen står extra högt på agendan. Våra skolbibliotek spelar en viktig roll, och andra exempel på resurser och satsningar är Stockholmskällan, Almadagarna (Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne) och webbplatsen Kulan. Kulan ska göra det lättare för dig som arbetar som lärare i förskola och skola att skapa kontakter och samarbeten med kulturlivet.

Målet är att alla barn och unga i Stockholms skolor ska ha likvärdig tillgång till professionella kulturupplevelser och likvärdiga möjligheter till eget skapande. Forskning visar att eget skapande och känslan av flow inte bara utvecklar hjärnan utan också att det finns ett samband mellan kultur, inlärning, kreativitet och innovation. På vår webbplats Ett halvt ark papper (etthalvtarkpapper.se) är ambitionen just att ge elever i alla åldrar möjlighet att ta del av en litterär text via så många sinnen som möjligt. Webbplatsen är utbildningsförvaltningens bidrag till Strindbergsåret där kortnovellen ”Ett halvt ark papper” är utgångspunkten för att samla kulturarv, kultur, språk, historia, pedagogik och digital teknik – allt för att uppmuntra till elevernas eget skapande och lärande. Att tänka själva.

Thomas Persson är utbildningsdirektör i stockholms stad

I nästa nummer ...

STOCKHOLM #6/2012

• Succé för ämnesveckor på Åsö grundskola. • Lång intervju med skolforskaren Helen Timperley från Nya Zeeland. • En dator per elev — är det verkligen den rätta vägen? • Rapport från de mest spännande skolseminarierna på Bokmässan.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 16 november. LÄRA #5/2012

August på pashto Ge dina elever en upplevelse av August Strindberg och hans fantastiska verk. Läs och lyssna på novellen Ett halvt ark papper. Finns på ett 30-tal olika språk. Från armeniska och dari till mandarin och somaliska. På www.etthalvtarkpapper.se hittar du text, bild, musik, ljud och film. Allt som dina elever behöver för att göra sina egna storverk.